Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring av 48 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928
1953-05-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1953:47, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring av 48 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
1
Nr 47.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till lag om ändring av 48 §
1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928
(nr 370), in. m.
I en den 20 mars 1953 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 133, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändring av 48 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370); och
2) förordning om antalet ortsgrupper vid skattegrupperingen.
Rörande författningsförslagens lydelse tillåter sig utskottet hänvisa till
propositionen (s. 2).
I fråga om propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.
I propositionen föreslås, att från och med den 1 januari 1954 spännvidden
mellan högsta och lägsta ortsgrupp vid skattegrupperingen liksom i fråga
om den statliga lönegrupperingen skall minskas från 16 till 12 procent. Detta
föreslås ske genom att av nuvarande fem ortsgrupper endast fyra, ortsgrupperna
II—V, utnyttjas. I ortsavdragens belopp föreslås ingen ändring.
Vidare föreslås i propositionen, att Kungl. Maj :t skall verkställa orternas
inplacering i ortsgrupper i stället för såsom för närvarande socialstyrelsen.
Beträffande vad chefen för finansdepartementet anfört vid ärendets föredragning
inför Kungl. Maj :t får utskottet, i den mån detta icke framgår av
den nedan lämnade redogörelsen härutinnan, hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.
Enligt 48 § 1 mom. kommunalskattelagen indelas samtliga orter i riket
med avseende å levnadskostnadernas höjd i fem ortsgrupper. Denna indelning
— den s. k. skattegrupperingen — verkställes av socialstyrelsen enligt
de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj :t äger meddela, och gäller enligt
lagen för en tid av fem år i sänder.
Skattegruppering verkställdes år 1947 att gälla för åren 1948—1952. I den
sålunda verkställda indelningen har vid flera tillfällen smärre ändringar
1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 7 samt. Nr 47.
2 Bevillningsutskottets betänkande nr A7.
skett. I anslutning till den från och med år 1952 genomförda ändringen av
den kommunala indelningen företogs i formellt hänseende en ny ortsgruppindelning.
Denna återfinnes i socialstyrelsens kungörelse angående skattegrupperingen
den 14 januari 1952 (SFS nr 21). Sistnämnda indelning, vilken
endast skulle gälla för år 1952, har i avvaktan på de ändringar, som
Kungl. Maj :t kunde komma att vidtaga beträffande lönegrupperingen, enligt
beslut av socialstyrelsen den 3 november 1952 (SFS nr 681) givits fortsatt
giltighet från och med den 1 januari 1953 tills vidare, dock längst till och
med år 1957.
Indelningen i ortsgrupper är av betydelse när det gäller att bestämma det
ortsavdrag, som vid den kommunala och statliga inkomsttaxeringen tillkommer
fysisk person. Ortsavdragens belopp varierar nämligen med hänsyn till
vilken ortsgrupp den skattskyldiges hemortskommun tillhör. Ortsavdragen
är lägst i ortsgrupp I och högst i ortsgrupp V.
Vid fastställande av ortsavdragens belopp har man utgått ifrån att spännvidden
i skattegrupperingen skall liksom i lönegrupperingen vara 16 procent
och att skillnaden mellan ortsavdragen för två intill varandra liggande ortsgrupper
sålunda skall motsvara 4 procent av ortsavdraget i högsta dyrort.
Såsom förut antytts fastställes i fråga om lönegrupperingen indelningen
av rikets orter i ortsgrupper av Kungl. Maj :t, medan motsvarande indelning
beträffande skattegrupperingen verkställes av socialstyrelsen. Vid indelningen
följer socialstyrelsen den indelning som Kungl. Maj :t verkställt i
fråga om lönegrupperingen. Vidare har Kungl. Maj :t föreskrivit, att så snart
lönegrupperingen ändras skall det ankomma på socialstyrelsen att meddela
de bestämmelser, som i anledning därav påfordras i fråga om skattegrupperingen,
med iakttagande av att ändring i sistnämnda avseende må ske
endast med ingången av nytt kalenderår. Detta system gör att två kungörelser,
en beträffande lönegrupperingen och en beträffande skattegrupperingen,
måste utfärdas. 1950 års dyrortssakkunniga har i sitt betänkande
med principer för dyrortsgrupperingen (SOU 1951: 7) beträffande detta förhållande
uttalat, att det uppenbarligen vore föga rationellt att två kungörelser
med identisk gruppindelning utfärdades av olika instanser och att därefter
varje ändring i den ena kungörelsen skulle följas av en liknande ändring
i den andra. De sakkunniga ville föreslå, att bestämmelsen i kommunalskattelagen
ändrades därhän, att Kungl. Maj :t utfärdade även kungörelsen
rörande skattegrupperingen.
Till stöd för de i propositionen framlagda förslagen har chefen för finansdepartementet
anfört bl. a. följande:
I propositionen nr 132 har chefen för civildepartementet i fråga om lönegrupperingen
föreslagit att spännvidden skall — med bibehållen spännvidd
de olika grupperna emellan —- från och med den 1 januari 1954 minskas
från 16 till 12 procent och således antalet ortsgrupper minskas från fem till
fyra. Tekniskt skall förslaget genomföras så att nu gällande löneplaner
bibehålies, men att ortsgrupp 1 i fortsättningen icke skall tillämpas i fråga
om statstjänstemännens löner.
Bevillningsutskottets betänkande nr tf. 3
Avgörande skäl talar för att skattegrupperingen utformas på samma sätt
som lönegrupperingen. Följaktligen bör antalet ortsgrupper jämväl vid skattegrupperingen
minskas till fyra och den totala spännvidden mellan högsta
och lägsta ortsgrupp minskas från 16 till 12 procent. Likaledes bör spännvidden
mellan varje ortsgrupp även i fortsättningen vara 4 procent. Härav
följer att ortsavdragens belopp icke behöver ändras i följd av minskningen
av den totala spännvidden, utan ändringen bör genomföras så att endast
ortsavdragen för de fyra nuvarande högsta ortsgrupperna tillämpas.
Den förordade minskningen av spännvidden kommer, om den genomföres,
att påverka skatteintäkterna för såväl stat som kommun. En ny skattegruppering
torde nämligen komma att beröra åtskilliga kommuner, varav
flertalet lärer komma att hänföras till högre dyrortsgrupp än för närvarande.
De skattskyldiga i sistnämnda kommuner kommer således att få
ortsavdrag med större belopp än nu, vilket innebär ett visst skattebortfall.
Å andra sidan stiger skatteunderlaget i dessa kommuner i viss mån genom
löneökningen för statstjänstemän och möjligen även för andra löntagare.
I den mån lönehöjningen medför att företagarnas inkomster minskas, kommer
den dock även att påverka skatteunderlaget i sänkande riktning. En
uppskattning av det skattebortfall, som en ändring i skattegrupperingen i
enlighet med vad i det föregående anförts skulle medföra, har skett med utgångspunkt
från ett av socialstyrelsen den 11 mars 1953 framlagt förslag
till ny ortsgruppering. Enligt denna uppskattning skulle den statliga inkomstskatten
och den kommunala inkomstskatten för samtliga rikets kommuner
minska med tillhopa omkring 30 miljoner kronor, varav 2/3 är att
hänföra till den statliga och 1/3 till den kommunala inkomstskatten.
Såsom förut nämnts skall i fråga om lönegrupperingen minskningen av
den totala spännvidden och av antalet ortsgrupper enligt det i propositionen
nr 132 framlagda förslaget genomföras så att nuvarande ortsgrupp 1 icke
tillämpas. Lägsta löneortsgrupp blir sålunda ortsgrupp 2. Enligt min uppfattning
bör man beträffande skattegrupperingen följa samma system. Det
bör icke ifrågakomma att skilda beteckningar användes för de olika ortsgrupperna
i löneavseende och skatteavseende.
Vad angår den lagtekniska utformningen av de föreslagna reglerna för
skattegrupperingen synes det icke erforderligt att i detta sammanhang ändra
de författningsrum, 48 § 2 mom. kommunalskattelagen och 8 § 2 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, där ortsavdragens belopp är angivna.
Man synes kunna inskränka sig till att i 48 § 1 mom. kommunalskattelagen
införa en bestämmelse att orterna i riket skall indelas i ortsgrupper till ett
antal av fem (ortsgrupp I—V) eller det lägre antal, som fastställes genom
särskild författning. I särskild förordning hör därefter bestämmas att från
och med den 1 januari 1954 tills vidare antalet ortsgrupper skall utgöra fyra,
nämligen ortsgrupperna II—V.
I detta sammanhang bör också, såsom föreslagits av 1950 års dyrortssakkunniga,
genomföras den ändringen att det i fortsättningen skall ankomma
på Kungl. Maj :t att, i likhet med vad fallet är beträffande lönegrupperingen,
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 47.
verkställa indelningen i ortsgrupper. Den bör fastställas för fem år i sänder.
Kungl. Maj :t bör ha rätt alt under mellantiden jämka fastställd indelning.
Den nya ordningen beträffande skattegrupperingen bör tillämpas från
och med den 1 januari 1954.
Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot de i förevarande proposition
nr 133 framlagda förslagen.
På grund härav och då statsutskottet i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 132 angående ny lönegruppering för statens tjänstemän m. fl. i
utlåtande nr 134 tillstyrkt, att spännvidden i den statliga lönegrupperingen
skall —- med bibehållen spännvidd grupperna emellan — från och med
den 1 januari 1954 minskas från 16 till 12 procent och således antalet ortsgrupper
minskas från fem till fyra, får bevillningsutskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts proposition
nr 133, för sin del antaga vid propositionen fogade
förslag till
1) lag om ändring av 48 § 1 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370); och
2) förordning om antalet ortsgrupper vid skattegrupperingen.
Stockholm den 12 maj 1953.
På bevillningsutskottets vägnar:
ADOLV OLSSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Franzon*, Gustaf
Elotsson, Spetz, Velander, Ramberg*, Söderquist, Snygg och Patrick Nilsson;
samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,
Orgård, Sundström*, Hagberg i Malmö*, Sjölin, Brandt, Allard, Strandh*
och Jansson i Aspeboda.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
537446. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1953:328 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet m. a1 i texten