Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion angående skattelättnader för fiskare i syfte att stimulera försöksfiske på avlägsna fiskevatten.

1953-03-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1953:25, Betänkande i anledning av väckt motion angående skattelättnader för fiskare i syfte att stimulera försöksfiske på avlägsna fiskevatten.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25.

1

Nr 25.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

angående skattelättnader för fiskare i syfte att stimulera

försöksfiske på avlägsna fiskevatten.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion II: 354

av herr Staxäng har hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte hemställa om utredning angående möjligheterna att åstadkomma skattelättnader

för fiskare i syfte att stimulera försöksfiske på avlägsna fiskevatten».

i: ■••••; pn

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

Riksdagen anvisar sedan länge årligen ett visst anslag för avsättning till

fonden för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten. Anslaget utgjorde

för budgetåret 1951/52 30 000 kronor men höjdes enligt beslut av 1952 års

riksdag till 40 000 kronor för budgetåret 1952/53.

I två vid 1951 års riksdag väckta likalydande motioner yrkades bl. a. att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning rörande

möjligheterna att ställa statsgaranti för försöksfiske på avlägsna fiskevatten.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1 yttrade 1951 års jordbruksutskott

med anledning av motionerna att enligt utskottets uppfattning vissa

skäl kunde åberopas för den i motionerna begärda utredningen, men att med

hänsyn till den återhållsamhet i fråga om ekonomiska åtaganden från statsverkets

sida, som måste iakttagas i dåvarande läge, utskottet icke ansett sig

böra biträda yrkandet om utredning.

Kungl. fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök hemställde i sina anslagsäskanden

för budgetåret 1952/53, att den vid 1951 års riksdag väckta

utredningsfrågan skulle upptagas till förnyad prövning. Vederbörande departementschef

ansåg emellertid att vad 1951 års jordbruksutskott anfört

såsom stöd för sitt yrkande om avslag på motionerna i ämnet fortfarande

ägde giltighet, varför han icke biträdde det av fiskeristyrelsen framlagda utredningsförslaget.

Vid 1952 års riksdag uppmärksammades ånyo förenämnda spörsmål. I

motionen II: 77 av herr Staxäng in. fl. yrkades sålunda skrivelse till Kungl.

Maj:t med begäran om skyndsam utredning av frågan om statsgaranti för

försöksfiske.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 7 samt. Nr 25.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 25.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 1 anförde 1952 års jordbruksutskott

med anledning av motionsyrkandet, att den reducering av fångstmöjligheterna,

som under senare år till följd av utfiskning uppstått på mera

näraliggande fiskevatten, otvivelaktigt vållade vissa svårigheter för det

svenska fisket. Utskottet hemställde i anledning av motionen II: 77 att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att Kungl. Maj:t ville låta

företaga en utredning rörande möjligheterna att åstadkomma ett utökat försöksfiske

på avlägsna fiskevatten ävensom för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagen.

I anledning härav uppdrog Kungl. Maj :t åt fiskeristyrelsen att inkomma

med den begärda utredningen. I en den 11 december 1952 dagtecknad underdånig

skrivelse har styrelsen på grundval av verkställd utredning framlagt

förslag till statsgaranti för försöksfiske på avlägsna fiskevatten. Förslaget

innebär i korthet att fiskare, som därav är i behov, kan erhålla statsgaranti

för bedrivande på avlägsna fiskevatten av fiske, i vilket svenska

fiskare icke eller endast i ringa omfattning deltagit. Garantien, som avses

skola lämnas av fiskeristyrelsen, föreslås begränsad till visst högsta belopp.

I den föreliggande motionen har anförts bl. a. följande. Den utredning

angående statsgaranti för försöksfiske som nu arbetade torde närmast komma

att utforma statsgarantien som ett i viss utsträckning tänkt skydd mot

förluster vid sådant fiske. Detta syntes motionären böra kompletteras med

en åtgärd, som tillförsäkrade fiskarna en rimligare andel än hittills i det

eventuella ekonomiska nettot av ett sådant pionjärfiske. Med nuvarande beskattningsnormer

måste fiskarna avstå en orimligt stor andel av denna till

priset av stora risker och umbäranden förvärvade inkomst. Om exempelvis

ett båtlag tjänade tusen kronor »extra» på ett par försöksfiskeresor till ett

nytt fiskevatten, i stället för att nöja sig med ett traditionellt mindre givande

mellansäsongfiske eller helt enkelt ligga stilla någon tid, bleve den reella

ekonomiska behållningen därav per capita oproportionellt starkt decimerad,

därför att denna inkomst lades på den ordinarie inkomsten. I Norge, där

man också hade känning av dessa olägenheter, övervägde man allvarligt att

revidera beskattningen så, att fiskare finge skattelättnader för inkomster

från försöksfiske.

Ur svensk samhällelig synpunkt framstode det som önskvärt och ekonomiskt

försvarbart, att statsmakterna övervägde denna fråga. Tekniskt vore

den säkerligen ganska komplicerad, men denna omständighet borde inte

utgöra något hinder för en undersökning, varigenom man gåve det utvecklingsfrämjande

privata initiativet inom fisket ytterligare stimulans.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har statligt stöd

åt fiske på avlägsna fiskevatten utgått i ett flertal år i form av anslag. I statsverkspropositionen

för det kommande budgetåret har jämväl upptagits ett

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25. 3

dylikt anslag. Frågan om vilka åtgärder som borde vidtagas för att utöka

detta fiske var föremål för behandling såväl vid 1951 som 1952 års riksdagar,

därvid riksdagen hade att taga ställning till om en utredning härutinnan

borde komma till stånd eller ej. 1952 års riksdag hemställde i

skrivelse till Kungl. Maj :t om sådan utredning, vilken numera utförts av

fiskeristyrelsen. Styrelsen har på grundval av utredningen framlagt förslag

till statsgaranti för ifrågavarande fiske, vilket förslag för närvarande

är föremål för departementsbehandling. Fiskeristyrelsen föreslår, att de medel,

vilka hittills plägat beviljas under anslaget till Avsättning till fonden

för befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten, hädanefter från och med

budgetåret 1953/54 anvisas under ett reservationsanslag till Statsgaranti för

främjande av fiske på avlägsna fiskevatten. Proposition i ämnet kan enligt

vad utskottet inhämtat förväntas bliva förelagd innevarande års riksdag.

I den föreliggande motionen har yrkats skrivelse till Kungl. Maj :t med

hemställan om utredning angående möjligheterna att åstadkomma skattelättnader

för fiskare i syfte att stimulera försöksfiske på avlägsna fiskevatten.

Utskottet vill erinra om att utskottet, då det i andra sammanhang föreslagits

att meddela viss verksamhet statligt stöd i form av skattelättnad,

hävdat, att understödet i stället borde utgå i form av anslag till verksamheten

i fråga. Riksdagen har vid ett flertal tillfällen uttalat sin anslutning

till denna uppfattning. Vad motionären anfört till stöd för motionsyrkandet

anser utskottet icke utgöra -skäl för ett frångående av den tidigare av riksdagen

intagna principiella ståndpunkten, detta så mycket mindre som statligt

stöd i form av anslag redan utgår till den i motionen avsedda verksamheten.

Utskottet avstyrker fördenskull den föreliggande motionen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 354 av herr Staxäng angående skattelättnader

för fiskare i syfte att stimulera försöksfiske på avlägsna

fiskevatten icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 12 mars 1953.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson

Spetz, Velander, Ramberg, Söderquist, Damström, Snygg och Patrick Nilsson;

samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sundström, Hagberg

i Malmö, Sjölin, Olofsson, Rrandt, Kollberg, Strandh och Kärrlander.

537264, Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.