Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring av 48 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928

1953-05-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1953:47, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring av 48 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

1

Nr 47.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändring av 48 §

1 mom. kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370), in. m.

I en den 20 mars 1953 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 133, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring av 48 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370); och

2) förordning om antalet ortsgrupper vid skattegrupperingen.

Rörande författningsförslagens lydelse tillåter sig utskottet hänvisa till

propositionen (s. 2).

I fråga om propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.

I propositionen föreslås, att från och med den 1 januari 1954 spännvidden

mellan högsta och lägsta ortsgrupp vid skattegrupperingen liksom i fråga

om den statliga lönegrupperingen skall minskas från 16 till 12 procent. Detta

föreslås ske genom att av nuvarande fem ortsgrupper endast fyra, ortsgrupperna

II—V, utnyttjas. I ortsavdragens belopp föreslås ingen ändring.

Vidare föreslås i propositionen, att Kungl. Maj :t skall verkställa orternas

inplacering i ortsgrupper i stället för såsom för närvarande socialstyrelsen.

Beträffande vad chefen för finansdepartementet anfört vid ärendets föredragning

inför Kungl. Maj :t får utskottet, i den mån detta icke framgår av

den nedan lämnade redogörelsen härutinnan, hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Enligt 48 § 1 mom. kommunalskattelagen indelas samtliga orter i riket

med avseende å levnadskostnadernas höjd i fem ortsgrupper. Denna indelning

— den s. k. skattegrupperingen — verkställes av socialstyrelsen enligt

de närmare föreskrifter, som Kungl. Maj :t äger meddela, och gäller enligt

lagen för en tid av fem år i sänder.

Skattegruppering verkställdes år 1947 att gälla för åren 1948—1952. I den

sålunda verkställda indelningen har vid flera tillfällen smärre ändringar

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 7 samt. Nr 47.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr A7.

skett. I anslutning till den från och med år 1952 genomförda ändringen av

den kommunala indelningen företogs i formellt hänseende en ny ortsgruppindelning.

Denna återfinnes i socialstyrelsens kungörelse angående skattegrupperingen

den 14 januari 1952 (SFS nr 21). Sistnämnda indelning, vilken

endast skulle gälla för år 1952, har i avvaktan på de ändringar, som

Kungl. Maj :t kunde komma att vidtaga beträffande lönegrupperingen, enligt

beslut av socialstyrelsen den 3 november 1952 (SFS nr 681) givits fortsatt

giltighet från och med den 1 januari 1953 tills vidare, dock längst till och

med år 1957.

Indelningen i ortsgrupper är av betydelse när det gäller att bestämma det

ortsavdrag, som vid den kommunala och statliga inkomsttaxeringen tillkommer

fysisk person. Ortsavdragens belopp varierar nämligen med hänsyn till

vilken ortsgrupp den skattskyldiges hemortskommun tillhör. Ortsavdragen

är lägst i ortsgrupp I och högst i ortsgrupp V.

Vid fastställande av ortsavdragens belopp har man utgått ifrån att spännvidden

i skattegrupperingen skall liksom i lönegrupperingen vara 16 procent

och att skillnaden mellan ortsavdragen för två intill varandra liggande ortsgrupper

sålunda skall motsvara 4 procent av ortsavdraget i högsta dyrort.

Såsom förut antytts fastställes i fråga om lönegrupperingen indelningen

av rikets orter i ortsgrupper av Kungl. Maj :t, medan motsvarande indelning

beträffande skattegrupperingen verkställes av socialstyrelsen. Vid indelningen

följer socialstyrelsen den indelning som Kungl. Maj :t verkställt i

fråga om lönegrupperingen. Vidare har Kungl. Maj :t föreskrivit, att så snart

lönegrupperingen ändras skall det ankomma på socialstyrelsen att meddela

de bestämmelser, som i anledning därav påfordras i fråga om skattegrupperingen,

med iakttagande av att ändring i sistnämnda avseende må ske

endast med ingången av nytt kalenderår. Detta system gör att två kungörelser,

en beträffande lönegrupperingen och en beträffande skattegrupperingen,

måste utfärdas. 1950 års dyrortssakkunniga har i sitt betänkande

med principer för dyrortsgrupperingen (SOU 1951: 7) beträffande detta förhållande

uttalat, att det uppenbarligen vore föga rationellt att två kungörelser

med identisk gruppindelning utfärdades av olika instanser och att därefter

varje ändring i den ena kungörelsen skulle följas av en liknande ändring

i den andra. De sakkunniga ville föreslå, att bestämmelsen i kommunalskattelagen

ändrades därhän, att Kungl. Maj :t utfärdade även kungörelsen

rörande skattegrupperingen.

Till stöd för de i propositionen framlagda förslagen har chefen för finansdepartementet

anfört bl. a. följande:

I propositionen nr 132 har chefen för civildepartementet i fråga om lönegrupperingen

föreslagit att spännvidden skall — med bibehållen spännvidd

de olika grupperna emellan —- från och med den 1 januari 1954 minskas

från 16 till 12 procent och således antalet ortsgrupper minskas från fem till

fyra. Tekniskt skall förslaget genomföras så att nu gällande löneplaner

bibehålies, men att ortsgrupp 1 i fortsättningen icke skall tillämpas i fråga

om statstjänstemännens löner.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr tf. 3

Avgörande skäl talar för att skattegrupperingen utformas på samma sätt

som lönegrupperingen. Följaktligen bör antalet ortsgrupper jämväl vid skattegrupperingen

minskas till fyra och den totala spännvidden mellan högsta

och lägsta ortsgrupp minskas från 16 till 12 procent. Likaledes bör spännvidden

mellan varje ortsgrupp även i fortsättningen vara 4 procent. Härav

följer att ortsavdragens belopp icke behöver ändras i följd av minskningen

av den totala spännvidden, utan ändringen bör genomföras så att endast

ortsavdragen för de fyra nuvarande högsta ortsgrupperna tillämpas.

Den förordade minskningen av spännvidden kommer, om den genomföres,

att påverka skatteintäkterna för såväl stat som kommun. En ny skattegruppering

torde nämligen komma att beröra åtskilliga kommuner, varav

flertalet lärer komma att hänföras till högre dyrortsgrupp än för närvarande.

De skattskyldiga i sistnämnda kommuner kommer således att få

ortsavdrag med större belopp än nu, vilket innebär ett visst skattebortfall.

Å andra sidan stiger skatteunderlaget i dessa kommuner i viss mån genom

löneökningen för statstjänstemän och möjligen även för andra löntagare.

I den mån lönehöjningen medför att företagarnas inkomster minskas, kommer

den dock även att påverka skatteunderlaget i sänkande riktning. En

uppskattning av det skattebortfall, som en ändring i skattegrupperingen i

enlighet med vad i det föregående anförts skulle medföra, har skett med utgångspunkt

från ett av socialstyrelsen den 11 mars 1953 framlagt förslag

till ny ortsgruppering. Enligt denna uppskattning skulle den statliga inkomstskatten

och den kommunala inkomstskatten för samtliga rikets kommuner

minska med tillhopa omkring 30 miljoner kronor, varav 2/3 är att

hänföra till den statliga och 1/3 till den kommunala inkomstskatten.

Såsom förut nämnts skall i fråga om lönegrupperingen minskningen av

den totala spännvidden och av antalet ortsgrupper enligt det i propositionen

nr 132 framlagda förslaget genomföras så att nuvarande ortsgrupp 1 icke

tillämpas. Lägsta löneortsgrupp blir sålunda ortsgrupp 2. Enligt min uppfattning

bör man beträffande skattegrupperingen följa samma system. Det

bör icke ifrågakomma att skilda beteckningar användes för de olika ortsgrupperna

i löneavseende och skatteavseende.

Vad angår den lagtekniska utformningen av de föreslagna reglerna för

skattegrupperingen synes det icke erforderligt att i detta sammanhang ändra

de författningsrum, 48 § 2 mom. kommunalskattelagen och 8 § 2 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, där ortsavdragens belopp är angivna.

Man synes kunna inskränka sig till att i 48 § 1 mom. kommunalskattelagen

införa en bestämmelse att orterna i riket skall indelas i ortsgrupper till ett

antal av fem (ortsgrupp I—V) eller det lägre antal, som fastställes genom

särskild författning. I särskild förordning hör därefter bestämmas att från

och med den 1 januari 1954 tills vidare antalet ortsgrupper skall utgöra fyra,

nämligen ortsgrupperna II—V.

I detta sammanhang bör också, såsom föreslagits av 1950 års dyrortssakkunniga,

genomföras den ändringen att det i fortsättningen skall ankomma

på Kungl. Maj :t att, i likhet med vad fallet är beträffande lönegrupperingen,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

verkställa indelningen i ortsgrupper. Den bör fastställas för fem år i sänder.

Kungl. Maj :t bör ha rätt alt under mellantiden jämka fastställd indelning.

Den nya ordningen beträffande skattegrupperingen bör tillämpas från

och med den 1 januari 1954.

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot de i förevarande proposition

nr 133 framlagda förslagen.

På grund härav och då statsutskottet i anledning av Kungl. Maj :ts proposition

nr 132 angående ny lönegruppering för statens tjänstemän m. fl. i

utlåtande nr 134 tillstyrkt, att spännvidden i den statliga lönegrupperingen

skall —- med bibehållen spännvidd grupperna emellan — från och med

den 1 januari 1954 minskas från 16 till 12 procent och således antalet ortsgrupper

minskas från fem till fyra, får bevillningsutskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts proposition

nr 133, för sin del antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) lag om ändring av 48 § 1 mom. kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370); och

2) förordning om antalet ortsgrupper vid skattegrupperingen.

Stockholm den 12 maj 1953.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Franzon*, Gustaf

Elotsson, Spetz, Velander, Ramberg*, Söderquist, Snygg och Patrick Nilsson;

samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Orgård, Sundström*, Hagberg i Malmö*, Sjölin, Brandt, Allard, Strandh*

och Jansson i Aspeboda.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

537446. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:328 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om motverkande i vissa fall av konkurrensbegränsning inom näringslivet m. a1 i texten