Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt att vid taxering till skatt åtnjuta avdrag för kostnad för anskaffande av för beredskapslagring av drivmedel för traktorer avsedd bränsletank.

1953-04-16 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1953:32, Betänkande i anledning av väckta motioner om rätt att vid taxering till skatt åtnjuta avdrag för kostnad för anskaffande av för beredskapslagring av drivmedel för traktorer avsedd bränsletank.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

1

Nr 32.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om rätt att vid taxering till skatt åtnjuta avdrag för

kostnad för anskaffande av för beredskapslagring av

drivmedel för traktorer avsedd bränsletank.

(2:a avd.)

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet hänvisade likalydande

motionerna 1:278 av herr Eskilsson och 11:358 av fröken Wetterström

har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att vid taxering till statlig och

kommunal inkomstskatt kostnad för anskaffande av för beredskapslagring

av drivmedel för traktorer avsedd bränsletank skall betraktas som avdragsgill

omkostnad.

Beträffande motiveringen för det i motionerna framställda yrkandet får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen I: 278.

Det i motionerna berörda spörsmålet har behandlats i ett av riksskattenämnden

den 3 december 1952 gjort uttalande i anledning av en framställning

av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap. Riksnämnden hade

begärt ett uttalande, huruvida vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet

avdrag kunde påräknas för inköp av s. k. farmaggregat (ovanjordscistern

för förvaring av motorbränsle). I ärendet upplyste riksnämnden, att av

beredskapsskäl en avsevärd mängd drivmedel för traktorer måste finnas lagrad.

För varje traktor, som jordbruket disponerade, borde under en avspärrning

ständigt finnas lagrad en drivmedelsmängd, motsvarande ett och ett

halvt års behov eller ungefär 4,5 kubikmeter. Denna lagring måste ske i för

ändamålet anskaffade, på vederbörande gård eller maskinstation placerade

tankanläggningar, s. k. farmaggregat. Aggregaten borde inköpas av jordbrukarna.

Kostnaden härför uppginge till ungefär 200 kronor per kubikmeter

lagringsutrymme. Det syntes ofrånkomligt, att staten i någon form understödde

och befrämjade lagerhållningen. Därvid hade den tanken framförts,

alt beredskapslagringen skulle stimuleras, om jordbrukarna kunde

påräkna att vid inkomsttaxering få avdrag för kostnaden för inköp icke

blott av traktorbränslet utan även av den nödvändiga tankanläggningen. Anläggningen

hade vid normalt underhåll eu lång varaktighetstid.

I anledning av skrivelsen beslöt riksskattenämnden uttala, att skattskyldig

■vid taxering av inkomst av jordbruksfastighet enligt s. k. kontantprincip

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 7 samt. Nr 32.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

icke ägde åtnjuta avdrag för kostnad för nyuppsättning av eller värdeminskning

å s. k. farmaggregat samt att skattskyldig vid taxering av inkomst av

jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga grunder ägde rätt att åtnjuta

avdrag för sådan anskaffningskostnad allenast i form av årliga, efter aggregatets

varaktighetstid avpassade värdeminskningsavdrag.

I skrivelse den 1(5 december 1952 bar riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

efter samråd med lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd,

Sveriges lantbruksförbund och Hushållningssällskapens förbund hemställt

om Kungl. Maj:ts bemyndigande att vidtaga vissa åtgärder för att åstadkomma

en beredskapslagring av drivmedel för jordbrukstraktorer.

Till stöd för framställningen har riksnämnden bl. a. framhållit, att antalet

jordbrukstraktorer under senare år ökat starkt och nu uppginge till ca

80 000. Förbrukningen av drivmedel för dessa kunde uppskattas till ca 230 000

kubikmeter per år och väntades stiga ytterligare. Det vore angeläget att åstadkomma

en beredskapslagring av drivmedel för traktorer motsvarande ett

och ett halvt års förbrukning. Denna lagring borde i första hand ske hos jordbrukarna

själva. Inom jordbruket funnes f. n. omkring 22 000 drivmedelscisterner

med en genomsnittlig storlek av ca 3 kubikmeter.

Om en beredskapslagring hos enskilda jordbrukare skulle kunna åstadkommas,

vore det nödvändigt att staten ekonomiskt stödde en sådan verksamhet.

En lämplig form för sådant stöd vore att jordbrukare, som åtoge

sig att hålla visst beredskapslager, crhölle räntefritt statligt lån för anskaffning

av cistern och lager.

Riksnämnden hade i samrad med Hushållningssällskapens förbund utarbetat

närmare förslag till långivning för ovan nämnda ändamål. Enligt förslaget

avsages riksnämnden skola ingå avtal med hushållningssällskapen,

som skulle verka för att enskilda jordbrukare och s. k. maskinhållare upplade

beredskapslager av drivmedel för traktorer. Med anlitande av medel,

som riksnämnden ställde till hushållningssällskapens förfogande, skulle sällskapen

kunna i sin tur utlämna lån till enskilda jordbrukare och maskinhållare,

som åtoge sig att hålla visst beredskapslager av drivmedel.

Sedan statskontoret i yttrande över riksnämndens framställning funnit

det framlagda förslaget i huvudsak icke giva anledning till särskilda invändningar,

har inom handelsdepartementet upprättats en promemoria i ärendet.

I promemorian uttalas, att riksnämndens framställning i så måtto avsåges

skola bifallas, att lån för nu ifrågavarande ändamål skulle, tills vidare inom

ramen för ett totalbelopp av 10 miljoner kronor, kunna beviljas med anlitande

av den rörliga kredit, som stode till riksnämndens förfogande för inköps-

och lagringsverksamhet. Lånen till enskilda jordbrukare och maskinhållare

avsåges i princip skola begränsas till att täcka den ungefärliga kostnaden

för anskaffning av cistern. Lånebeloppet för en cistern, som möjliggjorde

lagring av 4,5 kubikmeter drivmedel, skulle sålunda kunna bestämmas

till i runt tal 1 000 kronor. Amorteringstiden komme vidare att minskas

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32. 3

från av riksnämnden föreslagna 10 till 5 år. Slutligen har särskild ersättning

till hushållningssällskapen för långivningen icke ansetts böra utgå.

Då ifrågavarande lagringsåtgärder sålunda skulle komma att i anslagshänseende

och administrativt inordnas i den inköps- och lagringsverksamhet,

som riksnämnden bedreve för andra liknande ändamål, har från handelsdepartementets

sida ansetts lämpligt att lämna riksdagens statsutskott

en redogörelse för ärendet. Promemorian har på grund härav överlämnats

till 1953 års statsutskott. I utlåtande nr 10 har statsutskottet behandlat

promemorian i samband med att utskottet tillstyrkt Kungl. Maj :ts i proposition

nr 1 under tionde huvudtiteln, punkt 88, framlagda förslag att riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap finge, efter beslut av Kungl.

Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett

belopp av 740 miljoner kronor. Beträffande den i promemorian berörda frågan

om långivning för anskaffning av cisterner för beredskapslagring av

drivmedel för jordbrukstraktorer anför utskottet, att från utskottets sida

icke törelåge någon erinran mot att här ifrågavarande kredit, på sätt föreslagits

i promemorian, finge tagas i anspråk jämväl för detta ändamål.

Statsutskottets utlåtande i denna del har godkänts av riksdagen.

I de föreliggande motionerna har bl. a. anförts, att efter det senaste världskriget

inom jordbruket skett en hastig övergång från hästdrift till traktordrift.

Eftersom traktordriften i huvudsak förutsatte tillgång till importerade

drivmedel, innebure detta en betydande risk för jordbruksproduktionen

vid ett eventuellt krigs- eller avspärrningstillstånd, såvida inte åtgärder vidtoges

i förväg för att eliminera eller åtminstone minska denna risk. De centrala

statliga lagringsmöjligheterna av viktiga förnödenheter för vår försörjning

vore begränsade. Följaktligen måste statsmakterna stimulera de enskilda

medborgarna att fullgöra den del av beredskapsåtgärderna som de själva

av olika orsaker ej mäktade åstadkomma. De nuvarande möjligheterna för

jordbrukare, som vore villiga att utföra en beredskapslagring av drivmedel

till traktorerna, att erhålla kompensation för sin uppoffring vore ringa.

För inköp av erforderliga lagringscisterner, bränsletankar och drivmedelstorråd

krävdes emellertid betydande kapitalutlägg, och detta bleve så mycket

mer kännbart som avdragsrätt f. n. ej förelåge för den kostnad, som inköpet

av bransletankarna medförde. Om eu lättnad i beskattningshänseende genomtordes

för jordbrukarnas inköp av dylika bränsletankar, skulle det säkerligen

stimulera jordbrukarna att i större utsträckning än nu anskaffa

tankar för beredskapslagring. Kostnaden borde kunna få betraktas som en

i beskattningshänseende avdragsgill omkostnad.

Utskottet. I de föreliggande motionerna har yrkats, alt vid beräkning av

inkomst av jordbruksfastighet avdragsrätt måtte föreskrivas för kostnaden

för anskaffande av bränsletank avsedd för beredskapslagring av drivmedel

för traktorer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

Av den ovan lämnade redogörelsen framgår att riksskattenämnden på

förfrågan av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap den 3 december

1952 gjort ett uttalande rörande rätten till avdrag i ifrågavarande hänseende

enligt nu gällande bestämmelser. Riksskattenämnden bar uttalat, att

skattskyldig vid taxering av inkomst av jordbruksfastighet enligt den s. k.

kontantprincipen icke äger åtnjuta avdrag för nyuppsättning av eller värdeminskning

å bränsletank samt att skattskyldig, därest bokföringsmässiga

grunder följes vid taxeringen, äger rätt att åtnjuta avdrag för sådan anskaffningskostnad

allenast i form av årliga, efter bränsletankens varaktighetstid

avpassade värdeminskningsavdrag.

Efter det riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap erhållit nyssnämnda

uttalande av riksskattenämnden har riksnämnden hos Kungl. Maj :t

hemställt om bemyndigande att vidtaga vissa åtgärder för att åstadkomma

en beredskapslagring av drivmedel för jordbrukstraktorer. Riksnämnden har

sålunda föreslagit, att hushållningssällskapen av medel som riksnämnden

ställde till förfogande skulle lämna lån till sådana enskilda jordbrukare

och maskinhållare som åtoge sig att hålla visst bercdskapslager av drivmedel.

Lånen avsåges i princip skola täcka kostnaden för anskaffande av en

bränsletank. I en inom handelsdepartementet i anledning härav upprättad,

den 23 mars 1953 dagtecknad promemoria har uttalats, att riksnämndens

framställning i så måtto borde kunna tillgodoses, att lån för nu ifragavarande

ändamål finge, tills vidare inom ramen för ett totalbelopp av 10 miljoner

kronor, beviljas med anlitande av den rörliga kredit, som stode till

riksnämndens förfogande för inköps- och lagringsverksamhet. Statsutskottet,

som erhållit del av promemorian, har i utlåtande nr 10, vari utskottet

bl. a. tillstyrkt ett av Kungl. Maj :t framlagt förslag att riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap under budgetåret 1953/54 finge disponera nyssnämnda

rörliga kredit intill ett belopp av 740 miljoner kronor, yttrat, att

från utskottets sida icke förelåge någon erinran mot att krediten toges i anspråk

jämväl för det i promemorian omnämnda ändamålet. Utlåtandet har

i denna del godkänts av riksdagen.

Att behov av stöd föreligger för de beredskapsåtgärder varom i motionerna

är fråga synes sålunda jämväl vara statsmakternas uppfattning. Såsom

lämplig form för meddelande av understöd har från statsmakternas sida

valts tillskapandet av möjlighet för enskilda jordbrukare och maskinhållare

att på vissa villkor erhålla räntefria lån av statsmedel för anskaffning av

bränsletank avsedd för beredskapslagring av drivmedel för traktorer. Ett

bifall till motionsyrkandet torde vidare vara stridande mot den av utskottet

vid ett flertal tilifällen uttalade, av riksdagen godkända principiella uppfattningen

att stöd åt sådan verksamhet som finnes böra understödjas bör

meddelas i form av anslag och icke i form av skattelättnad. Utskottet avstyrker

fördenskull de föreliggande motionerna.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32. 5

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:278 av herr Eskilsson

och II: 358 av fröken Wetterström om rätt att vid taxering

till skatt åtnjuta avdrag för kostnad för anskaffande av

för beredskapslagring av drivmedel för traktorer avsedd

bränsletank icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 april 1953.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heuman, Franzon, Spetz, Velander,

Falk, Ramberg, Niklasson, Söderquist och Patrick Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Sundström, Hagberg i

Malmö, Sjölin, Olofsson, Brandt, Kollberg, Strandh, Kärrlander och Jansson

i Aspeboda.

527369. Stockholm ll)5;i. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.