Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946
1953-02-10 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1953:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 2.
1
Nr 2.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99).
Genom en den 2 januari 1953 dagtecknad proposition, nr 21, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande
Förslag
till
Förordning om ändring i familjebidragsförordningen den
29 mars 1946 (nr 99).
Härigenom förordnas att 6 och 13 §§ familjebidragsförordningen den
29 mars 19461 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse.)
6
Familj epenning utgår — — —
för dag:
Kronor.
1) För hustru--16 år ... 4:60
2) För annan — — under 1) 2: 70
3) För annan--under 1) 1:85
När synnerliga skäl därtill äro
må efter särskilt medgivande, enligt
vad i 39 § stadgas, familjepenning
för värnpliktigs moder, som
förestår hans hem, utgå med högst
4 kronor 60 öre för dag, oaktat den
värnpliktige icke har hemmavarande
familjemedlem under 16 år.
(Föreslagen lydelse.)
§•
Familjepenning utgår -— —- —
för dag:
Kronor.
1) För hustru — — 16 år ... 5:—-
2) För annan--under 1) 3: —
3) För annan--under 1) 2: —
När synnerliga skäl därtill äro
må efter särskilt medgivande, enligt
vad i 39 § stadgas, familjepenning
för värnpliktigs moder, som
förestår hans hem, utgå med högst
5 kronor för dag, oaktat den
värnpliktige icke har hemmavarande
familjemedlem under 16 år.
13 §.
1 mom. Familjepenning utgår 1 mom. Familjepenning utgår
— — — efter tjänstgöring jäm- — — — efter tjänstgöring jämlikt
27 § 1 mom. värnpliktslagen, likt 27 g 1 mom. värnpliktslagen.
1 Senaste lydelse, se beträffande 6 § SFS 1952:28 och beträffande 13 § SFS 1951:117.
1—248 53 Biliang till riksdagens protokoll 1953. 9 saml. 2 avd. Nr 2.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 2.
(Gällande Ig delse.)
Bostadsbidrag för bostad i den
värnpliktige eller hans hustru tillhörig
fastighet utgår, beräknat för
tjänstgöringsdag, under tjänstgöringstiden.
Bostadsbidrag enligt 9 § i annat
fall ån i andra stycket sägs och bostadsbidrag
enligt 11 § 2 mom. utgår
till gäldande av utgifter, vilka förfalla
under tjänstgöringstiden, dock
att om sådant bostadsbidrag kommer
att till beloppet understiga det
bidrag, som skulle hava utgått, därest
detsamma beräknats för tjånstgöringsdag,
skillnaden utgår vid
tjänstgöringstidens slut.
Bostadsbidrag enligt 10 § utgår
från tjänstgöringstidens början till
utgången av den månad under
vilken tjänstgöringstiden utlöper.
Bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom.
---under tjänstgöringstiden.
2 mom. Om särskilda skäl därtill
föranleda, må familjepenning
utgå för högst tjugu dagar och bostadsbidrag
enligt 9 §, 10 § och 11 §
2 mom. för högst trettio dagar utöver
de i 1 mom. angivna tiderna,
därvid dock i fråga om bostadsbidrag
skall gälla, att, därest sådant
bidrag utgått för längre tid ån som
motsvarar tjänstgöringstiden, det
överskjutande antalet dagar skall
medräknas i den tid, för vilken förlängt
bidrag beviljas.
Bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom.
— — — tjänstgöringstidens slut.
Vad ovan i detta moment stadgats
skall dock i fråga om värnpliktig,
som fullgjort tjänstgöring
jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,
äga tillämpning alle
-
(Föreslagen lydelse.)
Bostadsbidrag enligt 9 §, 10 §
och 11 % 2 mom. utgår, beräknat för
tjänstgöringsdag, under tjänstgöringstiden.
Bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom.
--— under tjänstgöringstiden.
2 mom. Om särskilda skäl därtill
föranleda, må familjepenning
utgå för högst tjugu dagar och bostadsbidrag
enligt 9 §, 10 § och 11 §
2 mom. för högst trettio dagar utöver
de i 1 mom. angivna tiderna.
Bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom.
— — — tjänstgöringstidens slut.
Vad ovan i detta moment stadgats
om familjepenning skall i fråga
om värnpliktig, som fullgjort tjänstgöring
jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,
äga tillämpning alle
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 2.
3
(Gällande lydelse.)
nast därest tjänstgöringen upphört
tidigare än som vid tjänstgöringens
början kunde förutsättas.
Storleken av — — — föreliggande
behov.
3 inom. Beträffande vad ---- —
närmare föreskrifter.
(Föreslagen lydelse.)
nast därest tjänstgöringen upphört
tidigare än som vid tjänstgöringens
början kunde förutsättas.
Bestämmelserna om bostadsbidrag
i detta moment skola icke gälla
såvitt angår värnpliktig som fullgjort
allenast repetitions- eller befälsövning
eller sådana övningar i
förening.
Storleken av — -— — föreliggande
behov.
3 mom. Beträffande vad---
närmare föreskrifter.
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1953.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Med hänsyn till livsmedelskostnadernas stegring föreslås att maximibeloppen
för familjepenning enligt 6 § familjebidragsförordningen skall
höjas med omkring 10 % och för de olika kategorierna av familjemedlemmar
utgöra 5, 3 och 2 kronor för dag.
Vidare föreslås ändrad beräkning av den tid varunder bostadsbidrag
i dess vanligaste former skall utgå. Den gällande regeln är att sådant bidrag
skall täcka utgifter vilka förfaller under den värnpliktiges tjänstgöringstid.
Förslaget innebär att bidraget skall avse utgifter vilka belöper
på tjänstgöringstiden.
Slutligen upptar förslaget frågan om s. k. förlängt familjebidrag. Sådan
förmån utgår för närvarande i princip icke till värnpliktig som avslutat
fredstjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen. Nu föreslås att förlängt
bostadsbidrag även skall kunna utgå efter avslutad fredstjänstgöring
av längre varaktighet.
Till grund för propositionen har legat ett av försvarets socialbyrå i skrivelse
den 28 oktober 1952 framlagt förslag i ämnet. Detta förslag har remissbehandlats.
A. FAMILJEPENNING.
Gällande bestämmelser.
Enligt såväl 1942 års krigsfamiljebidragsförordning (SFS 1942:521)
som 1946 års familjebidragsförordning i dess ursprungliga lydelse utgick
tamiljepenning med högst de belopp för dag som framgår av tariffen överst
å nästa sida.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 2.
Ortsgrupp
1
2
3
För hustru och frånskild
hustru ävensom — därest
värnpliktig icke samman- lever med hustru eller
hustrun, med vilken han
sammanlever, är arbets- oförmögen — för annan
familjemedlem, som före- står hemmet åt värnplik- tig med hemmavarande
familjemedlem under 16 år
kronor
För annan
familjemed- lem över 16
år än som
avses i kol. 1
kronor
För annan
familjemed- lem under 16
år än som
avses i kol. 1
kronor
I ..............
2: 75
1:40
1:10
II ..............
3: —
1: 65
1:20
III ..............
3:25
1: 90
1:30
Familjepenningens maximibelopp har sedermera ändrats tre gånger.
Sålunda framlades genom propositionen 1950: 146 förslag om upphävande
av dyrortsgrupperingen av familjepenningen och om vissa höjningar
av familjepenningens maximibelopp. Förslaget avsåg endast en
provisorisk reglering för budgetåret 1950/51. Riksdagen biföll propositionen
(skrivelse nr 240).
Genom propositionen 1951:17 föreslogs, bland annat, ett definitivt
slopande av dyrortsgrupperingen och en ytterligare reglering uppåt av
familjepenningens maximibelopp. Propositionen bifölls av riksdagen i de
delar varom här är fråga (skrivelse nr 60).
I proposition den 4 januari 1952 (nr 19) föreslogs att maximibeloppen
skulle bestämmas till kronor 4:50, 2:60 och 1:80. Dessa belopp hade
beräknats på grundval av det senast tillgängliga indextalet för livsmedelskostnaderna
(september 1951), vilket utgjorde 224 enheter.
Under behandlingen av sistnämnda proposition konstaterade andra lagutskottet
(utlåtande nr 3) att index ytterligare stigit och att senast då tillgängliga
indextal, som avsåg december 1951, utgjorde 229 enheter. Med
beaktande härav förordade utskottet att maximibeloppen skulle fastställas
till kronor 4: 60, 2: 70 respektive 1: 85, vilket innebar en viss avrundning
uppåt. Utskottet framhöll att genom en sådan avrundning lämnades visst
utrymme för prisstegringar även under år 1952.
Utskottets förslag bifölls av riksdagen och i enlighet härmed utfärdades
förordning den 8 februari 1952 (nr 28) om ändring i 6 § familjebidragsförordningen.
De ändrade reglerna, vilka trädde i kraft den 1 mars 1952, gäller alltjämt.
Andra lagutskottets utlåtande nr 2.
5
Departementschefen.
»Familjepenningens maximibelopp har förhöjts under ettvart av de tre
sista åren. Varje förhöjning har motiverats med stegringen av livsmedelskostnaderna.
Den senaste regleringen av maximibeloppen skedde på grundval av livsmedelskostnadsindex
för december 1951 som utgjorde 229 enheter. Maximibeloppen
bestämdes därvid, efter mindre avrundningar uppåt, till
kronor 4:60, 2: 70 och 1: 85.
Socialbyråns nu föreliggande förslag om en ytterligare reglering bygger
på den prisstegring som inträffat sedan årsskiftet 1951—1952. Senast tillgängliga
indextal — för september 1952 — utgör 252 enheter. Med utgångspunkt
härifrån föreslår socialbyrån en höjning av familjepenningens
maximibelopp till 5, 3 och 2 kronor.
Förslaget, som lämnats utan erinran av remissmyndigheterna, synes
innebära en följdriktig tillämpning av de tre senaste årens riksdagsbeslut
i frågan. De föreslagna beloppen finner jag vara väl avvägda. Genom
att desamma kunnat avrundas till jämna krontal ernås en icke oväsentlig
fördel ur arbetsbesparingssynpunkt.»
Beträffande den kostnadsökning för statsverket, som höjningen skulle
komma att medföra, hänvisar departementschefen till vissa överväganden
inom socialbyrån.
Enligt dessa beräknas den föreslagna höjningen av familjepenningens
maximibelopp föranleda en kostnadsökning av omkring 5 % av de totala
familjebidragskostnaderna. Hänsyn härtill har tagits vid beräkningen av
erforderliga medel under ifrågavarande anslag.
Utskottet.
Sedan riksdagen i februari 1952 beslöt den senaste höjningen av familjepenningens
maximibelopp, har stegringen av levnadskostnaderna fortsatt.
Livsmedelskostnadsindex, som vid den då genomförda ändringen beräknades
till 229, nådde för september 1952 talet 252, och denna siffra har
legat till grund för den framräkning av familjepenningens belopp, som i
propositionen föreslås. Mot bakgrunden av den skedda levnadskostnadsökningen
framstår eu uppräkning av de nuvarande maximibeloppen som
särskilt önskvärd. Utskottet finner den föreslagna förhöjningen av beloppen
väl motsvara den inträffade fördyringen. Härtill må anmärkas, att
senast tillgängliga indextal, avseende december 1952, utgör 251 enheter och
sålunda antyder eu viss återhållande tendens i utvecklingen av livsmedelskostnaderna.
En höjning av maximibeloppen enligt förslaget väntas medföra en kostnadsökning
för statsverket på omkring fem procent av de nuvarande utgifterna
för familjebidrag. Merkostnaden torde således belöpa sig till cirka
1 160 000 kronor.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 2.
B. BERÄKNING AV TID FÖR BOSTADSBIDRAG.
Gällande bestämmelser m. m.
Enligt familjebidragsförordningen utgår bostadsbidrag i följande olika
former, nämligen:
bostadsbidrag i egentlig mening, omfattande dels bidrag för bostad i
den värnpliktige eller hans hustru tillhörig fastighet, dels ock bidrag i
annat fall, d. v. s. hyresbidrag (9§);
bidrag för uppvärmning (10 §);
bidrag för flyttningskostnader (11 § 1 mom.); samt
bidrag för förvaring av lösören (11 § 2 mom.).
Regler om de tider för vilka bidragen skall beräknas är givna i 13 §
förordningen (i författningsrummets lydelse enligt SFS 1951:117).
Av 13 § 1 mom. tredje stycket framgår att hyresbidrag utgår till gäldande
av utgifter, vilka förfaller under tjänstgöringstiden. Härjämte
finns en jämkningsbestämmelse för det fall att bidraget kommer att understiga
det bidrag som skulle ha utgått därest detsamma beräknats för
tjänstgöringsdag; i dylikt fall utjämnas skillnaden vid tjänstgöringstidens
slut.
Principen att hyresbidrag skall täcka den hyra som förfaller under
tjänstgöringstiden härrör från 1940 års krigsfamiljebidragsförordning
(SFS 1940: 223, 9 §).
Bostadsbidrag som nyss nämnts skall enligt 20 § familjebidragskungörelsen
(i författningsrummets lydelse enligt SFS 1951:118) i princip
utbetalas för kalendermånad i förskott.
Departementschefen.
»Enligt gällande bestämmelser skall hyresbidrag utgå till gäldande av
utgifter som förfaller under tjänstgöringstiden. Om bidraget härvid skulle
komma att understiga det bidrag som skulle ha utgått om detsamma beräknats
för tjänstgöringsdag utbetalas dock skillnaden vid tjänstgöringstidens
slut.
Hyra för viss månad anses förfallen sista dagen i nästföregående
månad.
Socialbyrån framhåller att en repetitionsövning om 32 dagar (in- och
utryckningsdagar inräknade) följaktligen i vissa fall kan berättiga till
bidrag för två hela månader. Så blir exempelvis fallet om inryckning äger
rum den 30 eller 31 augusti. Det angivna resultatet inträffar självfallet
ännu oftare vid inkallelser till repetitionsövning kombinerad med befälsövning
om 10 dagar.
För att avhjälpa de nackdelar som sålunda kan följa av det nuvarande
systemet föreslår nu socialbyrån en övergång till ändrad tidsberäkning
för bostadsbidrag. Förslaget innebär att hyresbidrag — liksom även bidrag
Andra lagutskottets utlåtande nr 2.
7
till uppvärmning och till förvaring av möbler in. m. — skall avse utgifter
som belöper på tjänstgöringstiden. Förslagets genomförande förutsätter
ändring av 13 § 1 mom. familjebidragsförordningen.
I likhet med socialbyrån finner jag att den nuvarande tidsberäkningen
för bostadsbidragen är ägnad att medföra alltför slumpartade och ojämna
resultat vid tillämpningen, särskilt då fråga är om kortvarig tjänstgöring.
Bristerna i gällande system har aktualiserats genom den ökade repetitionsövningsverksamheten
under de senaste åren.
Socialbyråns förslag till ändring av familjebidragsförordningen, vilket
lämnats utan erinran av samtliga remissmyndigheter, synes mig innebära en
lösning som ur behovs- och rättvisesynpunkt äger företräde framför det
nuvarande systemet. Förslaget tillstyrkes därför av mig.
Genomförandet av en ändrad beräkning av tid för bostadsbidrag torde
förutsätta ändrade tillämpningsföreskrifter i familjebidragskungörelsen.
De problem som möter härvid har berörts av socialbyrån och även under
remissbehandlingen, särskilt av länsstyrelserna i Malmöhus och Jönköpings
län. Härutinnan får jag hänvisa till den föregående redogörelsen.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de erforderliga tilllämpningsföreskrifterna,
varvid de av nyssnämnda myndigheter anförda
synpunkterna bör beaktas.»
Förslagets konsekvenser för det allmänna i kostnadshänseende beröras
i samband med frågan om förlängt familjebidrag.
Utskottet.
Erfarenheterna från de senaste årens repetitionsövningar med värnpliktiga
ha visat, att de hittills gällande bestämmelserna för beräkning av tid
för främst sådant bostadsbidrag, som utgives till gäldande av hyra, kunnat
leda till resultat, som icke rätt motsvarat bestämmelsernas syfte. Sålunda
har förekommit att repetitionsövningar, vilka med in- och utryckningsdagarna
inräknade fullgöras under 32 dagar, kommit att omfatta två månadsslut
och följaktligen berättiga värnpliktig med månatligen förfallande
hyra till hyresbidrag för två månader. Vidare ter sig, såsom departementschefen
framhållit, utfallet av den nuvarande principen slumpartat.
Tjänstgöringar av samma längd ha kunnat medföra rätt till ersättning för
hyra under olika antal månader enbart beroende på vilken dag i månaden
inryckning till tjänstgöring skett.
Det framlagda förslaget att beräkna bidraget för tjänstgöringsdag under
tjänstgöringstiden erbjuder en rättvisare lösning. Därmed nås överensstämmelse
med reglerna för bidrag, som utgår för bostad, vilken äges av den
värnpliktige eller hans hustru- Utskottet finner även lämpligt att bestämmelserna
om bidrag till uppvärmning och bidrag till förvaring av möbler
in. m. underkastas samma princip. Utskottet förutsätter, att de tillämp
-
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 2.
ningsbestämmelser, vilka komina att i administrativ väg utfärdas, så utformas
att de medgiva en smidig anpassning efter de värnpliktigas skiftande
behov.
C. FÖRLÄNGDA FAMILJEBIDRAG.
Gällande bestämmelser m. m.
13 § familjebidragsförordningen innehåller bestämmelser om de tider
varunder familjepenning och bostadsbidrag må utgå. Som allmän regel
gäller att familj epenning utgår med vad som belöper på tjänstgöringstiden.
Beträffande bestämmelserna om bostadsbidrag torde i detta avseende
få hänvisas till den förut lämnade redogörelsen.
1 vissa fall kan utgå s. k. förlängt familjebidrag. Från denna förmån
är i princip undantagna värnpliktiga som fullgör fredstjänstgöring jämlikt
27 § 1 mom. värnpliktslagen.
Enligt 13 § 1 mom. utgår familjepcnning under 5 dagar efter avslutandet
av tjänstgöringen, därest denna varat minst 30 dagar.
2 mom. innehåller regler om fakultativt förlängda bidrag, som efter
behovsprövning må beviljas om särskilda skäl därtill föranleder. Sålunda
kan utgå familjepenning under högst 20 dagar och bostadsbidrag under
högst 30 dagar utöver de eljest gällande tiderna. Dylikt förlängt bidrag
kan i undantagsfall utgå även vid fredstjänstgöring, nämligen om tjänstgöringen
upphört tidigare än som vid dess början kunde förutsättas.
De nu angivna bestämmelserna i 1946 års familjebidragsförordning
överensstämmer i det väsentliga med vad som tidigare gällde enligt 1942
års krigsfamiljebidragsförordning (SFS 1942:521) och fredsfamiljebidragsförordningen
av samma år (SFS 1942:524). Bestämmelserna belyses
av departementschefens uttalande i propositionen 1946: 73 (s. 44).
I samband med framläggandet av 1951 års proposition om ändring i
familjebidragsförordningen upptogs även till behandling ett av försvarets
socialbyrå väckt förslag om upphävande av gällande hinder för värnpliktiga
som fullgör fredstjänstgöring att komma i åtnjutande av förlängt familjebidrag.
Departementschefen fann emellertid att vad som förekommit i
frågan sedan år 1946 icke givit övertygande skäl för frångående av den
ståndpunkt som då intagits och förklarade sig ej kunna biträda socialbyråns
förslag (propositionen 1951:17 s. 19). Riksdagen lämnade departementschefens
uttalande utan erinran.
Sedermera framställdes ånyo förslag om slopande av nyssnämnda inskränkningar.
Förslagen vann emellertid ej statsmakternas godkännande
(propositionen 1952: 19; andra lagutskottets utlåtande nr 3; riksdagens
skrivelse nr 17).
Andra lagutskottets utlåtande nr 2.
9
Departementschefen.
Föredragande departementschefen anför i detta sammanhang, bland
annat, följande.
»Inskränkningarna i fråga om fredstjänstgöring har motiverats därmed
att tidpunkterna för sådan tjänstgörings början och slut är på förhand
bestämda (se propositionen 1946:73 s. 44; jfr även propositionen 1951: 17
s. 17).
Försvarets socialbyrå och andra myndigheter har i olika sammanhang
avgivit förslag om upphävande av gällande hinder för värnpliktig som
avslutat fredstjänstgöring att åtnjuta förlängt familjebidrag. Förslagen
har emellertid icke vunnit statsmakternas godkännande. Ställning till
frågan togs senast av 1952 års riksdag (andra lagutskottets utlåtande nr 3;
skrivelse nr 17).
Socialbyrån har nu avgivit nytt förslag i enahanda syfte, vilket förslag
tillstyrkes av flertalet remissmyndigheter.
I fråga om förlängning av familjepenningen är jag icke beredd att frångå
den ståndpunkt som så nyligen intagits av Kungl. Maj :t och riksdagen.
Ej heller kan jag biträda ett under remissbehandlingen framlagt förslag
om premier till utryckande värnpliktiga.
Däremot kommer frågan om förlängt bostadsbidrag i ett nytt läge därest
det förslag rörande ändrad tidsberäkning av sådant bidrag som jag i
det föregående förordat vinner bifall. Detta förslag är som nämnts av
den innebörden att bostadsbidragen, vilka nu beräknas efter hyresförfallodagar,
i stället skall utgå med vad som belöper på tjänstgöringstiden. En
följd av förslaget blir att bostadsbidrag i vissa fall kan komma att utgå
för kortare tid än nu är fallet.
Ett exempel — hämtat från utfärdad generalorder — må här anföras.
En kontingent värnpliktiga inrycker den 9 februari 1953 och utrycker
den 3 september samma år. Tjänstgöringstiden omfattar 207 dagar. Denna
tid inrymmer 7 hyresförfallodagar och enligt gällande regler utgår bostadsbidrag
för månaderna mars—september eller för 214 dagar. Enligt
det nu framlagda förslaget utbetalas endast det bostadsbidrag som belöper
på tjänstgöringstiden, d. v. s. på 207 dagar.
Det synes i det anförda exemplet vara av billighetsskäl påkallat att
hyrorna för såväl mars som september i mån av behov förskotteras genom
bostadsbidrag. För att så skall kunna ske efter genomförande av förslaget
om beräkning av bostadsbidrag efter tjänstgöringstid måste emellertid
möjlighet skapas att förlänga bostadsbidraget för, i detta fall, (214 —
207 =) 7 dagar.
Med tanke på dylika fall finner jag billighet och rättvisa tala för att -—
därest förslaget om ändrad tidsberäkning för bostadsbidrag vinner bifall
2—248 03 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 9 samt. 2 avd. Nr 2.
10 Andra lagutskottets utlåtande nr 2.
—- möjlighet till förlängning av sådant bidrag efter avslutad fredstjänstgöring
införes.
Förlängt bostadsbidrag bör endast kunna utgå efter mera långvarig
tjänstgöring. I författningstexten torde emellertid icke kunna göras annan
gränsdragning än att undantag göres för repetitions- och befälsövningar.
Den tjänstgöring som i fredstid fullgöres av vapenfria värnpliktiga
jämlikt lagen den 26 mars 1943 (nr 121) om vapenfria värnpliktiga torde
i förevarande sammanhang få jämställas med vanliga värnpliktigas tjänstgöring
jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen. De vapenfria fullgör sin
tjänstgöring i omgångar av längre eller kortare varaktighet; tjänstgöringen
inrymmer ej repetitionsövningar i egentlig mening. Detta förhållande bör
beaktas vid tillämpningen av de nu föreslagna bestämmelserna.
Vad nyss anförts till motivering av förslaget om förlängt bostadsbidrag
har närmast tillämpning å vanliga hyresbidrag, bidrag för gäldande
av bränsletillägg och bidrag för förvaring av lösören. I fråga om bostadsbidrag
i andra fall — bidrag för bostad som tillhör den värnpliktige eller
hans hustru, bidrag för uppvärmning som den värnpliktige har att ombesörja
själv samt bidrag för flyttningskostnader — föreligger icke sådan
ändring av situationen som i och för sig talar för införande av möjlighet
till förlängt bostadsbidrag. Då emellertid skäl understundom kan tala för
förlängning även i sådana fall — och frågan ej torde vara av större ekonomisk
betydelse för det allmänna — synes det ej påkallat att i detta sammanhang
meddela särbestämmelser för olika bidragsformer. Saken bör
dock uppmärksammas i anvisningarna.
Enligt gällande bestämmelser kan förlängt bostadsbidrag — efter beredskaps-
och krigstjänstgöring — utgå för högst 30 dagar. Den förlängning
som kan ifrågakomma efter avslutad fredst jänstgöring torde i allmänhet
endast utgöra ett färre antal dagar.
Därest förevarande förslag vinner bifall, åligger det socialbyrån i egenskap
av tillsynsmyndighet att utfärda erforderliga anvisningar för tilllämpningen.
Anvisningarna bör, under beaktande av vad jag i det föregående
anfört, avfattas restriktivt.»
I kostnadsfrågan anför departementschefen:
»Förslaget om införande av möjlighet till förlängt familjebidrag efter
fredst jänstgöring innebär likaledes en kostnadsökning. Socialbyrån, vars
förslag i detta avseende innefattar såväl familjepenning som bostadsbidrag,
uppskattar ökningen till omkring 300 000 kronor för år. Jag vill
erinra om att departementsförslaget begränsats till att avse förlängning
av bostadsbidrag.
Vad slutligen angår förslaget om ändrad beräkning av tid för bostadsbidrag
i allmänhet anser socialbyrån sannolikt att detta förslag kommer
att medföra en kostnadsminskning som i varje fall ej understiger beloppet
av sistnämnda kostnadsökning.»
Andra lagutskottets utlåtande nr 2.
11
Utskottet.
Förslag om upphävande av hindren för värnpliktiga att efter fredstjänstgöring
jämlikt 27 § 1 inom. värnpliktslagen komma i åtnjutande av förlängt
familjebidrag ha framställts tidigare men då icke vunnit statsmakternas
gillande. Riksdagen har så sent som i fjol avvisat förslag i denna
riktning. Skulle emellertid förslaget om ändrade regler för tidsberäkningen
av bostadsbidrag till gäldande av hyra genomföras, måste frågan om möjlighet
att förlänga sådant bidrag för värnpliktiga som fullgjort fredstjänstgöring
omprövas. Såsom departementschefen utvecklat kan med de nya
reglerna fall uppstå när en förlängning av hyresbidraget även för nämnda
kategori värnpliktiga erfordras för att en behövlig förskottering av hyra
genom bostadsbidrag skall kunna ske. Starka skäl tala därför enligt utskottets
mening för att såsom nu föreslås möjlighet beredes att för ifrågavarande
värnpliktiga förlänga utgående bostadsbidrag. Att härvidlag göra
skillnad mellan hyresbidrag och övriga former av bostadsbidrag synes icke
nödvändigt.
Den kompensation, som det förlängda bostadsbidraget är avsett att utgöra,
förutsätter en mera långvarig tjänstgöring och skall icke ifrågakonuna
efter vanliga repetitions- och befälsövningar.
Förslaget om förlängning av bostadsbidrag innebär en kostnadsökning
för det allmänna. I socialbyråns förslag, som innefattade förlängning jämväl
av familjepenning, har kostnadsökningen beräknats till omkring 300 000
kronor för år. Den merkostnad, som propositionens förslag medför, torde
emellertid uppvägas av den kostnadsminskning, som följer av de föreslagna
bestämmelserna om ändrad beräkning av tid för bostadsbidrag.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.
Stockholm den 10 februari 1953.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Elowsson, Sunne,
Wistrand, Nerman, fru Svenson* och herr Bengtson;
från andra kammaren: herr Jacobsson i Igelsbo, fru Johansson i
Norrköping, herrar Nilsson i Göteborg, Hagård*, Lundberg, Carlsson i Rakeröd,
Andersson i Alfredshem och fröken Höjer.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1953:38 Skrivelse till Konungen i anteckning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i familjebidrag sför ordning en den 29 mars 1946 a1 i texten