Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om skattebefrielse för vissa litterära stipendiestiftelser.

1953-02-26 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1953:15, Betänkande i anledning av väckt motion om skattebefrielse för vissa litterära stipendiestiftelser.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

1

Nr 15.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

om skattebefrielse för vissa litterära stipendiestiftelser.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II:

365 av herr von Friesen in. fl., har hemställts, »att riksdagen måtte besluta

sådana ändringar i tillämpliga skattelagar, att de litterära stipendiestiftelserna

Samfundet De Nio, Albert Bonniers stipendiefond för svenska författare,

Stipendiefonden Albert Bonniers 100-årsminne samt Tidens författarstipendier

befrias från skyldighet att erlägga skatt».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen.

De i motionen avsedda bestämmelserna i skatteförfattningarna bär väsentligen

följande innehåll:

53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen: Akademier samt Nobelstiftelsen så

ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet och högskolor, i vilka de studerande enligt gällande

stadgar är skyldiga att vara medlemmar , sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan,

järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användes till allmänt

nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare,

aktiebolaget tipstjänst och svenska penninglotteriet aktiebolag är skattskyldiga

för inkomst av fastighet men befriade från skattskyldighet för annan

inkomst.

53 § 1 mom. e) samma lag: Kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan

därest de utöva kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar, vilkas verksamhet

ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser, som

har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan

myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj,

vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn

eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller

utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,

ävensom sådana föreningar, vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas

ekonomiska intressen, huvudsakligen verkar för ändamål av

den i fråga om stiftelser här angivna art, är skattskyldiga för inkomst av

fastighet och av rörelse men befriade från skattskyldighet för annan inkomst.

1 liihang till riksdagens protokoll 1953. 7 saml. Xr lö

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

7 £ e) förordningen om statlig inkomstskatt: Samma juridiska personer,

som i 53 § 1 mom. d) kommunalskattelagen avses, är frikallade från skattskyldighet

för all inkomst.

7 § f) samma förordning: De juridiska personer, som i 53 § 1 mom. e)

kommunalskattelagen avses, är frikallade från skattskyldighet för sådan

inkomst, som ej härflutit av rörelse.

6 § 1 mom. b) förordningen om statlig förmögenhetsskatt: Föreningar och

samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äger del i föreningens

eller samfundets förmögenhet, ägare av för gemensamt behov avsatta

så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar samt andra likartade

samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma

räkning, ävensom andra stiftelser än familjestiftelser, samtliga dock endast

om och i den mån de är skyldiga erlägga skatt för inkomst, är skattskyldiga

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig

här i riket eller å utländsk ort.

Ovannämnda bestämmelser angående befrielse från skattskyldighet tillkom

i huvudsak i samband med år 19b2 genomförd omreglering av skattefriheten

för stiftelser och ideella föreningar m. fl. juridiska personer. Dessa

författningsändringar innebar i jämförelse med förut gällande bestämmelser,

bland annat, att stiftelser och föreningar med ändamål att främja vetenskaplig

forskning förklarades skola åtnjuta skattefrihet för vissa slag av

inkomster, medan däremot enligt de äldre bestämmelserna stipendiefonder

och vetenskapliga samfund åtnjöt sådan skattebefrielse. I samband med

dessa författningsändringar utmönstrades begreppen stipendiefonder och

vetenskapliga samfund ur författningstexten.

1936 års skattekommitté, som utarbetat det förslag, vilket låg till grund

för 1942 års lagstiftning på ifrågavarande område, yttrade i samband med

frågan om den av kommittén föreslagna skattefriheten för stiftelser och föreningar

med ändamål alt främja vetenskaplig forskning bland annat följade:
»När

nu skattefrihet föreslås för stiftelser med ändamål alt främja vetenskaplig

forskning, skulle det kunna ifrågasättas, om icke även stiftelser, som

gynna konst och litteratur, borde erhålla skattefrihet. Därvid må erinras, att

sådana stiftelser, som hava till ändamål att lämna understöd för mottagarens

undervisning eller utbildning, enligt kommitténs förslag skola erhålla skattefrihet.

I den mån stiftelser för främjande av konst och litteratur kunna hänföras

under detta stadgande, komma de således i åtnjutande av skattebefrielse.

Beträffande övriga stiftelser för främjande av konst och litteratur synas

emellertid icke föreligga tillräckliga skäl att undantaga desamma från

skattskyldighet.»

Departementschefen, som i detta hänseende följde kommittéförslaget, yttrade

i proposition nr 134 till 1942 års riksdag i detta sammanhang, att vad

teaterkonsten, musiken och de bildande konsterna beträffade utövades de

väl icke alltid på sådant sätt, att uppmuntran från det allmännas sida i form

av skattebefrielse kunde anses befogad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

3

1942 års bevillningsutskott förklarade sig i sitt av riksdagen godkända betänkande

nr 21 icke hava något att erinra mot den i propositionen föreslagna

gränsdragningen för skattefriheten. Helt allmänt framhöll emellertid

utskottet i detta sammanhang, att det ej torde kunna förnekas, att genom

denna gränsdragning även ändamål, vilka vore av högt kvalificerad art,

koinme att ställas utanför området för skattefriheten. Utskottet erinrade i

detta hänseende om de bildande konsterna, musiken och teaterkonsten. Uppenbarligen

måste det här bereda stora svårigheter att draga gränsen mellan

vad som vore förtjänt av stöd från det allmänna sida och vad som icke borde

understödjas. Vidare yttrade utskottet, att därest det i särskilda fall

skulle befinnas, att beskattningen av vissa juridiska personer komme att

verka på sådant sätt, att det allmännas stöd ansåges påkallat, det syntes

lämpligare, att dylikt stöd lämnades i form av anslag till den av dem bedrivna

verksamheten.

Ifrågavarande spörsmål har sedermera vid upprepade tillfällen varit föremål

för riksdagens uppmärksamhet. Sålunda yrkades i eu vid 1943 års riksdag

väckt motion, I: 166 (av herr Holmbäck in. fl.) att stiftelser och föreningar,

som främjade litterär verksamhet, skulle erhålla skattefrihet i

samma utsträckning som sådana juridiska personer, vilka främjade vetenskaplig

forskning. 1 sitt i anledning av motionen avgivna, av riksdagen godkända

betänkande nr 10 anförde 1943 års bevillningsutskott bl. a. följande:

Utskottet vill icke förneka, att främjande av åtminstone vissa slag av

litterär verksamhet skulle kunna motivera samma skatteförmåner som främjande

av vetenskaplig forskning. Att på sätt i motionen föreslagits främjande

av all litterär verksamhet skulle föranleda skattefrihet torde dock få

anses uteslutet. Litterär verksamhet bedrives ju i många olika former, från

högt kvalificerat författarskap till tämligen mindervärdigt sådant. Medgivande

av skattefrihet för främjande av litterär verksamhet av sist angivet slag

lärer säkerligen ej heller hava varit motionärernas mening. Att bestämma i

vilka fall främjande av litterär verksamhet bör föranleda skattefrihet måste

dock anses synnerligen vanskligt. En tänkbar möjlighet vore visserligen att

i författningstexten såsom skattefria uppräkna vissa angivna rättssubjekt.

Alldeles främmande för vår nuvarande skattelagstiftning är icke en sådan

anordning. Sålunda ha i 53 § d) kommunalskattelagen och 7 § e) förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt genom eu sådan uppräkning

angivits såsom frikallade från skattskyldighet — enligt förstnämnda

författningsrum allenast i viss utsträckning — bland andra svenska skeppshypotekskassan,

järnkontoret, aktiebolaget tipstjänst och svenska penninglotteriet

aktiebolag. Skattefriheten för dessa juridiska personer har emellertid

föranletts av särskilda orsaker. I övrigt torde skattelagstiftningen

kunna sägas vara grundad på den principen, att skattebefrielse icke bör medgivas

viss namngiven skattskyldig. Detta framgår exempelvis av bevillningsutskottets

och riksdagens uttalanden år 1904 i anledning av väckt motion

om skattebefrielse för Nobelstiftelsen och år 1920 i anledning av väckt motion

om skattebefrielse för stiftelsen Lars Hiertas minne. Sålunda anförde

1904 års bevillningsutskott, alt ett förslag att från utgörande av inkomstbevillning

fritaga en särskild institution syntes i och för sig vara betänkligt

och all en dylik befrielse endast borde tillerkännas vissa klasser eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

slag av inrättningar. Det framhölls därvid jämväl, att ett bifall till framställningen

om skattebefrielse för Nobelstiftelsen ej osannolikt kunde komma

att framkalla befogade anspråk på lindring även för andra stiftelser och

inrättningar. 1920 års riksdag yttrade i överensstämmelse med vad samma

års bevillningsutskott i avgivet betänkande anfört, att riksdagen icke kunde

medgiva något skatteprivilegium åt viss skattskyldig samt att riksdagen

funnit sig i denna principiella punkt kunna i allo instämma med 1904 års

bevillningsutskott i dess yttrande rörande den ifrågasatta skattefriheten för

Nobelstiftelsen.

Även enligt utskottets uppfattning bör ett undantag från skattskyldighet

av viss bestämd skattskyldig undvikas. Detta icke minst med hänsyn till

att rättssubjekt med helt likartade ändamål därigenom kunde komma att

ställas utanför skattefriheten. Då kravet på jämlikhet vid beskattningen givetvis

måste tillgodoses, skulle med en sådan anordning lagtexten säkerligen

gång efter annan få kompletteras. Det får i detta sammanhang ej heller förglömmas,

att enligt grunderna för 1942 års författningsändringar på ifrågavarande

område ändamålet, sådant detsamma framträder i den bedrivna

verksamheten, och icke ändamålet enligt stadgarna skall vara avgörande vid

bedömandet av frågan om skattefriheten. En eventuell förändring i verksamheten

kan sålunda föranleda skattefrihetens upphörande.

Vid medgivande av skattefrihet torde enligt utskottets mening den enda

riktiga vägen vara, att gränsdragningen mellan skattefrihet och skattskyldighet

sker med hänsyn tagen till ändamålets art. Då emellertid, såsom" ovan

nämnts, främjande av all litterär verksamhet icke torde böra medföra skattefrihet,

återstår endast den möjligheten, att skattefrihet medgives vid främjande

av litterär verksamhet av visst angivet slag. Att i en författningstext

genom allmänt hållna föreskrifter göra åtskillnad mellan mer eller mindre

yälkvalificerad litterär verksamhet måste dock anses synnerligen vanskligt.

Även ett och samma rättssubjekt kan för övrigt, såsom framgår av den till

utskottet inkomna utredningen, hava till ändamål att stödja ej allenast skönlitterära

författare och författare av vetenskapliga arbeten utan även journalister

samt konstnärer, som ägna sig åt bok- eller tidningsillustration. Enligt

utskottets mening är fördenskull en ändring i motionens syfte icke möjlig att

genomföra utan en ingående utredning av förevarande spörsmål. Då emellertid

riksdagen så nyligen som år 1942 godkänt nu gällande bestämmelser

angående skattefrihetens omfattning, vilka bestämmelser i sin nuvarande

aytattning tillkommit efter utredning inom eu för ändamålet tillsatt kommitté,

finner utskottet ej tillräckliga skäl föreligga att hos Kung]. Maj :t göra

framställning om utredning i ämnet. På grund av nu angivna förhållanden

anser sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till motionen.

Vid 194-7 års riksdag yrkades i motionen 1 :147 (av herr Holmbäck in. fl.)

i törsta hand att Samfundet De Nio måtte uttryckligen nämnas i de författningsrum,

vari skattefrihet för inkomst och förmögenhet tillförsäkrats vissa

rättssubjekt. Skulle emellertid skattefrihet icke kunna beviljas, hemställde

motionärerna i andra hand, att Samfundet De Nio måtte tilldelas statsanslag,

som förutsattes bliva årligt, om 10 000 kronor som kompensation för

erlagda skatter. Sistnämnda alternativa yrkande hade gjorts till föremål för

en särskild motion, I: 148, vilken hänvisats till statsutskottet. Samma års bevillningsutskott

erinrade i sitt i anledning av motionen I: 147 avgivna betänkande

nr 14 om att skattefrihetsbestämmelserna för ideella föreningar och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

5

stiftelser med allmännyttiga ändamål vid sin tillkomst år 1942 erhållit en

mycket restriktiv tolkning samt hänvisade till de uttalanden från riksdagens

sida som då gjorts. Utskottet kunde icke förorda, att Samfundet De Nio skulle

uttryckligen angivas i författningstexten såsom frikallat från skattskyldighet.

Den nu medgivna skattefriheten vore nämligen grundad på den principen,

att skattebefrielse icke borde medgivas viss namngiven skattskyldig. De

avsteg, som förefunnes från denna princip, hade föranletts av särskilda orsaker,

vilka icke torde kunna åberopas i förevarande fall. Emellertid ville utskottet,

som sade sig till fullo beakta betydelsen av den av samfundet bedrivna

verksamheten, understryka, att därest stöd från det allmännas sida åt

denna verksamhet ansåges påkallat, sådant stöd borde lämnas i form av

anslag. 1947 års statsutskott förordade i sitt i anledning av motionen I: 148

avgivna utlåtande nr 197, att såsom bidrag till samfundets verksamhet måtte

för budgetåret 1947/48 anvisas ett anslag av 10 000 kronor. Vad utskotten

sålunda anfört godkändes av riksdagen. — Motsvarande anslag, 10 000 kronor,

har därefter årligen utgått till samfundet.

Den år 1948 tillsatta bokutredningen har år 1952 framlagt ett betänkande

(SOU 1952: 23) rörande bl. a. författarnas ställning och villkor. I betänkandet

har även berörts den skatterättsliga behandlingen av de litterära stipendiestiftelserna,

därvid utredningen föreslagit, att dessa skall i skattehänseende

jämställas med stiftelser, som främjar vetenskaplig forskning. Förslaget

är för närvarande föremål för departementsbehandling.

I den förevarande motionen har inledningsvis redogjorts för frågans tidigare

behandling i riksdagen, varefter motionärerna anknutit till innehållet

i 1943 års bevillningsutskotts betänkande nr 10 och därvid anfört bl. a. följande.

Vad anginge utskottets uttalande om olämpligheten av eu uppräkning

i lagtexten av institutioner, som skulle erhålla lättnader eller befrielse från

skatt, kunde det påpekas att sådan uppräkning redan nu förekomme. Förutom

Nobelstiftelsen funnes i lagtexten införda t. ex. Svenska penninglotteriet,

Jernkontoret och AB Tipstjänst. Utskottets farhåga att risk kunde föreligga

att en stipendieform komme att bildas med avsikt att belöna mindre

kvalificerad litterär verksamhet torde vara betydligt överdriven. I Sverige

hade aldrig någon sådan fond existerat och existerade inte för närvarande

och kunde väl knappast heller tänkas uppstå. Frånsett det orimliga i att avsätta

medel för ett sådant ändamål skulle den på dessa punkter ytterst vakna

offentliga kritiken genast påtala förhållandet. Beskattningsreglerna hade

svårt beskurit möjligheterna att dela ut stipendier för de tre stiftelser, som

närmast berördes: Samfundet De Nio, Albert Bonniers stipendiefond för

svenska förtattare, Stipendiefonden Albert Bonniers 100-årsminne samt Tidens

förfallarstipendier. Samfundet De Nio hade vid flera tillfällen tvingats

alt inställa den årliga utdelningen av sitt stora pris, ett av de mest betydande

stipendier, som kunde tilldelas en enskild författare. Fn provisorisk lösning

hade sedan 1947 använts, i det staten genom anslag till samfundet återbeta
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

lar en del av den erlagda skatten eller 10 000 kronor årligen. De övriga fonderna

hade under åren 1942—1952 erlagt omkring 146 000 kronor i skatt.

Dessa medel skulle under andra omständigheter helt varit avsedda att utdelas

som stipendier. Bokutredningen hade visat en ganska nedslående bild av

svenska författares ekonomiska förhållanden. Statens anslag till författarunderstöd

hade icke blivit av sådan storleksordning, att det skulle kunna

onödiggöra stipendiefondernas ekonomiska insatser. Bokutredningen uttalade

i sitt betänkande, att den ville »starkt understryka, att de stiftelser och

fonder, som gynnar litteraturen, härvidlag bör jämställas med de stiftelser,

som främjar vetenskaplig forskning, och sålunda framdeles hänföras till

skatteprivilegierade inrättningar i kommunalskattelagens och statens skattelags

mening».

Utskottet. Frågan om beskattning av stiftelser och ideella föreningar samt

därmed i skattehänseende jämställda juridiska personer har såsom av den

ovan lämnade redogörelsen framgår varit föremål för lagstiftning vid f942

års riksdag. Stiftelser och föreningar med ändamål att främja vetenskaplig

forskning blev därvid frikallade från skattskyldighet för vissa slag av inkomster

och i anslutning därtill jämväl för viss förmögenhet. Stiftelser och

föreningar med ändamål att främja konst och litteratur kom emellertid i

åtnjutande av motsvarande skattebefrielse allenast för det fall, att desamma

hade till ändamål att lämna understöd för mottagarens undervisning eller

utbildning. Genom beslut av 1946 års riksdag utvidgades skattefriheten för

stiftelser att omfatta jämväl Nobelstiftelsen.

I den nu föreliggande motionen yrkas, att de litterära stipendiestiftelserna

Samfundet De Nio, Albert Bonniers stipendiefond för svenska författare,

Stipendiefonden Albert Bonniers 100-årsminne samt Tidens förlags författarstipendier

skall befrias från skyldighet att erlägga skatt. Motionärernas

yrkande torde avse, att nämnda stiftelser skall erhålla motsvarande skattelindring,

som tillkommer de inledningsvis angivna juridiska personerna.

Utskottet får i anledning av vad motionärerna anfört erinra om att vid

genomförandet av ifrågavarande lagstiftning år 1942 densamma givits en

mycket restriktiv utformning och kulturella ändamål i allmänhet icke ansetts

motivera skattefrihet. Samma års bevillningsutskott uttalade i sitt av

riksdagen godkända betänkande nr 21 såsom ett allmänt omdöme om gränsdragningen

för skattefriheten, att det ej kunde förnekas att genom denna

gränsdragning även ändamål, vilka vore av högt kvalificerad art, komme att

ställas utanför området för skattefriheten. Vidare yttrade utskottet, att därest

det i särskilda fall skulle befinnas, att beskattningen av vissa juridiska

personer komme att verka på sådant sätt, att det allmännas stöd ansåges

påkallat, det syntes lämpligare, att dylikt stöd lämnades i form av anslag

till den av dem bedrivna verksamheten. Påföljande år, 1943, avslog riksdagen

på hemställan av samma års bevillningsutskott en motion om skattelindring

för stiftelser och föreningar med ändamål att främja litterär verksamhet.

Vidare avslog 1947 års riksdag i enlighet med samma års bevill
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

7

ningsutskotts hemställan en motion om skattelindring för Samfundet De Nio.

Samfundet beviljades emellertid i stället ett anslag om 10 000 kronor, vilket

sedan dess årligen utgått. Vid båda dessa tillfällen har riksdagen uttalat sin

anslutning till den av 1942 års riksdag framförda principiella uppfattningen,

att därest det allmännas stöd åt något ändamål ansåges påkallat, detta

borde lämnas genom direkt anslag och icke genom skattelindring.

Vad i den föreliggande motionen anförts anser utskottet icke utgöra skäl

för ett frångående av den sålunda av riksdagen tidigare intagna ståndpunkten

i denna fråga.

Utskottet vill i detta sammanhang även erinra om att, såsom motionärerna

berört, i bokutredningens år 1952 framlagda betänkande föreslagits

bland annat, att de litterära stipendiestiftelserna skall i beskattningshänseende

jämställas med stiftelser, som främjar vetenskaplig forskning. Utredningens

förslag är för närvarande föremål för departementsbehandling, och

det torde kunna förväntas, att förevarande spörsmål därvid kommer att ytterligare

belysas. Huruvida genomförandet av bokutredningens förslag i sin

helhet bör föranleda ett ändrat ståndpunktstagande till frågan om den skatterättsliga

behandlingen av litterära stipendiestiftelser kan utskottet icke

för närvarande taga ställning till.

Utskottet får med avseende å det anförda avstyrka bifall till motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 365 av herr von Friesen m. fl. om skattebefrielse

för vissa litterära stipendiestiftelser icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 februari 1953.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Heiiman, Franzon, Spetz, Velander,

Falk, Ramberg, Söderquist, Einar Eriksson, Werner och Patrick Nilsson;

samt

från a n d r a kammaren: herrar Olsson i Gävle, Orgård, Sundström,

Sjölin, Olofsson, Jonsson i Skedsbygd, Brandt, Nilsson i Svalöv, Anderson

i Sundsvall och Gustafson i Göteborg.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 15.

Reservation

av herrar Sjölin och Gustafson i Göteborg, vilka ansett, att utskottet med

hänsyn till det stora behov av stipendier till svenska författare, som förefinnes

och som särskilt framhävs av bokutredningen, bort bifalla förevarande

motion, II: 365 av herr von Friesen in. fl., och att utskottet därför bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till motionen 11:365 av

herr von Friesen in. fl. om skattebefrielse för vissa litterära

stipendiestiftelser,

1) för sin del antaga följande

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 53 § 1 inom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

53 §.

1 mom. Skyldighet att----av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen, Samfundet De Nio, Albert Bonniers stipendiefond

för svenska författare, Stipendiefonden Albert Bonniers 100-årsniinne

samt Tidens förlags stipendiefond så ock allmänna undervisningsverk, sådana

sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor

i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar,

sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, järnkontoret, så länge

kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet

aktiebolag, pensionsstiftelser, understödsföreningar, som icke

bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, jämlikt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd,

sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag

för försäkring av egendom, å vilka lagen om försäkringsrörelse icke

äger tillämpning eller vilkas verksamhetsområden falla utanför Stockholm

och omfatta allenast visst län eller del av län, ävensom sådana ömsesidiga

olycksfallsförsäkringsbolag, som avses i lagen om försäkring för olycksfall

i arbete:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra---eller rörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1954.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 15. 9

2) antaga följande

Förslag

till

förordning angående ändring av förordningen den 26 juli 19b7 (nr 576) om

statlig inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

7 §•

Från skattskyldighet — — — all inkomst;

e) akademier, Nobelstiftelsen, Samfundet De Nio, Albert Bonniers stipendiefond

för svenska författare, Stipendiefonden Albert Bonniers 100-årsminne

samt Tidens förlags stipendiefond så ock allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor

i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara

medlemmar, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, järnkontoret, så

länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret

icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska

penninglotteriet aktiebolag, pensionsstiftelser, understödsföreningar, med

undantag för dem, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring

än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst 500 kronor för

medlem, jämlikt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser

bildade stiftelser för arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp eller hjälp vid

olycksfall, sådana ömsesidiga försäkringsbolag för försäkring av egendom,

å vilka lagen om försäkringsrörelse icke äger tillämpning eller vilkas verksamhetsområden

falla utanför Stockholm och omfatta allenast visst län eller

del av län, ävensom sådana ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag, som avses

i lagen om försäkring för olycksfall i arbete:

för all inkomst;

f) kyrkor, andra —---samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1954.

2 liihang till riksdagens protokoll 1953. 7 samt. Nr 15.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.