Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av lagen den li juni 1020 om försäkring för vissa yrkessjukdomar. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 181 i första kammaren av herrar Lindblom och Näslund samt nr 226 i andra kammaren av fröken Liljedalil m. fl.
1953-02-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1953:4, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av lagen den li juni 1020 om försäkring för vissa yrkessjukdomar. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nr 181 i första kammaren av herrar Lindblom och Näslund samt nr 226 i andra kammaren av fröken Liljedalil m. fl.
Dokumentets text
AV i—5.
Andra lagutskottets utlåtande nr ''i.
1
Nr 4.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring av
lagen den li juni 1020 om försäkring för vissa yrkessjukdomar.
Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 181 i första kammaren av herrar
Lindblom och Näslund samt nr 226 i andra kammaren av fröken Liljedalil
m. fl.
I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, »att riksdagen måtte
besluta om sådan ändring av lagen den 14 juni 1929 om försäkring för
vissa yrkessjukdomar, att densamma även omfattar tuberkulos i de fall
där sjukdom förorsakats av den försäkrades arbete, under förutsättning
att arbetet bestått i yrkesmässigt utövande av sjukvård eller förlossningsvård».
Lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar antogs av 1929 års riksdag
och utfärdades den 14 juni 1929 (nr 131). Ändringar i densamma ha vidtagits
genom lagar den 12 september 1930 (nr 335), den 26 juni 1936 (nr
384), den 3 juni 1938 (nr 211), den 19 maj 1944 (nr 226), den 6 maj 1949
(nr 187), den 5 maj 1950 (nr 166), den 27 april 1951 (nr 185) och den
30 maj 1952 (nr 289).
Lagen är anknuten till lagen om försäkring för olycksfall i arbete på det
sättet, att var och en, som enligt olycksfallsförsäkringslagen är försäkrad för
skada till följd av olycksfall i arbete, även skall anses vara försäkrad för
vissa närmare angivna yrkessjukdomar. Ersättning i anledning av dylik
sjukdom utgår enligt i huvudsak samma grunder som för olycksfall i arbete.
Lagen är tillämplig dels å yrkessjukdom, som uteslutande eller till övervägande
del framkallats genom inverkan av vissa i lagen uppräknade giftiga
ämnen eller viss strålning, och dels å vissa andra sjukdomar, som äro
särskilt angivna i lagen, där sjukdomarna uteslutande eller till övervägande
del förorsakats av den försäkrades arbete. Däremot innehåller lagen icke
någon allmän bestämmelse om rätt till ersättning vid sjukdom, som förorsakats
av den försäkrades arbete. Arbete i verksamhet, där fara förcligger
för yrkessjukdom, benämner lagen farligt arbete.
Enligt 3 i; i lagen skall ersättning i anledning av yrkessjukdom icke utgå
med mindre arbetaren inom ett år eller, då fråga är om yrkessjukdom, som
framkallats genom inverkan av röntgenstrålar eller radioaktivt ämne, eller
1 —intrång till riksdagens protokoll 1053. !) samt. 2 avd. Nr 4_5.
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 4.
om kronisk manganförgiftning, kronisk kadmiumförgiftning eller dammlunga,
framkallad genom inverkan av oorganiskt ämne, inom tio år före
dagen för sjukdomens yppande varit sysselsatt med arbete i verksamhet,
där fara föreligger för sjukdomen.
Till ledning vid bedömandet, huruvida yrkessjukdom, som avses i lagen,
är för handen, har i kungörelsen den 24 november 19ii med särskilda föreskrifter
i anledning av lagen den f4 juni W29 (nr 131) om försäkring för
vissa yrkessjukdomar intagits en förteckning, upptagande dels de sjukdomsformer,
vilka bruka framkallas genom inverkan av i lagen uppräknade
giftiga ämnen och viss strålning, dels ock de slag av verksamhet, vai i så\äl
dessa sjukdomsformer som de i lagen såsom yrkessjukdomar, vilka omfattas
av försäkringen, särskilt omförmälda sjukdomar bruka framträda.
Frågan om inrymmande av tuberkulosen bland de sjukdomar, som uppräknas
i lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar, har länge varit
föremål för uppmärksamhet.
Den 12 juni 1942 erhöllo riksförsäkringsanstalten och medicinalstyrelsen
av Kungl. Maj :t uppdrag att gemensamt verkställa av riksdagen samma år
begärd utredning av frågan, om och i vad mån sådana smittsamma sjukdomar,
som kunna överföras från djur till människor, borde inbegripas
under yrkessjukdomsförsäkringslagen. Ämbetsverken redovisade i samråd
med statens institut för folkhälsan i utlåtande den 26 mars 1943 då föreliggande
resultat av utredningen. Därvid förklarade myndigheterna, att en
del särskilda spörsmål, däribland frågan om upptagande av såväl bovin
som human tuberkulos såsom yrkessjukdom, komme att göras till föremål
för vidare utredning.
I och för denna ytterligare utredning begärde medicinalstyrelsen den 25
maj 1944 från styresmännen för vissa lasarett, vissa sjukstugeläkare, sanatorieläkare,
tuberkulossjukstugeläkare, läkare vid epidemisjukhus samt sjukhuscheferna
vid sinnessjukhusen uppgifter angående under tiden 1 januari
1942—31 december 1944 inträffade fall av tuberkulos bland personal vid
ifrågavarande sjukvårdsanstalter. Resultatet av utredningen framlade ämbetsverken
i skrivelse till Konungen den 12 maj 19^8. I denna uttalades
bland annat följande:
Utredningen har visat, att det föreligger en översjuklighet i tuberkulos
bland tuberkulossjukvårdsanstalternas personal, men det tillgängliga materialet
medgiver icke ett svar på frågan om orsakerna härtill. Ämbetsverken
ha därför funnit sig nödsakade att fortsätta utredningen på så sätt,
att frågeformulär av annan typ utsändas till ett större antal sjukvårdsinrättningar
av olika slag. Ett nytt och färskare material kan nämligen förväntas
ge fastare hållpunkter för bedömandet av frågan om samband mellan
tjänstgöring och tuberkulossmitta. Detta är icke enbart beroende på
att ett större material tillåter säkrare slutsatser rent statistiskt sett utan
också på att förhållandena kunna förväntas bliva i viss mån lättare att
Andra lagutskottets utlåtande nr 4.
3
bedöma. Numera vaccineras sjukvårdspersonal före tjänstgöringens början
i allt större utsträckning och man kan därför räkna med att så gott som
all personal varit tuberkulinpositiv vid tjänstens början under de senaste
åren. En ny utredning kan därför förväntas giva en klarare uppfattning
även om superinfektionens eventuella betydelse. Av ovan anförda skäl och
då det för närvarande visat sig icke vara praktiskt möjligt att i det enskilda
fallet avgöra, om smitta ådragits i tjänsten eller icke, finna ämbetsverken
sig emellertid nu icke kunna föroiala, att tuberkulos inrymmes bland yrkessjukdomarna.
Sammanfattningsvis meddelade ämbetsverken, att de på grundval av föreliggande
utredning icke ansåge sig kunna förorda, att vare sig human eller
bovin tuberkulos upptoges såsom yrkessjukdom i yrkessjukdomsförsäkringslagen,
men att hithörande frågor komine att göras till föremål för fortsatt
utredning.
I motioner vid 1950 års riksdag hemställdes om utredning av frågan om
hänförande av tuberkulos som yrkessjukdom. Andra lagutskottet avstyrkte
i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 31 motionerna och hänvisade
därvid till pågående utredning.
Även 1952 års riksdag behandlade i anledning av motioner frågan om
tuberkulosens ställning som yrkessjukdom. Härvid infordrades yttranden
från, bland andra, medicinalstyrelsen.
Medicinatstgrelsen berörde i avgivet yttrande den tidigare utredningen i
ämnet och erinrade om styrelsens nyssnämnda uttalande att frågan huruvida
tuberkulos borde upptagas såsom yrkessjukdom komme att ytterligare
utredas. Styrelsen fortsatte:
För den skull igångsattes år 1949 insamling av nytt material angående
bland sjukvårdspersonal inträffade fall av tuberkulos, varvid uppgifterna
— till skillnad mot den tidigare undersökningen — också skulle gälla personalens
åldersfördelning och de insjuknades eventuellt tidigare anställning
vid sjukvårdsanstalt. Uppgifterna skulle omfatta insjuknade under perioden
1/7 1949—31/12 1951. Medicinalstyrelsens statistiska avdelning är för närvarande
sysselsatt med att infordra felande uppgifter till detta material och
kommer, så snart materialet kompletterats, att påbörja bearbetningen av
detsamma. Medicinalstyrelsen beräknar att bliva färdig med denna utredning
under september innevarande år, och nytt yttrande i ärendet torde i
så fall kunna föreligga under fjärde kvartalet 1952.
Andra lagutskottet, vars utlåtande nr 27 godkändes av riksdagen, hänvisade
till den pågående utredningen och ansåg icke frågan om utvidgning
av försäkringsskyddet böra av riksdagen upptagas till prövning innan
utredningsresultatet framlagts.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 4.
Utskottet.
När riksdagen förra året behandlade frågan om tuberkulosens inrymmande
bland de i yrkessjukdomsförsäkringslagen uppräknade sjukdomarna
beräknades medicinalstyrelsens utredning i saken komma att slutföras
så tidigt, att yttrande i ärendet kunde föreligga i slutet av året. Emellertid
har — enligt vad utskottet erfarit — utredningen fördröjts på grund av
svårigheter bland annat vid sammanförandet av det statistiska underlaget.
Bearbetningen av insamlat material väntas dock vara slutförd inom den
närmaste tiden, och medicinalstyrelsens och riksförsäkringsanstaltens
emotsedda yttrande i saken kan antagas komma att föreligga under någon
av de närmaste månaderna. Innan utredningen slutförts och resultatet
framlagts, bör frågan huruvida försäkringsskyddet skall utsträckas att
omfatta även tuberkulos icke av riksdagen upptagas till prövning.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner I: 181 och II: 226 icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 24 februari 1953.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Sten, Wahlund, Sunne, Nerman,
Ahlberg, Axel Svensson och Nils Theodor Larsson;
från andra kammaren: herr Jacobsson i Igelsbo*, fru Johansson i Norrköping,
fru Västberg, herr Hagård, fru Sandström, herrar Lundberg, Carlsson
i Bakeröd och Svensson i Göteborg.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.