Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946

1953-02-12 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1953:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

1

Nr 3.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning om ändring i folkbokföringsförordningen

den 28 juni 1946 (nr 469).

Genom eu den 12 december 1952 dagtecknad proposition, nr 16, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl.

Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Förordning om ändring i folkbokföringsförordningen

den 28 juni 1946 (nr 469).

Härigenom förordnas, att 37 § 2 mom. folkbokföringsförordningen den 28

juni 1946 skall upphöra att gälla ävensom att 5 § 1 och 3 mom., 34 §, 35 §

1 inom., 36, 38 och 42 §§, 43 § 1 mom., 44 §, 56 och 57 §§ samt 62 § 2 mom.

nämnda förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

5 §•

1 in o m. Roteombud åligger--

—- noggrann efterrättelse.

För sådant ändamål har roteombudet

att uppmärksamt följa förändringarna

i rotens befolkning samt i

fråga om fastigheternas ägare eller

innehavare och de juridiska personerna

inom roten, att genom råd och

påminnelser, där så erfordras, verka

för alt föreskriven anmälnings- eller

uppgiftsskyldighet varder vederbörligen

fullgjord och, där någon i sådant

hänseende visar tredska eller försumlighet,

göra anmälan därom hos pastor,

samt att närvara vid för-skrivning,

varom i 45 § förmäles, och vid

mantalsskrivningsförrättning.

Roteombud skall--— ifråga
varande

uppgifter.

3 m o in. Till ledning vid uppdragets

fullgörande skall varje roteombud

årligen i god tid före för-skriv
-

5 §•

1 in o m. Roteombud åligger--

— noggrann efterrättelse.

För sådant ändamål har roteombudet

att uppmärksamt följa förändringarna

i rotens befolkning samt i

fråga om fastigheternas ägare eller

innehavare, att genom råd och påminnelser,

där så erfordras, verka för

att föreskriven anmälnings- eller uppgiftsskyldighet

varder vederbörligen

fullgjord och, där någon i sådant hänseende

visar tredska eller försumlighet,

göra anmälan därom hos pastor,

samt att närvara vid för-skrivning,

varom i 45 § förmäles, och vid mantalsskrivningsförrättning.

Roteombud skall —■ — —- ifrågavarande

uppgifter.

3 mom. Till ledning vid uppdragets

fullgörande skall varje roteombud

årligen i god tid före för-skriv
-

1 Senaste lydelse av 35 § 1 mom., se 1951: 394.

1 mhang till riksdagens protokoll 1953. 9 samt. 3 and. Nr 3.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Nuvarande lydelse:

ningen tillställas en av länsbyrån

tryckt roteförteckning, upptagande

fastigheterna inom roten med deras

ägare och innehavare samt de fysiska

och juridiska personerna inom roten.

I församling,---församling
ens

befolkning.

34 §.

Hos lokal skattemyndighet skola i

den ordning Konungen föreskriver

föras fortlöpande register bestående

av avtryckskort över fastigheterna,

befolkningen och de juridiska personerna

inom fögderiet eller staden.

35 §.

1 in o m. Vid mantalsskrivning

skola i mantalslängder uppföras:

1. alla fysiska personer vilka den

1 november förrättningsåret skola

vara kyrkobokförda i riket;

2. alla vid nämnda tidpunkt bestående

inländska juridiska personer

samt sådana utländska juridiska personer,

vilka enligt senaste taxeringslängd

voro skattskyldiga här i riket,

därvid under juridiska personer inbegripas

ägare av för gemensamt behov

avsatta så kallade besparingsskogar,

hår ads allmänning ar och andra

likartade samfälligheter, som förvaltas

självständigt för delägarnas gemensamma

räkning; dock att svenska

staten samt landsting, kommuner

och andra menigheter i riket icke

mantalsskrivas utom där de skola

upptagas i taxering slängd för beskattning;

samt

3. alla vid ingången av mantalsåret

bestående fastigheter jämte dit hörande

torp eller andra lägenheter

samt byggnader å ofri grund ävensom

lappbyar, med angivande vid

varje fastighet eller byggnad av dess

ägare och innehavare samt den förändring

i avseende å ägande-, åboeller

nyttjanderätt, som må hava inträffat

sedan nästföregående mantalsskrivning.

Där länsstyrelsen beträffande visst

mantalsskrivningsdistrikt så förordnat,

skall i mantalslängden jämväl

Föreslagen lydelse:

ningen tillställas en av länsbyrån

tryckt roteförteckning, upptagande

fastigheterna inom roten med deras

ägare och innehavare samt de fysiska

personerna inom roten.

I församling,---församling
ens

befolkning.

34 §.

Hos lokal skattemyndighet skola i

den ordning Konungen föreskriver

föras fortlöpande register bestående

av avtryckskort över fastigheterna

och befolkningen inom fögderiet eller

staden.

35 §.

1 in o m. Vid mantalsskrivning

skola i mantalslängder uppföras:

1. alla fysiska personer vilka den 1

november förrättningsåret skola vara

kyrkobokförda i riket; samt

2. alla vid ingången av manlalsåret

bestående fastigheter jämte dit hörande

torp eller andra lägenheter

samt byggnader å ofri grund ävensom

lappbyar, med angivande vid

varje fastighet eller byggnad av dess

ägare och innehavare samt den förändring

i avseende å ägande-, åbo- eller

nyttjanderätt, som må hava inträffat

sedan nästföregående mantalsskrivning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Nuvarande lydelse:

antecknas, särskilt för varje fastighet,

rörelse som å fastigheten bedrivcs

med angivande av rörelseidkarens

namn och postadress, vare sig han är

å fastigheten mantalsskriven eller

icke.

36 §.

1 mom. Fysisk person skall mantalsskrivas

i det distrikt, inom vilket

han den 1 november förrättningsåret

rätteligen skall vara kyrkobokförd.

Oskift dödsbo efter person, som

vid dödsfallet var bosatt här i riket,

skall mantalsskrivas i det distrikt,

inom vilket den avlidne vid dödsfallet

var kyrkobokförd.

Bolag eller annan sammanslutning,

som har sitt säte i utlandet men som

jämlikt 64 § 2 mom. kommunalskattelagen

skall betraktas såsom svensk

ekonomisk förening, skall mantalsskrivas

i det distrikt, inom vilket den

verkliga ledningen av företaget den

t november förrättningsåret utövades.

Annan juridisk person än oskift

dödsbo och bolag eller annan sammanslutning,

som nyss sagts, skall

mantalsskrivas i det distrikt, där vederbörande

styrelse eller förvaltning

den 1 november förrättningsåret hade

sitt säte eller där syssloman eller

ombud vid nämnda tid var bosatt.

2 mom. Fysisk person mantalsskrives

å den fastighet, å vilken personen

den 1 november förrättningsåret

rätteligen skall vara kyrkobokförd.

Fysiska personer, vilka utan att

sakna känt hemvist skola vara kyrkobokförda

under rubrik å församlingen

skrivna, mantalsskrivas under rubrik

å kommunen skrivna. Under rubrik

utan känt hemvist mantalsskrivas

de personer vilka befunnits sakna

sådant hemvist eller, såvitt angår den

nomadiserande lappbefolkningen, huvudviste.

Juridisk person mantalsskrives å

fastighet, där den juridiska personen

med hänsyn till i 1 mom. om förmälda

eller andra omständigheter anses

hava sitt säte, eller, om dylik fastig
-

Föreslagen lydelse:

36 §.

Fysisk person skall mantalsskrivas

i det distrikt och å den fastighet, där

han den 1 november förrättningsåret

rätteligen skall vara kyrkobokförd.

Fysiska personer, vilka utan att sakna

känt hemvist skola vara kyrkobokförda

under rubrik å församlingen

skrivna, mantalsskrivas under rubrik

d kommunen skrivna. Under rubrik

utan känt hemvist mantalsskrivas

de personer vilka befunnits sakna

sådant hemvist eller, såvitt angår

den nomadiserande lappbefolkningen,

huvudviste.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Nuvarande lydelse:

het ej finnes, under rubrik å kommunen

skrivna.

37 §.

2 mom. Av de i mantalslängden

för förrättningsåret upptagna juridiska

personerna må, utom den som

enligt 35 § 1 mom. 2. ej vidare skall

mantalsskrivas, ej vid mantalsskrivningen

utelämnas annan än den, som

vid förrättningen eller därefter innan

den 25 januari mantalsåret hos mantalsskrivningsförrättaren

styrkes vara

för mantalsåret upptagen i mantalslängd

för annat mantalsskrivningsdistrikt.

38 §.

1 m o m. Envar fysisk person,

som ej enligt vad nedan sägs skall

av annan i mantalsuppgift upptagas,

samt envar juridisk person skall årligen

lämna skriftlig uppgift till mantalsskrivningen

i det distrikt, varest

vederbörande skall mantalsskrivas.

Den, som har familj, skall i sin mantalsuppgift

upptaga jämväl hos honom

bosatta familjemedlemmar med

undantag av sådan, som äger eller

brukar fastighet eller äger eller är

redare i fartyg eller som i rörelse eller

hushåll eller för fastighets skötsel

regelbundet eller tillfälligt sysselsätter

arbetare.

Det åligger hushållsf öreståndare

att tillse, att uppgifter avlämnas för

samtliga till hushållet hörande eller

eljest hos honom inneboende personer,

samt att såvitt möjligt föranstalta

om rättelse eller fullständigande

av uppenbart oriktig eller ofullständig

uppgift.

2 in om. Fysisk eller juridisk person,

som äger, besitter eller brukar

fast egendom eller idkar rörelse inom

annat distrikt än det, varest vederbörande

skall mantalsskrivas, åligger

att jämväl till mantalsskrivningen i

förstnämnda distrikt avlämna uppgift

enligt fastställt formulär angående

egendomen eller rörelsen med därtill

hörande personal.

Föreslagen lydelse:

38 §.

1 m o in. Envar fysisk person,

med undantag dock för den som år

medlem av annans hushåll och bosatt

hos denne, skall årligen lämna

skriftlig uppgift (mantalsup pg

i f t) till mantalsskrivningen i det

distrikt, där han skall mantalsskrivas.

2 m om. Fysisk eller juridisk person,

som under förrättningsåret sysselsatt

eller kommer att sysselsätta

arbetare, skall till mantalsskrivningen

lämna sådan skriftlig uppgift om

den sysselsatta arbetskraften (arbetsgivareuppgift),

som erfordras

för försäkring enligt lagen om

försäkring för olycksfall i arbete.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

5

Nuvarande lydelse:

3 m o m. Mantalsuppgift skall

lämnas enligt av riksbyrån fastställt

formulär.

Angående vad mantalsuppgift skall

innehålla förordnar Konungen.

Mantalsuppgift må lämnas i slutet

konvolut försett med anteckning om

namn å den eller de personer uppgiften

avser.

4 in o m. Blanketter till mantalsuppgifter

skola i den ordning Konungen

föreskriver på statsverkets

bekostnad tillhandahållas de uppgiftsskyldiga.

42 §.

Varje efter senaste, mantalsskrivning

ingången avhandling angående

ägande-, åbo- eller arrenderätt till

fast egendom bör av fastighetens innehavare

vid mantalsskrivningen

uppvisas.

43 §.

1 m o in. Det åligger vederbörande

fastighetsägare eller den i hans ställe

är att insamla i 38 § 1 mom. omförmälda

uppgifter för fysiska och juridiska

personer inom fastigheten

ävensom i 38 § 2 mom. omförmälda

uppgifter angående fastigheten och

därå bedriven rörelse.

Uppgifterna skola----är stad
gat.

Det åligger-----å konvolutet.

Uppgifterna skola —---finnes

anordnat.

Uppgiftsskyldig, som ej skall mantalsskrivas

å viss fastighet, har att

själv inom den i andra stycket stadgade

tid till vederbörande roteombud,

pastor eller insamlingsställe avlämna

mantalsuppgift, varom i 38 § 1 mom.

förmäles.

44 §.

Har uppgift eller handling, varom

i 38, 40 eller 42 § förmäles, ej inom

Föreslagen lydelse:

3 m o m. Mantalsuppgift och arbetsgivareuppgift

skola lämnas enligt

av riksbyrån fastställda formulär. Angående

vad sådana uppgifter skola

innehålla förordnar Konungen. Uppgifter,

som här avses, må lämnas i

slutet konvolut försett med anteckning

om namn å den eller de personer

uppgiften avser.

4 in o in. Blanketter till mantalsuppgifter

och arbetsgivareuppgifter

skola i den ordning Konungen föreskriver

på statsverkets bekostnad tillhandahållas

de uppgiftsskyldiga.

42 §.

Lokal skattemyndighet må, där så

finnes påkallat, förelägga den som

efter senaste mantalsskrivning blivit

ägare till eller därmed likställd innehavare

av fast egendom eller ägare

till byggnad å ofri grund att inom

viss tid för myndigheten uppvisa vederbörliga

åtkomsthandlingar. Föreläggande,

som här avses, skall tillställas

vederbörande i rekommenderat

brev.

43 §.

1 m o m. Det åligger vederbörande

fastighetsägare eller den i hans

ställe är att insamla i 38 § 1 och 2

mom. omförmälda uppgifter för fysiska

och juridiska personer inom

fastigheten.

Uppgifterna skola---är stad
gat.

Det åligger-----å konvolutet.

Uppgifterna skola----finnes

anordnat.

Uppgiftsskyldig fysisk person, som

ej skall mantalsskrivas å viss fastighet,

har att själv inom den i andra

stycket stadgade tid till vederbörande

roteombud, pastor eller insamlingsställe

avlämna uppgift, varom i

38 § 1 och 2 mom. förmäles.

44 §.

Har uppgift, varom i 38 eller 40 §

förmäles, ej inom föreskriven tid av
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Nuvarande lydelse:

föreskriven tid avlämnats eller är avlämnad

uppgift ofullständig bör den

försumlige, om han finnes inom orten,

av mantalsskrivningsförrättaren

i den ordning 63 § stadgar skriftligen

anmanas att inom viss tid efter delfåendet

av anmaningen vederbörligen

fullgöra sin skyldighet. Finnes

den försumlige ej inom orten, må för

skyldighetens utkrävande anlitas biträde

av länsstyrelsen, som äger förelägga

den försumlige lämpligt vite.

56 §.

Länsbyrå för folkbokföringen är

länsstyrelsen.

Länsbyrån skall föra tryckande register

över fastigheterna, befolkningen

och de juridiska personerna inom

länet.

Där med — — —- lokala skattemyndigheten.

Vad i---lokala skattemyn
digheten.

57 §.

Hos varje länsbyrå skola föras

förteckning över födelsenummer,

som av länsbyrån fastställas, alfabetiska

adressregister, bestående av avtryckskort,

över fysiska och juridiska

personer, samt ett nummerregister

över fysiska personer, bestående

av avtryckskort, vilka ordnats efter

personernas födelsenummer.

62 §.

2 m o in. Försummelse att lämna

sådan mantalsuppgift för juridisk

person, varom i 38 § / mom. förmä
-

Föreslagen lydelse:

lämnats eller är avlämnad uppgift

ofullständig, bör den försumlige, om

han finnes inom orten, av mantalsskrivningsförrättaren

i den ordning

63 § stadgar skriftligen anmanas att

inom viss tid efter delfåendet av anmaningen

vederbörligen fullgöra sin

skyldighet. Finnes den försumlige ej

inom orten, må för skyldighetens utkrävande

anlitas biträde av länsstyrelsen,

som äger förelägga den försumlige

lämpligt vite.

Vad i första stycket sägs skall äga

motsvarande tillämpning, där någon

underlåtit att inom föreskriven tid

efterkomma föreläggande, som i 42 §

avses.

56 §.

Länsbyrå för folkbokföringen är

länsstyrelsen.

Länsbyrån skall föra tryckande register

över fastigheterna och befolkningen

inom länet. Länsbyrån skall

vidare i enlighet med de närmare föreskrifter,

som meddelas av Konungen

eller, efter Konungens bestämmande,

av riksbyrån och riksskattenämnden

i samråd, föra tryckande register

över juridiska personer inom länet.

Där med — — — lokala skattemyndigheten.

Vad i----lokala skattemyn
digheten.

57 §.

Hos varje länsbyrå skola föras förteckning

över födelsenummer, som

av länsbyrån fastställas, alfabetiska

adressregister, bestående av avtryckskort,

över fysiska personer,

samt ett nummerregister över fysiska

personer, bestående av avtryckskort,

vilka ordnats efter personernas

födelsenummer.

62 §.

2 m o in. Försummelse att lämna

sådan arbetsgivareuppgift, varom i

38 § 2 mom. förmäles, så ock under
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

les, eller sådan uppgift för fysisk eller låtenhet att iakttaga vad i 41 § stadjuridisk

person som i 38 § 2 mom. gas straffes med böter högst tresägs,

så ock underlåtenhet att iaktta- hundra kronor,

ga vad i 41 § stadgas straffes med

böter högst trehundra kronor.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1953.

Inledning.

Såsom ett led i arbetet med utredningen av vissa frågor rörande folkbokföringsväsendet

avlämnade assessorn i kammarrätten S. F. von Otter den

21 november 1951 en promemoria med förslag till vissa ändringar i folkbokföringsförordningen

in. in. Över promemorian avgavs remissyttranden

av ett flertal myndigheter och sammanslutningar. På grundval härav avlät

Kungl. Maj :t till 1952 års riksdag proposition med förslag till ändring i

folkbokföringsförordningen (prop. nr 216). Nämnda proposition upptog icke

i promemorian framförda förslag att den mantalsskrivning av juridiska personer,

som nu förekomme, skulle slopas och att vissa förenklingar i fråga

om allmänhetens uppgiftsskyldighet i samband med mantalsskrivningen

skulle genomföras. Sistberörda frågor har förelagts riksdagen genom förevarande

proposition nr 16. Nedan skall en huvudsaklig redogörelse lämnas

för de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen framlagda författningsförslagen.

I den mån redogörelse för skälen ej lämnas i det följande

får utskottet hänvisa till propositionen.

Mantalsskrivning av juridiska personer.

Gällande bestämmelser. Enligt 35 § 1 mom. andra punkten folkbokföringsförordningen,

sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelsen den

1 juni 1951 (nr 394), skall vid mantalsskrivning i mantalslängder uppföras

alla den 1 november förrättningsåret bestående inländska juridiska personer

samt sådana utländska juridiska personer, vilka enligt senaste taxeringslängd

var skattskyldiga här i riket, därvid under juridiska personer inbegripcs

ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar,

häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt

för delägarnas gemensamma räkning; dock att svenska staten samt

landsting, kommuner och andra menigheter i riket icke mantalsskrivs utom

där de skall upptagas i taxeringslängd för beskattning.

Bestämmelser rörande juridiska personer finnes även i andra paragrafer

av folkbokföringsförordningen. Nämnas må 5, 34, 36, 37, 38, 43, 56, 57 och

62 §§. Om tryckande register, d. v. s. ett hos länsstyrelsen fört, av tryckplåtar

för adresseringsmaskiner bestående register över fastigheter och personer,

stadgas i 56 §.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Departementschefen. »Det viktigaste motivet för att införa mantalsskrivning

av juridiska personer var de fördelar som denna ansågs komma att få

ur taxeringssynpunkt. Särskilt avseende fästes A’id de ökade möjligheter till

deklarationskontroll, som mantalsskrivningen förutsågs skola medföra. Mantalsskrivning

av juridiska personer ägde första gången rum under hösten

1949 för mantalsåret 1950, men redan vid denna första mantalsskrivning

skedde en av praktiska skäl förestavad begränsning av de kategorier juridiska

personer, som skulle mantalsskrivas.

Utredningsmannen har såsom skäl för sitt förslag att denna mantalsskrivning

slopas anfört bl. a., att de brister i fråga om taxeringsväsendets

organisation, vilka förelåg vid den tid, då tanken på denna form av registrering

först framfördes, i stort sett blivit eliminerade genom den av 1943 års

riksdag beslutade omorganisationen av beskattningsnämnderna. Erfarenheten

har vidare, enligt utredningsmannen, givit vid handen att mantalsskrivningen

av de juridiska personerna ur taxeringssynpunkt icke haft den stora

betydelse, som man förväntat sig, bl. a. med hänsyn till att flertalet av dem

som bleve föremål för mantalsskrivning jämväl vore registrerade i annan

ordning.

Remissinstanserna har i allmänhet funnit de skäl, som anförts för att

mantalsskrivningen av juridiska personer bör slopas, så övertygande att

de tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran eller förklarat sig icke

vilja motsätta sig förslagets genomförande. Endast kammarrätten har avstyrkt

förslaget; bl. a. har kammarrätten uttalat att erfarenhet saknades till

stöd för påståendet att mantalsskrivningen icke medfört de väntade fördelarna

ur beskattningssynpunkt.

Givet är att en viss tveksamhet kan vara på sin plats angående lämpligheten

av att redan nu, efter det att bestämmelserna om mantalsskrivning

av juridiska personer varit i tillämpning vid allenast fyra mantalsskrivningar,

vidtaga några ändringar i dessa bestämmelser. Emellertid visar uttalandena

i yttrandena från flertalet av de remissinstanser, som har att

syssla med taxering och mantalsskrivning och det material som därvid framkommer,

att den nuvarande ordningen beträffande juridiska personer medfört

avsevärda olägenheter i form av en ökad arbetsbörda för de därav berörda

myndigheterna utan att däremot svarande fördelar i form av bättre

taxeringsresultat uppnåtts. Icke heller synes denna mantalsskrivning medföra

andra fördelar, exempelvis för statistikens vidkommande, av sådan betydelse,

att de motiverar dess bibehållande. Då sålunda den framförda kritiken

mot det nuvarande systemet synes vara berättigad, ansluter jag mig

till utredningsmannens förslag att mantalsskrivningen av juridiska personer

slopas. Samtidigt har utredningsmannen föreslagit, att det redan insamlade

materialet bevaras i den formen att de tryckande registren över dessa

personer bibehålies, samt att registren aktualiseras på lämpligt sätt. Icke

heller mot detta förslag har jag någon erinran.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

9

Anteckning i mantalslängd av rörelse, som bedrives

å viss fastighet.

Gällande bestämmelser. Enligt 35 § 1 inom. sista stycket folkbokföringsförordningen

skall, där länsstyrelsen beträffande visst mantalsskrivningsdistrikt

så förordnat, i mantalslängden antecknas, särskilt för varje fastighet,

rörelse som å fastigheten bedrives med angivande av rörelseidkarens

namn och postadress, vare sig han är å fastigheten mantalsskriven eller icke.

Departementschefen. »Såsom utredningsmannen framhållit har icke någon

länsstyrelse meddelat förordnande jämlikt 35 § 1 mom. sista stycket folkbokföringsförordningen.

Denna omständighet synes mig tala för att stadgandet

saknar större betydelse för taxeringsarbetet — eller i varje fall att

ur teknisk synpunkt olägenheterna av stadgandets tillämpning är så avsevärda

att man icke velat belasta länsbyråerna med det arbete, som ett uppläggande

och förande av tryckplåtar över rörelseidkare skulle medföra. Jag

har med hänsyn härtill intet att erinra emot att stadgandet i fråga upphäves.

Ej heller har jag något att erinra emot att, där så kan finnas lämpligt, särskilda

tryckplåtar upprättas över rörelseidkare, vilka skall beskattas i annan

kommun än den där de är mantalsskrivna. Något stadgande härom

synes mig dock icke böra inflyta i folkbokföringsförordningen. Erforderliga

föreskrifter i ämnet torde böra utfärdas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl.

Maj :ts bemyndigande, av riksbyrån och riksskattenämnden i samråd.»

Mantalsuppgifter.

Gällande bestämmelser. I 38 § folkbokföringsförordningen föreskrives, att

envar fysisk person, som ej skall i annans mantalsuppgift upptagas, samt

envar juridisk person årligen skall lämna mantalsuppgift i det distrikt,

varest han skall mantalsskrivas. Den, som har familj, skall i sin mantalsuppgift

upptaga jämväl hos honom bosatta familjemedlemmar med undantag

av sådan, som äger eller brukar fastighet eller äger eller är redare i

fartyg eller som i rörelse eller hushåll eller för fastighets skötsel regelbundet

eller tillfälligt sysselsätter arbetare. Vidare skall fysisk eller juridisk

person, som äger, besitter eller brukar fast egendom eller idkar rörelse inom

annat distrikt än det, varest han skall mantalsskrivas, till mantalsskrivningen

i förstnämnda distrikt avlämna uppgift enligt fastställt formulär

angående egendomen eller rörelsen med därtill hörande personal.

I 3 § mantalsskrivningskungörelsen lämnas närmare föreskrifter angående

vad mantalsuppgift skall innehålla; formulär till sådan uppgift fastställes

av riksbyrån. Mantalsuppgift skall utvisa hl. a.: den fasta egendom

uppgiftslämnaren äger inom det distrikt, där uppgiften lämnas, den rörelse

uppgiftslämnaren idkar inom det distrikt, där uppgiften lämnas, eller inom

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

annat distrikt, huruvida uppgiftslämnaren under förrättningsåret inom det

distrikt, där uppgiften lämnas, sysselsatt eller kommer att sysselsätta arbetare

ävensom, därest antalet anställda understigit fem, de närmare upplysningar

angående den sysselsatta arbetskraften som erfordras för försäkring

enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

Den som äger fastighet skall — därest fastigheten är belägen i stad, köping

eller eljest i ort beträffande vilken länsstyrelsen så förordnar — jämlikt

40 § folkbokföringsförordningen, förutom mantalsuppgift, lämna en

särskild huvudförteckning, upptagande dels de personer, till vilka han inom

fastigheten upplåtit lägenhet, dels ock icke upplåtna lägenheter inom fastigheten.

Utredningen. Utredningsmannen erinrar om att, för landsbygdens vidkommande,

den obligatoriska skyldigheten att lämna skriftlig uppgift till mantalsskrivningen

infördes i samband med folkbokföringsreformens genomförande.

Åtskillig kritik hade emellertid, främst från prästerligt håll och

från allmänhetens sida, under de gångna åren riktats mot denna skyldighet

att lämna skriftlig uppgift. Sålunda hade framhållits bl. a. att i församlingar

om upp till 2 000 å 3 000 invånare pastor så väl skulle känna till

befolkningen att det vore onödigt med skriftliga mantalsuppgifter. Även

hade framförts tanken att i de fall, då någon förändring icke skett sedan

nästföregående mantalsskrivning, mantalsuppgift av enklare beskaffenhet

skulle kunna komma till användning.

I promemorian framhålles, att mantalsuppgifterna — med det nuvarande

mantalsskrivningsförfarandet — utgör en nödvändig förutsättning för att

mantalsskrivningsarbetet skall kunna fortlöpa smidigt och effektivt. Härtill

koinme att enligt gällande bestämmelser den, som regelbundet eller tillfälligt

sysselsätter arbetare, i mantalsuppgiften skall lämna sådana upplysningar

angående den sysselsatta arbetskraften som erfordras för försäkring

enligt olycksfallsförsäkringslagen. Inom 1949 års folkbokföringssakkunniga

och 1949 års uppbördssakkunniga hade diskuterats möjligheterna

att ordna insamlandet av uppgifter rörande sysselsatt arbetskraft på

annat sätt. Det nuvarande systemet hade emellertid befunnits vara det mest

praktiska, varför någon ändring däri — frånsett vissa detaljer -— icke för

närvarande borde komma ifråga. Frågan komme emellertid att bli ytterligare

undersökt under det fortsatta översynsarbetet. Den obligatoriska skyldigheten

för fysiska personer att lämna skriftlig mantalsuppgift borde sålunda

bibehållas åtminstone tillsvidare.

Vissa förenklingar i avseende å uppgiftsskyldigheten syntes dock möjliga

att genomföra. Utredningsmannen föreslår i sådant hänseende, att uppgift

enligt olycksfallsförsäkringslagen om anlitad arbetskraft skall lämnas

blott i arbetsgivarens mantalsskrivningskommun, beträffande juridiska personer

i den kommun, där den juridiska personen har sitt säte, i stället för

i samtliga de kommuner, där arbetare varit anställda, att uppgift om fastighetsinnehav

icke vidare skall lämnas å mantalsuppgiften; i stället skall

införas skyldighet dels för den som förvärvar fastighet att därom under
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

11

rätta den lokala skattemyndigheten dels ock för ägare av fastighet att anmäla

eventuell adressförändring, att den nuvarande bestämmelsen om uppgiftsskyldighet

för den, som äger eller är redare i fartyg, skall slopas, att

den nuvarande skyldigheten för den, som driver rörelse i annan kommun

än mantalsskrivningskommunen, att i förstnämnda kommun lämna särskild

mantalsuppgift skall slopas samt att i fortsättningen såsom regel endast

en mantalsuppgift skall avlämnas för varje hushåll.

Departementschefen. »Såsom utredningsmannen framhållit utgör den obligatoriska

skyldigheten för fysiska personer att lämna skriftlig mantalsuppgift

en förutsättning för att mantalsskrivningsarbetet skall kunna fortlöpa

smidigt och effektivt. Med hänsyn härtill och då dessutom uppgifter till

olycksfallsförsäkringen inhämtas å mantalsblanketterna bör någon uppmjukning

f. n. icke ske i fråga om skyldigheten att såväl i stad som på

landsbygden lämna skriftlig uppgift till mantalsskrivningen.

Däremot bör såsom utredningsmannen ifrågasatt uppgiftslämnandet i

åtskilliga hänseenden kunna förenklas. De förslag som framlagts i utredningspromemorian

synes i stort sett vara ägnade att läggas till grund för

ändrad lagstiftning i ämnet.

Vad då först beträffar förslaget att arbetsgivare, som är fysisk person,

skall allenast i mantalsskrivningskommunen och arbetsgivare, som är juridisk

person, skall allenast i den kommun, där den juridiska personens styrelse

eller förvaltning har sitt säte, lämna uppgift om av honom

anlitad arbetskraft och där om all sådan arbetskraft, skulle ett genomförande

av detsamma uppenbarligen medföra fördelar för såväl allmänheten

som de lokala skattemyndigheterna. Med hänsyn härtill och då därjämte

omläggningen i vissa hänseenden synes kunna komma att medföra en

förbättrad redovisning i arbetsgivarförteckningarna har jag intet att erinra

emot utredningsmannens förslag i denna del.

Såsom de uppbördssakkunniga framhållit talar dock praktiska skäl för att

enkla bolag påförs olycksfallsförsäkringsavgift i arbetsgivarförteckningen i

den kommun, där arbetet utförts. Beträffande uppgiftsskyldigheten bör

följaktligen gälla att, om två eller flera fysiska personer i rörelse eller för

fastighets skötsel gemensamt sysselsätter arbetskraft, uppgift därom skall

lämnas i det mantalsskrivningsdistrikt, där rörelsen bedrives eller fastigheten

är belägen.

I anslutning till mina uttalanden i denna fråga vill jag erinra om, att

skyldigheten för arbetsgivare att till mantalsskrivningen lämna uppgift om

anlitad arbetskraft är fastslagen genom bestämmelser i folkbokföringsförordningen.

Föreskrifter om var och på vad sätt skyldigheten skall fullgöras

regleras däremot i såväl folkbokföringsförordningen som i mantalsskrivningskungörelsen.

Denna författningsteknik är motiverad av att skyldigheten

att lämna arhetsgivareuppgift enligt gällande bestämmelser är på

ett helt annat sätt än enligt förslaget knuten till skyldigheten att lämna

för mantalsskrivningen erforderliga uppgifter. Enligt förslaget blir det två

helt olika slag av uppgiftsskyldighet, nämligen dels skyldighet för fysisk

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

person att årligen lämna mantalsuppgift och dels skyldighet för arbetsgivare

att lämna arbetsgivareuppgift. Vid sådant förhållande synes mig folkbokföringsförordningen

böra innehålla den grundläggande bestämmelsen

om att arbetsgivare skall lämna arbetsgivareuppgift under det att frågan

om var uppgiften skall lämnas bör regleras i administrativ ordning. I sådan

ordning synes också böra regleras de övriga frågor, som närmast är av

blanketteknisk art, såsom t. ex. frågan huruvida flera arbetsgivare, som

tillhör samma hushåll, skall kunna lämna arbetsgivareuppgift å gemensam

blankett. Jag får sålunda föreslå, att de nuvarande bestämmelserna i 38 §

2 mom. folkbokföringsförordningen ersätts av ett stadgande, att fysisk eller

juridisk person, som under förrättningsåret sysselsatt eller kommer att

sysselsätta arbetare, till mantalsskrivningen skall lämna sådan uppgift om

den sysselsatta arbetskraften (arbetsgivareuppgift), som erfordras för försäkring

enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

Frågan huruvida olycksfallsförsäkringsavgifterna skall på sätt de uppbördssakkunniga

föreslagit påföras ett år senare än vad nu är fallet saknar

jag anledning att i detta sammanhang gå in på. Jag torde få återkomma

till densamma vid behandlingen av de uppbördssakkunnigas övriga förslag.

Utredningsmannen har föreslagit att, om fysisk eller juridisk person försummar

att lämna uppgift om anlitad arbetskraft, den försumlige skall kunna

straffas med böter högst trehundra kronor. Jag biträder utredningsmannens

förslag i denna del.

I utredningspromemorian har föreslagits, att uppgift om fastighetsinnehav

icke längre skall lämnas å mantalsuppgifterna men att det i stället

skall införas en föreskrift om skyldighet för den, som förvärvat fast egendom,

att därom göra anmälan till vederbörande lokala skattemyndighet.

Dessutom skall enligt förslaget fastighetsägare, som erhållit ändrad postadress,

till den lokala skattemyndigheten göra anmälan om adressförändringen.

I flertalet remissyttranden har vitsordats, att den nuvarande uppgiftsskyldigheten

i stor utsträckning eftersältes ävensom att de lokala skattemyndigheterna

därigenom förorsakas ett betydande arbete utan motsvarande

nyita. I cn del remissyttranden har dock uttalats farhågor för att

den föreslagna anmälningsskyldigheten ej kommer att iakttagas ävensom

påtalats svårigheterna för de lokala skattemyndigheterna att utöva kontroll

över att anmälningar verkligen kommer in.

Såsom av utredningsmannen och flertalet remissinstanser framhållits

skulle ett slopande av uppgiftsskyldigheten angående fastighetsinnehav

medföra en förenkling i fråga om allmänhetens uppgiftsplikt till mantalsskrivningen

och en arbetsbesparing för de lokala skattemyndigheterna. Jag

har med hänsyn härtill intet att erinra emot förslaget i denna del. Vad åter

beträffar förslaget att införa anmälningsskyldighet i de fall, då äganderätts-

eller adressförändring skett, torde det, med de mindre goda erfarenheter

man har i fråga om efterlevnaden av nu gällande bestämmelser om

anmälning av flyttning, finnas anledning uttala en viss tveksamhet inför

möjligheten att i praktiken genomföra detta förslag. Det torde även kunna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

13

ifrågasättas, huruvida något verkligt behov föreligger av att införa en anmälningsskyldighet

i denna mera begränsade form. Såsom utredningsmannen

framhållit erhålles nämligen en viss kontroll över växlingar i äganderätt

in. m. dels genom de huvudförteckningar, som till mantalsskrivningen

skall lämnas i stad och köping samt eljest i ort, beträffande vilken länsstyrelsen

så förordnat, dels genom fastighetslängderna och dels genom de

lagfartsförteckningar, som inskrivningsdomarna skall tillställa de lokala

skattemyndigheterna. Vad i varje fall beträffar städer och köpingar samt

andra orter där huvudförteckning skall lämnas är det enligt min uppfattning

klart att någon ytterligare anmälningsskyldighet från vederbörande

fastighetsägares sida icke är erforderlig. Även vad angår sådana orter, där

huvudförteckning icke skall lämnas, synes emellertid ytterligare anmälningar

kunna undvaras. De uppgifter, vilka kan inhämtas ur lagfartsförteckningar

och fastighetslängder, bör vara tillfyllest. I anslutning härtill vill

jag även framhålla, att det enligt 5 § 1 mom. folkbokföringsförordningen

åligger roteombud att uppmärksamt följa förändringarna i fråga om fastigheternas

ägare och innehavare. Jag får sålunda med hänsyn till det anförda

— med tillstyrkande av utredningsmannens förslag att upphäva det

nuvarande stadgandet om skyldighet för den som äger, besitter eller brukar

fast egendom att till mantalsskrivningen lämna uppgift angående denna

egendom — uttala att jag icke kan biträda förslaget om att införa en

begränsad anmälningsskyldighet i förevarande hänseende.

Enligt 42 § folkbokföringsförordningen bör varje efter senaste mantalsskrivning

ingången avhandling angående ägande-, åbo- eller arrenderätt till

fast egendom av fastighetens innehavare vid mantalsskrivningen uppvisas.

Enär den särskilda uppgiftsskyldigheten i fråga om fastighetsinnehav föreslås

bli slopad, bör stadgandet i 42 § ersättas av en föreskrift om att lokal

skattemyndighet må, där så finnes påkallat, förelägga den som efter senaste

mantalsskrivning blivit ägare till eller därmed likställd innehavare

av fast egendom att inom viss tid för myndigheten uppvisa vederbörliga åtkomsthandlingar.

Sådant föreläggande bör tillställas vederbörande i rekommenderat

brev. Skyldighet att efter föreläggande uppvisa fångeshandling

hör även åvila den som blivit ägare till eller därmed likställd innehavare av

byggnad å ofri grund. I anslutning härtill bör vidare en ändring av huvudsakligen

formell art ske i 44 §.

Emot utredningsmannens förslag att slopa den särskilda uppgiftsskyldigheten

för den som äger eller är redare i fartyg finner jag ej anledning till

erinran. Icke heller har jag någon invändning mot förslaget att uppgift om

rörelse, som bedrives i annan kommun än mantalsskrivningskommunen,

icke längre skall lämnas.

Utredningsmannens förslag att samtliga hushålls in e d 1 e m in a r

skall upptagas på hushållsföreståndarens inantalsuppgift finner jag mig böra

biträda.

Det hör sålunda åligga envar fysisk person, med undantag dock för den

som är medlem av annans hushåll och bosatt hos denne, alt årligen lämna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

skriftlig uppgift (mantalsuppgift) till mantalsskrivningen i det distrikt, där

han skall mantalsskrivas. Enär det ankommer på Kungl. Maj :t att förordna

angående vad mantalsuppgift skall innehålla, synes det mig icke erforderligt

att i folkbokföringsförordningen föreskriva, att den som är medlem

av annans hushåll och bosatt hos denne skall upptagas i dennes mantalsuppgift.

Föreskrift härom bör meddelas i administrativ ordning.

Enligt 38 § 1 mom. andra stycket folkbokföringsförordningen åligger det

hushållsföreståndare att tillse, att mantalsuppgifter avlämnas för samtliga

till hushållet hörande eller eljest hos honom inneboende personer, samt att

såvitt möjligt föranstalta om rättelse eller fullständigande av uppenbart

oriktig eller ofullständig uppgift. De särskilda kungörelserna angående

folkbokföringen i Stockholm respektive Göteborg innehåller bestämmelser

om motsvarande skyldighet för den som innehar bostadslägenhet. Ifrågavarande

stadgande i folkbokföringsförordningen motsvaras av en föreskrift

i 3 § 1 mom. mantalsskrivningskungörelsen att mantalsuppgift skall utvisa

dels de hos uppgiftslämnaren bosatta personer, vilka är skyldiga att lämna

egna mantalsuppgifter, dels ock de personer, vilka uppehåller sig hos uppgiftslämnaren

vid den tid uppgiften avlämnas men icke bör inom distriktet

mantalsskrivas, så ock anledningen till deras vistelse hos uppgiftslämnaren

och det distrikt, inom vilket de bör mantalsskrivas samt deras bostad

därstädes. De upplysningar angående inneboende m. fl., som sålunda lämnas

till mantalsskrivningen, torde endast undantagsvis äga betydelse för

mantalsskrivningsarbetet. Det kan med hänsyn härtill och då upplysningarna

stundom kan vara direkt vilseledande för mantalsskrivningsförrättarna

synas lämpligt att, när nu ansträngningar göres att förenkla mantalsuppgiften,

helt slopa uppgiftsplikten eller åtminstone genomföra en viss

uppmjukning av densamma. Huruvida så kan ske kommer — under hänsynstagande

till bl. a. statistiska synpunkter — att närmare övervägas.

Även om de nyssnämnda föreskrifterna i mantalsskrivningskungörelsen bibehållas,

synes man dock böra slopa skyldigheten för hushållsföreståndaren

att tillse, att den inneboende fullgör sin uppgiftsplikt liksom att granska

och i förekommande fall även rätta dennes mantalsuppgift. Det må framhållas,

att hushållsföreståndaren i många fall torde sakna kompetens därtill.

.Tåg föreslår med hänsyn härtill att bestämmelsen i 38 § 1 mom. andra

stycket folkbokföringsförordningen upphäves.

Utskottet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot det genom propositionen

framlagda förslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 12 februari 1953.

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Tredje lagutskottets utlåtande nr 3.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Osvald, Nils A. Larsson, Lindahl, Ebbe

Ohlsson, Grym*, Ivar Nilzon och Boo*;

från andra kammaren: herrar Åhman, Andersson i Mölndal*, Johansson

i Torp, Nyberg*, Levin, Andersson i Ryggestad, Hansson i Skegrie och

Munktell.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

537126. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:50 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i folkbokföring sförordningen den 28 juni 1946 a1 i texten