Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående frågor om befrielse från betalningsskyldighet till kronan.

1952-04-01 · 6 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:75, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående frågor om befrielse från betalningsskyldighet till kronan.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 75.

1

Nr 75.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

frågor om befrielse från betalningsskyldighet till

kronan.

(l:a avd.)

l:o) Avgörandet av frågor om befrielse från ersättningsskyldighet i

vissa fall m. m. I proposition-en nr 54 har Kungl. Maj:t (punkt 1 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 februari 1952)

föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1952/53

avgöra dels frågor om befrielse från i judiciell ordning ålagd ersättningsskyldighet

till kronan på grund av förlust av eller skada å egendom tillhörig

krigsmakten, dels ook frågor om efterskänkande av fordran, som grundar

sig på kronans regressrätt mot förare av kronans motorfordon, luftfartyg etc.

enligt'' de i ämnet gällande ansvarsreglema, allt i den mån kronans fordran i

det särskilda fallet icke överstiger femtusen kronor.

Bemyndigande för Kungl. Maj:t att avgöra frågor om befrielse från ersättningsskyldighet

till kronan i angiven utsträckning har tidigare av riksdagen

lämnats för ettvart av budgetåren 1945/52. Ehuru här avsedda ärenden

numera icke uppgå till samma betydande antal som under åren närmast efter

beredskapstidens slut, ha dock såväl ärendenas art som deras antal synte

departementschefen motivera det förenklade behandlingssätt, som vinnes

om dessa frågor i vass utsträckning kunna avgöras av Kungl. Maj:t.

Utskottet tillstyrker att bemyndigande av här avsett innehåll lämnas även

för nästa budgetår. I likhet med vad som gällt för innevarande budgetår bör

Kungl. Maj:t även till 1953 års riksdag lämna en redogörelse för av Kungl.

Maj:t meddelade beslut om befrielse från ersättningsskyldighet, varom här

är fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret

1952/53 avgöra, dels frågor om befrielse från i judiciell ordning

ålagd ersättningsskyldighet till kronan på grund av förlust

av eller skada å egendom tillhörig krigsmakten, dels ock frågor

om efterskänkande av fordran, som grundar sig på kronans regressrätt

mot förare av kronans motorfordon, luftfartyg etc. enligt

de i ämnet gällande ansvarsreglema, allt i den män kronans

fordran i det särskilda fallet icke överstiger femtusen kronor.

03i r>2 Bihang till riksdagens protokoll 1952.

ti samt. Nr 75.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 75.

2:o) Befrielse för värnpliktige nr 3161—1—42 P. A. Kraft m. fl. från

viss skadestandsskyldigliet in. m. Kungl. Maj:t har (punkterna 2—12) föreslagit

riksdagen medgiva i förberörda statsrådsprotokoll den 1 februari 1952

angivna personer och underofficerskår befrielse i vissa fall helt och i övriga

delvis från dem åliggande skadeståndsskyldighet in. in.

Departementschefen har beträffande vart och ett av ifrågavarande ärenden

lämnat eu redogörelse för de omständigheter, som föranlett åläggande av

ersättningsskyldighet till kronan, och för de skäl, varå förslag om befrielse

helt eller delvis från ersättningsskyldighet grundas. Härutmnan torde få

hänvisas till propositionen.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen i tidigare liknande fall medgivit

befrielse från ersättningsskyldighet till kronan enligt i huvudsak samma

grunder, som av departementschefen nu förordats, får utskottet tillstyrka bifall

till Kungl. Maj:ts i förevarande proposition under punkterna 2—12 framlagda

förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva,

a) att värnpliktige nr 3161—-1—42 P. A. Kraft, därest han inom

tid som Kungl. Majrt bestämmer till försvarets civilförvaltning

inbetalar ett belopp av 200 kronor, befrias från .återstående ersättningsskyldighet

till kronan på grund av regementskrigsrättens

vid Svea livgarde utslag den 15 maj 1944;

b) att furiren Y. E. Hallenbo befrias från honom på grund av

Södra Boslags häradsrätts dom den IT mars 1951 gentemot

kronan åvilande ersättningsskyldighet;

c) att flaggfÖrrådskonstapeln A. A. Håkansson, därest han

inom tid som Kungl. Maj:t bestämmer till försvarets civilförvaltning

inbetalar ett belopp av 600 kronor, befrias från återstående

ersättningsskyldighet till kronan i det i statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 1 februari 1952 angivna fallet;

d) att kaptenen X. O. O. Högland, därest han inom tid som

Kungl. Maj:t bestämmer till försvarets civilförvaltning inbetalar

ett belopp av 1 500 kronor, befrias från återstående ersättningsskyldighet

till kronan på grund av krigshovrättens utslag den

10 maj 1949;

e) att Lars Boland Görliug, därest han inom tid som Kungl.

Maj:t bestämmer till försvarets civilförvaltning inbetalar ett belopp

av 200 kronor, befrias från återstoden av honom på grund

av Stockholms rådhusrätts dom den 22 juni 1950 åvilande skadeståndsskyldighet

mot kronan;

f) att ingenjörerna E. K. Ytiterell och E. M. Gustafsson må, därest

de eller någon av dem inom tid som Kungl. Maj:t bestämmer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 75.

till försvarets civilförvaltning inbetalar 2 000 kronor, befrias från

återstående skadeståndsskyldighet till kronan på grund av rådhusrättens

i Eskilstuna dom den 24 februari 1941;

g) att flaggaunkaren Magnus Strandberg, därest lian inom tid

som Kungl. Maj:t bestämmer erlägger 1 044 kronor 50 öre, befrias

från återstående ersättningsskyldighet på grund av rådhusrättens

i Karlskrona dom den 21 mars 1950;

h) att Samuel John Emanuel Arvidsson befrias från honom på

grund av i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1

februari 1952 omförmält olycksfall regressvis åvilande ersättningsskyldighet

till riksförsäkringsanstalten;

i) att Gustav Arne Granell befrias från honom på grund av i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 1 februari

1952 omförmäld olyckshändelse regressvis åvilande ersättningsskyldighet

till riksförsäkringsanstalten;

j) att underofficerskåren vid Göta pansarlivgarde befrias från

kåren på grund av Svea hovrätts dom den 27 april 1951 regressvis

åvilande ersättningsskyldighet till fortifikationsförvaltningen;

k) att fanjunkaren E. H. Forsberg, därest han inom tid som

Kungl. Maj:t bestämmer, till försvarets civilförvaltning inbetalar

200 kronor, .befrias från vidare ersättningsskyldighet enligt försvarets

civilförvaltnings beslut den 5 juni 1951.

3:o) Avskrivning av vissa krav beträffande oriktigt utbetalda familjebidrag

m. m. Kungl. Maj st har föreslagit riksdagen (punkt 13) medgiva, att vid

de av statsmedel med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 22 juni 1944 och den

30 juni 1947 gottgjorda oriktiga utbetalningar av familjebidrag m. in., som

avse tid före den 1 juli 1946, må bero.

Genom brev den 22 juni 1944 till dåvarande statens arbetsmarknadskommission

meddelade Kungl. Maj:t bestämmelser rörande ersättning för

vissa oriktigt utbetalda familjebidrag m. m. att gälla fr. o. m. den 1 juli

1944 t. o. m. den 30 september 1945. Bestämmelserna inneburo bland

annat följande. Ersättning kunde uitgå till kommun för icke i vanlig

ordning gottgjord oriktig utbetalning av familjebidrag enligt 1940 eller

1942 års krigsfamiljebidragsförordningar samt hemortslön enligt den senare

förordningen. Förutsättning för ersättning var, att denna föranletts av närmare

angivet felaktigt förfarande av militär myndighet, vilket familjebidragsnämnden

icke skäligen bort inse ha förelegat. Ändock att fråga icke var om

sådant felaktigt förfarande kunde ersättning utgå för oriktig utbetalning som

skett före den 1 mars 1943, därest det med hänsyn till omständigheterna i

det särskilda fallet måste anses uppenbart, att familjebidragsnämnden icke

kunnat undgå den oriktiga utbetalningen. Förutsättning för ersättning var

vidare, bland annat, att fa in i 1 j ebid ra gs nämn d e n på statsverket överlät sin

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 76.

fordringsrätt mot värnpliktig, dennes familjemedlem eller annan betalningsmottagare

samt att familjebidragsnämnden förband sig att lämna statsverket

erforderligt biträde vid dess utkrävande av fordringsrätt, som överlåtits a

statsverket. Fråga om ersättning skulle avgöras av dåvarande statens arbetsmarknadskommission,

vilken hade att bevaka kronans rätt mot den värnpliktige

samt mot familjemedlem eller annan betalningsmottagare. Statsverkets

återkravsrätt mot betalningsmottagare borde icke göras gällande, där ej jämväl

ansvars talan ansågs böra föras eller eljest särskilda skäl därtill föranledde,

och ej heller i vidare mån än att de kostnader, som kunde förutsättas bliva

förbundna med återkravsrättens utövande, stodo i skäligt förhållande till vad

som kunde förväntas bliva återbetalt. A id bedömande av huruvida återkravsrätten

borde göras gällande fick hänsyn jämväl tagas till de ömmande omständigheter,

som kunde föreligga i fråga om den återbetalningsskyldiges förhallanden.

Arbetsmarknadskommissionen ägde inom sitt område utfärda de ytterligare

föreskrifter och anvisningar i ämnet, som kunde befinnas erforderliga.

Med stöd av sistnämnda bemyndigande utfärdade statens arbetsmarknadskommission

den 15 november 1944 anvisningar angående ersättning av statsmedel

för familjebidrag och hemoitslön, som oriktigt utbetalats. Här uttalades

i fråga om återkravsåtgärder bland annat, att familj ebidragsnämndens

skyldighet att lämna statsverket erforderligt biträde vid dess utkrävande av

fordringsrätt, som överlåtits å statsverket, i första hand innebure, att familjobidragsnämnd

dels sökte förmå vederbörande till frivillig återbetalning, dels

ock fortfarande tillvaratoge förefintliga möjligheter vid innehållande enligt

38 § krigsfamiljebidragsförordningen. Härmed åsyftades 38 § i 1932 års krigsfamiljebidragsförordning,

vilket stadgande nu motsvaras av 38 § i 1946 års

familjebidragsförordning. Enligt dessa bestämmelser må, om familjebidrag

uppburits med för högt belopp eller för längre tid än som vederbort, i avräkning

å vad som för mycket utgått innehållas skäligt belopp av därefter förfallande

bidrag.

Genom brev den 30 juni 1947 till försvarets socialbyrå angående riksdagens

skrivelse nr 399 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1947/48 till avveckling av beredskapen m. in., såvitt rör fråga

om oriktigt utbetalade familjebidrag m. m., förordnade Kungl. Maj:t — under

erinran att åliggandet att vara tillsynsmyndighet enligt gällande familjebidragsförordning

överförts från statens arbetsmarknadskommission till försvarets

socialbyrå — att de genom beslutet den 22 juni 1944 meddelade bestämmelsenia

rörande ersättning till kommun för oriktigt utbetalade familjebidrag

m. m. skulle äga giltighet jämväl efter den 30 september 1945 och tills

vidare, med den ändringen att, i fall där felaktigt förfarande icke låge vare

sig militär myndighet eller kommun till last, ersättning skulle kunna utgå

för oriktig utbetalning, som skett före den 1 juli 1946.

Försvarets socialbyrå har i skrivelse den 21 april 19ol hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte meddela föreskrift att vid de utbetalningar av familjebidrag avseende

tid före den 1 juli 1946, som jämlikt omföimälda brev den 22 juni

1944 och den 30 juni 1947 gottgjorts av statsmedel, må bero.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 75. 5

Departementschefen hav framhållit, att samtliga de ärenden, som avse

utgivna bidrag under tiden för den förstärkta fönsvarsberedskapen och dennas

avveckling, numera äro avgjorda. Anledning finnes enligt departementschefen

till antagande, att några ytterligare ärenden som avse denna tid icke skola

uppkomma. Av socialbyrån anförda skäl för att nu icke göra återkrav gällande

beträffande före den 1 juli 1940 oriktigt utbetalade familjebidrag lia synts

departementschefen bärande. Departementschefen har också funnit, att de

kostnader och det administrativa besvär, som skulle bli förbundna med ytterligare

återvinningsåtgärder, knappast skulle komma att stå i rimlig proportion

till de medel, som kunde bliva återbetalda.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att vid de av statsmedel med stöd

av Kungl. Ma j ds beslut den 22 jimi 1944 och den 30 juni 1947

gottgjorda oriktiga utbetalningar av familjebidrag m. in., som

avse tid före den 1 juli 1946, må bero.

4:o) Avskrivning av vissa fordringar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 14) bemyndiga Kungl. Majd att medgiva försvarets civilförvaltning

att •—■ beträffande envar fordran i samråd med det ämbetsverk som är att betrakta

som huvudman med avseende å fordringen — utan hinder av gällande

bestämmelser avskriva i civilförvaltningens framställning den 7 augusti 1951

avsedda fordringar till ett sammanlagt belopp av 1 263 kronor 77 öre.

I proposition 1950: 74 och 1951:57 hemställde Kungl. Majd om bemyndigande

att medgiva försvarets civilförvaltning att i samråd med vederbörande

ämbetsverk, som med avseende å varje fordran vore att betrakta som huvudman,

utan hinder av gällande bestämmelser avskriva vissa, av försvarets civilförvaltning

i framställningar den 9 augusti 1949 respektive den 18 juli 1950

angivna fordringar. Riksdagen lämnade de sålunda begärda bemyndigandena.

Civilförvaltningen anmälde samtidigt i nämnda skrivelser, att ämbetsverket

hade för avsikt att underställa Kungl. Maj:ts prövning och avgörande jämväl

frågan om avskrivning av de ytterligare fordringar av ifrågavarande slag som

i fortsättningen kunde uppkomma.

I skrivelse den 7 augusti 1951 har försvarets civilförvaltning med överlämnande

av en promemoria jämte förteckning över 142 indrivningsärenden

å ett fordringsbelopp av sammanlagt 1 263 kronor 77 öre hemställt om bemyndigande

att, då beträffande dessa fordringar förelåge sådana omständigheter

att avskrivning syntes böra ske, i samråd mod vederbörande centrala

förvaltningsmyndighet utan hinder av gällande bestämmelser avskriva de i

förteckningen upptagna fordringarna. Fordringsbeloppen variera mellan 1

krona 10 öre och 44 kronor 60 öre samt avse i allmänhet förkommen materiel.

Departementschefen har framhållit, att gällande avskrivningsregler icke

medgiva avskrivning av fordran varom här är fråga utan att ytterligare tids
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Statsutskottets utlåtande nr 75.

krävande och kostsamma åtgärder i syfte att indriva fordringarna först vidtagits

utan resultat. Icke heller kan åt Kungl. Maj:t budgetårsvis lämnat bemyndigande

att avgöra frågor om avstående av fordringsrätt anses omfatta

även dessa ärenden. Förslag till bestämmelser angående förenklad avskrivning

av vissa fordringar har numera utarbetats och torde efter remiss till

vederbörande myndigheter komma att föreläggas riksdagen. I avvaktan på

riksdagens godkännande av ett dylikt förenklat avskrivningsförfarande har

departementschefen emellertid funnit, att civilförvaltningen bör lämnas medgivande

att i samråd med det ämbetsverk, som med avseende å varje särskild

fordran är att betrakta såsom huvudman, avskriva de i förevarande framställning

avsedda fordringarna.

Utskottet anser praktiska skäl tala för den av departementschefen förordade

anordningen och hemställer därför,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva försvarets

civilförvaltning att — beträffande envar fordran i samråd

med det ämbetsverk som är att betrakta som huvudman med avseende

å fordringen ■— utan hinder av gällande bestämmelser avskriva

i civilförvaltningens framställning den 7 augusti 1951 avsedda

fordringar till ett sammanlagt belopp av 1 263 kronor 77 öre.

Stockholm den 1 april 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Näsgård,

Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Eric Ericson, Pålsson, Näsström,

Bergh, Hesselbom, Ragnar Persson, Axel Andersson, Edvin Uran

och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Boman i Kieryd, Mårtensson i

Uddevalla, Svensson i Ljungskile, Lindholm, Rubbestad, Ståhl, Staxäng,

Åkerström, Johansson i Mysinge och Thapper.

Stockholm 1932. K. b. Beckmans Boktvyckeri,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:149 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående fortsatt disposition av vissa äldre reservationsanslag. a1 i texten