Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utformningen av det tekniska systemet för stödet av den inhemska smör produktionen m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1953-05-12 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1953:54, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utformningen av det tekniska systemet för stödet av den inhemska smör produktionen m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

1

Nr 54.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående utformningen av det tekniska

systemet för stödet av den inhemska smör produktionen

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 20 mars 1953 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 196, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror

m. m.;

2) förordning om accis å fettemulsion m. in.; samt

3) förordning angående avgift för margarin som användes för framställning

av fettemulsion m. m.;

dels medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för genomförande

av ett tekniskt system för stödet av den inhemska smörproduktionen

och oljeväxtodlingen i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

som angivits i propositionen.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll må här anmärkas följande.

I propositionen föreslås, att det nuvarande accis- och clearingsystemet för

stöd åt den inhemska smörproduktionen och oljeväxtodlingen skall ersättas

med ett nytt system, innebärande att importen av utländska fettvaror och

fettråvaror i princip skall släppas fri men beläggas med en särskild avgift.

Möjlighet till restitution skall införas i fråga om sådana importerade varor,

som användes till icke matnyttigt ändamål eller som återutföres. Regleringsbidrag,

motsvarande högst restitutionsbeloppet, skall utgå för oljor och fetter

av inhemskt ursprung, vilka exporteras eller användes för nyss angivna

ändamål.

Linfrö och härdad linolja föreslås skola falla utanför regleringssystemet.

Accis skall även i fortsättningen utgå i fråga om fettemulsion.

De på importen belöpande avgiftsmedlen avses skola direkt tillföras statskassan

över riksstatens inkomstsida. I fråga om inkomsterna av de inhemska

oljeväxtprodukterna föreslås däremot, att någon ändring icke skall ske tills

vidare.

Under en övergångstid avses importen skola handhas av cn för ändamålet

särskilt bildad ekonomisk förening, i vilken oljefabriker, margarinfabriker,

raffinaderier och andra industriella fettkonsumenter skall vara representerade.

Ovannämnda författningsförslag är av följande lydelse.

1 Biliang till riksdagens protokoll 1953. 7 samt. Nr 54.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

1) Förslag

till

förordning angående reglering av införseln av fettråvaror

och fettvaror, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Införselreglering.

1 §•

Kungl. Maj :t må förordna, att här nedan angiven vara icke får införas

till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd eller den, vilken jordbruksnämnden

bemyndigar att meddela tillstånd till sådan införsel, nämligen

a) jordnötter, kopra, sojabönor samt andra oljehaltiga fröer och frukter,

dock ej linfrö;

b) fettämnen och fettsyror, dock ej ullfett, lanolin, degras och annat garverifett,

icke härdad linolja, ricinolja samt kinesisk eller japansk träolja;

c) margarin, konstister, fettemulsion, andra till födoämnen avsedda ersättningsmedel

för smör, grädde, ister, talg eller hästflott, ävensom andra

livsmedel under förutsättning att däri ingår en mera väsentlig tillsats

av fett.

Vid meddelande av dylikt tillstånd må uppställas sådana villkor för dess

tillgodonjutande, som prövas vara erforderliga.

2 §•

Förordnande enligt 1 § utgör ej hinder för transitering eller annan befordran

under tullverkets kontroll eller för uppläggning i frihamn eller å

tullager eller provianteringsfrilager; dock må å provianteringsfrilager upplagd

vara icke utan medgivande av jordbruksnämnden för varje särskilt

fall disponeras annorledes än till fartygs, buss eller luftfartygs proviantering

eller utrustning i föreskriven ordning.

Ej heller skall sådant förordnande ha avseende å

a) vara som införes i egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden

att tullfrihet för densamma åtnjutes eller, i fråga om icke tullpliktig

vara, skulle, om den varit tullbelagd, ha åtnjutits enligt annan bestämmelse

i 5 § tulltaxeförordningen än den under s) upptagna eller enligt 6 eller

8 § samma förordning; eller

b) vara som enligt föreskrifter, meddelade av generaltullstyrelsen, försändes

landvägen antingen över riket från en till annan utrikes ort eller över

utlandet från en till annan ort inom riket.

3 §.

Till riket inkommen vara som på grund av bestämmelserna i denna förordning

icke får införas må, därest varan ej enligt 12 § eller enligt lagen

om straff för olovlig varuinförsel skall vara förverkad samt hinder ej heller

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

3

eljest möter mot utförsel av varan, under tullkontroll återutföras enligt de

föreskrifter som i tullstadgan äro givna för gods anmält till returförtullning.

Vad i första stycket stadgats gäller även om varan är fri från tull eller

annan avgift vid införsel eller om anmälan till utförsel icke gjorts inom

föreskriven tid.

Regleringsavgift och regleringsbidrag.

4 §.

För i 1 § under b) och c) avsedda varor, som införas till riket och förtullas,

samt för fetter, oljor och fettsyror, vilka här i landet utvinnas ur i

samma paragraf under a) avsedda varor, skall, i den mån Kungl. Maj :t så

förordnar, erläggas avgift (regleringsavgift).

Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Vid förändring av regleringsavgiftens storlek för vara, som avses i 1 §

under b), skall i den omfattning Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, jordbruksnämnden bestämmer motsvarande efterreglering

vidtagas även beträffande avgiften för inneliggande lager av avgiftsbelagd

vara av samma slag hos den som inför, utvinner, driver handel med eller

för industriell fabrikation förbrukar sådan vara.

5 §•

Bestämmelserna i 4 § skola icke ha avseende å vara som i föreskriven

ordning utlämnas från provinanteringsfrilager för fartygs, buss eller luftfartygs

proviantering eller utrustning.

Beträffande vara som införes under sådana förhållanden att tullfrihet

för densamma åtnjutes eller, i fråga om icke tullpliktig vara, skulle, om den

varit tullbelagd, ha åtnjutits enligt 5, 6 eller 8 § tulltaxeförordningen skall

skyldighet att erlägga regleringsavgift föreligga allenast såvitt fråga är om

återinförsel av vara, som antingen utförts innan förordnande om regleringsavgift

för varan meddelats eller vid vars utförsel erhållits sådant regleringsbidrag,

varom nedan i 8 § förmäles.

6 §■

Regleringsavgift skall uppbäras och redovisas av jordbruksnämnden i

den ordning Kungl. Maj :t, eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

bestämmer. För sådana i 1 § under b) och c) avsedda varor,

som införas till riket, skall avgiftsskyldigheten åvila den, för vars räkning

införseln sker. För varor, vilka utvinnas ur till riket införda fcttråvaror av

de slag som avses i 1 § under a), skall avgiftsskyldigheten åvila den som

verkställer utvinningen.

För erläggande av regleringsavgift vid sådan efterreglering, som avses i

4 § andra stycket, svarar innehavaren av varulagret.

7 §•

Inbetalas icke regleringsavgift i föreskriven ordning, må avgiften på framställning

av jordbruksnämnden omedelbart utmätas med det belopp, vartill

nämnden efter verkställd undersökning fastställer densamma.

8 §.

Återbäring av regleringsavgift må efter ansökan lämnas för svinn, som

uppstår vid härdning och raffinering, och för fettsyror, som framkomma

vid raffinering av vegetabiliska oljor samt val- och annan sjödjursolja.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

För vara, som avses under 1 § b) och c) eller som utvunnits ur sådan

vara som avses under 1 § a), åtnjutes, där varan kommit till användning

för annat än matnyttigt ändamål eller enligt bevis av tullmyndighet utförts

ur riket eller till svensk frihamn eller ingått såsom beståndsdel i annan

sålunda utförd vara, efter ansökan visst bidrag (regleringsbidrag), motsvarande

högst den regleringsavgift, som skulle ha utgått vid import av vara

av samma slag.

I denna paragraf avsedd återbäring av regleringsavgift och utbetalning av

regleringsbidrag skall äga rum i den omfattning och på de villkor Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden bestämmer.

9 §•

Därest särskilda skäl föreligga må Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts

bemyndigande, jordbruksnämnden meddela befrielse, helt eller delvis, från

skyldighet att erlägga regleringsavgift så ock medgiva återbäring, helt eller

delvis, av sådan avgift jämväl i annat fall än i 8 § sägs.

10 §.

Envar, som bedriver verksamhet varmed följer skyldighet att erlägga här

avsedd regleringsavgift, är skyldig att, i den utsträckning jordbruksnämnden

föreskriver och i enlighet med de närmare anvisningar jordbruksnämnden

meddelar, föra sådana anteckningar angående rörelsen, som erfordras

för kontroll över att regleringsavgift behörigen erlägges eller att uppgifter,

som lämnas i ansökningar om återbäring eller regleringsbidrag, äro riktiga.

Det åligger därjämte näringsidkare, som avses i första stycket, dels att

på anfordran tillhandahålla jordbruksnämnden eller dess ombud nämnda

anteckningar och förda handelsböcker med därtill hörande handlingar ävensom

de övriga uppgifter angående rörelsen som erfordras för kontrollen,

dels att i den utsträckning jordbruksnämnden bestämmer och i enlighet

med de närmare anvisningar nämnden meddelar till nämnden eller dess

ombud lämna regelbundna uppgifter angående rörelsen.

Näringsidkare, som avses i första stycket, är vidare skyldig att lämna

ombud för jordbruksnämnden tillträde till fabrik, lagerlokal eller annan

av näringsidkaren disponerad lägenhet för kontroll av varulager.

11 §.

Upplysning, som inhämtas med stöd av 10 §, må ej yppas i vidare mån

än som erfordras för vinnande av det med upplysningens inhämtande avsedda

ändamålet.

Ansvarsbestämmelser m. m.

12 §.

Den som utan behörig tullangivning eller medelst vilseledande åtgärder

till riket inför eller söker införa vara, som enligt denna förordning icke får

införas, straffes med dagsböter.

Vara som någon i strid mot denna förordning olovligen infört eller sökt

införa skall förklaras förverkad jämte emballage eller kärl vari den förvaras.

Kan egendom som sålunda skolat förklaras förverkad ej tillrättaskaffas,

gälde den brottslige dess värde. Framgår av omständigheterna att brot
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5b.

5

tet skett av förbiseende, må av domstolens prövning bero, huruvida förverkandepåföljd

skall inträda.

I fråga om åtal för förseelse, som avses i första stycket, och talan om förverkande

av gods eller värde på grund av föreskrifterna i andra stycket

ävensom beslag av gods, som kan antagas vara förverkat, och förfarandet

med beslagtaget gods skall vad i allmänhet är stadgat om olovlig införsel

av tullpliktig vara äga motsvarande tillämpning.

13 §.

Den som bryter mot villkor för tillgodonjutande av tillstånd enligt 1 §

eller i strid mot stadgandet i 2 § första stycket disponerar å provianteringsfrilager

upplagd vara annorledes än till fartygs, buss eller luftfartygs proviantering

eller utrustning i föreskriven ordning straffes med dagsböter.

14 §.

Skall i denna förordning avsedd vara enligt tullstadgan eller lagen om

straff för olovlig varuinförsel eller på grund av stadgande i denna förordning

säljas å auktion genom tullverkets försorg, må försäljningen ske endast

till någon, som erhållit tillstånd varom i 1 § sägs, eller ock under förbehåll

att varan återutföres.

Kan försäljning i enlighet med vad sålunda stadgats ej komma till stånd,

skall med varan förfaras på sätt Kungl. Maj :t efter anmälan av generaltullstyrelsen

förordnar.

15 §.

Försäljningssumma för förverkat gods samt belopp som utgivits i stället

för sådant gods tillfalla kronan.

16 §.

Underlåter någon att fullgöra vad enligt 10 § första eller andra styckena

åligger honom, straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma straff dömes den som uppsåtligen giver oriktigt eller ofullständigt

innehåll åt anteckningar eller uppgifter som avses i nämnda stadganden.

Sker sådan förseelse utan uppsåt men av grov oaktsamhet, vare

straffet dagsböter.

Om straff för vägran att lämna tillträde för kontroll enligt 10 § tredje

stycket samt för brott mot den i 11 § stadgade tystnadsplikten stadgas i

strafflagen.

17 §.

Underlåter någon att på anfordran tillhandahålla jordbruksnämnden eller

dess ombud handelsbok eller annan handling, som avses i 10 §, eller att i

föreskriven ordning avlämna uppgift, som där avses, må nämnden förelägga

honom lämpligt vite.

Länsstyrelse äger utdöma sådant vite.

18 §.

Husbonde ansvarar för sådan i 16 § omförmäld förseelse, som begås av

hans husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen begången

av honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt, att

förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

19 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas

av Kungl. Maj :t, eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1953.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

2) Förslag

till

förordning om accis å fettemulsion m. m.

Härigenom för ordnas som följer.

1 §•

För fettemulsion, som inom riket tillverkas för försäljning såsom livsmedel

eller för framställning av livsmedel, skall där varan innehåller mindre

än 82 procent fett, i den mån Kungl. Maj :t så förordnar, erläggas accis enligt

vad nedan sägs.

Med fettemulsion förstås varje till människoföda avsedd grädd- eller mjölkliknande

vara, i vilken ingår annat fett än mjölkfett.

2 §•

Accisen utgår med det belopp, högst två kronor för kilogram av varans

nettovikt, som Kungl. Maj :t bestämmer.

Accisens belopp må bestämmas olika för varor med lägre och med högre

fetthalt.

3 §•

Tillverkning, som i 1 § första stycket avses, skall stå under statens kontroll.

Kontrollen över tillverkningen ävensom över accisens behöriga utgörande

utövas av kontrollstyrelsen med biträde av särskilda tjänstemän.

4 §•

Kungl. Maj :t äger, då synnerliga skäl därtill äro, medgiva befrielse från

eller återbäring av accis.

5 §•

1. mom. Kontrolltjänsteman äger påfordra att när som helst erhålla tillträde

till samtliga för tillverkarens rörelse använda lokaler.

2. mom. Tillverkare skall för kontrollen utan ersättning tillhandahålla erforderliga

prov å varan samt i förekommande fall beskrivning över densamma

ävensom ställa för kontrollen hos tillverkaren nödiga hjälpmedel till

förfogande och lämna behövlig handräckning.

3. mom. Tillverkare är pliktig att ordna sin bokföring på sådant sätt, att

den möjliggör kontroll över tillverkade och försålda kvantiteter accispliktig

vara, samt att vid anfordran tillhandahålla kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman

sina handelsböcker med tillhörande handlingar.

4. mom. Tillverkare skall ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter,

som kontrollstyrelsen för erhållande av en betryggande kontroll över

accisens behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar, som kontrolltjänsteman

i enlighet med kontrollstyrelsens föreskrifter kan komma

att lämna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr ,5U 7

5. mom. Återförsäljare av accispliktig vara är skyldig att på anfordran

lämna sådana upplysningar om sin rörelse, som kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman

finner erforderliga för acciskontrollen samt att, där kontrollstyrelsen

finner det påkallat för kontrollens utövande, tillhandahålla

sina handelsböcker med tillhörande handlingar.

6. mom. Sådan uppgiftsskyldighet, som avses i 5 mom., åligger ock den,

som idkar handel med vara, vilken användes för framställning eller distribution

av accispliktig vara.

6 §.

Har förordnande jämlikt 1 § meddelats, skall den, soun ämnar inom riket

för försäljning tillverka vara, för vilken enligt förordnandet accis skall utgå,

därom göra skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen. Anmälningsskyldigheten

skall, där tillverkning bedrives vid tiden för ikraftträdande av förordnandet

eller där den är avsedd att taga sin början inom femton dagar

från nämnda tidpunkt, fullgöras utan dröjsmål och i annat fall senast femton

dagar innan tillverkningen tager sin början.

7 §■

1. mom. Den som bedriver tillverkning, som i 1 § första stycket avses,

skall senast inom en månad efter varje kalendermånads utgång till kontrollstyrelsen

avlämna en på tro och heder avgiven deklaration angående

den myckenhet accispliktig vara, som under kalendermånaden eller den del

därav, varunder förordnandet gällt, av honom eller för hans räkning levererats

till köpare.

Om särskilda skäl därtill äro, äger kontrollstyrelsen föreskriva, att deklaration

skall avse kalenderkvartal i stället för kalendermånad, i vilket fall

deklaration skall avlämnas inom en månad efter varje kvartals utgång.

Kontrollstyrelsen må ock, under förutsättning som nyss sagts, föreskriva

att deklaration skall avlämnas inom annan tid än i det föregående angivits,

dock tidigast inom femton dagar och senast inom två månader efter utgången

av den månad eller det kvartal deklarationen avser.

2. mom. I deklaration som i 1 mom. avses må avdrag göras för de kvantiteter

varor, som

a) levererats till annan tillverkare för tillverkning av accispliktig vara

under förutsättning dock att vid deklarationen fogas intyg av köparen, att

denne mottagit varan för sådant ändamål,

b) från återförsäljare återlevererats såsom till försäljning oduglig vara,

samt

c) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller till svensk frihamn.

3. mom. Deklaration skall vara undertecknad av behörig firmatecknare

och till riktigheten styrkt av två trovärdiga personer.

4. mom. Underlåter tillverkare att avlämna deklaration som avses i 1

mom. eller befinnes avgiven deklaration oriktig, äger kontrollstyrelsen fastställa

den accis, som rätteligen skall utgå. I fall av underlåtenhet att avgiva

deklaration må kontrollstyrelsen i stället, om särskilda skäl därtill äro,

meddela tillverkaren förbud tills vidare, till dess deklaration avgivits, att

förfoga över accispliktig vara.

8 §.

1. mom. Tillverkare skall samtidigt med deklarationens avlämnande genom

insättning å kontrollstyrelsens postgirokonto erlägga det accisbelopp,

som enligt deklarationen skall utgå.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

I fall som avses i 7 § 4 mom. första punkten ankommer det på kontrollstyrelsen

att bestämma den tid, inom vilken accisen skall erläggas.

2. mom. Erlägges icke accisbelopp inom därför angiven tid, må kontrollstyrelsen

meddela tillverkaren förbud tills vidare, till dess accisen guldits,

att förfoga över accispliktig vara.

3. mom. Tillverkare är skyldig att, då kontrollstyrelsen det påfordrar,

hos styrelsen ställa säkerhet för accisens behöriga erläggande till belopp,

som styrelsen finner erforderligt.

Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, skall vad i 2 mom. sägs äga motsvarande

tillämpning.

4. mom. Försummar någon att inbetala accis, som det enligt denna förordning

åligger honom att erlägga, må accisen på framställning av kontrollstyrelsen

omedelbart utmätas med det belopp, vartill kontrollstyrelsen efter

verkställd undersökning fastställer densamma.

9 §•

Den, som utan föreskriven anmälan bedriver tillverkning, som i 1 §

första stycket avses, straffes med dagsböter, ej under tjugu.

Den, som i strid mot förbud, varom i 7 § 4 mom. eller 8 § 2 mom. sägs,

förfogar över vara, straffes med dagsböter, ej under fyrtio, eller, där omständigheterna

äro synnerligen försvårande, med fängelse i högst sex månader.

Underlåter någon i andra fall än nu sagts att fullgöra vad honom åligger

enligt denna förordning eller med stöd av densamma meddelade föreskrifter,

straffes med böter, högst trehundra kronor.

10 §.

Kontrollstyrelsen må vid vite förelägga tillverkare att fullgöra vad honom

åligger enligt denna förordning eller med stöd av densamma meddelade föreskrifter.

11 §•

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration eller försäkran lämnat

oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

12 §.

Den som har eller haft att taga befattning med kontroll enligt denna förordning

må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa affärsförhållande,

varom han därvid erhållit kännedom. Bryter någon häremot,

straffes, där han för brottet ej är underkastad ansvar enligt allmänna strafflagen,

med dagsböter.

13 §.

Polismyndighet åligger att tillhandagå kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman

med begärd upplysning om person eller företag, som kan antagas

bedriva i denna förordning avsedd tillverkning.

14 §.

Förseelse, som avses i 9 §, må åtalas, förutom vid laga domstol i brottmål,

vid den rätt, där rörelseidkaren skall svara i tvistemål i allmänhet, eller

vid rätten i den ort, där rörelsen bedrives.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

9

15 §.

Förseelse, som avses i 9 § tredje stycket, må av allmän åklagare åtalas

allenast efter angivelse av kontrollstyrelsen.

Brott som avses i 12 § må, där det icke skall straffas enligt allmänna

stratflagen, av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse av målsäganden.

16 §.

Kungl. Maj :t äger utfärda för tillämpningen av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1953.

Genom förordningen upphävas

förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa

andra fettvaror,

kungörelsen den 30 juni 1943 (nr 482) angående accis och tilläggsaccis

å margarin m. m.,

_ kungörelsen den 1 april 1949 (nr 102) angående ändring av accisen och

tilläggsaccisen å fettemulsion;

kungörelsen den 11 januari 1952 (nr 5) angående ändring av tilläggsaccisen

å kokosfett; samt

kungörelsen den 5 september 1952 (nr 631) angående ändring av accisen

å matolja m. m.

Där i förordningen avsedd tillverkning bedrives vid tiden för ikraftträdandet

av denna förordning, och anmälan till kontrollstyrelsen av tillverkaren

gjorts enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) erfordras icke

särskild anmälan enligt 6 § denna förordning.

Visar tillverkare, att vara, för vilken accis skall utgå, försålts till pris,

som avtalats före ikraftträdandet av ett av Kungl. Maj :t med stöd av denna

förordning meddelat förordnande, och är tillverkaren icke på grund av särskilt

förbehåll eller eljest berättigad att hos köparen uttaga den å varan belöpande

accisen, äger Kungl. Maj :t bestämma, att accisen skall erläggas av

köparen, eller, då skäl därtill äro, utan sådant åläggande för köparen med^- giva befrielse från eller återbäring av accisen, dock att ansökan härom

skall till Kungl. Maj :t ingivas inom en månad efter förordnandets ikraftträdande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

3) Förslag

till

förordning angående avgift för margarin som användes för framställning

av fettemulsion m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som, för annat ändamål än för förbrukning i eget hushåll, av margarin

framställer vara, som kan användas såsom ersättningsmedel för

grädde eller för beredning av sådant ersättningsmedel, skall enligt vad här

nedan stadgas erlägga särskild avgift. Vad nu sagts skall dock ej gälla, då

av margarin för försäljning framställes sådan vara, som avses i förordningen

den 1953 (nr ) om accis å fettemulsion m. in.

Den som använder margarin på sätt i första stycket sägs benämnes i

denna förordning tillverkare.

2 §.

Avgift för sådan tillverkning, som avses i 1 § utgår med det belopp, som

Kungl. Maj :t bestämmer, dock med högst 5 kronor för varje vid tillverkningen

använt kilogram margarin. Avgiften utgör lägst 50 kronor för varje

hel eller påbörjad kalendermånad, under vilken tillverkningen bedrives.

3 §.

Den som ämnar bedriva tillverkning som avses i 1 § skall därom göra

skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen. Anmälningsskyldigheten skall, där

sådan tillverkning bedrives vid tiden för denna förordnings ikraftträdande,

fullgöras utan dröjsmål och i annat fall innan tillverkningen ■ tager sin

början.

4 §.

Tillverkare är pliktig att över sin tillverkning föra tillverkningsbok enligt

anvisningar som meddelas av kontrollstyrelsen.

5 §■

Tillverkare skall för varje kalenderkvartal upprätta och senast å femtonde

söckendagen efter kvartalets utgång till kontrollstyrelsen avlämna en på tro

och heder avgiven deklaration angående den myckenhet margarin, som under

kalenderkvartalet av honom använts för ifrågavarande ändamål.

Där så finnes påkallat, må kontrollstyrelsen ålägga viss tillverkare att avlämna

sådan deklaration för kortare tid än kalenderkvartal.

6 §.

Tillverkares skyldighet att avlämna deklaration upphör sedan skriftlig

anmälan om tillverkningens upphörande och dagen därför ingivits till kontrollstyrelsen.

Dock skall deklaration avlämnas för den deklarationsperiod,

under vilken tillverkningen upphört.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

11

7 §•

Tillverkare skall samtidigt med deklarationens avlämnande erlägga den

avgift, som skall utgå för den i deklarationen upptagna kvantiteten margarin.

Avgiften erlägges genom insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken

för kontrollstyrelsens räkning eller å kontrollstyrelsens postgirokonto.

8 §•

Erlägges icke avgift inom föreskriven tid, må kontrollstyrelsen meddela

tillverkaren förbud tills vidare, till dess avgiften guldits, att bedriva tillverkning,

som avses i 1 §.

Tillverkare är skyldig att, då kontrollstyrelsen det påfordrar, hos styrelsen

ställa säkerhet för avgiftens behöriga erläggande till belopp, som styrelsen

finner erforderligt.

Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, skall vad i första stycket sägs äga

motsvarande tillämpning.

Försummar tillverkare att inbetala avgift, som det enligt denna förordning

åligger honom att erlägga, må avgiften på framställning av kontrollstyrelsen

omedelbart utmätas med det belopp, vartill kontrollstyrelsen efter verkställd

undersökning fastställer densamma.

9 §.

överinseendet å kontrollen att avgift behörigen erlägges handhaves av

kontrollstyrelsen.

Tillverkare är pliktig att för tillsyn bereda kontrolltjänsteman, närhelst

han det påfordrar, tillträde till samtliga för tillverkarens rörelse använda

lokaler, att meddela kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman alla begärda

upplysningar angående inköp och förbrukning i rörelsen av margarin samt

att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som kontrollstyrelsen

för erhållande av en betryggande kontroll över avgiftens behöriga erläggandc

meddelar, ävensom de anvisningar, som kontrolltjänsteman i enlighet

med kontrollstyrelsens föreskrifter kan komma att lämna.

Tillverkare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, åligger därjämte

att vid anfordran hålla dessa med tillhörande handlingar tillgängliga för

kontrolltj änsteman.

10 §.

Den som tillverkar eller försäljer maskiner, som kunna användas vid sådan

tillverkning som avses i 1 §, är pliktig att på anfordran av kontrolltjänsteman

lämna denne uppgift om gjorda försäljningar av dylika maskiner.

11 §•

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må ej

verkställas av annan än kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman. Deklarationerna

skola tillhandahållas dem, som i och för sin befattning böra därav

erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara för någon tillgänglig utan att

den, som avgivit deklarationen, medgivit dess offentliggörande; dock må

deklarationer, på sätt Kungl. Maj :t förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas

till ämbetsmyndighet eller tjänsteman, åt vilken Kungl. Maj:t uppdrager

utförandet av sådan bearbetning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

12 §.

Den som utan anmälan varom sägs i 3 § eller i strid mot förbud enligt 8 §

första stycket bedriver tillverkning, som avses i 1 §, straffes med dagsböter.

13 §.

Den som underlåter att inom föreskriven tid avgiva deklaration, böte från

och med tjugufem till och med trehundra kronor; och må kontrollstyrelsen

förelägga den uppgiftsskyldige lämpligt vite.

14 §.

Om ansvar i vissa fall för den som i deklaration lämnat oriktig uppgift

stadgas i skattestrafflagen.

15 §.

Underlåter någon att ställa sig till efterrättelse vad honom enligt 9 eller

10 § åligger, straffes med böter högst trehundra kronor; och må kontrollstyrelsen

förelägga vederbörande lämpligt vite.

16 §.

Den som har eller haft att taga befattning med ärende, som avses i denna

förordning, må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa

affärsförhållande, varom han därvid erhållit kännedom. Bryter någon häremot,

straffes, där han för brottet ej är underkastad ansvar enligt allmänna

strafflagen, med dagsböter.

17 §.

Fullgöres icke ordentligen skyldigheten att hålla bokföring som avses i 4 §

och är förseelsen ej straffbar enligt annat författningsrum, straffes tillverkaren

med dagsböter.

18 §.

Förseelse som avses i 15 § må av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse

av kontrollstyrelsen.

Brott som avses i 16 § må, där det icke skall straffas enligt allmänna

strafflagen, av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse av målsäganden.

19 §.

Kungl. Maj :t äger meddela de ytterligare föreskrifter, som kunna befinnas

erforderliga för tillämpningen av denna förordning.

Till utskottets behandling har hänvisats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen

a) motionen I: 472 av herr Nordenson, vari hemställts, »att riksdagen vid

behandlingen av proposition nr 196 måtte beakta de synpunkter rörande

restitutionsrätten m. m., som i motionen anförts»; samt

b) motionen II: 597 av herr Kollberg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen

vid behandlingen av förevarande proposition måtte besluta,

1. att den föreslagna centraliseringen av fettvaruimporten till en ekonomisk

förening uttryckligen anges gälla under en period, sträckande sig

längst till den 30 juni 1955, då frågan bör tas under omprövning,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

13

2. att den föreslagna ekonomiska föreningen görs öppen så att alla företagare

som har intresse härav kan bli medlemmar».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna.

Propositionen.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Kungl. Maj :t uppdrog den 2 februari 1951, i anledning av en framställning

av kontrollstyrelsen och dåvarande statens livsmedelskommission, åt

de båda myndigheterna att gemensamt verkställa utredning rörande anordnandet

av accisförfarandet för margarin och andra fettvaror samt angående

utformningen av det tekniska system, som i fortsättningen borde tillämpas

för att stödja avsättningen av den inhemska smörproduktionen och oljeväxtodlingen.

För att fullgöra utredningsarbetet tillsatte de båda myndigheterna en särskild

delegation, bestående av för kontrollstyrelsen överdirektören Harry

Älmeby och byrådirektören Allan Schultz samt för kommissionen — numera

statens jordbruksnämnd —- generaldirektören Olof Söderström och

byråchefen Georg Hulting. Söderström och Älmeby har fungerat som delegationens

ordförande respektive vice ordförande. Såsom särskilda sakkunniga

har anlitats verkställande direktören för Sveriges kemiska industrikontor,

filosofie doktorn Peter Fitger, verkställande direktören för Kooperativa

förbundet Albin Johansson, vice verkställande direktören för Svenska

mejeriernas riksförening Waldemar Ljung, vice verkställande direktören för

Sveriges slakteriförbund Gunnar Lund samt verkställande direktören för

Margarinfabrikernas försäljningsaktiebolag Kuno Möller.

De delegerade jämte de särskilt tillkallade sakkunniga har antagit benämningen

fettråvarukommittén.

Under utredningsarbetets gång har kommittén samrått med representanter

för av dess förslag berörda myndigheter och sammanslutningar såsom generaltullstyrelsen,

priskontrollnämnden, handels- och industrikommissionen

samt Tvättmedels-, tvål- och stearinindustriens råvaruförening u. p. a.

Med skrivelse den 22 april 1952 har kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden

till Kungl. Maj :t överlämnat en promemoria med förslag till tekniskt

system för stöd åt den svenska smörproduktionen och oljeväxtodlingen in. in.

Förslaget, vid vilket fogats utkast till författningar i ämnet, innefattar

nämndens och de särskilt tillkallade sakkunnigas sammanstämmande mening.

Kontrollstyrelsen har däremot haft annan mening såvitt angår prisregleringen

av inhemska oljeprodukter in. in. ävensom redovisningen och

uppbörden av vissa föreslagna avgifter.

Över promemorian och ämbetsverkens skrivelse har yttranden avgivits

av kommerskollegium, efter hörande av handelskamrarna i Stockholm, Gö
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

teborg, Malmö, Norrköping och Gävle, generaltullstyrelsen, Sveriges lantbruksförbund,

Riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges industriförbund,

Kooperativa förbundet samt Sveriges grossistförbund.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen får utskottet

hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan

återfinnes under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen,

nämligen

Nuvarande regleringssystem, s. 14—20.

Brister i det nuvarande regleringssystemet in. in., s. 20—21.

Sveriges internationella åtaganden, s. 22— 23.

Kommitténs förslag, s. 23—33.

Remissyttrandena, s. 33—37.

Departementschefen, s. 37—45.

Motioner m. m.

Av innehållet i de förenämnda motionerna ävensom en till utskottet inkommen

skrift i förevarande fråga må här återgivas följande.

I motionen 1:472 har bland annat anförts följande. Ett av huvudsyftena

med det nu föreslagna nya systemet uppgåves vara att befria den

tekniska industrien från den råvarufördyring, som för närvarande förekomme

på fettområdet. I den föreslagna förordningen angående reglering av införseln

av fettråvaror och fettvaror m. m. hade i enlighet härmed i 8 § intagits

bestämmelser om restitution av regleringsavgift och utbetalning av

regleringsbidrag. Detta skulle emellertid äga rum »i den omfattning och på

de villkor» Kungl. Maj :t eller, efter Kung''1. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden

bestämde. Av jordbruksministerns uttalande i propositionen (s.

41) framginge icke med önskvärd tydlighet i vilken omfattning och på vilka

villkor restitution resp. utbetalning av regleringsbidrag skulle äga rum. Den

enda begränsning av restitutionsrätten, som enligt motionärens uppfattning

finge ifrågakomma, borde grundas på den rent praktiska synpunkten, att

myndigheterna icke gärna borde taga befattning med ett stort antal ansökningar,

som avsåge ett relativt obetydligt restitutionsbelopp. Motionären

hade fördenskull intet att erinra mot jordbruksministerns uttalande om en

begränsning av restitutionsrätten till att avse vad som överstege ett visst belopp,

exempelvis 50 kronor, per fyraveckorsperiod, men ville däremot bestämt

vända sig mot fettråvarukommitténs förslag, refererat å s. 25 i propositionen,

att restitutionsrätten skulle kunna begränsas till vissa branscher,

där den vore av mera väsentlig betydelse för produktionskostnaderna, eller

till de fall, där den erlagda avgiften utgjorde mer än en viss procent av

färdigvarans värde. Restitutionsrätten borde sålunda i princip icke förbehållas

någon viss bransch. Rätten borde vidare — med nyss angivna, av

praktiska skäl betingade undantag — avse regleringsavgiften i dess helhet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

15

Vad nu anförts i fråga om restitution av regleringsavgift för importerad

råvara gällde givetvis i samma mån sådant regleringsbidrag, som skulle utgå

för inhemska råvaror.

Till stöd för yrkandena i motionen 11:597 har framhållits bland

annat följande. Enligt propositionsförslaget skulle importen av utländska

fettvaror och fettråvaror under en övergångstid handhavas av en för ändamålet

särskilt bildad ekonomisk förening, i vilken oljefabriker, margarinfabriker,

raffinaderier och andra industriella fettkonsumenter skulle vara

representerade. Den centralisering av fettvaruimporten som tillskapandet

av denna ekonomiska förening innebure vore ur flera synpunkter betänklig.

Den vore föga överensstämmande med andan i det förslag till lag mot konkurrensbegränsningar

som nyligen framlagts. Såsom kommerskollegium påpekat

i sitt remissyttrande vore det uppenbart, »att en sådan monopolställning,

som ifrågavarande förening skulle erhålla, komme att medföra en

starkt konkurrensbegränsande effekt». Den föreslagna monopoliseringen av

importen vore ett led i den statliga jordbrukspolitiken och komme därigenom

av allt att döma att falla utanför den tilltänkta lagen mot konkurrensbegränsningar.

Motionärerna ville emellertid fästa uppmärksamheten på att

staten här avsåge att direkt framskapa en konkurrensbegränsning, som till

sin räckvidd och sin effektivitet vida överträffade flertalet av de konkurrensbegränsningar

som kunde tänkas drabbas av den nyssnämnda lagen. Motionärerna,

som i en särskild motion med anledning av Kungl. Maj :ts proposition

angående denna lag intagit den ståndpunkten att konkurrensbegränsningen

på jordbrukets område i princip borde behandlas på samma sätt som

övriga konkurrensbegränsningar, ville också understryka handelsministerns

yttrande i nämnda proposition, att statsmakterna även vid offentlig reglering

borde söka främja betingelserna för fri konkurrens. Vissa argument

kunde dock anföras till stöd för ett arrangemang som detta under en kort

övergångsperiod. Då propositionen ej gåve någon vägledning för en bedömning

av hur förhållandena skulle gestalta sig om frågan gåves en annan lösning,

kände sig motionärerna därför nödsakade att acceptera förslaget. Det

skedde dock under den uttryckliga förutsättningen att åtgärden angåves

gälla en klart avgränsad övergångsperiod, förslagsvis längst till den 30 juni

1955, samt med det bestämda förbehållet, att möjligheten att vinna medlemskap

i den ekonomiska föreningen icke begränsades till industriella fettkonsumenter,

utan alt föreningen gjordes öppen även för de företagare

inom handeln som kunde ha intresse av att bli medlemmar genom att de

importerade de varor som berördes av regleringen. En begränsning till endast

de industriella fettkonsumenterna skulle uppenbarligen på ett alldeles

onödigt sätt ytterligare skärpa föreningens monopolistiska karaktär.

Till utskottet har i anledning av den förevarande propositionen inkommit

eu den 27 april 1953 dagtecknad skrift från Sveriges kemiska industrikontor,

vari anförts bland annat följande. Kemikontoret hade kommit till den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

bestämda uppfattningen att de föreslagna bestämmelserna angående avgift

för margarin som användes för framställning av fettemulsion in. in. icke

skulle ha åsyftad verkan. De toge nämligen sikte på framställning av ersättningsmedel

för grädde enbart ur margarin. En förutsättning för att en

vara skulle betraktas som margarin vore att densamma vore smörliknande

(54 § livsmedelsstadgan). För framställning av ersättningsmedel för grädde

kunde — med användning av vissa apparater — lika lätt användas ofärgade

fettvaror, vilka icke vore smörliknande men liksom margarin förutom

vatten innehölle fett och emulsionsmedel. Dylika varor förekomme numera

i handeln under sådana namn som »bakfett» eller »bakhjälpmedel». Till

följd av att sådana varor icke vore att betrakta som margarin i livsmedelsstadgans

mening — de vore närmast att anse som ersättningsmedel för

margarin — salubjödes de ofta med väsentligt lägre fetthalt än den för

margarin i livsmedelsstadgan föreskrivna (82 %). Det vore möjligt att genom

tillsats av emulsionsmedel bibringa dylika produkter en konsistens, som

närmade sig smörets eller margarinets. Köparna av varan kunde därför lätt

få en felaktig uppfattning om varans fetthalt. För att en vara skulle betraktas

såsom fettemulsion måste den vara grädd- eller mjölkliknande och

kunde alltså icke likna smör eller margarin. För att de föreslagna bestämmelserna

skulle få åsyftad verkan vore det enligt kemikontorets mening

nödvändigt att i 1 § av ovannämnda författningsförslag orden »av margarin»

utginge, vilket måste föranleda även vissa andra ändringar. Avgiften

kunde i så fall icke fastställas till ett visst högsta belopp för varje vid tillverkningen

använt kg margarin utan torde böra hänföra sig till mängden

framställt ersättningsmedel för grädde. Valde man denna form av beskattning

torde det böra övervägas om icke i stället förordningen om accis å

fettemulsion borde utsträckas till att omfatta jämväl tillverkning av sådan

fettemulsion som förbrukades i tillverkarens egen rörelse. Kemikontoret

ville dock starkt understryka att möjligheterna att kontrollera tillverkning

av fettemulsion och andra ersättningsmedel för grädde, liksom även tillverkning

av grädde ur smör, för användning i egen rörelse vore ytterst små.

Med hänsyn därtill och på grund av önskvärdheten av kompletterande bestämmelser

i livsmedelsstadgan i fråga om ersättningsmedel för margarin

ville kemikontoret för sin del hemställa att riksdagen vid behandling av

proposition nr 196 icke toge definitiv ställning till frågan om utfärdandet

av särskilda lagbestämmelser beträffande tillverkning av fettemulsion m. m.,

som förbrukades i tillverkarens egen rörelse.

Utskottets yttrande.

Enligt 1947 års riksdagsbeslut angående riktlinjerna för den framtida

jordbrukspolitiken skall från statsmakternas sida eftersträvas, bland annat,

att genom prispolitiska medel för jordbruksbefolkningen åstadkomma

en med andra befolkningsgrupper likvärdig inkomststandard. En av de vik
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

tigare förutsättningarna för att nå detta mål angavs vara, att jordbrukets

inkomster av smörproduktionen blev tillfredsställande. I den mån godtagbara

förutsättningar för eu export icke förelåg, skulle därför avsättningen

av smör inom landet till skäligt pris skyddas.

Utskottet finner det uppenbart, att ett stöd åt smörproduktionen icke kan

upprätthållas, om man icke samtidigt vidtager åtgärder för att efter marknadsläget

anpassa prisrelationen mellan å ena sidan smör samt å andra

sidan margarin och övriga varor, som kan ersätta smör. Såsom framgår av

den i propositionen lämnade redogörelsen har i sådant syfte införts ett accissystem,

som för närvarande omfattar konstister, matolja och annat ersättningsmedel

för smör eller flott. Till skydd för avsättningen av grädde har

vidare accis införts å fettemulsion. Å margarin utgår däremot numera icke

någon accis. Vid sidan av detta system regleras priserna på vissa fettvaror,

däribland sådana, som är grundläggande vid margarintillverkningen, genom

ett särskilt clearingförfarande i förening med en viss centralisering av importen

av sådana varor ävensom beslag därå samt reglering av handeln på

området. Fettråvarukommittén har bland annat framhållit, att dessa åtgärder

ursprungligen tillkommit i syfte att bemästra de försörjnings- och prisproblem,

som uppstod i samband med det senaste världskriget. Sedermera

har de emellertid kommit att ingå som ett led i den statliga jordbruksregleringen,

i det att som riktlinjer för clearingpriserna tages de priser, som genom

statsmakternas beslut i fråga om de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets

område skall gälla för inhemska fetter. Clearingen avser numera

svenskt oljeväxtfrö och olja av sådant frö ävensom margarin samt följande

importerade varor, nämligen margarinråvaror vare sig importen sker i form

av oljehaltiga fröer och frukter eller såsom olja, linfrö och linolja samt

vissa tvätt- och rengöringsmedel. Clearingförfarandet omfattar även vissa

fettsyror.

Det nuvarande regleringssystemet är emellertid enligt vad den verkställda

utredningen givit vid handen behäftat med betydande svagheter, framför allt

såvitt angår möjligheterna till kontroll. I fråga om accisförfarandet sammanhänger

olägenheterna till stor del med den omständigheten, att accis

utgår efter varans användningsområde och icke efter dess beskaffenhet.

Till belysande härav har kommittén framhållit, att raffinerad, flytande vegetabilisk

olja är belagd med accis i fall, då den användes till matnyttigt

ändamål, men är fri från accis, därest den begagnas för tillverkning av matnyttig

vara, som utgör självständigt föremål för accis. Sådan olja är icke

heller belagd med accis, då den användes till annat än matnyttigt ändamål.

På liknande sätt förhåller det sig i fråga om kokosolja, medan palmkärnolja,

som i stor utsträckning kan ersätta denna, över huvud taget icke är

belagd med accis. Även clearingförfarandet lider av vissa svagheter. Detta

förfarande omfattar sålunda såsom framgår av det förut anförda endast

vissa vegetabiliska fetter samt härdad valolja. Andra animaliska fetter än

sistnämnda olja — t. ex. slakterifett — faller däremot icke därunder, trots

att de i stor utsträckning är utbytbara mot de nyssnämnda fetterna. Såsom

2 llihang till riksdagens protokoll 19Ö3. 7 samt. Nr 54.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 5b.

en väsentlig brist framhåller kommittén vidare, att förfarandet icke löser ett

så väsentligt spörsmål som hur den tekniska industrien i män av behov

skall kunna befrias från råvarufördyring. Härtill kommer, att förfarandet

icke torde kunna upprätthållas utan stöd av beslag eller liknande. De krisförfattningar,

som reglerar dylika ingripanden, har emellertid i huvudsak

tillkommit i helt andra syften och torde därför komma att upphöra att gälla

efter hand som dessa syften blir inaktuella. Vid nu angivna förhållanden

synes icke heller clcaringförfarandet utgöra någon lämplig anordning.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om att det nuvarande

regleringssystemet med hänsyn till anförda förhållanden icke längre bör

tillämpas. Utskottet finner i likhet med departementschefen uppenbart att

ett regleringsförfarande behövs även för framtiden.

Enligt det framlagda förslaget skall regleringssystemet utformas så, att

viss avgift får uttagas inom en av statsmakterna fastställd ram. Det förutsättes,

att jordbruksnämnden — i likhet med vad som gäller dylika avgifter

i övrigt på jordbrukets område — bemyndigas att fastställa avgifternas

storlek ävensom att uppbära dessa. Med hänsyn till att fettvaror för beredning

av matfett är i stor utsträckning utbytbara mot varandra, skall enligt

förslaget i princip alla fettråvaror och fettvaror av animaliskt och vegetabiliskt

ursprung omfattas av avgiftsbeläggningen. Undantag avses endast

skola göras för sådana varor, som icke alls eller i vart fall icke ekonomiskt

är användbara för matnyttigt ändamål. Ett restitutionsförfarande avses vidare

skola införas i fråga om importerade varor, vilka användes för sådant

tekniskt ändamål, som icke omfattas av avgiftsbeläggningen. Eu motsvarighet

till restitutionsbeloppet skall lämnas för inhemskt slakterifett, om

detta användes för icke avgiftsbelagt ändamål. Restitution skall även kunna

äga rum vid reexport. Därjämte skall möjlighet finnas att vid export av

vegetabiliska oljor och andra fetter av inhemskt ursprung lämna regleringsbidrag,

uppgående högst till motsvarande restitutionsbelopp.

Utskottet delar departementschefens mening att det nu angivna systemet

synes medge en lämplig lösning av uppgiften att å ena sidan i enlighet med

1947 års riksdagsbeslut skydda avsättningen av den inhemska smörproduktionen

och å andra sidan bereda näringslivet största möjliga frihet och utrymme

för konkurrens. Den föreslagna anordningen ger även möjlighet att

skydda den inhemska oljeväxtodlingen i den utsträckning, som årligen fastställes

i samband med prövningen av oljeväxtpriserna. De kontrollsvårigheter,

som enligt vad förut anförts vidlåder det nuvarande regleringssystemet,

skulle i huvudsak försvinna.

Med hänsyn till vad sålunda anförts tillstyrker utskottet att det nu tilllämpade

accis- och clcaringförfarandet ersättes med ett system, innefattande

en särskild avgiftsbeläggning av fetter och oljor. Då det smörskydd, som

skapas genom en sådan avgiftsbeläggning, emellertid icke är till fyllest för

att skydda avsättningen av grädde, delar utskottet departementschefens uppfattning

om att det även i fortsättningen är nödvändigt att uttaga en särskild

accis på flytande fettemulsioner. Förslaget om en begränsning uppåt av ac
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande nr 5b.

cisen till 2 kronor för kilogram föranleder icke invändning från utskottets

sida.

Vad gäller det föreslagna avgiftssystemet finner utskottet icke anledning

till erinran mot vad departementschefen anfört i fråga om regleringens omfattning

och reglerna för avgiftsbeläggningen. Ej heller har utskottet någon

erinran mot departementschefens förslag att bibehålla den nuvarande ordningen

med avräkning av vinster och förluster på den inhemska oljeväxtodlingen

över den inom jordbruksnämnden inrättade clearingkassan för fettvaror.

Vad angår redovisningen av avgiftsmedlen instämmer utskottet likaledes

i departementschefsförslaget.

I fråga om den föreslagna restitutionsrätten finner utskottet visserligen

ur principiell synpunkt önskvärt alt denna rätt skall tillkomma samtliga

företagare inom tillverkningsområdet. I likhet med vad departementschefen

härutinnan anfört anser utskottet dock att man icke kan bortse från afl

det ur administrativ synpunkt är angeläget att antalet restitutionsansökningar

icke blir alltför stort. Då flertalet industrier i större eller mindre

omfattning torde förbruka fett, synes det utskottet nödvändigt att Kungl.

Maj :t bemyndigas att med ledning av vunna erfarenheter meddela direktiv

rörande restitutionsrättens framtida omfattning. Den i motionen I: 472 gjorda

hemställan i fråga om restitutionsrätten m. in. kan utskottet på grund

härav icke tillstyrka.

Utskottet har icke heller något att erinra mot förslaget att icke omedelbart

övergå till fullt fri import av fettråvaror och fettvaror utan att under

en övergångstid välja formen av centraliserad import genom eu för ändamålet

särskilt bildad ekonomisk förening. Utskottet förutsätter härvid att

frågan om fri import upptages till förnyad prövning sedan föreningen verkat

under någon tid, då möjlighet torde finnas att säkrare bedöma lämpligheten

av ytterligare frisläppande av importen på detta område. Då det önskemål,

som föranlett yrkandet under punkt 1 i motionen 11:597, lämpligen

kan tillgodoses genom en dylik omprövning, finner utskottet icke anledning

att uttala sig för den i nämnda motion föreslagna tidsbegränsning, under

vilken importföreningen skulle vara verksam.

Vad angår frågan om rätt till medlemskap i föreningen vill utskottet göra

det uttalandet att det, därest omständigheterna så skulle påkalla, bör beredas

möjlighet jämväl för andra företagare än industriella fettkonsumenter att

vinna medlemskap i föreningen. Med det anförda torde motionen II: 597 få

anses besvarad i förevarande del.

Utskottet har även upptagit till behandling de av Sveriges kemiska industrikontor

till utskottet framförda problemen i fråga om avgiftsbeläggning

av margarin, som användes för framställning av fettemulsion m. in.

De av kemikontoret framförda erinringarna finner utskottet böra beaktas i

så måtto att förordningen i detta ämne bör givas sådan utformning, att avgiftsbeläggningen

i fråga omfattar alla slag av fettvaror, vari ingår annat

lett än mjölkfett. Sådan utvidgning av förordningens räckvidd nödvändiggör

emellertid med hänsyn till svårigheterna vid övervakningen av förord
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

ningens efterlevnad införandet av vissa skärpta bestämmelser rörande uppgiftslämning.

Sålunda bör i 10 § i förordningen föreskrivas skyldighet jämväl

för tillverkare av fettvaror att lämna uppgift om gjorda försäljningar

av dylika varor, som kan användas vid sådan tillverkning som avses il §•

Vidare bör i 12 § införas bestämmelser av innebörd, att domstol tillika skall

förplikta icke anmäld tillverkare att erlägga skatt enligt gällande grunder.

I övrigt erfordras vissa ändringar av redaktionell natur.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 196 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas,

1) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående reglering av införseln av fettråvaror och

fettvaror in. m.;

2) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

om accis å fettemulsion in. in.;

3) antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning

angående avgift för margarin som användes för

framställning av fettemulsion m. in. med de ändringar av

rubriken samt av 1, 2, 5, 7, 8, 9, 10 och 12 §§, som framgår

av följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottets förslag.

Förslag

till

förordning angående avgift för

margarin som användes för

framställning av fettemulsion

m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som, för annat ändamål än för

förbrukning i eget hushåll, av margarin

framställer vara, som kan användas

såsom ersättningsmedel för

grädde eller för beredning av sådant

ersättningsmedel, skall enligt vad här

förordning angående avgift för

fettvaror som användas för

framställning av fettemulsion

m. m.

Härigenom 1''örordnas som följer.

1 §•

Den som, för annat ändamål än för

förbrukning i eget hushåll med användande

av fettvara, i vilken ingår

annat fett än mjölkfett, framställer

vara, som kan användas såsom ersättningsmedel

för grädde eller för

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 5i.

21

Kungl. Maj.ts förslag.

nedan stadgas erlägga särskild avgift.

Vad nu sagts skall dock ej gälla,

då av margarin för försäljning framställes

sådan vara, som avses i förordningen

den 1953 (nr

) om accis å fettemulsion m. m.

Den som använder margarin på sätt

i första stycket sägs benämnes i denna

förordning tillverkare.

2 §•

Avgift för sådan tillverkning, som

avses i 1 §, utgår med det belopp,

som Kungl. Maj :t bestämmer, dock

med högst 5 kronor för varje vid tillverkningen

använt kilogram margarin.

Avgiften utgör lägst 50 kronor

för varje hel eller påbörjad kalendermånad,

under vilken tillverkningen

bedrives.

5 §•

Tillverkare skall för varje kalenderkvartal

upprätta och senast å femtonde

söckendagen efter kvartalets

utgång till kontrollstyrelsen avlämna

en på tro och heder avgiven deklaration

angående den myckenhet

margarin, som under kalenderkvartalet

av honom använts för ifrågavarande

ändamål.

Där så ■—----------

Utskottets förslag.

beredning av sådant ersättningsmedel,

skall enligt vad här nedan stadgas

erlägga särskild avgift. Vad nu

sagts skall dock ej gälla tillverkning

för försäljning av sådan vara, som

avses i förordningen den

1953 (nr ) om accis å fettemulsion

in. m.

Den som bedriver tillverkning som

i första stycket första punkten sägs

benämnes i denna förordning tillverkare.

2 §•

Avgift för sådan tillverkning, som

avses i 1 §, utgår med det belopp,

som Kungl. Maj :t bestämmer, dock

med högst 5 kronor för varje vid tillverkningen

använt kilogram avgiftspliktig

fettvara. Avgiften utgör lägst

50 kronor för varje hel eller påbörjad

kalendermånad, under vilken tillverkningen

bedrives.

5 §•

Tillverkare skall för varje kalenderkvartal

upprätta och senast å femtonde

söckendagen efter kvartalets

utgång till kontrollstyrelsen avlämna

en på tro och heder avgiven deklaration

angående den myckenhet

av gifts plikti g fettvara, som under kalenderkvartalet

av honom använts för

ifrågavarande ändamål.

än kalenderkvartal.

7 §• 7 §.

Tillverkare skall samtidigt med Tillverkare skall samtidigt med

deklarationens avlämnande erlägga '' deklarationens avlämnande erlägga

den avgift, som skall utgå för den i den avgift, som skall utgå för den i

deklarationen upptagna kvantiteten deklarationen upptagna kvantiteten

margarin. fettvara.

Avgiften erlägges -— --kontrollstyrelsens postgirokonto.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

Kungl. Maj.ts förslag.

B §•

Erlägges icke avgift inom föreskriven

tid, må kontrollstyrelsen meddela

tillverkaren förbud tills vidare,

till dess avgiften guldits, att bedriva

tillverkning, som avses i 1 §.

Utskottets förslag.

8 §.

Erlägges icke avgift inom föreskriven

tid, må kontrollstyrelsen meddela

tillverkaren förbud tills vidare,

till dess avgiften guldits, att bedriva

tillverkning, som avses i 1 § första

stycket första punkten.

Tillverkare är---finner erforderligt.

Ställes ej---motsvarande tillämpning.

Försummar tillverkare att inbetala

avgift, som det enligt denna förordning

åligger honom att erlägga, må

avgiften på framställning av kontrollstyrelsen

omedelbart utmätas med

det belopp, vartill kontrollstyrelsen

efter verkställd undersökning fastställer

densamma.

Försummar hos kontrollstyrelsen

anmäld tillverkare att inbetala avgift,

som det enligt denna förordning åligger

honom att erlägga, må avgiften

på framställning av kontrollstyrelsen

omedelbart utmätas med det belopp,

vartill styrelsen efter verkställd

undersökning fastställer densamma.

9 §. 9 §.

Överinseendet å —--- av kontrollstyrelsen.

Tillverkare är pliktig att för tillsyn

bereda kontrolltjänsteman, närhelst

han det påfordrar, tillträde

till samtliga för tillverkarens rörelse

använda lokaler, att meddela kontrollstyrelsen

eller kontrolltjänsteman

alla begärda upplysningar angående

inköp och förbrukning i rörelsen

av margarin samt att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter,

som kontrollstyrelsen för erhållande

av en betryggande kontroll

över avgiftens behöriga erläggande

meddelar, ävensom de anvisningar,

som kontrolltjänsteman i enlighet

med kontrollstyrelsens föreskrifter1

kan komma att lämna. j

Tillverkare är pliktig att för tillsyn

bereda kontrolltjänsteman, närhelst

denne det påfordrar, tillträde

till samtliga för tillverkarens rörelse

använda lokaler, att meddela kontrollstyrelsen

eller kontrolltjänsteman

alla begärda upplysningar angående

inköp och förbrukning i rörelsen

av fettvaror samt att ställa sig

till efterrättelse de särskilda föreskrifter,

som kontrollstyrelsen för erhållande

av en betryggande kontroll

över avgiftens behöriga erläggande

meddelar, ävensom de anvisningar,

som kontrolltjänsteman i enlighet

med kontrollstyrelsens föreskrifter

*kan komma att lämna.

Tillverkare, som---för kontrolltjänsteman.

10 §. 10 §.

Den som tillverkar eller försäljer Den som tillverkar eller försäljer

maskiner, som kunna användas vid maskiner eller fettvaror, som kunna

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande nr 54.

Utskottets förslag.

användas vid sådan tillverkning som

avses i 1 §, är pliktig att på anfordran

av kontrolltjänsteman lämna

denne uppgift om gjorda försäljningar

av dylika maskiner och fettvaror.

12 §.

Den som utan anmälan varom sägs

i 3 § eller i strid mot förbud enligt

8 § första stycket bedriver tillverkning,

som avses i 1 §, straffes med

dagsböter.

Där tillverkning bedrivits utan anmälan

skall tillverkaren förpliktas erlägga

avgift med belopp, som skolat utgöras,

därest anmälningsskyldigheten

fullgjorts.

4) medgiva Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder

för genomförande av ett tekniskt system för stödet av den

inhemska smörproduktionen och oljeväxtodlingen i huvudsaklig

överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i

propositionen;

B) att följande motioner, nämligen

1) motionen I: 472 av herr Nordenson, samt

2) motionen II: 597 av herr Kollberg m. fl.,

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad

utskottet ovan anfört, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Kungl. Maj.ts förslag.

sådan tillverkning som avses i 1 §,

är pliktig att på anfordran av kontrolltjänsteman

lämna denne uppgift

om gjorda försäljningar av dylika

maskiner.

12 §.

Den som utan anmälan varom sägs

i 3 § eller i strid mot förbud enligt

8 § första stycket bedriver tillverkning,

som avses i 1 §, straffes med

dagsböter.

Slockholm den 12 maj 1953.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Gustaf Elofsson,

Spetz, Velander, Falk*, Ramberg*, Niklasson*, Söderquist och Damström;

samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Orgård, Sjölin, Brandt, Kollberg, Allard, Kärrlander, Vigelsbo* och Nilsson

i Svalöv*.

Icke närvarit vid justering av betänkandet.

637462. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:287 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten