Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om påskyndande av utredningen för utarbetande av slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 304 i första kammaren av herr Damström m. fl. samt nr 404 i andra kammaren av herr Almgren in. fl.

1953-03-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1953:13, Utlåtande i anledning av väckta motioner om påskyndande av utredningen för utarbetande av slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 304 i första kammaren av herr Damström m. fl. samt nr 404 i andra kammaren av herr Almgren in. fl.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

11

Nr 13.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om påskyndande av

utredningen för utarbetande av slutligt förslag till allmän

pensionsförsäkring.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nr 304 i första kammaren av herr

Damström m. fl. samt nr 404 i andra kammaren av herr Almgren in. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj :t hemställer om att den pågående utredningen för utarbetande

av slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring påskyndas så

att utredningen snarast möjligt kan framlägga sitt förslag».

Sedan motionärerna något berört den pågående utredningens tillkomst

ha de anfört följande.

»Resultatet av den pågående utredningen avvaktas med otålighet, främst

av industriens arbetare men även av många andra arbetargrupper som ej

ha sin pensionsfråga löst. Detta i all synnerhet som många arbetsgivare

motivera icke endast underlåtenheten att förbättra utan även sin underlåtenhet

att bibehålla realvärdet på sedan gammalt utgående ålderdomsunderstöd

med att frågan om tjänstepensioneringen är under utredning.

Sedan det stramare arbetsmarknadsläget medfört att ett icke oväsentligt

antal äldre arbetare under den sista tiden friställts tidigare än vad som

förut varit fallet har problemet ytterligare aktualiserats. Frågan om tjänstepensioneringen

behandlades även av 1951 års L.O.-kongress varvid kongressen

uttalade att frågan borde utredas skyndsamt.»

Utredningen för utarbetande av slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring

tillkallades enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november

1951 för att utarbeta slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring. Därmed

avsågs att fullfölja det utredningsarbete, som påbörjats av den år

1947 tillkallade pensionsut redning en och vilket närmast föranletts av riksdagens

skrivelse till Kungl. Maj:t 1944, däri riksdagen — enligt andra lagutskottets

hemställan i utlåtande nr 47 sistnämnda år — anhöll om en

förutsättningslös utredning angående möjligheten och lämpligheten av en

obligatorisk pensionering av i enskild tjänst anställda.

I direktiven för den nu aktuella utredningen (anförande av statsrådet

Ericsson till statsrådsprotokollet den 23 november 1951) anknytes till det

principbetänkande den 21 september 1950 med förslag till allmän pensionsförsäkring

(SOU 1950:33), som pensionsutredningen den 12 oktober

1950 avgav. Efter redogörelse för huvudlinjerna i pensionsutredningens för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

slag redovisar statsrådet det huvudsakliga innehållet i de yttranden, som

från ett stort antal myndigheter och organisationer in. fl. inhämtats över

betänkandet. Härvid pekas på de huvudpunkter i förslaget, till vilka den

framförda kritiken koncentrerats.

Rörande de närmare riktlinjerna för utredningens arbete anför statsrådet

i direktiven följande.

»Då ställning skall tagas till pensionsutredningens förslag bör i första

hand avgöras, huruvida behov föreligger av eu obligatorisk pensionsförsäkring.

Härvid bör beaktas, att hittills endast tjänstemännen i större utsträckning

erhållit tillfredsställande pensionsförmåner. För arbetarna och flera

andra grupper i samhället är pensionsfrågan — frånsett folkpensioneringen

— däremot i stort sett olöst. Det synes angeläget att denna klyfta mellan

olika samhällsgrupper överbygges. Det kan antagas att i varje fall för stora

arbetargruppers del en utvidgning av den nuvarande pensioneringen för

anställda icke på frivillighetens väg kan vinnas inom rimlig tid. Under sådana

förhållanden föreligga starka motiv att införa en obligatorisk pensionsförsäkring,

så snart detta kan ske utan att mer angelägna reformbehov

åsidosättas.

I fråga om den obligatoriska pensionsförsäkringens omfattning torde

övervägande skäl tala för att godtaga pensionsutredningens förslag att försäkringen

skall avse icke blott anställda utan över huvud samtliga inkomsttagare.

Såvitt angår självständiga företagare kan till förmån för denna lösning

bl. a. åberopas att, även om företagarna som grupp betraktade torde ha

mindre behov av pensionsåtgärder än de anställda, dock ett mycket stort

antal av dem lever under i huvudsak samma betingelser som arbetare och

har samma behov av pensionsanordningar som dessa. Att endast föra in

mindre företagare under den obligatoriska försäkringen skulle skapa besvärliga

gränsdragningsfrågor. Av praktiska skäl torde det icke heller vara

anledning att utesluta inkomst av kapital. Till den viktiga frågan huruvida

den obligatoriska pensionsförsäkringen skall omfatta även sådana grupper

anställda, vilka tillförsäkrats pensionsförmåner likvärdiga med eller högre

än de pensioner den obligatoriska försäkringen kan väntas ge, är jag — med

hänsyn till remissinstansernas invändningar — icke för närvarande beredd

föreslå ett slutligt ställningstagande. Det bör först ytterligare undersökas,

huruvida icke de praktiska olägenheterna av att låta sådana grupper stå

utanför den obligatoriska försäkringen kunna övervinnas utan alltför stora

svårigheter. Kan man ej lämna dem utanför, böra de problem, som uppstå

vid de existerande tjänstepensionsanordningarnas anpassning till den obligatoriska

försäkringen, under det fortsatta utredningsarbetet närmare undersökas.

Fn viktig angelägenhet blir vidare att — i anslutning till många i remissyttrandena

gjorda påpekanden — undersöka huru den obligatoriska pensionsförsäkringen

och folkpensioneringen lämpligen kunna organisatoriskt

och sakligt sammanföras till ett enhetligt system. Riktpunkten bör härvid

vara att så långt möjligt erhålla pensioner, vilka automatiskt följa förändringarna

i den allmänna levnadsstandarden och vilkas storlek i viss utsträckning

är beroende av de inbetalda avgifterna.

Med avseende å förhållandet till folkpensioneringen uppstår också den

svårigheten att om — som pensionsutredningen ansett — förmånerna från

den allmänna pensionsförsäkringen skulle föranleda minskning av de in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

komstprövade beloppen inom folkpensioneringen, detta skulle få vissa

ogynnsamma konsekvenser för de lägsta inkomsttagarna; de förlora ju i

takt med tillkomsten av den nya pensionen helt eller delvis nu utgående

inkomstprövade folkpensionsförmåner. Frågan om inkomstprövningen inom

folkpensioneringen har emellertid utretts av 1950 års folkpensionsrevision.

Dennas förslag torde få tagas till utgångspunkt för en prövning av hithörande

spörsmål.

Med hänsyn till den kritik, som riktats mot det föreslagna kollektiva arbetsgivarbidraget,

synas övervägande skäl tala för att man icke inför ett sådant

bidrag utan låter vederbörande inkomsttagare själva erlägga de erforderliga

avgifterna till försäkringen i form av premier. Samtidigt synes dock,

såvitt angår arbetstagare, en lagstadgad skyldighet böra införas av innebörd

att arbetsgivarna skola gottgöra sina anställda en del av försäkringspremien.

Det synes icke klart att man redan nu bör binda sig för eu viss hög framtida

pensionsnivå med tillhörande automatiska utgiftsstegringar för de

aktiva åldrarna under ett par årtionden framåt i tiden. I stället synes man

med ledning av ytterligare överväganden böra stanna vid en sådan lägre

pensionsnivå, som fixeras efter en bedömning av hur stora avgifter som i

och lör sig skulle kunna uttagas under det närmaste årtiondet. Till frågan

om förbättrade pensionsförmåner längre fram i tiden synes ställning böra

tagas först när man är viss om att ekonomiska förutsättningar finnas för

sådana högre pensioner. Det är ett naturligt önskemål att pensionssystemet

så utformas, att en framtida övergång till en högre pensionsnivå icke möter

tekniska svårigheter.

I anslutning till vad som anförts i en del remissyttranden bör närmare

undersökas, huruvida det är praktiskt möjligt att inom den obligatoriska

pensionsförsäkringen införa en i viss utsträckning varierande pensionsålder

och eu invalidpensionering, som ger olika stora pensioner allt efter invaliditetens

grad. Maximipensionerna synas böra avvägas efter en något lägre

årsinkomst än utredningen utgått från.

Vad angår administrationsfrågorna bör ett i detalj gående organisationsförslag

utarbetas och kostnadsberäknas. Bl. a. bör härvid såsom ett alternativ

undersökas möjligheten att befria skattemyndigheterna från debitering

och uppbörd av pensionsavgifterna. Förvaltningskostnaderna synas i

slutskedet böra helt bestridas av försäkringens egna medel. Under övergångsskedet

bör statsbidrag utgå med ett undan för undan fallande belopp.

I övrigt synes det på fördelningssystemet grundade förslag, som pensionsutredningen

framlagt, i huvudsak kunna läggas till grund för det fortsatta

utredningsarbetet på en förbättrad ålderdoms- och invalidförsörjning.

Jag förordar alltså, att särskilda sakkunniga tillkallas för att i enlighet med

här angivna riktlinjer samt med beaktande av kritiken i remissyttrandena

utarbeta ett slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring med tillhörande

författningstext. Under arbetets gång bör i samhällsekonomiska frågor samråd

äga rum med konjunkturinstitutet. Av intresse är härvid särskilt, att

de samhällsekonomiska verkningarna av de konkreta förslag, till vilka man

kommer, grundligt prövas.»

Utskottet.

Frågan om eu allmän pensionsförsäkring hör till de viktigaste socialekonomiska

problem, som samhället har att lösa. Den rymmer i sig flera

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 13.

komplicerade spörsmål. Såsom framgår av direktiven till den år 1951 tillsatta

utredningen, kvarstå vissa betydelsefulla frågor, vilka utredningen

har att närmare undersöka och taga ställning till.

Om utredningens arbetsförhållanden har utskottet inhämtat följande.

Under arbetet hittills ha till utredningens förfogande stått experter på

såväl det försäkringstekniska som det skattetekniska området. Det egentliga

utredningsarbetet har huvudsakligen vilat på ordföranden, biträdd av

experterna. Utredningen har sedan den tillsattes varit fullt verksam. Till

den 16 mars 1953 ha 22 sammanträden med hela utredningen hållits, varjämte

vid olika tillfällen konferenser med experterna förekommit. Det är

utredningens avsikt att om möjligt slutbehandla de grundläggande frågorna

så tidigt att författningstexten kan börja utarbetas under senare delen

av innevarande år. I samband därmed torde utredningens kansli komma

att förstärkas med i första hand fast sekreterare.

Några utfästelser om den tidpunkt då utredningen kan avgiva sitt förslag

till allmän pensionsförsäkring ha icke kunnat ges. Det må i detta sammanhang

erinras om att de i år genomförda förändringarna inom folkpensioneringen

medfört vissa nya problem, bland annat rörande samordningen

mellan den planerade pensionsförsäkringen och folkpensioneringen.

Vad utskottet sålunda inhämtat ger icke anledning antaga annat än att

utredningen bedrives med tillfredsställande effektivitet och skyndsamhet.

Utskottet förutsätter att utredningen även i fortsättningen gives de resurser,

som i anseende till arbetsuppgifternas art och omfattning erfordras.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionerna 1:304 och 11:404 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 mars 1953.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Iilowsson, Wahlund*,

Wistrand, Nerman, Bengtson och Weiland;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, herr Nilsson i

Göteborg, fru Västberg, fru Sandström, herr Andersson i Alfredshem, fröken

Höjer samt herrar Cassel och Larsson i Hedenäset.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 53

316239

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.