Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om befrielse för biografägaren G. Gustafsson från staten tillkommande nöjesskatt för biograf föreställningar.

1953-02-19 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1953:5, Betänkande i anledning av väckt motion om befrielse för biografägaren G. Gustafsson från staten tillkommande nöjesskatt för biograf föreställningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5.

1

Nr 5.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion

om befrielse för biografägaren G. Gustafsson från staten

tillkommande nöjesskatt för biograf föreställningar.

(1 :a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II: 71,

av fru Torbrink har hemställts, att riksdagen måtte medgiva befrielse från

staten tillkommande nöjesskalt för de biografföreställningar, som biografägaren

Gösta Gustafsson i Abbetorp, Bäckebo socken, anordnat i sin därstädes

belägna biograflokal, efter någon lämplig tidpunkt samt för de biografföreställningar,

som han framdeles kommer att anordna i samma lokal så

länge hans hälsotillstånd och ekonomiska förhållanden icke avsevärt förbättrats.

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

Enligt 7 § förordningen den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt, sådant

detta författningsrum lyder enligt förordningen den 30 januari 1948

(nr 24), utgår nöjesskatt för biografföreställningar med 30 procent å bruttopriset

för varje biljett, om biljettpriset icke överstiger en krona, och eljest

med 30 procent av en krona och 45 procent av återstoden av biljettpriset.

Genom sistnämnda förordning skärptes nöjesskatten för biografföreställningar

och i samband med denna skatteskärpning infördes i 2 § nöjesskatteförordningen

den särskilda bestämmelsen, att nöjesskatten för biografföreställningar

skall fördelas med tre fjärdedelar till staten och med en fjärdedel

till vederbörande kommun.

Befrielse från nöjesskatten må, såvitt nu är i fråga, enligt 16 § nöjesskatteförordningen

medgivas av länsstyrelsen — efter kommunens hörande — om

behållning av nöjestillställning skall användas uteslutande för välgörande

eller allmännyttigt ändamål, såsom för beredande av hjälp åt behövande eller

sjuka, för främjande av barns eller ungdoms vård, fostran eller utbildning

eller för stödjande av rikets försvar. Lämnas ej sådant medgivande som i

16 § sägs eller är fråga om nöjestillställning av annat slag än där avses, må

enligt 17 § i förordningen kommunen, om skäl därtill är, medgiva befrielse

från den kommunen tillkommande andelen av nöjesskatten.

Av handlingar, som varit för utskottet tillgängliga vid behandlingen av

förevarande ärende, har inhämtats följande. I eu den 25 november 1950 till

Bihang till riksdagens protokoll i953. 7 samt. Nr 5.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

:2

Bevillningsutskottets betänkande nr 5.

länsstyrelsen i Kalmar län inkommen skrift anhöll Gustafsson om befrielse

från staten tillkommande nöjesskatt för biografföreställningar, som han under

år 1950 anordnat och i fortsättningen komme att anordna i sin biograflokal

i Abbetorp. Till stöd därför åberopade Gustafsson, att han sedan han i

november 1949 drabbats av barnförlamning varit arbetsoförmögen och därför

icke kunde på ett något så när drägligt sätt försörja sig och sin familj.

Från kommunen tillkommande nöjesskatt hade Gustafsson av denna anledning

genom beslut av kommunalfullmäktige tidigare erhållit befrielse.

Genom beslut den 22 decemoer 1950 fann sig länsstyrelsen efter prövning

av omständigheterna i ärendet med hänsyn till gällande bestämmelser icke

kunna bifalla Gustafssons framställning. Häröver anförde Gustafsson besvär

hos Kungl. Maj :t samt anhöll tillika att av nåd bliva befriad från ifrågavarande

nöjesskatt.

Av vad Gustafsson i målet anfört framgår bl. a. följande. Han vore gift och

hade två minderåriga barn. På eget initiativ hade han gjort i ordning en

biograflokal i ett uthus som tidigare varit garage. I denna lokal hade han

med hustruns hjälp givit biografföreställningar för ortsbefolkningen, som

bodde avlägset från andra nöjesanordningar. Sedan han insjuknat hade

denna biograf blivit hans huvudsakliga inkomstkälla. Nettot hade emellertid

utgjort endast ca 100 kronor i månaden. Han hade därför haft svårt att försörja

sig och sin familj härpå och på vad han erhållit från sjukkassa. Han

hade inga besparingar. Å den fastighet han bebodde vilade en skuld å 2 800

kronor. Dessutom hade han skuld å biografrörelsen med 1 000 kronor, varå

han avbetalade 82 kronor i månaden.

Genom utslag den 4 december 1952 fann regeringsrätten ej skäl göra ändring

i länsstyrelsens beslut samt avgav utlåtande över ansökningen. Den 23

januari 1953 meddelade Kungl. Maj:t beslut i ärendet och fann därvid ansökningen

icke kunna bifallas.

I den föreliggande motionen har inledningsvis redogjorts för omständigheterna

i förevarande fall. Därefter har motionären anfört bl. a. följande. Enda

möjligheten för Gustafsson alt erhålla befrielse från ifrågavarande nöjesskatt

vore att riksdagen fattade beslut om sådan befrielse. Det kunde synas,

att det belopp det gällde — kanske 100 kronor i månaden eller något sådant

— vore ringa att besvära riksdagen för. Men för Gustafsson syntes det i själva

verket ha den betydelsen, att det bleve avgörande för huruvida han skulle

kunna försörja familjen på ett drägligt sätt eller icke. Det kunde också invändas,

att man icke borde skapa prejudikat på att befrielse från nöjesskatt

kunde erhållas av riksdagen, när icke de ordinarie instanserna kunde giva

sådan. Emellertid vore detta fall så unikt att risken för efterföljare vore så

gott som obefintlig.

Utskottet. I föreliggande motion har yrkats att riksdagen måtte medgiva

befrielse från statlig nöjesskatt för biografföreställningar, som biografägaren

Gösta Gustafsson i Abbetorp anordnat och komme att anordna i en därstädes

belägen biograflokal. Som stöd för yrkandet har åberopats ömmande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5.

3

skäl; Gustafsson vore till följd av iråkad sjukdom arbetsoförmögen, och en

befrielse från nöjesskatten skulle medföra ett ökat överskott å biografrörelsen,

vilket vore av betydelse för familjens försörjning.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen har regeringsrätten på

besvär av Gustafsson ej funnit skäl göra ändring i vederbörande länsstyrelses

beslut att med hänsyn till gällande bestämmelser icke bifalla framställning

om befrielse från nöjesskatt i förevarande fall. Vidare har Kungl. Maj :t

i statsrådet genom beslut den 23 januari 1953 funnit en av Gustafsson gjord

ansökning att bliva befriad från samma skatt icke kunna bifallas.

Utskottet anser sig icke kunna tillstyrka en skattebefrielse, som närmast

skulle få formen av en särskild lagstiftning av innebörd att nöjesskatt icke

skulle uttagas för biografföreställningar, som tills vidare eller under viss tid

av Gustafsson anordnades i den avsedda lokalen. Ehuru utskottet icke saknar

förståelse för de behjärtansvärda synpunkter, som ligger till grund för

motionsyrkandet, kan utskottet sålunda icke tillstyrka bifall till ifrågavarande

motion.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen 11:71 av fru Torbrink om befrielse för biografägaren

G. Gustafsson från staten tillkommande nöjesskatt

för biografföreställningar icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 februari 1953.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Heuman, Franzon, Gustaf Elofsson,

Spetz, Velander, Falk, Söderquist, Damström, Rune Johansson och Patrick

Nilsson; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Orgård, Sundström, Hagberg i Malmö, Sjölin, Olofsson, Brandt, Vigelsbo

och Anderson i Sundsvall.

537164 Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.