Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1927

1953-03-12 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1953:14, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1927

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

1

14.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående ändring

i förordningen den 27 juni 1927 (nr 321) om

skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, m. m.

I eu den 5 december 1952 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 28, har Kungl. Maj :i, under åberopande av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1927 (nr 321)

om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar;

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370); samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26 juli

1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.

I propositionen föreslås ändring av bestämmelserna i utskiftningsskatteförordningen

angående återbäring av tillskjutet belopp. För närvarande gäller,

att vid utskiftning i samband med inlösen av aktier enligt i fastställd

bolagsordning gällande grunder med återbäring av tillskjutet belopp skall

förstås vad som därvid utskiftas, i den mån det utskiftade beloppet icke

överstiger vare sig vad som till bolaget inbetalts för aktierna eller i bolaget

befintligt tillskjutet belopp. Den föreslagna ändringen innebär, att, när fråga

är om bolag av familjebolags karaktär, bolagets vinstmedel skall i det nyss

antydda fallet anses i första hand ha tagits i anspråk för utskiftningen,

d. v. s. samma regel som för dessa bolag gäller vid utskiftning i andra fall.

Vidare föreslås upphävande av den år 1950 antagna bestämmelsen, att vid

fusion mellan bolag i vissa fall dotterbolagets beskattningsbara belopp må

beräknas enligt de värden å tillgångar och skulder, som upptagits i balansräkning

för dotterbolaget vid fusionstillfället. I stället förordas, att i dylika

fall dessa värden skall upptagas till belopp, som motsvarar saluvärdena.

I utskiftningsskatteförordningen föreslås ytterligare ett par ändringar av

huvudsakligen teknisk natur.

Slutligen föreslås vissa ändringar i reglerna för inkomstbeskattningen av

aktiebolag och ekonomiska föreningar. Sålunda förordas, att bolag och föreningar,

som driver såväl penningrörelse som annan verksamhet, skall äga

1 Bihnng till riksdagens protokoll 1953. 7 samt. Nr 14.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

skattefritt uppbära utdelning å s. k. organisationsaktier — för närvarande

gäller detta blott beträffande utdelning å organisationsaktier avseende penningrörelsen.

Vidare föreslås att bolag och föreningar skall erhålla en vidgad

rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen för ränta å gäld, som belöper

å innehavda aktier, varå utdelningen är skattefri.

De vid propositionen fogade författningsförslagen är av följande lydelse.

1) Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1927 (nr

321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar.

Härigenom förordnas, att 2, 4 och 9 §§ förordningen den 27 juni 1927 om

skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar ävensom anvisningarna till

nämnda förordning1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

2 §.

Med utskiftat belopp förstås vad

bolaget i samband med nedsättning

av aktiekapital eller vid bolagets upplösning

utgiver i penningar eller annat

till delägare i förhållande till hans

andel eller efter annan i bolagsordningen

bestämd grund, i den mån

vad sålunda utgivits icke enligt förordningen

om statlig inkomstskatt är

att hänföra till utdelning från bolaget.

Om bolag mot vederlag förvärvat egen

aktie annorledes än i samband med

nedsättning av aktiekapitalet eller vid

inrop å auktion av för bolagets fordran

utmätt aktie eller om dotterbolag

annorledes än vid inrop, som nyss

sagts, mot vederlag förvärvat aktie

i moderbolaget, skall sådant vederlag,

i den mån det icke hänföres till

utdelning, likaledes anses såsom utskiftat

belopp.

I utskiftat — — — utskiftningsskatt

utgöra.

Föreslagen lydelse:

2 §•

Med utskiftat belopp förstås vad

bolaget i samband med nedsättning

av aktiekapital eller vid bolagets upplösning

utgiver i penningar eller annat

till delägare i förhållande till

hans andel eller efter annan i bolagsordningen

eller i anslutning till

beslutet om nedsättningcn bestämd

grund, i den mån vad sålunda utgivits

icke enligt förordningen om statlig

inkomstskatt är att hänföra till

utdelning från bolaget. Om bolag mot

vederlag förvärvat egen aktie annorledes

än i samband med nedsättning

av aktiekapitalet eller vid inrop å

auktion av för bolagets fordran utmätt

aktie eller om dotterbolag annorledes

än vid inrop, som nyss

sagts, mot vederlag förvärvat aktie i

moderbolaget, skall sådant vederlag,

i den mån det icke hänföres till utdelning,

likaledes anses såsom utskiftat

belopp.

I utskiftat —--utskiftnings
skatt

utgöra.

Senaste lydelse av 2 och 4 §§ samt anvisningarna se 1950: 587 och av 9 § se 1951: 413.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

3

Nuvarande lydelse:

4 §•

Med återbäring av tillskjutet belopp

förstås:

a) vad som i samband med inlösen

av aktier enligt i fastställd bolagsordning

gällande grunder utskiftas, i

den män det sålunda utskiftade beloppet

icke överstiger vare sig vad

till bolaget för dessa aktier inbetalats

eller vad som utgör i bolaget

befintligt tillskjutet belopp;

b) vad som eljest utskiftas i samband

med nedsättning av aktiekapital

eller vid sådant förvärv av aktie

som i 2 § sägs, i den mån bolagets

egna fonder därigenom nedbringas

under tillskjutet belopp; och

c) vad som vid bolagets upplösning

utskiftas, i den mån det utskiftade

beloppet icke överstiger tillskjutet

belopp.

9 §•

Uppgift till ledning för egen taxering

(deklaration) till utskiftningsskatt

skall i enlighet med av Kungl.

Maj.t fastställt formulär innehålla

upplysning angående såväl vad i bolaget

tillskjutits som vad därifrån utskiftats.

Deklaration för — — — anmaningen

angives.

Deklaration för---äga rum.

Vid upplösning-----skall mins
kas.

I övrigt-----till utskiftnings
skatt.

Över riksskattenämndens — — •—- icke föras.

Föreslagen lydelse:

4 §•

Med återbäring av tillskjutet belopp

förstås:

a) vad som utskiftas i samband

med nedsättning av aktiekapital eller

vid sådant förvärv av aktie som i

2 § sägs, i den mån bolagets egna

fonder därigenom nedbringas under

tillskjutet belopp;

b) vad som — ändå att bolagets

egna fonder därigenom icke nedbringas

under tillskjutet belopp — i

samband med inlösen av aktier enligt

i fastställd bolagsordning gällande

grunder utskiftas, i den mån det sålunda

utskiftade beloppet icke överstiger

vare sig vad till bolaget för

dessa aktier inbetalats eller vad som

utgör i bolaget befintligt tillskjutet

belopp; dock att vad sålunda stadgas

icke skall äga tillämpning om aktierna

i bolaget till huvudsaklig del ägas

eller på därmed jämförligt sätt innehavas

— direkt eller genom förmedling

av juridisk person — av en fysisk

person eller ett fåtal fysiska personer;

och

c) vad som vid bolagets upplösning

utskiftas, i den mån det utskiftade

beloppet icke överstiger tillskjutet belopp.

9 §•

Uppgift till ledning för egen taxering

(deklaration) till utskiftningsskatt

skall i enlighet med av riksskattenämnden

fastställt formulär innehålla

upplysning angående såväl vad i

bolaget tillskjutits som vad därifrån

utskiftats.

Deklaration för — — — anmaningen

angives.

Deklaration för----äga rum.

Vid upplösning------skall mins
kas.

I övrigt------till utskiftnings
skatt.

Över riksskattenämndens----

icke föras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr lb.

Nuvarande lydelse:

Anvisningar.

Såsom tillskjutet —---tillskju
tet

belopp.

Med bolags-----må avdragas.

Vid beräknande — — — för inkomst.

Har delägare — — — verkliga

värde.

Utskiftas tillgångar i fall som i

4 § b) sägs, måste en värdering göras

av bolagets tillgångar vid tiden

för utskiftningen. Till grund för detta

värdes beräknande bör läggas den

av bolaget senast före utskiftningen

upprättade balansräkningen. Vid bestämmandet

av vilka å balansräkningen

upptagna tillgångar skola

medräknas i värdet, skola givetvis

samma grunder gälla, som i fråga

om beräknande av storleken av bolags

ingångsvärde.

Därest aktiebolag------för ut
skiftningen.

Vid tillämpning----blivit rea
liserade.

Har vid — — — före fusionstillfället.

Där vid-----av moderbolaget.

Skall uiskiftningsskatt erläggas

vid fusion enligt 174- § 1 mom. lagen

om aktiebolag mellan sådana bolag,

som i 1 § 2 mom. avses, skall dotterbolagets

till utskiftningsskatt beskattningsbara

belopp beräknas enligt

de värden å tillgångar och skulder,

som upptagits i balansräkning

avseende bolagets ställning vid fusionstillfället.

Föreslagen lydelse:

Anvisningar.

Såsom tillskjutet--- — tillskju
tet

belopp.

Med bolags-----må avdragas.

Vid beräknande — — — för inkomst.

Har delägare — — verkliga

värde.

Utskiftas tillgångar i fall som i

4 § a) sägs, måste en värdering göras

av bolagets tillgångar vid tiden

för utskiftningen. Till grund för detta

värdes beräknande bör läggas den

av bolaget senast före utskiftningen

upprättade balansräkningen. Vid

bestämmandet av vilka å balansräkningen

upptagna tillgångar skola

medräknas i värdet, skola givetvis

samma grunder gälla, som i fråga

om beräknande av storleken av bolags

ingångsvärde.

Därest aktiebolag---för ut
skiftningen.

Vid tillämpning-----blivit rea
liserade.

Har vid--— före fusionstill
fället.

Där vid---av moderbolaget.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 januari 1954; dock att äldre

bestämmelser fortfarande skola äga tillämpning, då beslut om nedsättning

av aktiekapital eller bolagsstämmas beslut om tillåtelse till fusionsavtal anmälts

för registrering före den 1 januari 1953.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

5

2) Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370).

Härigenom förordnas, att 39 § 1 mom. och 54 § kommunalskattelagen

den 28 september 1928 ävensom punkt 1 av anvisningarna till 39 § samma

lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

39 §.

1 mom. Från bruttointäkt, varom

1 38 § 1 mom. förmäles, må a vd

r a g göras för förvaltningskostnad

ävensom för ränta å gäld, som icke

skolat avdragas enligt bestämmelserna

i 22, 25, 29, 33 och 36 §§ samt i

2 mom. av denna paragraf;

dock att, om svenskt aktiebolag eller

svensk ekonomisk förening åtnjutit

inkomst genom sådan utdelning

å aktier, banklotter eller föreningsandelar,

för vilken jämlikt

54 § första stycket a) skatteplikt

icke föreligger, bolaget eller föreningen

ej må njuta avdrag för ränta å

gäld, som belöper å nämnda värdehandlingar,

i vidare mån än som

räntan överstiger utdelningen.

1 Senaste lydelse av 54 § se 11)51: 325.

Föreslagen lydelse:

39 §.

1 mom. Från bruttointäkt, varom

1 38 § 1 mom. förmäles, må a vd

r a g göras för förvaltningskostnad

ävensom för ränta å gäld, som icke

skolat avdragas enligt bestämmelserna

i 22, 25, 29, 33 och 36 §§ samt i

2 mom. av denna paragraf. Svenskt

aktiebolag eller svensk ekonomisk

förening, som åtnjutit inkomst genom

sådan utdelning å aktier eller

föreningsandelar, för vilken jämlikt

54 § skatteplikt icke föreligger, må

likväl ej njuta avdrag för ränta å

gäld, som belöper å nämnda värdehandlingar,

i vidare mån än som räntan

överstiger utdelningen. Oaktat

vad sist sagts må bolaget eller föreningen

åtnjuta avdrag för ränta å

gäld som belöper å aktier eller föreningsandelar,

vilka innehavas såsom

ett led i organisationen av annan

verksamhet än förvaltning av fastighet,

värdepapper eller annan därmed

likartad lös egendom, ävensom för

ränta å gäld som belöper å andra innehavda

aktier i bolag eller andelar i

ekonomisk förening såvida detta innehav

motsvarar mer än nio tiondelar

av aktie- eller andelskapitalet i

sistnämnda bolag eller förening samt

under förutsättning tillika att samma

bolag eller förening icke — direkt

eller genom förmedling av juridisk

person — under beskattningsåret ägt

aktier eller föreningsandelar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

Nuvarande lydelse:

54 §.

Från skattskyldighet---— till

livförsäkring.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar,

vilka driva bank- eller annan

penningrörelse eller försäkringsrörelse,

äga icke åtnjuta vid a) omförmäld

skattefrihet; dock att aktiebolag

eller ekonomisk förening, som

driver bank- eller annan penningrörelse,

samt aktiebolag, som driver

sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,

äro frikallade från

skattskyldighet för utdelning å aktier

och andelar, vilka innehavas som

ett led i organisationen av sådan bolagets

eller föreningens verksamhet.

Om aktierna---lös egendom.

Riksskattenämnden må, — — —

icke föras.

Att personer,---samma pa
ragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 39 §.

1. Vid beräkningen —--före
skrivna

ordning.

För svenska aktiebolag och svenska

ekonomiska föreningar, vilka

jämlikt 54 § första stycket a) äro

befriade från skattskyldighet för utdelning

från svenska aktiebolag,

svenska solidariska bankbolag och

svenska ekonomiska föreningar, har

stadgats viss inskränkning i rätten

till avdrag för gäldränta. Inskränkningen

innebär, att dylikt aktiebolag

eller dylik ekonomisk förening

icke får för gäldränta, som belöper

å aktier, banklotter eller föreningsandelar,

åtnjuta avdrag i vidare mån

Föreslagen lydelse:

54 §.

Från skattskyldighet--- —• till

livförsäkring.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar,

vilka driva bank- eller annan

penningrörelse eller försäkringsrörelse,

äga icke åtnjuta vid a) omförmäld

skattefrihet. Dock äro aktiebolag

och ekonomiska föreningar,

som driva bank- eller annan penningrörelse

eller sådan rörelse jämte annan

verksamhet, frikallade från

skattskyldighet för utdelning å aktier

och andelar, vilka innehavas som

ett led i organisationen av bolagens

eller föreningarnas verksamhet till

den del denna avser annat ån förvaltning

av fastighet, värdepapper eller

annan därmed likartad lös egendom.

Vidare äga aktiebolag, som driva

sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,

åtnjuta skattefrihet

för utdelning å aktier och andelar,

vilka innehavas som ett led i organisationen

av sådan bolagens verksamhet.

Om aktierna---lös egendom.

Riksskattenämnden må, — — —

icke föras.

Att personer,---samma pa
ragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 39 §.

1. Vid beräkningen---- före
skrivna

ordning.

Som framgår av 39 § 1 mom. gäller,

att svenska aktiebolag och svenska

ekonomiska föreningar icke äga

njuta avdrag för ränta eller del av

ränta å gäld, som belöper å visse

aktier eller andelar. Vid tillämpningen

av dessa bestämmelser iakttages,

att, därest icke annat framgår av förebragt

utredning, å ifrågavarande

värdehandlingar skall jämlikt 44 §

och anvisningarna till samma paragraf

i regel anses belöpa lika stor del

av bolagets eller föreningens hela

gäld, som värdehandlingarnas bok
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Bevillningsutskottets betänkande nr H.

Nuvarande lydelse:

än räntan överstiger utdelningen.

Därest icke annat jramgår av förebragt

utredning, skall jämlikt 44 §

och anvisningarna till samma paragraf

å nämnda värdehandlingar i regel

anses belöpa lika stor del av bolagets

eller föreningens hela gäld,

som värdehandlingarnas bokförda

värde utgör utav bokförda värdet av

bolagets eller föreningens samtliga

tillgångar (jfr punkt 3 av anvisningarna

till 44 §).

Föreslagen lydelse:

förda värde utgör utav bokförda värdet

av bolagets eller föreningens

samtliga tillgångar (jfr punkt 3 avanvisningarna

till 44 §).

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling; dock att

äldre bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1953 års taxering samt

i fråga om eftertaxering för år 1953 eller tidigare år.

3) Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen den 26

juli 1947 (ur 576) om statlig inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig

inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

Från skattskyldighet —--hän
förlig

verksamhet.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar,

vilka driva bank- eller annan

penningrörelse eller försäkringsrörelse,

äga icke åtnjuta vid h) oinförmäld

skattefrihet; dock att aktiebolag

eller ekonomisk förening som

driver bank- eller annan penningrörelse,

samt aktiebolag, som driver

sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,

äro frikallade från skattskyldighet

för utdelning å aktier

och andelar, vilka innehavas som ett

led i organisationen av sådan bolagets

eller föreningens verksamhet.

Föreslagen lydelse:

7 §•

Från skattskyldighet---hän
förlig

verksamhet.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar,

vilka driva bank- eller annan

penningrörelse eller försäkringsrörelse,

äga icke åtnjuta vid h) oinförmäld

skattefrihet. Dock äro aktiebolag

och ekonomiska föreningar,

som driva bank- eller annan penningrörelse

eller sådan rörelse jämte

annan verksamhet, frikallade från

skattskyldighet för utdelning å aktier

och andelar, vilka innehavas som

ett led i organisationen av bolagens

eller föreningarnas verksamhet till

den del denna avser annat än förvaltning

av fastighet, värdepapper eller

annan därmed likartad lös egen
-

Senaste lydelse av 7 § se 1951: 690.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

bevillningsutskottets betänkande nr H.

Nuvarande lydelse:

Om aktierna---lös egendom.

Riksskattenämnden må, — — —

icke föras.

Att personer,---samma pa
ragraf.

Föreslagen lydelse:

dom. Vidare äga aktiebolag, som driva

sjuk-, olycksfqlls- eller skadeförsäkringsrörelse,

åtnjuta skattefrihet

för utdelning å aktier och andelar,

vilka innehavas som ett led i organisationen

av sådan bolagens verksamhet.

Om aktierna---lös egendom.

Riksskattenämnden må, — — —

icke föras.

Att personer,---samma pa
ragraf.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling;

dock att äldre bestämmelser fortfarande skola gälla i fråga om 1953 års

taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1953 eller tidigare år.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bl. a. följande.

Vid 1950 års riksdag beslöts åtskilliga ändringar i förordningen den 27

juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska

bankbolags tillgångar, vilka ändringar upptogs i förordningen den 17 november

1950, nr 587. I den proposition, nr 240, däri förslag till dessa ändringar

förelädes riksdagen, framhöll departementschefen att vissa i propositionen

berörda spörsmål måhända borde upptagas till förnyad prövning

sedan 1944 års allmänna skattekommitté slutfört då pågående undersökningar

rörande de s. k. familjebolagens och deras delägares beskattning. En

av de frågor, beträffande vilka departementschefen ifrågasatte omprövning,

gällde huruvida de i nyssnämnda proposition föreslagna reglerna rörande

vad som skulle anses såsom återbäring av tillskjutet belopp vid inlösen av

aktier enligt i fastställd bolagsordning gällande grunder borde inskränkas

att avse allenast andra bolag än familjebolag. Vidare ifrågasattes huruvida

de i samma proposition föreslagna lättnaderna i utskiftningsskattehänseende

vid fusion mellan aktiebolag borde äga tillämpning när fråga vore om

familjebolag.

1944 års allmänna skattekommitté avgav år 1950 ett betänkande (SOU

1950:21), däri bland annat föreslogs ändrade bestämmelser angående beskattning

av utdelning å svenska aktier och andelar i vissa fall. I betänkandet

framlades förslag till vissa ändringar i principerna för familjebolags beskattning.

Ett på betänkandet grundat förslag förelädes i proposition nr 182

1951 års riksdag. Sedan riksdagen godtagit vad i propositionen föreslagits,

utfärdades vederbörliga författningar den 1 juni 1951 (nr 325—327). I sistnämnda

proposition framhöll departementschefen, att i samband med den

då ifrågasatta lagstiftningen en omprövning lämpligen bort ske av den i

39 § 1 mom. kommunalskattelagen upptagna regeln om avdrag för ränta å

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 74.

9

gäld. Eftersom 1944 års allmänna skattekommitté icke framlagt något förslag

till lösning av detta spörsmål och då frågan vore av så invecklad beskaffenhet

att den erfordrade en särskild utredning, ansåg departementschefen

sig för det dåvarande emellertid icke böra föreslå någon ändring av

sagda bestämmelse. Departementschefen angav emellertid, atl han ansåge

frågan om sådan ändring framdeles böra upptagas till prövning.

För att närmare utreda antydda spörsmål tillkallade departementschefen

den 22 juni 1951 kammarrättsassessorn Torsten Bengtsson, som med skrivelse

den 5 januari 1952 avlämnat eu promemoria, innefattande förslag till

ändringar i utskiftningsskatteförordningen och i kommunalskattelagen

in. m. Vid promemorian fogade förslag till författningsändringar har såsom

Bibang fogats vid statsrådsprotokollet.

Över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av kammarrätten,

överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Östergötlands, Gotlands, Blekinge,

Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Örebro samt Gävleborgs län, handelskamrarna

i Stockholm och Göteborg, hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars

riksförbund u. p. a., Kooperativa förbundet, Sveriges advokatsamfund,

Sveriges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund och Sveriges

industriförbund. Sistnämnda förbund ävensom Stockholms handelskammare

har som eget yttrande åberopat ett av delegerade för förbundet,

handelskammaren, Svenska bankföreningen och Svenska försäkringsbolags

riksförbund avgivet utlåtande.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet även erinrat om följande.

»Vissa lättnader i utskiftningsbeskattningen vid fusion mellan moderbolag

och helägt dotterbolag genomfördes av 1950 års riksdag. De nya bestämmelserna

innebär, att befrielse från utskiftningsskatt omedelbart medges i det

fall, där moderbolaget ägt aktierna i dotterbolaget alltsedan den 1 januari

1940 eller — då koncernförhållandet uppstått senare — alltsedan dotterbolaget

började driva verksamhet. Under vissa förutsättningar äger vidare

riksskattenämnden i andra fall av fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag

medge uppskov med utskiftningsskattens erläggande på så sätt att

moderbolaget får övertaga dotterbolagets utskiftningsskatteskuld. I förarbetena

till denna lagstiftning uttalades, att för dylikt medgivande borde

bland annat gälla att bolagen dreve rörelser som bildade en naturlig enhet.

I motionerna I: 154 och 11:201 till 1952 års riksdag framhölls, att detta

uttalande vid lagstiftningens tillkomst kunde föranleda den tolkningen att

för dispens erfordrades att vederbörande bolag utövade sådan verksamhet,

varav inkomsten vore att hänföra till förvärvskällan rörelse. En dylik begränsning

ansåge motionärerna icke sakligt motiverad; i anslutning därtill

hemställdes i motionerna att såsom eu förutsättning för medgivande av

uppskov med skattens erläggande borde gälla ’att båda bolagen utöva verksamhet,

som bildar en naturlig enhet’.

I sitt av riksdagen godtagna betänkande nr 37 framhöll bevillningsutskottet,

att det i motionerna berörda spörsmålet lämpligen borde göras till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

föremål för överväganden i samband med den ifrågasatta översynen av

vissa bestämmelser i utskiftningsskatteförordningen. Utskottet underströk

tillika angelägenheten av att dessa överväganden bedrevs så att proposition

i ämnet kunde framläggas om möjligt för 1953 års riksdag.»

Beträffande den närmare motiveringen för de i propositionen framlagda

förslagen tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen. Redogörelsen härutinnan

återfinnes å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen

Återbäring av tillskjutet belopp, s. 12—18.

Beräkningen av beskattningsbart belopp vid fusion, s. 18—23.

Övriga ändringar i utskiftningsskatteförordningen, s. 23—27.

Rätt till avdrag för ränta å gäld, som belöper å aktier eller föreningsandelar,

s. 27—46.

Utskottet. Förordningen om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillgångar

ändrades i åtskilliga hänseenden genom beslut av 1950 års riksdag. Sålunda

vidtogs ändring av bestämmelserna rörande vad som skall förstås med återbäring

av tillskjutet belopp, och vidare infördes lättnader i beskattningen

vid fusioner mellan moderbolag och helägda dotterbolag i vissa fall.

I syfte att förhindra att aktiebolag och ekonomiska föreningar utnyttjas

till ernående av icke önskvärd skattelindring genomfördes av 1951 års riksdag

vissa lagstiftningsåtgärder på inkomstbeskattningens område. De då tillkomna

reglerna innebär i korthet, att s. k. familjebolag, som utnyttjas för

ernående av obehörig skattelindring, numera skall — i motsats till vad tidigare

gällde — vara skattskyldiga för utdelning å innehavda svenska aktier

och andelar. Utdelning å aktier och andelar, vilka innehaves såsom ett led

i organisation av annan verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper

o. d., utgör dock icke skattepliktig intäkt för nämnda familjebolag.

Någon skärpning i förordningen om utskiftningsskatt företogs icke i detta

sammanhang.

Samtidigt med införandet av de nya reglerna om familjebolags beskattning

utvidgades den för andra aktiebolag gällande skattefriheten för utdelning

att jämväl avse aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driver

bank- eller annan penningrörelse, ävensom aktiebolag, som driver sjuk-,

olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse; dock att skattefriheten begränsades

till utdelning å aktier och andelar, vilka innehaves som ett led i organisationen

av nu nämnd verksamhet.

Under förarbetena till lagstiftningen om familjebolag ävensom rörande

förenämnda utvidgning av skattefriheten för utdelning framhölls, att vissa

med införandet av dessa bestämmelser sammanhängande spörsmål inom

beskattningsrätten i övrigt borde närmare utredas. Därvid ifrågasattes bland

annat huruvida icke de nya reglerna för familjebolags inkomstbeskattning

borde föranleda ändringar i avseende å utskiftningsskattens utformning för

denna typ av bolag. En översyn av kommunalskattelagens bestämmelser angående

aktiebolags och ekonomiska föreningars avdragsrätt för ränta å gäld,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1 i. 11

som belöpte å innehav av svenska aktier och andelar, ansågs även erforderlig.

Nu berörda frågor har efter departementschefens förordnande närmare

utretts av en särskilt tillkallad utredningsman. Föreliggande proposition

nr 28 bygger i huvudsak på en av utredningsmannen avgiven promemoria,

vilken varit föremål för vederbörlig remissbehandling.

Propositionen innefattar förslag till ändringar i dels förordningen om skatt

vid utskiftning av aktiebolags tillgångar, dels ock kommunalskattelagen och

förordningen om statlig inkomstskatt. Utskottet behandlar i det följande

de olika författningsförslagen var för sig.

Utskiftningsskatt skall i princip utgå vid nedsättning av aktiekapital i den

mån därvid utskiftade medel icke är att anse såsom återbäring av tillskjutet

belopp. Med tillskjutet belopp förstås enligt utskiftningsskatteförordningen

vad som vid bolags bildande eller under dess bestånd inbetalats för aktier.

För bedömandet av vilka medel, som utskiftats i det enskilda fallet, gäller

som huvudregel att vinstmedel i första hand skall anses utskiftade. Detta

innebär vid nedsättning av aktiekapital, att i (lön mån ett aktiebolags tillgångar

minus skulder efter verkställd utskiftning icke understiger tillskjutet

belopp vinstmedel skall anses ha tagits i anspråk för utskiftningen.

Emellertid stadgas vissa undantag från nu angivna huvudregel. Sålunda

skall bland annat vad som i samband med inlösen av aktier enligt i fastställd

bolagsordning gällande grunder utskiftas, i den mån det sålunda utskiftade

beloppet icke överstiger vare sig vad till bolaget för dessa aktier

inbetalats eller vad som utgör i bolaget befintligt tillskjutet belopp anses

såsom återbäring av tillskjutet belopp. Anledningen till detta undantagsstadgande

är önskvärdheten av att aktiebolag, som för sitt bestånd är nödsakat

att öka sitt aktiekapital genom utgivande av preferensaktier, skall beredas

möjlighet att inlösa dessa aktier utan att därvid erlägga utskiftningsskatt.

Utredningsmannen har med hänvisning till att särskilda regler införts

för familjebolagens inkomstbeskattning uttalat bland annat, att anledning icke

funnes att bevilja dylika bolag skattelättnader i utskiftningskattehänseende,

som framstode som undantag från eljest gällande beskattningsregler och

som icke vore motiverade för dylika bolags vidkommande. Dessa överväganden

har föranlett utredningsmannen att framlägga det förslag till ändring,

vilket upptagits i propositionen och som innebär, att nyssnämnda undantagsbestämmelse

icke skall gälla s. k. familjebolag d. v. s. aktiebolag, vari

aktierna till huvudsaklig del äges direkt eller indirekt av en fysisk person

eller ett fåtal fysiska personer.

Flertalet av de hörda myndigheterna och organisationerna bär tillstyrkt

förslaget. Emellertid har under remissbehandlingen framförts vissa erinringar

mot förslaget i denna del. Sålunda har uttalats, att den förordade författningsändringen

vore av ringa praktisk betydelse samt att densamma icke

gjorde åtskillnad mellan i beskattningshänseende lojalt uppträdande bolag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

och andra bolag; sistnämnda gränsdragning hade iakttagits vid inkomstbeskattningen.

Vad angår frågan om den föreslagna lagändringens praktiska betydelse

har departementschefen uttalat, att han med hänsyn till att i det enskilda

fallet fråga kunde vara om betydande belopp, som genom en lucka i reglerna

kunde undgå beskattning, icke kunde godtaga berörda invändning. Beträffande

de föreslagna reglernas generella utformning har departementschefen

anfört, att det emellertid icke torde kunna komma i fråga att i detta

sammanhang göra skillnad mellan familjebolag av olika slag eller mer eller

mindre legitima preferensaklieemissioner. Man finge därför mot varandra

väga önskemålet att tilltäppa en uppenbar lucka i lagstiftningen och nackdelen

med för familjebolagen generellt utformade regler ägnade att försvåra

inlösen av preferensaktier. Vad emellertid anginge familjebolagen torde preferensaktier

sällan utbjudas; när så under senare år likväl skett torde anledningen

därtill merendels varit en annan än behovet av att anskaffa rörelsekapital.

Det syntes departementschefen därför troligt att en lagstiftning enligt

utredningsmannens förslag skulle vara av underordnad betydelse för de

lojala familjebolagen.

Utskottet vill för sin del framhålla, att utskiftningsskatten utgör ett komplement

til! de ordinarie inkomstskatterna. Det synes därför utskottet naturligt,

att de s. k. familjebolagen göres till föremål för beskattning enligt i

huvudsak samma allmänna regler, oavsett om skatten uttages i form av inkomst-

eller utskiftningsskatt. Den nu förordade författningsändringen har

givits en mera generell innebörd än inkomstskatteförfattningarnas bestämmelser

rörande familjebolag. Emellertid torde en dylik generell bestämmelse

i förevarande fall dels medföra en icke obetydlig förenkling och dels såsom

departementschefen uttalat vara av underordnad betydelse för de lojala familjebolagen.

Utskottet tillstyrker förslaget i denna del och finner sig med

hänsyn till det ovan anförda kunna biträda propositionens författningsför
slag.

Propositionen innefattar jämväl förslag till andra ändringar i förordningen

om utskiftningsskatt. Sålunda förordas ändrade regler för beräkning av beskattningsbart

belopp vid fusion i vissa fall. Förslaget i denna del berör fusioner

mellan moderbolag och dotterbolag i de fall, där särskilda skattelättnader

icke vid utformningen av utskiftningsskatten ansetts böra ifrågakonuna.

Såsom huvudregel gäller att, därest aktiebolag till delägare utskiftar annat

än penningar, värdet av det utskiftade skall upptagas till belopp, som

motsvarar saluvärdet vid tiden för utskiftningen. Denna regel är uttryck för

en inom beskattningsrätten allmänt erkänd värderingsnorm. Emellertid har

i förenklingssyfte införts särbestämmelser rörande värdet av utskiftade tillgångar

i fråga om vissa fall av fusioner, däribland nyss angivna fusioner.

Bestämmelserna innebär — med visst undantag — att vid dylik fusion dotterbolagets

till utskiftningsskatt beskattningsbara belopp skall beräknas en
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr ti.

13

ligt de värden å tillgångar och skulder, som upptages i balansräkning avseende

detta bolags ställning vid fusionstillfället.

Med hänsyn till att berörda särbestämmelse öppnar vissa möjligheter till

skattelättnader, vilka icke är förenliga med grunderna för utskiftningsskatten,

föreslås i propositionen ändring härutinnan. Förslaget innebär att jämväl

vid sådan fusion, varom nu är fråga, huvudregeln skall gälla, nämligen

att saluvärdet av tillgångar och skulder skall utgöra underlag för beskattning.

Utskottet tillstyrker att ändring sker i detta hänseende och har icke funnit

anledning till erinran mot propositionens förslag i övrigt till ändringar

i förordningen om utskiftningsskatt.

Departementschefen har i den föreliggande propositionen upptagit till behandling

ett spörsmål om dispens från utskiftningsskatt, vilket spörsmål

var föremål för uppmärksamhet vid 1952 års riksdag i anledning av väckta

motioner. Frågan har avseende å fall, där riksskattenämnden enligt förordningen

tillagts befogenhet medgiva, att utskiftningsskatt icke behöver erläggas

vid fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag. För att sådan dispens

skall kunna lämnas måste följande i förordningen angivna förutsättningar

vara uppfyllda: med fusionen skall åsyftas en mer ändamålsenlig

organisation, erläggandet av utskiftningsskatten skall med hänsyn till dennas

storlek kunna anses utgöra ett väsentligt hinder för fusionen, och fusionen

skall icke kunna antagas vara ett led i åtgöranden, syftande till att erhålla

obehörig förmån i beskattningshänseende för någon därav berörd.

I de vid föregående års riksdag väckta motionerna framhölls, att i det till

grund för nämnda bestämmelser liggande förslaget av 1949 års utskiftningsskattesakkunniga

uttalats, att en av förutsättningarna för dispens skulle

vara »att båda bolagen driva rörelser, som bilda en naturlig enhet, och att

fusionen föranledes av strävan att vinna organisatorisk ändamålsenlighet».

Motionärerna hade uppmärksammat att, därest med ordet rörelse allenast

skulle avses rörelse i kommunalskattelagens mening, dispens icke skulle

kunna mdgivas mellan rörelseidkande moderbolag och ett dotterbolag, som

— utan att driva rörelse — ägde fastighet exempelvis skogbärande jordbruksfastighet.

I ett av föregående års bevillningsutskott inhämtat yttrande

i denna fråga från riksskattenämnden uttalades bland annat, att motionärernas

tolkning överensstämde med uttalanden av utskiftningsskattesakkunniga.

Riksdagen fann i enlighet med vad utskottet förordade, att detta spörsmål

lämpligen borde behandlas i samband med andra ifrågasatta ändringar

i utskiftningsskatteförordningen.

I den föreliggande propositionen har det förevarande spörsmålet behandlats,

och departementschefen har som sin mening uttalat, att det i första

hand vore fusioner mellan rörelseidkande bolag, som man i förevarande

sammanhang velat observera. Det syntes nämligen kunna göras gällande, atl

fusioner i andra fall än de sistnämnda mera sällan vore av organisatoriska

skäl så angelägna, att det ur allmän synpunkt framstode såsom motiverat

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 74.

att för dessa fali medge skattelindring av ett eller annat slag. Departementschefen

ville emellertid ingalunda förneka möjligheten av att så starka skäl

av organisatorisk art kunde föreligga även då fusionen berörde icke rörelseidkande

bolag att det framstode som motiverat med ett dispensmedgivande

av riksskattenämnden. Möjligt vore att så kunde vara förhållandet just inom

den av motionärerna särskilt uppmärksammade träförädlingsindustrien. Sådan

gällande författningstext utformats ägde riksskattenämnden även medge

dispens i dessa fall; någon författningsändring vore följaktligen icke påkallad.

Utskottet finner det tillfredsställande att genom det klarläggande, som

skett i propositionen, någon tveksamhet icke längre behöver råda rörande

dispensrättens omfattning i detta hänseende.

De i propositionen framlagda förslagen till ändringar i kommunalskattelagen

och förordningen om statlig inkomstskatt innebär en något vidgad

skattefrihet för utdelning å vissa s. k. organisationsaktier ävensom en utvidgning

av aktiebolags och ekonomiska föreningars rätt till avdrag för

ränta å gäld, som belöper å svenska aktier eller föreningsandelar.

Vad först angår aktiebolags och ekonomiska föreningars frihet från inkomstskatt

för utdelning å svenska aktier och andelar genomfördes såsom

inledningsvis antytts vid 1951 års riksdag en utvidgning av sagda skattefrihet

i det att bland annat aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver

bank- eller penningrörelse, numera åtnjuter skattefrihet för utdelning å aktier

och andelar, vilka innehaves som ett led i organisationen av sådan verksamhet.

Driver nu nämnda företag jämväl annan verksamhet föreligger icke

skattefrihet för utdelning å s. k. organisationsaktier i sistberörda gren av

rörelsen. Propositionen innehåller förslag till ändrade regler härutinnan. Det

föreliggande förslaget överensstämmer med den allmänt erkända principen,

att beskattning av en rörelse, som bedrives av en koncern — moderoch

dotterbolag — icke skall vara hårdare än om samma rörelse i sin helhet

drives av ett enda aktiebolag. På grund av lagstiftningens utformning i jämförbara

hänseenden har departementschefen funnit ofrånkomligt att begränsa

skattefriheten till utdelning å organisationsaktier i annan verksamhet

än sådan som avser förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan

därmed likartad lös egendom.

Utskottet anser att propositionens förslag är ägnat att så långt möjligt

förverkliga önskemålet att ett koncernförhållande i och för sig icke skall

medföra en ökad beskattning av de blandade rörelser, varom nu är fråga.

Utskottet tillstyrker förty propositionen i denna del.

Beträffande rätt till avdrag för ränta å gäld, som belöper å aktier eller

föreningsandelar, gäller för närvarande att, om svenskt aktiebolag eller

svensk ekonomisk förening åtnjutit inkomst genom sådan utdelning å aktier

eller föreningsandelar, för vilken skatteplikt enligt kommunalskattelagen

icke föreligger, bolaget eller föreningen icke äger åtnjuta avdrag för

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

15

ränta å gäld, som belöper på nämnda värdehandlingar i vidare mån än som

räntan överstiger utdelningen. Motiveringen för denna utformning av rätten

till gäldränteavdrag kan väsentligen sägas vara den, att omkostnader för

förvärvande av en intäkt, som icke är föremål för beskattning, icke bör föranleda

avdrag vid taxering. Riktigheten härav torde icke kunna bestridas,

och propositionens förslag innebär icke någon avvikelse från denna grundtanke.

Å andra sidan har vid åtskilliga tillfällen hävdats, att gällande reglering

ginge utöver den här angivna tankegången samt att den generella begränsningen

av avdragsrätten icke vore förenlig med den allmänt omfattade

uppfattningen, att i fråga om moder- och dotterbolag i egentlig mening den

sammanlagda skatten för bolagen icke borde vara större än om bolagen sammanslutits

till ett bolag. Följande exempel åskådliggör det nuvarande rättsläget.

Ett aktiebolag upptager ett lån och använder de upplånade medlen till

bildandet av ett dotterbolag. Dotterbolaget har att erlägga skatt för sin rörelsevinst,

vilken för enkelhetens skull antages vara lika med moderbolagets

ränteutgifter för det upptagna lånet. Dotterbolaget utdelar vinsten skattefritt

till moderbolaget. Något avdrag för gäldränta är moderbolaget icke berättigat

att åtnjuta, enär i det föreliggande fallet gäldräntan icke överstigit den

utdelade vinsten. Hade moderbolaget drivit den nya verksamhetsgrenen

i egen regi med upplånade medel hade bolaget fått avdrag för gäldräntan och

någon skatt hade icke föranletts av vinsten, vilken här förutsatts icke överstiga

räntan i fråga. Detta exempel visar, att ett koncernförhållande medför en

högre skattebelastning än om rörelsen hade bedrivits av endast ett bolag.

Moderbolaget skulle kunna undvika den här exemplifierade effekten av gäldräntebestämmelserna

genom att en fusion genomfördes mellan bolagen.

Ett av skälen att ändring icke skett i fråga om rätt till avdrag för gäldränta

i koncernförhållanden likartade med det här angivna starkt förenklade

typfallet har bland annat varit hänsynen till kommunernas beskattningsunderlag.

Denna synpunkt är emellertid, såsom utredningsmannen

framhållit, icke längre bärande, vilket också framgår av nyssnämnda exempel,

vari en fusion mellan bolagen utan skattepåföljd kunde företagas. Den

väsentligaste invändningen mot en uppmjukning av reglerna i detta hänseende

kan sägas hava varit svårigheten att draga en gräns emellan aktier,

som innehaves såsom ett led i organisation av viss verksamhet, organisationsaktier,

och andra aktier, vilka t. ex. utgör placeringsobjekt. Emellertid

har läget härutinnan genomgått en förändring, i det att utdelning å organisationsaktier

kommit att i vissa fall behandlas på annat sätt i beskattningshänseende

än utdelning å andra aktier. Detta gäller aktieinnehav hos

såväl familjebolag som företag, vilka driver bank- eller annan penningrörelse,

sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse. Sedan sålunda vid inkomstbeskattningen

organisationsaktier i angivet hänseende särskiljts från

andra aktier har synts rimligt att godtaga motsvarande uppdelning när

fråga är om rätt till gäldränteavdrag. Propositionens förslag till utvidgad

rätt till avdrag för ränta är all betrakta mot bakgrunden av det nu anförda.

På grund av alt propositionsförslaget utarbetats för att i möjligaste mån

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

undvika tillämpningssvårigheter har detsamma givits en i tekniskt hänseende

detaljerad utformning. Sammanfattningsvis skulle efter ett genomförande av

de föreslagna författningsändringarna reglerna om gäldränteavdrag innebära

följande.

Som huvudregel skall alltjämt gälla, att avdrag för ränta å gäld, hänförlig

till aktier och andelar varå utdelningen är fri från skatt, icke får göras

i vidare mån än räntan överstiger utdelningen. Från denna regel gives

två undantag: det ena med mera allmän räckvidd och det andra avseende

ett mera speciellt fall.

Den första undantagsregeln innebär, att aktiebolag eller ekonomisk förening

äger rätt till avdrag för ränta belöpande å organisationsaktier, vilka

innehaves i annan av aktiebolaget eller föreningen utövad verksamhet än sådan

som består i förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed

likartad lös egendom.

Enligt den andra undantagsbestämmelsen, vilken såsom ovan nämnts har

en mera begränsad räckvidd, äger moderbolag alltid rätt till avdrag för ränta

hänförlig till aktier i helägt dotterbolag; dock endast under den förutsättningen

att dotterbolaget under beskattningsåret icke — direkt eller indirekt

— ägt svenska aktier eller föreningsandelar. Med helägt dotterbolag förstås i

detta sammanhang sådant aktiebolag eller ekonomisk förening, vars aktier

respektive andelar till mer än nio tiondelar innehaves av moderbolaget. Till

belysande av avdragsrättens innebörd i detta fall må såsom exempel nämnas

moderbolag, vars enda verksamhet består i fastighetsförvaltning och som har

förvaltade fastigheter placerade i särskilda, helägda fastighetsbolag eller

-föreningar.

De här återgivna reglerna om avdrag för ränta å gäld avser allenast

svenska aktier och föreningsandelar. Det har ifrågasatts huruvida icke i lagtexten

detta förhållande skulle utöver vad som redan skett i förslaget ytterligare

förtydligas. Utskottet anser emellertid med hänsyn till att dessa

avdragsbestännnelser allenast gäller innehav av svenska aktier och föreningsandelar

icke erforderligt att i varje sammanhang där orden aktier och föreningsandelar

förekommer utskriva att fråga är om svenska aktier och föreningsandelar.

Utskottet, som finner de föreslagna bestämmelserna om gäldränteavdrag

principiellt riktiga, tillstyrker det föreliggande förslaget. Att bestämmelserna

i vissa fall för sin tillämpning kommer att förutsätta vissa detalj utredningar

från de skattskyldigas sida anser utskottet icke vara en sådan olägenhet att

ett införande av denna avdragsrätt icke nu bör vidtagas.

Övriga i propositionen behandlade frågor har icke givit utskottet anledning

till erinran eller eljest till särskilt yttrande från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 28, antaga de vid propositionen fogade

förslagen till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 14.

17

1) förordning angående ändring i förordningen den 27

juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags

tillgångar;

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370); samt

3) förordning angående ändrad lydelse av 7 § förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Stockholm den 12 mars 1953.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Heuman, Franzon, Gustaf Elofsson,

Spetz, Velander, Söderquist, Damström, Snygg, Rune Johansson och Patrick

Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby*,

Orgård, Sundström, Hagberg i Malmö, Sjölin, Olofsson, Jonsson i Skedsbygd,

Brandt och Anderson i Sundsvall.

'' Icke närvarit vid justering av betänkandet.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 7 samt. Nr 14.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:84 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl, Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 27 juni 1927 a1 i texten