Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om befogenhet för hälsovårdsnämnd att utöva tillsyn över skogsförläggningar.

1953-03-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1953:11, Utlåtande i anledning av väckt motion om befogenhet för hälsovårdsnämnd att utöva tillsyn över skogsförläggningar.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr It.

Nr 11.

Utlåtande i anledning av väckt motion om befogenhet för hälsovårdsnämnd

att utöva tillsyn över skogsförläggningar.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 403,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Nilsson i Östersund m. fl.

hemställt »att riksdagen måtte besluta, att hälsovårdsnämnd ges befogenhet

utöva tillsyn över skogsförläggningar inom kommunen samt att vidtaga därför

erforderliga lagändringar».

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet hänvisa till motionen.

Sedan många år tillbaka är inkvarteringsfrågan för dem som syssla med

skogs- och flottningsarbete i vårt land reglerad genom lagstiftning. Den

första lagstiftningen på detta område kom till stånd år 1919. Genom en

den 25 april nämnda år utfärdad lag ålades arbetsgivare, för vars räkning

skogsavverknings- eller kolningsarbete bedrevs på sådant avstånd från

ställe, där bostad funnes att tillgå, att arbetarna icke varje dag efter arbetets

slut kunde begiva sig dit för att få natthärbärge, skyldighet att sörja för

arbetarnas inkvartering å eller i närheten av arbetsstället. En motsvarande

— om än något mindre långt gående — skyldighet avseende flottningsarbetet

infördes genom lag den 19 juni 1919. I en den 21 maj 1937 utfärdad

ny skogshärbärgeslag kompletterades de allmänna reglerna angående härbärgenas

beskaffenhet med vissa stadganden, innefattande minimibestäminelser

att gälla under särskilda förhållanden.

1937 års skogshärbärgeslag och 1919 års flottledslag ersattes av den nu

gällande lagen den 25 maj 1951 om tillfälliga bostäder vid skogs- och flottningsarbete

m. m. (skogsförläggningslagen). Genom den nya lagen skärptes

kraven på skogsförläggningarnas standard. Lagen trädde i kraft den

1 januari 1952. För förläggningar, som uppförts före lagens ikraftträdande,

gäller emellertid i vissa avseenden en övergångstid av två år.

Tillsyn å lagens efterlevnad utövas av arbetarskyddsstyrelsen samt, under

dess överinseende och ledning, av skogsyrkesinspektionens befattningshavare

(20 §). Uppfyller bostad eller stall ej lagens föreskrifter, äger arbetarskyddsstyrelsen

eller skogsyrkesinspektör förelägga arbetsgivaren att avhjälpa

bristerna eller ock förbjuda honom att bedriva visst arbete eller använda

bostaden eller stallet utan att iakttaga vid förbudets meddelande

angivet villkor (22 §). Underlåtenhet att ställa sig sådant föreläggande eller

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Andra lagutskottets utlåtande nr 11.

förbud till efterrättelse är straffbelagd (20 §). Lagen innehåller vidare

föreskrift om att å arbetsställe, som avses i lagen, bör bland arbetstagarna

utses ett eller flera skyddsombud. Val av skyddsombud förrättas av arbetstagarna

eller, på framställning av dem, av lokal organisation, genom vilken

de kunna anses företrädda. Där förhållandena påkalla det, äger arbetarskyddsstyrelsen

medgiva, att lokal arbetstagarorganisation utser skyddsombud

utanför kretsen av arbetstagare vid visst arbetsställe (15 §). Skyddsombud

har att framföra arbetstagarnas önskemål beträffande bostad och

stall, som avses i lagen, och bör verka för goda levnadsförhållanden inom

förläggningen samt söka vinna arbetstagarnas medverkan därtill. Finner

skyddsombud viss åtgärd böra vidtagas, har ombudet att hos arbetsgivaren

eller den som å arbetsstället företräder arbetsgivaren göra framställning

därom. Den som från skyddsombud mottagit sådan hänvändelse har att

utan dröjsmål lämna ombudet besked i frågan. Har av skyddsombud gjord

framställning icke inom skälig tid beaktats, äger ombudet påkalla skogsyrkesinspektörens

ingripande (16 §). Skyddsombud får icke hindras alt

fullgöra sina uppgifter. Arbetstagare må ej på den grund att han utsetts

till skyddsombud eller i anledning av hans verksamhet som skyddsombud

tillskyndas försämrade arbetsförhållanden, ej heller får arbetsgivare av

sådan orsak skilja honom från anställningen eller försämra hans anställningsvillkor.

Bryter arbetsgivare eller arbetstagare häremot, är han skyldig

ersätta därav uppkommen skada. Avtalsuppsägning eller annan dylik rättshandling,

som sker i strid mot vad sålunda stadgats, är ogill (17 §).

I remissyttranden över förslaget till den nu gällande skogsförläggningslagen

framfördes av ett par länsstyrelser den tanken, att hälsovårdsnämnderna

på grund av föreskrifterna i hälsovårdsstadgan fortfarande skulle

äga skyldighet att utöva tillsyn över de byggnader, som avsågos i skogsförläggningslagen.

I propositionen i ämnet (1951 nr 169) hänvisade föredragande

departementschefen till att hälsovårdsstadgan var föremål för översyn

av särskilt tillkallade sakkunniga — 1948 års hälsovårdsstadgekommitté

— samt att frågan om hälsovårdsstadgans tillämpning å skogsförläggningar

torde bli föremål för kommitténs uppmärksamhet. Med hänsyn därtill ansåg

sig departementschefen sakna anledning att vidare uppehålla sig vid detta

spörsmål.

Enligt vad utskottet erfarit är 1948 års hälsovårdskommittés betänkande

nu under tryckning.

Utskottet. Tillsynen över skogsförläggningslagens efterlevnad utövas av

arbetarskyddsstyrelsen samt, under dess överinseende och ledning, av

skogsyrkesinspektionens befattningshavare. Viss kontroll utövas även av

lokala skyddsombud, vilka utses av arbetstagarna eller deras organisationer.

1 förevarande motion föreslås, all även hälsovårdsnämnder skola erhålla

befogenhet att utöva tillsyn över skogsförläggningar.

2 Bilumg till riksdagens protokoll 1953. !) samt. 2 and. Xr !) 11.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande nr 11.

Hälsovårdsstadgan är för närvarande föremål för översyn. 1948 års liälsovårdsstadgekommitté

kommer enligt vad utskottet erfarit att inom den

närmaste tiden avgiva betänkande, vari bland annat frågan om hälsovårdsstadgans

tillämpning å skogsförläggningar behandlas. Det spörsmål, som

motionärerna upptaga, torde därför komma att prövas vid behandlingen

av kommitténs betänkande. Utskottet anser ej lämpligt att på detta stadium

av ärendets behandling taga ställning till motionens förslag utan vill förorda,

att motionen överlämnas till Kungl. Maj :t att övervägas vid ärendets

vidare behandling.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller, att

förevarande motion, II: 403, måtte övervägas vid den pågående

översynen av hälsovårdsstadgan.

Stockholm den 12 mars 1953.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Elowsson, Wahlund,

Wistrand, Nerman och Bengtson;

från andra kammaren: herr Nilsson i Göteborg, fruar Västherg, Sandström,

herrar Carlsson i Bakeröd*, Andersson i Alfredshem, Odhe, Cassel

och Königson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM 53

316218

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:87 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 § 3 mom. samt 7 och 11 §§ förordningen den 16 maj 1 a1 i texten