Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen.
1953-12-01 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1953:41, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 41.
1
Nr 41.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändring i värnpliktslagen.
Genom en den 27 mars 1953 dagtecknad proposition, nr 220, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag
till
Lag
om ändring i värnpliktslagen den 30 december 1941 (nr 967).
Härigenom förordnas, att i värnpliktslagen den 30 december 1941 skola
vidtagas följande ändringar, nämligen dels att 43, 44 och 45 §§ skola upphöra
att gälla, dels att 14 § 1 inom., 15, 16 och 19 §§, 27 § 1 mom. A. och
3 mom. B., 29 § 1 mom., 36, 38 och 39 §§, 41 § 1 mom. och 48 §* skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att 46—49 §§ skola
erhålla beteckningarna 43—46 §§.
(Nuvarande lydelse.)
14 §.
1. Värnpliktig är skyldig att personligen
inställa sig vid inskrivningsförrättning
det år han fyller
nitton år. Den som förvärvar
svenskt medborgarskap först sedan
han inträtt i värnpliktsåldern är
skyldig inställa sig vid inskrivningsförrättning
det år som infaller
näst efter det han förvärvat medborgarskapet.
(Föreslagen lydelse.)
14 §.
1. Värnpliktig är, där ej Konungen
för särskilda fall annorlunda förordnar,
skyldig att personligen inställa
sig vid inskrivningsförrättning
det år han fyller nitton år. Den som
förvärvar svenskt medborgarskap
först sedan han inträtt i värnpliktsåldern
är skyldig inställa sig vid inskrivningsförrättning
det år som infaller
näst efter det han förvärvat
medborgarskapet.
1 Senaste lydelse, se beträffande 14 § 1 mom., 15 § och 29 § 1 mom. SFS 1950: 225
samt beträffande 19 § och 27 § 1 mom. A. SFS 1952:173.
1—2011 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 9 saml. 2 avd. Nr 41.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 41.
(Nuvarande lydelse.)
Från skyldighet att iakttaga personlig
inställelse vid inskrivningsförrättning
undantagas:
a) värnpliktig, som är inskriven
å sjömanshus, i de fall Konungen
bestämmer;
b) värnpliktig, som innehar anställning
utomlands eller uppehåller
sig därstädes för idkande av studier
eller för utbildning i sitt yrke och
som i den ordning Konungen föreskriver
styrker, att han är duglig
till krigstjänst; samt
c) värnpliktig, för vilken vid inskrivningsförrättningen
företes intyg
om kroppslig eller andlig brist,
varav till fullo framgår, att han är
oduglig till krigstjänst.
Värnpliktig, som visar laga förfall
för utevaro, må inskrivas, därest
han på sätt Konungen föreskriver
styrker, att han är duglig till krigstjänst.
Rörande skyldighet---för
ordnar
Konungen.
15 §.
Under förutsättningar, som bestämmas
av Konungen, må yngling
på egen begäran inskrivas redan
innan det år då han fyller nitton år,
dock ej före det år då han fyller
sjutton år med mindre han varit anställd
över stat vid krigsmakten och
godkänts i undervisning och utbildning,
som meddelats under anställningstiden.
Den som--— omedelbart in
skrivas.
(Föreslagen lydelse.)
Rörande skyldighet---för
ordnar
Konungen.
15 §.
Under förutsättningar, som bestämmas
av Konungen, må yngling
på egen begäran inskrivas redan
innan det år då han fyller nitton år,
dock ej före det år då han fyller
sexton år.
Den som---omedelbart in
skrivas.
Andra lagutskottets utlåtande nr it.
3
(Nuvarande lydelse.)
16 §.
Inställelse till inskrivning skall
ske vid inskrivningsförrättningen för
den ort, där den värnpliktige är
kyrkobokförd. Värnpliktig må dock
undergå inskrivning å annan ort, i
vilket fall det åligger honom att
utan kallelse anmäla sig hos vederbörande
inskrivningsnämnd och därvid
avlämna sin kallelseorder eller,
därest han icke erhållit sådan eller
ordern förkommit, prästbetyg. Inställer
sig värnpliktig, som är inskriven
å sjömanshus, vid inskrivningsförrättning
för annan ort än den
varest han är kyrkobokförd, skall
han därjämte uppvisa sjöfartsbok.
Värnpliktig, som —■ •—- — han
vistas.
Vad i —--i värnpliktsåldern.
19 §•
Under tid, då inskrivningsförrättning
ej hålles, må inskrivningschefen,
i den omfattning och i enlighet
med de närmare föreskrifter Konungen
meddelar, utöva inskrivningsnämnd
tillkommande åligganden;
dock att sådan uttagning av
värnpliktig till underofficers- eller
underbefälsutbildning, vartill den
värnpliktige icke lämnat medgivande,
alltid skall verkställas av inskrivningsnämnd.
Finner inskrivningschefen — —
-— -— nämndens prövning.
27 §.
1. De värnpliktigas utbildningstid.
I fråga om de värnpliktigas utbildningstid
skola gälla följande bestämmelser.
(Föreslagen lydelse.)
16 §.
Inställelse till inskrivning skall
ske vid inskrivningsförrättningen för
den ort, där den värnpliktige är
kyrkobokförd, eller vid annan inskrivningsförrättning,
till vilken den
värnpliktige kallats. Värnpliktig må
dock inställa sig vid annan inskrivningsförrättning
än nu sagts,
i vilket fall det åligger honom att
utan kallelse anmäla sig hos vederbörande
inskrivningsnämnd och därvid
avlämna sin order om inställelse
vid inskrivningsförrättning eller, om
han icke erhållit sådan eller ordern
förkommit, prästbetyg.
Värnpliktig, som — — — han
vistas.
Vad i----i värnpliktsåldern.
19 §.
Under tid, då inskrivningsförrättning
ej hålles, må inskrivningschefen,
i den omfattning och i enlighet
med de närmare föreskrifter Konungen
meddelar, utöva inskrivningsnämnd
tillkommande åligganden;
dock må inskrivnings chef ej
utan den värnpliktiges medgivande
uttaga värnpliktig för underofficerseller
underbefälsutbildning i andra
fall än då inskrivningsnämnd fattat
preliminärt beslut om eller avgivit
förslag till sådan uttagning.
Finner inskrivningschefen--
—- — nämndens prövning.
27 §.
1. De värnpliktigas utbildningstid.
I fråga om de värnpliktigas utbildningstid
skola gälla följande bestämmelser.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr il.
(Nuvarande lydelse.)
A. I den män ej nedan under
punkterna B.—E. annorlunda föreskrives,
är värnpliktig skyldig tjänstgöra
följande antal dagar, nämligen:
a) värnpliktig tilldelad armén
eller kustartilleriet trehundranittiofyra
dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras med en första tjänstgöring
om trehundrafyra dagar och tre
repetitionsövningar, envar om trettio
dagar; dock att Konungen, vad
angår värnpliktiga tilldelade kustartilleriet,
äger förordna om minskning
av tiden för första tjänstgöringen
och därmed av sammanlagda
tjänstgöringstiden med högst fjorton
dagar;
b) värnpliktig tilldelad---
femton dagar.
3. Särskilda bestämmelser.
B. Där sådant med hänsyn till
utbruten farsot eller andra utomordentliga
förhållanden prövas vara
av nöden, äger Konungen förordna,
att tjänstgöring skall taga sin början
eller återstående del därav fullgöras
å senare tid än i 1 mom. föreskrives.
Likaledes äger---smittas
spridande.
29 §.
1. Anstånd till---bestäm
mer
medgivas:
a) å sjömanshus — — — inställa
sig;
b) å sjömanshus inskriven värnpliktig,
som gör sannolikt, att han
under den tid närmast förestående
tjänstgöring skulle omfatta kommer
att söka inträde i sjökaptens-, styr
-
(Föreslagen lydelse.)
A. I den mån ej nedan under
punkterna B.—E. annorlunda föreskrives,
är värnpliktig skyldig tjänstgöra
följande antal dagar, nämligen:
a) värnpliktig tilldelad armén
eller kustartilleriet trehundranittiofyra
dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras med en första tjänstgöring
om trehundrafyra dagar och tre
repetitionsövningar, envar om trettio
dagar; dock att Konungen
äger förordna om minskning av
tiden för första tjänstgöringen och
därmed av sammanlagda tjänstgöringstiden
med högst fjorton dagar;
b) värnpliktig tilldelad — — —
femton dagar.
3. Särskilda bestämmelser.
B. Där sådant med hänsyn till
utbruten farsot eller andra utomordentliga
förhållanden prövas vara
av nöden, äger Konungen förordna,
att tjänstgöring skall taga sin början
å senare tid än i 1 mom. föreskrives.
Likaledes äger---smittas
spridande.
29 §.
1. Anstånd till---bestäm
mer
medgivas:
a) å sjömanshus — — — inställa
sig;
b) å sjömanshus inskriven värnpliktig,
som gör sannolikt, att han
under den tid närmast förestående
tjänstgöring skulle omfatta kommer
att söka inträde i sjökaptens-, styr
-
Andra lagutskottets utlåtande nr bl.
5
(Nuvarande lydelse.)
mans-, övermaskinst- eller andre
maskinistklass vid navigationsskola;
c) värnpliktig, som--- — från
varande;
samt
d) värnpliktig, som---eller
olägenheter.
Fortfar anledning--— längre
anstånd.
36 §.
Värnpliktig, som — —- — tio
kronor.
Inställer sig den värnpliktige vid
förrättning för annan ort än den
varest han är kyrkobokförd men
försummar han att därvid avlämna
kallelseorder eller prästbetyg, böte,
där han till följd härav icke kan
under förrättningen emottagas, första
gången tio kronor och varje följande
gång femtio kronor.
38 §.
Har värnpliktig om rekommenderad
postförsändelse mottagit avi, av
vilken framgår, att försändelsen avsänts
av militär myndighet, och underlåter
han utan laga förfall att
avhämta försändelsen eller vägrar
värnpliktig, då försändelse från militär
myndighet tillhandahålles honom,
att utkvittera eller mottaga
densamma, dömes till dagsböter.
(Föreslagen lydelse.)
mans-, sjöingenjörs- eller andre maskinistklass
vid sjöbefäls skola;
c) värnpliktig, som----—från
varande;
samt
d) värnpliktig, som---eller
olägenheter.
Fortfar anledning---längre
anstånd.
36 §.
Värnpliktig, som —- •— — tio
kronor.
Inställer sig den värnpliktige vid
inskrivningsförrättning för annan
ort än den varest han är kyrkobokförd
eller vid annan förrättning än
den till vilken han eljest kallats men
försummar han att därvid avlämna
sin order om inställelse vid inskrivningsförrättning
eller prästbetyg, böte,
där han till följd härav icke kan
under förrättningen emottagas, första
gången tio kronor och varje
följande gång femtio kronor.
38 §.
Har värnpliktig om rekommenderad
postförsändelse mottagit avi, av
vilken framgår, att försändelsen avsänts
av militär myndighet, och underlåter
han utan laga förfall att
avhämta försändelsen eller vägrar
värnpliktig, då försändelse från militär
myndighet tillhandahålles honom,
att utkvittera eller mottaga
densamma eller underlåter han att
behörigen förvara order om tjänstgöring
enligt 28 § denna lag, dömes
till dagsböter.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr il.
(Nuvarande lydelse.)
39 §.
Den som -— — — sin skyldighet.
41 §.
1. Såsom laga förfall för uteblivande
från inskrivning eller tjänstgöring
eller för annan uraktlåtenhet
att fullgöra åligganden enligt denna
lag anses, om man är sjuk, om man
är i Konungens och rikets tjänst
uppbådad eller faren, om man sitter
i häkte eller om man är intagen
i allmän uppfostringsanstalt eller
skyddshem eller annan dylik anstalt.
Vederbörande äge dock att, då andra
än nu sagda förfall förebäras,
pröva, huruvida de äro av den vikt,
att de må gälla såsom laga förfall.
4S §.
Konungen bestämmer, om och i
vad mån samt under vilka villkor
befrielse från de i denna lag föreskrivna
skyldigheter må kunna tills
vidare medgivas den nomadiserande
lappbefolkningen.
(Föreslagen lydelse.)
39 §.
Den som---sin skyldighet.
Mål om utdömande av försuttet
vite anhängiggöres vid allmän domstol.
41 §.
1. Såsom laga förfall för uteblivande
från inskrivning eller tjänstgöring
eller för annan uraktlåtenhet
att fullgöra åligganden enligt denna
lag anses, om man är sjuk, om man
sitter i häkte, om man är intagen
i fångvårdsanstalt, tvångs arbets anstalt
eller alkoholinstanstalt eller om
man är omhändertagen för skyddsuppfostran.
Vederbörande äge dock
att, då andra än nu sagda förfall
förebäras, pröva huruvida de
äro av den vikt, att de må gälla såsom
laga förfall.
45 §.
Konungen bestämmer, om och i
vad mån samt under vilka villkor
befrielse från de i denna lag föreskrivna
skyldigheter må kunna tills
vidare medgivas såsom renskötare
sysselsatta värnpliktiga tillhörande
lappbefolkningen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1953. Har ärende rörande förseelse,
som avses i 36, 37 eller 39 §, före nämnda dag anhängiggjorts hos länsstyrelse
enligt 43 § i dess äldre lydelse, skall dock vad i sistnämnda lagrum
stadgas äga tillämpning å ärendet.
Andra lagutskottets utlåtande nr il.
7
Till grund för propositionen ligger ett förslag som avgivits av de sakkunniga
för att verkställa översyn av inskrivningsförordningen och därmed
sammanhängande bestämmelser. De föreslagna ändringarna är till en
del avsedda att ge grundval för utformningen av bestämmelserna i en
ny inskrivningsförordning. Till största delen föranledes dock ändringsförslagen
enbart av tidigare beslut i värnpliktsfrågor eller av ändrad lagstiftning
på andra områden. Därjämte har de sakkunniga även till behandling
upptagit frågor om ändringar som framlagts av chefen för armén,
riksdagens militieombudsman samt statens organisationsnämnd och decentraliseringsutredningen.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen
framlagda lagförslaget, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke
lämnas nedan, hänvisa till propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
Enligt gällande bestämmelser äger Konungen beträffande kustartilleriet
tilldelade värnpliktiga för or dna om minskning av tjänstgöringstidens längd
med högst fjorton dagar. Det föreslås, att sådant förordnande skall kunna
meddelas även i fråga om värnpliktiga tilldelade armén.
Underlåtenhet att behörigen förvara krigstjänstgöringsorder föreslås
skola straffbeläggas.
Mål angående förseelser mot vissa bestämmelser i värnpliktslagen föreslås
skola handläggas i judiciell ordning. Länsstyrelsernas befattning med
ärenden angående värnpliktsböter skall alltså upphöra.
I övrigt föreslås endast vissa ändringar, som äger samband med tidigare
fattade beslut i värnpliktsfrågor eller föranledes av ändrad lagstiftning
på andra områden.
Departementschefen.
Föredragande departementschefen, statsrådet Torsten Nilsson, anför i
propositionen:
»Under de elva år som den nu gällande värnpliktslagen varit i kraft har
den varit föremål för ett flertal partiella ändringar. Det har givetvis varit
svårt att vid sådana ändringar, där sakligt viktiga frågor fått sin lösning,
beakta alla praktiska konsekvenser av desamma och således i detalj anpassa
de olika bestämmelserna till att även formellt stämma överens inbördes.
I samband med en allmän översyn av värnpliktsbestämmelserna har nu
framlagts ett förslag, som avser att utgöra en anpassning av bestämmelserna
i nämnda hänseende och till vad som erfarenhetsmässigt visat sig vara den
praktiska tillämpningens krav. Jag föreslår, att ändringar vidtages i värnpliktslagen
i anslutning till de sakkunnigas förslag.
Som ett led i rationaliseringen av länsstyrelsernas arbete bör frågan om
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 41.
en förenkling av handläggningen av ärenden angående vissa värnpliktsböter
lösas. Efter samråd med cheferna för justitie- och inrikesdepartementen tillstyrker
jag de sakkunnigas förslag, att länsstyrelserna befrias från att
handa dessa ärenden, vilka i stället bör i vanlig ordning handläggas av
judiciell myndighet, med utnyttjande i den omfattning så kan ske av institutet
strafföreläggande. Jag tillstyrker därför förslaget, att 43 § värnpliktslagen
upphäves. På det sätt och av de skäl de sakkunniga angivit bör
även 44 och 45 §§ i lagen upphävas. Jag delar de sakkunnigas mening att
värnpliktslagen bör i sin helhet tryckas om och tillstyrker därför förslaget
att numrera om de fyra sista paragraferna i lagen.
Det har visat sig även för armén medföra vissa praktiska olägenheter att
sommaruppehållet under de värnpliktigas första tjänstgöring inräknats i
tjänstgöringstiden. Jag tillstyrker därför den föreslagna ändringen av 27 §
1 mom. A. i värnpliktslagen, som avser att möjliggöra för Konungen att
även för arméns värnpliktiga avkorta första tjänstgöringen och därmed hela
utbildningstiden med 14 dagar i de fall där så finnes påkallat.
Såsom tjänsteförrättande militieombudsmannen anfört i sin i det föregående
återgivna skrivelse kan skada vållas av att order om krigstjänstgöring
icke förvaras på ett sådant sätt, att obehöriga hindras ta del av dess innehåll.
Jag biträder förslaget, att försumlighet i fråga om förvaring av dylik
order straffbelägges och härutinnan anknytes till den redan befintliga straffbestämmelsen
i 38 § värnpliktslagen för underlåtenhet att avhämta försändelse
från militär myndighet eller vägran att mottaga dylik försändelse.
Utan att ställning nu tages till arméchefens förslag beträffande tjänstgöringsförhållandena
för vissa värnpliktiga, tillhörande lappbefolkningen,
kan definitionen på denna grupp värnpliktiga i nuvarande 48 § värnpliktslagen
lämpligen ändras till att närmare precisera, vilka värnpliktiga som
det här gäller. Jag tillstyrker därför den föreslagna utformningen av den
nya 45 § i lagen.
Betänkligheter synes icke behöva möta mot att godtaga de föreslagna
ändringarna i 14 §, som innebär, att åt Konungen överlämnas att bestämma
i vilka fall undantag från skyldighet att iakttaga inställelse vid inskrivningsförrättning
må medgivas, i 16 § om skyldighet för dem som skall
inskrivas att på order inställa sig vid annan inskrivningsförrättning än den
som avser deras kyrkobokföringsort, utan att dock därigenom rätten att
själva välja inskrivningsförrättning betages dem, samt i 19 § om rätt för
inskrivningschef att formellt besluta om tvångsuttagning för befälsutbildning
i angivna fall. Jag tillstyrker därför dessa förslag.
Övriga föreslagna ändringar avser i stort sett endast att anpassa lagstiftningen
till överensstämmelse med ändringar som av mig i det föregående tillstyrkts
eller till redan vidtagna författningsändringar på andra områden och
föranleder ingen erinran från min sida.»
Andra lagutskottets utlåtande nr M.
9
Utskottet.
I 38 § värnpliktslagen stadgas, att därest värnpliktig om rekommenderad
postförsändelse mottagit avi, av vilken framgår, att försändelsen avsänts
av militär myndighet, och underlåter utan laga förfall att avhämta
försändelsen, eller om värnpliktig, då försändelse från militär myndighet
tillhandahålles honom, vägrar att utkvittera eller mottaga densamma, skall
han dömas till dagsböter. I propositionen föreslås ett tillägg till denna
paragraf av innebörd att jämväl underlåtenhet att behörigen förvara krigstjänstgöringsorder
skall straffas med dagsböter. Beträffande syftet med
det föreslagna tillägget hänvisar departementschefen till att skada kan
vållas av att order om krigstjänstgöring icke förvaras på ett sådant sätt,
att obehöriga hindras taga del av dess innehåll.
Bestämmelser som straffbelägga utlämnande av uppgift, vars uppenbarande
kan medföra men för försvaret, finnas i strafflagens 8 kapitel.
Sker utlämnandet med uppsåt att gå främmande makt till handa, föreligger
spioneri (4 §) eller grovt spioneri (5 §). Saknas dylikt kvalificerat
uppsåt kan gärningen bestraffas som obehörig befattning med hemlig uppgift
(6 § första stycket) eller vårdslöshet med hemlig uppgift (6 § andra
stycket). I detta sammanhang är främst den sistnämnda bestämmelsen
av intresse. Såsom exempel på fall som omfattas av bestämmelsen nämnes
i motiven, att någon förvarar en handling innehållande hemlig uppgift
ovarsamt, så att obehörig får del av innehållet. Vårdslös förvaring beaktas
således i denna bestämmelse ur sekretessynpunkt. Såsom skyddsföreskrift
i detta avseende är enligt utskottets mening bestämmelsen i strafflagen
av skilda skäl lämpligare än en särskild föreskrift om straff för underlåten
förvaring, och den torde icke behöva kompletteras genom en dylik
föreskrift. Om så finnes påkallat kunde man i stället anknyta till strafflagsbestämmelsen
genom att å militär order, som innehåller uppgift, vars
uppenbarande kan medföra men för försvaret, angiva att uppgiften i fråga
icke får utlämnas till obehörig samt att värnpliktig, som förvarar ordern
ovarsamt, så att obehörig får del av innehållet, kan straffas.
Den föreslagna bestämmelsen bör emellertid icke bedömas enbart ur
synpunkten att hemliga uppgifter kunna bli uppenbarade. Militieombudsmannen
anför i den skrivelse (MO:s ämbetsberättelse 1951 s. 218—221)
vartill hänvisas i propositionen, att den, som förstört mottagen krigsplaceringsorder
eller eljest icke har den i behåll när inställelse skall äga rum,
i allmänhet icke torde kunna fullgöra sin inställelseskyldighet vid inträffad
mobilisering, även om han skulle vilja det. Förfrågningar hos militära
myndigheter skulle i varje fall bli nödvändiga, och om värnpliktiga i större
omfattning saknade erforderliga uppgifter om tid och plats för sin inställelse,
kunde mobiliseringsplanernas genomförande allvarligt störas.
En värnpliktig, som icke fullgör sin inställelseskyldighet, skall enligt
26 kap. 11 och 12 §§ strafflagen straffas för undanhållande eller rymning
2—2011 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 9 saml. 2 avd. Nr 41.
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 41.
Härför erfordras dock, att den värnpliktige ägt kännedom om inställelseskyldigheten.
Detta krav är uppfyllt redan genom så kallat eventuellt uppsåt.
Sådant uppsåt anses vara för handen, då den värnpliktige insett att
hans handlande inneburit risk för att han icke skulle fullgöra sin inställelseskyldighet,
och det lillika kan förutsättas, att han, även om han varit
viss om ett sådant resultat av sitt handlande, icke skulle ha avstått därifrån.
En värnpliktig, som förlorat sin inställelseorder och, ehuru han
saknat kännedom om dess innehåll, icke sökt av vederbörande myndighet
få besked därom, kan således komma att drabbas av ansvar för undanhållande
eller rymning, om han icke inställer sig. Dessa bestämmelser innebära
därför för de värnpliktiga en maning att vinnlägga sig om vad som
fordras för att de skola kunna fullgöra sin inställelseskyldighet. Det synes
utskottet tveksamt, huruvida effekten i detta avseende skulle nämnvärt
förstärkas genom att underlåten förvaring av order särskilt straffbelädes.
Härtill kommer, att en dylik bestämmelse skulle medföra, att värnpliktig,
som icke förvarat sin order men äger kännedom om dess innehåll och lojalt
fullgör sin inställelseskyldighet, skulle kunna straffas. Denna konsekvens
är, särskilt med hänsyn till att de värnpliktiga i allmänhet icke ha möjlighet
att förvara handlingar på ett fullt betryggande sätt, ägnad att inge
betänkligheter. Man synes även böra räkna med att en dylik straffbestämmelse
kan medföra den ogynnsamma effekten, att värnpliktiga, vilkas order
förkommit, i medvetande om att försumlighet i fråga om förvaring av ordern
är straffbelagd underlåta att anmäla förlusten hos vederbörande myndighet.
Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet icke kunna biträda förslaget
i denna del.
I nära samband med det nu behandlade spörsmålet står frågan om skyldighet
för värnpliktig att taga del av innehållet i en honom tillställd order.
Värnpliktslagen innehåller icke någon uttrycklig bestämmelse om sådan
skyldighet, och såvitt utskottet har sig bekant har domstol heller icke ansett
det möjligt att analogiskt tillämpa bestämmelserna i 38 § om straff
för värnpliktig, som underlåter att avhämta eller mottaga försändelse från
militär myndighet. Frågan huruvida underlåtenhet att taga del av försändelsens
innehåll är att anse såsom tjänstefel jämlikt 26 kap. 18 § strafflagen
har i rättstillämpningen bedömts olika, och den har utskottet veterligt
icke prövats i högsta instans. Det vore enligt utskottets mening lämpligt
och följdriktigt, om värnpliktslagen, som stadgar skyldighet för en
värnpliktig att taga emot en militärförsändelse, jämväl ålade den värnpliktige
att taga del av försändelsens innehåll. Utskottet förordar därför
en föreskrift härom. Då bestämmelsen hör nära samman med föreskrifterna
i 38 § värnpliktslagen, torde den böra utformas såsom ett tillägg till
denna paragraf.
Den föreslagna sänkningen av minimiåldern för förtidsinskrivning från
sjutton till sexton år syftar till att möjliggöra att ynglingar, vilkas tjänst
-
Andra lagutskottets utlåtande nr bl.
11
göring är avsedd att påbörjas det år, då de fylla sjutton år, skola kunna
inskrivas vid de ordinarie inskrivningsförrättningarna på hösten året dessförinnan.
Då praktiska fördelar synas kunna uppnås genom en sådan anordning,
vill utskottet tillstyrka bestämmelsen under framhållande av att
ändringen icke är avsedd att medföra, att dessa ynglingar skola börja sin
tjänstgöring tidigare än enligt nu gällande bestämmelser är möjligt.
Vad beträffar de föreslagna lagändringarna i övrigt ansluter sig utskottet
till vad departementschefen yttrat.
Utskottet föreslår, att lagförslaget skall träda i kraft den 1 februari 1954.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit vissa
ändringar böra vidtagas i det genom propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen — måtte för sin
del antaga förslaget med de ändringarna, att 38 § och bestämmelserna
om ikraftträdandet erhålla följande lydelse:
(Kungl. Maj:ts förslag.)
38 §.
Har värnpliktig om rekommenderad
postförsändelse mottagit avi,
av vilken framgår, att försändelsen
avsänts av militär myndighet, och
underlåter han utan laga förfall att
avhämta försändelsen eller vägrar
värnpliktig, då försändelse från
militär myndighet tillhandahålles
honom, att utkvittera eller mottaga
densamma eller underlåter han att
behörigen förvara order om tjänstgöring
enligt 28 § denna lag, dömes
till dagsböter.
(Utskottets förslag.)
38 §.
Har värnpliktig om rekommenderad
postförsändelse mottagit avi,
av vilken framgår, att försändelsen
avsänts av militär myndighet, och
underlåter han utan laga förfall att
avhämta försändelsen eller vägrar
värnpliktig, då försändelse från
militär myndighet tillhandahålles
honom, att utkvittera eller mottaga
densamma eller underlåter han att
taga del av försändelsens innehåll,
dömes till dagsböter.
Denna lag träder i kraft den 1
juli 1953. Har ärende rörande förseelse,
som avses i 36, 37 eller 39 §,
före nämnda dag anhängiggjorts hos
länsstyrelse enligt 43 § i dess äldre
lydelse, skall dock vad i sistnämnda
lagrum stadgas äga tillämpning å
ärendet.
Denna lag träder i kraft den 1
februari 195b. Har ärende rörande
förseelse, som avses i 36, 37 eller
39 §, före nämnda dag anhängiggjorts
hos länsstyrelse enligt 43 § i
dess äldre lydelse, skall dock vad i
sistnämnda lagrum stadgas äga tilllämpning
å ärendet.
Stockholm den 1 december 1953.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
12
Andra lagutskottets utlåtande nr il.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Nils Elowsson, Sunne, Nerman,
fru Svenson, herrar Ahlberg, Axel E. Svensson och Nils Theodor
Larsson;
från andra kammaren: herr Jacobsson i Igelsbo, fru Johansson i Norrköping,
herrar Lundberg, Svensson i Göteborg, fruar Ewerlöf, Sjöstrand
och herr Bengtsson i Varberg.
Stockholm 1953. K. L. Beckmans Boktryckeri.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1953:422 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i värnpliktslagen. a1 i texten