Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss lagstiftning angående saluförande av smör m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 321 i första kammaren av herrar A y st rom och Grym samt nr 387 i andra kammaren av herrar Jansson i Kalix och Gavelin.
1953-04-09 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1953:19, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss lagstiftning angående saluförande av smör m. m. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 321 i första kammaren av herrar A y st rom och Grym samt nr 387 i andra kammaren av herrar Jansson i Kalix och Gavelin.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
1
Nr 19.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss lagstiftning angående
saluförande av smör m. m.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 321 i första kammaren av
herrar A y st rom och Grym samt nr 387 i andra kammaren av herrar Jansson
i Kalix och Gavelin.
I motionerna, vilka äro> likalydande, har hemställts,
, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära en utredning
beträffande orsakerna till varför smör av den kvalitet, som beskrives av
statens institut för folkhälsan, t. ex. prov B 1142, har kunnat saluföras
såsom tjänligt for konsumtion;
att förslag framlägges till lag som förbjuder att beredskapssmör av den
kvalitet, som saluförts t. ex. i Kiruna, får utbjudas i handeln med mindre
än att dess användbarhet finnes angiven på paketen; 1
att förslag till lag jämväl framlägges om att beteckning för smörets tillverkningsdatum
skall angivas på paketet och att detta ej får ske genom en
code».
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna.
Bestämmelser om livsmedels beskaffenhet finnas i livsmedelsstadgan den
21 december 1951. Denna stadga innehåller bl. a. dels vissa allmänna bestämmelser
om livsmedels beskaffenhet, dels särskilda bestämmelser om
vissa livsmedel. Bland de förra märkes föreskriften i 7 § 1 mom., att vara
icke får saluhåjlas såsom livsmedel eller överlämnas till annan för att
användas såsom livsmedel, om varan till följd av förskämning, förorening,
felaktig beredning eller annan orsak kan antagas vara skadlig att förtära
eller eljest otjänlig tdl människoföda; om varan bearbetats eller hanterats
av person, som därvid var eller kan misstänkas därvid; hava varit behäftad
med sådan sjukdom eller smitta eller sådant sår eller annan yttre skada
att varan kan antagas därigenom hava blivit skadlig att förtära eller eljest
otjänlig till manniskoföda; eller om varan eljest kan antagas förorsaka
sjukdom eller överföra smitta. Bland de särskilda föreskrifter, som avse
smör, markas bestämmelser om vattenhalt in. in. i 44 §. I 45 § föreskrives,
att när inhemskt smör samhälle», någon av följande kvalitetsbeteckningar
skall anvandas, nämligen a) runmärkt mejerismör, varmed förstås smör
som vid mejeri med nmmärkesrätt tillverkats i enlighet med de föreskrifter
som statens jordbruksnämnd meddelar för begagnande av dylik rätt;
1 liihaag till riksdagens protokoll 1953. 9 sand. 2 avd. Nr 19.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2'' Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
b) mejerismör• varmed förstås annat vid mejeri tillverkat smör än under
a) sägs; samt c) lantsmör, varmed förstås smör, som tillverkats annorstädes
än vid mejeri. Ivvalitetsbeteckning, som nu sagts, skall — såvitt fråga ej ar
om lantsmör, som saluhålles å orten för tillverkningen vara ann>ven
på varans omslag eller på anslag, anbragt på eller omedelbart intill varan.
Statens jordbruksnämnd bär den 12 mars i år i princip godkant ett av
Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg — under vilket
namn Svenska smörprovningarnas verksamhet numera bedrives — framlagt
förslag till bestämmelser för begagnandet av runmarket for smör. Forslaget
innebär i olika avseenden skärpningar av runmärkeskontrollen. Enligt
det godkända förslaget skall sålunda bl. a. kontrollen i betydligt utökad
omfattning insättas på smörets kvalitet sedan detsamma paketerats i
konsumentförpackning, mot att tidigare huvudvikten lagts vid kontroll av
smörets drittelförpackning. Vidare skall ett underkänt prov av smör, som
inköpts i allmänna handeln, i vissa fall kunna påverka mejeriets runmankesrätt.
Enligt de nya bestämmelserna kan runmärket å emballage, i vilket
smöret är förpackat, makuleras därest kontrollanstalten finner att smöret
icke fyller för runmärket stadgade fordringar. I fråga om kontroll av
lagrat runmärkt smör skall kontrollanstaltens styrelse äga utfärda särskilda
föreskrifter.
Frågan om märkning av frgshuslagrat smör har behandlats i förarbetena
till livsmedelsstadgan.
19A8 års livsmedelssakkunniga anförde härom i sitt betänkande med
förslag till livsmedelsstadga (SOU 1949:43):
»I detta sammanhang bör nämnas, att under de överläggningar, som de
sakkunniga haft med representanter för svenska smorprovmngarna, från
deras sida vissa bekymmer uttalats för att runmärkt smör under lagnng i
fryshus i många fall fått sin kvalitet så försämrad, att det, nar det uttages
från fryshuset, icke längre fyller de fordringar, som uppställas pa runmärkt
smör Det uttalades därvid önskemål om att smörprovningarna skulle ag
rätt att taga bort runmärket från dessa smörpartier eller förbjuda användningen
av detsamma för dem. Man ansåg sig emellertid icke aga denna ratt
utan särskild författningsbestämmelse. , fl]iu
De sakkunniga finna det uppenbart, att har föreligger ett betydelsefullt
problem under krisförhållanden. Under normalare tider, da det kan vantas,
att lagringstiderna bli avsevärt kortare, torde emellertid dylika tall av kvalitetsförsämring
bliva förhållandevis sällsynta. De sakkunniga ha darfor betraktat
ifrågavarande spörsmål huvudsakligen som ett kristidsproblem och
därför icke ansett sig böra gå närmare in på frågan Av liknande ^M ha de
sakkunniga icke velat förorda särskilda markningsbestammelser betratfan
de
fryshuslagrat smör.» . .
I den till 1951 års riksdag framlagda propositionen med förslag till ny
livsmedelsstadga, nr 63, yttrade föredragande departementschefen om denna
fråga:
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
3
»Särskild bestämmelse om märkning av fryshuslagrat smör har jag icke
nu ansett böra införas i stadgan. Skulle det framdeles visa sig, att en sådan
bestämmelse är nödvändig, synes frågan få upptagas till förnyat övervägande.
Eljest torde rätta vägen vara att ändra runmärkesbestämmel
serna.
»
Andra lagutskottet, som jämväl hade att taga ställning till två motioner,
i vilka framhölls, att enär fryshuslagrat smör ej sällan till sin smak vore
väsentligt underlägset vanligt smör, det syntes angeläget, att köparen genom
märkning på förpackningen hölles underrättad om att smöret härrörde
från fryshus, yttrade i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 34:
»De sakkunniga ha betraktat förevarande spörsmål angående märkning
av fryshuslagrat smör huvudsakligen som ett kristidsproblem. Det har
emellertid visat sig, att lagringstiden även under senare år varit onormalt
lång. Förhållandena ha dock för närvarande åter förbättrats. Vidare sker,
enligt vad utskottet inhämtat, tillverkningen av smör, som avses skola
lagras i fryshus, numera på sådant sätt, att smöret vid lagringen ej utsättes
för samma risk för kvalitetsförsämring som tidigare. Ett system med betalning
efter kvalitet har jämväl bidragit till förbättrade förhållanden. De
av motionärerna föreslagna märkningsbestämmelserna torde vidare kunna
leda till vissa avsättningssvårigheter beträffande det kylhuslagrade smöret
även i sådana fall, då någon nämnvärd kvalitetsskillnad mellan detta och
vanligt smör icke föreligger. Utskottet kan därför icke tillstyrka, att särskilda
bestämmelser om märkning av fryshuslagrat smör nu införas, utan
anser, att utvecklingen på ifrågavarande område bör avvaktas. Utskottet
vill dock understryka angelägenheten av att lagringstiden blir så kort som
möjligt.»
över motionerna ha yttranden avgivits av statens jordbruksnämnd, statens
institut för folkhälsan, Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter
och ägg och Svenska mejeriernas riksförening u. p. a.
De av motionärerna omnämnda fall, då smör av otillfredsställande
beskaffenhet saluhållits, ha särskilt behandlats av Svenska
kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg, .statens jordbruksnämnd
och Svenska mejeriernas riksförening u. p. a.
Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg anför, att intet av
de undersökta proven med undantag av prov B 1142 har förklarats otjänligt
till människoföda. Kontrollanstalten fortsätter:
»Prov B 1142 var vid bedömningstillfället ca 2 månader gammalt räknat
från utbitningsdagen och har förmodligen under större delen av denna
tid förvarats i någon butik. Såvitt det är kontrollanstalten bekant har
sjukdomsalstrande bakterier icke påvisats i något av proven.
Beträffande uttalandena om att smöret varit odugligt till människoföda
eller olämpligt såsom bordssmör vill kontrollanstalten erinra om att densamma
icke gjort sadana uttalanden. Kontrollanstalten bedömer endast
smöret etter fastställd poängskala, där 5 poäng betecknar utmärkt, 4 mvcket
god, 3 god, 2 mindre god och 1 underhaltig beskaffenhet. Om ett smör
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
erhållit exempelvis 2 poäng får detta sålunda icke tolkas som att smöret
därmed är otjänligt såsom bordssmör.
Angående kvaliteten på i butikerna i Kiruna inneliggande smörlager vid
det tillfälle, då hälsovårdsnämnden utfärdade försäljningsstopp, kan meddelas
följande.
Den 26 november 1952 har i 23 olika butiker i Kiruna uttagits sammanlagt
25 prov av smör, vilka bedömts vid kontrollanstalten i Malmö den 3
december 1952. Utav dessa 25 prov voro 5 av mycket god beskaffenhet, 10
av god, 7 av mindre god och 3 av underhaltig beskaffenhet beträffande
egenskapen lukt och smak. Härtill kan anmärkas att av de prov, som voro
underhaltiga, voro 2 st ca 2 månader och 1 st ca 1 månad gamla vid inköpet
av proven. Av de 7 st, som voro av mindre god beskaffenhet, var 1 st
ca 1 1/2 månad och de övriga mellan 1/2 och 1 månad gamla.
Av ovanstående framgår att om vederbörlig hänsyn tages till smörets
ålder räknat från utbitningsdagen och de förhållanden, som smöret under
tiden förvarats vid, har den allfa största delen av proven varit av god
eller mycket god beskaffenhet. Det är ett känt iörhållande, att kvaliteten
hos ett smör kan försämras förhållandevis snabbt efter att det blivit utbitat
särskilt om det utsättes för relativt hög temperatur.»
Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. yttrar:
»Ur mejerihanteringens synpunkt kan det endast framhållas, att det
givetvis är beklagligt, om smör av den kvalitet, som de åberopade proven
utvisa, når konsumenterna. Det bör emellertid beaktas, att det smör, varav
proven uttagits, ingalunda genomsnittligt varit av så låg kvalitet, som de
åberopade proven utvisa. En del av de smörpaket, som uttagits som prov,
ha lagrats i detaljhandeln under förhållanden, över vilka mejerihanteringen
icke haft någon kontroll. Sålunda var exempelvis det åberopade provet
B 1142 ca 2 månader gammalt, räknat från utbitningsdagen. I en del fall
har provens transport till institutet för tolkhälsan tagit en för smörets
kvalitet betydelsefull lång tid, särskilt som man kan förutsätta, att proven
härvid utsatts för relativt hög temperatur.»
Statens jordbruksnämnd anför:
»Jordbruksnämnden är helt överens med motionärerna om att det är att
beklaga att, såsom i förevarande fall konstaterats, sekunda smör blivit
salufört. Nämnden är emellertid angelägen framhålla, att enligt nämndens
mening mejeriorganisationen och mejerierna icke ensamma torde kunna
lastas för förekomsten i allmänna handeln av icke fullgott smör. Det är
nämligen icke uteslutet, att en del av smöret försämrats genom lagring i
detaljhandeln under längre tid än som är normalt. Att så kan ha varit fallet
bestyrkes av vad som framkommit vid de prov av smör, som kontrollanstalten
den 26 november uttagit i 23 olika butiker i Kiruna. Sålunda var
1 fråga om 2 prov av underhaltig beskaffenhet smörpaketets ålder cirka
2 månader. Vid de förhållanden, som i allmänhet äro rådande i fråga om
lagring av smör i detaljhandeln, torde en lagringstid av 2 månader vara
alitför lång för att kvaliteten skall kunna bevaras.»
Beträffande motionärernas hemställan om utredning rörande orsakerna
till att smör av den kvalitet, som beskrives av institutet för folkhälsan,
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
5
t. ex. prov B 1142, yttrar jordbruksnämnden, att nämnden för sin del anser,
att i förevarande fall den utredning verkställts, som varit erforderlig för
bedömandet av frågan, och att en ytterligare utredning icke behövs.
Beträffande förslaget om lagstiftning rörande märkning av beredskapssmör
finner statens institut för folkhälsan att särskilda bestämmelser
rörande fryshuslagrat smör torde vara påkallade. I huvudsak torde,
anför institutet, det avsedda syftet kunna nås genom ändring av runmärkesbestämmelserna
i den riktningen att märket skall avlägsnas från smör,
som mer än en viss tid lagrats i kylhus. Med hänsyn till det för rationell
distribution nödvändiga behovet av korttidslagring torde det dock vara
nödvändigt att tillata, att märket bibehålls på smör, som endast förvarats
en kortare tid i kylhus. Trots de betänkligheter, som framförts mot förslaget,
torde man, enligt institutet, även kunna överväga en föreskrift att
allt smör, som lagrats över en viss tid i kylhus, skall märkas med ordet
»Kylhuslagrat».
Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg anför i denna fråga
bl. a. följande:
Kontrollanstalten vill erinra om att enligt för smör gällande runmärkesbestämmelser
kontrollanstalten icke har kunnat utöva någon tillfredsställande
kontroll över bitsmörets kvalitet. På sådant smör uppnådda resultat
bär nämligen icke haft någon inverkan på mejeriets runmärkesrätt. Kontrollanstalten
har länge haft sin uppmärksamhet riktad härpå och har
ledan under år 1950 utarbetat förslag till ändring av runmärkesbestämmelserna
för smör. Härvid har särskilt hänsyn tagits till att en tillfredsställande
kontroll av bitsmörets kvalitet skulle möjliggöras. Detta förslag
har tyvärr ännu icke kunnat realiseras framför allt beroende på hittills
gällande prisbestämmelser för smör, som tillåtit lika minutpris för allt
smör oavsett dess kvalitet. Da ändring härutinnan nu synes komma att
ske, avser kontrollanstalten att ändra runmärkesbestämmelserna för smör
pa sätt, som närmare framgår av förslag härtill, som inom närmaste tiden
kommer att föreläggas statens jordbruksnämnd för fastställande. Enligt
aberopade förslag till ändring av runmärkesbestämmelserna för smör erhalles
också tillfredsställande kontroll av att fryshuslagrat smör icke kommei
att försäljas sasom runmärkt sadant, savida det ej har en häremot svarande
kvalitet.
Såsom ovan angivits har det av kontrollanstalten framlagda förslaget till
ändrade bestämmelser rörande runmärkning nu i princip godkänts av
statens jordbruksnämnd.
Svenska mejeriernas riksförening anför:
»Motionärerna föreslå, att på paketen skall angivas, att smöret är av
beredskapskaraktär, d. v. s. lagrat smör. Nyligen företagna försök visa
emellertid, att lagringstidens längd har en mycket obetydlig inverkan på
smörets kvalitet, medan den tid, som åtgår från det att smöret uttagits från
lagret, uppvärmts till rumstemperatur, paketerats och förts i handeln, har
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
en så mycket större betydelse i detta hänseende. Smöret kan sålunda vara
av fullgod kvalitet vid det tillfälle, då det paketeras, men ändå under ogynnsamma
förhållanden hinna sjunka i kvalitet till "det tillfälle, då det skall
konsumeras. Att under sadana förhallanden pa paketen särskilt utmärka
det djupfrysta smöret såsom en vara av lägre kvalitet eller en vara med
endast begränsad användbarhet är icke rimligt och riktigt.»
Statens jordbruksnämnd redogör för det nu i princip godkända förslaget
till bestämmelser om runmärkningskontrollen och åberopar såsom yttrande
över motionärernas förslag om märkning av paket innehållande beredskapssmör
vad Svenska mejeriernas riksförening i sitt yttrande anfört.
Remissinstanserna ställa sig huvudsakligen avvisande till förslaget om
märkning av smörpaket med dagen för tillverkningen.
Statens institut för folkhälsan förklarar sig vara tveksamt mot lämpligheten
av en dvlik märkning och anför såsom skäl härför:
»Med hänsyn till denna varas allmänna känslighet för lagring och andra
förhållanden, som inträffar efter kärningen, torde en sådan märkning
endast få en begränsad betydelse som ledning för allmänheten vid bedömande
av smörets beskaffenhet. Däremot kunde den komma att försvåra
avsättningen av väl lagrat smör av god kvalitet endast på den grund att
det vore något äldre.»
Svenska mejeriernas riksförening framför liknande synpunkter och tilllägger,
att angivande av smörets tillverkningsdatum på smörpaketet även
skulle vara praktiskt ogenomförbart. Riksföreningen anför vidare:
~ »Däremot torde både såsom en praktisk möjlighet och---också
såsom en mera motiverad åtgärd kunna övervägas att angiva paketeringsdagen
på smörpaketen. Det må emellertid framhållas, att sådan beteckning
å smörpaketen redan finnes, visserligen i form av code, men denna
möjliggör dock undersökning rörande smörpaketens ålder, i de fall då en
undersökning därom av nagot skäl kan bli behövlig.
Riksföreningen har för sin del den uppfattningen, att denna märkning
är fullt tillräcklig, i synnerhet sedan den ovan angivna skärpta smörkontrollen
blivit genomförd. Skulle framdeles av något skäl öppen datummärkning
avseende smörets paketeringsdag anses behövlig, kommer givetvis
riksföreningen att taga en sådan åtgärd under övervägande. Riksföreningen
hyser därför den bestämda uppfattningen, att ytterligare lagstiftning
på området icke för närvarande är påkallad.»
Statens jordbruksnämnd åberopar riksföreningens yttrande och tillägger:
»Nämnden får därjämte framhålla, att Stockholms Konsum sedan någon
tid tillämpar en öppen datummärkning av runmärkt bitsmör, varvid å
paketet instämplat datum angiver dagen för smörets förpackning. Företagets
erfarenheter av denna märkning lära vara goda. Nämnden har för
avsikt att snarast upptaga frågan om lagstadgad datummärkning å smörpaketen.
Innan förslag härom avges, torde emellertid resultatet av den
omläggning av runmärkeskontrollen av smör, som nu kommer att genomföras,
böra avvaktas.»
Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg framhåller, att en
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
7
öppen datummärkning förmodligen skulle medföra avsevärda svårigheter
för smörhandeln. Kontrollanstalten har dock för sin del intet att erinra
mot en dylik märkning.
Utskottet.
Utskottet finner i likhet med motionärerna angeläget, att bestämmelserna
om kontroll av smör äro så utformade, att saluförande av smör av
otillfredsställande beskaffenhet så vitt möjligt förhindras. Såsom framgår
av remissyttranden över motionerna ha på den senaste tiden beslutats åtgärder,
som gå ut på att åstadkomma en bättre kvalitetskontroll av smör.
Sålunda har statens jordbruksnämnd den 12 mars innevarande år i princip
godkänt ett av Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg
framlagt förslag till ändring av runmärkesbestämmelserna för smör. Förslaget,
för vars huvuddrag ovan redogjorts, innebär i flera avseenden skärpningar
av runmärkeskontrollen, vilka syfta till att skapa garanti för att
runmärkt smör vid försäljning till detaljhandeln är av den kvalitet, som
kräves för runmärkning. Behövligheten av de av motionärerna föreslagna
åtgärderna beträffande märkning av smör bör i viss mån bedömas mot
bakgrunden av dessa ändringar av kontrollföreskrifterna.
Bestämmelser om märkning av fryshuslagrat smör skulle, såsom andra
lagutskottet framhållit i sitt utlåtande över förslaget till 1951 års livsmedelsstadga,
kunna leda till avsättningssvårigheter för det kylhuslagrade
smöret även i sådana fall, då någon nämnvärd kvalitetsskillnad mellan
detta och annat smör ej föreligger. Det nu godkända förslaget till ändrade
bestämmelser för runmärkningskontrollen innebär ökade möjligheter att
komma till rätta med sådana missförhållanden, som motionärerna påtala.
Med hänsyn härtill anser utskottet, att erfarenheter av det nya kontrollsystemet
böra avvaktas, innan lagstiftningsåtgärder om märkning av fryshuslagrat
smör närmare övervägas. Vad beträffar förslaget om att tidpunkten
för smörets tillverkning skall angivas på smörpaketen bör beaktas,
att smörets kvalitet i hög grad beror på förhållanden, som hänföra sig till
tiden efter tillverkningen, i synnerhet då sättet för förvaringen. En märkning
med dagen för tillverkningen skulle därför ha begränsat värde som
konsumentupplysning, medan den kunde komma att försvåra avsättningen
av väl lagrat smör av god kvalitet. Däremot tala skäl för att paketeringsdagen
angives på smörförpackningen. Statens jordbruksnämnd har upplyst,
att nämnden har för avsikt att snarast upptaga frågan om lagstadgad
datummärkning å smörpaketen. Innan förslag härom framlägges, anser
nämnden dock resultatet av omläggningen av runmärkeskontrollen böra
avvaktas. Till denna uppfattning ansluter sig utskottet. Utskottet vill tilllägga,
alt det vore att hälsa med tillfredsställelse om öppen datummärkning
på frivillighetens väg mera allmänt genomfördes.
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 19.
Utskottet anser med hänsyn till i ärendet vunna upplysningar ej erforderligt
att, såsom motionärerna föreslå, riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
om utredning rörande det i motionerna särskilt påtalade fallet, då smör
av otillfredsställande beskaffenhet försålts.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner, I: 321 och II: 387, ej måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 9 april 1953.
På andra lagutskottets vägnar:
EDVIN JACOBSSON.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Sten, Nils Elowsson, Sunne*, Nerman,
Bengtson*, Ahlberg, fru Carlqvist och herr Nils Theodor Larsson;
från andra kammaren: herr Jacobsson i Igelsbo, fröken Höjer, herr
Odhe*, fru Sjöstrand*, herrar Bengtsson i Varberg, Cassel*, Larsson i Hedenäset
och fru Eriksson i Ängelholm.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Statens Reproduktionsanstalt, Stockholm 1953
125053
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.