Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:is proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 20 december 1946

1953-02-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

3LU 1953:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:is proposition med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 20 december 1946

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6.

1

Nr 6.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:is proposition med förslag

till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 20 december

1946 (nr 781) om kontroll å överlåtelse av

vattenkraft.

Genom en den 9 januari 1953 dagtecknad proposition nr 23, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av tredje lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

angående fortsatt giltighet av lagen den 20 december 1946 (nr 781)

om kontroll å överlåtelse av vattenkraft.

Härigenom förordnas, att lagen den 20 december 1946 om kontroll å överlåtelse

av vattenkraft, vilken enligt lag den 30 juni 1948 (nr 480) gäller till

och med den 30 juni 1953 eller den tidigare dag Konungen bestämmer, skall

äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1958 eller den tidigare dag

Konungen bestämmer.

Innebörden av 1946 års kontrollag, m. m. Lagen infördes i syfte att förebygga

spekulation i vattenkraft. Lagen stadgar, att den som mot vederlag

förvärvar rätt till vattenkraft i strömfall, varur i dess helhet vid ändamålsenlig

utbyggnad kan uttagas mer än 100 turbinhästkrafter vid normalt

oreglerat lågvatten, skall — i den mån Kungl. Maj :t därom förordnar — för

kontroll av vederlagets skälighet ofördröj ligen göra anmälan om förvärvet

hos Kungl. Maj :t. I denna anmälan skall lämnas upplysning om vederlaget för

vattenkraften eller — där vid förvärv av fastighet med tillhörande vattenkraft

särskilt vederlag för vattenkraften ej bestämts — om hur stor del av

vederlaget i dess helhet som anses belöpa på vattenkraften. Vidare skall tillhandahållas

de handlingar och uppgifter, som erfordras för prövning av

vederlagets skälighet. Om anmälan icke inkommer, äger Kungl. Maj:t eller

myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, införskaffa erforderliga uppgifter.

Finnes vederlaget för vattenkraften ej vara skäligt, äger Kungl.

Maj :t eller myndighet, som nyss sagts, föreskriva den nedsättning som därav

påkallas. Utfäst vederlag får ej givas eller mottagas innan skäligheten

av vederlaget blivit prövad. Vid nedsättning av vederlaget äger överlåtaren

frånträda överlåtelseavtalet, därest han underrättar förvärvaren därom senast

två månader efter erhållen del av nedsättningsbeslutet. De nu angivl

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 9 samt. 3 avd. Nr 6.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6.

na bestämmelserna rörande rätt till vattenkraft skall äga motsvarande tilllämpning

å aktie i bolag eller andel i handelsbolag eller förening, vars huvudsakliga

tillgång utgöres av rätt till vattenkraft. Underlåtenhet att göra

föreskriven anmälan, avgivande av medvetet oriktig uppgift vid anmälningsskyldighetens

fullgörande samt erläggande eller mottagande av vederlag,

innan skäligheten därav prövats, eller av högre vederlag än som funnits

skäligt straffas med dagsböter eller fängelse. Lagen äger icke tillämpning

å förvärv från eller för kronan eller från konkursbo eller å exekutiv auktion.

Genom en särskild kungörelse har Kungl. Maj :t förordnat, att lagen skall

äga tillämpning å förvärv efter den 15 november 1946 i Norrland eller Kopparbergs

län, att anmälan skall ingivas eller insändas till kommunikationsdepartementet

samt att vederbörande inskrivningsdomare ofördröj ligen

skall underrätta sagda departement om ansökningar om lagfart å fastighet,

vartill hör rätt till vattenkraft, som avses i kungörelsen, samt om ansökningar

om inteckning till säkerhet för dylik rätt.

Beträffande gällande bestämmelser av intresse i förevarande sammanhang

får utskottet i övrigt hänvisa till propositionen (s. 3—5).

Promemoria med förslag om fortsatt giltighet av 1946 års lag. Inom justitiedepartementet

har upprättats en den 10 oktober 1952 dagtecknad promemoria

angående fortsatt giltighet av 1946 års lag. I promemorian framhålles,

att lagen inginge såsom ett led i ett flertal olika åtgärder med syfte att effektivt

förhindra spekulation i vattenkraft. Dylika åtgärder vore alltjämt

behövliga, även om största delen av den utbyggnadsvärda vattenkraften numera

befunne sig i statens hand eller på andra fasta händer. De skärpta

bestämmelserna rörande beskattningen av realisationsvinst vid försäljning

av strömfall eller rättighet till vattenkraft, vilka genomförts vid 1951 års

riksdag, gjorde icke lagen överflödig. Lagen syntes därför från och med den

1 juli 1953 böra förlängas under ytterligare en femårsperiod eller alltså till

och med den 30 juni 1958.

Yttranden över promemorian. Över promemorian med därvid fogat lagförslag

bär efter remiss yttranden avgivits av kammarkollegiet, vattenfallsstyrelsen,

riksförbundet landsbygdens folk, Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund, svenska vattenkraftföreningen och Sveriges lantbruksförbund.

Det i promemorian framlagda förslaget om förlängning av giltighetstiden

för 1946 års lag tillstyrkes eller lämnas utan erinran av samtliga de hörda

remissinstanserna med undantag av riksförbundet landsbygdens folk.

I fråga om det närmare innehållet i remissyttrandena får utskottet hänvisa

till propositionen (s. 6—7).

Departementschefens anförande i propositionen. Chefen för justitiedepartementet,

statsrådet Zetterberg, har i propositionen anfört följande: »Efter

tillkomsten av 1946 års lag om kontroll å överlåtelse av vattenkraft har möj
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6.

3

ligheterna till spekulation i strömfall och kraft blivit minskade även genom

andra statliga åtgärder. Handeln med dessa utomordentligt viktiga naturtillgångar

bör dock fortfarande hållas under uppsikt. Jag vill därför i överensstämmelse

med det i promemorian framlagda förslaget, vilket vunnit

anslutning i nästan alla remissyttrandena, förorda att lagens giltighetstid

förlänges ytterligare fem år eller till och med den 30 juni 1958. Liksom hittills

bör dock Kungl. Maj :t ha befogenhet att förordna om upphävande av

lagen vid en tidigare tidpunkt.

Erfarenheterna av lagens tillämpning synes ej ha givit anledning att föreslå

några ändringar i dess utformning.»

Utskottet. Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot del genom

propositionen framlagda förslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 12 februari 1953.

På tredje lagutskottets vägnar:

HUGO OSVALD.

Vid detta ärendes behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Osvald, Nils A. Larsson, Lars Andersson,

Ebbe Ohlsson, Sten, William Ohlsson och Georg Carlsson;

från andra kammaren: herrar Johansson i Torp, Levin, Utbult, Nestrup,

Andersson i Ryggestad, Hansson i Skegrie, Persson i Tandö och

Munktell.

Reservation

av herrar Ebbe Ohlsson och Munktell, vilka ansett

dels att utskottets utlåtande bort ha följande lydelse:

»Den ifrågavarande lagen synes icke längre fylla något syfte. Väl anser

utskottet, att en spekulation i vattenkraft, som har till syfte att inhösta mellanhandsvinst,

är skadlig. Enligt vad som upplysts har emellertid under de

sju år, som lagen varit i kraft, nedsättning av vederlaget endast i tre fall

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Tredje lagutskottets utlåtande nr 6.

förekommit. I den till grund för propositionen liggande inom justitiedepartementet

upprättade promemorian anföres ej heller några egentliga skäl

varför lagen fortfarande borde äga giltighet. Utskottet vill även framhålla,

att särskilt genom 1948 års ändringar i vattenlagen samt genom 1951 års

skärpta bestämmelser rörande beskattning av realisationsvinst vid försäljning

av strömfall eller rättighet till vattenkraft möjlighet till spekulation i

vattenkraft i större omfattning numera knappast kan förekomma. Därtill

kommer att numera den på fria händer befintliga vattenkraften endast utgör

en ringa del, av en av remissinstanserna uppskattad till mindre än 5

procent. Utskottet anser därför en förlängning av lagen vara onödig.»

dels ock att utskottet i följd härav bort hemställa

att förevarande proposition måtte av riksdagen avslås.

Stockholm 1953. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

530535

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:57 Skrivelse till Konungen angående verkställd omröstning över högsta domstolens och regeringsrättens ledamöter. a1 i texten