Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande s. k. blindtillägg. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 147 i första kammaren av herr Bror Nilsson in. fl. samt nr 239 i andra kammaren av fru Sjöstrand och herr T hap per.
1953-03-12 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1953:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande s. k. blindtillägg. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 147 i första kammaren av herr Bror Nilsson in. fl. samt nr 239 i andra kammaren av fru Sjöstrand och herr T hap per.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 10.
11
Nr 10.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser
rörande s. k. blindtillägg.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 147 i första kammaren av herr Bror
Nilsson in. fl. samt nr 239 i andra kammaren av fru Sjöstrand och herr
T hap per.
I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts,
»att riksdagen måtte besluta uttala att blindtillägg och jämte detta utgående
grundpension icke skola frånräknas från av statsmedel utgående
utbildningsbidrag till blinda samt att blindtillägget även i övrigt som regel
skall få ograverat disponeras av den blinde».
Beträffande de skäl, som anförts för denna hemställan, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Bestämmelser om blindtillägg finnas intagna i lagen den 21) juni 19b6 om
folkpensionering. Enligt It § erhåller pensionsberättigad, som lider av
blindhet och som blivit blind före fyllda (50 år, utöver honom eljest tillkommande
folkpension blindtillägg med 700 kronor om året. Såsom blind
anses den som saknar synförmåga eller vars synförmåga sedan ljusbrytningsfel
rättats, är så nedsatt, att han saknar ledsyn. Enligt 3 § 2 mom.
skall blind alltid anses lida av sådan höggradig nedsättning av arbetsförmågan
att han är berättigad till invalidpension. Sådan pension utgöres för
närvarande av dels grundpension om 200 kronor per år och dels tilläggspension
om högst 600 kronor per år för gift och högst 800 kronor om året
för ogift pensionsberättigad. Grundpensionen utgår utan hänsyn till vederbörandes
inkomst och förmögenhet, medan tilläggspensionen är inkomstprövad.
Den senare höjes med en tredjedel, d. v. s. till högst 800 kronor,
för gift person, vars make icke är pensionsberättigad och ej erhåller hustrutillägg.
Från och med den 1 maj 1953 utgår tilläggspensionen med viss förhöjning
enligt av riksdagen den 4 mars 1953 antagen lag om höjning av folkpensioner
in. in.
Blindlillägget är icke indexreglerat. Vid inkomstprövning enligt folkpensioneringslagen
räknas tillägget såsom inkomst. Blindtillägg utgår icke till
den, som enligt gällande bestämmelser om blindundervisning är skolplikt^.
I motionerna har i första hand berörts blindtilläggets förhållande till de
utbildningsbidrag, som erhållas från arbetsmarknadsstyrelsen. Styrelsens
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 10.
verksamhet härmed kan föras tillbaka till knngl. brev 30 juni W/i8 angående
vissa anslag för budgetåret 194-814-9 under riksstatens femte huvudtitel,
varigenom Kung]. Maj:t bemyndigade arbetsmarknadsstyrelsen att
tills vidare under budgetåret 1948/49 disponera visst belopp för bestridande
av kostnaderna för försöksverksamhet för beredande av yrkesutbildning,
omskolning eller arbetsträning åt partiellt arbetsföra i huvudsaklig överensstämmelse
med av förutvarande statens arbetsmarknadskommission i skrivelse
den 20 november 1947 framlagt förslag.
Arbetsmarknadskommissionens skrivelse innehåller i huvudsak följande
allmänna riktlinjer för ifrågavarande verksamhet.
Verksamheten avser att under utnyttjande av vakanta elevpiatser vid
under överstyrelsens för yrkesutbildning tillsyn stående yrkesutbildningskurser
för arbetslösa samt genom av överstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
anordnad särskild kursverksamhet bereda yrkesutbildning,
fortbildning och omskolning åt partiellt arbetsföra, som icke äro att
hänföra till i militärtjänst skadade eller som icke äro vid sådant hälsotillstånd,
att de kunna beredas utbildning enligt den s. k. hjälpkungörelsens
bestämmelser (SFS 434/1934). Svårt arbetshindrade personer kunna sålelunda
härigenom erhålla utbildning till visst yrke, fortbildning inom det
egna yrket eller omskolning till annat med hänsyn till arbetshindret lämpligt
yrke. Genom den särskilda kursverksamheten finnes genom Kungl.
Maj :ts medgivande dessutom möjlighet att bereda utbildning även inom
andra yrkesgrupper än dem, som för närvarande äro representerade vid
omnämnda yrkesutbildningskurser för arbetslösa, under förutsättning att
tillräckligt antal elever anmäler sig till utbildning inom visst yrkesområde
och hinder för anordnande av dylik kurs icke möter, exempelvis av tekniska
skäl eller med hänsyn till arbetsmarknadsläget.
Vid handläggning av ifrågavarande arbetsvårdsärenden förfares på sätt,
som i överensstämmelse med kungl. breven den 25 mai 1945, den 29 juni
1946 och den 30 juni 1947 samt i anslutning härtill av arbetsmarknadsstyrelsen
(arbetsmarknadskommissionen) meddelade anvisningar gäller i
fråga om beredande av arbetsvärd åt i militärtjänst skadade och under utnyttjande
av samma blankettmaterial.
Under tid lör beviljad arbetsvärd i form av yrkesutbildning, fortbildning
eller omskolning kan vederbörande enligt de i skrivelsen redovisade grunderna
i mån av behov tillerkännas, bland annat, utbildningsbidrag. Vidare
är bidraget maximerat och skall fastställas med hänsyn till behovet och
under hänsynstagande till utgående timpenning samt i förekommande fall
Övriga åtnjutna förmåner, exempelvis livränta från riksförsäkringsanstalten,
sjuk- eller olycksfallsförsäkring etc. Sammanlagda belopp av utgående
kontantförmåner må i intet fall överskrida utbildningsbidragets maximibelopp.
Arbetsmarknadsstyrelsens verksamhet rörande utbildning och omskolning
in. in. av partiellt arbetsföra har sedan 1948 i huvudsak bedrivits efter
samma linjer. Härvid har följts de regler, som tillämpas beträffande mili
-
13
Andra lagutskottets utlåtande nr 10.
tärskadade. Även utbildningsbidraget har reglerats på motsvarande sätt
som för militärskadade genom ämbetsskrivelse den 11 maj 1951, vari
Kungl. Maj :t föreskrivit, att räknat från och med den 1 april 1951 utbildningsbidrag
till s. k. civilskadade må utgå med högst de belopp, med vilka
utbildningsbidrag enligt Kungl. Maj :ts beslut den 6 april 1951 må utgå till
s. k. militärskadade.
Utbildningsbidraget är för närvarande maximerat till för månad högst
300 kronor, därest utbildningsorten tillhör lägsta dyrortsgrupp, och högst
350 kronor, där utbildningsorten tillhör högsta dyrortsgrupp. Sammanbor
den skadade med familjen under utbildningstiden, är utbildningsbidraget
maximerat till 250 kronor för månad oavsett dyrortsgrupp.
1 kungl. brev den 16 juni 1050 ha föreskrifter meddelats rörande omskolning
in. m. av under militärtjänst skadade.
Till belysning av utbildningsbidragets ställning må följande återgivas
av brevet.
1. Arbetsmarknadsstyrelsen har att i egenskap av arbetsvårdsorgan bereda
under militärtjänst skadad (militärskadad) arbetsvärd.
Arbetsvärd skall beredas i form av arbetsprövning, arbetsträning och
yrkesutbildning eller genom vidtagande av andra åtgärder, vilka syfta till
att den militärskadade erhåller sin utkomst genom eget arbete.
2. Det åligger arbetsmarknadsstyrelsen att i första hand undersöka möjligheterna
att bereda den militärskadade utkomst genom arbete utan att
han genomgår särskild utbildning.
Har skadan medfört men av sådan beskaffenhet, att arbete eljest icke
kan erhållas, eller är arbetstillgången inom den skadades tidigare yrkesområde
synnerligen begränsad och försvårar skadan arbetsplacering inom
annat område, må den skadade, där så befinnes ändamålsenligt, beredas
arbetsvärd i annan form.
5. Militärskadad, som medgivits utbildning, må i mån av behov beviljas
utbildningsbidrag. Bidraget må för månad utgå med högst 250 kronor,
därest utbildningsorten tillhör lägsta dyrortsgrupp, och högst 300 kronor,
där utbildningsorten tillhör högsta dyrortsgrupp. Vid ortsgrupperingen
skall kungörelsen den 12 december 1947 angående fördelning av orterna i
riket å de i statens löneplansförordning angivna ortsgrupperna i huvudsak
äga tillämpning.
Till försörjningspliktig militärskadad må jämväl i mån av behov utgå
särskilt tilläggsbidrag i huvudsak svarande mot de förmåner, som vid fullgörande
av militärtjänstgöring ulgå enligt gällande familjebidragsförordning.
Till deltagare i utbildningskurs må timpenning utgå enligt för yrkesutbildningskurser
för arbetslösa gällande grunder.
Vid bestämmande av utbildnings- och tilläggsbidrag skall hänsyn tagas
lill ersättning från riksförsäkringsanstalten samt till i förekommande fall
utgående timpenning eller annan inkomst, varmed utbildningen är förenad.
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 10.
I anledning av besvär över ett arbetsmarknadsstyrelsens beslut om ekonomiska
förmåner i samband med beviljad omskolning bär styrelsen i av
Kungl. Maj :t infordrat utlåtande den 23 december 1052 uttalat sig om den
hänsyn, som vid fastställandet av förmånerna bör lagas till blindtillägget.
Styrelsens uttalande föranleddes närmast av eu anhållan från klaganden
att sådana föreskrifter måtte utfärdas, att vid fastställande av de ekonomiska
förmånerna hänsyn icke må tagas till blindtillägget, vilket därigenom
skulle kunna utnyttjas till täckande av merkostnader, som blindhetslytet
otvivelaktigt i det enskilda fallet åsamkar.
Styrelsen anförde bland annat:
»Arbetsmarknadsstyrelsen är väl införstådd med de svårigheter och
ökade kostnader för livsföringen, som blindheten medför. Dylika komplikationer
drabba emellertid icke endast de blinda utan även andra lytesgrupper.
Sålunda kunna exempelvis de vanföras levnadsomkostnader ökas
genom, bland annat, kommunikationssvårigheter, kostnader i samband
med anskaffning av proteser och tekniska hjälpmedel etc., de tuberkulösa
och sockersjuka åsamkas merkostnader genom kostförstärkning och dietföreskrifter,
de hörselskadade i samband med erforderliga hörselapparater
och batteriförbrukning. Styrelsen anser sig för den skull, när fråga är om
bidrag i samband med omskolning, icke böra bortse från något slag av
bidrag och således icke heller från blindtillägg. Om så skulle ske, borde av
principiella skäl s. k. svårighetstillägg beräknas för och utgå till flera
kategorier skadade än blinda. I så fall bör dock frågan göras till föremål
för särskild utredning.»
Frågan om en omprövning av det enligt folkpensioneringslagen utgående
blindtillägget såväl i vad avser förmånens storlek som om möjligheterna
att låta tillägget komma icke blott blinda utan även andra svårt invalidiserade
till del, har under senare år aktualiserats i skilda sammanhang, bl. a.
i samband med att Kungl. Maj:t genom proposition den 21 mars 1052, nr
215, underställde riksdagen förslag om ändring av folkpensioneringslagens
regler rörande inkomstprövning in. in. Såsom framgår av statsrådsprotokollet
i ärendet avsåg föredragande departementschefen att föreslå en utredning
av spörsmålet rörande förmånerna till blinda och andra svårt invalidiserade.
I ämbetsskrivelse den 0 februari 1053 till pensionsstyrelsen har Kungl.
Maj:t uppdragit åt styrelsen att verkställa ifrågavarande utredning och
inkomma med de förslag, vartill utredningen kan giva anledning.
Utskottet:
Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen bedrives arbetsmarknadsstyrelsens
verksamhet för bland annat yrkesutbildning av partiellt
arbetsföra sedan verksamhetens början i nära anslutning till styrelsens
arbete för att bereda arbetsvärd åt i militärtjänst skadade. Det utbildningsbidrag,
som partiellt arbetsför må uppbära för yrkesutbildning, regleras på
motsvarande sätt som för militärskadade. Bidraget skall enligt Kungl. Maj :ts
Andra lagutskottets utlåtande nr 10.
15
meddelade anvisningar fastställas med hänsyn till behovet och under hänsynstagande
till utgående timpenning samt i förekommande fall övriga
åtnjutna förmåner, såsom livränta från riksförsäkringsanstalten, sjukeller
olycksfallsförsäkring. Enligt vad utskottet inhämtat tages vid fastställande
av utbildningsbidrag till blind regelmässigt hänsyn till, jämte
annat, blindtillägg och grundpension, som den blinde och, därest han är
gift, jämväl hans make uppbär. Utbildningsbidraget minskas härvid med
det sammanlagda beloppet för blindtillägg och grundpension, som den hidragsberättigade
uppbär. I de få fall, där även den blindes make uppbär
blindtillägg med invalidpension, har utbildningsbidraget i allmänhet reducerats
med det belopp, varmed förmånerna utgå, eller del därav.
Frågan om vilket avseende som bör fästas vid blindtillägg vid avvägningen
av behovsprövade eller inkomstprövade sociala förmåner återkommer
i andra sammanhang. Motionärerna ha nämnt socialhjälp, för vilken
kommunerna svara. Det må vidare erinras om problemet huruvida blindtillägg
skall privilegieras vid den beräkning av inkomstprövade förmåner
som verkställes enligt folkpensioneringslagen.
Motionärerna ha här berört ett komplicerat spörsmål, som så långt det
är möjligt bör få sin lösning i ett sammanhang. Vid den utredning, som
den 6 februari 1953 anförtrotts åt pensionsstyrelsen, torde frågor om blindtilläggets
förhållande till de behovs- och inkomstprövade sociala förmånerna
komma att tagas upp till prövning. Det måste förutsättas, att härvid
stor vikt fästes vid att blindtillägget eller den motsvarande förmån, som
kan komma att ersätta blindtillägget, gives en sådan utformning, att dess
syfte säkerställes. Utskottet är dock av den meningen, att den pågående
utredningen icke utgör hinder för att praxis, som tillämpas vid fastställande
av utbildningsbidrag och likartade förmåner, tages under omprövning.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner I: 147 och II: 239 icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 12 mars 1953.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Elowsson, Wahlund,
Wistrand, Nerman och Bengtson;
från andra kammaren: herr Nilsson i Göteborg, fru Västberg, fru
Sandström, herrar Carlsson i Bakeröd*, Andersson i Alfredshem, Odhe,
(''assel och Königson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.