Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i epidemilagen den 19 juni 1919

1953-02-10 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1953:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i epidemilagen den 19 juni 1919

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3.

\

Nr 3.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om ändring i epidemilagen den 19 juni 1919

(nr 443).

Genom en den 30 december 1952 dagtecknad proposition, nr 25, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag

till

Lag

om ändring i epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443).

Härigenom förordnas, dels att 2 § 3 mom. epidemilagen den 19 juni 19191

skall upphöra att gälla, dels att 2 § 1 och 6 mom. samt 28 § samma lag

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att till 2 §

samma lag skall fogas ett nytt moment, betecknat 7 inom., av nedan angivna

lydelse.

(Nuvarande lydelse)

2 §•

1 mom. Har inom ett hushåll inträffat

sjukdomsfall, som giver anledning

antaga, att pest, kolera,

smittkoppor, fläckfeber, nervfeber,

paratyfus, scharlakansfeber, difteri,

akut barnförlamning, smittsam

hjärnfeber eller rödsot föreligger,

åligger det hushållsföreståndaren

att, såvida han ej tillkallat läkare,

ofördröj ligen anmäla sjukdomsfallet

hos vederbörande tjänsteläkare eller

ock därom underrätta i stad hälsovårdsnämnden

och på landet hälsovårdsnämndens

ordförande eller nå
-

(Föreslagen lydelse)

2 §•

1 mom. Har inom ett hushåll inträffat

sjukdomsfall, som giver anledning

antaga, att pest, kolera,

smittkoppor, fläckfeber, återfallsfeber,

gula febern, nervfeber, paratyfus,

scharlakansfeber, difteri, akut

barnförlamning, epidemisk hjärnhinneinflammation,

rödsot, sömnsjuka,

undulantfeber, Weils sjukdom,

mjältbrand eller papegojsjuka

(psittakos) föreligger, åligger det

hushållsföreståndaren att, såvida han

ej tillkallat läkare, ofördröjligen anmäla

sjukdomsfallet hos vederböran
-

1 Senaste lydelse av 28 §, se SFS 1948: 457.

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 9 samt. 2 avd. Nr 3.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3.

(Nuvarande lydelse)

gon av hälsovårdsnämndens ledamöter

eller landsfiskalen i orten eller

pastor i församlingen.

(Föreslagen lydelse)

de tjänsteläkare eller ock därom underrätta

i stad hälsovårdsnämnden

och på landet hälsovårdsnämndens

ordförande eller någon av hälsovårdsnämndens

ledamöter eller

landsfiskalen i orten eller pastor i

församlingen.

I anmälan-------- för insjuknandet

6 mom. Har inom ett hushåll inträffat

sjukdomsfall, som giver anledning

antaga, att spetälska föreligger,

åligger det hushållsföreståndaren

alt därom göra anmälan till

hälsovårdsnämnden.

6 mom. Har inom ett hushåll inträffat

sjukdomsfall, som giver anledning

antaga, att spetälska föreligger,

åligger det hushållsföreståndaren

att därom göra anmälan till

hälsovårdsnämnden. Läkare, som

iakttagit dylikt sjukdomsfall, är ock

pliktig att göra sådan anmälan, som

nu är sagd.

Har anmälan------lämplig läkare.

7 mom. Konungen meddelar erforderliga

föreskrifter om skyldighet

för läkare att anmäla inträffade fall

av smittsamma sjukdomar.

28 §.

Underlåter hushållsföreståndare---med dagsböter.

Lag samma vare om läkare för- Lag samma vare om läkare försummar

att iakttaga vad honom en- summar att iakttaga vad honom enligt

2 § 3 eller 6 mom. eller 4 § 2 mom. ligt 4 § 2 mom. åligger,

åligger. -

Denna lag träder i kraft den 1 juli

1953.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet, i

den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Hedlund, har i propositionen

anfört bland annat:

»Epidemilagen åsyftar att möjliggöra ett effektivt bekämpande av smittsamma

sjukdomar. Vissa sådana sjukdomar skall enligt lagen föranleda

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra lagutskottets utlåtande nr 3.

särskilda åtgärder. I 2 § 1 mom. nämnes pest, kolera, smittkoppor, fläckfeber,

nervfeber, paratyfus, scharlakansfeber, difteri, akut barnförlamning,

smittsam hjärnfeber och rödsot.

Konungen äger enligt 24 § epidemilagen förordna att vad i lagen är

stadgat angående de i 2 § 1 mom. uppräknade sjukdomarna skall äga tilllämpning

även på annan smittsam sjukdom. Så har skett med återfallsfeber,

sömnsjuka, undulantfeber och Weils sjukdom. Medicinalstyrelsen

har nu föreslagit, att dessa sjukdomar jämte gula febern, mjältbrand och

papegojsjuka (psittakos) upptages i epidemilagens uppräkning av smittsamma

sjukdomar.

Ingen av de i ärendet hörda myndigheterna eller organisationerna har

haft något att erinra mot detta förslag, som ju har praktisk betydelse

endast i fråga om gula febern, mjältbrand och papegojsjuka. Även om

dessa sjukdomar sällan uppträder i vårt land, anser jag för egen del med

hänsyn till deras farlighet och internationella spridning, att de bör upptagas

bland de smittsamma sjukdomar, som skall föranleda särskilda åtgärder.

Bland de sjukdomar, som nu räknas upp i lagrummet, återfinnes som

nyss nämnts smittsam hjärnfeber. Denna beteckning kan täcka ett flertal

sjukdomstillstånd. Endast ett av dem, nämligen epidemisk hjärnhinneinflammation,

bekämpas med epidemiologiska metoder, därvid isolering av

smittbärare är en mycket viktig åtgärd. Medicinalstyrelsen har därför förordat,

att beteckningen smittsam hjärnfeber utbytes mot epidemisk hjärnhinneinflammation.

Jag har intet att erinra mot detta av remissorganen

godtagna förslag. — Med hänsyn till scharlalcansfeberns smittfarlighet och

spridning kan jag icke, såsom ifrågasatts från läkarhåll, tillstyrka att

denna sjukdom avföres från uppräkningen av smittsamma sjukdomar i

2 § epidemilagen.

Medicinalstyrelsens förslag går vidare ut på att bestämmelserna i epidemilagen

om läkares skyldighet att anmäla vissa smittsamma sjukdomar till

hälsovårdsnämnd skall upphävas. I stället skulle motsvarande föreskrifter

upptagas i en av Kungl. Maj:t utfärdad kungörelse om anmälan rörande

vissa epidemiskt uppträdande sjukdomar. Denna kungörelse skulle reglera

läkares anmälningsskyldighet beträffande sådana sjukdomar överhuvud och

även innehålla bestämmelser om registrering av s. k. bacillbärare.

Förslaget att sålunda i en i administrativ ordning utfärdad författning

samla alla föreskrifter om läkares skyldighet att rapportera epidemiska

sjukdomar har allmänt tillstyrkts vid remissbehandlingen och jag vill för

min. del förorda att det genomföres. Redan nu är dessa förhållanden till

största delen reglerade i sådana författningar. Bestämmelser därom finns,

förutom i epidemilagen, i allmänna läkarinstruktionen och en rad av medi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 3.

cinalstyrelsen givna föreskrifter. Materialet är svart att överblicka. I enlighet

härmed torde bestämmelserna i 2 § 3 och 6 mom. epidemilagen om

läkares anmälningsskyldighet och därtill anknutna ansvarsbestämmelser

böra upphävas. Det synes lämpligt att 2 § i lagen i samband därmed kompletteras

med ett stadgande om att Kungl. Maj :t i den mån så erfordras

meddelar bestämmelser om skyldighet för läkare att anmäla inträffade fall

av smittsamma sjukdomar.

Vid utformningen av dessa särskilda bestämmelser torde medicinalstyrelsens

förslag utgöra en lämplig grundval. I enlighet med vad som förordats

av ett par reservanter inom styrelsen torde dock den statistiska

grundbearbetningen av materialet böra göras icke inom styrelsen utan av

förste provinsialläkare och likställda förste stadsläkare. Vissa andra vid

remissbehandlingen ifrågasatta jämkningar i styrelsens förslag till kungörelse

torde få övervägas vid ärendets fortsatta beredning inom departementet.

Ändringarna i epidemilagen synes lämpligen böra träda i kraft den 1 juli

1953.»

Utskottet.

I propositionen föreslås, att epidemilagens uppräkning av smittsamma

sjukdomar kompletteras med återfallsfeber, gula febern, sömnsjuka, undulantfeber,

Weils sjukdom, mjältbrand och papegojsjuka, samt att den i

lagen använda beteckningen smittsam hjärnfeber utbytes mot epidemisk

hjärnhinneinflammation. Utskottet har icke funnit anledning till erinran

mot dessa förslag. Vidare föreslås i propositionen, att de nuvarande bestämmelserna

i lagen om läkares skyldighet att rapportera epidemiska sjukdomar

upphävas. I stället skulle motsvarande bestämmelser upptagas i en

administrativ författning. Utskottet finner även förslaget härom lämpligt.

För närvarande föreskrives i skilda medicinalförfattningar en omfattande

uppgiftsskyldighet i olika, sjukvården berörande hänseenden. Ofta

äro bestämmelserna svåröverskådliga och invecklade. Fullgörandet av uppgiftsskyldigheten

och bearbetningen av uppgifterna medföra såväl betydande

kostnader för det allmänna som ett betungande arbete för läkare

samt berörda myndigheter och inrättningar. Det är därför ett viktigt

intresse, att bestämmelserna göras så överskådliga och enkla som möjligt

och att ej en onödigt omfattande uppgiftsskyldighet föreskrives. Med hänsyn

härtill är det att hälsa med tillfredsställelse, att föreskrifterna om insamling

och bearbetning av uppgifter rörande de epidemiska sjukdomarna

komma att överses och sammanföras i en författning. Utskottet förutsätter,

att vid utformningen av dessa föreskrifter tillses, att uppgiftsskyldigheten

icke göres onödigt vidlyftig, samt alt alla möjligheter till förenklingar i förfarandet

sorgfälligt prövas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3. 5

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 10 februari 1953.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Elowsson, Sunne,

Wistrand, Nerman, fru Svenson* och herr Bengtson;

från andra kammaren: herr Jacobsson i Igelsbo, fru Johansson i

Norrköping, herrar Nilsson i Göteborg, Hagård*, Lundberg, Carlsson i Bakeröd,

Andersson i Alfredshem och fröken Höjer.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE STMLM 33

816129

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:48 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 10 juli 1947 a1 i texten