Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av moderskapspenningen och moderskapshjälpen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft tre inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen inom första kammaren nr 303 av fru Sjöström-Bengtsson, samt inom andra kammaren nr 04 av fru Nilsson och nr 393 av fru Johansson i Norrköping m. fl.

1953-03-12 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1953:9, Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av moderskapspenningen och moderskapshjälpen. Andra lagutskottet har till behandling förehaft tre inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen inom första kammaren nr 303 av fru Sjöström-Bengtsson, samt inom andra kammaren nr 04 av fru Nilsson och nr 393 av fru Johansson i Norrköping m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 9—11.

Andra lagutskottets utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om höjning av moderskapspenningen

och moderskapshjälpen.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft tre inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen

inom första kammaren

nr 303 av fru Sjöström-Bengtsson, samt

inom andra kammaren

nr 04 av fru Nilsson och

nr 393 av fru Johansson i Norrköping m. fl.

I motionerna 1:303 och 11:393, vilka äro likalydande, hemställes »att

riksdagen måtte besluta om sådan ändring av gällande författningar, att

moderskapspenningens belopp höjes till 150 kronor och moderskapshjälpens

till 250 kronor».

I motionen II: 64 föreslås »att riksdagen måtte besluta att moderskapspenningen,

som nu utgår med 75 kronor, höjes till 150 kronor».

Beträffande de skäl, som av motionärerna åberopats till stöd för dessa

yrkanden, får utskottet hänvisa till motionerna.

Inledning.

Hjälpformerna moderskapspenning och moderskapshjälp fingo sin nuvarande

utformning 1937. Från och med år 1913 hade emellertid statsbidrag

utgått till sjukkassor, vilka meddelat moderskapshjälp. 1931 utökades

denna hjälpform avsevärt och samtidigt infördes såsom en komplettering

av moderskapshjälpen rätt till bidrag - moderskapsunderstöd — för de

kvinnor, som ej voro sjukförsäkrade och som behövde hjälp till lindrande

av de med barnsbörd förenade kostnaderna. Rätten till moderskapsunderstöd

byggde sålunda i princip på behov.

I propositionen nr .‘IS till 19.17 års riksdag framlades förslag till reform

av den samhälleliga hjälpen vid barnsbörd. Förslagen avsågo att efter två

skilda linjer bereda ökat ekonomiskt stöd åt barnaföderskor. Sålunda inneburo

förslagen dels reformering av sjukkassornas moderskapshjälp och

moderskapsunderstöden och dels införande av eu särskild hjälpform för

nödställda mödrar, mödrahjälp. Det enligt de i propositionen angivna riktI—Bihang

till riksdagens protokoll 195.1. 9 samt. 2 avd. Nr 9—It.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr It.

linjerna reformerade moderskapsunderstödet skulle benämnas moderskapspenning.

Riksdagen antog i huvudsak de i propositionen framlagda förslagen.

Hjälpformernas nuvarande utformning.

Moderskapspenning.

Jämlikt förordningen den 11 juni 1937 (nr 338; ändr. nr 552/1940, 229/

1944, 765/1944 och 201/1949) om moderskapspenning skall av statsmedel

utgå moderskapspenning med ett belopp av 75 kronor till kvinna, som till

lindrande av de med barnsbörd förenade kostnader är i behov därav. Kvinna

äger dock ej rätt till moderskapspenning vid barnsbörd, som berättigar henne

till moderskapshjälp från erkänd sjukkassa. Behov av moderskapspenning

skall, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, anses föreligga,

om för kvinnan eller, där hon är gift och sammanlever med sin man, för

makarna tillsammans vid senaste taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

icke upptagits beskattningsbar inkomst uppgående till minst

fyra tusen kronor. Har den beskattningsbara inkomsten upptagits högre än

nu sagts men äro med hänsyn till ändrade förhållanden eller eljest omständigheterna

särskilt ömmande, må ock behov av moderskapspenning

anses vara för handen. Rätten till moderskapspenning prövas och moderskapspenning

utbetalas av centralsjukkassan för den ort, där kvinnan är

bosatt, eller, efter överenskommelse med centralsjukkassan, av vederbörande

lokalsjukkassa. Ersättning för utgivna moderskapspenningar äger

centralsjukkassan att månadsvis utbekomma av tillsynsmyndigheten för

erkända sjukkassor, d. v. s. pensionsstyrelsen.

Beträffande avvägningen av moderskapspenningens belopp verkställde

befolkningskommissionen, vars betänkande angående moderskapspenning

och mödrahjälp (SOU 1936: 15) låg till grund för 1937 års reform, vissa

approximativa beräkningar av de extra kostnader, som regelmässigt föranledas

av barnsbörd. Kommissionen anförde härom:

Kommissionen har kommit till det resultatet, att kostnaderna i runt tal

synas kunna uppskattas till minst 100 kronor, varvid kommissionen räknat

med följande utgiftsposter:

Resekostnader antingen för barnaföderskan till och från förlossningsanstalten

eller för barnmorskan till och från barnaföderskan. Dessa kostnader

torde för flertalet kvinnor kunna beräknas till omkring 10 å 20 kronor.

Hemhjälp, innefattande dels full hjälp under den tid, då barnaföderskan

är frånvarande eller sängliggande i hemmet — i regel tio dagar — dels tillfällig

hjälp med tyngre sysslor under två veckor före och två veckor efter

förlossningen. Efter en dagskostnad av två kronor torde kostnaden härför

böra beräknas till omkring 30 kronor.

Utrustning åt barnaföderskan, såsom lämplig gördel och klänning för slutet

av havandeskapsperioden, samt sängutrustning och småkläder åt barnet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 9.

A

varför kostnaderna torde lågt räknat böra uppskattas till 50 å 00 kronor.

Kostnaderna för sängutrustning och småkläder åt barnet ställa sig givetvis

högre, när fråga är om det första barnet än ett följande, men detta

torde uppvägas av att hemhjälp i sådant fall bör kunna ordnas med mindre

kostnad.

Enligt kommissionen borde moderskapspenningen givas eu storlek, som

i allmänhet kunde antagas täcka rimliga minimikostnader i anledning av

barnsbörden. Kommissionen anförde vidare:

Kommissionen hade helst sett, att moderskapspenningen hade kunnat

bestämmas till det belopp, vartill utgifterna approximativt och i genomsnitt

synas kunna lägst uppskattas, eller 100 kronor. Emellertid anser kommissionen

med hänsyn till de betydande kostnader, som eu moderskapspenning

av denna storlek skulle komma att kräva, av statsfinansiella skäl

icke möjligt att för närvarande föreslå en sådan moderskapspenning utan

vill i stället förorda, att densamma bestämmes till 75 kronor, ett belopp,

som i varje fall täcker större delen av kostnaderna.

Föredragande departementschefen yttrade härom i propositionen nr 38,

varigenom förslaget till nuvarande bestämmelser förelädes 1937 ars riksdag:

»Det föreslagna beloppet, mot vilket endast enstaka erinringar framställts,

synes mig vara väl avvägt. Från ett par håll har visserligen förordats

höjning till 100 kronor. Stockholms barnavårdsnämnd har för sin del

ifrågasatt en väsentlig höjning med hänsyn till att kostnaderna beräknats

för lågt åtminstone för de dyrare orterna eller alternativt, att understödet

måtte bestämmas i anslutning till dyrortsgrupperingen. Länsstyrelsen i

Västerbottens län åter har ansett, att understödet med hänsyn till de större

resekostnaderna borde sättas högre för landsbygden än för städerna. Givet

är, att ett belopp av 75 kronor betraktat såsom sådant har ett mindre värde

å en dyrort som Stockholm än å landsbygden i allmänhet. I och för sig

tinnas därför skäl för beloppets bestämmande i anslutning till dyrortsgrupperingen.

Emellertid synes det mig riktigare att utgå från kostnaderna

lör tillgodoseendet av de med understödet avsedda ändamålen — resor,

hemhjälp, utrustningspersedlar och anstaltsvård. Vad först angår resor,

torde kostnaden härför i städer och större samhällen, där barnmorska eller

förlossningsanstalt finnes, uppgå till ett mycket ringa belopp, medan samma

kostnad för en kvinna å landsbygden kan komma att stiga till en rätt avsevärd

summa allt efter avståndet till barnmorska eller anstalt. Kostnaden

för hemhjälp åter torde i stort sett variera i anslutning till dyrortsgrupperingen.

Utrustningskostnaderna liksom vårdkostnaden lära slutligen icke

kunna påverkas av kvinnans bosättningsort. Då sistnämnda kostnader sålunda

kunna betraktas som lika för alla och de drygare resekostnaderna å

landsbygden i huvudsak torde kunna anses uppvägda av minskade utgifter

för hemhjälp samt omvänt de större kostnaderna för hemhjälp å de dyrare

orterna av obetydliga reseutgifter, synes mig lika litet finnas skäl för att

bestämma understödet till ett större belopp å dyrorterna som alt sätta de

högre för landsbygdens befolkning. Erinras må även, att moderskapsunderstödet

också enligt nu gällande bestämmelser utgår med ett fixt belopp.

•lag biträder därför förslaget, att understödet fastställes (ill ell för alla lika

belopp och, då jag anser den av kommissionen föreslagna höjningen lämplig

och skälig, förordar jag understödets bestämmande till 75 kronor.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr !).

Andra lagutskottet, vars utlåtande nr 38 godkändes av riksdagen, avstyrkte

ett i en motion framfört förslag om höjning av moderskapspenningen

till 100 kronor och fann i likhet med departementschefen beloppet

75 kronor väl avvägt.

Moderskapshjälp.

Enligt 32 § kungl. förordningen den 26 juni 1!)31 om erkända sjukkassor

skall centralsjukkassa vid barnsbörd utgiva moderskapshjälp åt kvinnlig

medlem, som omedelbart före barnsbörden varit medlem av erkänd sjukkassa

under oavbrutet minst tvåhundrasjuttio dagar, eller, om hon återinträtt

inom den tiden, varit medlem av kassan under samma tid före utträdet.

Moderskapshjälp utgår med ett belopp av etthundratio kronor. Centralsjukkassa

kan dock efter medgivande av tillsynsmyndigheten utgiva moderskapshjälp

med högre belopp än nyss nämnts. Centralsjukkassa må på

ansökan av kvinnlig medlem, som vid tiden för ansökningen varit medlem

av erkänd sjukkassa under oavbrutet minst tvåhundrasjuttio dagar och som

genom intyg av läkare, barnmorska, distriktssköterska eller vid mödraeller

barnavårdscentral anställd sjuksköterska gör sannolikt, att hon befinner

sig i havandeskap, längre framskridet än i sjunde månaden, såsom

förskott å henne tillkommande moderskapshjälp omedelbart utbetala sextio

kronor.

Statsbidrag utgår med 75 kronor för varje barnbördsfall, för vilket centralsjukkassa

utgivit moderskapshjälp.

Beträffande avvägningen av det belopp, vartill moderskapshjälpen bestämts,

är att märka att befolkningskommissionen i betänkandet angående

moderskapspenning och mödrahjälp föreslog att sjukkassornas skyldighet

att meddela moderskapshjälp skulle upphävas.

Socialstyrelsen kritiserade i yttrande över betänkandet kommissionens

förslag i denna del och meddelade de riktlinjer för sjukkassornas moderskapshjälp,

vilka blevo vägledande för 1937 års lagstiftning i ämnet. Styrelsen

berörde härvid även avvägningen av de belopp, vartill hjälpen borde

fastställas.

Vad beträffade storleken av den framtida av sjukkassorna meddelade

moderskapshjälpen, syntes denna lämpligen kunna fastställas till ett belopp

av 10(1 kronor, varigenom understödet skulle motsvara de av kommissionen

beräknade minimikostnnderna vid barnsbörd, som understödet

skulle vara avsett att täcka. Ifrågasättas kunde emellertid även, om icke

beloppet borde höjas till 110 kronor, varigenom täckning jämväl erhölles

för den kostnad, som barnaföderskor enligt förslaget normalt skulle få

utgiva i legosängsavgift vid vård å förlossningsanstalt. Om minimibeloppet

av moderskapshjälpen bestämdes på angivet sätt i författningen, syntes

där också böra stadgas frihet för centralsjukkassa att genom bestämmelse

i stadgarna utfästa ett högre belopp, lika för alla kvinnliga medlemmar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr !).

Då moderskapspenningen skulle utgöra ett fixt engångsbelopp, borde

i överensstämmelse därmed även statsbidraget utgå med ett fixt engångsbelopp

för varje av kassan meddelad moderskapshjälp. Detta bidrag av

statsmedel till meddelad moderskapshjälp borde då utgå med samma belopp

som det statliga moderskapsunderstödet. Sattes detta, såsom föreslagits,

till 75 kronor, bleve följaktligen statsbidraget lika med 75 kronor för varje

utgiven moderskapshjälp. Detta finge i sin tur till följd, att om moderskapshjälpen

bestämdes till 110 kronor, avgift måste upptagas av medlemmarna

motsvarande ett understöd av 35 kronor, vilket belopp då representerade

självhjälpsmomentet i försäkringen. Avgiften i fråga beräknades för ett

område med medelstor frekvens av barnbördsfall till 75 öre för år.

Föredragande departementschefen uttalade i propositionen nr 38 följande

angående moderskapshjälpens helopp.

»I fråga om det belopp, vartill moderskapshjälpens totalbelopp, d. v. s.

statsbidraget jämte det på avgifterna grundade understödet, bör bestämmas,

har socialstyrelsen förordat 100 eller 110 kronor. Med hänsyn till rnoderskapsunderstödets

storlek anser jag ej tillrådligt att sätta beloppet lägre

än till 110 kronor. Härigenom skulle dock självhjälpsmomentet komma att

inskränkas till 35 kronor, medan det för närvarande utgör i genomsnitt för

flertalet kvinnor omkring 45 kronor. Möjlighet till viss differentiering synes

lämpligen höra beredas genom att stadga rätt för centralsjukkassa att efter

tillsynsmyndighetens medgivande bestämma högre belopp än 110 kronor,

givetvis dock utan rätt till högre statsbidrag än förut angivna 75 kronor.»

Riksdagen antog propositionens förslag i denna del.

Utredningar efter 1937 in. m.

Socialuårdskommittén framlade i sitt betänkande XII med utredning och

förslag angående moderskapsbidrag (SOU 1946: 23) ett genomgripande

förslag till reform av samhällets stödåtgärder vid havandeskap och barnshörd.

Moderskapsbidraget var avsett att ersätta alla de nuvarande ekonomiska

hjälpformerna i samband med moderskap, nämligen moderskapshjälpen,

moderskapspenningen och mödrahjälpen. Moderskapsbidrag skulle

utgå utan vare sig behovs- eller inkomstprövning. För täckande av de av

barnsbörden vållade kostnaderna skulle därigenom komma att utgå bidrag

i regel med avsevärt högre belopp än enligt nuvarande ordning. Därjämte

skulle emellertid moderskapsbidrag inrymma något som nu väsentligen

saknas, nämligen viss ersättning för inkomstbortfall för förvärvsarbetande

kvinna.

Betänkandet har icke föranlett proposition lill riksdagen.

Frågan om den ekonomiska hjälpen till mödrar vid havandeskap och

barnsbörd togs ånyo upp när 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen

tillkallades. Departementschefen, statsrådet Sträng, uttalade i direktiven

bland annat:

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Andra lagutskottets utlåtande nr !).

Frågan om en reform av de ekonomiska hjälpformerna vid havandeskap

och barnsbörd har under flera år tillbaka stått på dagordningen. Vid de

olika överväganden som därvid gjorts har även framkommit tanken att

utbygga arbetslöshetsförsäkringen för att bereda barnaföderskor skydd

mot inkomstbortfall. Därvid har närmast varit fråga om en form av daghjälp

vid havandeskap jämte familjetillägg efter regler i nära anslutning

till vad som gäller för daghjälp med tillägg vid arbetslöshet. Det kan nämnas,

att ett dylikt förslag framförts bl. a. i en motion till 1950 års riksdag

(11:188). Sammansatta stats- och andra lagutskottet, som behandlade

motionen, förklarade i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2, att förslaget

vore beaktansvärt men att motionen icke borde föranleda någon

åtgärd, innan Kungl. Maj :t tagit slutlig ställning till frågan om socialvårdskommitténs

år 1946 framlagda förslag om moderskapsbidrag. Nyssnämnda

förslag och åtskilliga i anslutning därtill gjorda framställningar äro föremål

för prövning inom socialdepartementet. Utan att i detta sammanhang

ställning tages till hur hithörande spörsmål generellt böra lösas synes det

lämpligt att vid översynen av arbetslöshetsförsäkringen frågan om möjligheterna

att inom denna försäkrings ram bereda förvärvsarbetande kvinnor

skydd mot inkomstbortfall vid barnsbörd närmare undersökes.

Utredningen väntas inom den närmaste tiden komma att upptaga berörda

problem till behandling.

Socialförsäkringsutredningen tillkallades enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 28 december 1951 för att inom socialdepartementet biträda

med utredning angående översyn av bestämmelserna rörande den allmänna

sjukförsäkringen in. in.

1 direktiven anförde statsrådet Sträng bland annat:

Vid den utredning, som jag sålunda anser böra komma till stånd, bör

också ett annat spörsmål bli föremål för omprövning, nämligen frågan om

den samhälleliga hjälpen vid havandeskap och barnsbörd. De nuvarande

erkända sjukkassorna lämna som bekant vid barnsbörd moderskapshjälp

till sina medlemmar. Hjälpen uppgår i regel till 125 kronor för varje fall,

varav staten bidrager med 75 kronor. Genom sjukkassornas förmedling

utbetalas efter inkomstprövning även moderskapspenning om 75 kronor

åt barnaföderskor, som icke äro sjnkkassemedlemmar. Denna hjälpform

finansieras helt av statsmedel. Vid sidan av nu nämnda båda hjälpformer

finnes en tredje hjälpform, kallad mödrahjälp. Denna hjälp, som bekostas

helt av staten, har karaktär av understöd och utgives kontant eller i naturaform

efter en ingående behovsprövning. Hjälpens maximibelopp är 400

kronor eller vid flerbörd 500 kronor. Mödrahjälpsverksamheten organiseras

lokalt av barnavårdsnämnderna ävensom av särskilda mödrahjälpsnämnder,

en för varje landstingsområde och varje stad som ej deltager i landsting.

Vid sjukförsäkringsreformens beslutande upptogs icke frågan om hjälpen

vid havandeskap och barnsbörd. Anledningen härtill var att Kungl. Maj:t

vid den tidpunkten ännu ej varit i tillfälle att taga ställning till socialvårdskommitténs

förut berörda, år 1946 avlämnade betänkande med förslag

rörande olika ekonomiska stödåtgärder vid havandeskap och barnsbörd.

Nämnda förslag liksom ett av 1941 års befolkningsutredning år 1945 avgivet

förslag i ämnet bygger i fråga om hjälpverksamhetens anordnande på

sjukkasserörelsen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr !>.

7

Socialvårdskommitténs nu ifrågavarande förslag blev vid remissbehandlingen

utsatt för åtskillig kritik; i remissyttrandena bröto sig meningarna

mycket starkt angående de riktlinjer som man borde följa vid en — i yttrandena

allmänt önskad — revision av denna gren av den sociala hjälpverksamheten.

Sedermera har detta problem aktualiserats vid olika tillfällen. Sålunda

har saken tagits upp av olika kvinnoorganisationer i framställningar till

chefen för socialdepartementet. Vidare har frågan behandlats av 1950 års

besparingsutredning i en till Kungl. Maj:t förra året avgiven promemoria.

Den 1 november innevarande år erhöll jag Kungl. Maj :ts bemyndigande

att tillkalla utredningsmän för att inom socialdepartementet biträda med

översyn av bestämmelserna rörande den frivilliga statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen.

I direktiven för utredningen framhöll jag, att det

syntes lämpligt att vid nämnda översyn frågan om möjligheterna att inom

arbetslöshetsförsäkringens ram bereda förvärvsarbetande kvinnor skydd

mot inkomstbortfall vid barnsbörd närmare undersöktes.

I samband med den nu aktuella utredningen bör prövas i vad mån den

samhälleliga hjälpen vid havandeskap och barnsbörd bör sammankopplas

med sjukförsäkringen, och det bör undersökas om det ej är möjligt att få till

stånd eu enhetligare samt mera rationell och effektiv ordning på detta

område. I vad frågan avser skydd för de förvärvsarbetande mot inkomstbortfall

bör naturligen samarbete ske mellan ifrågavarande utredning och

den förenämnda utredningen rörande arbetslöshetsförsäkringen.

Utredningen avser att inom den närmaste tiden gripa sig an frågan om

hjälpen vid havandeskap och barnsbörd.

Moderskapspenningens och moderskapshjälpens belopp berördes vid 1952

ars riksdag av statsrådet Sträng i hans svar på fråga av fru Västberg om

vilka åtgärder som vidtagits eller planerats i syfte att snarast infria regeringens

löfte att de sociala förmånernas realvärde skulle återställas. Statsrådet

yttrade därvid följande.

Inkomstgränsen fastställdes senast 1949 till 4 000 kronor beskattningsbar

inkomst. Någon höjning av denna gräns eller av bidragsbeloppet har icke

planerats med hänsyn till den nyssnämnda omprövning av hjälpen vid

moderskap som pågår inom socialförsäkringsutredningen och utredningen

rörande arbetslöshetsförsäkringen. Avvägningen av hjälpbeloppet får ses mot

bakgrunden av övriga bidrag till barnkostnaderna som införts under senare

år. Därtill kommer att de allra flesta har eller lätt kan få tillgång till

moderskapshjälp.

Moderskapshjälpen erhålles genom sjukkassorna utan inkomstprövning.

Beloppet skall enligt 1937 års alltjämt gällande beslut vara lägst 110 kronor

och är i allmänhet 125 kronor. Beträffande ändring av reglerna för denna

hjälpform gäller vad som nyss sagts om moderskapspenningen.

Departementschefen, statsrådet Sträng, har i statsverkspropositionen 1953

i samband med de under femte huvudtiteln för budgetåret 1953/54 gjorda

anslagsäskandena uttalat, att han förutsätter, att moderskapshjälp och

moderskapspenning under budgetåret utgår enligt oförändrade grunder.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Den samhälleliga hjälpen vid havandeskap och barnsbörd utgår för närvarande

främst i tre former, moderskapspenning, moderskapshjälp och

mödrahjälp. Den sistnämnda hjälpformen kompletterar de båda förstnämnda.

Med mödrahjälpen avses sålunda att efter individuell behovsprövning

tillgodose hjälpbehov, som icke tillfredsställes genom moderskapspenning

eller moderskapshjälp.

Moderskapspenning utgår med 75 kronor. Moderskapshjälpen skall utgivas

med minst 110 kronor. Beloppen ha sedan de bestämdes 1937 icke

undergått någon förhöjning. De flesta sjukkassorna begagna dock möjligheten

att utbetala moderskapshjälp med högre belopp, i allmänhet 125

kronor.

Genom att beloppen sedan så lång tid tillbaka kvarstå oförändrade ha

de — såsom i motionerna påtalas — mist en avsevärd del av sitt värde.

Däremot har mödrahjälpen efter hand förbättrats. Ursprungligen utgjorde

dess maximibelopp 300 kronor. 1944 höjdes maximigränsen med hänsyn

till de inträffade prisstegringarna. Riksdagen har i år åter antagit förslag

till uppräkning av mödrahjälpens högsta belopp. Därmed kommer mödrahjälpen

att utgå högst med 600 kronor eller vid flerbörd med 800 kronor.

Den genomförda höjningen är i första hand betingad av de ökade levnadskostnaderna.

Ökningen går emellertid något utöver vad som motsvarar den

sedan 1944 inträdda prisstegringen och innebär således även en effektivisering

av hjälpen.

Den framtida utformningen av samhällets hjälp åt mödrar vid havandeskap

och barnsbörd står, såsom ovan redogjorts för, inför snar utredning.

Härvid komma frågor om effektivisering av hjälpen och i samband därmed

spörsmål om dess inriktning att övervägas. Med hänsyn härtill och

då för de sämst ställda mödrarna mödrahjälpen numera får anses tillfredsställa

de mest trängande behoven anser sig utskottet icke böra tillråda,

att riksdagen nu tager upp frågor om partiella förbättringar på detta

område.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att motionerna 1:303 och 11:393, såvitt motionerna

avse moderskapspenning, och motionen II: 64 icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd;

B. att motionerna 1:303 och 11:393, såvitt motionerna

avse moderskapshjälp, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 12 mars 1953.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra lagutskottets utlåtande nr 9.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Sten, Nils Elowsson, Sunne*,

Nerman, fru Svenson*, herrar Ahlberg* och Nils Theodor Larsson*;

från andra kammaren: fru Johansson i Norrköping, fru Västberg,

herr Hagård*, fru Sandström, herrar Lundberg, Bengtsson i Varberg, Königson

och Larsson i Hedenäset.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fru Johansson i Norrköping, som ansett, att utskottets utlåtande bort

ha följande lydelse:

Samhällets hjälp — — — (lika med utskottet) — — — eller moderskapshjälp.

Moderskapspenning utgår — — — (lika med utskottet) — — — 125

kronor.

På skilda områden av socialvården ha under senare år åtgärder vidtagits

i syfte att återställa de sociala förmånernas realvärde.

De båda hjälpformer det nu gäller ha inte undergått någon förbättring

sedan de genomfördes och giva således inte alls den hjälp som avsågs vid

genomförandet. Det är därför angeläget, att denna hjälp till barnaföderskorna

återföres till sitt realvärde. Att en utredning inom närmaste

tiden kommer att syssla med dessa frågor bör inte hindra en nödvändig

förbättring.

På grund av vad sålunda antörts lår utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner 1: 303

och 11:393 samt 11:64 måtte besluta att för sin del antaga

följande förslag till

1) Förordning

angående ändrad lydelse av 32 § förordningen den 26 juni 1931 (nr 280)

om erkända sjukkassor.

Härigenom förordnas, att 32 § förordningen den 26 juni 1931 om erkända

sjukkassor skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr i).

(Gällande lydelse:)

32

(Föreslagen lydelse:)

Centralsjukkassa skall — — — — — — samma tid.

Moderskapshjälp utgår med ett

belopp av etthundratio kronor; dock

må centralsjukkassa efter medgivande

av tillsynsmyndigheten utgiva moderskapshjälp

med högre belopp än

nyss nämnts.

Centralsjukkassa må —---

Där till-----------

Moderskapshjälp må

Moderskapshjälp utgår med ett

belopp av tvåhundrafemtio kronor;

dock må centralsjukkassa efter medgivande

av tillsynsmyndigheten utgiva

moderskapshjälp med högre belopp

än nyss nämnts.

----sextio kronor.

utbekomma beloppet.

----- stycket sägs.

Denna förordning skall träda i

kraft den 1 juli 1953; dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola äga

tillämpning i fråga om barnsbörd,

som inträffat före nämnda dag.

2) Förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 11 juni 1937 (nr 338)

om moderskapspenning.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 11 juni 1937 om moderskapspenning

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

(Gällande lydelse:) '' (Föreslagen lydelse:)

1 §•

Moderskapspenning enligt denna Moderskapspenning enligt denna

förordning skall av statsmedel utgå förordning skall av statsmedel utgå

med ett belopp av sjuttiofem kronor med ett belopp av etthundrafemtio

till kvinna, som till lindrande av de kronor till kvinna, som till lindrande

med barnsbörd förenade kostnader av de med barnsbörd förenade kostär

i behov därav. nader är i behov därav.

Denna förordning skall träda i

kraft den 1 juli 1953; dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola äga

tillämpning i fråga om barnsbörd,

som inträffat före nämnda dag.

D

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.