Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 9 kap. lagen den 28 maj 1886

1953-04-23 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1953:19, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 9 kap. lagen den 28 maj 1886

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

Nr 19.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av 9 kap. lagen den 28 maj

1886 (nr 46) angående stenkolsfyndigheter m. m.

Genom en den 8 april 1953 dagtecknad proposition, nr .207, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

l) Lag

om ändrad lydelse av 9 kap. lagen den 28 maj 1886 (nr 46) angående

stenkolsfyndigheter in. in.

Härigenom förordnas, att 9 kap. lagen den 28 maj 1886 angående stenkolsfyndigheter

m. in.* 1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

9 KAP.

Om fyndigheter av uranlialtigt

mineral.

Om fyndigheter av uranlialtigt

mineral in. in.

63 §.

Rättighet att för utvinnande av

uran eller någon av dess föreningar

eftersöka och bearbeta fyndighet av

uranhaltigt mineral är beroende på

koncession, som meddelas av Konungen.

Koncession må begränsas att

avse endast rätt till fyndighetens undersökning.

Vad i första stycket stadgats utgöre

icke hinder mot att endast för

erhållande av prov ur fyndighet av

uranhaltigt mineral för analys verkställa

borrning eller sprängning eller

Rättighet att för utvinnande av

uran, torium eller beryllium eller förening,

vari någon av dessa metaller

ingår, eftersöka och bearbeta fyndighet

av uranhaltigt, toriumhaltigt eller

berylliumhaltigt mineral är beroende

på koncession, som meddelas av Konungen.

Koncession må begränsas att

avse endast rätt till fyndighetens undersökning.

Vad i första stycket stadgats utgöre

icke hinder mot att endast för

erhållande av prov ur fyndighet av

uranhaltigt, toriumbaltigt eller berylliumhaltigt

mineral för analys verk
-

1 Senaste lydelse, se beträffande lagens överskrift SFS 1933: ISO, överskriften till 9 kap.

1945:811, 63 och 64 §§ 1950: 197, 65 och 66 §§ 1945:811 samt 67-69 §§ 1950:197.

1 Bihang Ull riksdagens protokoll 1953. 9 samt. 3 avd. Nr 19.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

upptaga provgropar eller vidtaga and- ställa borrning eller sprängning eller

ra liknande åtgärder. upptaga provgropar eller vidtaga and
ra

liknande åtgärder.

Koncession må — -— ---—- därtill äro.

64 §.

Vad i 2 -5, 7—9, 11—21, 32—40,

42—44 och 48 §§, 56 § andra och

tredje styckena samt 58 och 60—62

§§ är stadgat angående fyndigheter,

som där avses, skall, med de avvikelser

som föranledas av bestämmelserna

i detta kap., äga motsvarande tilllämpning

i fråga om fyndigheter av

uranhaltigt mineral.

Avser koncession endast rätt till

fyndighetens undersökning eller innehar

sökanden förut beträffande området

i fråga koncession, som avses i

1—5, 6, 7 eller 8 kap., eller har området

anvisats sökanden såsom utmål

för gruva, må koncession, som avses

i detta kap., meddelas utan iakttagande

av vad i 2—4 §§ sägs.

Konungen äge — —- —

I fall-------

Bestämmelserna i--

Vad i 2—5, 7—9, 11—21, 32—40,

42—44 och 48 §§, 56 § andra och

tredje styckena samt 58 och 60—62

§§ är stadgat angående fyndigheter,

som där avses, skall, med de avvikelser

som föranledas av bestämmelserna

i detta kap., äga motsvarande tillämpning

i fråga om fyndigheter av uranhaltigt,

toriumhaltigt eller berylliumhaltigt

mineral, dock att vad beträffar

fyndigheter av sistnämnda båda

slag i stället för vad i 58 § är stadgat

bestämmelserna i 10 § skola äga

tillämpning.

Avser koncession endast rätt till

fyndighetens undersökning eller innehar

sökanden förut beträffande området

i fråga koncession avseende eftersökande

och bearbetande av fyndighet,

som i denna lag sägs, eller har

området anvisats sökanden såsom utmål

för gruva, må koncession, som

avses i detta kap., meddelas utan

iakttagande av vad i 2—4 §§ sägs.

äga tillämpning.

60 § sägs.

--uranhaltigt mineral.

65 §.

Vad förut i denna lag stadgas om Vad förut i denna lag stadgas om

rätt för koncessionsinnehavare att rätt för koncessionsinnehavare att

tillgodogöra sig mineraliska ämnen, tillgodogöra sig mineraliska ämnen,

som icke avses med koncessionen, som icke avses med koncessionen,

skall icke gälla uran eller uranför- skall icke gälla uran, torium eller beening.

ryllium eller förening, vari någon av

dessa metaller ingår.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

3

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

66 §.

Uran eller uranförening må ej utan Uran, torium eller beryllium eller

Konungens tillstånd bearbetas för tek- förening, vari någon av dessa metalniskt

eller vetenskapligt bruk. ler ingår, må ej utan Konungens till
stånd

bearbetas för tekniskt eller vetenskapligt

bruk.

Tillstånd må---— — -— därtill äro.

67

Uran, uranförening, uranhaltigt

mineral eller ämne, som framställts

av uran, må ej föras ur riket med

mindre Konungen meddelat tillstånd

därtill; och må sådant tillstånd meddelas

allenast under förutsättning att

annat med hänsyn till användningen

jämförbart material införes till riket i

stället för vad som utföres eller, då

fråga är om uranhaltigt mineral, att

uran eller uranförening förekommer

i så ringa mängd att tillgodogörande

därav ej kan äga rum.

68

Den som, i annat fall än i 63 §

andra stycket sägs, utan koncession

för ändamål, som avses i 63 § första

stycket, eftersöker eller bearbetar fyndighet

av uranhaltigt mineral eller

§•

Ej må utan Konungens tillstånd ur

riket föras

a) uran, uranförening, uranhaltigt

mineral eller ämne, som framställts

av uran,

b) torium, toriumförening, toriumhaltigt

mineral eller ämne, som framställts

av torium,

c) beryllium, berylliumförening, berylliumlialtigt

mineral eller ämne,

som framställts av beryllium,

d) vara, i vilken torium eller beryllium

ingår.

Beträffande material, som i första

stycket under a) och b) avses, må

tillstånd till utförsel meddelas allenast

under förutsättning att annat

med hänsyn till användningen jämförbart

material införes till riket i

stället för vad som utföres eller, då

fråga är om uranhaltigt eller toriumhaltigt

mineral, att uran eller to<rium

eller förening, vari någon av dessa

metaller ingår, förekommer i så ringa

mängd att tillgodogörande därav ej

kan äga rum.

§•

Den som, i annat fall än i 63 §

andra stycket sägs, utan koncession

för ändamål, som avses i 63 § första

stycket, eftersöker eller bearbetar fyndighet

av uranhaltigt, toriumhaltigt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

(Gällande lydelse.)

utan tillstånd bearbetar uran eller

uranförening så som i 66 § sägs, straffes

högst med straffarbete i två år.

Samma lag vare, där någon i strid

mot 67 § ur riket utför eller söker utföra

uran eller annat ämne, som

där sägs.

69

Uran eller uranförening som, i annat

fall än i 63 § andra stycket sägs,

utvunnits utan koncession, tillfaller

kronan.

Har någon brutit mot vad i 66 §

stadgas, är vad som därvid framställts

så ock förråd av uran, uranförening

eller uranlialiigt mineral, som han innehar,

förverkat till kronan.

Uran eller annat ämne, som någon

i strid mot 67 § utfört eller sökt utföra

ur riket, vare ock förverkat till

kronan.

(Föreslagen lydelse.)

eller berylliumhaltigt mineral eller

utan tillstånd bearbetar uran, torium

eller beryllium eller förening, vari någon

av dessa metaller ingår, så som i

66 § sägs, straffes högst med straffarbete

i två år.

Samma lag vare, där någon i strid

mot 67 § första stycket ur riket utför

eller söker utföra material eller vara,

som där sägs.

§•

Uran, torium eller beryllium eller

förening, vari någon av dessa metaller

ingår, som, i annat fall än i 63 §

andra stycket sägs, utvunnits utan

koncession, tillfaller kronan.

Har någon brutit mot vad i 66 §

stadgas, är vad som därvid framställts

så ock förråd av den ifrågavarande

metallen, av förening av metallen

eller av mineral med halt av

metallen, som han innehar, förverkat

till kronan.

Det som någon i strid mot 67 § första

stycket utfört eller sökt utföra ur

riket vare ock förverkat till kronan.

Denna lag träder i kraft den 7 januari

1954, men redan dessförinnan må

meddelas beslut om koncession och

tillstånd, som avses i de nya bestämmelserna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

5

2) L a g

om ändring i gruvlagen den 3 juni 1938 (nr 314).

Härigenom förordnas, att 52 § gruvlagen den 3 juni 1938 samt punkt 7

övergångsbestämmelserna till samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

52 §.

Gruvinnehavaren må---inmutningsbara mineralen.

Av de —- — —■ --- — efter tillsägelse.

Uppstår tvist---slutligen bestämt.

Vad i denna paragraf stadgas om Vad i denna paragraf stadgas om

rätt för gruvinnehavaren att tillgo- rätt för gruvinnehavaren att tillgododogöra

sig icke inmutningsbara mi- göra sig icke inmutningsbara mineneraliska

ämnen skall icke gälla raliska ämnen skall icke gälla uran,

uran eller uranförening. torium eller beryllium eller förening,

vari någon av dessa metaller ingår.

7. Vad enligt äldre författning gäller

med avseende å rätt för inmutaren

att tillgodogöra sig icke inmutningsbara

mineraliska ämnen skall

icke äga tillämpning å uran eller

uranförening.

7. Vad enligt äldre författning gäller

med avseende å rätt för inmutaren

att tillgodogöra sig icke inmutningsbara

mineraliska ämnen skall

icke äga tillämpning å uran, torium

eller beryllium eller förening, vari

någon av dessa metaller ingår.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

195b.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslagen, får utskottet, i den

mån redogörelse för dessa ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

De för framställningen av och forskningen angående atomenergi betydelsefulla

metallerna beryllium och torium föreslås bli underkastade liknande

kontroll som den, vilken redan gäller i fråga om uran.

1 Senaste lydelse av 52 § och övergångsbestämmelserna, se SFS 1952:148.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

Inledning.

Sedan år 1945 innehåller 1886 års lag angående stenkolsfyndigheter m. m.

bestämmelser angående utvinningen och användningen av det för framställning

av atomenergi betydelsefulla ämnet uran. I skrivelse den 29 november

1952 har atomkommittén och Aktiebolaget atomenergi hemställt, att i lagstiftningen

måtte upptagas liknande bestämmelser om metallerna beryllium

och torium.

Över skrivelsen har yttranden efter remiss avgivits av kommerskollegium,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, Sveriges geologiska undersökning,

tekniska högskolans i Stockholm lärarkollegium och statens handels-

och industrikommission. Kommerskollegium har vid sitt utlåtande

fogat av ämbetsverket inhämtade yttranden från samtliga bergmästare, Sveriges

industriförbund, svenska gruvföreningen och Sveriges stenindustriförbund.

Samtliga remissinstanser har i princip tillstyrkt lagstiftningsåtgärder i

syfte att säkerställa kontrollen över beryllium och torium.

Förslaget att upptaga bestämmelser härom i 1886 års lag om stenkolsfyndigheter

m. m. har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av två bergmästare,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, Sveriges geologiska

undersökning, statens handels- och industrikommission samt Sveriges stenindustriförbund.

Övriga remissinstanser däremot har avstyrkt att bestämmelserna

erhölle sin plats i 1886 års lag eller ifrågasatt lämpligheten härav.

Flertalet av sistnämnda myndigheter och organisationer har förordat, att

bestämmelser om mineraler av betydelse för framställning av atomenergi

upptoges i en särskild lag.

Departementschefen.

Vid lagrådsremissen anförde chefen för justitiedepartementet, statsrådet

Zetterberg, följande:

»År 1945 genomfördes vissa lagstiftningsåtgärder i syfte att säkerställa

statlig kontroll över utvinningen och användningen av uran och ämnen, vari

uran ingår. Anledningen härtill var den betydelse uran då fått för framställning

av atomenergi och de konsekvenser ur försvars- och utrikespolitiska

synpunkter som följde därav. Genom lagstiftningsåtgärden 1945 har statsmakterna

sålunda intagit den ståndpunkten att atomenergien och likaså de

ämnen, som erfordras för framställning av sådan energi, skall vara underkastad

statlig kontroll.

Den utveckling, som ägt rum på atomenergiens område sedan 1945, har

lett till att även andra ämnen än uran fått betydelse för atomenergiframställning.

Så är i första hand fallet med metallen beryllium. Sannolikhet

finnes för att även metallen torium kan bli av vikt i förevarande hänseende.

Redan nu spelar torium en stor roll vid del forskningsarbete som bedrives

beträffande atomenergien.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag, i likhet med flertalet av de

myndigheter och sammanslutningar som yttrat sig i ärendet, att lagstiftningsåtgärder

nu bör genomföras i syfte att trygga statlig kontroll över utvinning

och användning av metallerna torium och beryllium.

De för kontrollen över uran meddelade bestämmelserna har upptagits i

1886 års lag angående stenkolsfyndigheter m. in. Atomkommittén och

aktiebolaget atomenergi liksom också åtskilliga remissinstanser har förordat,

att även de beträffande torium och beryllium erforderliga stadgandena

skulle få sin plats i denna lag. I vissa andra remissyttranden har däremot

uttalats, att särskild lagstiftning borde genomföras angående alla de

för atomenergien viktiga mineralen.

Obestridligen har vissa av de beträffande uran meddelade bestämmelserna

den karaktär, att de näppeligen har sin rätta plats i en lag med den uppbyggnad

och med det syfte 1886 års lag ursprungligen haft. Detsamma

gäller åtskilliga av de regler som erfordras för kontrollen över torium och

beryllium. Skäl kan därför anföras för att skapa en särskild lagstiftning

rörande kontrollen över atomenergien. Emellertid synes övervägande skäl

tala för att, åtminstone tills vidare, lösa denna lagstiftningsfråga genom att

verkställa utbyggnad av de bestämmelser, som redan förekommer i 1886

års lag. Den omständigheten att regleringen i fråga om torium och beryllium

sker genom en utvidgning av tillämpningsområdet för 1886 års lag

synes ej behöva medföra att man icke kan ernå en någorlunda tillfredsställande

lösning av de förevarande problemen. Härtill kommer, att tillskapandet

av en helt ny lagstiftning skulle innebära ett icke önskvärt uppskov

med den nu aktuella lagstiftningsåtgärden. En ny särskild lag i ämnet torde

nämligen böra föregås av en utredning av ej alltför obetydlig omfattning.

I likhet med vad som nu enligt 63 § 1886 års lag gäller för uran bör rättigheten

att för utvinnande av torium eller beryllium eller förening, vari något

av dessa ämnen ingår, eftersöka och bearbeta fyndighet av toriumhaltigt

eller berylliumhaltigt mineral vara beroende på koncession, som meddelas av

Kungl. Maj :t. Beträffande uran har därjämte upptagits en undantagsregel

av det innehållet att viss begränsad undersökning av fyndighet, där uran

finnes, får äga rum även utan koncession. Då samma skäl, som anförts till

stöd för denna undantagsregel, gäller även beträffande beryllium och torium,

bör regeln tillämpas även för dem. Kungl. Maj :t äger återkalla koncession

avseende uran, när skäl därtill är, och motsvarande regel bör finnas även för

koncession som avser torium eller beryllium. Jämkningar i 63 § bör ske

i enlighet härmed.

Beryllium påträffas främst i vissa fältspat- och kvartsförekomster. Rätten

att tillgodogöra sig dessa tillkommer i princip jordägaren, då varken gruvlagen

eller 1886 års lag äger tillämpning på dem. Meddelande av koncession

avseende beryllium inom område, där brytning av fältspat eller kvarts redan

pågår, bör tydligen i regel icke medföra att binder lägges för denna rörelse.

Vid meddelande av koncession måste därför kunna beaktas de rimliga intressen,

som eu sådan rörelse bar. Om den i 56 § andra stycket 1886 års lag

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

upptagna regeln, att till koncession skall fogas de föreskrifter som finnes påkallade

för att förebygga att annat industriellt företag hindras i sin utveckling

eller soin eljest finnes erforderliga ur allmän eller enskild synpunkt,

utsträckes att gälla även koncessioner, varom nu är fråga, finnes möjlighet

att på tillfredsställande sätt lösa den intressekonflikt som kan uppkomma.

Koncession avseende uran medför enligt den i 64 § förekommande hänvisningen

till 58 § rätt för koncessionsinnehavaren att tillgodogöra sig utom

uranfyndigheter även kalksten och andra mineraliska ämnen, som måste

brytas för tillgodogörandet av det uranhaltiga mineralet eller som eljest förekommer

i sådant samband med detta att de ej kan tillgodogöras för sig. Denna

regel överensstämmer med den som gäller för koncession för att utvinna

olja ur alunskifferfyndigheter. Anledningen till att samma regler upptagits

beträffande såväl koncession för oljeutvinning som koncession avseende

uran är att uran förekommer i samband med alunskifferfyndigheter. I fråga

om koncession avseende stenkolsutvinning gäller enligt 10 §, att koncessionsinnehavaren

äger tillgodogöra sig, utom stenkolsfyndigheterna, de eldfasta

leror som förekommer i samband med sådana fyndigheter. Därjämte äger han

bryta övriga på djupet anträffade mineraliska ämnen, i den mån sådant är

erforderligt för arbetets ändamålsenliga drivande, och därav använda vad

som behövs för gruvdriftens ändamål. Vad sålunda icke användes äger koncessionsinnehavaren

också behålla, såframt det icke av jordägaren mot erläggande

av gottgörelse för brytnings- och uppfordringskostnader avhämtas

inom sextio dagar efter tillsägelse. I kapitlen om saltfyndigheter samt oljeoch

gasfyndigheter hänvisas till 10 §. Fyndigheter av torium och beryllium

torde ej förekomma i samband med alunskifferfyndigheter. Det synes därför

saknas anledning att vid regleringen av den rätt till biprodukter, som hör

tillkomma innehavare av koncession avseende torium eller beryllium, anknyta

till den för alunskiffer och uran stadgade särskilda ordningen. Lämpligare

synes vara att i detta hänseende upptaga samma regler, som gäller för

koncession beträffande andra fyndigheter. Då som förut nämnts beryllium

förekommer främst i vissa fältspat- och kvartsförekomster, innebär detta i

praktiskt hänseende i huvudsak, att koncessionsinnehavaren äger tillgodogöra

sig fältspat och kvarts, som måst brytas för utvinningen av beryllium,

endast om jordägaren underlåter att mot erläggande av kostnaderna för brytning

och uppfordring avhämta fältspaten eller kvartsen.

I detta sammanhang torde böra erinras om att i 65 § 1886 års lag upptagits

en regel, varigenom man beträffande uran stadgat undantag från de förut

återgivna bestämmelserna i 10 och 58 §§ att koncessionsinnehavare äger tillgodogöra

sig även mineraliska ämnen, som ej avses med koncessionen. I

52 § gruvlagen och punkten 7 i övergångsbestämmelserna till denna lag

återfinnes motsvarande undantagsregler från den gruvinnehavare eljest

tillkommande rätten att i viss utsträckning tillgodogöra sig även icke im

mutningsbara mineraliska ämnen. Den nu förevarande lagstiftningsåtgärdens

syftemål bör tydligen medföra, att dessa undantagsregler utsträckes

att avse även ämnena beryllium och torium.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

9

Av vad i det föregående anförts framgår, att beträffande ett och samma

område en person kan komma att erhålla koncession för utvinning av beryllium

eller torium och eu annan inmutningsrätt. I 17 § 1886 års lag återfinnes

ett stadgande som tager sikte på antydda fall. Enligt detta stadgande

får arbete för fyndighetens eftersökande och bearbetande, som verkställes på

grund av först vunnen rättighet, icke hindras eller uppehållas på grund

av inmutning eller koncession, som senare tillkommit. Vid tvist om sättet

för drivande av de särskilda slagen av arbete skall bergmästaren i orten

bestämma huru arbetena skall ordnas. I anslutning härtill må nämnas, att

vid införande av stadgandena om uran från visst håll gjordes gällande att

dessa bestämmelser icke vore tillräckliga för att undvika hart när olösliga

konflikter. I anledning härav framhöll första lagutskottet, att koncession i

regel ej borde meddelas annan än inmutaren eller gruvinnehavaren eller den

som tidigare erhållit koncession för annat ändamål. Utskottet förutsatte,

att eftersom koncession skulle meddelas av Kungl. Maj :t, antydda synpunkt

komine att beaktas utan särskilt lagstadgande. Vidare uppmärksammade utskottet

det fall att inmutning söktes å område, där koncession för utvinnande

av uran tidigare meddelats annan. I detta fall funnes ej möjlighet

till diskretionär prövning. Då emellertid anledning saknades att antaga, att

koncession skulle sökas för utvinnande av uran ur fyndighet, som jämväl

innehölle inmutningsbart mineral, utan att inmutning samtidigt skedde,

fann utskottet någon särskild regel icke vara erforderlig för ifrågavarande

i all. Vad som är känt om hur beryllium och torium förekommer i naturen

ger stöd för att de av utskottet anförda synpunkterna äger giltighet även då

fråga är om dessa mineral.

Ägaren av den mark, som omfattas av koncession avseende uran, är enligt

1886 års lag tillförsäkrad rätt till ersättning i vissa hänseenden. Sålunda

skall bl. a. enligt 14 § 1 mom. koncessionsinnehavaren utom i visst fall

lösa område, som anvisats för arbete i dagen. Ersättningen skall — jämlikt

14 § 1 inom. och 64 § fjärde stycket — bestämmas enligt vad som stadgas

i expropriationslagen. Dock skall i vissa fall — nämligen då område för

arbete i dagen anvisats inom visst kortare avstånd från boningshus m. m.

och då marken tagcs i anspråk för annat än utvinning av uran in. in., såsom

för fabriksanläggning — ersättningen utgå med belopp som med hälften

överstiger vad som eljest skolat utgivas. Utöver lösen för marken är

koncessionsinnehavaren skyldig erlägga en avgift av femton kronor för varje

ar av den mark, inom vilken brytning skett för utvinning av uran. Motsvarande

regel gäller beträffande område inom vilket olja utvunnits ur skiffer

genom brytning eller annorledes. Den omständigheten att ett och samma

område tagits i anspråk såväl för oljeutvinning som för utvinning av uran

skall dock enligt 64 § femte stycket ej föranleda att större avgift skall utgå

än om marken tagits i anspråk endast för ettdera av dessa ändamål. Vidare

är jordägaren i vissa fall berättigad till särskild ersättning för skada och

intrång.

De ersättningsregler som sålunda gäller vid utvinning av uran torde iämp
2

llilutng till riksdagens protokoll 1953. !) samt. 3 avd. Nr 19.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

ligen kunna tillämpas även då koncession avser beryllium eller torium. Någon

utvidgning av den i 64 § femte stycket stadgade regeln att avse även

torium och beryllium torde dock ej böra ske. Såvitt man nu vet förekommer

nämligen fyndigheter av dessa metaller — i motsats till vad fallet är

med uran — ej i samband med alunskiffer.

Utöver de nu behandlade spörsmålen kräves reglering av åtskilliga spörsmål,

som sammanhänger med meddelande av koncession och dennas utövande.

Bland dessa frågor må nämnas spörsmålen om förtärandet vid meddelande

av koncession, om koncessionsområdets storlek, om konkurrens mellan

flera sökande, om nedsättande av ersättning i anledning av skada och

intrång, om anvisande av område för arbetet, om skiljenämnd, om den omfattning

i vilken fyndighet må och skall utnyttjas, om olovligt arbete, om

frånträdande av koncession och om återställande av inlöst mark. Såvitt gäller

uran har dessa och även vissa andra frågor reglerats genom att i 64 §

hänvisats till vissa tidigare i lagen meddelade bestämmelser. Motsvarande

regler synes lämpligen kunna vinna tillämpning då fråga är om beryllium

eller torium.

Syftemålet med lagstiftningen kräver att även förfoganderätten över beryllium

och torium underkastas kontroll. Beträffande uran har i detta hänseende

i 66 § 1886 års lag meddelats den bestämmelsen, att uran eller uranförening

ej må utan Kungl. Maj :ts tillstånd bearbetas för tekniskt eller vetenskapligt

bruk. Ur praktisk synpunkt föreligger mellan uran och de metaller

varom nu är fråga den skillnaden att de sistnämnda i motsats till

uran användes vid framställningen av vissa industriella produkter. Självfallet

bör hinder ej läggas härför och den utvägen har anvisats att generella

tillstånd för användningen borde meddelas. Anledning synes dock ej

föreligga att i detta sammanhang ingå på frågan i vilken omfattning dylika

tillstånd bör meddelas utan denna fråga torde böra ankomma på Kungl.

Maj :t. Med hänsyn härtill bör det i 66 § meddelade tillståndstvånget utsträckas

att utan inskränkning gälla i fråga om torium och beryllium.

I likhet med vad som gäller i fråga om uran torde även export av beryllium

och torium böra bli föremål för kontroll. Vid utformandet av bestämmelserna

måste beaktas att såväl torium som beryllium ingår i vissa

industriprodukter. Möjligheten att exportera dessa produkter bör tydligen

ej förhindras. I framställningen har förordats att i lagen måtte upptagas

ett undantag från kravet på exporttillstånd för de fall där beryllium förekommer

i så ringa mängd att tillgodogörande därav ej kan ske. Denna lösning

synes mig emellertid knappast godtagbar. I det följande kommer jag

nämligen att föreslå en utsträckning av straffbestämmelsen för överträdelse

av exportförbudet att avse även beryllium och för avgränsningen av det

straffbara området är en regel av antytt innehåll alltför obestämd. Med hänsyn

till vad nu anförts och då det, enligt vad som uppgivits, icke går att

exakt angiva när beryllium ingår i en produkt i så ringa grad att utvinnande

av beryllium ur densamma ej kan ske, förordar jag i stället, alt all export

av beryllium, berylliumförening, berylliumhaltigt mineral, ämne, som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19. 11

framställts av beryllium, samt vara, vari beryllium ingår, underkastas exportförbud.

Detsamma torde böra gälla torium, toriumförening, toriumhaltigt

mineral, ämne, som framställts av torium, och vara, vari torium ingåi.

Kungl. Majts rätt att bevilja exporttillstånd beträffande vara, vari beryllium

eller torium ingår, torde ej böra inskränkas genom bestämmelser i lagen.

Det förutsättes att Kungl. Maj :t kommer att — sedan det beträffande

viss vara av nu åsyftat slag klarlagts att varan ej innehåller torium eller

beryllium i sådan mängd att tillgodogörande kan ske — meddela generella

exporttillstånd. Ej heller i fråga om export av beryllium i andra sammanhang

torde det vara erforderligt att i lagen angiva de förutsättningar,

under vilka tillstånd till export bör meddelas utan frågan härom torde böra

överlämnas till Kungl. Maj :ts prövning. Vad åter angår export av torium i

andra fall än då denna metall ingår i viss vara torde samma regler som i

fråga om uran böra gälla.

De i 68 och 69 §§ upptagna ansvarsbestämmelserna och reglerna om förverkande

torde böra utsträckas och givas motsvarande tillämpning beträffande

beryllium och torium.

I och för sig är det önskvärt, att lagändringarna träder i kraft snarast

möjligt. Genom lagstiftningens ikraftträdande bör emellertid hinder ej läggas

för framställning och export av varor, vari beryllium och torium ingår.

Med den lösning som i det föregående förordats kräves härför att vissa tillstånd

meddelas av Kungl. Maj :t och för utfärdandet av dessa tillstand torde

visst rådrum erfordras. Lagändringarna bör därför träda i kraft den 1 januari

1954. För att övergången skall bli smidig bör beslut om koncession och

tillstånd som i lagen avses kunna fattas och meddelas redan före lagens

ikraftträdande. En övergångsbestämmelse i detta syfte torde böra upptagas.»

Utskottet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de genom propositionen

framlagda lagförslagen och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 23 april 1953.

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 19.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från första kammaren: herrar Osvald, Albert Hermansson Lindahl

Lars Andersson, Ebbe Ohlsson, Grym, Ivar Nilzon och William Ohlsson;

från andra kammaren: herrar Andersson i Löbbo, Allmän, Andersson

i Mölndal, Johansson i Torp, von Seth, Persson i Appuna, Nestrup och

Hansson i Skegrie.

Stockholm 1953. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

531183

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:216 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om imdrad lydelse av 9 kap. lagen den 28 maj 1886 a1 i texten