Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ställande av vissa kronan tillhöriga båtar under kontroll av inspektionsmyndighet.

1953-03-26 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1953:16, Utlåtande i anledning av väckt motion om ställande av vissa kronan tillhöriga båtar under kontroll av inspektionsmyndighet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

1

Nr 16.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ställande av vissa

kronan tillhöriga båtar under kontroll av inspektionsmyndighet.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion,

nr ,179, vilken behandlats av andra lagutskottet, ha fröken Elmén och herr

Schmidt hemställt, att riksdagen anhåller, att Kungl. Maj:t måtte förordna

att vissa kronan tillhöriga båtar underställas inspektionsmyndighet, antingen

yrkesinspektionen eller fartygsinspektionen.

De i motionen åsyftade båtarna äro sådana, som användas av krigsmakten

för patrullerings- och bärgningsuppgifter, för transport av personal

till observationsplatser i samband med provskjutningar och för andra liknande

uppgifter.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sin hemställan får

utskottet hänvisa till motionen.

För utrönande huruvida fartyg, när det nyttjas till sjöfart, är i sjövärdigt

skick och behörigen utrustat samt så inrättat, att nödigt skydd mot olycksfall

och ohälsa beredes de ombordvarande, skall tillsyn därå ske enligt

lagen den 16 oktober 1914 om tillsyn å fartyg. I fråga om fartyg, som staten

äger eller nyttjar, är emellertid denna lag tillämplig endast i den män

Kungl. Maj :t särskilt förordnar därom. I enlighet härmed har Kungl. Maj :t

genom förordning den 10 december 1943 föreskrivit, att nyssnämnda lag

skall, med de undantag varom särskilt stadgas, vara tillämplig jämväl å

sådana av staten ägda eller nyttjade fartyg, som befordra gods eller passagerare

i allmän trafik.

Den i lagen stadgade tillsynen utövas av fartygsinspektionens chefsmyndighet,

kommerskollegium, samt under kommerskollegiums överinseende

och ledning av fartygsinspektörer och andra, som av kommerskollegium

därtill förordnas.

Undantaget för kronans fartyg från tillsyn enligt nämnda lag, omfattade

enligt lagens ursprungliga lydelse endast fartyg, som tillhörde svenska

staten. Beträffande statens fartyg yttrade föredragande departementschefen

i propositionen med förslag till lag om tillsyn av fartyg (proposition

nr 121 till 1914 års senare lagtima riksdag), alt han fann det uppenbart,

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 9 samt. 2 avd. Nr 16.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

att örlogsflottans fartyg borde undantagas från kontroll enligt lagen, och

att det jämväl beträffande övriga statens fartyg syntes böra ankomma på

Konungen att bestämma i vad mån de skulle underkastas tillsyn. Genom

lag den 10 december 1943 utsträcktes undantaget till att omfatta även

fartyg, som staten innehade med nyttjanderätt. Lagändringen tillkom efter

en framställning från kommerskollegium, att fartyg, som krigsmakten

efter rekvisition innehade med nyttjanderätt, måtte, i den omfattning, som

är stadgad för statsverket tillhörigt fartyg, undantagas från tillsyn enligt

tillsynslagen. Den till grund för lagen liggande propositionen, 1943 nr 359,

behandlades av första lagutskottet i dess utlåtande 1943 nr 50. Utskottet

fann icke anledning till erinran mot propositionens förslag.

Över motionen ha yttranden avgivits av marinförvaltningen, flygförvaltningen,

arbetarskyddsstyrelsen, kommerskollegium och Landsorganisationen

i Sverige.

Marinförvaltningen vitsordar behovet av kontrollerande myndighet för

ifrågavarande slag av båtar men anser att beträffande marinens båtar

marinförvaltningen tillsammans med underlydande myndigheter liksom

hittills bör utöva den erforderliga kontrollen av sjövärdighet, driftsäkerhet,

utrustning och underhåll. De marina myndigheterna äro nämligen enligt

marinförvaltningens uppfattning de härför mest kompetenta, då det här

gäller båtar avsedda för vissa speciella marina uppdrag.

Flygförvaltningen ifrågasätter nödvändigheten att underställa ifrågavarande

båtar civil inspektionsmyndighet, emedan båtarna redan nu inspekteras

av fullt kvalificerad personal från flygvapnet och marinen. Om

emellertid marinen, som har avsevärt flera dylika båtar än flygvapnet,

anser att dessa båtar böra underställas civil inspektionsmyndighet, vill

flygförvaltningen icke motsätta sig att så sker även för flygvapnet.

Arbetarskyddsstyrelsen finner det vara angeläget, att ifrågavarande och

för liknande ändamål använda båtar — för utrönande av deras sjösäkerhet

och till beredande av erforderligt skydd mot olycksfall eller ohälsa för de

ombordvarande — äro underkastade tillsyn av sakkunnig myndighet. Då

för denna tillsyn erforderlig kännedom och erfarenhet om säkerhetsbestämmelsernas

för fartyg innehåll och tillämpning icke finnas hos arbetarskyddsstyrelsen

eller yrkesinspektionen, anser styrelsen, att tillsynen bör ankomma

på förslagsvis kommerskollegium (fartygsinspektionen) eller marinförvaltningen.

Förordnande härom bör enligt styrelsens mening utfärdas,

vilket synes kunna ske jämlikt 1 § lagen om tillsyn å fartyg.

Kommerskollegium framhåller till en början, att av de i motionen nämnda

tillsynsmyndigheterna — yrkesinspektionen och fartygsinspektionen — endast

fartygsinspektionen torde kunna komma i fråga för den åsyftade kontrollverksamheten.

Frågan är därför, huruvida de ifrågakommande båtarna

skola underställas fartygsinspektionen eller ej. Kommerskollegium fortsätter:
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

.‘i

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

»Skall det, för att tillåta civila arbetstagare att medfölja krigsmakten tillhörigt

eller av densamma nyttjat fartyg, vara nödvändigt att först hava

låtit fartygsinspektionen kontrollera fartygets säkerhetsförhållanden, måste

detta leda till ett ganska omständligt förfarande med anmälning till fartygsinspektionen,

så snart fråga kan bliva om civila arbetstagares ombordtagande

å dylikt fartyg. Vidare skulle den tudelning av tillsynen över

fartyget, som skulle komma till stånd genom att fartygsinspektionen finge

hand om säkerhetsfrågor och de militära myndigheterna om andra frågor

rörande fartyget, säkerligen leda till mycket besvärande konsekvenser och

göra det hela synnerligen tungrott. Säkerhetsfrågorna och andra fartygets

konstruktion och utrustning berörande frågor äro nämligen så sammanvävda,

att de svårligen kunna handhas fristående från varandra.

För samtliga dessa frågors behandling bör krigsmakten kunna finna

sakkunskap inom sin egen organisation. Hos marinförvaltningen är ju

dylik sakkunskap företrädd i väsentlig omfattning. Denna sakkunskap

bör vid det samordnande av olika försvarsorgan, på vilket försvarsorganisationen

bygger, och den gemensamma ledning inom försvaret, som förefinnes,

kunna stå till förfogande ej blott för marinen utan även för de

övriga försvarsgrenarna.

Motionärerna anse det egendomligt, att i ett av dem åberopat aktuellt

fall arbetstagare falla under arbetarskyddslagen och under yrkesinspektionens

tillsyn vid arbete i verkstäder på land, men att motsvarande förhållande

icke råder vid arbete ombord å fartyg. Detta torde få ses i belysning

av den omständigheten, att skyddsåtgärder i verkstäderna taga i det

stora hela direkt sikte på arbetstagarna och det av dem därstädes förrättade

arbetet, men att det personliga skyddet å fartygen väsentligen sammanfaller

med skyddet av själva det ifrågakommande fartyget och är avsett

att komma samtliga ombordvarande till godo, oberoende av om de såsom

arbetstagare förrätta arbete å fartyget eller ej.

Slutligen må beaktas, att det år 1943, alltså under sista världskriget,

befanns påkallat att så till vida utvidga det för kronans fartyg medgivna

undantaget från sjöfartssäkerhetsföreskrifterna och från den av fartygsinspektionen

utövade tillsynen över deras efterlevnad, att undantaget, som

dittills endast avsett kronan tillhöriga fartyg, sedan dess kommit att avse

även av kronan nyttjade fartyg. Den ändring (SFS 1943 nr 836), som

detta påkallade i tillsynslagen, tillkom under medverkan av riksdagen. Att

utvidgningen föranleddes av fartyg, som rekvirerades med nyttjanderätt

för krigsmakten eller förhyrdes för densamma, bestyrker i sin mån behovet

för krigsmaktens del av att den nuvarande undantagsställningen för

kronans fartyg lämnas obeskuren.

På ovan anförda skäl anser kollegium, att den i motionen åsyftade

åtgärden icke bör komma till stånd. Det kan dock möjligen vara lämpligt,

att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhåller, att de åtgärder vidtagas, som må

erfordras för säkerställande av att marinförvaltningens sakkunskap i här

omhandlade avseende blir tillgänglig ej blott för marinen utan även för

andra försvarsgrenar.»

motionen berörda

nisationen hänvisar

förbund inhämtat y

underställa berörda

i Sverige tillstyrker motionärernas förslag, atl i

båtar underställas inspektionsmyndighet. Landsorgadärvid

till ell från Försvarsverkens civila personals

tlrande, i vilket förbundet ansluter sig till förslaget att

båtar inspektionsmyndighet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

Utskottet.

Krigsmaktens fartyg äro, liksom av kronan ägda eller nyttjade fartyg

i allmänhet, undantagna från fartygsinspektionens tillsyn, därest de ej i

allmän trafik befordra gods eller passagerare, och det tillkommer vederbörande

myndighet att svara för att de äro i sjovärdigt skick samt erbjuda

nödigt skydd mot olycksfall och ohälsa för de ombordvarande. Motionärerna

föreslå, att båtar, som av krigsmakten användas för patrulleringsoch

bärgningsuppgifter, för transport av personal til! observationsplatser

i samband med provskjutningar och för liknande uppgifter, skola underställas

inspektionsmyndighet.

Del är enligt utskottets uppfattning angeläget såväl att ifrågavarande

båtar kontrolleras av sakkunnig myndighet som att inspektionsverksamheten

samordnas, så att erfarenheter från ett område komma jämväl ett

annat till godo. Såsom kommerskollegium i remissyttrande över motionen

framhåller, skulle emellertid den tudelning av tillsynen, som skulle komma

till stånd genom att civil myndighet finge handlägga säkerhetsfrågor och

de militära myndigheterna andra frågor rörande fartyget, leda till ett omständligt

förfarande och även i övrigt föranleda besvärande konsekvenser.

Tillsynen torde därför böra ske genom anlitande av sakkunskapen inom

krigsmaktens organisation. Vad kommerskollegium i remissyttrandet anfört

om att den inom marinen befintliga sakkunskapen bör kunna ställas

till förfogande även för andra försvarsgrenar synes utskottet vara värt

beaktande.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motion, II: 379,

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller, att de åtgärder vidtagas,

som må erfordras för att säkerställa att marinförvaltningens

sakkunskap i nu behandlade avseenden blir tillgänglig

icke blott för marinen utan även för andra försvarsgrenar.

Stockholm den 26 mars 1953.

På andra lagutskottets vägnar:

EDVIN JACOBSSON.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman*, Sten, Nils Elowsson, Wistrand*,

Nerman, Bengtson, Weiland och Nils Theodor Larsson;

från andra kammaren: fruar Johansson i Norrköping*, Västberg*,

Sandström*, herrar Carlsson i Bakeröd, Andersson i Alfredshem*, fröken

Höjer, herr Svensson i Göteborg och fru Ewerlöf*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE, STHLM EJ

316246

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:128 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om viss ändring i och översyn av förordningen angående yrkesmässig automobUtrafik. a1 i texten