Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande s. k. blindtillägg. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 147 i första kammaren av herr Bror Nilsson in. fl. samt nr 239 i andra kammaren av fru Sjöstrand och herr T hap per.

1953-03-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1953:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande s. k. blindtillägg. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 147 i första kammaren av herr Bror Nilsson in. fl. samt nr 239 i andra kammaren av fru Sjöstrand och herr T hap per.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 10.

11

Nr 10.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser

rörande s. k. blindtillägg.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 147 i första kammaren av herr Bror

Nilsson in. fl. samt nr 239 i andra kammaren av fru Sjöstrand och herr

T hap per.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta uttala att blindtillägg och jämte detta utgående

grundpension icke skola frånräknas från av statsmedel utgående

utbildningsbidrag till blinda samt att blindtillägget även i övrigt som regel

skall få ograverat disponeras av den blinde».

Beträffande de skäl, som anförts för denna hemställan, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Bestämmelser om blindtillägg finnas intagna i lagen den 21) juni 19b6 om

folkpensionering. Enligt It § erhåller pensionsberättigad, som lider av

blindhet och som blivit blind före fyllda (50 år, utöver honom eljest tillkommande

folkpension blindtillägg med 700 kronor om året. Såsom blind

anses den som saknar synförmåga eller vars synförmåga sedan ljusbrytningsfel

rättats, är så nedsatt, att han saknar ledsyn. Enligt 3 § 2 mom.

skall blind alltid anses lida av sådan höggradig nedsättning av arbetsförmågan

att han är berättigad till invalidpension. Sådan pension utgöres för

närvarande av dels grundpension om 200 kronor per år och dels tilläggspension

om högst 600 kronor per år för gift och högst 800 kronor om året

för ogift pensionsberättigad. Grundpensionen utgår utan hänsyn till vederbörandes

inkomst och förmögenhet, medan tilläggspensionen är inkomstprövad.

Den senare höjes med en tredjedel, d. v. s. till högst 800 kronor,

för gift person, vars make icke är pensionsberättigad och ej erhåller hustrutillägg.

Från och med den 1 maj 1953 utgår tilläggspensionen med viss förhöjning

enligt av riksdagen den 4 mars 1953 antagen lag om höjning av folkpensioner

in. in.

Blindlillägget är icke indexreglerat. Vid inkomstprövning enligt folkpensioneringslagen

räknas tillägget såsom inkomst. Blindtillägg utgår icke till

den, som enligt gällande bestämmelser om blindundervisning är skolplikt^.

I motionerna har i första hand berörts blindtilläggets förhållande till de

utbildningsbidrag, som erhållas från arbetsmarknadsstyrelsen. Styrelsens

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 10.

verksamhet härmed kan föras tillbaka till knngl. brev 30 juni W/i8 angående

vissa anslag för budgetåret 194-814-9 under riksstatens femte huvudtitel,

varigenom Kung]. Maj:t bemyndigade arbetsmarknadsstyrelsen att

tills vidare under budgetåret 1948/49 disponera visst belopp för bestridande

av kostnaderna för försöksverksamhet för beredande av yrkesutbildning,

omskolning eller arbetsträning åt partiellt arbetsföra i huvudsaklig överensstämmelse

med av förutvarande statens arbetsmarknadskommission i skrivelse

den 20 november 1947 framlagt förslag.

Arbetsmarknadskommissionens skrivelse innehåller i huvudsak följande

allmänna riktlinjer för ifrågavarande verksamhet.

Verksamheten avser att under utnyttjande av vakanta elevpiatser vid

under överstyrelsens för yrkesutbildning tillsyn stående yrkesutbildningskurser

för arbetslösa samt genom av överstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen

anordnad särskild kursverksamhet bereda yrkesutbildning,

fortbildning och omskolning åt partiellt arbetsföra, som icke äro att

hänföra till i militärtjänst skadade eller som icke äro vid sådant hälsotillstånd,

att de kunna beredas utbildning enligt den s. k. hjälpkungörelsens

bestämmelser (SFS 434/1934). Svårt arbetshindrade personer kunna sålelunda

härigenom erhålla utbildning till visst yrke, fortbildning inom det

egna yrket eller omskolning till annat med hänsyn till arbetshindret lämpligt

yrke. Genom den särskilda kursverksamheten finnes genom Kungl.

Maj :ts medgivande dessutom möjlighet att bereda utbildning även inom

andra yrkesgrupper än dem, som för närvarande äro representerade vid

omnämnda yrkesutbildningskurser för arbetslösa, under förutsättning att

tillräckligt antal elever anmäler sig till utbildning inom visst yrkesområde

och hinder för anordnande av dylik kurs icke möter, exempelvis av tekniska

skäl eller med hänsyn till arbetsmarknadsläget.

Vid handläggning av ifrågavarande arbetsvårdsärenden förfares på sätt,

som i överensstämmelse med kungl. breven den 25 mai 1945, den 29 juni

1946 och den 30 juni 1947 samt i anslutning härtill av arbetsmarknadsstyrelsen

(arbetsmarknadskommissionen) meddelade anvisningar gäller i

fråga om beredande av arbetsvärd åt i militärtjänst skadade och under utnyttjande

av samma blankettmaterial.

Under tid lör beviljad arbetsvärd i form av yrkesutbildning, fortbildning

eller omskolning kan vederbörande enligt de i skrivelsen redovisade grunderna

i mån av behov tillerkännas, bland annat, utbildningsbidrag. Vidare

är bidraget maximerat och skall fastställas med hänsyn till behovet och

under hänsynstagande till utgående timpenning samt i förekommande fall

Övriga åtnjutna förmåner, exempelvis livränta från riksförsäkringsanstalten,

sjuk- eller olycksfallsförsäkring etc. Sammanlagda belopp av utgående

kontantförmåner må i intet fall överskrida utbildningsbidragets maximibelopp.

Arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet rörande utbildning och omskolning

in. in. av partiellt arbetsföra har sedan 1948 i huvudsak bedrivits efter

samma linjer. Härvid har följts de regler, som tillämpas beträffande mili
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 10.

tärskadade. Även utbildningsbidraget har reglerats på motsvarande sätt

som för militärskadade genom ämbetsskrivelse den 11 maj 1951, vari

Kungl. Maj :t föreskrivit, att räknat från och med den 1 april 1951 utbildningsbidrag

till s. k. civilskadade må utgå med högst de belopp, med vilka

utbildningsbidrag enligt Kungl. Maj :ts beslut den 6 april 1951 må utgå till

s. k. militärskadade.

Utbildningsbidraget är för närvarande maximerat till för månad högst

300 kronor, därest utbildningsorten tillhör lägsta dyrortsgrupp, och högst

350 kronor, där utbildningsorten tillhör högsta dyrortsgrupp. Sammanbor

den skadade med familjen under utbildningstiden, är utbildningsbidraget

maximerat till 250 kronor för månad oavsett dyrortsgrupp.

1 kungl. brev den 16 juni 1050 ha föreskrifter meddelats rörande omskolning

in. m. av under militärtjänst skadade.

Till belysning av utbildningsbidragets ställning må följande återgivas

av brevet.

1. Arbetsmarknadsstyrelsen har att i egenskap av arbetsvårdsorgan bereda

under militärtjänst skadad (militärskadad) arbetsvärd.

Arbetsvärd skall beredas i form av arbetsprövning, arbetsträning och

yrkesutbildning eller genom vidtagande av andra åtgärder, vilka syfta till

att den militärskadade erhåller sin utkomst genom eget arbete.

2. Det åligger arbetsmarknadsstyrelsen att i första hand undersöka möjligheterna

att bereda den militärskadade utkomst genom arbete utan att

han genomgår särskild utbildning.

Har skadan medfört men av sådan beskaffenhet, att arbete eljest icke

kan erhållas, eller är arbetstillgången inom den skadades tidigare yrkesområde

synnerligen begränsad och försvårar skadan arbetsplacering inom

annat område, må den skadade, där så befinnes ändamålsenligt, beredas

arbetsvärd i annan form.

5. Militärskadad, som medgivits utbildning, må i mån av behov beviljas

utbildningsbidrag. Bidraget må för månad utgå med högst 250 kronor,

därest utbildningsorten tillhör lägsta dyrortsgrupp, och högst 300 kronor,

där utbildningsorten tillhör högsta dyrortsgrupp. Vid ortsgrupperingen

skall kungörelsen den 12 december 1947 angående fördelning av orterna i

riket å de i statens löneplansförordning angivna ortsgrupperna i huvudsak

äga tillämpning.

Till försörjningspliktig militärskadad må jämväl i mån av behov utgå

särskilt tilläggsbidrag i huvudsak svarande mot de förmåner, som vid fullgörande

av militärtjänstgöring ulgå enligt gällande familjebidragsförordning.

Till deltagare i utbildningskurs må timpenning utgå enligt för yrkesutbildningskurser

för arbetslösa gällande grunder.

Vid bestämmande av utbildnings- och tilläggsbidrag skall hänsyn tagas

lill ersättning från riksförsäkringsanstalten samt till i förekommande fall

utgående timpenning eller annan inkomst, varmed utbildningen är förenad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 10.

I anledning av besvär över ett arbetsmarknadsstyrelsens beslut om ekonomiska

förmåner i samband med beviljad omskolning bär styrelsen i av

Kungl. Maj :t infordrat utlåtande den 23 december 1052 uttalat sig om den

hänsyn, som vid fastställandet av förmånerna bör lagas till blindtillägget.

Styrelsens uttalande föranleddes närmast av eu anhållan från klaganden

att sådana föreskrifter måtte utfärdas, att vid fastställande av de ekonomiska

förmånerna hänsyn icke må tagas till blindtillägget, vilket därigenom

skulle kunna utnyttjas till täckande av merkostnader, som blindhetslytet

otvivelaktigt i det enskilda fallet åsamkar.

Styrelsen anförde bland annat:

»Arbetsmarknadsstyrelsen är väl införstådd med de svårigheter och

ökade kostnader för livsföringen, som blindheten medför. Dylika komplikationer

drabba emellertid icke endast de blinda utan även andra lytesgrupper.

Sålunda kunna exempelvis de vanföras levnadsomkostnader ökas

genom, bland annat, kommunikationssvårigheter, kostnader i samband

med anskaffning av proteser och tekniska hjälpmedel etc., de tuberkulösa

och sockersjuka åsamkas merkostnader genom kostförstärkning och dietföreskrifter,

de hörselskadade i samband med erforderliga hörselapparater

och batteriförbrukning. Styrelsen anser sig för den skull, när fråga är om

bidrag i samband med omskolning, icke böra bortse från något slag av

bidrag och således icke heller från blindtillägg. Om så skulle ske, borde av

principiella skäl s. k. svårighetstillägg beräknas för och utgå till flera

kategorier skadade än blinda. I så fall bör dock frågan göras till föremål

för särskild utredning.»

Frågan om en omprövning av det enligt folkpensioneringslagen utgående

blindtillägget såväl i vad avser förmånens storlek som om möjligheterna

att låta tillägget komma icke blott blinda utan även andra svårt invalidiserade

till del, har under senare år aktualiserats i skilda sammanhang, bl. a.

i samband med att Kungl. Maj:t genom proposition den 21 mars 1052, nr

215, underställde riksdagen förslag om ändring av folkpensioneringslagens

regler rörande inkomstprövning in. in. Såsom framgår av statsrådsprotokollet

i ärendet avsåg föredragande departementschefen att föreslå en utredning

av spörsmålet rörande förmånerna till blinda och andra svårt invalidiserade.

I ämbetsskrivelse den 0 februari 1053 till pensionsstyrelsen har Kungl.

Maj:t uppdragit åt styrelsen att verkställa ifrågavarande utredning och

inkomma med de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Utskottet:

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen bedrives arbetsmarknadsstyrelsens

verksamhet för bland annat yrkesutbildning av partiellt

arbetsföra sedan verksamhetens början i nära anslutning till styrelsens

arbete för att bereda arbetsvärd åt i militärtjänst skadade. Det utbildningsbidrag,

som partiellt arbetsför må uppbära för yrkesutbildning, regleras på

motsvarande sätt som för militärskadade. Bidraget skall enligt Kungl. Maj :ts

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 10.

15

meddelade anvisningar fastställas med hänsyn till behovet och under hänsynstagande

till utgående timpenning samt i förekommande fall övriga

åtnjutna förmåner, såsom livränta från riksförsäkringsanstalten, sjukeller

olycksfallsförsäkring. Enligt vad utskottet inhämtat tages vid fastställande

av utbildningsbidrag till blind regelmässigt hänsyn till, jämte

annat, blindtillägg och grundpension, som den blinde och, därest han är

gift, jämväl hans make uppbär. Utbildningsbidraget minskas härvid med

det sammanlagda beloppet för blindtillägg och grundpension, som den hidragsberättigade

uppbär. I de få fall, där även den blindes make uppbär

blindtillägg med invalidpension, har utbildningsbidraget i allmänhet reducerats

med det belopp, varmed förmånerna utgå, eller del därav.

Frågan om vilket avseende som bör fästas vid blindtillägg vid avvägningen

av behovsprövade eller inkomstprövade sociala förmåner återkommer

i andra sammanhang. Motionärerna ha nämnt socialhjälp, för vilken

kommunerna svara. Det må vidare erinras om problemet huruvida blindtillägg

skall privilegieras vid den beräkning av inkomstprövade förmåner

som verkställes enligt folkpensioneringslagen.

Motionärerna ha här berört ett komplicerat spörsmål, som så långt det

är möjligt bör få sin lösning i ett sammanhang. Vid den utredning, som

den 6 februari 1953 anförtrotts åt pensionsstyrelsen, torde frågor om blindtilläggets

förhållande till de behovs- och inkomstprövade sociala förmånerna

komma att tagas upp till prövning. Det måste förutsättas, att härvid

stor vikt fästes vid att blindtillägget eller den motsvarande förmån, som

kan komma att ersätta blindtillägget, gives en sådan utformning, att dess

syfte säkerställes. Utskottet är dock av den meningen, att den pågående

utredningen icke utgör hinder för att praxis, som tillämpas vid fastställande

av utbildningsbidrag och likartade förmåner, tages under omprövning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motioner I: 147 och II: 239 icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 12 mars 1953.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Elowsson, Wahlund,

Wistrand, Nerman och Bengtson;

från andra kammaren: herr Nilsson i Göteborg, fru Västberg, fru

Sandström, herrar Carlsson i Bakeröd*, Andersson i Alfredshem, Odhe,

(''assel och Königson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.