Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1952-04-29 · 174 sidor, varav 172 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 172 av 174 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1952:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1952/53 under åttonde

huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag

(punkt 1, s. 1—3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1952), vilket innebär en anslagshöjning med

185 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ........... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 392 600

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.......... 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 226 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 207 100

Summa kronor 858 400

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 858 400 kronor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 saml. Nr 8.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär en anslagsminskning med

3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till iEcklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 86 500 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 4—6)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen föreslagen

avlöningsstat för riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53, dels ock till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 617 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Holmbäck m. fl.

(I: 191) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad to. fl.

(II: 177), i vilka hemställts, att riksdagen, vid behandling av anslaget till

Riksarkivet: Avlöningar, ville dels fatta beslut om att den 1942 vid arkivet

vakantsatta förste arkivarietjänsten i lönegrad Ca 29 skall få återbesättas,

dels företaga de ändringar i personalförteckningen och avlöningsstaten för

riksarkivet, som härav följa.

Riksarkivet har i sina anslagsäskanden förklarat sig endast vilja framföra

de önskemål, som skulle avhjälpa de mest trängande behoven och

lätta det mest framträdande nödläget i fråga om arbetskraften vid arkivet.

Bland dessa önskemål har riksarkivet upptagit återbesättandet av nyssnämnda

förste arkivarietjänst.

Nu nämnda förslag har icke tillstyrkts av departementschefen, som dock

förklarat sig medveten om de svårigheter i arkivarbetet, som vållas av

bristen på arbetskraft.

Till stöd för det i motionerna 1:191 och II: 177 framförda yrkandet om

återbesättande av den vakantsatta förste arkivarietjänsten har anförts

bland annat följande.

Vid tidigare tillfälle har ecklesiastikministern särskilt framhållit önskvärdheten

av det här ifrågavarande återbesättandet. Statsutskottet har

1950 uttalat, att det funne återbesättandet av förste arkivarietjänsten synnerligen

önskvärt. Bland de skäl, som i främsta rummet kunna åberopas

för detta, märkas följande. Den vakantsatta tjänsten omfattar den sektion

på riksarkivet, under vilken såväl rikets ständers arkiv som de enskilda ar
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 3

kiven falla. Med hänsyn till den ständigt stegrade internationella forskningen

på riksarkivet, vilken till stora delar inriktas just på arkiven inom

denna sektion, är det i hög grad kännbart, att den tjänsteman saknas, som

omhänderhaft dylika förbindelser. Vidare faller under denna sektions arbetsområde

en grupp arkiv, som för närvarande tilldrar sig ett för varje

dag ökat intresse, nämligen de svenska folkrörelsernas arkiv. Det synes

vara olyckligt att riksarkivet på grund av personalbrist saknar möjlighet

att stå till förfogande för folkrörelsernas representanter med råd och anvisningar

i fråga om detta grundläggande källmaterial till det moderna samhällets

framväxt, aktuellt dels genom samlade nordiska insatser, dels genom

en nyligen bildad kommitté för folkrörelseforskning i vårt land.

Utskottet. Den i motionerna I: 191 och II: 177 omförmälda förste arkivariebefattningen

(lönegraden Ca 29) finnes upptagen på riksarkivets personalförteckning.

Befattningen är emellertid genom särskilda beslut av

Kungl. Maj:t den 21 november 1941 och den 12 juni 1942 tills vidare

vakantsatt. Ett återbesättande av denna tjänst i enlighet med vad motionärerna

påyrkat innebär alltså icke inrättandet av en ny befattning vid

riksarkivet utan allenast ett utnyttjande till fullo av den för ämbetsverket

avsedda personalkadem. Då det synts utskottet angeläget, att riksarkivet

för bemästrande av sina arbetsuppgifter erhåller den personalförstärkning,

som ett återbesättande av förste arkivariebefattningen innebär, har utskottet

funnit sig böra tillstyrka bifall till de ifrågavarande motionerna I: 191

och II: 177.

På grund av vad utskottet sålunda förordat och då utskottet i övrigt icke

funnit något att erinra mot Ivungl. Maj:ts förslag under denna punkt böra

de i riksarkivets avlöningsanslag ingående anslagsposterna till avlöningar

till ordinarie tjänstemän och till rörligt tillägg ökas med i avrundade tal

13 200 kronor respektive 4 300 kronor till 285 200 kronor respektive 156 400

kronor samt avlöningsanslagets slutsumma höjas med (13 200 -j- 4 300 =)

17 500 kronor till (617 500 + 17 500 =) 635 000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 191 och II: 177,

a) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 285 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 193 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 156 400

Summa kronor 635 000

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 635 000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, s. 6—9), vilket innebär en anslagsminskning med 5 200 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100 300

kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 9), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 8 000 kronor.

6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som

äro av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, s. 9 och 10) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av

sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

historia, för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 5 000 kronor.

7:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

7, s. 10—12) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga av departementschefen

angiven ändring i personalförteckningen för lands- och

länsarkiven, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för lands- och länsarkiven, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53, dels ock till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 500 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergh (1:136)

och den andra inom andra kammaren av fru Hellström m. fl. (II: 175), i

vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att i personalförteckningen

för landsarkivet i Härnösand skall upptagas även en ordinarie arkivarietjänst

i lönegrad Ca 26 samt att anslaget under åttonde huvudtiteln till

Lands- och länsarkiven: Avlöningar måtte uppföras med 515 000 kronor.

Förslag om inrättande av en arkivarietjänst i lönegraden Ca 26 vid landsarkivet

i Härnösand har framförts av riksarkivet i dess äskanden för nästa

budgetår. Förslaget har icke tillstyrkts av departementschefen, som emellertid

erinrat om att vid lands- och länsarkiven för närvarande finnas två

rörliga arkivarietjänster i Ce 26 samt föreslagit, att den ena av dessa

ordinariesättes och fast knytes vid härnösandsarkivet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

5

I motionerna 1:136 och II: 175 har med olika siffror belysts omfattningen

av arbetet vid landsarkivet i Härnösand i jämförelse med förhållandena

vid övriga landsarkiv samt framhållits, att det icke kunde vara rimligt att

hämösandsarkivet hade fåtaligare personal än de övriga arkiven. I fråga

om de närmare detaljerna i motionerna torde få hänvisas till motionen

II: 175.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vidkommande hämösandsarkivet får utskottet erinra därom, att utskottet

i sitt utlåtande nr 8 den 22 mars 1949 framhöll, att arkivet syntes vara

i behov av förstärkning av den vetenskapligt utbildade personalen. Utskottet

förutsatte, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på denna

fråga och att arkivet, så snart det ekonomiska läget så medgåve, komme

att erhålla en dylik förstärkning. Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om

ordinariesättning av en av de rörliga arkivarietjänsterna vid landsarkiven,

vilken tjänst skall fast knytas till landsarkivet i Härnösand, innebär visserligen

en fördel för arkivet, som är i stadigvarande behov av denna befattning,

men medför icke någon ökning av de vetenskapligt utbildade

arbetskrafter, som nu stå till arkivets förfogande. Med anledning av motionerna

1:136 och II: 175 vill utskottet därför understryka, att härnösandsarkivet

enligt utskottets mening bör vara så utrustat, att arkivet kan på

tillfredsställande sätt bemästra sina arbetsuppgifter. Så torde enligt vad i

motionerna påvisats för närvarande knappast vara förhållandet. Utskottet,

som icke finner sig berett att tillstyrka bifall till motionerna, utgår från att

Kungl. Maj:t tager förevarande spörsmål under förnyat övervägande för

den åtgärd, vartill en dylik omprövning må giva anledning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 136 och II: 175,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för lands- och länsarkiven, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 192 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 188 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 119000

Summa kronor 500 600

c) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 500 600 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

8:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 8, s. 12 och 13), vilket innebär en anslagshöjning med

34 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

109 100 kronor.

9:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 14), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inköjp av

arkivalier och tryckta arbeten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 4 000 kronor.

10:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av

arkivalier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 14), vilket

innebär en anslagshöjning med 3 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 12 500 kronor.

ll:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 11,

s. 14—17) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga av departementschefen

angiven ändring i personalförteckningen för kungl. biblioteket,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

kungl. biblioteket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53, dels ock till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 625 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Göransson (I: 192) och den andra inom andra kammaren av fröken

Vinge (II: 246), i vilka hemställts, att riksdagen ville besluta att vid kungl.

biblioteket dels återinrätta en år 1942 indragen förste bibliotekarietjänst i

Ce 29, avsedd för fortlöpande katalogrevision, dels nyinrätta en förste bibliotekarietjänst

i Ce 29, vars innehavare skall vara huvudredaktör för accessionskatalogen,

dels ock en inom andra kammaren av fröken Vinge m. fl. väckt motion

(II: 245), i vilken hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa om skyndsam utredning för uppgörande av en flerårsplan

för de vetenskapliga bibliotekens upprustning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

7

Kungl. Maj:ts förslag innebär bland annat uppflyttning av en tjänst

som expeditionsvakt från Ca 10 till Ca 11.

Det i förstnämnda båda motioner framförda yrkandet sammanfaller med

förslag, som riksbibliotekarien tidigare framfört och återupprepat i sina

anslagsäskanden för nästa budgetår, men som icke medtagits i statsverkspropositionen.

I motionerna 1:192 och II: 246 har uttalats, bland annat, dels att den

fortlöpande katalogrevisionen vid kungl. biblioteket till oberäknelig skada

nu legat nere i inemot tio år sedan en förste bibliotekarietjänst från och

med budgetåret 1942/43 indragits på initiativ av besparingsutredningen

och att nämnda arbetes snara återupptagande icke blott vore önskvärt utan

oundgängligen nödvändigt, dels ock att inrättande av en tjänst som huvudredaktör

för accessionskatalogen skulle möjliggöra en välbehövlig revision

av detta oumbärliga men numera ganska svårhanterliga hjälpmedel.

I motionen II: 2^5 har anförts i huvudsak följande.

De svenska vetenskapliga biblioteken hotas av standardsänkning. I viss

utsträckning har en sådan redan börjat göra sig gällande. Redan före den

senaste kraftiga prisstegringen på svenska böcker reducerades realvärdet av

anslagen till bokinköp av krondevalveringen i september 1949. Dess verkningar

blevo särskilt kännbara för de bibliotek, som då ännu voro i färd med

att försöka fylla de luckor, som uppstått under krigsårens avspärrning från

betydande litteraturområden.

Till de svårigheter, som vållas av otillräckliga anslag för bokinköp, bindning

och expenser, kommer ofta en alltmer utpräglad personalbrist.

Denna accentueras stundom av otillräckliga eller oändamålsenliga lokaler,

som försvåra en rationell organisation av arbetet. Huruvida i övrigt de

möjligheter till rationalisering, som finnas, också bli tillvaratagna undandrar

sig emellertid ett bedömande. Frånvaron av ett samarbetsorgan de

vetenskapliga biblioteken emellan gör sig alltmer påmind.

För att komma till rätta med dessa förhållanden behöver man en undersökning

av de olika bibliotekens behov av anslag och lokaler, i första hand

för att återställa standarden vid tidpunkten för devalveringen, i andra

hand för att därutöver nå en standard, som motsvarar tidens krav. Utredningen

bör bedrivas så att underlag erhålles för en flerårsplan för en upprustning

av de vetenskapliga biblioteken. Vid utredningsarbetet böra även

frågorna om rationalisering och om samarbete behandlas i den mån de icke

redan behandlats av universitetsberedningen.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har riksbibliotekarien

upprepat av honom tidigare framlagda förslag om förstärkning

av den vetenskapligt utbildade personalen vid kungl. biblioteket med två

förste bibliotekarietjänster, av vilka den ena varit indragen sedan budgetåret

1942/43. Departementschefen har funnit dessa förslag i och för sig

motiverade men ansett, att förutsättningar även i år saknades för deras

genomförande. Det i motionerna I: 192 och II: 246 framställda yrkandet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 8.

överensstämmer med vad riksbibliotekarien hemställt. Behov av den begärda

personalförstärkningen torde enligt utskottets mening utan tvivel

föreligga. Särskilt synes det utskottet önskvärt att den år 1942 indragna

tjänsten åter tillföres biblioteket. Utskottet är likväl icke berett att tillstyrka

bifall till motionerna men vill för sin del understryka angelägenheten

av att Kungl. Maj:t upptager förevarande spörsmål till förnyat bedömande

och därvid främst beaktar det försämrade läge, vari kungl. biblioteket

kommit genom ovannämnda personalindragning.

Utskottet tillstyrker bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt

föreslagit.

Vidkommande motionen II: 245 får utskottet erinra därom, att universitetsberedningen

i sitt den 15 december 1947 avgivna betänkande, del III,

påpekade att ett samarbete mellan vårt lands stora vetenskapliga bibliotek

sedan länge ägt rum och på senare tid alltmera utvecklats. För att

ytterligare utveckla och organisera detta samarbete föreslog beredningen

inrättandet av ett de vetenskapliga bibliotekens chefsråd, vilket skulle utgöra

ett samlande organ för dessa bibliotek. Rådet skulle i varje fall till en

början bestå av cheferna för kungl. biblioteket, de båda universitetsbiblioteken

och Göteborgs stadsbibliotek. I sitt den 24 september 1948 avgivna

yttrande över detta betänkande tillstyrkte kanslern för rikets universitet

upprättandet av ett dylikt råd och förordade att rådet skulle äga rätt att

när så erfordrades med sig adjungera cheferna för andra vetenskapliga bibliotek

(t. ex. vetenskapsakademiens, de tekniska högskolornas och karolinska

institutets bibliotek). Kanslern hemställde, att ett anslag av 2 500

kronor skulle anvisas för ifrågavarande ändamål. Denna begäran liksom en

av kanslern i samband med framläggandet av universitetens anslagsäskanden

för budgetåret 1950/51 upprepad framställning i ämnet har emellertid

icke föranlett något förslag till riksdagen från Kungl. Maj:ts sida. Ärendet

är alltså alltjämt beroende på Kungl. Maj:ts prövning. I anledning av den

ovannämnda motionen II: 245 vill utskottet framhålla, att de i motionen

angivna uppgifterna lämpligen borde ankomma på det av universitetsberedningen

angivna samarbetsorganet. Innan detta kommit till stånd

synes det utskottet angeläget att största möjliga samarbete mellan de

vetenskapliga biblioteken äger rum under de former, som hittills förekommit

för överväganden av gemensamma problem. Att riksdagen i nuvarande

läge — innan slutlig ståndpunkt tagits till frågan om inrättandet av det

föreslagna chefsrådet — skulle hemställa om den av motionärerna begärda

utredningen finner utskottet sig icke böra tillstyrka. Utskottet anser därför

att motionen II: 245 icke bör till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 192 och II: 246,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 233 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 258 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 133 100

Summa kronor 625 300

c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 625 300 kronor;

II. att motionen II: 245 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

12:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.Maj:ts

förslag (punkt 12, s. 17 och 18), vilket innebär en anslagshöjning med 4 100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 108 200

kronor.

13:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 18 och 19), vilket innebär en anslagshöjning

med 52 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 202 000 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, s. 19—22), vilket innebär en anslagshöjning med

66 300 kronor, föranlett till stor del av förslag om inrättande av ett nytt

landsbibliotek i Västerås, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för stifts- och

landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Bibliotekarie

Lönegrad

Ca 30

Bibliotekarie

Lönegrad

Ca 29

Expeditions-

vakt

Lönegrad

Ca 10

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping

i

_

i

» » > i Skara . .

—

i

i

» » > i Västerås .

—

i

i

b) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 56 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 60 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 36 600

Summa kronor 154 000

c) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 154 000 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 22), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 6 300 kronor.

16:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 22 och 23), vilket

innebär en anslagshöjning med 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 38 000 kronor.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, s. 23 och 24), vilket innebär en anslagshöjning med

91 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 216 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 6 550

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 206 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 134450

Summa kronor 564 300

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 564 300 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 18, s. 24—26), vilket innebär en anslagshöjning med 34 400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 120 300

kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 26), vilket innebär en anslagshöjning

med 9 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor.

20:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 26), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

21 :o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 27), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst

för deposition för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj ris

förslag (punkt 22, s. 27—29), vilket innebär en anslagshöjning med 22 900

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majri att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den änd
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ring i personalförteckningen för livrustkammaren, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 73 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 1 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 43 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 28 500

Summa kronor 146 200

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 146 200 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl.Maj:ts

förslag (punkt 23, s. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning med 4 900

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 22 000

kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 24, s. 30—32) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga

av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen för naturhistoriska

riksmuseet, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för naturhistoriska riksmuseet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1952/53, dels ock till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 848 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Björck (I: 264)

och den andra inom andra kammaren av herr Hastad (II: 372), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte besluta att amanuensen vid riksmuseet dr

Herman Persson från den 1 juli 1952 uppflyttas till lönegrad Ce 26 och att

anslaget till löner vid museet i fråga höjes med 2 300 kronor.

Något yrkande om uppflyttning av den i motionerna avsedda amanuenstjänsten

har icke framförts i anslagsäskandena för museet för nästa budgetår.

Departementschefen har därför icke haft anledning att taga ställning

till denna fråga.

Kungl. Maj :ts förslag innebär bland annat ändrad lönegradsplacering för

viss personal vid museet med anledning av löneregleringarna för professorer

m. fl. och för viss biträdespersonal.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

I motionerna 126f+ och II: 372 har uttalats, att amanuensen Persson,

vilken sedan 13 år arbetat på museets paleobotaniska avdelning, gjort museet

verkligt betydelsefulla tjänster och i sitt fack skapat sig en ställning

bland de främsta. Han har skött museets omfattande mossherbarium, ett

av världens två främsta, och genom en rik och betydelsefull produktion

dokumenterat sina omfattande och betydelsefulla kunskaper.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

har icke funnit sig böra biträda det i motionerna I: 264 och II: 372 framställda

yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 264 och II: 372,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för naturhistoriska riksmuseet,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 383 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 16 420

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 238 480

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 209 300

Summa kronor 848 000

c) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 848 000

kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 32 och 33), vilket innebär en anslagshöjning

med 21 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 114 000 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 33 och 34), vilket innebär en anslagshöjning

med 46 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 195 200 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 34 och 35), vilket innebär en anslagshöjning

med 26 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för statens etnografiska museum,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslag svis 43 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 56 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 27700

Summa kronor 126 800

c) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 126 800 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 36), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 52 400 kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av

samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29,

s. 36 och 37), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 kronor.

30:o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 30, s. 37 och 38), vilket innebär en anslagshöjning med 68 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 343 500 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

31:o) Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten å nordiska

museets byggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 38

och 39), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten

å nordiska museets byggnad för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 275 000 kronor.

32:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 39), vilket innebär en anslagshöjning

med 9 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 59 100

kronor.

33:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 33, s. 39 och 40), vilket innebär en anslagshöjning med 4 600

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 29 400 kronor.

34:o) Bidrag till vård av Cypernsamlingarna. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 34, s. 40), vilket innebär en anslagshöjning med

5 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vård av Cypernsamlingarna

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 33 400

kronor.

35:o) Bidrag till musikhistoriska museet. Kungl. Maj:t har (punkt

35, s. 40 och 41) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 35 100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom m. jl.

(I: 193) och den andra inom andra kammaren av herr Håstad m.jl. (II: 251),

i vilka hemställts, att riksdagen måtte såsom bidrag till musikhistoriska

museet för budgetåret 1952/53 anvisa ett till 42 000 kronor förhöjt anslag.

Stiftelsen musikhistoriska museet har i sina av musikaliska akademien

tillstyrkta anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om, bland annat,

anvisande av i runt tal 6 800 kronor för att möjliggöra en utökning av museiföreståndarens

tjänstgöringstid. Departementschefen har förklarat sig

icke beredd att biträda detta förslag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I motionerna 1:193 och II: 251 har lämnats en kort redogörelse för musikhistoriska

museets samlingar, verksamhet och organisation. Därvid har erinrats

om att museet, förutom en föreståndare, dr phil. Ernst Emsheimer

endast har två anställda, en kvinnlig assistent och en amanuens, vilka båda

sakna akademisk utbildning. Föreståndaren har en efter deltidstjänstgöring

avpassad lön, som utgår med något mer än hälften av lönebeloppet

i 26 löneklassen. Under de två sista åren har museet varit inrymt i nya

lokaler, vilket medfört betungande arbetsuppgifter. Föreståndaren har

också påtagit sig en arbetsbörda av vida större omfattning än som motsvarar

hans löneförmåner.

Det synes motionärerna uppenbart, att om musikhistoriska museet skall

kunna fylla sin uppgift som kulturinstitution så att dess rika och för forskningen

värdefulla tillgångar bli på ett fruktbärande sätt utnyttjade, så

måste åtminstone en inom området sakkunnig och utbildad tjänsteman

helt få ägna sina krafter åt museets skötsel och förkovran. För svensk musikforskning

och svenskt musikliv är detta en angelägenhet av sådan betydelse,

att den ifrågasatta jämförelsevis obetydliga ökningen av statens

ekonomiska stöd till museet enligt motionärernas mening måste anses väl

motiverad.

TJtskottet. Ett bifall till Ivungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av

förevarande anslag med 5 100 kronor. Utskottet ansluter sig till vad Kungl.

Maj:t sålunda föreslagit. Ehuru — såsom i motionerna I: 193 och II: 251

närmare utvecklats — vissa skäl tala för att tjänstetiden för museets föreståndare,

omfattande för närvarande deltidstjänstgöring, utsträckes, anser

utskottet sig likväl icke böra för tillgodoseende av detta önskemål nu

tillstyrka en ökning av bidragsanslaget till musikhistoriska museet med

belopp, överstigande vad Kungl. Maj:t förordat. Utskottet avstyrker därför

bifall till nämnda motioner och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 193 och II: 251, till

Bidrag till musikhistoriska museet för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 35 100 kronor.

36:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. Kungl. Maj:t har

(punkt 36, s. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 8 800 kronor, innebärande oförändrad

medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling föreliaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Söderquist och Sunne (I: 86) och den andra inom andra kammaren

av fröken Vinge m. fl. (II: 109), i vilka hemställts, att riksdagen måtte så
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 8.

som bidrag till Drottningholms teatermuseum för budgetåret 1952/53 anvisa

ett anslag på 31 800 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nordenson m. jl. (I: 263) och den andra inom andra kammaren

av herr Larsson i Stockholm m. jl. (II: 349), i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av anslagsfrågan till Drottningholms teatermuseum måtte

bevilja detsamma begärda 31 800 kronor.

Drottningholms teatermusei nämnd har i anslagsäskanden för nästa budgetår

hemställt om en höjning av det nuvarande anslaget — 8 800 kronor

— med 23 000 kronor till 31 800 kronor. Å museets stat finnes nu ett arvode

av 1 800 kronor till en amanuens med titeln andre intendent. Denne befattningshavare

har hittills från arbetsmarknadsstyrelsen uppburit ersättning

med 12 132 kronor för år för uppdrag som arbetsledare för ett antal arkivarbetare

vid museets bibliotek. Detta ersättningsbelopp synes icke längre

kunna påräknas från och med nästa budgetår. Med hänsyn härtill har

nämnden föreslagit, att å museets stat uppföres ett arvode av 15 000 kronor

till en andre intendent. Härvid har förutsatts, att det nuvarande amanuensarvodet

skall få disponeras till förstärkning av museets arbetskrafter

samt att till skrivhjälp skall anvisas 3 000 kronor och till ökade expensutgifter

5 000 kronor.

Nämndens äskanden ha tillstyrkts av riksmarskalksämbetet men avstyrkts

av statskontoret.

Till stöd för det i motionerna 1:86 och 11:109 gjorda yrkandet har anförts

bland annat följande.

_ Genom en anslagsökning med av Drottningholms teatermusei nämnd angivet

belopp skulle museets existens tryggas och dess mångskiftande verksamhet

kunna fortgå. Drottningholms teatermuseum är inte bara en nära

nog enastående kultur- och bildningsfaktor, som redan av denna anledning

förtjänar statsmakternas stöd för sin verksamhet, det utgör också en turistattraktion

av rang. Bland annat ordnas utom de vanliga visningarna ofta

specialvisningar för prominenta utlänningar efter anmodan av svenska

institutet eller utrikesdepartementet. Drottningholms teatermuseum har

inte bara till uppgift att arkivmässigt samla dött material. Det står i levande

kontakt med de aktuella företeelserna på teaterlivets område inte bara

1 Stockholm utan i olika delar av Sverige och i utlandet och tjänar alltså

den dagsaktuella teaterns behov. Därtill kommer, att museet med det därtill

hörande biblioteket fyller uppgiften som institution för ämnet teaterhistoria

vid Stockholms högskola. För närvarande läsa ett fyrtiotal studenter

detta ämne, och de äro hänvisade att bedriva sin kursläsning på biblioteket.

I motionerna 1:263 och II: 349 har framhållits i huvudsak följande.

Drottningholms teatermuseum öppnades för allmänheten den 19 augusti

1922. Medel för teaterns iordningställande som kulturhistoriskt monument

och för organiserandet av det därtill knutna och inom samma byggnad

inrymda teatermuseet, vid denna tid ännu till större delen baserat på

depositioner från nationalmuseum, livrustkammaren, akademien för de fria

2 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1052. G saml. Nr 8.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

konsterna, kungl. teatern, nordiska museet m. fl. offentliga institutioner,

utanordnades av riksmarskalksämbetet. År 1925 förordnades initiativtagaren

till museets grundande, dåvarande amanuensen vid kungl. biblioteket

Agne Beijer av Konungen till intendent för museet. Sitt livsuppehälle förvärvade

Beijer intill 1946 som publicist (teaterkritiker). År 1946 tillträdde

han en personlig professur i teaterhistoria vid Stockholms högskola. Då

detta reducerade hans möjligheter att ägna tid åt museets expeditionella

göromäl, knöts samtidigt fil. lic. Gustaf Hillcström som amanuens till museet,

vid vilket han sedan 1942 varit aktivt verksam.

Något bidrag av statsmedel togs under åren 1921—1944 icke i anspråk

vare sig för museets lönestat — utom intendenten med en årlig avlöningav

till en början 1 000 kronor, sedan 2 000 kronor var till år 1942 endast

anställd en vaktmästare, avlönad som pensionerad slottsknekt — eller för

museets löpande utgifter. Museets visningsinkomster i dess egenskap av

alltmer uppmärksammad turistattraktion förslogo för dessa, vartill kom

den relativa lättheten under dessa år att erhålla donationer för större engångsarbeten.

I och med andra världskrigets utbrott hösten 1939, som bland annat

medförde museimaterialets partiella evakuering, sjönko visningsinkomsterna

från cirka 13 000 kronor till cirka 2 000 kronor, vilken summa givetvis

icke förslog för museets underhåll sedan även tillgängliga donationsniedel

förbrukats. För att förekomma museets nedläggande framlade Kungl.

Maj:t förslag om anvisande för budgetåret 1945/46 på åttonde huvudtiteln

av ett anslag å 8 000 kronor till teatermuseet. Detta anslag har sedan utgått

varje budgetår och ökades från budgetåret 1946/47 till 8 800 kronor. För

museets vård och medelsförvaltning, sedan ståthållarämbetet bortfallit

som huvudman för detta, grundades våren 1945 stiftelsen Drottningholms

teatermuseum, förvaltad av en nämnd på fem personer, som utses av

Konungen på förslag av riksmarskalken och vars självskrivne ordförande

är ståthållaren på Drottningholms slott.

Utöver anslaget på riksstaten kan museet räkna med inkomsterna av

museivisningen under sommarmånaderna, vilka för innevarande år beräknats

till 7 000 kronor.

Det sammanlagda beloppet av de inkomster, på vilka museet enligt

statsverkspropositionen beräknas kunna basera sin verksamhet, blir sålunda

15 800 kronor. Därav skulle lönestaten utgöra oförändrat 6 300 kronor,

bestående av arvode till intendenten med 2 000 kronor, till amanuensen,

med titeln andre intendent, med 1 800 kronor, till vaktmästaren med

2 000 kronor (jämte fri bostad) och till kassören med 500 kronor.

Anmärkas må, att museet för innevarande budgetår för sin verksamhet

erhållit ett tillfälligt anslag å 5 000 kronor från åttonde huvudtitelns anslag

till extra utgifter.

En kort översikt över den på olika kulturområden ingripande och i flera

avseenden synnerligen betydelsefulla verksamhet, som bedrives vid teatermuseet,

må ge vid handen vilka arbetsprestationer som förutsättas av dess

personal inom ramen för denna lönestat.

1. Museal vård och tillsyn av Drottningholmsteatern och de i teaterbyggnaden

utställda och magasinerade samlingarna jämte därmed förknippade

expeditionsgöromål. Som belysning av museets storleksgrad må framhållas

att teaterbyggnaden utöver själva teatersalongen och dess unika scen och

de bevarade dekorationsuppställningarna från 1700-talet, vilkas tillsyn ävenledes

åligger de båda intendenterna, inrymmer ett 50-tal rum, av vilka

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

19

cirka 20 användas för den museala utställningen. Organiserande och ledning

av den för museets ekonomi så viktiga visningsverksamheten förutsätter

icke endast ett ständigt samarbete med landets turistorganisationer,

utan även ett aktivt deltagande från intendenternas sida i själva visningen.

Särskilt betydelsefulla äro härvidlag visningarna för internationella kongresser,

ofta kombinerade med mindre föreställningar, vilka skola organiseras

och övervakas såväl vid repetitioner som själva framförandet. Året runt

förekomma även, ibland flera gånger i veckan, separata visningar för prominenta

utlänningar efter anmodan av utrikesdepartementet, svenska turisttrafikförbundet,

svenska institutet eller någon av de främmande beskickningarna.

2. Föreställningar skola givas icke endast vid kongresser och för utländska

gäster. Från forsta början har det vid målsättningen för museets verksamhet

för dess ledning stått klart att den främsta uppgiften för dess verksamhet

borde vara att göra den enastående kulturtillgång vi äga i Drottningholmsteatern

produktiv i det aktuella nationella bildningsarbetet. I

detta syfte anordnar museet genom sin stödorganisation föreningen Drottningholmsteaterns

vänner årligen abonnerade föreställningar i bildningssyfte,

kombinerade med föredrag och visning av museet. Det konstnärliga

och organisatoriska förberedelsearbetet för denna verksamhet måste igångsättas

halvårsvis i förväg, program utväljas, artister engageras, överenskommelser

med abonnerande sammanslutningar träffas, själva föreställningarna

övervakas, gager utbetalas m. m.

Dessa bildningsföreställningar, vilka under de senaste åren uppgått till

ett tjugutal per säsong, ha tillvunnit sig ett ständigt stigande intresse från

våra folkliga bildningssammanslutningars sida och det är museets förhoppning

att successivt kunna ytterligare utvidga denna sida av sin verksamhet.

Särskilt stimulerande är det positiva intresse som härvidlag visats från

läroverksläramas sida. Ett inordnande av Drottningholmsteatern inom det

aktiva skolarbetet skulle innebära ett förverkligande av den måhända viktigaste

punkten på museets program.

Vid sidan av dessa föreställningar givas på Drottningholmsteatern sedan

några år regelbundet föreställningar i de kungliga teatrarnas egen regi.

Dessa föreställningar äga framför sina utländska motsvarigheter förmånen

att verken här presenteras i en autentisk tidsmiljö av fullständigt unik

karaktär. De ha också i världspressen väckt ett entusiastiskt eko.

3. Museets verksamhet är emellertid icke inskränkt till teatern på Drottningholm

och de där utställda samlingarna. Till detsamma är knutet ett

teaterhistoriskt bibliotek och arkiv. Detta bibliotek och arkiv hade redan

1937 vuxit till den omfattningen att stödföreningen Drottningholmsteaterns

vänner då förhyrde en lokal i Stockholm — Linnégatan 7 — för deras tillgänglighållande

året runt för forskare och allmänhet. Lokalhyran och övriga

omkostnader bestridas nu av stiftelsen Drottningholms teatermuseum,

medan stödföreningen alltjämt står för alla nyförviirv såväl till biblioteket

som till det egentliga museet. Någon post för nyförvärv rymmes nämligen

icke inom stiftelsens egen knappt tillmätta stat. Biblioteket, vilket iir Utan

motsvarighet i sitt slag i Skandinavien, hålles sedan många år Öppet dagligen

kl. 9—17 samt efter anmodan även om kvällarna. Det omfattar nu

närmare 20 000 st. inventarieförda tryck — in- och utländsk teaterlitteratur,

dramatik, tidskrifter m. m. —- cirka 8 000 svenska originalteckningar

till teaterdekorationer och dräkter såväl från äldre tid som moderna,

cirka 3 000 utländska gravyrer och handteckningar jämte en stor samling

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

fotografier av bildmaterial ur utländska samlingar. I biblioteket finnes

också en fotografisk bildsamling, omfattande omkring 35 000 övervägande

svenska skådespelarporträtt och scenbilder.

Med dessa samlingar har sedan 1949 sammanförts kungl. teaterns arkiv

av på såväl den dramatiska som lyriska scenen uppförda pjäser sedan dess

tillkomst — inalles omkring 10 000 pjäsmanuskript, de flesta föreliggande

i ett flertal exemplar med varianter — jämte dess administrativa arkiv, en

huvudkälla för svensk teaterhistorisk forskning.

Under år 1951 har vidare åt teatermuseet genom den svenska sektionen

av det internationella teaterinstitutet (1TI), till vilket Sverige förra året

anslöt sig, anförtrotts insamlingen av allt sådant material ■—- pjäsmanuskript,

tidningsurklipp, fotografier, program — som dagens teaterverksamhet

över hela landet avsätter. Därmed har ytterligare en huvudpunkt på

teatermuseets program förts närmare sitt förverkligande, den nämligen

att utbyggas till ett centralt svenskt teaterarkiv. Detta synes särskilt betydelsefullt,

då upprätthållandet av teatermuseets bibliotek och arkiv därigenom

ännu klarare framstår som ett svenskt riksintresse.

Biblioteket betjänar i första hand samtliga teaterintresserade i landet, i

stor utsträckning genom utlåning till andra bibliotek. Främst utnyttjas

det av den aktiva teaterns män — teaterledare, regissörer, scendekoratörer,

skådespelare —- men därjämte av forskare — även utländska sådana — av

tidningsmän, bokförlag o. s. v.

Biblioteket fungerar också som fackvetenskapligt institut under Stockholms

högskola, dock utan att från högskolan erhålla större bidrag än 500

kronor för expenser. För den teaterhistoriska undervisningen vid högskolan

är det en oumbärlig förutsättning, och skulle stiftelsen Drottningholms

teatermuseum se sig nödsakad att stänga detsamma av brist på en kvalificerad

tjänsteman, som omhänderhar expeditionen och övervakar studierna

— dessa måste till stor del bedrivas på platsen, då huvudparten av den

fackvetenskapliga litteraturen icke föreligger i andra exemplar än bibliotekets

och därför icke kunna utlämnas till hemlån — skulle detta omedelbart

beröva studenterna — för närvarande ett fyrtiotal, av vilka många

bedrivit studier i ämnet under flera år — det huvudsakliga underlaget för

deras studier och försvåra, ja, omöjliggöra för professorn att på ett tillfredsställande

sätt förbereda dem för deras examina. För de studenter, vilka

sedan lång tid varit sysselsatta med examensstudier, skulle ett avbrott i

dessa innebära ett svårt ekonomiskt avbräck.

Slutligen må framhållas att teatermuseet under de senaste åren gång på

gång anmodats att ur sina samlingar ordna utställningar på olika håll såväl

inom som utom landet.

Andre intendentens arbete är såsom av det föregående torde framgå

mycket omfattande. Förutom övervakning av de vid biblioteket och arkivet

verksamma arkivarbetarna har han hela tiden haft en dubbel arbetsbörda,

med en tjänstgöringstid som månader i sträck under de senaste

åren kunnat uppgå till 12 å 14 timmar om dygnet. Att hans arbetsuppgifter

som tjänsteman vid museet motivera en heltidsbefattning torde vara

uppenbart. Svenska museimannaföreningen har också hos stiftelsen protesterat

mot att en fil. lic. med denna arbetsbörda avlönas med en årslön

av 1 800 kronor. Att museet håller en heltidsanställd musealt utbildad

tjänsteman är också ett krav från nationalmuseum med hänsyn till dess i

Drottningholms teatermuseum deponerade samlingar. Att förutsätta, att

intendenten som ende tjänsteman vid museet vid sidan av sitt chefskap

för detta och sin lärarbefattning vid Stockholms högskola med därmed för
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

bunden skyldighet till självständig forskning skulle kunna fullgöra även

andre intendentens göromål med den omfattning dessa nu nått, är fullständigt

ohållbart.

Kraven på ett halvtidsanställt skrivbiträde samt på ökat expensanslag

synas icke behöva närmare motivering, allra helst som teatermuseet under

innevarande år måst förhyra en större lägenhet för att få plats för sina samlingar

och bereda bättre arbetsmöjligheter åt forskarna,

Denna hittills med så mycken framgång utförda, samhällsgagnande och

inom och utom landet med stort intresse följda kulturgärning, som genom

bristande arbetskraft och otillräckliga anslag skulle äventyras, kan icke

betraktas som en enskild angelägenhet. Därtill äro alltför många statliga

intressen direkt berörda av den: högskoleundervisningen, det folkliga bildningsarbetet,

den statligt understödda teatern, turistväsendet och den kulturella

utlandsrepresentationen.

Den omständigheten att denna kulturgärning tack vare vederbörandes

offervilliga hängivenhet för uppgiften så länge kunnat genomföras genom

huvudsakligen frivillig arbetsinsats får heller icke undanskymma det faktum

att för framtiden en fast grund måste läggas för densamma genom

tillräckliga anslag av allmänna medel.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår disponerar Drottningholms

teatermuseum för sin omfattande verksamhet över mycket begränsade

personella och materiella resurser. Museets vetenskapligt utbildade

tjänstemän utgöras av en intendent, tillika professor vid Stockholms

högskola, och en andre intendent, vilka å museets stat uppbära årliga

arvoden av respektive 2 000 kronor och 1 800 kronor. För innevarande

budgetår stå till museets förfogande ett anslag på riksstaten av 8 800 kronor,

visningsmedel å omkring 7 000 kronor samt ett tillfälligt bidrag från

åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter å 5 000 kronor eller alltså

tillhopa 20 800 kronor. Härjämte utgår från arbetsmarknadsstyrelsen ett

belopp av 12 132 kronor som ersättning till andre intendenten för uppdrag

som arbetsledare för de vid biblioteket och arkivet tjänstgörande arkivarbetarna.

Arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid varskott om att något

statsbidrag till arbetsledning sannolikt icke komme att utgå från och med

den 1 juli 1952. Drottningholms teatermusei nämnd har för nästa budgetår

äskat ett anslag av 31 800 kronor. Departementschefen har för sin

del föreslagit anslagets uppförande med oförändrat belopp, 8 800 kronor.

Drottningholmsmuseet med det därtill anknutna biblioteket och arkivet

kan alltså vid bifall till vad departementschefen förordat för sin verksamhet

under nästa budgetår icke räkna med större ordinarie anslagsmedel än

(8 800 + 7 000 =) 15 800 kronor.

Museet befinner sig enligt utskottets mening uppenbarligen i ett svårt

nödläge. För att bemästra de museet åvilande olika uppgifterna torde institutionen

vara beroende av att disponera (»ver minst en vetenskapligt utbildad

heltidsanställd arbetskraft vid sidan av professorn-intendenten. Härjämte

erfordras uppenbarligen medel för anställande av skrivhjälp, som nu

saknas vid museet, samt för ökade expenskostnader. Om de medel, som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

hittills utgått från arbetsmarknadsstyrelsen för andre intendentens avlönande,

bortfalla — varmed man torde ha anledning räkna — synes allvarlig

risk föreligga för att museets verksamhet måste i huvudsak nedläggas genom

att erforderlig arbetskraft icke vidare kommer att stå till museets förfogande.

Utskottet vill för sin del i anledning av de motionsvis framställda yrkandena

framhålla, att utskottet är ense med motionärerna om att Drottningholms

teatermuseum utgör en tämligen enastående kultur- och bildningsfaktor,

vars verksamhet redan av denna anledning bör kunna påräkna erforderligt

stöd från statsmakternas sida. Ett nedläggande av museets verksamhet

skulle icke blott innebära ett svårt avbräck för det folkliga bildningsarbetet,

turistväsendet och den kulturella utlandsrepresentationen

utan även i det närmaste helt omöjliggöra den vid Stockholms högskola

bedrivna undervisningen i ämnet teaterhistoria. Genom beviljandet av det

i motionerna angivna anslaget, vilket till beloppet överensstämmer med

det av Drottningholms teatermusei nämnd begärda, kan uppenbarligen en

fast grund läggas för institutionens fortsatta framtida verksamhet. Enligt

utskottets mening ha så starka skäl förebragts för den i motionerna påyrkade

anslagsökningen, att utskottet ansett sig böra tillstyrka densamma.

Anmärkas må i detta sammanhang att den vid bifall till motionerna uppkommande

merutgiften för statsverket, i förhållande till de för innevarande

budgetår av statsmedel utgående beloppen, uppgående till i runt tal 26 000

kronor, utgör 5 800 kronor.

Utskottet förutsätter, att i andre intendentens åligganden bör från och

med nästa budgetår ingå att utan särskild ersättning härför vara arbetsledare

för de till institutionen knutna arkivarbetarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 86 och II: 109 samt

I: 263 och II: 349, till Bidrag till Drottningholms teatermuseum

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 31 800

kronor.

37:o) Bidrag till stiftelsen Thieiska galleriet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 37, s. 42), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Thieiska galleriet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

38:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 38, s. 42), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska skolmuseet för

budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

39:o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 42 och 43), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Carl och

Olga Milles’ Lidingöhem för budgetåret 1952/53 anvisa ett

anslag av 15 000 kronor.

Kyrkliga ändamål.

40:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 51—55), vilket innebär en anslagshöjning

med 13 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 109 700 kronor.

41 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande av

vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 42, s. 55—57) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1951/52 förefintlig

reservation å det för budgetåret 1947/48 anvisade

reservationsanslaget till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Iordningställande av vissa lokaler för domkapitlet i Skara

m. m. må disponeras intill utgången av budgetåret 1952/53;

b) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande

av vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 13 000

kronor;

c) medgiva, att ur kyrkofonden må till sistnämnda ändamål

utgå ett belopp av 13 000 kronor.

42:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43,

s. 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

43:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 44, s. 58), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 5 050 800

kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

44 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 58—60), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 33 800 kronor.

45 :o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska

och lapska språken. I enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 46,

s. 60), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,

förtrogna med finska och lapska språken för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.

46:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

47, s. 60), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

47:o) Vissa skyddsarbeten å Uppsala domkyrka. Vissa kostnader

i samband med Uppsala domkyrkas restaureringssakkunnigas utredningsarbete.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 48 och 49)

föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål har riksdagen

(skrivelse nr 99) redan fattat beslut; varom utskottet velat här

erinra.

48:o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 67 och 68), vilket innebär anvisande

endast av ett nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings

domkyrka för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kronor.

49:o) Uppgörande av underhålls- och restaureringsförslag för

vissa Gotlandskyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51,

s. 68) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppgörande av underhålls- och

restaureringsförslag för vissa Gotlandskyrkor för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 17 900

kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

50:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 52, s. 68—70), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 kronor.

51 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 70), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa jall med allmänna

medel av kostnader, för enade med friköp av lägenheter

å kyrklig jord, för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 kronor.

52:o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig

och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 70),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stipendier för utbildande

av diakoner för kyrklig och social tjänst för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

53:o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, s. 70 och 71), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska ekumeniska

nämnden för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

20 000 kronor.

Akademier m. m.

54 :o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 56, s. 72), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

55:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för

experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57,

s. 72—74), vilket innebär en anslagshöjning med 38 700 kronor, hemställer

utskottet,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

forskningsinstitutet för experimentell fysik för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 314 000 kronor.

56:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning

i övre Norrland. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58,

s. 74), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

naturvetenskaplig forskning i övre Norrland för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 42 000 kronor.

57:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet

i övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 74—76), vilket

innebär en anslagshöjning med 19 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 41 900 kronor.

58:o) Vitterhets-, liistorie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. in.: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 60, s. 76—78) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1952/53, vidtaga av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen

för det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

lydande riksantikvarieämbetet m. in., dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för de under vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53,

dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 052 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén och fröken

Andersson (1:138) och den andra inom andra kammaren av herr Hallén

m. fl. (II: 112), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta

att vid Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upprätta en professur

i runologi i Co 14 för docenten Sven B. F. Jansson.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bland annat uppflyttning i lönegrad av

vissa tjänster i enlighet med framlagt förslag angående lönegradsplacering

av viss biträdespersonal m. m.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

Det i motionerna gjorda yrkandet har icke framförts av akademien i de

anslagsäskanden för nästa budgetår, som redovisats i statsverkspropositionen.

Till stöd för detsamma har emellertid i motionerna anförts i huvudsak

följande.

Som bekant har Sverige mångdubbelt flera runstenar än alla andra länder

tillsammans. Utforskningen och publiceringen av detta material kunna

sägas vara en svensk angelägenhet av första ordningen. Av ålder är också

Sverige den runologiska forskningens hemland. Detta enastående rika runinskriftsbestånd

kräver för sin bedömning och sitt riktiga utnyttjande bland

annat en förstahandskännedom, som av naturliga skäl är ytterst tidsödande

att förvärva. Det är en självklar plikt och en stor uppgift för vårt land, att

dessa källor publiceras på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt. Denna

förpliktelse kan nu fyllas genom inrättandet av en personlig professur i

enlighet med ett av kungl. vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

enhälligt framlagt förslag. För närvarande finnes nämligen en person, vars

kompetens enligt samtliga sakkunniga är otvivelaktig. Denna person är

docenten vid Stockholms högskola och antikvarien vid riksantikvarieämbetet,

fil. dr Sven B. F. Jansson.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag, har icke

funnit sig böra tillstyrka bifall till de ovannämnda motionerna I: 138 och

II: 112.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 138 och II: 112,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för det under vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

m. m., som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slag svis

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

421 000

av Kungl. Maj:t

300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .

375 600

255 100

Summa kronor 1 052 000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8.

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 052 000 kronor.

59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 78 och 79), vilket innebär

en anslagshöjning med 23 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 179 900 kronor.

60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och

utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 79 och 80),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 65 000

kronor.

61 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till

avlöning åt landsantikvarier. Kungl. Maj:t har (punkt 63, s. 81) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 138 600 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Pettersson och

Franzén (I: 89) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson i

Stenkyrka m. fl. (II: 110), i vilka hemställts, att riksdagen till arvode åt en

amanuens hos landsantikvarien på Gotland måtte anvisa 12 000 kronor.

Det i motionerna gjorda yrkandet har icke framförts av vitterhetsakademien

i dess i statsverkspropositionen redovisade äskanden beträffande detta

anslag. Till stöd för yrkandet har emellertid i motionerna till en början anförts

följande.

Med hänsyn till den stora mängden ärenden rörande dels Gotlands fasta

fornlämningar från förhistorisk tid och medeltid, dels kulturhistoriskt värdefulla

byggnadsverk och andra minnesmärken från skilda tider är det

förenat med större svårigheter att på ett tillfredsställande sätt sörja för den

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 29

praktiska fornminnes- och kulturvården på Gotland än inom andra landsantikvariedistrikt.

I motsats till flertalet övriga landsantikvarier, som samtidigt äro chefer

för stora museer, har landsantikvarien på Gotland ingen fast anställd, akademiskt

utbildad medarbetare. Utöver det belopp, som föreningen Gotlands

fornvänner under senare år kunnat ställa till förfogande till avlöning under

3 månader årligen åt en amanuens, ha tillfälliga anslag utverkats av vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien för att under ytterligare några

månader kunna bereda landsantikvarien absolut nödvändig hjälp. Genom

den ständiga överbelastningen av landsantikvarietjänsten ha dock i viss

utsträckning undersökningar dessutom fått skötas direkt ifrån riksantikvarieämbetet,

varigenom extra kostnader för resor m. m. uppstått.

I motionerna har vidare påpekats, att landsantikvariens arbetsuppgifter

ständigt ökats bland annat genom tillkomsten av nya författningar, som

beröra de kulturminnesvårdande organens verksamhetsområde. Därjämte

har framhållits, att kyrkorestaureringarna på Gotland såväl som ombyggnaderna

av gamla hus och gårdar på ön på senare år ökat i omfattning

ävensom att det effektiviserade jordbruket och talrika nyodlingsprogram

på Gotland ständigt beröra fornlämningar, vilket allt ökar landsantikvariens

arbetsbörda. Slutligen anföres i motionerna följande.

Föreningen Gotlands fornvänner, som är ägare till Gotlands fornsal och

landsantikvariens huvudman, har prövat utvägen att från Gotlands landsting

och från Visby stad erhålla höjda anslag. Dessa ansökningar ha mötts

av stort och välvilligt intresse, men med hänsyn till övriga höga skattekrav

har den begärda ökningen nedskurits till sammanlagt 4 000 kronor, vilket

belopp knappt motsvarar de ökade avlöningskostnaderna för redan nu

anställd personal. Någon möjlighet att inom länet få fram medel för avlöning

åt en helårsanställd kvalificerad amanuens finnes för närvarande

icke. Icke heller riksantikvarieämbetet lär ha möjlighet att av sina medel

lämna några ökade anslag för detta ändamål. Enligt nuvarande löner bör

det årliga arvodet för en amanuens beräknas till 12 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Beträffande det i motionerna I: 89 och II: 110 framställda yrkandet får

utskottet erinra därom, att vitterhetsakademien tidigare begärt en höjning

av detta anslag för bland annat inrättandet av en tjänst som byggnadsantikvarie

på Gotland. Detta förslag har icke föranlett någon framställning

till riksdagen från Kungl. Maj:ts sida. Emellertid uttalade föredragande

departementschefen i 1950 års åttonde huvudtitel (punkten 59), att han

vore beredd att föranstalta om utredning av landsantikvarieorganisationen.

Det i motionerna framställda förslaget om anställande av ett akademiskt

utbildat biträde åt landsantikvarien på Gotland synes enligt utskottets

mening i och för sig motiverat med hänsyn till de speciella förhållandena

med avseende å kulturminnesvården på Gotland. Detta spörsmål torde

dock lämpligen böra upptagas till närmare bedömande i samband med den

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Statsutskottets utlåtande nr 8.

i utsikt ställda utredningen. Vid sådant förhållande avstyrker utskottet

bifall till motionerna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 89 och II: Ilo, till Vitterhets-,

historia- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning

åt landsantikvarier för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 138 600 kronor.

62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens

historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 81 och 82), vilket innebär

en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. to.: Underhåll

och ökande av samlingarna för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

63:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65,

s. 82—84), vilket innebär en anslagshöjning med 24 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll

av fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 104 500

kronor.

64:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 66, s. 84), vilket innebär en anslagshöjning med 35 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 217 600 kronor.

65:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 67, s. 84—86), vilket innebär en anslagshöjning med

20 700 kronor, hemställer utskottet,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för de under

vitterliets-, historie- och antikvitetsakademien lydande ostasiatiska

arkeologiska samlingarna, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1952/53:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänsteman å övergångsstat

1 professor och chef.......................... Co 14

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande ostasiatiska

arkeologiska samlingarna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 20 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 20 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 12 500

Summa kronor 53 200

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 53 200 kronor.

66:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 68, s. 86), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 5 900 kronor.

67:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 89—91),

vilket innebär en anslagshöjning med 44 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de

fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 161 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 55 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 21 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 55 400

Summa kronor 293 900

c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 293 900 kronor.

68:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 91 och 92),

vilket innebär en anslagshöjning med 7 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 62 000 kronor.

69:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 72, s. 92), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 39 000

kronor.

70:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 92—94),

vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 24 500 kronor.

71 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 74, s. 94—96) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen angiven personalförteckning för musikaliska

akademien med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för musikaliska akademien med musikhögskolan, att tillämpas

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Musikaliska

akademien med musikhögskolan: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 665 400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lundqvist m. fl.

(I: 275) och den andra inom andra kammaren av herrar Kyling och Staxäng

(II: 337), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte

anhålla, att i enlighet med vad 1942 års kyrkomusikerutredning och musikaliska

akademien föreslagit vid musikhögskolan snarast möjligt en kompletteringskurs

måtte anordnas för organister, som sakna musiklärarexamen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bland annat uppflyttning i lönegrad av

vissa tjänster i enlighet med framlagt förslag angående lönegradsplacering

för viss biträdespersonal m. m.

I de anslagsäskanden av musikaliska akademien, som redovisats i statsverkspropositionen,

har icke föreslagits anordnande av någon kompletteringskurs

av det slag, som åsyftas i motionerna. I dessa har anförts följande.

Vissa kyrkomusiker, som sakna musiklärarexamen, ha genom de i kyrkomusikerstadgan

fastställda behörighetsvillkoren för ordinarie och extra ordinarie

organist fråntagits möjligheten att erhålla annan extra ordinarie

organistbefattning med högre timtal eller ordinarie sådan.

Det rör sig här om kyrkomusiker, som efter att ha avlagt vederbörliga organist-

och kantorsexamina ha fortsatt sina studier och som i flera fall ha

kompletterat sina betyg. Det torde icke kunna bestridas att de äro väl skickade

för sin kyrkomusikergärning. I själva kyrkomusikertjänsten ha de sett

sin viktigaste uppgift, och de ha därför — såsom förhållandena tidigare

voro — icke ansett det vara nödvändigt att avlägga musiklärarexamen.

Nu är läget ett annat. På grund av att här nämnda kyrkomusiker sakna

musiklärarexamen bli de placerade en lönegrad lägre än de organister,

som ha denna examen.

En möjlighet att lösa detta problem anvisades av 1942 års kyrkomusikerutredning

samt av musikaliska akademien, som föreslogo, att kompletteringskurser

skulle anordnas för denna grupp av kyrkomusiker, så att dessa

efter att ha gått igenom en sådan kurs skulle erhålla möjlighet till befordran.

I sitt anslagsäskande för budgetåret 1950/51 hemställde musikaliska

akademien om anslag för detta ändamål. Den föreslagna kompletteringskursen

skulle anordnas vid musikhögskolan i Stockholm och omfatta

nio veckors utbildning och en veckas examination. I kursen skulle ingå

undervisning i följande ämnen: pedagogik, skolsångmetodik, övningsundervisning,

kunskap i undervisning å violin eller violoncell eller annat symfoniorkesterinstrument,

musikens historia och estetik samt dirigering (såväl

kör- som orkester-).

I anledning av vad i motionerna anförts må här erinras om att i kyrkomusikerstadgan

§ 24 mom. 2 bland behörighetsvillkoren för organisttjänst

föreskrivits, att sökande skall hava avlagt musiklärarexamen. I stadgans

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1052. 6 samt. Nr 8.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

övergångsbestämmelser hava lämnats föreskrifter (4:e punkten) om rätt

för kyrkomusiker, tillsatt enligt äldre ordning, att övergå till organisttjänst

enligt den nya ordningen. Därest enligt äldre ordning tillsatt kyrkomusiker,

som icke avlagt musiklärarexamen, vinner övergång till organisttjänst enligt

den nya ordningen, skall han jämlikt § 5 mom. 3 avlöningsreglementet

för kyrkomusiker placeras en lönegrad lägre än organist, som uppfyller

föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om avlagda examina.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av vad i motionerna I: 275 och II: 337 anförts och hemställts

vill utskottet framhålla att de kyrkomusiker, som sakna musiklärarexamen

och därför icke ha behörighet till organisttjänst, kunna enligt

övergångsbestämmelserna till gällande kyrkomusikerstadga under vissa förutsättningar

få de nya tjänster, som ersatt de av dem tidigare innehavda.

De bli dock härvid placerade en lönegrad lägre än organist, som uppfyller

föreskrivna behörighetsvillkor i fråga om avlagda examina. Vidare ha de

icke möjlighet att erhålla annan organistbefattning. Den i motionerna angivna

kompletteringskursen torde avse att ge ifrågavarande kyrkomusiker

samma behörighet som om de avlagt musiklärarexamen. Då utskottet förutsätter

att Kungl. Maj:t redan har sin uppmärksamhet riktad på denna

fråga, saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen att såsom i

motionerna påyrkats till Kungl. Maj:t avlåta skrivelse i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för musikaliska

akademien med musikhögskolan, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1952/53:

Personalförteckning.

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 direktör . .

1 sekreterare

1 bibliotekarie

Lönegrad

Cp 7

. Ca 29

, Ca 29

1 professor i komposition, instrumentation och

formlära .................................. Cq 4

17 lärare..................................... Ca 25

1 kansliskrivare.............................. Ca 15

1 förste expeditionsvakt ...................... Ca 11

1 expeditionsvakt ............................ Ca 10

1 portvakt, tillika eldare...................... Ca 9

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än Ce 24-

13 lärare

Ce 25

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35

b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 291 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........................... 4 250

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 232 650

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 137 500

Summa kronor 665 400

c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Av
löningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 665 400 kronor;

II. att motionerna I: 275 och II: 337 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

72:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 97), vilket innebär en

anslagshöjning med 5 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 37 600 kronor.

73:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och

bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 97 och 98),

vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

74:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 77, s. 98) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 26 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Werner och

Bror Nilsson (I: 85) och den andra inom andra kammaren av herr Sundström

m. fl. (II: 83), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att för

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

budgetåret 1952/53 anslå 40 000 kronor på det under musikaliska akademiens

stat uppförda reservationsanslaget för stipendier m. m. åt svenska

tonsättare.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i jämförelse med innevarande budgetår

en anslagshöjning med 6 000 kronor. Till stöd för förslaget om en ytterligare

höjning till 40 000 kronor anföres i motionerna bland annat följande.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagssumman utgör visserligen en höjning

från föregående års anslag med 30 procent, men beloppet representerar

med nuvarande penningvärde ett realvärde, som betydligt understiger

vad som vid åtskilliga tillfällen tidigare utgått till tonsättarna.

Dessas ogynnsamma ekonomiska situation i dagens läge i fråga om stipendieanslag

kommer även till synes vid en jämförelse med det reservationsanslag,

som upptagits till författarstipendier i årets statsverksproposition.

Detta anslag utgör 100 000 kronor, innebärande en ökning med

33Ys procent från föregående års anslag. Denna jämförelse, som utvisar

att till tonsättarna föreslagits ett stipendiebelopp, som utgör knappast mer

än fjärdedelen av författarnas, måste även ses mot bakgrunden av att tonsättarna

gentemot författarna även i övrigt äro ogynnsammare ställda i

fråga om inkomstmöjligheter. Härvidlag hänvisas till vad 1947 års musikutredning

framhåller i denna fråga i sin den 14 oktober 1949 överlämnade

promemoria rörande statliga tonsättarstipendier.

En höjning av tonsättaranslaget skulle närmast ha till syfte dels att bereda

produktiva tonsättare möjlighet att åtminstone under någon del av

året avsäga sig betungande förvärvsarbete för att helt kunna ägna sig åt

kompositionsverksamhet, dels att bereda yngre tonsättare sådana utländska

studiemöjligheter, som avses i bestämmelserna för detta anslag.

Utskottet. Kungl Maj:t har föreslagit en höjning av förevarande anslag

med 6 000 kronor. Ehuru skäl synas tala för en ytterligare förstärkning

av detta anslag, är utskottet likväl icke berett att i enlighet med vad i

motionerna I: 85 och II: 83 påyrkats tillstyrka en uppräkning av anslaget

utöver vad Kungl. Maj:t förordat. Utskottet ansluter sig alltså till Kungl.

Maj:ts förslag och avstyrker bifall till motionerna.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 85 och II: 83, till Musikaliska

akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 26 000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

75:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 80, s. 99 och 100), vilket innebär en anslagshöjning

med 248 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 808 000

kronor.

76:o) Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 101 och 102) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Nyanskaffning

av apparater m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

77:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s.

102 och 103), vilket innebär en anslagshöjning med 95 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 365 000 kronor.

78 :o) Uppsalauniversitet: Utrustning för kemiska och biokemiska

institutionerna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84,

s. 103 och 104), vilket innebär en anslagshöjning med 213 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för

kemiska och biokemiska institutionerna m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 360 000

kronor.

79:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av fysiska

institutionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 105 och

106), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och

utrustning av fysiska institutionen för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

80:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.Maj:ts

förslag (punkt 87, s. 107), vilket innebär en anslagshöjning med 205 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 619 000

kronor.

81 :o) Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89, s. 108 och 109), hemställer

utskottet,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Lunds universitet: Nyanskaffning

av apparater m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

82:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 109),

vilket innebär en anslagshöjning med 90 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

83:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.

Kungl. Maj:t har (punkt 91, s. 110 och 111) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

416 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Andrée väckt motion (I: 31), vari hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av propositionen nr 1 måtte besluta att för Lunds

universitets histologiska institution redan för budgetåret 1952/53 anvisa

ett inrednings- och utrustningsanslag av 69 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

För budgetåret 1951/52 har anslag anvisats för ombyggnad för histologiska

institutionens räkning av den nuvarande fysiologiska institutionsbyggnaden.

Kostnaderna för inredning och utrustning av de nya lokalerna

för histologiska institutionen beräknades, inklusive vissa kostnader för institutionens

överflyttning, av det större akademiska konsistoriet i Lund

till 80 780 kronor. Sedan konsistoriet begärt, att detta belopp måtte anvisas

för nästa budgetår framhöll kanslern för rikets universitet i avgivet

yttrande i ärendet, att nämnda belopp syntes honom kunna fördelas på

två budgetår, därav 40 000 kronor för budgetåret 1952/53. Departementschefen

har biträtt kanslerns förslag.

Beträffande dispositionen i övrigt av det av Kungl. Maj:t under förevarande

punkt äskade anslaget torde få hänvisas till den i årets åttonde

huvudtitel lämnade redogörelsen.

Till stöd för det i motionen 1:31 framställda yrkandet har anförts huvudsakligen

följande.

Den nya institutionsbyggnaden för fysiologi kommer att stå färdig för

inflyttning under våren 1952, varför histologiska institutionen beräknas

övertaga de gamla fysiologiska institutionsbyggnadema under hösten 1952.

Omändringsarbetena i dessa avses vara färdigställda, så att undervisning

och forskning skall kunna bedrivas från och med januari 1953.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

Det av konsistoriet begärda inrednings- och utrustningsanslaget omfattar

till större delen sådan inredning och utrustning, som är oundgängligen

nödvändig redan vid övertagandet av de nya institutionslokalema, för att

i ämnet histologi undervisning och forskning då skall kunna bedrivas.

Nedan angivas specifikationer samt vid tiden för petitums avgivande

den 12 februari 1951 infordrade kostnadsuppgifter för den inredning och

utrustning, som måste finnas i de nya institutionslokalema redan vid inflyttningen

i dessa.

1. Utrustning av föreläsningssalar med mikroskoperingsbord . .

2. Fristående bord och skåp för laboratorierna................

3. Armatur (lysrörsarmatur och platsbelysningar) ............

4. Möblering .............................................

5. Mörkläggningsanordningar, persienner och gardiner ........

6. Inredning av djurstallet (burar) ..........................

7. Lokaltelefon ...........................................

8. Flyttningskostnader ....................................

9. Slädmikrotom ..........................................

10. Mikroskoperingslampor för kursändamål ..................

11. Tre mikroskop .........................................

12. Småbilds- och smalfilmsprojektorer ......................

13. Kylskåp ..............................................

14. Oförutsedda utgifter ....................................

4 918

6 490

6 214

3 293

3 000

9 200

6 003

3 720

1 300

1 225

4 200

2 360

1 300

1 000

Summa kronor 54 223

Den totala utgiftssumman för den inredning och utrustning, som är

oundgängligen nödvändig redan vid inflyttningen i de nya institutionslokalema,

utgör alltså 54 223 kronor. Då sedan petitumskrivelsen avgavs

prisstegring inträtt för flertalet av de här angivna utgiftsposterna, kan

emellertid den för budgetåret 1952/53 nödvändiga inredningen och utrustningen

icke anskaffas för det angivna beloppet. Enligt infordrade anbud

gällande för den 4 januari 1952 äro de nu aktuella priserna för den tidigare

angivna inredningen och utrustningen sammanlagt 69 033 kronor.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har det större

akademiska konsistoriet i Lund hemställt om anvisande för budgetåret

1952/53 av ett belopp av i runt tal 80 000 kronor för inredning och utrustning

av histologiska institutionens nya lokaler. Departementschefen har

förordat detta anslags uppdelande på två budgetår, därav för budgetåret

1952/53 40 000 kronor. I motionen I: 31 har framhållits, att detta belopp

icke täcker kostnaderna för de nya lokalernas utrustande under nästa budgetår

på sådant sätt, att vederbörlig undervisning och forskning där kunde

bedrivas. Motionären har därför påyrkat en höjning av den för nästa budgetår

avsedda delen av ifrågavarande inrednings- och utrustningsanslag för

tillgodoseende av de i motionen angivna aktuella behoven. Kostnaderna

härför belöpa sig enligt de uppgifter, som lågo till grund för universitetets

anslagsäskande, till 54 000 kronor. På grund av sedermera inträdda prisstegringar

måste man emellertid numera beräkna för samma ändamål

69 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Då det är uppenbart att medel under alla förhållanden måste ställas till

förfogande för de nya lokalernas fullständiga utrustning och inredning har

utskottet vid sin prövning av förevarande ärende funnit sig böra tillstyrka,

att en större del av den för ändamålet i fråga erforderliga sammanlagda

anslagssumman anvisas redan för budgetåret 1952/53, medan återstoden

hänföres till det därpå följande budgetåret. På så sätt kunna de mycket

allvarliga svårigheter, som eljest skulle uppkomma under nästa budgetår

för institutionens verksamhet, elimineras. Då de i motionen angivna kostnadsberäkningarna

icke givit utskottet anledning till erinran får utskottet

alltså föreslå att det ovannämnda inrednings- och utrustningsanslaget för

histologiska institutionen höjes från 40 000 kronor med 29 000 kronor till

69 000 kronor.

I övrigt tillstyrker utskottet bifall till Kungl. Maj:ts under förevarande

punkt framställda förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen I: 31, till Lunds universitet:

Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 445 000 kronor.

84:o) Lunds universitet: Inköp av vissa algsamlingar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 112 och 113), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inköp av vissa

alg samlingar för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

15 000 kronor.

85:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, s. 113), vilket innebär en

anslagshöjning med 69 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 443 000 kronor.

86:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 114), vilket innebär en

anslagshöjning med 152 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 902 000 kronor.

87:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och

bokbindning för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 96, s. 114 och 115), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000

kronor, hemställer utskottet,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 55 000

kronor.

88:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag

för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 97,

s. 115 och 116), vilket innebär en anslagsminskning med 190 300 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Engångsanslag för vissa institutioner för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 69 700

kronor.

89:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

98, s. 116 och 117), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska

institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 5 000

kronor.

90:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 99, s. 117—124), vilket innebär en anslagshöjning

med 710 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

A. besluta, att vid medicinska högskolan i Göteborg skola

inrättas

1. från och med den 1 september 1952 en professur i vartdera

ämnet medicin och kirurgi,

2. från och med den 1 november 1952 en professur i röntgendiagnostik,

3. från och med den 1 januari 1953 en professur i oftalmiatrik;
B.

bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad departementschefen anfört fastställa personalförteckning

för medicinska högskolan i Göteborg, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53;

C. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan

i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 400 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis............... 257 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 440 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 250 000

Summa kronor 1 347 000

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Göteborgs stad till avlönande av de

kliniska amanuenserna . ................... 77 000

Nettoutgift kronor 1 270 000

D. till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1270 000

kronor.

91 :o) Medicinska högskolan i Göteborg: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 124 och 125), vilket innebär en

anslagshöjning med 82 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 152 000 kronor.

92:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 125—127), vilket innebär en

anslagshöjning med 81 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Materiel m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 245 000 kronor.

93:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till kostnaderna

för uppförande av patologisk-anatomisk institution m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 127 och 128) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Bidrag till kostnaderna för uppförande av patologisk-anatomisk

institution m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 310 000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

94:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 128—130) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinslca högskolan i Göteborg:

Utrustning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 350 000 kronor.

95:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bokinköp och bokbindning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, s. 131), vilket

innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

96:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Bidrag till Göteborgs

stad för verksamheten vid högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 105, s. 131 och 132), vilket innebär en anslagshöjning

med 23 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid högskolans

bibliotek för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 70 000 kronor.

97:o) Medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:

Förvaltningskostnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 106, s. 132), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinska högskolan i Göteborg:

Organisationskommittén: Förvaltningskostnader m. m. för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 50 000

kronor.

98 :o) Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig

kurs vid Stockholms högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 108, s. 132—134), vilket innebär en anslagshöjning med 22 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell

engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 82 000

kronor.

99 :o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 134), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms

högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

100:o) Bidrag till nybyggnad för marinbotaniska institutionen

vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

111, s. 135 och 136) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nybyggnad för marinbotaniska

institutionen vid Göteborgs högskola för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kronor.

101 :o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 136—143), vilket innebär en anslagshöjning

med 486 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med

vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning

för tandläkarhögskolan i Stockholm, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 496 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........... 581 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 637 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 405 000

Summa kronor 2 120 000

c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 120 000

kronor.

102:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 143—145), vilket innebär en anslagshöjning

med 81 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 513 500 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

45

103:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114,

s. 145 och 146), vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

104:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Utrustning av vissa nya

lokaler m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115, s. 146

och 147) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Utrustning av

vissa nya lokaler m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 178 000 kronor;

b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1951/52

befintlig reservation å det senast för budgetåret 1948/49

anvisade reservationsanslaget till Utrustning av ett tandläkarinstitut

i Malmö må tillföras det under a) upptagna

anslaget.

105:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, s. 148—152), vilket innebär en anslagshöjning

med 392 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med

vad departementschefen förordat fastställa personalförteckning

för tandläkarhögskolan i Malmö, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1952/53;

b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Malmö, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 235 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 568 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 788 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 357 300

Summa kronor 1 949 000

c) till Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 949 000

kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

106:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117, s. 152 och 153), vilket innebär en anslagshöjning

med 82 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 545 000 kronor.

107:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 153), vilket

innebär en anslagshöjning med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:

Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 13 500 kronor.

108:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119,

s. 153), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:

Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

109:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande

av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 154),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till

elever för anskaffande av instrument för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor.

110:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till driften av amanuenskliniker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 154—156),

vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till

driften av amanuenskliniker för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

111 :o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 156—158),

vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker

och tandsköterskor för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 160 000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47

112:o) Stipendier åt elever vid tandtekniker- och tandsköterskeskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 158), vilket

innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tandtekniker-

och tandsköterskeskolor för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 85 000 kronor.

113:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 159), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa

ett anslag av 7-500 kronor.

114:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa

opponenter vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 126, s. 159), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

115:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt

studerande vid universiteten och vissa högskolor. Kungl. Maj:t har

(punkt 127, s. 159—161) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 646 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och

Lager väckt motion (II: 343), i vilken hemställts, att riksdagen måtte för

budgetåret 1952/53 anvisa 1 204 000 kronor till naturastipendier, att fördelas

enligt ett av Sveriges förenade studentkårer framlagt förslag, samt i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om snabb utredning och förslag till nästa

års riksdag om ett sådant stipendiesystem, att de ekonomiska hindren för

högre studier elimineras,

dels ock en inom andra kammaren av fru Wohlin och herr Wedén väckt

motion (II: 344), i vilken hemställts, att riksdagen måtte till Gemensamma

universitetsändamål: Naturastipendier m. m. åt studerande vid universiteten,

de s. k. fackhögskolorna och socialinstituten för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 1 204 000 kronor samt till förvaltningskostnader

och bokstipendier ett anslag av 56 000 kronor.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena hänvisas

— i den mån redogörelse i det följande icke lämnas för desamma —

till motionerna.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Detta reservationsanslag disponeras dels till statsstipendier vid universiteten,

de medicinska högskolorna samt Stockholms och Göteborgs högskolor,

dels till bokstipendier vid universiteten, dels till de fyra statsstipendienämndernas

förvaltningskostnader.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i skrivelse den 4 september

1951 hemställt, jämte annat,

att det statliga stödet i form av naturastipendier till studerande från

och med budgetåret 1952/53 måtte utvidgas till att omfatta även de studerande

vid fackhögskolorna och socialinstituten,

att antalet erforderliga naturastipendier måtte beräknas på grundval av

relationen mellan antalet stipendier och nettoantalet nyinskrivna vid tillkomsten

av naturastipendier vid vissa läroanstalter 1939/40,

att vissa ändrade bestämmelser måtte meddelas angående stipendierna

i anslutning till ett av studentsociala utredningen framlagt förslag (SOU

1948:42),

att under åttonde huvudtiteln måtte anvisas 1 204 400 kronor till statsstipendier

och 9 700 kronor till bokstipendier att fördelas på närmare angivet

sätt,

samt att en viss ökning måtte beslutas av anslagsmedlen till statsstipendienämndemas

förvaltningskostnader.

I yttrande över SFS förslag tillstyrker garantilånenämnden, att naturastipendieformen

utsträckes till samtliga s. k. fackhögskolor och till socialinstituten.

Nämnden anser, att anslaget med hänsyn härtill ävensom till

önskvärdheten av en uppräkning på grund av det förändrade penningvärdet

bör upptagas till det av SFS föreslagna beloppet, i runt tal 1 204 000

kronor. Den av SFS föreslagna fördelningen av anslaget på de olika läroanstalterna

ger dock nämnden anledning till erifiringar, och en förnyad

prövning av anslagsfördelningen är därför enligt nämndens mening nödvändig.

Nämnden anser sig därför icke för närvarande kunna föreslå den

närmare dispositionen av anslaget.

Genom vad nämnden sålunda föreslagit skulle anslagsmedlen till statsstipendier

(naturastipendier) under förevarande anslag komma att ökas

med 905 000 kronor. Samtidigt skulle emellertid vissa under åttonde och

nionde huvudtitlarna upptagna kontantstipendier bortfalla, vilket skulle

medföra en besparing av sammanlagt 97 100 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Jag kan icke nu tillstyrka någon omläggning av stipendiesystemet och

ej heller någon utvidgning av verksamheten till att gälla andra lärosäten

än dem som nu omfattas av densamma. Med hänsyn till studentantalets

ökning och prisutvecklingen vill jag emellertid förorda en betydande ökning

av anslagsmedlen till statsstipendier. Den för dessa stipendier avsedda

delen av förevarande anslag föreslår jag därför höjd från nuvarande belopp

299 000 kronor till 600 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.

Maj:t att besluta om dessa anslagsmedels fördelning på de olika lärosätena.

Utöver vad jag nu sagt ifrågasätter jag icke för nästa budgetår någon ändring

beträffande förevarande anslag, som alltså bör höjas med 301 000 kronor

till 646 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49

I motionen II: 343 anföres bland annat följande.

Naturastipendier åt studerande vid universiteten och vissa högskolor ha

under budgetåret 1951/52 utgått med 345 000 kronor. Sedan dessa stipendier

första gången utdelades, budgetåret 1939/40, har anslaget undergått

förhållandevis liten ökning. Då studenternas antal vid de berörda läroanstalterna

ökat med 56 procent och penningvärdet mycket kraftigt försämrats,

har den situationen uppstått, att det numera finns väsentligt färre

möjligheter för en student att erhålla dessa stipendier än år 1939/40. Ett

annat missförhållande, vilket framhållits bland annat i Sveriges förenade

studentkårers skrivelse av den 4 september 1951 och ett uttalande från

Svenska clartéförbundets kongress den 4 november samma år, är att stipendieanslaget

endast disponeras för universiteten, de medicinska högskolorna

samt Stockholms och Göteborgs högskolor, under det att de studerande

vid fackhögskolorna och socialinstituten ställts utanför möjlighet att

erhålla stipendier.

I motionen II: 344 har framhållits huvudsakligen följande.

Studentsociala utredningen ansåg sig i sitt betänkande (SOU 1948: 42)

kunna konstatera, att inga påtagliga skillnader föreligga beträffande den

sociala rekryteringen av studenter till fakultetsstudier och fackhögskolestudier,

och utredningen anslöt sig därför till den uppfattningen, att systemet

med naturastipendier borde utsträckas till de studerande vid samtliga

ekonomiska läroanstalter och universitet, de fria högskolorna och fackhögskolorna

samt socialinstituten.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 99 till 1950 års riksdag anslöt sig föredragande

departementschefen i huvudsak till vad studentsociala utredningen

föreslagit men förklarade sig med hänsyn till det ekonomiska läget icke beredd

att då framlägga förslag till nya statsstipendier.

Departementschefen har icke tillstyrkt någon utvidgning av verksamheten

till nya lärosäten utan endast förordat en höjning av stipendieanslaget

från 299 000 kronor till 600 000 kronor. Detta belopp räcker dock nätt

och jämnt för att bibehålla den ursprungliga relationen mellan antalet nyinskrivna

studerande och antalet stipendier vid de högskolor, som redan

utdela dylika stipendier, och tillåter ingen utvidgning.

Då vi anse det i hög grad angeläget att göra den högre utbildningen tillgänglig

för begåvad ungdom ur alla befolkningslager, anse vi att ett ytterligare

anstånd med en utvidgning av stipendiestödet icke rimligen bör

ifrågakomma, Vi vilja även peka på den stora brist på arbetskraft med

högre utbildning, som förefinnes på många områden inom vårt samhälle.

Vi föreslå därför, att studerande vid landets samtliga högre utbildningsanstalter

beredas möjlighet att erhålla här ifrågavarande naturastipendier.

Vi ansluta oss härvid till garantilånenämndens förslag i ämnet.

Med hänsyn till det ökade arbetet vid statsstipendienämnderna, därest

en sådan utvidgning kommer till stånd, föreslå vi att administrationsanslaget

höjcs med 10 000 kronor från 46 000 till 56 000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en betydande höjning av den

del av förevarande anslag, som avser naturastipendier, eller från 299 000

kronor till 600 000 kronor. Departementschefen har förordat denna fördubbling

av ifrågavarande anslagsmedel för att tillgodose de behov, som

4 — Iiihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 8.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vid de lärosäten, där naturastipendiesystemet är infört, uppstått på grund

av studentantalets ökning och prisutvecklingen. Någon omläggning av stipendiesystemet

finner departementschefen sig icke nu kunna tillstyrka, ej

heller någon utvidgning av verksamheten att gälla andra lärosäten än dem

som för närvarande omfattas av densamma. Utskottet biträder Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag.

I de i ämnet väckta motionerna II: 343 och II: 344 ha beaktansvärda

synpunkter anförts beträffande utsträckning av naturastipendiesystemet

till studerande vid sådana högre läroanstalter, vid vilka systemet nu icke

är infört. Utskottet är emellertid icke berett att tillstyrka bifall till de motionsvis

framställda yrkandena, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna II: 343 och II: 344, till

Gemensamma universitetsändamål: Nåturastipendier åt

studerande vid universiteten och vissa högskolor för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 646 000

kronor.

116:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

128, s. 162), vilket innebär en anslagshöjning med 110 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

117:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre vetenskapliga studier. Kungl. Maj:t har (punkt 129,

s. 162—169) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 443 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Cassel m. fl. (I: 197) och den andra inom andra kammaren av herr

Braconier m. fl. (II: 199), i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att

riksdagen måtte dels anvisa till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier

för främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret

1952/53 ett reservationsanslag av 1 616 500 kronor, dels ock i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa ändringar

i ifrågavarande stipendiebestämmelser i enlighet med vad i motionerna

föreslagits;

dels ock en inom andra kammaren av herr Håstad väckt motion (11:447),

i vilken — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen vid behand
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lingen av åttonde huvudtiteln måtte besluta att höja licentiand- och doktorandstipendierna

till 4 000 kronor respektive 6 000 kronor, men i gengäld

göra vissa inskränkningar i det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget angående

stipendiaternas rätt till förvärvsarbete under stipendietiden.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena hänvisas

— i den mån redogörelse i det följande icke lämnas för desamma —

till motionerna II: 199 och II: 447.

Av statsrådsprotokollet inhämtas huvudsakligen följande.

Detta reservationsanslag är nu uppfört med 1 347 500 kronor och disponeras

på följande sätt:

Studium

Sammanlagt

stipendie-

belopp

Antal

stipendier

Fördelning

mindre

ä 2 500

större

k 5 000

Uppsala

Lund

Stockholm

Göteborg

teologi ....

90 000

12

12

6

6

_

juridik ....

75 000

—

15

5

5

5

—

medicin ....

175 000

—

35

9

9

15

2

samhällsveten- skap ....

240 000

32

32

9

9

9

5

humaniora i

övrigt ....

525 000

70

70

20

20

20

10

naturvetenskap

225 000

30

30

10

10

10

—

odontologi . .

15 000

6

—

4 i Stockholm, 2 i Malmö

farmaci ....

2 500

1

—

vid farmaceutiska institutet

Summa

1 347 500

151

194

Utöver förevarande anslag utgår för innevarande budgetår under åttonde

huvudtiteln ett anslag om 60 000 kronor till 24 stipendier av det mindre

slaget för främjande av högre tekniska studier, varjämte under nionde

huvudtiteln upptages anslag till 1 större och 3 mindre stipendier vid lantbrukshögskolan,

4 mindre stipendier vid skogshögskolan och 3 större vid

veterinärhögskolan. De mindre stipendierna äro å 2 500 kronor, de större

å 5 000 kronor.

Bestämmelser ha meddelats den 19 september 1945 beträffande stipendierna

för odontologiska och farmaceutiska studier och den 14 november

1947 rörande övriga stipendier, som utgå ur förevarande anslag.

Enligt sistnämnda bestämmelser äro de mindre stipendierna, licentiandstipendierna,

avsedda för studerande, som avlagt akademisk examen,

visat fallenhet för vetenskapligt arbete samt bedriva studier för avläggandet

av licentiatexamen.

De större stipendierna, doktorandstipendierna, avses för licentiater och

juris eller medicine kandidater, vilka visat utpräglad fallenhet för veten
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

skapligt arbete samt äro sysselsatta med att utarbeta doktorsavhandling.

Stipendierna ha karaktären av meritstipendier, och de sökandes behov

skola enligt bestämmelserna blott beaktas vid i övrigt lika meriter.

Stipendierna utdelas årligen av vederbörande fakultet eller motsvarande

organ, vars beslut härom ej kan överklagas.

Licentiandstipendium kan innehavas under högst två år, doktorandstipendium

högst tre år. Samma person kan dock icke inneha stipendier under

mer än fyra år sammanlagt.

Studerande, som innehar stipendium, får därmed icke förena avlönad

befattning som underläkare (klinikamanuens), förste eller andre assistent

eller amanuens, ej heller ägna sig åt annan verksamhet än sådan av uppenbar

bisysslekaraktär, som enligt den stipendieutdelande myndighetens beprövande

icke kan i nämnvärd grad hindra hans vetenskapliga arbete.

Genom beslut den 3 juni 1949 uppdrog Kungl. Maj:t åt numera statssekreteraren

Ragnar Edenman att såsom sakkunnig verkställa översyn

av stipendiebestämmelserna. Utredningsmannen har den 12 februari 1951

avgivit betänkande i ämnet.

Utredningsmannen uttalar, att stipendiernas antal och fördelning på

olika studieriktningar bör avpassas efter ett genom allsidiga prognoser

uppskattat rekryteringsbehov, varefter stipendierna böra givas en sådan

utformning, att den avsedda rekryteringen kommer till stånd.

De frågor, som man därvid har att taga ställning till och som i betänkandet

givas en detaljerad behandling, äro, på vilket stadium stipendieringen

bör insättas, under vilken tid stipendium skall få uppbäras och till

vilket belopp stipendierna skola fixeras samt i samband härmed, i vilken

utsträckning stipendiat skall tillåtas inneha bisysselsättning.

Utredningsmannens förslag innebär sammanfattningsvis följande.

1) Ifrågavarande stipendier böra kunna utdelas jämväl till utländsk

eller statslös studerande av utmärkt förtjänst under förutsättning, att han

kan antagas komma att kvarstanna i landet;

2) Stipendieåret, som för närvarande sammanfaller med budgetåret, skall

i stället omfatta tiden den 1 september—den 31 maj;

3) Licentiandstipendium må kunna innehavas under högst två år och

doktorandstipendium, som icke avser juridiska eller medicinska studier, under

högst tre år utan inskränkning i tiden för tidigare innehaft licentiandstipendium;
4)

Maximitiden för innehav av doktorandstipendium för juridiska och

medicinska studier utsträckes från tre till fyra år;

5) Licentiandstipendium höjes från nu 2 500 kronor till 3 000 kronor

och doktorandstipendium från nu 5 000 kronor till 5 500 kronor;

6) Omfattningen av tillåtna bisysslor fastställes till i regel 10 schematimmar

för lärartjänst och 15 veckotimmar för annan tjänst; bisysselsättning

av större omfattning må kunna beviljas i speciella fall efter individuell

prövning.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

53

Utredningsmannens förslag om ökning av stipendiebeloppen till 3 000

kronor, respektive 5 500 kronor finna flertalet av de i ärendet hörda remissinstanserna

icke motsvara levnadskostnadsökningen. Endast statskontoret

finner nuvarande belopp väl avvägda. Universitetskanslern, Sveriges förenade

studenkårer och Sveriges yngre läroverlcslärares förening föreslå

3 500 och 6 000 kronor. Sveriges akademikers centralorganisation anser

4 000 respektive 7 000 kronor vara en lämplig avvägning men säger sig i

dagens läge kunna acceptera en höjning till 3 500 respektive 6 000 kronor.

Utredningsmannens förslag om rätt till bisysselsättning omfattande 10

schematimmars lärartjänst eller 15 timmars annat arbete per vecka tillstyrkes

av juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund samt naturvetenskapliga

sektionen i Lund. Statskontoret, universitetskanslern och ett flertal

högskolemyndigheter anse, att nu vanligen praktiserade begränsning

till 8 respektive 12 veckotimmar bör fastställas. Humanistiska sektionen

i Lund säger sig dock önska vidhålla sin nuvarande praxis att endast

tillåta 6 respektive 10 veckotimmars tjänst. Sveriges akademikers centralorganisation

föreslår, att halvtidstjänst må tillåtas och att assistenter

och amanuenser ej må diskvalificeras från innehav av stipendium. Sveriges

förenade studentkårer och Sveriges yngre läroverkslärares förening framhålla,

att halvtidstjänst utgör den minimitjänstgöring, som en lärare för

närvarande har rätt att tillgodoräkna sig för extra ordinarie befattning.

Rektorn vid Stockholms högskola anser även, att föreskrifterna rörande

tillgodoräknande av tjänstgöring böra beaktas vid prövning av frågan om

bisysslor.

Kanslern för rikets universitet föreslår i anslagsäskanden för nästa budgetår

en ökning av antalet licentiandstipendier med 17 och av antalet

doktorandstipendier med 18.

Departementschefen har anfört följande.

I anslutning till den sakkunniges samt universitets- och högskolemyndigheternas

uppfattning föreslår jag sålunda, att ifrågavarande stipendier

vid universiteten och motsvarande läroanstalter samt vissa fackhögskolor

böra kunna utdelas till utländsk eller statslös studerande av utmärkt förtjänst

under förutsättning, att han kan antagas komma att kvarstanna i

landet. Jag biträder vidare förslaget, att stipendieåret skall omfatta tiden

från den 1 september till den 31 maj följande år och ej som nu budgetåret.

En sådan ändring kommer nämligen att medföra en önskvärd förbättring

av stipendiernas realvärde på grund av den oinskränkta rätt till förvärvsarbete

under ferierna, som sålunda ges.

I anslutning till det nyss sagda vill jag nämna, att jag har för avsikt att

framdeles förorda att förslag om garantilån åt flyktingstudenter förelägges

innevarande års riksdag.

Det står klart för mig, att omfattningen av tillåten bisysselsättning måste

göras till föremål för en realistisk avvägning, så att bästa möjliga rekrytering

till högre studier ernås även med nuvarande ökade levnadskostnader

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

och gynnsamma arbetsmarknadssituation för akademiker. Jag är dock icke

beredd att ansluta mig till studentorganisationernas yrkande på generell

rätt till halvtidstjänst. Däremot finner jag den föreslagna begränsningen

av tillåten ^sysselsättning till i regel tio schematimmars lärartjänstgöring

eller femton veckotimmar för annan tjänst väl avvägd. Jag förutsätter därvid,

att bisysselsättning av större omfattning må kunna beviljas efter

individuell prövning av vederbörandes möjligheter att förena ifrågasatt

verksamhet med framgångsrikt vetenskapligt arbete. Jag förutsätter vidare,

att koncentration av bisysselsättning till viss del av stipendieåret må tilllåtas.

Den sakkunniges förslag, att licentiandstipendium må kunna innehavas

under högst två år och doktorandstipendium, som icke avser juridiska eller

medicinska studier, under högst tre år utan inskränkning, kan utan olägenhet

genomföras liksom en ökning från tre till fyra år av maximitiden

för innehav av doktorandstipendium för juridiska och medicinska studier.

De av den sakkunnige gjorda undersökningarna angående den faktiska tid,

som stipendierna i medeltal innehafts, ge vid handen, att en sådan utsträckning

av stipendietiden endast behöver föranleda en utökning av antalet

doktorandstipendier för juridiska studier. Jag föreslår därför, att tre

nya sådana stipendier inrättas, varav ett i Uppsala, ett i Lund och ett i

Stockholm. Dessutom synes ett nytt medicinskt doktorandstipendium böra

tillkomma med hänsyn till den pågående utbyggnaden av den medicinska

högskolan i Göteborg. Däremot anser jag mig icke kunna förorda ett

genomförande av universitetskanslerns förslag i övrigt. Sammanlagt medföra

dessa utökningar av stipendieantalet en kostnadsstegring med 20 000

kronor.

För rekryteringen till högre studier torde det vara av avgörande betydelse,

att det redan vid början av de fortsatta studierna erbjudes ett tillräckligt

lockande alternativ till inkomstbringande förvärvsarbete i form

av väl dimensionerade licentiandstipendier. Jag finner mig därför böra

förorda en uppräkning av licentiandstipendiums belopp med 500 kronor

till 3 000 kronor. Däremot är jag icke beredd att nu förorda någon höjning

av doktorandstipendierna.

Uppräkningen av licentiandstipendierna medför en kostnadsökning under

förevarande anslag av 75 500 kronor. Då även de stipendier ä 2 500

kronor, som utgå för främjande av högre tekniska studier, böra höjas med

500 kronor, uppkommer en kostnadsökning även under anslaget till Stipendier

för främjande av högre tekniska studier. Jag återkommer härtill

i det följande. Även under nionde huvudtiteln uppstår på motsvarande

sätt ett ökat medelsbehov. Frågan härom torde komma att anmälas av

chefen för jordbruksdepartementet.

Vid bifall till vad jag nu förordat bör förevarande anslag för nästa budgetår

höjas med 95 500 kronor till 1 443 000 kronor. Det torde böra ankomma

på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga ändringar i stipendiebestämmelsema.

Till stöd för det i motionerna 1:197 och II: 199 gjorda yrkandet har anförts

bland annat följande.

Med hänsyn till den stora realvärdeförsämring, som licentiand- och

doktorandstipendiema undergått på grund av levnadskostnadsstegringen,

och med hänsyn till att licentiandstipendierna från början varit otillräck
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 55

liga vilja vi föreslå en höjning av stipendiebeloppen med vartdera 1 000

kronor.

Beträffande stipendiebestämmelserna föreslår departementschefen i enlighet

med utredningsmannens förslag, att rätten till bisysselsättning för

stipendiat skall begränsas till i regel 10 schematimmars lärartjänstgöring

eller 15 veckotimmar för annan tjänst. Stipendieåret föreslås vidare ändrat

till att omfatta tiden mellan 1 september och 31 maj från att för närvarande

gälla budgetår. Stipendieårets omläggning medför att sommarmånaderna

kunna användas till heltidstjänstgöring, vilket är av särskilt värde

för dem som på grund av en stor försörjningsbörda äro beroende av inkomster

från förvärvsarbete åtminstone under någon del av året. Denna omläggning

medför därför en fördel ur rekryteringssynpunkt.

En kategori stipendiater ställs dock enligt de föreslagna bestämmelserna

i viss mån i särställning. De blivande lärarna kunna nämligen icke på samma

sätt som de övriga stipendiaterna utnyttja sommarmånaderna för

tjänstgöring inom sitt blivande yrkesområde och torde också drabbas av

svårigheter att på studieorten erhålla lärartjänster av så begränsad omfattning

som den i propositionen angivna. Vi anse det därför rimligt, att stipendiat,

som tillhör denna kategori, under stipendieåret får rätt till bisyssla

12 schematimmar per vecka. En tjänstgöring av denna storlek är också den

minimitjänstgöring, en lärare har rätt att tillgodoräkna sig för extra ordinarie

befattning, vilket är ytterligare ett skäl för att bisyssla av sådan

karaktär och storlek bör vara tillåten för lärare. Med hänsyn till den för

läroverken svåra lärarbristen vilja vi också ifrågasätta, huruvida icke denna

kategori av licentiand- och doktorandstipendiater bör medgivas rätt att

koncentrera förvärvsarbetet till viss del av stipendieåret. Stipendiat skulle

sålunda kunna inneha full lärartjänst under exempelvis tre månader men

kompensera studieförlusten genom att utsträcka studietiden över viss del

av de för övriga stipendiater »studiefria» sommarmånaderna.

En sådan åtgärd, som endast skulle tillåtas efter studieinspektors prövning

i varje särskilt fall, skulle i någon mån tillgodose även landsortens

behov av välkvalificerade vikarierande läroverkslärare.

I motionen II: 447 har anförts bland annat följande.

För att kompensera stipendieinnehavarna för realminskningen av stipendiernas

värde har nu departementschefen gått den vägen, att han — i anslutning

till utredningsmannens betänkande — föreslår, att stipendiaterna

skola beredas ökade tillfällen till förvärvsarbete under stipendietiden. Hittills

ha, av brist på enhetliga regler, de akademiska myndigheterna förfarit

olika vid olika lärosäten. Mot förvärvsarbete i begränsad utsträckning torde

inga invändningar kunna göras, inte heller däremot att enhetliga regler

nu efter snart fem års praktiska erfarenheter utfärdas att gälla för alla hithörande

institutionernas stipendieutdelning. Men det synes mig alldeles

uppenbart att hela den utomordentliga idén med dessa stipendier skulle

förvanskas, om de legala möjligheterna till förvärvsarbete gjordes så vittomfattande

att förvärvsarbetet rent av toge mera tid i anspråk än de studier

och forskningar, som stipendierna tillkommit för att främja.

Enligt min mening är det ostridigt, att en stipendiat enligt de nu föreslagna

reglerna, vare sig han har ett tvingande behov därav eller ej, kan

skänka förvärvsarbetet eu längre sammanlagd ärlig tid iin studierna. Man

blir under de tre sommarmånaderna oförhindrad att ta vilket arbete han

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

önskar, och han skall under de nio återstående månaderna kunna ägna sig

åt förvärvsarbete under 15 timmar i veckan (eller 10 timmar, om lärartjänst

avses, vilket med hänsyn till förberedelsearbete, rättande av skrivningar,

håltimmar, kollegiesammanträden m. m. torde vara jämförligt med

15 timmars arbete av annat slag). Varje förvärvsarbete behöver härutöver

färdtid och ofta kan det fordra en stor insats av personligt intresse för

arbetsuppgifter under eller utom tjänsten. Utan överdrift kan det antas

att ett intellektuellt förvärvsarbete av detta slag i tid och krafter kan

fordra inemot halva arbetsdagen. Om man ändock räknar så liberalt att

det endast kräver reellt två femtedelar av hans arbetsdag, betyder detta

att stipendiaten kan anslå cirka 6 14 månad per år åt förvärvsarbetet och

blott ungefär 5 U, åt studier och forskning.

Det har aldrig någonsin varit statsmakternas tanke att genomföra en

dylik ordning, enligt vilken studierna kunna i extrema fall göras till bisak

och förvärvsarbetet till huvudsak. Detta framgår redan därav, att amanuenstjänster

1947 ej ansågos förenliga med stipendieinnehav trots att de

i många fall ta mycket mindre tid i anspråk än vad som nu föreslås vara

tillåten tid och trots att de oftast kunna vara innehavarna direkt till nytta

i studiearbetet.

Departementschefens förslag kan blott få en konsekvens: att studiebruttotiden

ytterligare förlänges och att den behövliga vetenskapliga rekryteringen

i samma grad fördröjes. De stipendierade komma helt visst att i

större utsträckning än hittills utnyttja all den tid, under vilken de kunna

vara stipendierade, och eftersom i stort sett antalet stipendier enligt propositionen

bibehålies vid det gamla, blir den oundvikliga följden att antalet

stipendier — särskilt doktorandstipendier — i realiteten blir lägre än förut,

d. v. s. att ett färre antal studerande beredes dessa synnerligen behövliga

och i vissa fall oundgängliga möjligheter till högre vetenskapliga studier.

Lidande på denna utveckling blir först vetenskapen, som får sitta emellan.

På samma sätt lidande blir vidare samhället, som i vår tid, med dess

brist även på kvalificerad intellektuell arbetskraft, har behov av att få ut

de unga vetenskapsmännen färdigutbildade så skyndsamt som möjligt i

förvärvslivet; jag behöver här blott peka på läroverkens behov av lärare.

Lidande bli ytterst studenterna själva, som tvingas eller i några fall kanske

frestas till att splittra sig mellan tillfälligt förvärvsarbete och studier samt

senare än nödvändigt bli färdiga med sina akademiska studier.

De synpunkter, som jag här ovan utvecklat, torde delas av många universitetslärare.

Även om de ej fått plats i propositionen ha de i yttrande

framförts bland annat av Stockholms högskolas humanistiska fakultet. Om

universitetsmyndigheterna på ett tidigare stadium än först genom yttranden

över utredningsmannens betänkande fått tillfälle att delge denne sina

direkta erfarenheter från denna stipendieverksamhet, skulle förslaget måhända

i högre grad ha beaktat dessa synpunkter. Jag vill här endast hänvisa

till att antalet doktorsavhandlingar trots stipendierna inte visat någon

ökning på sistone utan tvärtom i vissa fall minskat i antal.

Den enda rationella vägen synes mig vara att i stället för att öka den

för förvärvsarbete medgivna tiden höja stipendiernas belopp, så att stipendiaternas

behov av eller tvång till samtidigt förvärvsarbete inskränkes. På

annat sätt kan inte det storstilade syftet med dessa stipendier fullföljas i

den anda, som statsmakterna avsett. Följer riksdagen nu departementschefens

linje, ha stipendierna ej blott i realiteten reducerats till antalet utan

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

deras karaktär har också förändrats. Då det nuvarande statsfinansiella

läget tydligen lägger svårigheter i vägen för en omedelbar höjning av stipendieantalet,

föreslår jag att licentiandstipendiernas belopp höjas till

4 000 kronor och doktorandstipendiemas till 6 000 kronor. Samtidigt böra

inskränkningar göras i Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag rörande rätt

till förvärvsarbete.

Vare sig man ser frågan ur studenternas eller samhällets synpunkt måste

en anordning, som innebär höjning av stipendiebeloppen och större restriktioner

i avseende på rätten till förvärvsarbete än Kungl. Maj:t föreslår, på

lång sikt vara det enda rationella. Trots de statsfinansiella svårigheterna

vinna samhället och forskningen avgjort mest på denna linje, medan regeringsförslaget

endast skenbart är det för staten billigare.

Härtill kommer, att ett bibehållande av stipendierna vid den nivå, som

föreslås i statsverkspropositionen, kommer att ha de ogynnsammaste verkningarna

för de fattigaste av stipendiaterna. Höjas ej stipendiebeloppen,

är det just de som tvingas till förvärvsarbete, försenas i sina studier och

bli lidande på splittringen mellan förvärvsarbete och studier.

Utskottet. Enligt utskottets mening innefattar det av departementschefen

framlagda förslaget till ändringar i bestämmelserna rörande stipendier

för högre vetenskapliga studier väsentliga förbättringar med avseende å

detta stipendiesystem. Maximitiden för stipendieinnehav har sålunda utsträckts

för vissa slag av stipendier, och fasta regler ha uppdragits i fråga

om rätt till bisysselsättning. Härjämte föreslås en uppräkning av licentiandstipendiets

belopp med 500 kronor. Utskottet ansluter sig till departementschefens

förslag och har för sin del icke funnit sig böra biträda de i

motionerna I: 197 och II: 199 samt II: 447 framställda yrkandena. I anledning

av vad i de två förstnämnda motionerna anförts vill utskottet erinra

om att departementschefen förutsatt, att koncentration av bisysselsättning

till viss del av studieåret må tillåtas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 197 och II: 199 samt

II: 447 — såvitt här är i fråga — till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av högre vetenskapliga

studier för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 443 000 kronor.

118:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie

lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130,

s. 109 och 170), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 80 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 170), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Gästföreläsningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 62 500 kronor.

120:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning

av rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 132, s. 170), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

121:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande

av medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, s. 170 och 171), vilket innebär

en anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 586 000 kronor.

122:o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134, s. 171 och 172),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms högskolors

rektorskonvents verksamhet för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

123:o) Basbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 135, s. 172 och 173), vilket innebär en anslagshöjning

med 26 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för rasbiologiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

Personalförteckning.

Tjänsteman å ordinarie stat.

1 professor och chef........................... Co 14

b) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman ........... 20 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 52 000

3. Rörligt tillägg, förslag svis . ................. 23 300

Summa kronor 96 000

c) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 96 000 kronor.

124:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 173), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

13 300 kronor.

125:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137, s. 173 och 174), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 31 100 kronor.

126:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 138, s. 174—180), vilket innebär en anslagshöjning

med 82 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för farmacevtiska institutet,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 63 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 45 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 130 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 66 000

Summa kronor 305 000

Särskilda upphördsmedel.

Avkastning av donationsfond ................. 7 000

Nettoutgift kronor 298 000

c) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 298 000 kronor.

127:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 181), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

33 100 kronor.

128:o) Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med

Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 181 och 182), vilket innebär en anslagshöjning

med 13 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

129:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 141, s. 182 och 183), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 3 300

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 67 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 20 700

Summa kronor 91 500

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 91 500 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61

130:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 142, s. 184), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

15 600 kronor.

131 :o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av

vetenskapligt material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143,

s. 185), vilket innebär en anslagshöjning med 3 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 35 200 kronor.

132:o) Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning

vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

144, s. 185 och 186), vilket innebär en sammanslagning av två under särskilda

rubriker nu utgående anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för ortnamnsoch

dialektforskning vid Göteborgs högskola för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

133:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 146, s. 188 och 189), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 18 800

kronor.

134:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147,

s. 189 och 190), vilket innebär en anslagshöjning med 3 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 69 300 kronor.

135:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs

högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 190

och 191), vilket innebär en anslagshöjning med 2 600 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för folkminnesforskning

vid Göteborgs högskola för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 18 300 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Statsutskottets utlåtande nr 8.

136:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149, s. 191),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

137:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

150, s. 191—195), vilket innebär en anslagshöjning med 87 100 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till instituten för socialpolitisk

och kommunal utbildning och forskning för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 562 000 kronor.

138:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal

och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

151, s. 195), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av

befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 000

kronor.

139:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 196), vilket innebär en anslagsminskning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser

för läkare för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

140:o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 153, s. 196—198) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 11 800

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 22 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 6 600

Summa kronor 40 500

b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 500 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

63

141 :o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 154, s. 198—201) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 17 200

kronor.

142:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 201 och 202), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti

för vissa studielån för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

143:o) Kostnader för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti

till studenter m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

156, s. 202), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av studielån

med statlig kreditgaranti till studenter m. fl. för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 100

kronor.

144:o) Bidrag till inventarier i studentbostadshus. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 202 och 203), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inventarier i studentbostadshus

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

145:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering

av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, s. 203), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer

för redigering av ett register över vissa licentiatoch

doktorsavhandlingar för budgetåret 1952/53 anvisa

ett anslag av 2 000 kronor.

146:o) Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser

för blivande läroverkslärare m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 159, s. 203 och 204), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 500 kronor, hemställer utskottet,

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska

utbildning skurser för blivande läroverkslärare

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

29 500 kronor.

147:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 160, s. 204 och 205), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

11 000 kronor.

Tekniska högskolor.

148:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 206 och 207), vilket

innebär en anslagshöjning med 8 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 19 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.............................. 14 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 13 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 9 000

Sumrna kronor 55 200

b) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

55 200 kronor.

149ro) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 207), vilket innebär en

anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 12 000 kronor.

150:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har (punkt 163, s. 207—221) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53,

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Statsutslcottets utlåtande nr 8.

vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för tekniska högskolan i Stockholm, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Tekniska högskolan

i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 4 440 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Eskilsson och

Arrhén (I: 267) och den andra inom andra kammaren av herrar Ilåstad

och Hceggblom (II: 348), i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att

riksdagen måtte fatta sådant beslut, att avgifterna för de studerande vid

tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola liksom för

närvarande vid Stockholms högskola kunna nedsättas och helst redan

nästa budgetår begränsas till 60 kronor per elev och år.

Kungl. Maj:ts förslag, innebärande en höjning av förevarande anslag

med 1 415 000 kronor, innefattar bland annat de lönegradsuppflyttningar,

som stå i samband med framlagda förslag om löne- och pensionsreglering

för professorer och vissa andra akademiska lärare m. fl. samt om lönegradsplacering

för viss biträdespersonal m. m. I den av Kungl. Maj:t föreslagna

avlöningsstaten ingår en inkomstpost Avgifter från de studerande med ett

belopp av 350 000 kronor, vilket är samma belopp som i innevarande

års stat.

I motionerna 1:267 och II: 34-8 har erinrats bland annat om att terminsavgifterna

för de studerande vid Stockholms högskola efter beslut av 1950

års riksdag nedsatts till 30 kronor, medan vid de tekniska högskolorna alltjämt

av de studerande uttagas avgifter av betydande storlek, nämligen

400 kronor per år. Beträffande handelshögskolorna har påpekats, att Kungl.

Maj:t för nästa budgetår föreslagit anslagshöjningar för att möjliggöra en

sänkning av terminsavgifterna, men att dessa ändå komma att uppgå till

betydande belopp. Vidare har anförts huvudsakligen följande.

Några skäl att pålägga studerande av vissa studieriktningar dryga avgifter,

medan andra befrias från motsvarande avgifter, torde svårligen

kunna anföras. De studerande vid de tekniska högskolorna rekryteras också

i något större utsträckning än fakultetsstudenterna från de lägre socialgrupperna,

och avgifter av nämnd storleksordning tvinga otvivelaktigt

många obemedlade och mindre bemedlade studerande att välja annan levnadsbana

än den, som de bäst äro ägnade för.

Både av sociala skäl och ur rättvisesynpunkt synes det befogat att terminsavgifterna

vid de tekniska högskolorna reduceras, och det synes lämpligt,

att de begränsas till en formell avgift av samma storlek, som för närvarande

uttages vid Stockholms högskola, d. v. s. 60 kronor per år. Högskolorna

böra givetvis lämnas full kompensation för det inkomstbortfall,

som härigenom uppstår. Skulle emellertid statsfinansiella skäl lägga hinder

5 — Bihan g till riksdagens ''protokoll 1952. 6 saml. Nr 8.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i vägen för förslagets genomförande i sin helhet under nästa budgetår, bör

en nedsättning av terminsavgiften ske successivt, så att eleverna vid de

tekniska högskolorna efter en kortare övergångstid bli likställda med eleverna

vid Stockholms högskola.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av vad i motionerna I: 267 och II: 348 anförts och hemställts

vill utskottet framhålla önskvärdheten av att terminsavgifterna vid

de tekniska högskolorna, vilka nu uppgå till förhållandevis höga belopp,

så snart förhållandena det medgiva nedsättas. Utskottet finner sig likväl

icke berett att biträda motionärernas yrkande. Utskottet förutsätter emellertid

att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 267 och II: 348, såvitt

här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för tekniska högskolan i

Stockholm, som föranledas av vad departementschefen

anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............. ...................... 1 600 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis........ 363 148

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar

................... 16 452 379 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 952 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 858 400

Summa kronor 4 790 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.................. 350 000

Nettoutgift kronor 4 440 000

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 4 440 000

kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67

151:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 222—224), vilket innebär en anslagshöjning

med 89 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 900 000 kronor.

152:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 224 och 225), vilket innebär en

anslagshöjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 800 000 kronor.

153:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 166, s. 225 och 226), vilket innebär en anslagshöjning med 19 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 74 000

kronor.

154:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s. 226), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Stipendier för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

30 000 kronor.

155:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning

av nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168,

s. 226), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Inredning och utrustning av nya lokaler för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

156:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i

stadsbyggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, s. 227),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Fortsättningskurs i stadsbyggnad för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 8 500 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 8.

157:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 170, s. 227—236) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1952/53,

vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för Chalmers tekniska högskola, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock till Chalmers tekniska

högskola: Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

2 491 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de i det föregående under punkten 150 angivna motionerna 1:267

och 11:348, i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen

måtte fatta sådant beslut, att avgifterna för de studerande vid tekniska

högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola liksom för närvarande

vid Stockholms högskola kunna nedsättas och helst redan nästa budgetår

begränsas till 60 kronor per elev och år,

dels ock en inom andra kammaren av fröken Elmén och herr Gustafson

i Göteborg väckt motion (II: 244), i vilken hemställts, att riksdagen måtte

besluta att två kanslibiträdestjänster i Cell vid Chalmers tekniska högskola

utbytas mot två kansliskrivartjänster i Ce 15.

Kungl. Maj:ts förslag, innebärande en höjning av förevarande anslag

med 786 000 kronor, innefattar bland annat de lönegradsuppflyttningar,

som stå i samband med framlagda förslag om löne- och pensionsreglering

för professorer och vissa andra akademiska lärare m. fl. samt om lönegradsplacering

för viss biträdespersonal m. m. Den i avlöningsstaten upptagna

inkomstposten Avgifter från de studerande förutsättes utgå med oförändrat

belopp, 210 000 kronor.

Angående det i motionerna 1:267 och 11:348 gjorda yrkandet i fråga

om de studerandes avgifter torde få hänvisas till vad därom anförts under

punkten 150 i det föregående.

I fråga om biträdespersonalen vid högskolan har överstyrelsen för de

tekniska högskolorna föreslagit bland annat, att två kanslibiträdestjänster,

varav en å kansliet och en å kamrerarkontoret, skola uppflyttas till kansliskrivartjänster

i lönegraden Ce 15. Departementschefen har härvidlag hänvisat

till vad chefen för civildepartementet anfört i proposition den 28 december

1951 angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m.,

samt föreslagit uppflyttning av förstnämnda tjänst till kontoristtjänst i

lönegraden Ce 13. Beträffande den andra tjänsten har någon förändring

icke ifrågasatts.

Det i motionen 11:244 framställda yrkandet om uppflyttning av två

kanslibiträdestjänster avser nyssnämnda två tjänster. Till stöd för yrkan
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

det har anförts, att de arbetsuppgifter, som tjänstinnehavama utföra, äro

synnerligen kvalificerade och rätteligen synas böra medföra en högre löneställning

än den departementschefen förordat.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört

under punkten 150 avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 267 och

II: 348, såvitt här är i fråga.

Vidkommande motionen II: 244 får utskottet framhålla, att spörsmålet

"om ifrågavarande två kanslibiträdestjänsters lönegradsplacering varit föremål

för bedömande såväl av biträdesutredningen som av departementschefen,

vilken därvid ansett den ena tjänsten böra förändras till en kontoristbefattning

i 13 lönegraden och den andra tjänsten bibehållas som kanslibiträdesbefattning.

Utskottet har för sin del icke funnit anledning föreligga

till ett frångående av detta förslag, varför utskottet avstyrker bifall till

motionen II: 244.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med biträdande av Kungl.

Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 267 och II: 348 —

såvitt här är i fråga — samt motionen II: 244,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,

som föranledas av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 853 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och

biträdande lärare, förslagsvis . . 267 764

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar ................ 13136 280 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 117 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 476 900

Summa kronor 2 727 800

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande ................ 210 000

Bidrag från Göteborgs stad m. fl............. 26 800

Summa kronor 236 800

Nettoutgift kronor 2 491 000

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 491 000

kronor.

158:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171, s. 236—238), vilket innebär en anslagshöjning

med 68 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 423 000 kronor.

159 :o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 172, s. 238 och 239), vilket innebär en anslagshöjning

med 170 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 020 000 kronor.

160:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

173, s. 240), vilket innebär en anslagshöjning med 18 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 68 000

kronor.

161 :o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174, s. 240), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

162:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av

nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175, s. 240—

242), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

71

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kronor.

163:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier. Kungl. Maj:t har

(punkt 176, s. 242 och 243) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 72 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels de i det föregående under punkten 117 angivna motionerna 1:197

och 11:199, i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen

måtte dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 84 000 kronor, dels ock i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa ändringar i ifrågavarande

stipendiebestämmelser i enlighet med vad i motionerna föreslagits,

dels ock den i det föregående under punkten 117 angivna motionen

II: 7+1+7, i vilken hemställts, att riksdagen vid behandlingen av åttonde

huvudtiteln måtte besluta att höja licentiand- och doktorandstipendierna

till 4 000 kronor respektive 6 000 kronor men i gengäld göra vissa inskränkningar

i det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget angående stipendiaternas

rätt till förvärvsarbete under stipendietiden.

Beträffande motiveringen till de motionsvis framställda yrkandena hänvisas

till den redogörelse, som lämnats i det föregående under punkten

117.

Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär en anslagshöjning

med 12 000 kronor, föranledd av att det belopp, varmed ifrågavarande

stipendier utgå, föreslagits höjt från 2 500 kronor till 3 000 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till den ståndpunkt utskottet under punkten

117 intagit till de frågor, som beröra licentiand- och doktorandstipendierna,

biträder utskottet Kungl. Maj:ts förevarande förslag och avstyrker

bifall till de ovannämnda motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 197 och II: 199 samt

II: 447 — såvitt här är i fråga — till Gemensamma ändamål

vid de tekniska högskolorna: Stipendier för främjande

av högre tekniska studier för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 72 000 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

164:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 177, s. 243), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ä?idamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 11 000 kronor.

165:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 243 och 244), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

166:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier

åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

179, s. 244), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 64 000

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

167:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 182, s. 246 och 247), vilket innebär en anslagshöjning

med 93 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

447 000 kronor.

168:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 247), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp

och bokbindning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 202 000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

*

Statsutskottets utlåtande nr 8. 73

169:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna.

Kungl. Maj :t har (punkt 184, s. 247—249) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

3 185 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 985 000 kronor.

Lir statsrådsprotokollet inhämtas, att departementschefen icke ansett sig

kunna tillstyrka, att en omorganisation av arbetet å rektorsexpeditionema

i anslutning till föreliggande sakkunnigförslag genomföres från och med

nästa budgetår. Däremot har departementschefen biträtt ett alternativt

förslag av skolöverstyrelsen, att ur ljus- och vedkassoma skola få bestridas

kostnader ej endast för renskrivning och enklare kontorsgöromål utan för

expeditionsgöromål över huvud taget å rektorsexpeditionema. Departementschefen

har ansett, att vid bifall till detta förslag samtidigt borde bestämmas

ett maximibelopp, över vilket de totala kostnader för detta ändamål,

som belasta ljus- och vedkassorna vid samtliga ifrågakommande skolor,

icke finge stiga. Detta belopp har för nästa budgetår föreslagits till

580 000 kronor.

TJtskottet. De inkomster, som inflyta till läroverkens ljus- och vedkassor,

äro terminsavgifter och hyresmedel. Därtill komma bidrag av statsmedel

i de fall, då för bestridande av nödvändiga utgifter skulle ha erfordrats

en högre terminsavgift än 30 kronor. Ett bifall till Kungl. Maj:ts

förslag innebär, att nya utgifter utöver de hittillsvarande få belasta läroverkens

ljus- och vedkassor, vilket i sin tur kommer att göra det svårare

för de olika läroverken att hålla terminsavgifterna till kassorna nere under

maximibeloppet. Utskottet, som vill betona önskvärdheten av att de ekonomiska

utbildningshinder, som alltjämt föreligga på olika områden, i möjligaste

mån undanröjas, har ansett sig böra framhålla denna konsekvens

av Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet har dock icke velat motsätta sig, att

ur ljus- och vedkassoma i enlighet med förslaget skola få bestridas jämväl

kostnaderna för expeditionsgöromål över huvud taget å rektorsexpeditionema.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag uppföres med det av departementschefen

föreslagna beloppet 3 185 000 kronor. Vad departementschefen

i övrigt anfört i detta sammanhang, har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till

ljus- och vedkassorna för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 3 185 000 kronor.

170:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, s. 249), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning

för djäknepenningar m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa

ett anslag av 8 500 kronor.

171 :o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, s. 250

och 251), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för direktionen över

Stockholms stads undervisningsverk, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ........ 8 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 13 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 3 800

Summa kronor 25 700

Särskilda uppbördsmedel:

1. Räntemedel från Allmänna undervisningsver
-

kens fond ................................ 6 700

2. Hyra .................................. 600

Summa kronor 7 300

Nettoutgift kronor 18 400

b) till Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 18 400 kronor.

172:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 251),

vilket innebär en anslagshöjning med 1 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Direktionen över Stockholms stads

undervisningsverk: Omkostnader för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kronor.

173:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala realskolor. Kommunala

läroverk: Bidrag till praktiska kommunala realskolor. Kungl.

Maj:t har (punkt 190, s. 252—254) föreslagit riksdagen att till dessa ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa förslagsanslag av respektive 10 700 000,

4 250 000 och 6 000 000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Arrhén (I: 271)

och den andra inom andra kammaren av herr Nestrup (II: 341), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ersättning för konfirmationsundervisning

skall utgå i enlighet med bestämmelserna i timlärarkungörelsen

(SFS 1950:495).

Jämlikt gällande stadgor för de kommunala flickskolorna och de kommunala

mellanskolorna skall rektor för de lärjungar, som under sin vistelse

vid skolan enligt vederbörande målsmäns önskan skola beredas till konfirmation,

besörja tillfälle till lämplig, för lärjungarna avgiftsfri undervisning,

dock endast under förutsättning att sådan kan bestridas av vid skolan

anställd lärare eller att utanför skolan stående präst utan anspråk på

ersättning åtager sig uppgiften.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär beträffande de kommunala

flickskolorna och de kommunala mellanskolorna — vilka sistnämnda från

och med den 1 juli 1952 skola benämnas kommunala realskolor — bland

annat att ersättning för konfirmationsundervisning vid dessa skolor skall

få utgå efter samma grunder som vid de allmänna läroverken. Den merkostnad,

som ett bifall till detta förslag kan väntas medföra, har av skolöverstyrelsen

uppskattats till 1 000 respektive 1 500 kronor.

I motionerna 1:271 och 11:341 har uttalats, att Kungl. Maj:ts förslag

synes innebära, att ersättning för ifrågavarande konfirmationsundervisning

skall utgå i enlighet med TC 21 enligt timlärarkungörelsen 1947:680.

Motionärernas yrkande går ut på att ersättning i stället skall utgå enligt

den timlärarkungörelse, som nu gäller, nämligen 1950: 495.

Angående bakgrunden till den av motionärerna upptagna frågan torde

här få anföras följande.

I 1948 års åttonde huvudtitel uttalade föredragande departementschefen

under punkten 146 i fråga om de allmänna läroverken, att skyldighet

för rektor vid läroverk att ombesörja konfirmationsundervisning för läroverkets

elever endast borde föreligga, därest detta kunde ske genom att

läroverkslärare åtoge sig uppgiften eller att präst gjorde samma åtagande

och därvid icke gjorde anspråk på någon ersättning. Departementschefen

förutsatte därvid, att konfirmationsundervisning genom lärare i viss utsträckning

borde kunna beredas inom ramen för vederbörandes undervisningsskyldighet.

Där så icke vore möjligt, syntes ersättning böra få utgå

enligt gällande taxa för timlärare.

Läroverksstadgan innehåller numera i § 145 den bestämmelse angående

skyldighet för rektor att ombesörja konfirmationsundervisning, som departementschefen

sålunda förordat. Däremot synas några föreskrifter —

bortsett från vissa bestämmelser som gällde endast budgetåret 1947/48 —

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 8.

rörande arvode för dylik undervisning icke ha utfärdats av Kungl. Maj:t.

Skolöverstyrelsen torde emellertid sedan september 1948 ha ansett sig oförhindrad

att förorda, att ersättning för varje konfirmandgrupp skall utgå

med belopp motsvarande arvode för en timlärartimme i orten efter timarvodesgrupp

TC21. Vissa sedan den 1 juli 1948 gällande bestämmelser,

som nu återfinnas i 2 § 4 mom. timlärarkungörelsen (1950: 495), skulle, om

de tillämpades på konfirmationsundervisningen, innebära, att ersättningen

för denna i vissa fall komme att utgå med högre belopp än enligt TC 21.

Dessa bestämmelser ha emellertid icke av överstyrelsen ansetts tillämpliga

på konfirmationsundervisningen. Anledningen härtill torde ha varit den,

att den ursprungliga anknytningen till arvodesgrupp TC 21 av överstyrelsen

föreslagits endast av praktiska skäl — arvodet för konfirmationsundervisningen

blev därigenom dyrortsgrupperat och rörligt efter ändringarna

i pristalet. Överstyrelsen torde däremot icke ha avsett, att konfirmationsundervisningen

i övrigt skulle jämställas med undervisning i ämnen, som

inginge i läroverkens tim- och kursplaner.

Erinras må också, att frågan om efter vilka grunder ersättningen för

konfirmationsundervisning skall utgå, bragts inför Kungl. Maj:t genom en

ansökan av läroverksadjunkten K. J. Sundberg, i vilken denne — uppenbarligen

med hävdande av en annan principiell uppfattning än skolöverstyrelsen

— hemställt, att ersättning för viss av honom meddelad konfirmationsundervisning

måtte få utgå efter TC 27 i stället för efter TC21.

Kungl. Maj:t har emellertid den 21 december 1951 funnit denna ansökan

icke föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Vad angår det i motionerna I: 271 och II: 341 gjorda yrkandet, att riksdagen

måtte besluta, att ersättning för konfirmationsundervisning skall

utgå enligt bestämmelserna i timlärarkungörelsen 1950: 495, får utskottet

framhålla, att utskottet för sin del icke vill resa någon invändning mot att

den praxis härvidlag, som hittills synes ha följts, ändras så att ersättningen

såväl vid de allmänna läroverken som vid de kommunala flickskolorna

och kommunala mellanskolorna framdeles får utgå enligt den vid varje

tillfälle gällande timlärarkungörelsen. Det synes emellertid böra ankomma

på Kungl. Maj:t att i denna fråga vidtaga de åtgärder, som av Kungl.

Maj:t må befinnas lämpliga och erforderliga. Med hänsyn härtill anser sig

utskottet icke böra biträda det i motionerna gjorda yrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

flickskolor ett förslagsanslag av 10 700 000 kronor;

b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

realskolor ett förslagsanslag av 4 250 000 kronor;

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska kommunala

realskolor ett förslagsanslag av 6 000 000 kronor;

II. att motionerna I: 271 och II: 341 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

174:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa

högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

191, s. 254 och 255) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 81 000 kronor.

175:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. Kungl.

Maj:t har (punkt 192, s. 255—257) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 4 785 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Håstad m. fl. väckt motion

(II: 86), i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att i enlighet med

förslag av skolöverstyrelsen tilldela Höglandsskolan i Stockholm statsbidrag

ur förslagsanslaget Bidrag till vissa privatläroverk, att de med detta anslag

förenade bestämmelserna skola äga tillämpning på denna skola, att därvid

skolans organisatoriska egenart skäligen beaktas samt att det under

nämnda förslagsanslag upptagna beloppet ökas med 85 000 kronor, av vilka

69 500 kronor överföras från i propositionen upptaget anslag till Höglandsskolan,

dels ock en inom andra kammaren av herr Larsson i Stockholm och fru

Gärde Widemar väckt motion (H: 351), i vilken — såvitt nu är i fråga —

hemställts, att riksdagen måtte beräkna anslaget till Höglandsskolan enligt

de under punkten 192 i bilagan åttonde huvudtiteln till statsverkspropositionen

angivna reglerna.

Ivungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 085 000 kronor,

vilken till väsentlig del sammanhänger med höjningen av det rörliga tilllägget.

Ett av skolöverstyrelsen framfört förslag, att även Höglandsskolan

i Stockholm skulle hänföras till de privatläroverk som avses i stadgan för

de statsunderstödda privatläroverken och som erhålla statsbidrag ur förslagsanslaget

till Bidrag till vissa privatläroverk, har departementschefen

icke ansett sig nu kunna tillstyrka.

Till stöd för det i motionen II: 86 framställda yrkandet har erinrats om

att statsutskottet och riksdagen tidigare uttalat önskemål om en utredning

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

med syfte att, om så befunnes lämpligt, överföra Höglandsskolan till nyss

nämnda grupp av statsunderstödda privatläroverk samt att skolöverstyrelsen

efter verkställd utredning föreslagit ett sådant överförande. Vidare

har anförts följande.

Av vad i ärendet förekommit framgår, att Kungl. Maj:ts ställningstagande,

i jämförelse med skolöverstyrelsens förslag, innebär en bestämd

nackdel för Höglandsskolan. Förutom den direkta differensen mellan det

belopp, som beräknats i detta senare, och det i statsverkspropositionen

upptagna, cirka 15 000 kronor, skulle lärarna komma att stå utanför pensionsbestämmelser

och rätt till lönetursberäkning, som medfölja förslagsanslaget.

Det är också lärarrekryteringen skolöverstyrelsen i sin hemställan

framför såsom ett väsentligt skäl till sitt ställningstagande.

Att skolöverstyrelsen föreslagit överförande till förslagsanslaget tyder

på att pedagogiska hinder inte torde kunna åberopas som stöd för Kungl.

Maj:ts avslagsyrkande. Statsutskottet och riksdagen ha tidigare inte heller

funnit organisatoriska skäl tala mot överstyrelsens förslag. Avslagsyrkandet

torde sålunda baseras på statsfinansiella synpunkter. Det belopp det

här gäller torde knappast vara ägnat att inge oro, då förhållandena i övrigt

synas tillfredsställande. Det förefaller i stället ur statsfinansiell synpunkt

vara mera betänkligt, om statsbidrag, som utgår till enskild verksamhet

av här ifrågavarande art, genom otillräcklighet och mindre fördelaktiga

former äventyrar verksamhetens effektivitet.

Med hänsyn till statsutskottets här anförda uttalanden och till skolöverstyrelsens

hemställan synes Kungl. Maj:ts förslag utgöra en icke närmare

motiverad diskriminering av Höglandsskolans verksamhet.

Utskottet. I anledning av vad i motionerna II: 86 och II: 351 yrkats angående

Höglandsskolan i Stockholm får utskottet erinra om att utskottet

förra året som sin mening framhöll, att starka skäl talade för att frågan om

inordnande av lärarna vid denna skola under löneregleringen för privatläroverken

med det snaraste prövades. Erforderlig utredning borde verkställas

inom skolöverstyrelsen med sikte på att förslag skulle kunna föreläggas

1952 års riksdag. Utredning och förslag i ämnet har nu avgivits av

överstyrelsen, men något därpå grundat förslag har icke av Kungl. Maj:t

framlagts för riksdagen.

Ett bifall till de i motionerna gjorda yrkandena, vilka i huvudsak sammanfalla

med överstyrelsens förslag, skulle medföra, att skolan erhölle en

bättre ställning i statsbidragshänseende än enligt Kungl. Maj:ts förslag

samt att bidrag till skolan i fortsättningen komme att utgå från förevarande

anslag, medan det särskilda anslaget till skolan komme att avföras från

riksstaten. Skillnaden i kostnader mellan överstyrelsens och Kungl. Maj:ts

förslag har hösten 1951 beräknats till omkring 15 000 kronor per år.

Enligt utskottets mening har Höglandsskolan en betydelsefull uppgift

att fylla inom Stockholms skolorganisation. Utskottet är också medvetet

om att det för skolan är av synnerlig vikt att få en säkrare ekonomisk

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Statsutskottets utlåtande nr 8.

grundval än den hittillsvarande. Emellertid anser sig utskottet icke nu

böra förorda någon ändring i statsbidragshänseende beträffande skolan.

Utskottet biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag, att statsbidrag till Höglandsskolan

även för nästa budgetår skall utgå från ett särskilt riksstatsanslag,

samt avstyrker bifall till motionen II: 86 ävensom — såvitt här äi

i fråga — till motionen II: 351.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag uppföres med 4 785 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna II: 86 och II: 351 — sistnämnda

motion såvitt här är i fråga — till Privatläroverk:

Bidrag till vissa ''privatläroverk för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 4 785 000 kronor.

176:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm.

Kungl. Maj:t har (punkt 193, s. 257 och 258) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 69 500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9 500 kronor motsvarande

det anslagsöverskridande, som jämlikt beslut av Kungl. Maj:t

den 29 juni 1951 för innevarande budgetår medgivits i anledning av höjningen

av det till statstjänstemännen utgående rörliga tillägget. Såsom

framgår av den under närmast föregående punkt lämnade redogörelsen har

departementschefen icke ansett sig nu kunna tillstyrka ett av skolöverstyrelsen

framlagt förslag, att Höglandsskolan skulle hänföras till de läroverk,

som erhålla statsbidrag ur anslaget Bidrag till vissa privatläroverk.

Utskottet, som får erinra om att utskottet under punkten 175 med avstyrkande

av vissa motionsvis framförda förslag tillstyrkt, att statsbidrag

till Höglandsskolan även för nästa budgetår skall utgå från ett särskilt riksstatsanslag,

biträder Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer

alltså

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan

i Stockholm för budgetåret 1952/53 anvisa ett

anslag av 69 500 kronor.

177:o) Privatläroverk: Bidrag till Franska skolan i Stockholm.

Kungl. Maj:t har (punkt 194, s. 258) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 59 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten

175 angivna motionen 11:351, i vilken — såvitt här är i fråga —

hemställts, att riksdagen måtte dels uppdraga åt skolöverstyrelsen att

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

framlägga förslag till nästa års riksdag om statsbidrag till Franska skolan

enligt samma normer, som gälla för anslaget till Bidrag till vissa privatläroverk,

dels ock besluta om anslag till Franska skolan för nästa budgetår

med 75 000 kronor jämte den höjning, som kan betingas av en eventuell

förhöjning av de statsanställdas rörliga tillägg.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9 500 kronor, motsvarande

ett anslagsöverskridande, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den

29 juni 1951 för innevarande budgetår medgivits i anslutning till höjningen

av det till statstjänstemännen utgående rörliga tillägget.

Till stöd för de i motionen II: 351 framförda yrkandena har anförts bland

annat följande.

Franska skolan fyller ett i många hänseenden mycket starkt behov av

undervisning på elementarstudiet med sin speciella inriktning på det klassiska

området. Dess egenart med ett flertal franskfödda lärare ger sin särskilda

prägel åt skolan och dess verksamhet. Även om ett flertal av skolans

lärare icke uppfylla de formella krav på svensk utbildning, som uppställas

vid andra skolor av denna typ, synes deras i utlandet inhämtade kompetens

i allmänhet vara av sådan betydelse för Franska skolans studiemål, att

en sådan olikhet icke borde lägga hinder i vägen ur statsbidragshänseende

för likställighet med den stora gruppen av statsunderstödda privatläroverk.

Skolan synes även ha nått sådan fasthet, att en dylik åtgärd vore till fullo

befogad. I särskild framställning har skolans styrelse även hemställt om

bidrag enligt de för andra statsunderstödda enskilda flickskolor gällande

reglerna. Skolöverstyrelsen har dock förordat, att understöd tills vidare

skall utgå från särskilt anslag. Det synes rimligt, att skolöverstyrelsen gives

i uppdrag att till nästa års riksdag framlägga förslag om inordnande även

av denna skola under de allmänna reglerna.

Skolöverstyrelsen har i sitt förslag förordat en anslagshöjning till Franska

skolan från nuvarande 59 500 kronor till 75 000 kronor. Det synes

vara rimligt, att skolan åtminstone erhåller detta anslag med tillägg för

den utgiftsstegring, som kan bli följden av ytterligare ökade löner på grund

av dyrtiden.

Utskottet, som icke anser sig böra biträda de i motionen II: 351 gjorda,

nu ifrågavarande yrkandena, tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag uppföres med 59 500 kronor. Utskottet hemställer

alltså,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 351, i vad den avser

ifrågavarande anslag, till Privatläroverk: Bidrag till Franslca

skolan i Stockholm för budgetåret 1952/53 anvisa ett

anslag av 59 500 kronor;

b) att motionen II: 351, i vad den avser ändrade statsbidragsnormer

för Franska skolan i Stockholm, icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Statsutskottets utlåtande nr 3.

178:o) Privatläroverk: Bidrag till Lyceum för flickor i Stockholm

för dess realgymnasium. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

195, s. 259—261), vilket innebär en anslagsminskning med 12 600 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att den aktiebolaget Lyceum åvilande, av

bolaget medgivna skyldigheten att till statsverket återbära

12 183 kronor 69 öre, som bolaget för budgetåren

1947/49 felaktigt uppburit i statsbidrag för reallinjen av

gymnasiet vid Lyceum för flickor i Stockholm, må nedsättas

till 3 000 kronor;

b) till Privatläroverk: Bidrag till Lyceum för flickor i

Stockholm för dess realgymnasium för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 2 800 kronor.

179:o) Privatläroverk: Bidrag till Bestenässkolan. I en inom andra

kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl. väckt motion (II: 253) har

hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1952/53 till detta ändamål

anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har anförts bland annat följande.

Det torde knappast råda delade meningar om att behov föreligger av

ökade möjligheter till högre studier för barn från landsbygden och de mindre

orter, som sakna skolor, ledande till real- eller studentexamen. För

landsbygdsbarn är emellertid i många fall internatskolan den enda tänkbara

vägen till sådana studier, men dessa skolor äro i vårt land fåtaliga, och

de flesta av dem ha icke kunnat besökas av mindre bemedlade barn. En

internatskola av delvis ny typ är Restenässkolan, belägen i närheten av

Ljungskile. Den är en 4-årig realskola och sedan 1949 ställd under skolöverstyrelsens

inseende. Elevantalet är närmare 100 och studieresultaten

ha varit mycket goda. För ungdomen från västkusten fyller skolan en viktig

uppgift.

Skolan har strävat efter att hålla inackorderings- och terminsavgifterna

nere och därigenom gjort det möjligt för mången mindre bemedlad landsbygdsfamilj

att låta sina studiebegåvade barn få högre skolundervisning.

En följd av de låga avgifterna är emellertid, att skolan går med förlust.

För senaste läsår har skolans huvudman, Restenässtiftelsen, till täckande

av uppkommen brist måst tillskjuta ett belopp av över 70 000 kronor. Stiftelsen

har med hänsyn härtill för budgetåret 1952/53 hemställt om ett

statsbidrag till driften av skolan av 50 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har i yttrande över denna framställning vitsordat, att

skolans undervisningsresultat är mycket gott och att skolan fyller en betydelsefull

uppgift. Överstyrelsen har också i sina petita för budgetåret

1952/53 hemställt om ett statsbidrag till skolan av 30 000 kronor. Denna

framställning har emellertid icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår att Restenässkolan,

såsom skolöverstyrelsen vitsordat, har en viktig uppgift att fylla inom skol
6

— llihang till riksdagens ■protokoll 1052. G saml. Nr 8.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

väsendet på västkusten. Med hänsyn härtill och till skolans beträngda ekonomiska

läge anser utskottet, att det i och för sig vore motiverat att skolan

erhölle statsbidrag. Den återhållsamhet i fråga om ökningar av statsutgifterna,

som synts utskottet nödvändig, gör emellertid, att utskottet

funnit sig böra avstå från att tillstyrka bifall till motionen. Utskottet hemställer

alltså,

att motionen II: 253 icke må av riksdagen bifallas.

180:o) Privatläroverk: Bidrag till Viggbyholmsskolan. I en inom

andra kammaren av herr Larsson i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 350)

har hemställts, att riksdagen måtte uppföra anslag till stiftelsen Viggbyholmsskolan

med 65 000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har erinrats om att skolöverstyrelsen tillstyrkt

anslag till stiftelsen för nästa budgetår samt vidare anförts följande.

Viggbyholmsskolan fullgör en synnerligen gagnande uppgift. Den är anordnad

som internatskola och mottager till stor del ett klientel, som eljest

säkerligen skulle tvingas stå utanför de möjligheter till utbildning, som

skolan avser att giva. Det vid skolan befintliga gymnasiet står under skolöverstyrelsens

överinseende och har av Kungl. Maj:t beviljats dimissionsrätt.

Åtminstone gymnasiedelen av skolan står således i sin målsättning

mycket nära de privatläroverk, som genom riksdagens beslut åren 1950 och

1951 erhållit rätt till statsbidrag enligt vissa normer.

De vid skolan under innevarande läsår beräknade utgifterna för gymnasiets

lärarlöner, vilka utgå i nära anslutning till det statliga lönesystemet,

jämte avgifter för pensionsförsäkring beräknas uppgå till 130 000 kronor.

En tillämpning av de ovannämnda normerna skulle medföra ett lägsta

statsbidrag om 78 000 kronor. Stiftelsens hemställan om ett anslag å 65 000

kronor synes ur denna synpunkt icke vara tilltaget i överkant. Därtill kommer,

att visst bidrag även borde vara motiverat för det lägre utbildningsstadiet

vid skolan.

Det vill synas, som om Viggbyholmsskolan numera nått en sådan nivå

och stadga, att statsbidrag borde kunna utgå enligt bestämmelserna för

statsunderstödda privatläroverk. För ett kommande budgetår synes därför

förslag i nämnda riktning böra framläggas. I avvaktan härpå torde vara

skäligt att för nästa budgetår bevilja det av stiftelsen begärda bidraget.

Utskottet. Ehuru verksamheten vid Viggbyholmsskolan ur åtskilliga

synpunkter måste betraktas som värdefull, är utskottet likväl icke berett

att biträda det i motionen II: 350 gjorda yrkandet, varför utskottet hemställer,

att motionen II: 350 icke må av riksdagen bifallas.

181 :o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda

läroanstalternas vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 196, s. 261), vilket innebär en anslagsminskning med 500 kronor,

hemställer utskottet,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatslcassa för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 500

kronor.

182:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 197, s. 261), vilket innebär en anslagsminskning med 2 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 16 500

kronor.

183:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 262—265),

vilket innebär en anslagshöjning med 45 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 80 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........ 1 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

för slag svis ............................... 84 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 44 300

Summa kronor 210 000

b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Avlöningar för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 210 000 kronor.

184:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 265), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

185:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.

I enlighet med Kungl. Maj sts förslag (punkt 200, s. 265), vilket innebär

en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1952/53 anvisa

ett anslag av 3 500 kronor.

186:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 266 och 267), vilket innebär

en anslagshöjning med 145 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 460 000 kronor.

187:o) Understöd till vissa handarbets- och skolköksseminarier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 267 och 268), vilket

innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd till vissa handarbetsoch

skolköksseminarier för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 165 000 kronor.

188:o) Fortbildningskurser för lärarinnor i husligt arbete. I en

inom andra kammaren av fröken Ager och herr Nihlfors väckt motion

(II: 339) har hemställts, att riksdagen måtte till detta ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 15 000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har erinrats om att skolöverstyrelsen i sina

anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit, att medel skola anvisas till

anordnande av fortbildningskurser för lärarinnor på det husliga området i

psykologi och metodik, materiallära samt tillämpad kemi samt att överstyrelsen

beräknat det härför erforderliga anslaget till 41 000 kronor. Vidare

har anförts bland annat följande.

Undervisningen inom olika skolformer och i synnerhet i enhetsskolan

ställer stora krav på lärarinnorna i husligt arbete, vilka icke enbart genom

sin seminarieutbildning erhållit tillräckligt underlag för fyllandet av dessa

med utvecklingen växande krav. Framför allt erfordras fortbildningskurser

i psykologi och metodik samt praktiskt tillämpad kemi. Seminarieundervisningen

i psykologi och metodik är nämligen icke tillräckligt omfattande

och har särskilt tidigare icke varit tillfredsställande vid en del seminarier,

varför fortbildningskurser häruti äro synnerligen nödvändiga, speciellt med

hänsyn till undervisningen i enhetsskolan. Vidare är det fördelaktigt, om

den teoretiska undervisningen inom skolan kan få direkt praktisk tillämpning.

Vid undervisningen i hemkunskap och hushållsgöromål kunna bland

annat kunskaperna i kemi tillämpas och på vissa områden utvidgas. Inom

närings-, livsmedels-, textil- och tvättkemien ha stora framsteg gjorts un
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

der senare år. Då dessa forskningsresultat vanligtvis icke äro lättillgängliga,

skulle fortbildningskurser i tillämpad kemi vara av stort värde för

undervisningen.

Utskottet har icke funnit skäl tillstyrka bifall till ifrågavarande motion

och hemställer förty,

att motionen II: 339 icke må av riksdagen bifallas.

189:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 269), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 15 000 kronor.

190:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 269), vilket

innebär en anslagsminskning med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 7 000 kronor.

191:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj:t har (punkt 206, s. 269—271) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sunne och Weiland (I: 199) och den andra inom andra kammaren

av herr Hammar m. fl. (II: 179), i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts,

att riksdagen måtte till kurser för lärare vid de allmänna läroverken

in. fl. läroanstalter för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 140 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Arrhén och Lundqvist (I: 269) och den andra inom andra

kammaren av herr Nestrup (II: 340), i vilka hemställts, att riksdagen till

kurser för lärare vid de allmänna läroverken med flera läroanstalter för

budgetåret 1952/53 måtte anvisa ett sådant reservationsanslag, att detta

medger, att resekostnads- och traktamentsersättning kan utgå i enlighet

med allmänna resereglementet.

Under hänvisning till det stora behovet av kurser av olika slag har skolvverstyrelscn

i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit, att detta

anslag måtte uppföras med 140 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8G

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Skolöverstyrelsen har vidare tagit upp frågan om resekostnads- och

traktamentsersättning åt deltagarna i lärarknrsema. Härvidlag gäller nu,

att under tiden för kurserna må till kursdeltagare, som ej är bosatt på kursorten,

kunna utgå traktamente med högst tio kronor om dagen. Sådan

kursdeltagare må även kunna erhålla resebidrag högst motsvarande kostnaderna

enligt klass III i allmänna resereglementet, dock att ersättning

för sovplats må utgå endast då överstyrelsen så prövar skäligt.

Skolöverstyrelsen har nu hemställt, att ersättning till deltagarna i kurserna

i stället skall få utgå enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet.

Denna hemställan har tillstyrkts av statens lönenämnd men avstyrkts

av statskontoret, som därvid tillika uttalat, att vissa av skolöverstyrelsen

till jämförelse åberopade kurser inom andra områden av statsförvaltningen

vore av annan karaktär än nu ifrågavarande lärarkurser och

sålunda icke helt jämförliga med dessa.

Departementschefen har anslutit sig till statskontorets ståndpunkt i fråga

om resekostnads- och traktamentsersättning och därvid även framhållit,

att deltagandet i ifrågavarande lärarkurser är helt frivilligt. I betraktande

av de stegrade levnadskostnaderna har han emellertid beträffande dessa

såväl som vissa andra kurser föreslagit, att det traktamente, som må utgå,

höjes med två kronor till tolv kronor. Med hänsyn härtill och även för att

i någon mån förstärka anslaget har departementschefen föreslagit en höjning

av anslaget med 8 500 kronor till 25 000 kronor.

I motionerna 1:199 och 11:179 har till stöd för det i dessa motioner

gjorda, här ifrågavarande yrkandet anförts i huvudsak följande.

Skolöverstyrelsen har i sina riksdagspetita med stort eftertryck betonat

nödvändigheten av anslagshöjning. Alldeles särskilt är det av behovet påkallat,

att fortbildningsarbetet uppmuntras under nuvarande betydelsefulla

utvecklingsperiod. Det är av utomordentligt värde att stärka och bibehålla

lärarnas kompetens och därmed vidmakthålla den allmänna standarden

inom vårt undervisningsväsen.

Behovet av kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

är mycket stort. Det har ytterligare accentuerats, sedan den reducerade

timplanen medfört omläggning av kursplaner och metodik för flertalet ämnen.

Om behovet någorlunda skulle täckas, borde enligt beräkningar gjorda

inom skolöverstyrelsen åtminstone ett femtontal kurser anordnas årligen.

De 16 500 kronor, som beviljats för kurser för vart och ett av budgetåren

1947/51, ha endast medgivit anordnande av ett fåtal kurser.

Anmärkningsvärt är, att till deltagare i kurser för läroverkslärare traktamente

och reseersättning utgå efter helt andra grunder än till befattningshavare

från andra grenar av förvaltningen, som inom sina respektive områden

deltaga i frivilliga kurser av motsvarande slag. Till sådana befattningshavare

utbetalas förutom oavkortad lön under kurstiden resekostnads-

och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet. Till läroverkslärare,

som deltaga i fortbildningskurser och äro bosatta utanför kursorten,

utgår för närvarande ett traktamente av tio kronor om dagen, vilket

dock i statsverkspropositionen föreslås bliva höjt till tolv kronor om dagen.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87

Deltagare i kurser för läroverkslärare erhålla ersättning för resa 3 klass från

hemorten till kursorten och åter och för sovplats endast i de fall, då skolöverstyrelsen

prövar detta vara skäligt.

Kostnaden för varje fortbildningskurs för läroverkslärare torde för närvarande

uppgå till i genomsnitt 9 000 kronor. Skulle läroverkslärarna erhålla

samma rätt som övriga statstjänstemän att vid deltagande i frivilliga

fortbildningskurser åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt

allmänna resereglementet, skulle kostnaden för varje kurs ökas till i

genomsnitt 15 000 kronor.

Beträffande motiveringen till det i motionerna 1:269 och II: 840 framställda

förslaget torde få hänvisas till motionen I: 269.

Utskottet ansluter sig till den uppfattning, varåt departementschefen

givit uttryck, och har icke funnit sig böra biträda de motionsvis framställda

yrkandena.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kung]. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:199 och II: 179 — såvitt

här är i fråga — ävensom motionerna I: 269 och II: 340,

till Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

192 :o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.

Kungl.Maj:t har (punkt 207, s.271—273) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor.

Av denna höjning hänför sig ett belopp av 5 000 kronor till fortbildningskurser

i sexualhygien och ett belopp av likaledes 5 000 kronor till departementschefens

under närmast föregående punkt redovisade förslag om en

höjning från 10 till 12 kronor av det traktamente, som må utgå till deltagare

i, bland annat, de kurser, som avses med förevarande anslag. Det

av skolöverstyrelsen även under detta anslag framlagda, av departementschefen

avstyrkta förslaget om resekostnads- och traktamentsersättning

enligt allmänna resereglementet har av överstyrelsen beräknats böra föranleda

en höjning av det för innevarande budgetår utgående anslaget med

31 500 kronor.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående

punkt anfört tillstyrker utskottet bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och hemställer,

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för

lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 35 000 kronor.

193:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 273 och 274), vilket innebär

en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre

läroanstalter för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 74 000 kronor.

194:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 209, s. 274) föreslagit riksdagen

att till detta ändamal för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 65 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor. Anslaget

är avsett att i sin helhet disponeras till resestipendier åt lärare i

främmande, levande språk.

Utskottet, som vill understryka betydelsen för skolundervisningen av

att lärare i olika ämnen genom resestipendier få möjligheter till vidare

utbildning, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

195:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210, s. 274—276), vilket innebär en anslagshöjning

med 7 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för psykologiskpedagogiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .......................... 1 700

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 29 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 9 600

Summa kronor 40 800

b) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 800

kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Statsutskottets utlåtande nr 8.

196:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, s. 276), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 11 000 kronor.

197:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Bokinköp och bokbindning

vid pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 212, s. 276 och 277), vilket innebär en anslagshöjning med

4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

16 000 kronor.

198:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och

kurser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213, s. 277 och 278),

vilket innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Undersökningar och kurser för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

199:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214, s. 278—280), vilket innebär en anslagshöjning

med 140 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och

realexamina för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 600 000 kronor.

200:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda

realskolor med kombinerad undervisning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, s. 283 och 284) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1952/53 må till stipendier,

som under denna punkt avses, utdelas högst 75 000

kronor;

b) till Stipendier jör studier genom korrespondens och

vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kronor.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

201 :o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, s. 281

och 285), vilket innebär en anslagshöjning med 299 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem

för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

202:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar

vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 218, s. 285), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare

vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 70 000

kronor.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

203:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 220, s. 286—288) föreslagit riksdagen att till nämnda ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 239 100 kronor, innebärande

en ökning med 190 500 kronor.

Skolöverstyrelsen har, liksom för sistförflutna och innevarande budgetår,

hemställt om medelsanvisning för bestridande av rese- och traktamentskostnader

dels med 9 500 kronor för rektorernas eller deras ombuds studieresor

till folkskolor, dels med 20 000 kronor för lärare, som leda seminarieelevernas

studie- och idrottsutfärder, dels ock med 3 000 kronor för lärares

studiebesök vid seminarier och folkskolor. Överstyrelsen finner den begärda

medelsanvisningen synnerligen angelägen. Icke minst seminariernas

samarbete med den pågående försöksverksamheten med enhetsskola

nödvändiggör, att rektorer eller av rektorerna utsedda lärare beredas möjligheter

att besöka folkskolor av olika typer. Därest ej hela det begärda

beloppet kan beviljas, finner överstyrelsen det därför alldeles särskilt viktigt,

att föreslagna 9 500 kronor för detta ändamål ställas till förfogande.

Departementschefen har icke föreslagit någon medelsanvisning för

ifrågavarande ändamål.

Utskottet har med hänsyn till angelägenheten av en intim kontakt och

ett nära samarbete mellan seminarierna och den pågående försöksverksamheten

med enhetsskola funnit starka skäl tala för att medel anvisas för

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

bestridande av kostnaderna för rektorernas eller deras ombuds studiebesök

vid folkskolor. Utskottet förordar därför att för ändamålet i enlighet

med skolöverstyrelsens förslag under förevarande anslag beräknas ett belopp

av 9 500 kronor. Då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts förslag, torde förevarande anslag böra för nästa

budgetår uppföras med (1 239 100 + 9 500 =) 1 248 600 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 248 600 kronor.

204:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 288 och 289), vilket innebär en

anslagshöjning med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 359 000 kronor.

205:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 222, s. 289), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

400 000 kronor.

206:o) Småskoleseminarierna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 224, s. 289—291) föreslagit riksdagen att till nämnda ändamål för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 390 500 kronor, innebärande

en ökning med 68 700 kronor.

Skolöverstyrelsen har med hänvisning till vad överstyrelsen anfört beträffande

motsvarande anslagspost under folkskoleseminariemas omkostnadsstat

föreslagit anvisande av dels 5 000 kronor för rektorernas studiebesök

i folkskolor, dels 9 500 kronor till rese- och traktamentsersättning

åt lärare, som leda seminarieelevernas studie- och idrottsutfärder, dels ock

2 000 kronor för lärares studiebesök vid andra seminarier och folkskolor

inom landet.

Departementschefen har icke förordat någon medelsanvisning för ifrågavarande

ändamål.

Utskottet har i överensstämmelse med sitt ställningstagande till motsvarande

spörsmål vid folkskoleseminarierna ansett sig böra förorda anvisande

av 5 000 kronor för bestridande av kostnaderna för rektorernas

eller deras ombuds studiebesök vid folkskolor. Förevarande anslag torde

därför böra uppföras med (390 500 + 5 000 =) 395 500 kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Småskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 395 500 kronor.

207:o) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 291), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 84 000 kronor.

208:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 226, s. 291 och 292), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

50 000 kronor.

209:o) Kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier. Kungl.

Maj:t har (punkt 227, s. 292 och 293) föreslagit riksdagen att till nämnda

ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 30 000

kronor.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

har med tillfredsställelse konstaterat, hurusom departementschefens förslag

under denna punkt innebär tillmötesgående av ett sedan länge känt behov

av fortbildning även för seminariernas lärare. Utskottet anser i likhet med

skolöverstyrelsen, att till de särskilt angelägna önskemålen höra kurser

rörande den allmänna metodiken och de särskilda ämnenas metodiska behandling

samt rörande undervisningen i sexualhygien.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

210:o) Kurs för lärare rörande läs- och skrivsvårigheter hos barn.

Kungl. Maj:t har (punkt 228, s. 293—295) föreslagit riksdagen att till

nämnda ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

20 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag, får framhålla

angelägenheten av att de ifrågasatta åtgärderna till avhjälpande av läsoch

skrivsvårigheter hos skolungdom på lämpligt sätt komma även landsbygdsdistrikten

till godo. Utskottet hemställer,

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

att riksdagen må till Kurs för lärare rörande läs- och

skrivsvårigheter hos barn för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

211 ro) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

Kungl. Maj:t har (punkt 229, s. 296) föreslagit riksdagen att

till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa’ett anslag av 20 000 kronor,

innebärande en ökning med 5 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Ager m. fl. väckt motion (11:338), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att slöjdlärarnas utbildningsfråga göres till

föremål för utredning av lärarhögskoledelegationen och att densamma speciellt

skall utröna möjligheterna att förlägga seminarieutbildningen för

slöjdlärarna till de blivande lärarhögskolorna.

Utskottet tillstyrker, att anslaget i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

uppföres med 20 000 kronor.

Vad angår motionen II: 338 får utskottet framhålla att utskottet i likhet

med motionärerna finner det synnerligen angeläget, att en snar lösning

av utbildningsfrågan för lärare i manlig slöjd kan ernås. Det torde

emellertid vara nödvändigt, att frågan dessförinnan underkastas en allsidig

■och förutsättningslös utredning. Utskottet förordar därför, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om en dylik utredning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 20 000 kronor;

b) i anledning av motionen II: 338 i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning

med avseende å utbildningen av lärare i manlig

slöjd.

212:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor. Kungl. Maj:t har (punkt 230, s. 296 och 297) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor, innebärande en ökning med 25 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten

191 angivna motionerna 1:199 och II: 179, i vilka, såvitt här är i fråga,

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

hemställts, att riksdagen måtte till förevarande ändamål anvisa ett reservationsanslag

av 115 000 kronor.

•

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget, som nu är uppfört med 35 000

kronor, för nästa budgetår höjes med 115 000 kronor.

Skolöverstyrelsens förslag innebär bland annat, att kursdeltagarnas reseoch

traktamentsersättniilgar beräknas enligt allmänna resereglementet

(kostnadsökning 25 000 kronor) och att antalet dagar under läsåret, då

undervisning på grund av hithörande kursverksamhet får inställas, ökas

från nuvarande tre till fem dagar.

Departementschefen förordar en höjning av anslaget till 60 000 kronor,

men anser sig icke i vidare mån kunna biträda överstyrelsens förslag.

Motionärernas förslag ansluter sig till vad överstyrelsen förordat.

Utskottet får — under hänvisning till sitt ställningstagande till motionerna

I: 199 och II: 179, såvitt de beröra anslaget till kurser för lärare

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter — avstyrka bifall till ifrågavarande

motioner jämväl i vad de avse förevarande punkt. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer således utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 199 och II: 179, såvitt

här är i fråga, till Fortbildningskurser för lärare vid egentliga

folkskolor och småskolor för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

213:o) Besestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen

hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

231, s. 297), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa

till folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 35 000

kronor.

214:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att

undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232,

s. 298), vilket innebär en anslagshöjning med 20 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

215:o) Bidrag till Ericastiftelsen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 233, s. 298—301), vilket innebär en anslagshöjning med 83 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 118 000 kronor.

Folkskolinspektionen.

216:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 234, s. 301 och 302), vilket innebär en anslagshöjning

med 204 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 708 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................... 358 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 256 000

Summa kronor 1 322 000

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 322 000 kronor.

217:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 235, s. 302), vilket innebär en anslagshöjning med

00 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 410 000

kronor.

Skolmåltider.

218:o) Bidrag till anordnande av skolmåltider. Kungl. Maj:t har

(punkt 236, s. 303—308) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar beträffande grunderna för statsbidrag

till skolmåltidsverksamheten, att tillämpas från och med budgetåret

1952/53, dels ock till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 20 300 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 0 800 000 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ivar Nilzon (I: 141) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Luttra m. fl. (II: 182), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring

av Kungl. Maj:ts proposition måtte besluta att med tillämpning från

och med budgetåret 1952/53 fastställa det särskilda bidragsunderlaget för

bespisningsenheter med högst två läraravdelningar till 90 öre per utspisad

måltid samt höja procentsatsen så, att den utgår med två tiondels procent

för varje fullt tiotal skatteören varmed skoldistriktets eller kommunens

skatteunderlag för redovisningsåret understiger 55 skattekronor per

invånare, dock med lägst 10 procent av bidragsunderlaget;

dels en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina m. fl. väckt

motion (II: 82), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Maj:ts förslag rörande bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret

1952/53 måtte besluta

a) att — i avvaktan på den översyn av grunderna för statsbidrag till

skolmåltider, som departementschefen förutskickat — den ändringen redan

nu vidtages, att bidrag skall utgå med två tiondels procent för varje fullt

tiotal skatteören, varmed skoldistrikts eller kommuns skatteunderlag för

redovisningsåret understiger 55 skattekronor per invånare;

b) höja det särskilda bidragsunderlaget för mindre bespisningsenheter

med högst två läraravdelningar till 90 öre per måltid och lärjunge;

c) vidtaga den erforderliga höjning i det av departementschefen äskade

förslagsanslaget, som följer av ett bifall till motionen;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Holmberg och Dahlgren

väckt motion (II: 445), vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

måtte i enlighet med skolöverstyrelsens förslag till förevarande ändamål

anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kronor.

Statsbidraget utgår nu med viss procent av ett bidragsunderlag. Procentsatsen

utgör 0,2 procent för varje tiotal skatteören, varmed skoldistriktets

(kommunens) skatteunderlag för redovisningsåret understiger

50 skattekronor per invånare (där synnerliga skäl föreligga, må Kungl.

Maj:t fastställa högre procentsats). Bidragsunderlaget utgör 60

öre för varje utspisad måltid, dock att bidragsunderlaget vid bespisningsenhet

med högst två läraravdelningar utgör 80 öre per måltid. Kungl.

Maj:t må, då synnerliga skäl därtill äro, fastställa högre bidragsunderlag.

För lärjunge, som tillhör annat skoldistrikt (annan kommun), utgår statsbidraget

med belopp, motsvarande hela bidragsunderlaget.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjes med

10 500 000 kronor på sätt och av orsaker, som framgå av följande sammanställning:
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

1.

2.

3.

5.

Beräknad ökning av antalet deltagare ..............

Anslagsminskning på grund av stegring av antalet skattekronor

per invånare................................

Höjning av bidragsunderlagen från 60 och (för mindre

bespisningsenheter) SO öre till 70 respektive 90 öre ....

Höjning av procentsatsen till 0,2 procent för varje tiotal

skatteören, varmed skatteunderlaget understiger 55

skattekronor per invånare, dock lägst 10 procent......

Höjning av statsbidraget för »främmande» lärjunge till

belopp, motsvarande verkliga kostnaden per måltid, dock

högst 1 krona.....................................

Ökning eller

minskning

+ 6 600 000

— 500 000

+ 1 500 000

+ 2 500 000

+_400 000

Ökning kronor 10 500 000

Departementschefen har anfört bland annat följande.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag den kraftiga stegringen av livsmedels-

och lönekostnaderna för skolmåltiderna böra föranleda, att det

bidragsunderlag, som ligger till grund för statsbidragsberäkningen, höjes

från och med nästa budgetår. Bidragsunderlaget fastställdes år 1946 till

60 öre per måltid och lärjunge, vilket belopp vid denna tid torde ungefärligen

ha motsvarat skoldistriktens (kommunernas) genomsnittliga kostnader

i de hänseenden statsbidraget avser. År 1950 höjdes bidragsunderlaget

till 80 öre för mindre bespisningsenheter. Enligt överstyrelsens nu

framlagda undersökningar utgjorde de verkliga kostnaderna för skolmåltid

läsåret 1950/51 inom de flesta skoldistrikten 76—90 öre. Jag finner mig

därför böra biträda överstyrelsens förslag om höjning av det allmänna

bidragsunderlaget till 70 öre. Även det särskilda bidragsunderlaget för

mindre bespisningsenheter torde böra undergå viss höjning. Med hänsyn

till att jag räknar med att inom den närmaste tiden tillkalla sakkunniga för

översyn av bland annat grunderna för statsbidrag till skolmåltiderna torde

höjningen av det sistnämnda bidragsunderlaget såsom statskontoret föreslagit

kunna begränsas till 5 öre, och underlaget sålunda fastställas till 85

öre. Merkostnaden för statsverket — vilken delvis faller på budgetåret

1953/54 — torde i enlighet med skolöverstyrelsens beräkning för nästa budgetår

kunna uppskattas till 1 500 000 kronor.

Med hänsyn till den av mig nyss berörda sakkunnigutredningen beträffande

statsbidragsgrunderna för skolmåltidsverksamheten kan jag icke

tillstyrka överstyrelsens förslag om höjning av procentsatsen för statsbidraget

från och med nästa budgetår.

För. »främmande» lärjunge äger skoldistrikt (kommun) nu uppbära

statsbidrag med belopp motsvarande bidragsunderlaget. Överstyrelsen har

föreslagit höjning av detta statsbidrag, under framhållande att därigenom

skulle ernås en starkt önskvärd utvidgning av skolmåltidsverksamheten

vid de högre skolorna. Mot tidigare framställningar av liknande art ha

statsmakterna ställt sig avvisande (jfr t. ex. 1948 års åttonde huvudtitel,

s. 255). På grund av vad överstyrelsen anfört och med hänsyn till de svårigheter,

som yppat sig i fråga om den ekonomiska regleringen vid hänvisning

av skolpliktiga barn till annat skoldistrikt, anser jag mig böra — utan

7 — Dihang till riksdagens protokoll 1052. 6 saml. Nr 8.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att avvakta resultatet av en blivande sakkunnigutredning — i viss mån

biträda överstyrelsens framställning. Jag föreslår sålunda, att statsbidrag

skall från och med den 1 juli 1952 utgå med belopp, motsvarande den

verkliga kostnaden per måltid, dock högst 85 öre. Den härigenom uppkommande

merkostnaden för statsverket torde för nästa budgetår kunna

beräknas till 300 000 kronor.

Yrkandena i motionerna 1:1 £1 och 11:182 samt 11:82 om höjning av

bidragsunderlaget för mindre bespisningsenheter och höjning av procentsatsen

överensstämma med skolöverstyrelsens förslag i dessa hänseenden.

Yrkandet i motionen 11: 448 ansluter sig helt till överstyrelsens förslag.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen

förordat höjning av det allmänna bidragsunderlaget från 60 till 70

öre och av bidragsunderlaget för mindre bespisningsenheter från 80 till

90 öre, varjämte beträffande statsbidraget till skolmåltider för »främmande»

lärjungar föreslagits, att detta skall från och med den 1 juli 1952 utgå

med belopp, motsvarande verkliga kostnaden per måltid, dock högst en

krona. Departementschefen har biträtt förslaget om höjning av det allmänna

bidragsunderlaget från 60 till 70 öre men beträffande bidragsunderlaget

för mindre bespisningsenheter stannat vid en höjning till 85 öre.

I fråga om bidraget till skolmåltider för »främmande barn» förordar departementschefen,

att detta skall utgå med belopp, motsvarande verkliga

kostnaden per måltid, dock högst 85 öre.

Utskottet biträder denna departementschefens ståndpunkt och anser i

likhet med departementschefen, att ytterligare jämkningar i de nuvarande

bidragsgrundema icke lämpligen böra vidtagas med hänsyn till den sakkunnigutredning,

som numera tillsatts för översyn av bland annat förevarande

bidragssystem. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna

I: 141 och II: 182, II: 82 samt II: 445, sistnämnda motion såvitt här är

i fråga, och tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med 26 300 000 kronor.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att skolmåltidsverksamheten

så snabbt som möjligt vinner en allmännare utbredning,

varigenom i en tid av stegrade levnadsomkostnader barnfamiljerna

kunna beredas en icke oväsentlig lättnad. En förutsättning härför torde

emellertid vara, att ej alltför stränga krav ställas på de lokaler, som skola

utnyttjas för denna verksamhet. Utskottet vill i anslutning till sitt i fjol

gjorda uttalande ånyo kraftigt understryka vikten av att vederbörande

myndigheter vid sin prövning av dessa frågor taga hänsyn till de svårigheter,

som för närvarande föreligga beträffande skolans lokalförhållanden,

så att även provisoriska anordningar för skolmåltidsverksamhet i skälig

utsträckning godtagas.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 141 och II: 182, II: 82

samt II: 445, sistnämnda motion såvitt här är i fråga,

a) godkänna av departementschefen förordade ändringar

beträffande grunderna för statsbidrag till skolmåltidsverksamheten,

att tillämpas från och med budgetåret 1952/53;

b) till Bidrag till anordnande av skolmåltider för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 26 300 000

kronor.

219:o) Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237, s. 308 och 309), vilket,

innebär en anslagshöjning med 400 000 kronor, och under hänvisning till

utskottets ställningstagande under närmast föregående punkt hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av inventarier

för skolmåltider för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 400 000 kronor.

220:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. Kungl.

Maj:t har (punkt 238, s. 309 och 310) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 80 000

kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

Skolöverstyrelsen hemställer om höjning av anslaget med 22 000 kronor,

vilken höjning fördelar sig på olika utgiftsändamål sålunda:

1. Föreståndararvoden (höjning med 25 kronor för enmånads-och

sexveckorskurser samt med 50 kronor för tvåmånaderskurser) 400

2. Lärararvoden (utgå nu med i medeltal 7 kronor 50 öre för undervisningstimme,

överstyrelsen beräknar höjning till 9 kronor

vid internatkurser och 10 kronor vid övriga kurser) .......... 7 500

3. Kost och logi .......................................... 11 900

4. Kursdeltagarnas resor.................................... 900

5. Läroböcker m. m........................................ 1 000

6. Studiebesök ............................................ 500

Summa i runt tal 22 000

Departementschefen har anfört följande.

Till här ifrågavarande kursverksamhet torde anslag böra anvisas även

för nästa budgetår. Såsom överstyrelsen framhållit har medelsbehovet ökats

till följd av löne- och kostnadsstegringarna. -lag finner icke anledning till

erinran mot överstyrelsens beräkningar av kostnaderna för föreståndararvoden,

kost och logi samt kursdeltagarnas resor. Lärararvodena synas

böra beräknas till i medeltal 9 kronor för undervisningstimme. I likhet med

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

statskontoret anser jag ökningar icke böra beräknas i fråga om kostnaderna

för läroböcker m. m. och studiebesök. Trots det ökade medelsbehovet för

kurserna torde, enär enligt budgetredovisningen vid utgången av sistförflutna

budgetår en reservation av omkring 55 800 kronor fanns på anslaget,

någon höjning av anslaget icke erfordras för nästa budgetår.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran beträffande Kungl.

Maj:ts förslag än att anslaget med hänsyn till den förefintliga reservationens

storlek och den väntade belastningen å anslaget torde kunna minskas

med 25 000 kronor till 55 000 kronor. Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Kurser för utbildande av personal för skolmåltider för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 55 000

kronor.

Folkskoleväsendet.

221 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 310—325),

vilket innebär dels att den årliga lästiden i folkskolan enhetligt fastställes

till 39 veckor, dels ock en anslagshöjning med 89 miljoner kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) förklara sig icke hava något att erinra mot att den

årliga lästiden i folkskolan fastställes till en enhetlig tid

av 39 veckor från och med läsåret 1952/53;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare

vid folkskolor för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 346 000 000 kronor.

222:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och

småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 240, s. 325 och

326), vilket innebär en anslagshöjning med 115 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder beträffande statsbidrag till skolläkare vid folk- och

småskolor, att tillämpas från och med den 1 juli 1952;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folkoch

småskolor för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 060 000 kronor.

223:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare

vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

241, s. 327), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

224 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid särskilda anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 242, s. 327), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i liushållsgöromål vid särskilda anstalter

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

225 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid

statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

barn i skolåldern. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

243, s. 327 och 328), vilket innebär en anslagshöjning med 60 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 500 000

kronor.

226:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i

rikets nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 244, s. 328), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m.

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

227 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 328), vilket innebär en

anslagsminskning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m. Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

<•>

228:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 246, s. 329 och 330), vilket i fråga om medelsauvisningen

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Statsutskottets utlåtande nr 8.

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av

skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 250 000

kronor;

b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1951/52

befintlig reservation å det senast för budgetåret 1947/48

anvisade reservationsanslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag

till skolhemsbyggnader och deras inredning må disponeras

intill utgången av budgetåret 1952/53.

229 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn. Kungl. Maj:t har (punkt 247, s. 330 och 331)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 18 000 000 kronor, innebärande en ökning med

3 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Niklasson m. fl. (I: 35) och den andra inom andra kammaren av

herr Rubbestad m. fl. (II: 59), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte upptaga i motionerna

anförda spörsmål till omprövning och vidtaga de åtgärder, som

erfordras för ett lämpligare anordnande av skolskjutsar;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Lundqvist och Hjalmar Nilsson (1:142) och den andra inom

andra kammaren av herrar Nilsson i Bästekille och Östlund (II: 171), i

vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla

att Kungl. Maj:t föranstaltar om en översyn av nu gällande bestämmelser

för skolskjutsar i syfte att uppnå smidigare bidrags villkor och billigare

transporter.

I motionerna 1:35 och II: 59 har anförts bland annat följande.

Att skjutskostnaderna blivit så höga som de blivit, torde bero till en stor

del på de strikta bestämmelser för skolskjutsar, som utfärdats och som

säkert skulle kunna lättas utan risk. Sålunda föreskrives att antalet barn

per åkdon ej får vara större än motsvarande högst 1 % barn per vuxen

passagerare, d. v. s. att i en bil, godkänd för högst 4 passagerare utom

chauffören, få medtagas högst 6 barn och i en bil, godkänd för högst 7

passagerare, högst 10 barn. Vidare är skolskjuts per bil att anse som beställningstrafik,

varför den får utföras endast av trafikföretag med rätt till

beställningstrafik. Målsman med egen bil kan därför ej lämnas ersättning,

om han skjutsar sina barn till skolan, och har ej rätt att mottaga ersätt
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

103

ning av andra barn som eventuellt kunna medfölja. Ej heller andra bilar,

som av olika anledning befara sådana sträckor, att skolbarn lämpligen

kunna medtagas, ha rätt att mottaga ersättning, och kan här ansvarigheten

gentemot barnen även vålla trassel.

Om lättnader i här berörda hänseenden kunna åvägabringas, skulle kostnaderna

säkert kunna nedbringas avsevärt, och framför allt skulle skjutsar

kunna ordnas i sådana fall, där det nu är uteslutet. Då folkskolinspektörerna

ha att avgöra, i vilken utsträckning skoldistrikten få anordna skolskjutsar

med statsbidrag, äga dessa säkert möjlighet att kontrollera, att

skolskjutsarna anordnas på ett tillfredsställande sätt, även om de nuvarande

bestämmelserna lättas och förenklas.

I motionerna 1:14% och 11:171 pekas särskilt på det förhållandet, att

statsbidrag nu icke kan utgå vid skjutsning med av lärjungen själv framfört

fordon (cykelbidrag) i andra fall än när det gäller elever i klass 7 eller

fortsättningsskola. I sådana fall, där skjutsarna t. ex. måste dubbleras

med anledning av ett par barn i klasserna 5 eller 6, skulle möjligheten att

hänvisa dem till självskjuts väsentligt förbilliga transporten.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl.Maj:ts

förslag uppföres med 18 000 000 kronor.

Vad beträffar de i motionerna I: 35 och II: 59 samt I: 142 och II: 171

angivna spörsmålen får utskottet framhålla, att enligt utskottets uppfattning

de nu gällande bestämmelserna för statsbidrag till skolskjutsar torde,

såvitt avser de allmänna grundprinciperna, vara i huvudsak lämpligt avvägda.

Emellertid kan man otvivelaktigt peka på vissa detalj spörsmål,

vilka antingen äro otillräckligt beaktade eller underkastade föreskrifter,

som icke medgiva önskvärt hänsynstagande till de faktiska förhållandena

i enskilda fall. Förutom de av motionärerna aktualiserade frågorna må sålunda

erinras om den oklarhet, som råder beträffande rätten till statsbidrag

för sådana fall, att förhållandena motivera skolskjutsar fram till de ordinarie

skolskjutsarna (»biskjutsar»). Utskottet finner i likhet med motionärerna

motiverat, att en översyn kommer till stånd av de nuvarande

bidragsbestämmelserna för skolskjutsar i syfte att förbilliga transporterna

och skapa ett smidigare tillämpningsförfarande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

jör skolpliktiga barn för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 18 000 000 kronor;

b) med bifall till motionerna I: 35 och II: 59 samt I: 142

och II: 171 i skrivelse till Ivungl. Maj:t anhålla, att Ivungl.

Maj:t måtte låta verkställa översyn av gällande statsbidragsbestämmelser

för skolskjutsar i enlighet med vad

utskottet ovan anfört.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

230:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 248, s. 331

och 332) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad höjning från och med den 1 juli 1952 av statsbidraget för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. åt lärjungar vid folk- och småskolor,

dels ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 8 300 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

1 650 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten

218 angivna motionen II: 445, vari, såvitt här är i fråga, hemställts, att

riksdagen måtte till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 10 350 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av anslaget från 6 650 000

kronor med 3 700 000 kronor till 10 350 000 kronor. Av höjningen föranledas

250 000 kronor av ökat elevantal och 3 450 000 kronor av förordad

höjning av bidragsbeloppet per lärjunge från 10 till 15 kronor.

Departementschefen, som endast förordat en höjning av bidragsbeloppet

per lärjunge till 12 kronor, har beräknat det ökade medelsbehovet till

1 400 000 kronor utöver den automatiska ökningen av 250 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag om höjning

av bidragsbeloppet från 10 till 12 kronor per lärjunge och om anslagets

uppförande med 8 300 000 kronor, anser sig icke böra biträda det i motionen

II: 445 framställda yrkandet. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 445, såvitt här är i fråga,

a) godkänna av departementschefen förordad höjning

från och med den 1 juli 1952 av statsbidraget för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. åt lärjungar vid folkoch

småskolor;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 8 300 000 kronor.

231 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten.

Kungl. Maj:t har (punkt 249, s. 332—334) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 000 kronor, innebärande en ökning med 16 000 000 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bergh rrv. fl. (I: 201) och den andra inom andra kammaren av herr

Jansson i Kalix m. fl. (II: 241), i vilka hemställts, att riksdagen i samband

med behandlingen av ifrågavarande anslag måtte göra ett uttalande i enlighet

med vad i motionerna närmare angivits;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Spetz (I: 14) och den andra inom andra kammaren av herr TJtbult

m. fl. (II: 20), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om utredning om i vad mån särskilda villkor

för statsbidrag till byggnadsarbeten för folkskoleväsendet böra fastställas

för skoldistrikten i skärgården;

dels ock den under punkten 218 angivna motionen 11:445, vari, såvitt

här är i fråga, hemställts, att riksdagen måtte till förevarande ändamål

anvisa ett förslagsanslag av 78 000 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en höjning av detta

anslag från 34 miljoner till 78 miljoner kronor, varvid överstyrelsen utgått

från en tillståndsgivning under kalenderåret 1952 motsvarande ett belopp

av 300 miljoner kronor.

Departementschefen har förklarat sig ämna tillkalla särskilda sakkunniga

för utredning av frågan om ändrade grunder för ifrågavarande statsbidrag.

— Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår till 50

miljoner kronor har departementschefen utgått från en viss ökning av investeringsbeloppet

för folkskolebyggen, ehuru icke av den storlek överstyrelsen

räknat med.

I motionerna 1:201 och 11:241 har anförts bland annat följande.

Det väsentliga hindret för att råda bot på eftersläpningen i skolbyggandet

är dock icke anslagsfrågan utan kvottilldelningen för skolbyggnadsändamål.

Frågan om byggnadskvotens storlek träder därför i förgrunden.

Det är icke möjligt för en enskild riksdagsman att bedöma de överväganden

som lett fram till i bilaga 1 till statsverkspropositionen framlagt förslag

till investeringsbudget (bilaga 1, bihang 3, tabell 3). Man finner där

av naturliga skäl en betydande disproportion mellan framställda och tillgodosedda

önskemål. Fråga är emellertid, om icke den våldsamma stegringen

av byggnadskostnaderna kommer att medföra en begränsning av

byggnadsverksamheten i de fall, då uppskov är möjligt, särskilt där räntabilitetssynpunkter

måste anläggas. Man skulle diirför kunna ifrågasätta,

om det innebure någon större risk att i investeringsplanen minska t. ex.

diversekvoten (se nämnda tabell 3) något till förmån för skolbyggnadskvoten.

I varje fall synes det vara högeligen påkallat att begagna varje uppkommande

möjlighet att utan ökning av den totala investeringen åstadkomma

en förskjutning till förmån för folkskolebyggnaderna.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I motionerna 1:14 och 11:20 framhålles, att byggnadskostnaderna i en

skärgårdskommun av olika skäl, främst de dyrbarare transporterna av

byggnadsmaterial, i regel äro högre, än i en kommun på fastlandet. Större

kostnader för skolhusbyggnader vållas också därav, att centralisering av

skolväsendet ej kan genomföras på samma sätt i skärgården som på andra

orter. Det kan därför anses motiverat, att ett särskilt tillägg utgår för de

extra byggnadskostnaderna, som skärgårdsdistrikten åsamkas.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår att departementschefen

för kalenderåret 1952 räknat med en viss ökning av investeringsverksamheten

för folkskolebyggen och i anslutning därtill för budgetåret

1952/53 förordat en höjning av anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten

från 34 till 50 miljoner kronor.

Även om den ökning av skolbyggnadsverksamheten, som sålunda är att

räkna med, givetvis måste hälsas med tillfredsställelse, synes det likväl

uppenbart, att den långt ifrån är tillräcklig för att åstadkomma någon

nämnvärd ljusning i den allvarliga situationen beträffande folkskolans

lokalförhållanden. Utskottet finner det därför i hög grad angeläget, att

åtgärder vidtagas för att i ännu större utsträckning tillgodose folkskolans

byggnadsbehov. I anslutning till vad i motionerna I: 201 och II: 241 anförts

vill utskottet understryka önskvärdheten av att, därest omständigheterna

skulle medgiva en större total investeringsverksamhet än man hittills

ansett sig böra räkna med eller därest en omfördelning inom den nuvarande

investeringsramen skulle visa sig påkallad eller önskvärd, hänsyn

därvid tages till folkskoleväsendets allvarliga brist på skollokaler.

I detta sammanhang anser sig även utskottet böra framhålla vikten av

att ej alltför höga krav ställas på skolanläggningarnas standard och planering,

skoltomternas storlek m. m. Det är enligt utskottets mening angeläget,

att den begränsade byggnadskvoten effektivt utnyttjas genom ett

ekonomiskt och praktiskt byggnadssätt.

I motionerna I: 14 och II: 20 yrkas, att särskild hänsyn vid bidragsgivningen

bör tagas till de särskilda förhållandena i skärgårdsdistrikten. Den

sålunda väckta frågan är otvivelaktigt värd uppmärksamhet men bör enligt

utskottets mening icke begränsas enbart till skärgårdsdistrikten utan

utsträckas att gälla även de övriga delar av landet, där kostnaderna för

skolbyggandet av olika skäl bli särskilt höga. Utskottet utgår ifrån, att

detta spörsmål kommer att beaktas vid den numera tillsatta sakkunnigutredningen,

varför det icke torde vara erforderligt att i särskild skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning i ämnet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att för nästa

budgetår anvisas till bidrag till vissa byggnadsarbeten ett belopp av 50

miljoner kronor, varför utskottet avstyrker bifall till motionen II: 445,

såvitt här är i fråga.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionen II: 445, såvitt här är i fråga, till Folkskolor

m. rrv.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 201 och II: 241 samt

I: 14 och II: 20 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet ovan anfört.

232 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 334), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa

fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

233:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl.Maj:ts förslag (punkt251, s.335),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. rrv.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

234 :o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 335—338), vilket

bland annat innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att hyresbidrag från och med budgetåret

1952/53 må i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

förordat utgå också för vederbörande

kommun tillhörig lokal;

b) till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler

m. ra. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 900 000 kronor.

235:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 338 och 339), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr S.

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 2 900 000 kronor.

236:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder.

Kungl. Maj:t har (punkt 254, s. 339—343) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen förordad höjning från och med budgetåret

1952/53 av byggnadsbidragen till tjänstebostäder för folkskolans

lärare, dels medgiva, att under budgetåret 1952/53 må beviljas byggnadsbidrag

till tjänstebostäder för folkskolans lärare med tillhopa högst

5 000 000 kronor, dels ock till förevarande ändamål för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 3 900 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 400 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Einar Persson m. fl. (I: 88) och den andra inom andra kammaren

av herr Ericsson i Sörsjön m. fl. (II: 169), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående

de i folkskolestadgan upptagna bestämmelserna om skyldighet för

vissa skoldistrikt att tillhandahålla tjänstebostäder för lärare och att därvid,

i syfte att åstadkomma större rättvisa för de skoldistrikt, vilka bli utsatta

för detta tvång, undersöka huruvida åsyftat resultat lämpligast kan

vinnas genom att ur folkskolestadgan avlägsna bestämmelserna om hyresmarknad

eller att tillräckligt höja nu utgående statsbidrag till bostäder för

lärare vid folkskola samt att, sedan utredningen slutförts, till riksdagen avgives

det förslag vartill utredningen kan föranleda;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ivar Nilzon (1:140) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Luttra m. fl. (II: 181), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition måtte besluta, att från och med

budgetåret 1952/53 byggnadsbidragen till tjänstebostäder för folkskolans

lärare skola utgå med 50 procent av byggnadskostnadema, dock högst med

30 000 kronor för tjänstebostad för ordinarie folkskollärare och 20 000 kronor

för tjänstebostad för annan lärare;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Spetz m. fl. (I: 13) och den andra inom andra kammaren av herr

Utbult m. fl. (II: 21), i vilka hemställts, att riksdagen med ändring av vad

Kungl. Maj:t hemställt måtte för sin del besluta, att byggnadsbidragen till

tjänstebostäder för folkskolans lärare skola från och med budgetåret

1952/53 utgå med 50 procent av byggnadskostnadema, dock högst 30 000

kronor för tjänstebostad för ordinarie folkskollärare och 20 000 kronor för

tjänstebostad för annan lärare, samt att till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1952/53 anvisas ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor;

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

109

dels ock den under punkten 218 angivna motionen II: J+U5, vari, såvitt

här är i fråga, hemställts, att riksdagen till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1952/53 måtte anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor.

Beträffande det närmare innehållet i de angivna motionerna torde få

hänvisas till motionerna II: 169, II: 181, II: 21 och II: 445.

Skolöverstyrelsen föreslår höjning av anslaget, som nu är uppfört med

3 500 000 kronor, med 500 000 kronor. Överstyrelsen framhåller, att en avsevärd

eftersläpning i fråga om utbetalningen av beviljade bidrag synes förekomma.

Anslaget för budgetåret 1952/53 torde sålunda väsentligen komma

att belastas av byggnadsbidragen enligt Kungl. Maj:ts under budgetåret

1950/51 meddelade beslut. Under nämnda budgetår har Kungl. Maj:t medgivit

statsbidrag för anskaffande genom nybyggnad eller genom inköp av

befintlig byggnad av sammanlagt 227 tjänstebostäder för ordinarie folkskollärare

och 89 tjänstebostäder för annan lärare. Under samma budgetår

har Kungl. Maj:t dessutom meddelat ett antal beslut om byggnadsbidrag

till kostnader för förbättrande av vissa befintliga tjänstebostäder. Sammanlagda

beloppet av dessa byggnadsbidrag beräknas till 3 881 000 kronor.

Medelsåtgången torde dock även något påverkas av statsbidrag, som

beviljas innevarande budgetår.

Överstyrelsen föreslår vidare, att byggnadsbidrag till nybyggd (nyinredd)

tjänstebostad från och med nästa budgetår skall utgå med 50 procent

av byggnadskostnadema, dock högst med 30 000 kronor för tjänstebostad

för ordinarie folkskollärare och 20 000 kronor för tjänstebostad

för annan lärare. Från kostnaderna skall avdragas merkostnad för påfallande

hög standard. Förslagets genomförande beräknas ej nämnvärt påverka

medelsbehovet för nästa budgetår. Däremot bör sammanlagda beloppet

av de byggnadsbidrag, som må beviljas under budgetåret, höjas i förhållande

till tidigare år.

Statskontoret anser, att anslaget för nästa budgetår bör uppföras med

3 900 000 kronor. Ämbetsverket finner det i och för sig skäligt, att byggnadsbidragen

höjas till respektive 16 000 och 10 000 kronor, men hyser

tvekan om nödvändigheten av att nu genomföra en sådan ändring. Statskontoret

anför bland annat följande.

Under hand har inhämtats, att byggnadskostnadsindex från den 1 juli

1945 till den 1 januari 1951 stigit med för stenhus 21, för trähus 36 och

för trerumsvilla av trä 30 procent. Det kan vidare konstateras, även om

indexserierna ännu icke färdigställts, att kostnadsstegringen under första

halvåret 1951 varit avsevärd, särskilt i fråga om trähus. Man torde emellertid

icke, i avsaknad av hållpunkter beträffande den kommande kostnadsutvecklingen,

nu böra taga hänsyn till under 1951 inträffade förändringar

av indextalen.

I enlighet med sin tidigare intagna ståndpunkt har statskontoret, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 8.

avstyrker förslaget om ändring av maximiprocenten, i och för sig intet att

erinra mot en höjning av bidraget i huvudsak motsvarande kostnadsfördyrningen

fram till år 1951. Byggnadsbidraget borde sålunda i avrundade

belopp lämpligen kunna fastställas till 16 000 kronor för tjänstebostad

för ordinarie folkskollärare och till 10 000 kronor för tjänstebostad

för annan lärare. Ämbetsverket hyser emellertid viss tvekan, om de olika

statsbidragen till det kommunala skolväsendet, bland annat med hänsyn

till det inom allmänna statsbidragsutredningen pågående arbetet, böra

undergå någon ändring för närvarande, därest icke alldeles särskilda skäl

kunna anföras härför. Byggnadsbidragen till tjänstebostäder tillhöra den

typ a,v bidrag, vilkas betydelse för kommunerna enligt statskontorets uppfattning

är av så begränsad räckvidd, att omedelbara åtgärder för en anpassning

av dem efter prisnivån icke framstå som ofrånkomliga.

Departementschefen har anfört följande.

Frågan om höjning av byggnadsbidragen för tjänstebostäder var föremål

för behandling vid 1950 års riksdag (jfr åttonde huvudtit., p. 242,

och statsutskottets uti. 8, p. 234:o). Skolöverstyrelsens då behandlade

förslag, _ vars grunder återgå i dess nu ifrågavarande framställning, hade

mött viss kritik, och någon ändring av byggnadsbidragen skedde icke.

Läget är nu i många avseenden annorlunda. Byggnadskostnaderna ha

undergått en kraftig stegring. En vidgad erfarenhet finnes i fråga om

de verkliga kostnaderna för uppförande av tjänstebostäder. Vissa åtgärder

ha också vidtagits i syfte att förhindra, att tjänstebostäder erhålla

en för hög standard. Frågan om en lämpligare utformning av statsbidragssystemet

torde emellertid böra bli föremål för särskild utredning,

och jag ämnar därför inom kort tillkalla sakkunniga. På grund härav

anser jag mig nu endast böra föreslå höjning av bidragsbeloppen med hänsyn

till den betydande stegringen av byggnadskostnaderna. Jag förordar i

anslutning till statskontorets utlåtande, att byggnadsbidragen från och

med nästa budgetår höjas för tjänstebostad åt ordinarie folkskollärare från

12 000 kronor till 16 000 kronor och för tjänstebostad åt annan lärare från

8 000 kronor till 10 000 kronor.

Den av mig förordade bidragshöjningen torde endast obetydligt påverka

medelsbehovet för nästa budgetår. Den automatiska anslagsökning, som

emellertid måste beräknas för samma budgetår, uppskattar jag i enlighet

med statskontorets förslag till 400 000 kronor. Anslaget bör således uppföras

med 3 900 000 kronor. Vid bifall till mitt förslag om höjning av byggnadsbidragens

belopp bör maximibeloppet av byggnadsbidrag, som Kungl.

Maj:t må bevilja, för nästa budgetår höjas från 4 miljoner kronor till 5

miljoner kronor.

Utskottet. Enligt bestämmelserna i kungörelsen 1946: 887 utgår för närvarande

statsbidrag med 12 000 kronor till anskaffande av tjänstebostad

för ordinarie folkskollärare och med 8 000 kronor till anskaffande av tjänstebostad

för annan lärare, dock att statsbidraget icke må överstiga 40 procent

av de styrkta byggnadskostnaderna. Skolöverstyrelsen har — såsom

av den lämnade redogörelsen framgår — föreslagit en förbättring av

bidragsgrunderna på så sätt, att byggnadsbidrag till nybyggd tjänstebostad

skulle utgå med 50 procent av byggnadskostnaderna, dock högst med

30 000 kronor för tjänstebostad för ordinarie folkskollärare och 20 000 kro
-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 111

nor för tjänstebostad för annan lärare. Från kostnaderna skulle avdragas

merkostnad för påfallande hög standard. Departementschefen har emellertid

— under hänvisning till att den tidigare omnämnda sakkunnigutredningen

avsåges omfatta även en översyn av nu ifrågavarande statsbidragssystem

— endast ansett sig böra föreslå en mindre höjning av de nuvarande

bidragsbeloppen, nämligen från 12 000 till 16 000 kronor respektive från

8 000 till 10 000 kronor. Departementschefen framhåller, att den sålunda

förordade bidragshöjningen endast obetydligt torde påverka medelsbehovet

för nästa budgetår.

I motionerna I: 140 och II: 181, 1:13 och II: 21 samt II: 445 ha framställts

yrkanden, som överensstämma med skolöverstyrelsens förslag.

Utskottet får för sin del framhålla att byggn ad skostnad er n as kraftiga

stegring medfört en sådan avsevärd förskjutning till kommunernas nackdel

av kostnaderna för hållande av tjänstebostäder, att snara åtgärder erfordras

för att lätta denna ökade ekonomiska börda för skoldistrikten. Utskottet

är medvetet om att med hänsyn till den omnämnda sakkunnigutredningen

någon ändring av själva bidragssystemet nu icke lämpligen bör

ske, varför en provisorisk förbättring bör få formen av en höjning av de

nuvarande bidragsbeloppen. Det synes emellertid utskottet som om den

av departementschefen förordade höjningen är väl knappt tillmätt och utgör

en alltför ringa kompensation för byggnadskostnadernas stegring. Utskottet

har därför ansett sig böra ytterligare höja nämnda belopp och förordar,

att bidraget för tjänstebostad åt ordinarie folkskollärare bestämmes

till 18 000 kronor och för bostad åt annan lärare till 12 000 kronor. Givetvis

bör alltjämt gälla, att bidraget icke må överstiga 40 procent av de

styrkta byggnadskostnaderna.

Av departementschefens uttalande synes framgå att han avsett, att de

höjda bidragsbeloppen skulle utgå endast för de tjänstebostäder, beträffande

vilka Kungl. Maj:t kommer att meddela statsbidragsbeslut efter den

1 juli 1952. Härigenom skulle undantagas alla de bostäder, vilkas uppförande

påbörjats under år 1951 och första halvåret 1952 och vilka i lika

hög grad drabbats av kostnadsfördyring. Utskottet, som funnit detta

obilligt, har ansett sig böra föreslå, att de förhöjda beloppen skola,

utbetalas för de bostäder, beträffande vilka Kungl. Maj:t meddelat

bidragsbeslut efter den 1 januari 1951. Detta innebär, att den förordade

höjningen av bidragsbeloppen kan väntas komma att i icke oväsentlig

utsträckning belasta redan nästa budgetårs anslag. Den av departementschefen

föreslagna höjningen torde kunna beräknas medföra en årlig kostnadsökning

av omkring 1 000 000 kronor och den av utskottet därutöver

ifrågasatta höjningen en ytterligare kostnadsökning av omkring 500 000

kronor. Med hänsyn till den av skolöverstyrelsen påtalade eftersläpningen

i fråga om utbetalningen av beviljade bidrag torde det emellertid

för nästa budgetår vara tillfyllest, om anslaget uppräknas med 900 000

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kronor utöver den av departementschefen förordade automatiska höjningen

och sålunda uppföres med (3 900 000 + 900 000 —) 4 800 000 kronor. Tilllika

bör maximibeloppet av byggnadsbidrag, som ICungl. Maj:t må bevilja

under nästa budgetår, höjas till 5 500 000 kronor.

Beträffande vad i motionerna I: 88 och II: 169 anförts får utskottet

framhålla att enligt direktiven för den omförmälda sakkunnigutredningen

denna kommer att omfatta en översyn såväl av det nuvarande statsbidragssystemet

som av vissa frågor rörande skyldigheten för skoldistrikt att tillhandahålla

tjänstebostäder. Motionerna torde vid sådant förhållande icke

böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet har även med tillfredsställelse

erfarit, att frågan om tjänstebostädernas allmänna standard, bland

annat med avseende å storleken, kommer att övervägas vid nämnda utredning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom motionerna I: 140 och II: 181, I: 13 och 11:21

samt II: 445, sistnämnda motion såvitt här är i fråga,

a) godkänna av utskottet förordad höjning från och med

budgetåret 1952/53 av byggnadsbidragen till tjänstebostäder

för folkskolans lärare,

b) medgiva, att under budgetåret 1952/53 må beviljas

byggnadsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare

med tillhopa högst 5 500 000 kronor,

c) till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 4 800 000 kronor;

II. att motionerna I: 88 och II: 169 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

237:o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 343), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 250 000 kronor.

238 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 343—345), vilket innebär

en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor rrv. rrv.: Bidrag till

Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 39 000 kronor.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Statsutskottets utlåtande nr 8.

239:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-

och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 257, s. 346—348), vilket innebär en anslagsminskning med 121 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor rrv. to.: Anordnande av

kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 315 000

kronor.

240:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 258, s. 348—351), vilket innebär en anslagshöjning med 150 800

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för nomadskolorna, som föranledas

av vad departementschefen anfört,

b) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, jörslagsvis 271 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, jörslagsvis................ 19 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

jörslagsvis ............................... 240 000

4. Rörligt tillägg, jörslagsvis.................. 143 300

Summa kronor 674 000

c) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 674 000 kronor.

241:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 259, s. 351—353), vilket innebär en anslagshöjning med

96 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 354 000

kronor.

242:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 353), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

8 — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 8.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättning sskolundervisning

för nomadbam för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 38 900 kronor.

243 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Kungl.

Maj:t har (punkt 261, s. 353 och 354) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000

kronor, innebärande en anslagsminskning med 200 000 kronor.

Detta anslag har för budgetåren 1949/52 uppförts med respektive

3 200 000, 5 400 000 och 5 200 000 kronor. Belastningen å anslaget har för

budgetåren 1949/51 utgjort respektive 2 734 653 och 2 796 770 kronor.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget sänkes med 200 000 kronor. Eu

viss minskning av fortsättningsskolorganisationen kan nämligen väntas i

samband med övergång till åttaårig skolplikt i vissa distrikt.

Departementschefen har anfört följande.

Den låga anslagsbelastningen under budgetåret 1950/51 sammanhänger

med särskilda förhållanden med avseende å genomförandet av löneregleringarna

för fortsättningsskolans lärare. En motsvarande underbelastning

kan icke beräknas för de följande budgetåren. I betraktande härav och

med hänsyn till rörliga tilläggets höjning bör anslaget för nästa budgetår

endast sänkas på sätt överstyrelsen föreslagit med 200 000 kronor till

5 000 000 kronor.

Utskottet, som låtit införskaffa närmare upplysningar rörande den bristande

överensstämmelsen mellan medelsanvisning och anslagsbelastning för

budgetåret 1950/51, anser sig böra förorda, att anslaget sänkes till 4 800 000

kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000

kronor.

244:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262,

s. 354 och 355), vilket innebär en anslagshöjning med 125 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidraget per lärjunge för centralisering

av fortsättningsskolväsendet må från och med budgetåret

1952/53 höjas till 2 kronor 50 öre per dag;

b) till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av

fortsättningsskolväsendet för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 725 000 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

115

245:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 263, s. 355), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser

för lärare för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

246:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 264, s. 356), vilket innebär en anslagsminskning med 340 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 700 000

kronor.

247:o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265, s. 356 och 357), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 5 000 kronor.

248:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 266, s.

357) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 5 500 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 000 kronor till följd av det rörliga tilläggets höjning och

tillkomsten av nya skolor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat har ett antal folkhögskolor

sedan åtskilliga år tillbaka anordnat en tredje årskurs, vilken inräknats i

den statsunderstödda verksamheten som en parallellavdelning till andra

årskursen. Under läsåret 1951/52 ha tretton folkhögskolor dylik tredje årskurs

med sammanlagt 188 elever. Till följd av statsmakternas ställningstagande

vid fjolårets riksdag i samband med löneregleringen för folkhögskolans

lärare till frågan om tredje årskurs vid folkhögskola har emellertid

skolöverstyrelsen ansett sig förhindrad att bevilja statsbidrag till denna

kurs för innevarande läsår. Då emellertid kursen förberetts och elever i

flertalet fall antagits med löfte om stipendier, innan riksdagsbeslutet förelegat

och den nya folkhögskolestadgan utkommit, skulle de ifrågavarande

skolorna åsamkas en ekonomisk förlust, därest kursen innevarande budgetår

icke bleve statsbidragsbcrättigad. Enligt utskottets mening utgöra

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

de sålunda angivna särskilda omständigheterna visst skäl för att statsbidrag

skulle som hittills få utgå även för den tredje årskurs, som läsåret

1951/52 anordnats vid en del folkhögskolor.

Såvitt utskottet har sig bekant kommer 1946 års skolkommission att

snart framlägga vissa förslag beträffande folkhögskoleorganisationen, bland

annat innefattande även en tredje årskurs. Vilket beslut statsmakterna

än kunna komma att fatta i anledning av ett sådant förslag, förefaller det

utskottet skäligt, att de nuvarande tredje årskurserna må bibehållas i avvaktan

på ett dylikt beslut. Några nya kurser böra däremot givetvis icke

få inrättas. Utskottet vill därför icke motsätta sig, att Kungl. Maj:t, därest

så skulle befinnas lämpligt, lämnar medgivande till att statsbidrag må utgå

till en tredje årskurs vid ifrågavarande 13 folkhögskolor för budgetåret

1951/52 och därefter, intill dess statsmakternas beslut med anledning av

skolkommissionens väntade förslag föreligger. Utskottet vill betona, att

vad sålunda anförts icke får betraktas som ett preliminärt ställningstagande

från utskottets sida till frågan, om för framtiden en tredje årskurs bör

vara anordnad vid folkhögskolor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 5 500 000

kronor.

249:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 357 och 358), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för statsbidrag till skolhälsovården vid folkhögskolorna,

att tillämpas från och med den 1 juli 1952;

b) till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 15 000

kronor.

250:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268, s. 358 och 359),

vilket innebär en anslagshöjning med 7 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga

kurser för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 46 500 kronor.

251 :o) Folkhögskolor: Understöd lör utbildning av lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 360), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning

av lärare för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 14 500 kronor.

Abnormundervisningen.

252:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 272, s. 360—363), vilket innebär en anslagshöjning

med 49 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

308 600 kronor.

253:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274, s. 364

och 365), vilket innebär en anslagshöjning med 40 100 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 173 600 kronor.

254 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 365 och 366), vilket innebär en anslagshöjning

med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 16 600 kronor.

255 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 366), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 27 000 kronor.

256:o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 277, s. 366), vilket innebär en anslagsminskning med

4 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 3 800

kronor.

257:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 278, s. 367), vilket innebär en anslagshöjning med 4 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 17 000

kronor.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

258:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande

vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s.

367 och 368), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 55 000 kronor.

259:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

dövstumma m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

281, s. 368), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt

vissa fortsättningsskolpliktiga dövstumma m. fl. för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

260:o) Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande dövstumlärare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 282, s. 368 och 369), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Arvoden åt blivande

dövstumlärare för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 96 500 kronor.

261 :o) Bidrag till bildningsverksamhet bland dövstumma. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 369 och 370), vilket innebär

en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet

bland dövstumma för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 7 500 kronor.

262 :o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 370), vilket innebär en

anslagshöjning med 12 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för dövstumprästerna

och dövstumkonsulenterna, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 122 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis .................................. 1 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 39 000

Summa kronor 162 000

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 119

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . . ................... 83 800

Nettoutgift kronor 78 200

b) till Döv stumpräster och döv stumkonsulenter: Avlöningar

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

78 200 kronor.

263 :o) Dövstumpräster och do vs tumkonsulenter: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s. 371), vilket innebär en

anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 29 300 kronor.

264:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 287, s. 371 och 372), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

265:o) Bidrag till hörselfrämjandet för kursverksamhet. Kungl.

Maj:t har (punkt 288, s. 372 och 373) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 20 000 kronor, innebärande

en anslagsökning med 6 000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Nygren väckt motion (II: 336), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta, att den delpost på 6 000 kronor, som i statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln, punkt 288, föreslås utgå till Hörselfrämjandet

för anordnande av kurs för utbildning av lärare för hörselsvaga

i stället måtte få användas för bestridande av kostnaderna för en av Hörselfrämjandet

planerad nordisk fortbildningskurs för avläselärare.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 14 000 kronor disponeras

4 000 kronor till bidrag till anordnande av kurs för utbildning av

lärare för hörselsvaga barn och vuxna dövblivna. Skolöverstyrelsen har

föreslagit höjning av denna anslagspost med 3 000 kronor för förbättring

av deltagarnas traktamentsförmåner; departementschefen har tillstyrkt en

höjning av posten med 2 000 kronor till 6 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och har för sin del

icke funnit anledning till erinran mot att, i enlighet med yrkandet i motionen

II: 336, det belopp av 6 000 kronor, som avsetts till kurs för utbildning

av lärare för hörselsvaga, i stället må av Kungl. Maj:t, därest så

skulle befinnas lämpligt, disponeras för bestridande av kostnaderna för en

av hörsel främjandet planerad nordisk fortbildningskurs för avläselärare.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Bidrag till hörselfrämjandet för kursverksamhet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 20 000 kronor;

b) i anledning av motionen II: 336 i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.

266:o) Informationskurs för dövstumlärare. I en inom andra kammaren

av fröken Nygren och herr Iiåstad väckt motion (II: 335) har hemställts,

att riksdagen måtte bevilja ett anslag på 6 400 kronor för bestridande

av kostnaderna för en informationskurs för dövstumlärare i huvudsaklig

överensstämmelse med i motionen angivna plan.

Till stöd för yrkandet har anförts bland annat följande.

Då statsmakterna under de senaste åren beviljat betydande belopp för

anskaffande av apparatur av olika slag för dövstumundervisningen, torde

det vara synnerligen angeläget, att landets samtliga rektorer och lärare i

kunskapsämne vid dövstumskolorna beredas tillfälle att erhålla teoretisk

instruktion och praktiska övningar i handhavandet av nämnda apparatur.

En obligatorisk informationskurs i detta syfte synes därför böra komma

till stånd, förslagsvis under första veckan av höstterminen 1952. Kursen

kan hållas å Manilla dövstumskola, Stockholm.

Vid en sådan kurs böra även förekomma föreläsningar berörande de

senaste rönen angående hörselträningens betydelse och i vad mån en metodisk

och målmedvetet bedriven sådan träning kan bidraga till att neutralisera

dövstumhetens verkningar. Även moderna mentalhygieniska synpunkter

på de dövstumma barnens behandling är ett område, som kräver

uppmärksamhet.

Kursen beräknas bli obligatorisk för att samtliga tjänstgörande lärare

vid de olika skolorna skola erhålla de nödiga informationerna, och det är då

nödvändigt att kursen ordnas utan kostnad för deltagarna. Om densamma

förlägges till första veckan av höstterminen och sommarlovet för eleverna

får motsvarande förlängning, kan inkvartering och kosthåll ordnas på skolan

för samtliga deltagare. Kostnaderna härför torde få bestridas ur skolans

ordinarie kostanslag.

Reseersättning III klass för deltagare ej bosatt i Stockholm torde få utgå.

Utskottet, som blivit övertygat om det stora värdet av en kurs av angiven

art, har ansett sig böra tillstyrka bifall till motionärernas förslag om

anvisande av ett anslag av 6 400 kronor för ändamålet. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma den närmare tidpunkten under budgetåret

1952/53 för kursens hållande samt att även i övrigt meddela de

närmare föreskrifter rörande kursens anordnande och anslagets disposition,

som kunna befinnas erforderliga. Utskottet har icke funnit anledning till

erinran mot att kostnaderna för kursdeltagarnas kost och logi å Manillaskolan

bestridas ur skolans omkostnadsanslag. Enligt vad utskottet inhämtat,

ha samtliga tjänstgörande lärare vid de olika dövstumskolorna skriftligen

förklarat sig vilja deltaga i kursen. Utskottet hemställer alltså,

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

121

att riksdagen må, med bifall till motionen II: 335, till

Informationskurs för dövstumlärare för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 6 400 kronor.

*

Y rkesundervisningen.

267:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Kungl.

Maj:t har (punkt 289, s. 374—377) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1952/53, vidtaga av departementschefen angivna förändringar i personalförteckningen

för överstyrelsen för yrkesutbildning, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för överstyrelsen för yrkesutbildning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53, dels ock

till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 975 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

friherre De Geer och herr Näslund (I: 202) och den andra inom andra kammaren

av herr Widén m. fl. (II: 243), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte verkställa

en allmän översyn av yrkesutbildningens centrala ledning och därvid undersöka

i vad mån en samordning kan ske;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Sunne och Björck (I: 272) och den andra inom andra kammaren

av fröken Elmén m. fl. (II: 362), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att en tjänst som skolöverläkare inrättas inom överstyrelsen

för yrkesutbildning för verkställande av utredning av frågan om hälsovårdens

ordnande vid de läroanstalter som äro underställda överstyrelsen

för yrkesutbildning samt att för detta ändamål och omkostnader i samband

härmed för budgetåret 1952/53 medel måtte utgå med 30 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 191 000 kronor,

huvudsakligen föranledd av förslag om en uppräkning av anslagsposten till

rörligt tillägg samt därutöver av förslag om vissa smärre personalförstärkningar.

Till stöd för det i motionerna 1:202 och II: 243 framförda yrkandet om

en översyn av yrkesutbildningens centrala ledning har anförts i huvudsak

följande.

Yrkesundervisningen har alltmera kommit i blickpunkten. En fråga, som

då tränger sig fram, är, huruvida den centrala ledningen av denna undervisning

är ordnad på mest ändamålsenliga sätt. Att så icke i alla avseenden

är fallet synes uppenbart. En överslagsgranskning, som dock ej gör anspråk

på att vara fullständig, visar, att omkring 15 centrala ämbetsverk ha att

svara för egentlig yrkesutbildning. Visserligen är denna utbildning i något

fall av så speciell art, att den icke lämpligen kan anordnas av annat verk än

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

det, som även har att nyttiggöra den utbildade arbetskraften, men i åtskilliga

fall är den — ehuru förlagd till olika verk — av närbesläktad, ibland

t. o. m. ensartad karaktär. Dessa 15 ämbetsverk sortera under fem olika

departement. Om framtidens yrkesutbildning skall kunna bli vad vi alla

tro och hoppas, synes det angeläget, att de lämpligaste formerna för dess

centrala ledning med det snaraste utredas. Enligt statsverkspropositionen

skall överstyrelsens för yrkesutbildning organisation bli föremål för översyn.

Det synes oss angeläget att även ovanberörda frågor därvid övervägas.

I motionerna I: 272 och II: 362 har angående behovet av en skolöverläkare

inom överstyrelsen för yrkesutbildning anförts bland annat följande.

Lärjungarna vid de allmänna läroverken och övriga läroanstalter under

skolöverstyrelsens inseende åtnjuta ordnad hälsovård. Detta är också förhållandet

med den ungdom, som går ut i förvärvslivet och som intill fyllda

18 år åtnjuter lagstadgad hälsovård.

Vid de läroanstalter, som stå under överstyrelsens för yrkesutbildning

inseende, förekommer statligt reglerad skolhälsovård endast vid tekniska

fackskolor och tekniska gymnasier. Vid övriga under överstyrelsens inseende

ställda läroanstalter bedrives hälsovård i skiftande former, och densamma

är helt beroende av kommunernas initiativ och anslag för ändamålet.

Den övervägande delen av eleverna vid de kommunala och enskilda

anstalterna för yrkesundervisning, centrala verkstadsskolorna, handelsgymnasierna

och de särskilda anstalterna för yrkesundervisning befinner

sig ännu i uppväxtåldern och i sådana sociala och ekonomiska förhållanden,

att det måste anses nödvändigt med en på lämpligt sätt bedriven skolhälsovård.

Denna kategori ungdom har också en betydande arbetsbörda genom

att ofta skolarbete och förvärvsarbete bedrivas vid sidan av varandra. Den

alldeles övervägande delen av eleverna vid de kommunala anstalterna för

yrkesundervisning tillhör denna grupp. Arbetstiden blir med hänsyn till

den dubbla arbetsbördan mycket lång, vilket kan medföra allvarliga rubbningar

i dessa ungdomars hälsotillstånd, därest de icke stå under en kontinuerlig

läkarkontroll. Totalantalet elever vid här ifrågavarande läroanstalter

var hösten 1951 cirka 95 000.

En förberedande undersökning verkställdes år 1946 av skolöverläkaren i

skolöverstyrelsen angående hälsovårdsförhållandena vid kommunala och

enskilda anstalter för yrkesundervisning, centrala verkstadsskolor, handelsgymnasier

och särskilda anstalter för yrkesundervisning. Denna undersökning

visade till fullo de otillfredsställande förhållanden, som rådde på detta

område. Skolläkare eller skolsköterska fanns sålunda endast vid ett fåtal

av läroanstalterna. Intresset bland skolledarna för införande av reglerad

skolhälsovård visade sig också vara stort.

Men den utveckling, som de under överstyrelsen för yrkesutbildning

ställda läroanstalterna genomgått och fortfarande genomgå, synes tiden

vara inne för vidtagande av åtgärder för en ordnad skolhälsovård även

inom detta område.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

De ärenden, som avse yrkesutbildningen äro för närvarande uppdelade

på ett flertal olika myndigheter och ämbetsverk. Departementschefen har

ansett att en översyn av överstyrelsens för yrkesutbildning organisation

bör komma till stånd och meddelat, att han hade för avsikt att föranstalta

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

123

om tillkallande av sakkunniga för ändamålet. Utskottet vill för sin del

med anledning av departementschefens uttalande samt motionerna I: 202

och II: 243 framhålla, att utskottet funnit den i utsikt ställda utredningen

icke blott böra taga sikte på ifrågavarande ämbetsverks ändamålsenliga

organisation utan — på sätt i motionerna antytts — vidgas till att omfatta

samtliga de problem, som stå i samband med yrkesutbildningens centrala

ledning. Det är enligt utskottets mening angeläget att i möjligaste

mån få en samordning till stånd av de frågor, som beröra yrkesutbildningen.

Detta spörsmål torde därför vid utredningen särskilt böra uppmärksammas.

Vad angår det i motionerna I: 272 och II: 362 framställda förslaget är

utskottet icke berett att nu tillstyrka bifall till detsamma. Utskottet anser

nämligen att jämväl denna fråga bör upptagas till bedömande i samband

med den förordade utredningen.

Utskottet får alltså under åberopande av det anförda föreslå, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att en utredning tillsättes med

de uppgifter utskottet ovan angivit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 272 och II: 362,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de förändringar

i personalförteckningen för överstyrelsen för

yrkesutbildning, som föranledas av vad departementschefen

förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 335 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................. 7 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis 37 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 365 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 230 800

Summa kronor 975 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 975 000

kronor;

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 8.

II. med bifall till motionerna I: 202 och II: 243, i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning i ovan av

utskottet angivna avseenden.

268:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 377 och 378), vilket innebär

en anslagshöjning med 16 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 129 000 kronor.

269:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291, s.

378), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Yrkespedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

270:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293, s. 379 och 380), vilket innebär en anslagshöjning

med 76 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

531 500 kronor.

271 :o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 380—382), vilket innebär en anslagshöjning

med 75 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 430 000 kronor.

272:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 295, s. 382), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

273:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 382), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

125

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar

och fortbildningskurser för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 21 000 kronor.

274:o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 297, s. 383—386), vilket innebär en anslagshöjning med

107 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för konstfackskolan, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 247 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

......................... 5 780

b. Ersättning åt vissa sakkunniga, förslagsvis

......................... 100

c. Arvode åt bibliotekarie............ 5 940

d. Arvode åt tillsynslärare........... 400

e. Arvode åt portvakt............... 880

f. Ersättning åt vissa teckningslärare

och handledare, förslagsvis ........ 4 800

g. Ersättning åt styrelsens sekreterare . 2 200 20 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 438 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 160800

Summa kronor 867 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter, förslagsvis ............ 22 000

2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden .... 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslags
-

vis .............................. 176 120 201 000

Nettoutgift kronor 666 000

c) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 666 000 kronor.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 8.

275:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 298, s. 387), vilket innebär en anslagshöjning med

7 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 71 100

kronor.

276:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s. 387 och 388), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 83 200 kronor.

277:o) Understöd åt handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har (punkt

300, s. 388—392) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 979 600 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likaIvdande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Elmgren

och fru Sjöström-Bengtsson (I: 143) och den andra inom andra kammaren

av herr Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 166), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att hemställa hos Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t måtte

till nästa års riksdag framlägga förslag till omorganisation av handelsgymnasierna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 281 500 kronor.

Departementschefen har — utan att i övrigt taga ställning till ett av

handelsutbildningskommittén framlagt betänkande angående handelsgymnasierna

(SOU 1950:12) — förklarat sig anse en försiktig utbyggnad av

den nuvarande handelsgymnasieorganisationen vara i dagens läge önskvärd.

I anslutning därtill har bland annat förordats statsbidrag till en parallellavdelning

vid handelsgymnasiet i Norrköping samt till handelsgymnasierna

i Kalmar och Karlstad, vilka icke tidigare erhållit sådant bidrag.

I motionerna 1:14-3 och II: 166 har anförts i huvudsak följande.

Det är tydligt, att bestämmelserna om handelsgymnasiemas statsunderstöd

äro högst otillfredsställande utformade. Å ena sidan måste gymnasierna

beträffande de ordinarie lärarnas löner följa de beslut, som statsmakterna

kunna fatta i fråga om läroverkslärarnas löner, å andra sidan

äro inkomsterna genom lärjungeavgifter begränsade genom givna bestämmelser,

men några som helst garantier för statsunderstödens storlek äro

icke givna. Åtskilliga gymnasier ha också måst utverka Kungl. Maj:ts

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

127

medgivande att upptaga högre lärjungeavgifter än de föreskrivna — i vissa

fall avsevärt högre — och i synnerhet de enskilda gymnasierna ha sedan

länge kämpat med stora ekonomiska svårigheter.

Till följd av att statsanslaget till handelsgymnasierna är ett fast anslag,

inträffar vid utgiftsökningar — om över huvud förhöjning av anslagen äger

rum — en eftersläpning i anslagstilldelningen, som kan vara högst besvärande.

I flera fall under senare år har Kungl. Maj:t måst föreslå riksdagen

att bevilja medel till handelsgymnasierna på tilläggsstat. I längden kan icke

gärna detta system fortgå.

Om den ordinarie lärarkåren vid så betydelsefulla skolor som handelsgymnasierna

skall kunna rekryteras på ett tillfredsställande sätt, måste

lärarna beredas tryggare anställningsförhållanden och tjänsterna inpassas

i de statliga avlöningsreglementena. För närvarande saknas bland annat

bestämmelser om ersättning för läkarvård, läkemedel och sjukhusvård liksom

rörande andra till ordinarie statstjänstemän utgående förmåner, frånsett

de rena löneförmånerna. Handelsgymnasierna intaga en alltför betydelsefull

plats i vårt lands undervisningsväsen för att deras anslagsförhållanden

skola kunna vara ordnade på ett så otillfredsställande sätt som nu

är fallet.

Att en omorganisation av handelsgymnasiernas anslagsförhållanden är

synnerligen påkallad torde tydligt framgå av det nu anförda. Handelsgymnasiernas

anslag är för övrigt nu av den storleksordningen att det icke

bör beräknas och disponeras efter så lösa grunder som hittills.

Utan att taga ställning till de av handelsutbildningskommittén gjorda

förslagen i detalj vilja vi framhålla, att dessa förslag torde kunna bilda utgångspunkt

för de fortsatta övervägandena rörande lämpligaste sättet att

ordna handelsgymnasiernas anslagsförhållanden. Kommittén, som i princip

anser, att gymnasierna böra förstatligas, föreslår, att desamma under en

övergångstid anordnas som kommunala anstalter med statsbidrag i huvudsak

efter samma grunder, som gälla för de högre kommunala skolorna. Enligt

kommitténs åsikt skulle, därest anslagsförhållandena ordnades på nu

nämnt sätt, villighet kunna påräknas från kommunerna att övertaga de

nuvarande enskilda gymnasierna.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av vad i motionerna I: 143 och II: 166 anförts får utskottet

understryka, att en omorganisation av handelsgymnasiernas anslagsförhållanden

synes av olika anledningar motiverad. Utskottet anser sig

emellertid icke böra biträda motionärernas yrkande men utgår från att

Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på ifrågavarande spörsmål

och i sinom tid för riksdagen framlägger det förslag i ämnet, som må befinnas

påkallat.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Understöd åt handels gymnasier

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 979 600 kronor;
b)

att motionerna I: 143 och II: 166 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

278:o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar

från enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

301, s. 392), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen

för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 kronor.

279:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl.

Maj:t har (punkt 302, s. 392—396) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen förordade förändrade grunder för statsunderstöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, dels ock till Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 11 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bergh (I: 144) och den andra inom andra kammaren av fru Hellström

m. fl. (II: 173), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag

skall utgå till i motionerna nämnda teoretiska heldagskurser vid

kommunala yrkesskolor med minst 30 veckors läsår med 78 procent av

kostnaderna för rektors och lärares löner, dock högst 8 kronor per undervisningstimme,

och att i anslutning därtill förevarande anslag för budgetåret

1952/53 skall höjas med 30 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Näslund och Axel Andersson (I: 273) och den andra inom andra

kammaren av herr Svensson i Ljungskile m. fl. (II: 254), i vilka — såvitt

här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett statsbidrag till

administration för kommunala yrkesanstalter för undervisning med 5 procent

av statsbidraget till utgående lärarlöner samt att statsunderstödet för

kommunala anstalter för yrkesundervisning måtte höjas från 11200 000

kronor till 11 760 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Axel Andersson (1:145) och den andra inom andra kammaren av

herr Andersson i Långviksmon (II: 252), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att hos Kungl. Maj:t begära åtgärder för överförande av

Örnsköldsviks stads tekniska skola till statlig drift;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sten m. fl. (I: 274) och den andra inom andra kammaren av herr

Johnsson i Skoglösa m. fl. (II: 356), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

129

dels för budgetåret 1952/53 bevilja Hässleholms tekniska skola ett tilläggsanslag,

utöver eljest utgående statsbidrag, av 30 000 kronor, dels uttala

att skolan i statsbidragshänseende måtte ställas i en förmånligare ställning

till dess att frågan om dess förstatligande avgjorts.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 5 700 000 kronor.

Statsbidrag till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

utgå enligt bestämmelserna i kungörelsen 1921: 705. Med stöd av riksdagens

beslut har Kungl. Maj:t för budgetåret 1951/52 medgivit, att vissa

i kungörelsen angivna maximibelopp per undervisningstimme må höjas.

Till två kommunala yrkesskolor, nämligen kvarnskolan i Mariestad och

Steneby skolor för yrkesundervisning, utgå understöd enligt vissa förmånligare

grunder än de eljest gällande.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

I ett den 8 november 1950 dagtecknat betänkande har 191+6 års skolkommission

avgivit förslag till nya statsbidragsgrunder för det kommunala och

enskilda yrkesskolväsendet (SOU 1950:44). Kommissionen har utformat

statsbidragsgrundema med utgångspunkt från vad som nu i statsbidragshänseende

gäller för högre kommunala skolor samt under hänsynstagande

jämväl till för yrkesskolväsendet speciella förhållanden.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden för nästa

budgetår hemställt, att förslag till nya statsbidragsgrunder för det kommunala

och enskilda yrkesskolväsendet måtte föreläggas 1952 års riksdag

i enlighet med skolkommissionens förslag samt med beaktande av vissa

ändringar däri, som överstyrelsen förordat. Medelsbehovet under förevarande

anslag beräknar överstyrelsen därvid till minst 14 000 000 kronor.

Enligt nu gällande statsbidragsgrunder skulle enligt överstyrelsens beräkningar

medelsbehovet uppgå till 7 000 000 kronor.

Det av skolkommissionen framlagda förslaget till nya statsbidragsgrunder

har departementschefen förklarat sig icke beredd att nu tillstyrka.

Däremot har departementschefen föreslagit, att statsbidragsvillkoren på

annat sätt förbättras, samt därom anfört följande.

Jag anser det vara ytterst angeläget, att redan från och med nästa budgetår

gynnsammare statsbidragsvillkor tillskapas för yrkesskolväsendet. Den

närmast till hands liggande utvägen synes därvid vara att påbygga nu gällande

statsbidragssystem. Jag föreslår, att statsbidraget till avlöning åt

rektor och övriga lärare från och med nästa budgetår fastställes till högst

78 procent av deras sammanlagda avlöning i stället för nu högst två tredjedelar.

Då något skäl icke torde föreligga att längre uppehålla den nuvarande

skillnaden mellan bidragen till olika slag av undervisning, bör ett enhetligt

högsta bidragsbelopp per undervisningstimme införas. Jag föreslår, att

detta belopp fastställes till 5 kronor innebärande — alltefter skolformen —

en höjning med 2 kronor respektive 2 kronor 20 öre i förhållande till innevarande

års maximibelopp. Därjämte torde skäligen de åt föreläsare vid

yrkesskola utgående maximiersättningarna för föreläsningstimme — 10

9 — Bihav g till riksdagens protokoll 1052. 6 saml. Nr 8.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kronor, när rese- och traktamentsersättning icke utgår, och 20 kronor, när

rese- och traktamentsersättning utgår — böra uppräknas till respektive

12 kronor 50 öre och 25 kronor. I övrigt ifrågasätter jag inga ändringar i

nu gällande statsbidragsgrunder.

Även efter genomförandet av nu förordade förbättrade statsbidragsgrunder

torde kvamskolan i Mariestad och Steneby skolor för yrkesundervisning

böra bibehålla sin i förhållande till övriga kommunala yrkesskolor förmånligare

ställning.

I motionerna 1:144 och II: 173 har anförts i huvudsak följande.

I propositionen föreslås ett statsbidrag till avlöningar med högst 78 procent

av de verkliga utgifterna för dessa. Beloppen maximeras emellertid till

5 kronor per undervisningstimme, oberoende av skolformen, vilket innebär

en nyhet, då tidigare en viss differentiering skedde. Motiveringen för det

enhetliga maximibeloppet är att »något skäl icke torde föreligga att längre

uppehålla den nuvarande skillnaden mellan bidragen till olika slag av undervisning».

Den föreslagna maximeringen får emellertid mindre lämpliga konsekvenser

i en del fall.

Vid vissa kommunala yrkesskolor ordnas en ettårig heldagskurs med

minst 30 veckors läsår. Undervisningen är huvudsakligen teoretisk och avser

att bibringa eleverna kunskaper, som ungefär motsvara realexamen.

Dessa kurser användas som inträdeskurs för tekniskt gymnasium och fordra

för sin effektivitet kvalificerade lärare. Dessa lärares löner måste helt naturligt

sättas högre än vissa andra yrkesskollärares. Skolkommissionen räknar

med lönegrad 25, vilket numera, efter höjningen av lönetillägget till 32 procent,

motsvarar ett arvode av lägst 12: 60 kronor per undervisningstimme i

ortsgrupp 3. Det föreslagna högsta beloppet är sålunda i detta fall inte ens

50 procent av den verkliga kostnaden. Departementschefens ovan anförda

uppfattning, att skäl inte föreligger för någon skillnad mellan bidragen till

olika slag av undervisning, resulterar i en uppenbart orimlig situation, om

man inte låter likheten gälla procentsatsen i stället för ett maximerat belopp.

.....

Om de ifrågavarande kurserna skola drivas även i fortsättningen, krävs

enligt de föreslagna statsbidragsgrunderna ett väsentligt kommunalt bidrag.

I och för sig vore detta inte alldeles orimligt om kurserna vore en rent kommunal

angelägenhet. På grund av den ojämna geografiska fördelningen av

denna yrkesutbildning söka sig nu elever till kurserna från även andra

kommuner än den, där skolan är belägen. I själva verket rekryteras de

från hela riket. Det måste då anses orimligt att lägga kostnaderna för dessa

elever på skolkommunen. Då återstår endast att utkräva avsevärda avgifter,

vilket ställer denna yrkesutbildning i ogynnsamt läge i jämförelse

med t. ex. läroverksutbildning, vilket strider mot riksdagens avsikt att

åstadkomma likställighet mellan teoretisk och praktisk^ utbildning. Även

nu utgöra elevavgifterna en avsevärd del av kursernas inkomster.

I motionerna 1:273 och II: 254 bär erinrats om skolkommissionens förslag

till nya statsbidragsgrunder samt vidare anförts följande.

Tyvärr har statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet inte heller

i år ansett sig kunna lägga fram utredningens förslag till ändrade statsbidragsgrunder

och därmed giva skolornas huvudmän en möjlighet att utifrån

kända förutsättningar planera för skolornas framtid. Bidragen till

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131

lärarlöner ha dock enligt Kungl. Maj:ts förslag höjts. Såväl enligt riksdagens

tidigare uttalade mening som enligt statsrådets framställning bör

väl även det i år föreslagna bidraget betraktas som ett provisorium i avvaktan

på ett mera definitivt ställningstagande till utredningens förslag.

_ Enligt skolkommissionens förslag skulle till skolorna utgå ett administrationsbidrag

inklusive rektorsarvode motsvarande 10 procent av bidraget till

lärarlönerna. De administrativa uppgifterna vid skolorna äro numera synnerligen

omfattande och lägga betydande arbetsuppgifter på rektor och

personal. Det vore därför enligt vår mening riktigt, att riksdagen redan i år

beaktade behovet av ett särskilt bidrag till yrkesskolornas administration.

Därmed skulle man upphäva den ogynnsamma särställning, som dessa skolor

befinna sig i. Om ett bidrag provisoriskt begränsades till 5 procent mot

av skolkommissionen föreslagna 10 procent, så skulle Kungl. Maj:ts kommande

prövning knappast därigenom på något ogynnsamt sätt föregripas.

Av motionerna I: 145 och II: 252 inhämtas bland annat följande till stöd

för yrkandet om överförande till statlig drift av Örnsköldsviks stads tekniska

skola.

För ett tiotal år sedan startades i Örnsköldsvik på enskild väg ett tekniskt

institut för att ge ungdomen i orten möjlighet till utbildning. Skolan

övertogs den 1 januari 1948 av staden och har numera, enligt vad elevförteckningen

utvisar, vuxit ut till en skola för hela Norrland. Stadens

kostnader för skolan äro avsevärda och beräknas för 1952 till Ilo 000 kronor,

motsvarande en utdebitering av 63 öre per skattekrona. Under sådana

omständigheter är det förklarligt, att det inom staden vuxit fram en stark

opinion för att skolan skall läggas ned. Staden, som är svårt skattetyngd,

anses icke ha ekonomiska resurser att hålla en skola, som främst är att anse

som en skola för Norrland och i endast obetydlig grad en skola för staden.

När staden övertog skolan förespeglades de beslutande, att det fanns

goda skäl antaga, att staten inom kort skulle övertaga ansvaret för skolan.

Till stöd för de i motionerna 1:274 och II: 356 framförda yrkandena angående

Hässleholms tekniska skola har anförts bland annat följande.

Verksamheten vid Hässleholms tekniska skola har till följd av den inflationistiska

utvecklingen de senare åren blivit alltmer betungande för Hässleholms

stad i ekonomiskt hänseende. Driftsunderskottet, som budgetåret

1946/47 utgjorde 36 418 kronor exklusive räntekostnader på cirka 20 000

kronor, väntas budgetåret 1951/52 komma att uppgå till 150 000 kronor,

motsvarande 60 öre per skattekrona. Då uttaxeringen i Hässleholm belöper

sig på 14 kronor per skattekrona, inses att tekniska skolans driftsunderskott

måste kännas som en hård belastning på den redan förut ansträngda budgeten.

Undervisningen vid skolan har fått mycket goda vitsord av sakkunskapen,

vilket framgår av utlåtanden av professorerna vid tekniska högskolan

Gustaf Löfgren och Georg Wästlund. Det framgår av dessa utlåtanden, att

undervisningen vid Hässleholms tekniska skola står kvalitativt lika högt

som undervisningen i motsvarande faekämnen vid de tekniska läroverken

och att skolans resurser i fråga om laboratorier äro fullt jämförliga med och

i vissa fall överträffa vad de tekniska läroverken i detta avseende äro utrustade

med.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Hässleholms tekniska skola har sedan många år karaktär av riksskola och

är ej på något sätt provinsiellt betonad, vilket framgår av en särskild utredning

för tioårsperioden 1942—1951 om hur eleverna fördela sig landskapsvis.

_ _ • . _

Då frågan om ett förstatligande av skolan icke torde kunna få sin lösning

inom de närmaste åren och då kostnaderna för skolans verksamhet

uppnått sådana proportioner att staden härför måste uttaxera minst 60 öre

per skattekrona, ha de kommunala myndigheterna på allvar börjat överväga

en nedläggning av verksamheten vid skolan. Enligt vår mening är

det ett allmänt intresse att skolan får fortsätta sin verksamhet. Skolan

tillgodoser nämligen, som överstyrelsen för yrkesutbildningen framhåller

i sin skrivelse till Kungl. Maj:t av den 13 november 1951, en utbildning som

är av väsentlig betydelse för näringslivet. Den har med stora kostnader

från stadens sida försetts med goda lokaler och utrustning, i vissa fall till

och med mycket god utrustning. Inför den upprustning av vägväsendet

som nu planeras kommer utbildningen inom skolans väg- och vattenbyggnadsfackavdelning

att spela en icke oväsentlig roll. Ett eventuellt nedläggande

av skolan skulle också medföra stora nackdelar för de socialgrupper,

från vilka eleverna rekryteras. Elevklientelet rekryteras till övervägande

del från arbetar- och jordbrukarhem. Dessa elever ha i regel haft bristande,

möjligheter till utbildning utöver folkskolan men ha kunnat vinna inträde

vid skolan tack vare sin relativt goda begåvning. Många elever ha också

uppnått mycket goda resultat.

Med hänsyn till Hässleholms tekniska skolas karaktär av riksskola och

skolans stora betydelse för landets näringsliv anse vi det motiverat att

skolan får fortsätta sin verksamhet och att staten i detta syfte lämnar den

ett vidgat stöd till dess att frågan om dess förstatligande blir löst. Därigenom

skulle riskerna för ett nedläggande av skolan kunna elimineras. För

nästkommande budgetår bör skolan således erhålla ett tilläggsanslag av

30 000 kronor, varjämte enligt vår mening riksdagen bör uttala att^skolan

i statsbidragshänseende skall ställas i en mera gynnad ställning, så länge

den befinner sig i Hässleholms stads ägo.

Utskottet får framhålla, att den revidering av statsbidragsgrunderna,

som departementschefen föreslagit, i och för sig innebär en icke oväsentlig

förbättring för yrkesskolväsendet. Utskottet ger detta förslag sin anslutning

och avstyrker bifall till motionerna 1:144 och II: 173 samt I: 273 och

II: 254, sistnämnda motioner såvitt här är i fråga. Samtidigt vill utskottet

emellertid med anledning av dessa motioner understryka önskvärdheten

av att frågan om en ytterligare förbättring av nämnda statsbidragsvillkor

blir föremål för bedömande i samband med att Ivungl. Maj:t tager slutlig

ställning till det av skolkommissionen framlagda förslaget i ämnet.

Det i motionerna 1:274 och II: 356 framställda yrkandet angående

Hässleholms tekniska skola har givit utskottet anledning uttala, att utskottet

för sin del icke har något att erinra mot att skolan om Kungl. Maj :t

efter närmare prövning av föreliggande förhållanden så finner befogat

erhåller ett vidgat stöd från statens sida. Utskottet får vidare framhålla,

att jämväl andra skolor — bland dem Örnsköldsviks stads tekniska skola

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

133

kunna befinna sig i motsvarande svåra ekonomiska läge. Utskottet förutsätter,

att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på dessa spörsmål.

På grund av vad utskottet sålunda anfört torde de ovannämnda motionerna

I: 274 och II: 356 samt 1:145 och II: 252 icke böra till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:144 och II: 173,1: 274 och

II: 356 samt I: 273 och II: 254, sistnämnda bägge motioner

såvitt här är i fråga,

a) godkänna av departementschefen förordade förändrade

grunder för statsunderstöd åt kommunala anstalter för

yrkesundervisning,

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

11 200 000 kronor;

II. att motionerna 1:145 och II: 252 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

280:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl.

Maj:t har (punkt 303, s. 396—398) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 950 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under närmast

föregående punkt angivna motionerna 1:273 och 11:254> i vilka —

såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett statsbidrag

till administration för enskilda anstalter för yrkesundervisning med

5 procent av statsbidraget till utgående lärarlöner samt att statsunderstödet

för enskilda anstalter för yrkesundervisning måtte höjas från

1 950 000 kronor till 2 047 500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 020 000 kronor.

Ett bifall till det förslag angående ändrade statsbidragsgrunder för de

kommunala yrkesskolorna, för vilket redogjorts under närmast föregående

punkt, kommer att medföra en i statsbidragshänseende avsevärt förbättrad

ställning även för vissa enskilda yrkesskolor, nämligen dem som hänföras

till den s. k. A-gruppen. Beträffande övriga enskilda yrkesskolor, hänförliga

till grupp B, föreslås nu, att medel beräknas för en frikostigare bidragsgivning

än hittills.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Angående motiveringen till de i motionerna 1:273 och II: 254- gjorda,

nu ifrågavarande yrkandena, vilka sammanhänga med motsvarande yrkanden

beträffande de kommunala yrkesskolorna, torde få hänvisas till vad

därom anförts under närmast föregående punkt.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående

punkt anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 273 och II: 254, såvitt

här är i fråga, till Kommunala och enskilda anstalter för

yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 950 000 kronor.

281 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 398 och 399), vilket innebär en

anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala

verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

282:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 305, s. 399 och 400), vilket innebär en anslagshöjning

med 670 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor.

283:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 306, s. 400—403), vilket innebär en

anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan

i Mölndal för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 285 000 kronor.

284:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 307, s. 403 och 404) hemställer utskottet,

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

135

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av sjömansskolor

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

75 000 kronor.

285:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av sjömansskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 308, s. 404), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

130 000 kronor.

286:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 309, s. 404—

406) , vilket innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser

för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 72 000 kronor.

287:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 310,

s. 406 och 407), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Stipendier åt elever för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kronor.

288:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 311, s.

407) , vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till grafiska institutet för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

289:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till

bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 312, s. 407—409), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor,

hemställer utskottet,

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filip stad m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 54 300 kronor.

290:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till

textilinstitutet i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

313, s. 409—411), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 77 500 kronor.

291 :o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings

textiltekniska institut i Norrköping. Kungl. Maj:t har (punkt

314, s. 411 och 412) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 45 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom

andra kammaren av herr Bergstrand väckt motion (II: 479), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping för

läsåret 1952/53 anslå ett belopp av 60 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har tillstyrkt att anslaget för nästa

budgetår uppräknas från 33 000 kronor med 27 000 kronor till 60 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 12 000 kronor,

föranledd av de ökade kostnaderna för institutets verksamhet.

Till stöd för det i motionen II: 479 gjorda yrkandet om en höjning av

det av Kungl. Maj:t föreslagna statsbidraget till institutet med 15 000

kronor till 60 000 kronor har framhållits, bland annat, att institutets verksamhet

ginge med förlust och att det blivit nödvändigt att sänka standarden

genom att öka elevantalet per klass och öka antalet undervisningstimmar

för rektor och heltidsanställda lärare.

Beträffande motiveringen i övrigt torde få hänvisas till motionen.

Utskottet. Lennings textiltekniska institut har otvivelaktigt en viktig

uppgift att fylla på yrkesutbildningens område. Med hänsyn till de ökade

kostnader för institutets verksamhet, som föranletts av att institutet utökats

samt av att utgifterna för lärarlöner och undervisningsmateriel under

senare tid avsevärt stigit, har departementschefen förordat en höjning av

statsbidraget med 12 000 kronor till 45 000 kronor. Ehuru detta belopp

icke torde täcka samtliga de ökade kostnaderna för nästa budgetår innebär

likväl ifrågavarande anslagsförstärkning en icke oväsentlig förbättring

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

137

för institutet. Enligt utskottets mening torde institutet såväl för Norrköpings

stad som för industrien vara av den betydelse att ökade ekonomiska

insatser borde kunna påräknas från dessa håll för understödjande

av institutets verksamhet. Utskottet är för sin del icke berett att tillstyrka

bifall till det i motionen II: 479 framställda yrkandet utan ansluter sig

till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 479, till Särskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings textiltekniska

institut i Norrköping för budgetåret 1952/53 anvisa ett

anslag av 45 000 kronor.

292:o) Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 315, s. 412 och 413) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa omskolningskurser

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 1 100 000 kronor.

293 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

Kungl. Maj:t har (punkt 316, s. 413) föreslagit riksdagen att

till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

265 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Axel

Andersson och Lundqvist (1:146) och den andra inom andra kammaren

av herrar Nilsson i Bästekille och Gunnarsson (II: 170), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte för budgetåret 1952/53 medgiva att understöd får beviljas

under budgetåret för utbildning av högst 400 lärlingar samt att understödsbeloppen

höjas med 300 kronor till 1 200 kronor att utanordnas

med 500, 300 och 400 kronor efter respektive första, andra och sista utbildningsåret.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor,

föranledd dels av anslagsbelastningen, dels av en av förra årets riksdag

beslutad ökning av antalet understödsrum. För nästa budgetår har föreslagits

en ytterligare ökning av antalet understödsrum från 325 till 350.

Ett bifall härtill kommer emellertid att kunna föranleda en ökning i anslagsbelastningen

först från och med budgetåret 1953/54. I fråga om understödsbeloppet,

900 kronor, vilket utanordnas med 400 kronor efter

första och 200 kronor efter andra utbildningsåret samt 300 kronor efter

utbildningstidens slut, ifrågasättes i Kungl. Maj:ts förslag icke någon

ändring.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Till stöd för de i motionerna 1:146 och 11:170 framställda yrkandena

har anförts bland annat följande.

Hantverket och småindustrien svara för en betydande del av produktionsapparaten.

Statsmakterna ha i det allmännas intresse och på grund

av den enskilde hantverksmästarens, i förhållande till den medelstora och

storindustriens blygsamma ekonomiska resurser, lämnat vissa bidrag i yrkesutbildande

syfte: till praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare,

till granskning av utförda gesällprov, till resestipendier för yrkesutbildning

m. m. Av penningvärdeförsämringen och därmed följande kostnadsstegringar

betingade anslagskrav ha emellertid icke alls eller blott i mindre

grad tillgodosetts i statsverkspropositionen. Sålunda har Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att öka antalet understödsrum för utbildning av lärlingar

endast med 25 till 350 samt att besluta en uppräkning av anslaget

för lärlingsutbildning med 15 000 kronor till 265 000 kronor.

För att motsvara det beräknade behovet under budgetåret 1952/53 har

överstyrelsen för yrkesutbildning begärt att antalet understödsrum för utbildning

av lärlingar höjes med 75 till 400.

På grund av att första utbetalningen å beviljade understöd icke verkställes

förrän efter utgången av första läroåret inverkar den sålunda föreslagna

höjningen av antalet understödsrum icke på anslagsbehovet under

budgetåret 1952/53.

För budgetåret 1953/54 skulle däremot den föreslagna ökningen av antalet

understödsrum medföra en merutgift av cirka (75 X 400 —) 30 000

kronor, vartill skulle komma ersättningar till ett ökat antal lärlingsombud.

Nu gällande understödsbelopp utgå med 900 kronor, av vilka 400, 200

och 300 kronor utbetalas efter respektive första, andra och sista utbildningsåret.

Från Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har emellertid

till överstyrelsen ingivits en till Konungen ställd framställning angående

höjning av statsunderstöden från 900 till 1 200 kronor att utanordnas

med 500, 300 och 400 kronor efter respektive första, andra och sista

utbildningsåret. Överstyrelsen, som delat hantverksorganisationens uppfattning

om angelägenheten av att understödsbeloppen höjas med hänsyn

till penningvärdets försämring, har tillstyrkt den föreslagna höjningen av

understödsbeloppen. Den sålunda föreslagna höjningen av beloppen skulle

inverka på anslagsbehovet först fr. o. m. budgetåret 1953/54, under vilket

år den skulle kunna medföra en merutgift av högst 400 X 100 = 40 000

kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt innebär en

utökning av antalet understödsrum från och med nästa budgetår med 25.

Utskottet ansluter sig till detta förslag och är icke berett att föreslå den

ytterligare utökning, som i motionerna I: 146 och II: 170 påyrkats. Utskottet

anser sig icke heller böra tillstyrka, att understödsbeloppen höjas

i enlighet med motionärernas förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 146 och II: 170, till Befrämjande

av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 265 000 kronor.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139

294 :o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 414), vilket

innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

295:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 318, s. 414), vilket innebär en anslagshöjning med

6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 46 000 kronor.

296 :o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 319, s. 414—416), vilket innebär en

anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 240 000 kronor.

297:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 320, s. 416), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 11 500 kronor.

298 :o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 321, s. 416), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch

betongteknik för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 13 700 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

299:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt

322, s. 417—423) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 4 334 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Nilsson i Kristinehamn m. fl. väckt motion (II: 85), vari

hemställts, att maximum för statsbidrag i vissa, i motionen angivna av
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

seenden höjes och att ifrågavarande anslag följaktligen i enlighet med skolöverstyrelsens

beräkningar höjes med 449 500 kronor samt att anslag beviljas

till ytterligare två bibliotekskurser med 13 400 kronor.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit en anslagshöjning,

som betydligt överstiger anslagets nuvarande belopp 3 900 000 kronor.

Huvuddelen av höjningen avser genomförande i vissa delar av folkbibliotekssakkunnigas

förslag (SOU 1949:28).

Departementschefen har icke funnit det möjligt att nu föreslå mera

kostnadskrävande ändringar i fråga om statsunderstödet åt folkbiblioteksväsendet

utan har begränsat sig till att för nästa budgetår förorda huvudsakligen

vissa höjningar, som äro av automatisk natur eller föranledda av

penningvärdets förändring. I sådant avseende har departementschefen tillstyrkt

en anslagsförstärkning med 434 000 kronor.

I motionen 11:85 framhålles som uppenbart, att det statliga stöd, som

ges biblioteken efter grunder, som fastställdes i början av 1930-talet, icke

är tillräckligt i våra dagar. Kommunerna ha visserligen genom ökade anslag

trätt emellan, men detta har skett ytterst ojämnt. Framför allt har

landsbygden blivit lidande på att statligt stöd icke givits i tillräcklig omfattning.

Vidare uttalas i motionen, att det av årets statsverksproposition framgår,

att man för nästa budgetår icke ens kan räkna med att de knappa

statsbidragens realvärde upprätthålles, samt exemplifieras hur i några avseenden

folkbiblioteksväsendet skulle komma att få vidkännas en avsevärd

standardsänkning, därest icke åtminstone vad skolöverstyrelsen föreslagit

i anslagsavseende godtages. En justering av de maximeringsregler,

som fastställdes i början på trettiotalet, säges därför i dagens läge vara ett

synnerligen rimligt krav. Härutöver hemställa motionärerna om bifall till

överstyrelsens förslag om anslag till tre bibliotekskurser.

Utskottet tillstyrker bifall till Ivungl. Maj:ts förevarande förslag och

har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 85 framställda yrkandet.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att utskottet uppmärksammat

att de under åttonde huvudtiteln redovisade anslagen till

bokinköp och bokbindning vid de vetenskapliga biblioteken enligt Kungl.

Maj:ts förslag för nästa budgetår uppräknats med 35 procent, medan den

uppräkning, som departementschefen förordat med avseende å anslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet, utgör allenast omkring 11 procent.

Då det synes utskottet angeläget att en standardsänkning icke kommer

till stånd beträffande folkbiblioteksväsendet, vill utskottet understryka

önskvärdheten av att Kungl. Maj:t ägnar denna fråga fortsatt uppmärksamhet

och därvid beaktar de svårigheter, som kunna uppstå för de bibliotek,

där understöden nu äro maximerade. För skolbibliotekens vidkomman
-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

141

de synes särskilt kommunindelningsreformen vid bibehållande av de nuvarande

understödsgrunderna kunna inverka i ogynnsam riktning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 85, till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 4 334 000 kronor.

300:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 323, s. 423), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet

bland sjömän för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 5 000 kronor.

301 :o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. Kungl. Maj:t har (punkt 324, s. 423

—425) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 550 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Weiland (I: 147) och den andra inom andra kammaren av herrar

Hammar och Antby (II: 178), i vilka hemställts, att riksdagen ville, utöver

vad Kungl. Maj:t föreslagit, bevilja till centralbyråer 11 700 kronor, till

bidrag till anordnande av föreläsningar i anslutning till lokalt organiserat

studiearbete 30 000 kronor samt till bidrag till anordnande av föreläsningar

på orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnas, m. m., och till

bidrag åt lokala föreläsningsanstalter för samtliga föreläsningar, till vilka

statsbidrag författningsenligt kan utgå, 10 800 kronor och sålunda under

åttonde huvudtiteln såsom bidrag till Understöd åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa tillhopa

602 500 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sunne m. fl. (I: 53) och den andra inom andra kammaren av fru

Sjöstrand m. fl. (II: 64), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att bidraget per föreläsning från och med budgetåret 1952/53 skall utgå

med högst 35 kronor för varje under ett och samma budgetår anordnad

föreläsning upp till ett antal av 10 och med högst 20 kronor för varje

under budgetåret därutöver anordnad föreläsning, samt att riksdagen

måtte som understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populär
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vetenskapliga föreläsningar, anvisa ett belopp om 120 000 kronor utöver

vad i kungl. statsverkspropositionen föreslås eller 670 000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Spetz m. fl. (I: 91) och den andra inom andra kammaren av

herr Bark m. fl. (II: 114), i vilka — såvitt här är i fråga — hemställts, att

bidraget till föreläsningar i anslutning till lokalt organiserat studiearbete

upptages enligt skolöverstyrelsens förslag till 170 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår höjes

med sammanlagt 193 000 kronor enligt följande sammanställning.

1. Bidrag åt centralbyråer (nu högst 72 000) ................ 21 700

2. Bidrag åt föreläsningsförbund (nu högst 26 500) .......... 3 500

3. Bidrag till anordnande av föreläsningar i anslutning till lokalt

organiserat studiearbete (nu högst 117 000) .............. 53 000

4. Bidrag till anordnande av föreläsningar på orter, där lokala

föreläsningsanstalter icke finnas m. m. (nu minst 25 000). . 5 000

5. Bidrag åt lokala föreläsningsanstalter för samtliga föreläsningar,

till vilka statsbidrag författningsenligt kan utgå .... 9 800

6. Höjning av bidraget per föreläsning från 25 kronor till högst

35 kronor upp till tio föreläsningar samt från 10 kronor till

15 kronor för varje föreläsning därutöver ................ 100 000

Summa kronor 193 000

Departementschefen åter har föreslagit en sammanlagd höjning av

40 000 kronor, varav 10 000 kronor under posten 1, 3 000 kronor under

posten 2, 23 000 kronor under posten 3 och sammanlagt 4 000 kronor

under posterna 4 och 5.

De i motionerna 1:147 och 11:178 framförda yrkandena avse höjningar

utöver vad departementschefen förordat med 11 700 kronor under posten 1,

30 000 kronor under posten 3 och sammanlagt 10 800 kronor under posterna

4 och 5. Motionärernas yrkanden sammanfalla med vad skolöverstyrelsen

föreslagit i fråga om nämnda poster. Vad angår den närmare motiveringen

torde få hänvisas till motionen II: 178.

I fråga om de yrkanden, som framställts i motionerna 1:53 och 11:64,

torde få hänvisas till motionen II: 64.

Det i motionerna 1:91 och 11:114 gjorda, här ifrågavarande yrkandet

avser en höjning i överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag av

posten 3 med 53 000 kronor i stället för det av departementschefen förordade

beloppet 23 000 kronor. För den närmare motiveringen till detta

yrkande hänvisas till motionen II: 114.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av förevarande

anslag för nästa budgetår med sammanlagt 40 000 kronor. Vid den prövning

utskottet ägnat de under denna punkt redovisade motionerna I: 147

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

143

och 11:178, 1:53 och 11:64 samt 1:91 och 11:114 har utskottet funnit

starka skäl tala för att en ytterligare höjning av anslaget vidtages. I sådant

avseende vill utskottet förorda en ökning med 20 000 kronor, därav 10 000

kronor till bidrag till anordnande av föreläsningar i anslutning till lokalt

organiserat studiearbete och 10 000 kronor till understöd åt lokala föreläsningsanstalter.

Utskottet tillstyrker alltså, att anslaget uppföres med

(550 000 + 20 000 =) 570 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 147 och II: 178, I: 53 och II: 64 ävensom

I: 91 och II: 114 — sistnämnda bägge motioner såvitt

här är i fråga — till Understöd åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 570 000 kronor.

302:o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 325, s. 425—427) föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen förordade ändrade grunder för statsbidrag

till folkbildningskurser, att tillämpas från och med den 1 juli 1952,

innebärande en höjning av maximibidraget för längre folkbildningskurs från

400 till 500 kronor och höjning av bidraget för undervisningstimme i ämneskurs

från 15 till 20 kronor, dels ock till Understöd för anordnande av

folkbildningskurser m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

155 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Pettersson

m. fl. (I: 90) och den andra inom andra kammaren av herr Andersson i

Ronneby m. fl. (II: 111), i vilka hemställts, att riksdagen måtte höja anslaget

till Bidrag till Folkbildningsförbundet för konsulentverksamhet från

30 000 kronor till 45 000 kronor för budgetåret 1952/53 för att möjliggöra

statsbidrag till konsulenter i vissa i motionerna angivna län.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen föreslagit en höjning

med 15 000 kronor av ett belopp av 30 000 kronor, som nu finnes

anvisat under detta anslag såsom bidrag till Folkbildningsförbundet för

konsulentverksamhet, medan departementschefen för samma ändamål föreslagit

oförändrad medelsanvisning.

Det i motionerna 1:90 och II: 111 gjorda yrkandet avser att skapa möjlighet

till statsbidrag för dels Kopparbergs, Blekinge och Gotlands län,

där konsulentbefattningar redan inrättats, dels Västerbottens län, som

enligt uppgift planerar att inrätta en dylik befattning,

Beträffande den närmare motiveringen härför torde få hänvisas till motionen

II: 111.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, har icke

ansett sig böra tillstyrka bifall till motionerna I: 90 och II: 111.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 90 och II: 111,

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för statsbidrag till folkbildningskurser, att tillämpas

från och med den 1 juli 1952;

b) till Understöd för anordnande av folkbildningskurser

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 155 000

kronor.

303:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 326, s. 427), vilket innebär en anslagshöjning med

25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

175 000 kronor.

304:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. Kungl. Maj:t har

(punkt 327, s. 427—432) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar av grunderna för här ifrågavarande

understöd, att tillämpas från och med den 1 juli 1952, dels ock till Understöd

åt studiecirkelverksamhet för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 2 300 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Nerman m. fl. (I: 203) och den andra inom andra kammaren av herr

Svensson i Ljungskile m. fl. (II: 255), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

avslå de punkter i Kungl. Maj:ts förevarande förslag, som avse en förändring

av bestämmelserna rörande statsunderstöd i kungl. kungörelsen 1947

nr 508;

dels ock en inom andra kammaren av herr Wiklund i Stockholm m. fl.

väckt motion (II: 250), vari hemställts, att riksdagen — vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts förslag till anslag till understöd åt studiecirkelverksamhet

— i syfte att stimulera studiet av nykterhetsfrågan, bland annat bland

frivilliga medarbetare inom samhällets nykterhetsvård, ville uttala, att

studiecirklar, som upptaga denna fråga, böra erhålla ett tillägg till eljest

utgående statsbidrag enligt procentsats, som Kungl. Maj:t bestämmer,

eventuellt att samma förmån bör beredas studiecirklar, som behandla andra

sociala ämnen, vilkas studium ur samhällets synpunkt just nu också är

särskilt önskvärt.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

145

Kungl. Maj:ts förslag innebär i anslagsliänseende en höjning med 100 000

kronor. Därjämte föreslås av besparingsskäl vissa ändringar i nu gällande

grunder för statsunderstöden åt studiecirkelverksamhet. Härom har departementschefen

anfört följande.

Att statens utgifter för studiecirkelverksamheten under de senaste budgetåren

stigit mycket kraftigt vittnar om att denna värdefulla bildningsform

undergått en ur folkbildningssynpunkt glädjande utveckling. Emellertid

synes ökningen av statsutgifterna tendera mot en utvidgning av sådan

storlek, att det förefaller nödvändigt att överväga vissa begränsande åtgärder.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår har skolöverstyrelsen

med studieförbunden träffat överenskommelse om vissa frivilliga begränsningsåtgärder.

På grund av prisnivåns höjning har vidare statsbidragets

realvärde minskats, vilket också hejdar den kvantitativa utvecklingen.

Dessa omständigheter böra föranleda, att besparingsåtgärderna begränsas

till att blott avse vissa ur folkbildningssynpunkt mindre angelägna grenar

av studiecirkelverksamheten.

Överstyrelsens förslag att statsbidrag icke vidare skall utgå till allmänna

studiecirklar i hobbybetonade ämnen, vilka ämnen skola angivas i en av

överstyrelsen efter samråd med studieförbunden utgiven förteckning, anser

jag mig böra biträda. En dylik åtgärd avses drabba vissa cirklar med lågt

bildningsvärde. Jag anser mig däremot icke böra tillstyrka överstyrelsens

förslag om viss begränsning av understödet till studiecirklar i yrkesutbildande

ämnen, enär jag anser de med ett genomförande av detta förslag

förenade svårigheterna alltför stora. Överstyrelsen har vidare funnit en

maximering av det sammanlagda statsbidraget per studiecirkel och arbetsår

kunna övervägas. Statskontoret har föreslagit en glidande skala för

maximiunderstöd. Jag finner det icke oskäligt, att en maximering införes.

Det synes mig lämpligast, att endast ett maximibelopp för studiecirkel och

arbetsår fastställes, och jag föreslår att detta försöksvis bestämmes till

300 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:203 och II: 255 gjorda yrkandet har anförts

bland annat följande.

Framhållas bör, att det ofta är mycket svårt att avgränsa hobbybetonade

ämnen från studieämnen av högt bildningsvärde. Detta gäller t. ex.

i fråga om konst, musik och teater, där ett stort antal övergångsformer

existera mellan rena övningsgrupper och högt kvalificerade teoretiska studiegrupper.

Vidare måste beaktas, att de hobbybetonade ämnena spela en

betydande roll för att förmedla kontakten mellan det fria och frivilliga

bildningsarbetet och vissa grupper av befolkningen. Det har sålunda omvittnats,

att särskilt kvinnorna tack vare de hobbybetonade ämnena mer

och mer kommit med i bildningsarbetet. Man torde böra betänka sig,

innan man inför bestämmelser, som kunna vara ägnade att försvåra för

kvinnorna att nå kontakt med det egentliga bildningsarbetet. Propositionen

förutsätter, att en särskild förteckning skall upprättas över sådana

hobbybetonade ämnen, till vilka bidrag ej skola kunna utgå. Man måste

betvivla, att en sådan förteckning kan göras fullständig. Det torde vara

mest ändamålsenligt att kontrollen av vilka studiecirklar i hobbybetonade

ämnen som skola få statsbidrag och vilka som skola uteslutas från stats
10

— Bihang till riksdagens ■protokoll 1952. 6 sand. Nr 8.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande nr 8.

bidrag såsom hittills får ske genom avgörande från fall till fall av de olika

studieförbundens ledningar.

I fråga om den föreslagna maximeringen av statsbidraget till 300 kronor

för studiecirkel och år har i samma motioner uttalats, att den besparing

man kunde vinna genom en sådan maximering vore mindre betydande medan

kontrollsvårigheterna komme att öka högst avsevärt.

Beträffande motiveringen till det i motionen 11:250 gjorda yrkandet

torde få hänvisas till motionen.

Utskottet har funnit sig böra biträda de av departementschefen förordade

ändringarna i grunderna för understöd åt studiecirkelverksamheten och

avstyrker alltså bifall till motionerna I: 203 och II: 255.

Utskottet har icke ansett sig böra biträda det i motionen II: 250 framställda

förslaget.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit torde förevarande anslag för

nästa budgetår böra uppföras med ett belopp av 2 300 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 203 och II: 255 samt

II: 250,

a) godkänna av departementschefen förordade ändringar

av grunderna för här ifrågavarande understöd, att tillämpas

från och med den 1 juli 1952;

b) till Understöd åt studiecirkelverksamhet för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 kronor.

305:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 328, s. 432), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.

universitetscirklar för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

306:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. in.

Kungl. Maj:t har (punkt 329, s. 432—434) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 62 500

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Birger Andersson

och Boo (I: 36) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafson

i Dädesjö m. fl. (II: 31), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta att till tidskriften Folklig kultur anvisa ett statsbidrag på 8 000

kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

147

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att departementschefen räknat med

att utgivandet av tidskriften Folklig kultur komme att inställas med utgången

av år 1951 och att till följd därav det statsbidrag av 4 500 kronor,

som tidskriften åtnjutit, kunde disponeras sålunda, att 3 000 kronor tillföras

tidskriften Studiekamraten, vilken också drabbats av svårigheter till

följd av prisstegringar, medan återstoden, 1 500 kronor, borde stå till

Kungl. Maj:ts disposition.

I motionerna 1:36 och 11:31 har anförts följande.

Tidskriften Folklig kultur, som utges av de Samverkande bildningsförbunden,

har sedan 1936, då tidskriften började utkomma, erhållit statsbidrag.

Under hösten 1951 förvärrades tidskriftens ekonomiska läge så att

bildningsförbundens styrelse i början av november månad såg sig nödsakad

att besluta inställa utgivningen under 1952. Under den efterföljande tiden

uppenbarades emellertid möjligheter att undanröja de största ekonomiska

svårigheterna, varigenom tidskriftens utgivning kunde fortsätta.

Eftersom tidskriften sålunda inte nedlagts, är det rimligt, att den även i

fortsättningen erhåller statsbidrag. Skolöverstyrelsen har tillstyrkt en höjning

med 3 500 kronor av tidigare utgående bidrag, kronor 4 500.

TJtskottet har icke funnit annat att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag än

att på grund av vad i ovannämnda motioner I: 36 och II: 31 upplysts bidrag

alltjämt synes böra utgå till tidskriften Folklig kultur. Bidraget anser

utskottet böra bestämmas till 6 000 kronor. Det belopp av 1 500 kronor,

som enligt departementschefens förslag skulle av förevarande anslag stå

till Kungl. Maj:ts disposition, synes utskottet böra tilldelas nämnda tidskrift,

varför anslagsökningen kan begränsas till (6 000 — 1 500 =) 4 500

kronor och anslaget uppföras med 67 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 36 och II: 31, till Utbildning av studieledare

för folkbildningsarbetet m .m. för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 67 000 kronor.

307:o) Bidrag till inköp av filmapparater för föreläsnings- och

studielokaler. I två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herrar Lindblom och Hansson (I: 148) och den andra inom

andra kammaren av herr Hammar och fröken Vinge (II: 180), har hemställts,

att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor till inköp av filmapparater för föreläsningsoch

studielokaler för budgetåret 1952/53 att ställas till skolöverstyrelsens;

förfogande för fördelning enligt i huvudsak samma grunder, som gällde för

bidrag till inköp av ljudfilmsapparater för smalfilm under budgetåren

1947/51.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Till stöd för detta yrkande har anförts i huvudsak följande.

Under budgetåren 1947/51 utgick under åttonde huvudtiteln ett reservationsanslag

om sammanlagt 30 000 kronor till inköp av film- och radioapparater

för föreläsnings- och studielokaler. Efter förslag av 1950 års besparingsutredning

indrogs nämnda bidrag för budgetåret 1951/52.

Under de gångna åren har det visat sig föreligga ett mycket stort behov

av bidrag till inköp av ljudfilmsapparater för smalfilm. Varje år ha sålunda

bidrag kunnat beviljas endast omkring en fjärdedel av de sökande, trots att

det stora flertalet ansökningar varit mycket väl motiverade.

Vi vilja understryka värdet av att folkbildningsorganisationerna beredas

möjlighet att använda filmen i sin verksamhet. Bidraget till inköp av filmapparater

har underlättat strävandena inom folkbildningsarbetet att följa

med i den pedagogiska utvecklingen. För närvarande äro dock möjligheterna

för olika organisationer att visa film mycket begränsade på grund

av de höga kostnader, som äro förenade med inköp av filmapparater. Det

är därför av mycket stor betydelse, att möjlighet beredes folkbildningsorganisationerna

att erhålla bidrag till inköp av filmapparater.

Utskottet. Anslaget till bidrag till inköp av filmapparater för föreläsnings-

och studielokaler avfördes i fjol ur riksstaten. Med hänsyn härtill

och då utskottet icke funnit tillräckliga skäl föreligga för anvisande av det

i motionerna I: 148 och II: 180 begärda beloppet avstyrker utskottet bifall

till motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 148 och II: 180 icke må av riksdagen

bifallas.

308:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 330, s. 434—436) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett

anslag av 720 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de i det föregående

under punkten 301 angivna motionerna 1:91 och 11:114, i vilka

— såvitt här är i fråga — hemställts, att bidraget till studieförbunden för

organisations- och administrationskostnader upptages till det belopp som

skolöverstyrelsen föreslagit eller 1 290 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 120 000 kronor

eller alltså från 600 000 till 720 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att ur förevarande anslag för innevarande

budgetår må utgå bidrag till organisations- och administrationskostnader

med 582 700 kronor, medan återstoden av anslaget disponeras

för annat ändamål. Skolöverstyrelsen har föreslagit en höjning av förstnämnda

belopp till 1 300 000 kronor. Departementschefen har ansett en

så stor höjning icke vara möjlig utan föreslagit en uppräkning med 100 000

kronor samt därutöver anvisande av 20 000 kronor för nytillkommande

studieförbund.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 149

Till stöd för det i motionerna I: 91 och II: 114 — såvitt här är i fråga —

framställda yrkandet har anförts följande.

Den statsunderstödda folkbildningsverksamheten har under de senaste

årtiondena uppvisat en glädjande utveckling. Allt flera medborgargrupper

ha kommit i kontakt med verksamheten och fått möjlighet till vidare utveckling

av anlag och intressen i personlighets- och medborgarf ost rande

riktning.

Denna utveckling har blivit möjlig genom den ökade insikten om att

bildningsarbetet bland vuxna är en lika viktig samhällsangelägenhet som

den grundläggande obligatoriska skolundervisningen. 1947 års riksdagsbeslut

och därpå grundade författning om statsunderstöd till det fria och

frivilliga folkbildningsarbetet synas oss vara ett klart uttryck för denna

inställning.

Tyvärr har det emellertid av kända skäl inte varit möjligt för statsmakterna

att vid bidragsgivningen följa författningens maximibestämmelse.

Så har bidraget till studieförbundens organisations- och administrationskostnader

blivit avsevärt lägre än de 50 procent, som författningen medger.

Studieförbunden ha hitintills i genomsnitt inte erhållit mer i statsbidrag

än 30,5 procent av sina verkliga kostnader. Som exempel kan nämnas, att

för ABF:s del uppgick för verksamhetsåret 1950/51 statsbidraget till 227 000

kronor, medan de redovisade utgifterna, som ligga till grund för bidraget,

slutade på 724 437:29. Det egna tillskottet blev sålunda 496 537:29 eller

68,5 procent av totalkostnaderna mot statsbidragets 31,5 procent. För Studieförbundet

Medborgarskolan (SFM) äro motsvarande siffror för samma

år 22 600 och 102 901: 87. Det egna tillskottet blev i detta fall inte mindre

än 80 301: 87 eller 78,i procent av totalkostnaderna mot statsbidragets 21,9

procent. Situationen är i stort sett densamma för samtliga studieförbund.

Det bör dessutom uppmärksammas, att totalkostnaderna för studieförbunden

faktiskt äro ännu högre, då deras verksamhet upptar poster, på vilka

statsbidrag icke utgår. Som exempel härpå kan anföras, att intet bidrag

utgår till inackorderingskostnadema vid studieledarkurser, varigenom statsbidragsbestämmelserna

verka i hög grad restriktivt på den verkligt angelägna

uppgiften att utbilda studieledare.

Skolöverstyrelsen har med beaktande av dessa synpunkter föreslagit,

att administrationsbidraget till studieförbunden skulle utgå med samma

belopp, som förbunden själva tillskjutit till denna verksamhet under föregående

år, vilket i princip innebär en tillämpning av den ovannämnda 50- procent-regeln.

Vidare kan anföras, att studiecirklarnas antal väsentligt har ökat. År

1947/48 hade de då 12 erkända studieförbunden 22 567 cirklar. 1950/51

hade denna siffra stigit till 30 198 på 13 erkända studieförbund. Det är

uppenbart att denna starka tillväxt medför väsentligt ökade centrala arbetsuppgifter

och därmed ökade kostnader för studieförbunden såväl beträffande

administrationen som framför allt beträffande utbildningen av studieledare,

instruktionsverksamhet otc.

Till allt detta kommer vidare inflationen, som inte är lätt för någon

att bära och allra minst för studieorganisationerna, vilka som känt är alltid

kämpat med ekonomiska svårigheter. De starkt ökade kostnaderna för resor,

porton och telefon, trycksaker, papper och annat expedition,smaterial,

löner för personalen etc. ställa i många fall studieförbunden inför nödvän
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande nr 8.

digheten att minska sin verksamhet i stället för att tillmötesgå det stegrade

intresset från allmänheten.

Betydande utgifter åvila numera studieförbunden centralt även genom

det starka intresse för det estetiska folkbildningsarbetet, som för närvarande

gör sig gällande, fastän statsmakterna på grund av det statsfinansiella

läget icke sett sig i stånd att realisera de förslag 1944 års folkbildningsutredning

kom fram till i sitt andra betänkande om det estetiska folkbildningsarbetet.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av förevarande

anslag med 120 000 kronor. Utskottet har för sin del funnit det motiverat

att anslaget ytterligare förstärkes. Utskottet är likväl icke berett att tillstyrka

den mycket betydande anslagshöjning, som förordats i motionerna

I: 91 och II: 114, men vill i anledning av motionerna föreslå en

uppräkning av anslaget utöver vad Kungl. Maj:t angivit med 80 000 kronor.

Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med (720 000 +

+ 80 000 —) 800 000 kronor.

I detta sammanhang får utskottet framhålla önskvärdheten av att en

samordning åstadkommes mellan bildningsförbund med likartad inriktning,

i syfte att i möjligaste mån nedbringa organisations- och administrationskostnaderna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 91 och II: 114, såvitt här är i fråga,

till Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 800 000 kronor.

309:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten

vid studiehem. Kungl. Maj:t har (punkt 331, s. 436 och 437)

föreslagit riksdagen att till dessa ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa

anslag av 35 000 kronor respektive 30 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Göransson

m. fl. (1:125) och den andra inom andra kammaren av fröken Elmén m. fl.

(II: 167), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående statsbidrag till hemgårdsföreståndares

lön ävensom angående pensionsrätt och lönetursberäkning

för dem, dels ock att öka anslaget till Bidrag till verksamheten vid

hemgårdar från 30 000 kronor till 150 000 kronor.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

151

Departementschefen har anfört följande.

Statsanslaget till hemgårdarna är givetvis litet i förhållande till hemgårdarnas

driftkostnader och i betraktande av rörelsens betydelse för ungdomsvården.

Jag kan dock icke nu tillstyrka ökning av bidragen till hemgårdarna.

Jag vill erinra om att i fjolårets åttonde huvudtitel framhållits

önskvärdheten av att vederbörande kommuner — i regel städer eller andra

tätorter med relativt gott skatteunderlag — i större omfattning än hittills

understödja hemgårdarna. Emellertid synes riksförbundet böra erhålla

begärt statsbidrag till bestridande av administrationskostnaderna, vilka

enligt vad förbundet framhållit starkt ökats till följd av hemgårds verksamhetens

ansvällning. Jag föreslår alltså höjning av anslaget till hemgårdsverksamheten

med 5 000 kronor till 35 000 kronor.

Anslaget till studiehemmen torde böra uppföras med oförändrat belopp.

I motionerna 1:125 och 11:167 har i korthet redogjorts för arten av

verksamheten vid hemgårdarna samt framhållits, att av det av Kungl.

Maj :t föreslagna anslaget ett belopp av 30 000 kronor skall fördelas på

icke mindre än 37 hemgårdar, vilket klart visar anslagets otillräcklighet.

Vidare böra frågorna om hemgårdsföreståndarnas lön och lönetursberäkning

samt angående deras pensionsrätt lösas.

Beträffande motionernas innehåll i övrigt torde få hänvisas till motionen

1:125.

Utskottet, som vill vitsorda betydelsen av hemgårdarnas verksamhet

och i likhet med departementschefen anser statsanslaget litet i förhållande

till hemgårdarnas driftkostnader och rörelsens betydelse för ungdomsvården,

ansluter sig under hänvisning till vad departementschefen i övrigt

anfört till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet finner sig alltså icke böra biträda

det i ovannämnda motioner framställda yrkandet och hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 125 och II: 167, i vad

de avse ökat anslag för nästa budgetår till verksamheten

vid hemgårdar,

a) till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 35 000 kronor,

b) till Bidrag till verksamheten vid studiehem för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 30 000 kronor;

II. att motionerna I: 125 och II: 167, i vad de avse den

i motionerna begärda utredningen, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

310:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande. Kungl. Maj:t har (punkt 332, s.

437—440) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 564 000 kronor.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Lindblom

och Söderquist (I: 340) och den andra inom andra kammaren av herr Gustafson

i Göteborg m. fl. (II: 438), i vilka hemställts, att riksdagen ville till

undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande

för budgetåret 1952/53 anvisa en summa av 597 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 75 000 kronor.

Härav har ett belopp av 65 000 kronor motiverats med angelägenheten

av att den nuvarande organisationen för undervisnings- och upplysningsverksamhet

för nykterhetens främjande m. m. icke till följd av penningvärdets

försämring bringas i ett sådant läge, att dess upprätthållande äventyras.

Återstoden av den föreslagna höjningen, 10 000 kronor, är avsedd för

utgivande av en handledning för lärare vid nykterhetsundervisning.

I motionerna 1:340 och II: 4-38 har anförts bland annat följande.

Strävandena att höja nykterhetstillståndet inom vårt folk måste från

det allmännas sida betraktas såsom synnerligen betydelsefulla. I dessa

strävanden spelar undervisnings- och upplysningsverksamheten i alkoholfrågan

en mycket stor roll. Det råder en starkt utbredd folkmening, att

denna verksamhet på allt sätt bör stödjas.

Skolöverstyrelsen har i sin motivering till förslag om höjning av förevarande

anslag framhållit, att det är av den största vikt, att de enskilda

organisationer, som på detta område utföra ett samhällsnyttigt arbete, erhålla

förbättrade arbetsbetingelser och bli i stånd att effektivare än hittills

varit möjligt gripa sig an nya arbetsuppgifter. Överstyrelsen vitsordar, att

verksamheten mer och mer inriktats på att informera allt vidare kretsar

i nykterhetsfrågan.

Vi skulle önska, att en betydande förstärkning av nykterhetsanslaget

kunde genomföras utan dröjsmål. Då det emellertid finnes skäl för att

formerna för mera långtgående åtgärder härvidlag böra övervägas i sammanhang

med nykterhetskommitténs förslag, vilja vi nu inskränka oss till

att föreslå, att anslaget höjes på sådant sätt, som motsvarar den sista tidens

förändring av penningvärdet. Det synes oss skäligt, att ökningen blir ungefär

20 procent i enlighet med vad skolöverstyrelsen föreslagit. Detta motsvarar

98 000 kronor eller 35 000 kronor mera än Kungl. Maj:t äskat. Till

det av oss föreslagna högre beloppet böra komma de 10 000 kronor, som

departementschefen föreslagit till handledning för lärare vid nykterhetsundervisningen.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

har icke ansett sig böra biträda det i motionerna I: 340 och II: 438 framställda

yrkandet.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:340 och II: 438, till

Bidrag till undervisnings- och upplysning sverksamhet m. m.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153

för nykterhetens främjande för budgetåret 1952/53 anvisa

ett anslag av 564 000 kronor.

311:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 334, s. 440), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika:

Stipendier för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 14 000 kronor.

312:o) Statens studielån: Studielånenämnden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 441), vilket innebär en anslagshöjning

med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Studielånenämnden

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av

125 000 kronor.

313:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr

med statens studielån. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 336, s. 441), vilket innebär en anslagshöjning med 8 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till

postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

314:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 337, s. 442 och 443), vilket innebär en anslagshöjning

med 19 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 57 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 30 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 18 700

Summa kronor 106 500

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 106 500 kronor.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande nr 8.

315:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 338, s. 443), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

316:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 339, s. 443), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Samfundet för hembygdsvård

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

25 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

317:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 340, s. 444—447), vilket innebär en anslagshöjning

med 60 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 109 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 52 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 92 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 66 500

Summa kronor 320 000

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.

318:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 341, s. 447 och 448), vilket innebär en

anslagshöjning med 15 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Omkostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 101 000 kronor.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

155

319:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 448), vilket innebär en

anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett

reservationsanslag av 14 500 kronor.

320:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 343, s. 448 och 449), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 3 000

kronor.

321 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i

idrott och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 344, s. 449), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild

undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 7 500 kronor.

322:o) Gymnastiska centralinstitutet: Engångsanslag för vissa

ändamål. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 449 och

450), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Engångsanslag

för vissa ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 13 000 kronor.

323 :o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s. 450),

vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters

idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 6 500 kronor.

324:o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm

och Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s. 450

—452), vilket innebär en anslagshöjning med 5 100 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter

i Stockholm och Göteborg för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 26 500 kronor.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande nr 8.

325:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 348, s. 452), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

10 000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

326 :o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 349, s. 453 och

454), vilket innebär en anslagshöjning med 80 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrijter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 365 000 kronor.

327:o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 350, s. 454), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av humanistisk

forskning för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 600 000 kronor.

328:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 351, s. 455), vilket innebär

en anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 95 500 kronor.

329:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk

forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 352, s. 455—457) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 1 320 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Holmbäck m. fl. (I: 339) och den andra inom andra kammaren av

herr Lindberg m. fl. (II: 347), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att av anslaget till statens medicinska forskningsråd för främjande

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

157

av medicinsk forskning för budgetåret 1952/53 en summa av minst 60 000

kronor skall användas till medicinsk alkoholforskning;

dels en inom andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och

Senander väckt motion (II: 345), vari hemställts, att riksdagen till Statens

medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning för budgetåret

1952/53 måtte anvisa ett reservationsanslag av 1 536 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 220 000 kronor.

I motionerna 1:839 och II: 31+7 har erinrats om att av förevarande anslag

för budgetåren 1945/47 viss del förbehölls alkoholforskningen men att

så icke skett för följande budgetår, ehuru forskningsrådets subkommitté

för alkoholforskning framställt önskemål därom. Beträffande innehållet i

övrigt i motionerna torde få hänvisas till motionen II: 347.

Det i motionen 11:31+5 gjorda yrkandet sammanfaller med forskningsrådets

äskanden för nästa budgetår och innebär bland annat att medel

anvisas för inrättandet av fem forskarstipendier.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och har icke funnit

sig böra i nuvarande läge biträda det i motionen II: 345 framställda yrkandet.

Vidkommande motionerna I: 339 och II: 347 vill utskottet understryka

den stora betydelsen av den medicinska alkoholforskningen. Utskottet är

likväl icke berett att ansluta sig till motionärernas förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 345, till Statens medicinska

forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

1 320 000 kronor;

b) att motionerna I: 339 och II: 347 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

330:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 353, s. 457 och

458), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

331 :o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av

naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 354, s. 458), vilket innebär en anslagshöjning med 200 000 kronor,

hemställer utskottet,

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Främjande av naturvetenskaplig forskning för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

1 200 000 kronor.

332:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 355, s. 458 och 459), vilket innebär en anslagshöjning med 85 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för

budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

335 000 kronor.

333 :o) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens

resultat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 356, s. 459),

vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till publicering av den svenska

djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret 1952/53

anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

334:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 357,

s. 459 och 460), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga

forskningsråd: Förvaltningskostnader m. m. för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

335:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Främjande

av samhällsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 358, s. 460), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga

forskningsråd: Främjande av samhällsvetenskaplig forskning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 300 000 kronor.

336:o) Flyg- och navalmedicinsk forskning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 359, s. 460—464), vilket innebär en anslagshöjning

med 40 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyg- och navalmedicinsk forskning

för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 335 600 kronor.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

159

337:o) Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 362, s. 464 och 465), vilket innebär

en anslagshöjning med 16 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf V:s

forskningsinstitut för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag

av 131 800 kronor.

338:o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 363, s. 465), vilket innebär

en anslagshöjning med 18 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets

avdelning för biokemi för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 83 900 kronor.

339:o) Bidrag till oceanografiska institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 364, s. 465 och 466), vilket innebär en anslagshöjning

med 16 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 81 300

kronor.

340:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 365, s. 466

och 467), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

341 :o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s. 467), vilket innebär en anslagshöjning

med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. II.

Thörnberg för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

4 800 kronor.

342:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

367, s. 467), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

343:o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368, s. 467 och 468), vilket innebär

en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av statliga

byggnader för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 175 000 kronor.

344 :o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 369, s. 468), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för

budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

345:o) Bidrag till den akademiska musikverksamheten vid Stockholms

högskolor. I två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr Wistrand m. fl. (I: 33) och den andra inom andra

kammaren av herr Sundström (II: 32) har hemställts, att riksdagen ville

besluta att till i motionerna angivna akademiska musiksammanslutningar

i Stockholm bevilja ett årligt anslag om tillsammans 25 000 kronor, avsett

att täcka kostnaderna för deras fortsatta verksamhet samt fördelat på de

särskilda föreningarna med 6 000 kronor till Stockholms studentsångarförbund,

15 000 kronor till Stockholms akademiska orkesterförening och 4 000

kronor till Akademiska kören.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna torde få hänvisas till

motionen I: 33.

Utskottet, som icke underskattar betydelsen av den uppgift de ovannämnda

musikaliska sammanslutningarna ha att fylla icke blott inom det

akademiska livet utan även inom samhällslivet i övrigt, har likväl icke

funnit sig böra tillstyrka bifall till de ifrågavarande motionerna. Utskottet

vill ifrågasätta huruvida icke Stockholms högskolors rektorskonvent borde

i första hand till prövning upptaga frågan om en fastare organisatorisk

ledning av sammanslutningarnas verksamhet. Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 33 och II: 32 icke må av riksdagen

bifallas.

Diverse.

346:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning

till statens allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s. 469), vilket beträffande

det förstnämnda anslaget innebär oförändrad medelsanvisning, beträffande

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

161

det andra anslaget en anslagshöjning med 636 000 kronor, beträffande det

tredje anslaget en höjning med 201 000 kronor och beträffande det sista

anslaget en höjning med 173 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1952/53 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 9 142 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmämia fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond ett förslagsanslag av 927 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 854 000

kronor.

347:o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371, s. 469), vilket innebär

en anslagsminskning med 2 400 kronor hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 12 100 kronor.

348 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 372,

s. 470), vilket innebär en anslagshöjning med 3 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 18 800 kronor.

349 :o) Bidrag till svenska institutet i Bom m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 373, s. 470 och 471), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom

m. m. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 79 500

kronor.

350:o) Bidrag till driften av stiftelsen San Michele. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 471), vilket innebär en anslagsminskning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av stiftelsen

San Michele för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

5 000 kronor.

II — Bihang till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 8.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande nr 8.

351 :o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 375, s. 471 och 472), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris

m. to. för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av 4 600

kronor.

352 :o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 376, s.

472), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare

för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 9 000 kronor.

353 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 377, s. 472), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 225 000 kronor.

354:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Kungl. Maj:t

har (punkt 378, s. 473) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Edberg m. fl. väckt motion (II: 172), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till den svenska riksavdelningen för Nordiskt

sommaruniversitet såsom bidrag för deltagande i Nordiskt sommaruniversitets

andra möte (1952) bevilja ett anslag av högst 30 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår. För innevarande budgetår är under anslaget uppförd

en delpost å 47 400 kronor till »Kungl. Maj:ts disposition».

I motionen 11:172 har anförts bland annat följande.

I augusti 1950 bildades Nordiskt sommaruniversitet såsom en sammanslutning

av professorer och studenter vid samtliga nordiska universitet och

högskolor. Dess syfte är att bevara och stärka enheten inom vetenskapen

genom att ge nordiska akademiker möjlighet att sätta in studierna i det

egna ämnet i ett större sammanhang. Det avser sålunda att motarbeta den

isolering och ensidighet, som blivit en följd av den nödvändiga fackveten
-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

163

skapliga specialiseringen. Särskilt eftersträvar Nordiskt sommaruniversitet

att främja samarbetet mellan vetenskaperna, dels genom att behandla

gränsämnen, som behöva belysas utifrån flera vetenskaper, dels genom att

dryfta mera allmänna och teoretiska frågor och dels genom att ge akademiker

från olika ämnesområden möjlighet att erhålla en inblick i varandras

arbetsmetoder och problem. De nu existerande ämnesföreningarna och ämneskonferenserna

ge lika litet som den normala universitetsundervisningen

tillräckliga möjligheter eller incitament till en sådan ömsesidig orientering.

Nordiskt sommaruniversitets första möte ägde rum på Askov i Danmark

i augusti 1951 och det nästa är avsett att hållas i Norge innevarande år.

Kostnaderna för svenskt deltagande år 1952 beräknas till 34 500 kronor,

nämligen till organisationskostnader 3 000 kronor samt till resor och uppehälle

för 20 ledare 7 000 kronor och för 70 deltagare 24 500 kronor.

Nordiskt sommaruniversitet har, såvitt vi kunna bedöma, redan genom

sin hittillsvarande korta verksamhet framträtt som en ytterst värdefull

form av nordiskt kulturellt samarbete, som omfattas med livligt intresse i

samtliga nordiska länder, även om Finland och Island av naturliga skäl icke

kunna bli så väl representerade som övriga nordiska länder. Det är därför

av stor vikt, att Sverige vid årets sommaruniversitet verkligen ges en representation,

som svarar mot vårt lands ställning i det nordiska kulturutbytet,

och att det till fullo deltager i kostnaderna härför och icke låter en orimligt

stor del av dessa falla på våra grannländer. Det belopp som krävs härför är

emellertid för stort för att kunna bestridas ur i statsverkspropositionen äskade

anslag för nordiskt-kulturellt samarbete. De belopp som i nämnda punkt

upptagits för att stå till Kungl. Maj:ts disposition krävas för den nordiska

kulturkommissionens arbete och andra angelägna nordiska samarbetsuppgifter.

Utskottet. Då möjlighet föreligger för att det i motionen II: 172 angivna

ändamålet kan efter prövning av Kungl. Maj:t i viss utsträckning tillgodoses

inom ramen för det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till främjande av

nordiskt-kulturellt samarbete finner utskottet sig icke böra tillstyrka bifall

till motionen. Förevarande anslag torde alltså i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår böra uppföras med ett belopp av 200 000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 172, till Främjande av nordiskt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1952/53 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

355:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. Kungl.

Maj:t har (punkt 379, s. 473—475) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 990 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Svärd

(I: 204) och den andra inom andra kammaren av herr Birke (II: 353), i

vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att Kungl. Maj:ts proposition

nr 1 i vad avser förslagsanslaget på 990 000 kronor för medlemskap i

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Unesco skall avslås, varigenom Sveriges utträde ur Unesco från den 1 januari

1953 skulle bli ett faktum.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår. Huvuddelen därav, eller 895 000 kronor, har

beräknats som årsbidrag till Unesco. Anslagssumman i övrigt disponeras

för kostnader för deltagande i generalkonferensen 1952, för av Unesco anordnade

internationella kongresser samt för det svenska Unescorådets

verksamhet.

I motionerna 1:20J+ och II: 353 har bland annat anförts följande.

Det har såväl när beslutet om Sveriges anslutning till Unesco fattades

som vid de två senaste riksdagarna framförts allvarlig kritik mot vårt lands

medlemskap i denna organisation. Under år 1951 har denna kritik skärpts

och bland annat accentuerats genom den av svenska Unescodelegationen

till Unescokonferensen i Paris framförda kritiken, i vilken delegationens

ordförande t. o. m. anförde, att svenska regeringen »icke kände sig fullt

säker på att Unesco ännu lämnat experimentstadiet». Även i svensk press

har framförts allvarlig kritik mot det mångsyssleri som präglar Unescos

verksamhet och de verklighetsfrämmande uppgifter den åtagit sig.

Det måste tyvärr konstateras, att kritiken mot organisationen icke varit

obefogad. Erfarenheterna från dess gångna verksamhetsår torde knappast

kunna betraktas som positiva. De stora kostnadskrävande undersökningar,

som Unesco gjort, äga förvisso visst kulturhistoriskt värde. Med tanke på

de enorma problem av helt annan innebörd, som världen av i dag står inför,

torde emellertid Unescos mångsyssleri och brist på konkret målsättning

knappast vara värt de stora kostnaderna, som dessutom tendera att snabbt

ökas att döma av organisationens direkta arbetsresultat.

Det torde alltså föreligga skäl till Sveriges utträde ur Unesco. Då formella

möjligheter icke synas föreligga att utgå ur organisationen, som icke stadgat

något angående utträde, återstår möjligheten att besluta att icke vidare

betala medlemsavgift för att därigenom vinna uteslutning.

Utskottet. Enligt vad utskottet under hand inhämtat kommer kvoten för

Sveriges årsbidrag 1952 att utgöra 1,9 procent av Unescos hela budget, motsvarande

cirka 858 000 kronor eller alltså 37 000 kronor mindre än det belopp,

varmed departementschefen räknat. Till följd härav kan enligt utskottets

mening förevarande anslag nedsättas med sistnämnda summa.

Med biträdande i övrigt av Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda

förslag och med avstyrkande av bifall till de ovannämnda motionerna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 204 och II: 353, till Kostnader

för Sveriges medlemskap i Unesco för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 953 000 kronor.

356:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

380, s. 475—478), vilket innebär en anslagshöjning med 111 000 kronor,

hemställer utskottet,

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

165

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader

för vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 161 000

kronor.

357:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 381, s. 478), vilket innebär en anslagshöjning

med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag

av 850 000 kronor.

358:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

382, s. 479), vilket innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1952/53 anvisa ett reservationsanslag av 210 000 kronor.

359:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 383, s. 479), vilket innebär en

anslagsminskning med 975 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 75 000 kronor.

360:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 384, s. 479), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

361 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 385, s. 480), vilket innebär

en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1952/53 anvisa ett

förslagsanslag av 80 000 kronor.

362:o) Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 386, s. 480), vilket innebär

en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre

kommunala skolor för budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 kronor.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande nr 8.

363:o) Kristillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 387,

s. 480), vilket innebär en anslagsminskning med 3 700 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kristillägg för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

364:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de

punkter, som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får

för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 29 april 1952.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Iwar Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken

Andersson, herrar Leander, Gillström, Eric Ericson, Pålsson, Näsström,

Hesselbom, Ragnar Persson, Edvin Thun, Bergman, Söderquist och

Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Bergström,

Svensson i Grön vik, Mårtensson i Uddevalla, Wallentheim, Svensson i

Ljungskile, Bergstrand, Åkerström, Hoppe, Petterson i Degerfors, Kyling,

fröken Elmén, herrar Onsjö, Widén och Persson i Växjö;

dock att vid behandlingen av punkterna 218—364 herr Ivar Nilzon deltagit

i stället för herr Pålsson.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

167

Reservationer.

1) vid -punkten 7:o) (Lands- och länsarkiven: Avlöningar) av fröken

Andersson samt herrar Arrhén och Kyling, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka bifall till motionerna I: 136 och II: 175 och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Utskottet får beträffande härnösandsarkivet erinra därom, att utskottet

i sitt utlåtande nr 8 den 22 mars 1949 framhöll, att arkivet syntes vara

i behov av förstärkning av den vetenskapligt utbildade personalen. Utskottet

förutsatte, att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på denna

fråga och att arkivet, så snart det ekonomiska läget så medgåve, komme

att erhålla en dylik förstärkning. Kungl. Maj:ts föreliggande förslag om

ordinariesättning av en av de rörliga arkivarietjänsterna vid landsarkiven,

vilken tjänst skall fast knytas till landsarkivet i Härnösand, innebär visserligen

en fördel för arkivet, som är i stadigvarande behov av denna befattning,

men medför icke någon ökning av de vetenskapligt utbildade

arbetskrafter, som nu stå till arkivets förfogande. Med anledning av motionerna

1:136 och II: 175 vill utskottet därför understryka, att härnösandsarkivet

enligt utskottets mening bör vara så utrustat att arkivet kan på

tillfredsställande sätt bemästra sina arbetsuppgifter, vilket emellertid för

närvarande knappast torde vara förhållandet. Behovet av den av motionärerna

föreslagna ordinarie arkivariebefattningen har varit omvittnat alltsedan

tillkomsten av landsarkivet i Härnösand år 1935, och riksarkivet

har i sina anslagsäskanden för budgetåret 1952/53 också begärt befattningens

inrättande. Utskottet, som funnit det angeläget att den ifrågavarande

arkivarietjänsten redan från och med nästa budgetår tillföres arkivet för

att arbetet vid landsarkivet icke må äventyras, biträder därför det i motionerna

I: 136 och II: 175 framställda yrkandet.

På grund av vad utskottet sålunda förordat och då utskottet i övrigt

icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts under förevarande

punkt framställda förslag, böra de i avlöningsstaten för lands- och länsarkiven

ingående anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän och

till rörligt tillägg höjas med i avrundade tal 11 000 respektive 3 400 kronor

till 203 800 respektive 122 400 kronor samt avlöningsanslagets slutsumma

ökas med (11 000 + 3 400 =) 14 400 kronor till (500 600 + 14 400 =)

515 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 136 och II: 175,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1952/53, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för lands- och länsarkiven,

som föranledas av vad utskottet anfört;

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ...................................... 203 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 188 800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 122 400

Summa kronor 515 000

c) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 515 000 kronor.»

2) vid punkten 52:o) (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner

för kyrklig och social tjänst) av herr Wallentheim, som ansett, att utskottet

bort avstyrka bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt

förordat och alltså hemställa,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

3) vid punkten 71:o) (Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Avlöningar) av herrar Hoppe och Kyling.

4) vid punkten 117:o) (Gemensamma universitetsändamål: Stipendier

för främjande av högre vetenskapliga studier) av herr Arrhén.

5) vid punkten 150:o) (Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar)

av herr Arrhén.

6) vid punkten 157:o) (Chalmers tekniska högskola: Avlöningar) av

fröken Elmén.

7) vid punkten 175:o) (Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk)

av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Söderquist, Arrhén, Svensson i

Ljungskile, Bergstrand, Hoppe, Kyling, fröken Elmén och herr Widén,

vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till det i motionerna II: 86

och II: 351 framställda yrkandet om hänförande av Höglandsskolan i

Stockholm till de läroverk, som erhålla statsbidrag ur förevarande anslag,

och att därför

dels de två sista styckena i utskottets yttrande bort hava följande

lydelse:

»Enligt utskottets mening har Höglandsskolan en betydelsefull uppgift

att fylla inom Stockholms skolorganisation. Utskottet är också medvetet

om att det för skolan är av synnerlig vikt att erhålla en säkrare ekonomisk

grundval än den hittillsvarande. Med hänsyn härtill anser sig ut
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

169

Statsutskottets utlåtande nr 8.

skottet i enlighet med sitt i fjol gjorda uttalande böra tillstyrka, att Höglandsskolan

hänföres till de läroverk, för vilka stadgan för de statsunderstödda

privatläroverken gäller, och därmed också erhåller statsbidrag ur

förevarande anslag. Vid bifall härtill synes anslaget böra höjas med 85 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande förevarande anslag anser sig

utskottet böra biträda. Anslaget bör sålunda för nästa budgetår uppföras

med (4 785 000 -)- 85 000 =) 4 870 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna II: 86 och II: 351 — sistnämnda

motion såvitt här är i fråga — till Privatläroverk:

Bidrag till vissa ''privatläroverk för budgetåret 1952/53 anvisa

ett förslagsanslag av 4 870 000 kronor.»

8) vid punkten 176:o) (Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i

Stockholm) av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Söderquist, Arrhén,

Svensson i Ljungskile, Bergstrand, Hoppe, Kyling, fröken Elmén och herr

Widén, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Utskottet får under hänvisning till sitt ställningstagande under närmast

föregående punkt till frågan om statsbidrag till Höglandsskolan hemställa,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

»

9) vid punkten 179:o) (Privatläroverk: Bidrag till Restenässkolan) av

herrar Söderquist, Arrhén, Svensson i Ljungskile, Bergstrand, Kyling, fröken

Elmén och herr Widén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall

till motionen II: 253 och alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till motionen II: 253, till

Privatläroverk: Bidrag till Restenässkolan för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

10) vid punkten 191 :o) (Kurser för lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter) av herrar Ohlon, Söderquist, Arrhén, Kyling och

Widén.

11) vid yunkten 212:o) (Fortbildningskurser för lärare vid egentliga

folkskolor och småskolor) av herrar Ohlon, Söderquist, Arrhén, Kyling och

Widén.

12) vid punkten 218:o) (Bidrag till anordnande av skolmåltider) av

herrar Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Ivar Nilzon, Söderquist,

Arrhén, Svensson i Ljungskile, Bergstrand, Åkerström, Kyling, fröken

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Elmén och herr Onsjö, vilka ansett, att utskottet i anledning av de i

ämnet väckta motionerna bort tillstyrka en höjning av bidragsunderlaget

för mindre bespisningsenheter till 90 öre och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser i likhet med departementschefen, att några mer avsevärda

jämkningar i nuvarande bidragsgrunder icke lämpligen böra vidtagas

med hänsyn till den sakkunnigutredning, som enligt vad utskottet inhämtat

departementschefen nu fått Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillsätta

för översyn av bland annat före varande bidragssystem. Utskottet har därför

ansett sig böra godtaga departementschefens förslag i fråga om det allmänna

bidragsunderlagets höjning och bidraget till skolmåltider för främmande

barn. Beträffande bidragsunderlaget för mindre bespisningsenheter

synas däremot enligt utskottets mening starka skäl tala för att detta nu

höjes från 80 till 90 öre i enlighet med skolöverstyrelsens och motionärernas

förslag. Den härav uppkommande relativt obetydliga merkostnaden

torde med hänsyn till anslagets storlek och karaktär av förslagsanslag icke

behöva föranleda någon uppräkning av detsamma. Då utskottet icke i

övrigt funnit anledning till erinran beträffande Kungl. Maj:ts förslag, bör

anslaget i enlighet därmed uppföras med 26 300 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande

lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom motionerna I: 141 och II: 182, II: 82 samt II: 445,

sistnämnda motion såvitt här är i fråga,

a) godkänna av utskottet förordade ändringar beträffande

grunderna för statsbidrag till skolmåltidsverksamheten,

att tillämpas från och med budgetåret 1952/53;»

13) vid ''punkten 279:o) (Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning) av

herr Svensson i Ljungskile.

14) vid punkten 291 :o) (Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping) av herrar Södcrquist,

Svensson i Ljungskile, Bergstrand, Ii oppe, fröken Elmén och herr

Widén, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Kostnaderna för verksamheten vid Lennings textiltekniska institut ha

under den senare tiden stigit på grund av institutets utökning och avsevärt

stegrade utgifter för lärarlöner och undervisningsmateriel. Den viktiga uppgift

institutet har att fylla på yrkesutbildningens område motiverar enligt

utskottets mening ett statsbidrag för nästa budgetår av den storleksordningen

att undervisningen vid institutet även i fortsättningen kan bedrivas

s. 171 Kontrollera mot PDF

171

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i nuvarande omfattning. För säkerställande av detta önskemål synes det

av Kungl. Maj:t föreslagna statsbidraget, innebärande en anslagsökning

med 12 000 kronor, emellertid otillräckligt, varför utskottet funnit sig böra

i enlighet med vad i motionen II: 479 yrkats förorda en ytterligare uppräkning

av anslaget med 15 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen II: 479, till Särskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings textiltekniska

institut i Norrköping för budgetåret 1952/53 anvisa ett

anslag av 60 000 kronor.»

15) vid punkten 801:o) (Understöd åt anstalter och föreningar, som

anordna populärvetenskapliga föreläsningar) av herr Svensson i Grönvik,

som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och avstyrka bifall till de i ämnet väckta motionerna samt hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 147 och II: 178, I: 53 och

II: 64 ävensom 1:91 och II: 114 — sistnämnda bägge

motioner såvitt här är i fråga — till Understöd åt anstalter

och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,

för budgetåret 1952/53 anvisa ett anslag av

550 000 kronor.

16) vid punkten 304:o) (Understöd åt studiecirkelverksamhet) av herrar

Ohlon och Svensson i Ljungskile, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

bifall till motionerna I: 203 och II: 255 och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen

förordat vissa ändringar av grunderna för understöd till studiecirkelverksamheten,

avseende dels att statsbidrag icke vidare skall utgå till allmänna

studiecirklar i hobbybetonade ämnen, dels ock att ett maximibelopp av 300

kronor fastställes för studiecirkel och arbetsår. I motionerna I: 203 och

II: 255 har på anförda skäl yrkats, att de ifrågasatta ändringarna icke måtte

vidtagas. Då utskottet delar den uppfattning, som kommit till uttryck i

nämnda motioner, anser utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall till vad

departementschefen sålunda förordat.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar bort hava följande

lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 203 och II: 255 ävensom

med avslag å motionen II: 250,

a) avslå de av departementschefen förordade ändringarna

av grunderna för här ifrågavarande understöd;»

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17) vid punkten 808:o) (Bidrag till studieförbund för organisations- och

administrationskostnader)

a) av herrar Ohlon, Söderquist, Svensson i Ljungskile, Bergstrand,

Kyling, fröken Elmén och herr Widén, vilka ansett, att utskottets yttrande

och hemställan bort hava följande lydelse:

»Studieförbunden kämpa med stora ekonomiska svårigheter på grund av

höjda löner och stegrade utgifter i övrigt. Det synes utskottet i hög grad

angeläget att förbunden erhålla ett så avsevärt stöd från det allmännas

sida, att de mest trängande behoven kunna tillgodoses. Statsbidraget borde

rimligen avpassas så, att anslaget under nästa budgetår utginge med lika

stort belopp som förbunden själva tillsköto för ändamålet under budgetåret

1949/50. I enlighet härmed borde det i motionerna I: 91 och II: 114 angivna

beloppet av 1 290 000 kronor vara motiverat, vilket skulle innebära

en anslagshöjning med 570 000 kronor utöver vad Kungl. Maj:t förordat.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget inskränker emellertid utskottet

sig till att föreslå att anslaget höjes — förutom med av Kungl. Maj:t föreslagna

120 000 kronor — med ytterligare 180 000 kronor och alltså uppföres

med (600 000 + 120 000 + 180 000 =) 900 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 91 och II: 114, såvitt här är i fråga,

till Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader

för budgetåret 1952/53 anvisa ett

anslag av 900 000 kronor.»

b) av herr Svensson i Grönvik, som ansett, att utskottet bort tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förslag och avstyrka bifall till motionerna 1:91

och II: 114 samt hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt avslag å motionerna I: 91 och II: 114, såvitt här är

i fråga, till Bidrag till studieförbund för organisations- och

administrationskostnader för budgetåret 1952/53 anvisa

ett anslag av 720 000 kronor.

18) vid punkten 809:o) (Bidrag till verksamheten vid hemgårdar.

Bidrag till verksamheten vid studiehem) av fröken Andersson, herrar

Söderquist, Arrhén, Svensson i Ljungskile, Bergstrand, Hoppe, Kyling,

fröken Elmén och herr Widén, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

bifall till motionerna I: 125 och II: 167 samt hemställa,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 125 och II: 167, i vad de

avse anslag för nästa budgetår till verksamheten vid hemgårdar,

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Statsutskottets utlåtande nr 8.

a) till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 150 000 kronor;

b) till Bidrag till verksamheten vid studiehem för budgetåret

1952/53 anvisa ett anslag av 30 000 kronor;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 125

och II: 167, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning

angående statsbidrag till hemgårdsföreståndares

lön ävensom angående pensionsrätt och lönetursberäkning

för dem.

19) vid punkten 310:o) (Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande) av herrar Ohlon, Söderquist,

Arrhén, Svensson i Ljungskile, Bergstrand, fröken Elmén och herr Widén,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Utskottet har funnit en höjning av förevarande anslag utöver vad

Kungl. Maj:t föreslagit starkt motiverad och tillstyrker att anslaget för

nästa budgetår uppföres med det belopp, som i motionerna I: 340 och

II: 438 påyrkats eller alltså med 597 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna 1:340 och II: 438, till

Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för budgetåret 1952/53

anvisa ett anslag av 597 000 kronor.»

20) vid punkten Säjf-.o) (Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete)

av herr Hoppe.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Bilaga.

Uppskjutna frågor.

Punkt i

8:e huvud- titeln

Anslagets rubrik

40

Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar.

69

Förvärv av en fastighet invid Uppsala högar.

78

Universitetskanslersämbetet:

Avlöningar.

Omkostnader.

79

Uppsala universitet: Avlöningar.

81

Uppsala universitet: Materiel m. m.

86

Lunds universitet: Avlöningar.

88

Lunds universitet: Materiel m. m.

93

Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar.

107

Bidrag till Stockholms högskola.

no

Bidrag till Göteborgs högskola.

124

Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare vid vissa epidemi- sjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater.

145

Landsmålsarkiven: Avlöningar.

180

Skolöverstyrelsen:

Avlöningar.

Omkostnader.

Försöksverksamhet m. m.

181

Allmänna läroverken: Avlöningar.

186

Arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.

189

Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.

203

Läroboksnämnden.

215

Stipendier åt lärjungar vid högre läroanstalter.

219

Folkskoleseminarierna: Avlöningar.

223

Småskoleseminariema: Avlöningar.

269

Folkhögskolor: Stipendier åt elever.

271

Läroanstalter för blinda: Avlöningar.

273

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

279

Dövstumskoloma:

Avlöningar.

Omkostnader.

Engångsanskaffning av utrustning m. m.

283

Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn.

292

Högre tekniska läroverk: Avlöningar.

333

Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd.

360

Atomenergiforskning.

361

Matematikmaskinnämnden: Förvaltningskostnader m. m.

Stockholm 1952 Ivar Hasggströms Boktryckeri A. B.

520866

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1952:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1952/53 und s. 1 i texten