Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 57

1953-05-19 · 45 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1953:57, Bevillningsutskottets betänkande nr 57

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

1

Nr 57.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1953/54, m. m., jämte i ämnet

väckta motioner.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret 1953/

54 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 2 januari 1953 (Bilaga 1 till

statsverkspropositionen 1953: Inkomster å driftbudgeten) har chefen för

finansdepartementet nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1953/54

jämte därmed sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält

riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1952 med inkomstberäkning

för nämnda budgetår.

I en den 24 april 1953 dagtecknad proposition nr 227 angående komplettering

av riksstatsförslaget för budgetåret 1953/54, m. m. har Kungl. Maj :t

föreslagit riksdagen att

dels antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr

155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;

2) förordning med bestämmelser om taxering till investeringsavgift i vissa

fall;

dels ock, bland annat, besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,

som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i

preliminär skatt för hela budgetåret 1953/54 med 110 procent av grundbeloppet.

Propositionen nr 227 har i här berörda delar hänvisats till bevillningsutskottet.

Ovannämnda vid proposition nr 227 fogade författningsförslag är av följande

lydelse. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 7 samt. Nr 57.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

1) Förslag

till

förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923

(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker.

Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker1, vilken jämlikt förordning

den 29 februari 1952 (nr 63) gäller intill utgången av juni månad 1953, skall

äga fortsatt giltighet intill utgången av juni månad 1954.

2) Förslag

till

förordning med bestämmelser om taxering till investeringsavgift

i vissa fall.

Härigenom förordnas som följer.

Vad i förordningen den 14 december 1951 (nr 794) om särskild avgift vid

vissa investeringar (investeringsavgift) finnes stadgat om skyldighet för

fysisk eller juridisk person att erlägga dylik avgift för investeringar inom

viss förvärvskälla, skall gälla jämväl beträffande sådana investeringar inom

den ifrågavarande förvärvskällan, som verkställts under det beskattningsår

(räkenskapsår), för vilket taxering till statlig inkomstskatt i första instans

verkställes år 1955 eller 1956, under förutsättning att i nyss angivna räkenskapsår

ingår kalenderåret 1953 eller del därav samt detta förhållande helt

eller delvis föranletts av att räkenskapsår så omlagts att något av de räkenskapsår

vilka utgått efter den 29 februari 1952 kommit att omfatta annan

tidrymd än tolv månader. Bestämmelserna i förordningen om investeringsavgift

rörande skyldighet att avlämna deklaration till ledning för taxering

till sådan avgift, m. m. skola därvid äga motsvarande tillämpning.

Den omständigheten att fysisk eller juridisk person, vars första räkenskapsår

för den ifrågavarande förvärvskällan utgått efter den 29 februari

1952, låtit detta första räkenskapsår omfatta annan tidrymd än tolv månader

medför icke att bestämmelserna i denna förordning bliva tillämpliga.

Till utskottets behandling har hänvisats följande i anledning av proposition

nr 227 väckta motioner, nämligen

a) de likalydande motionerna I: 499 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 615 av

herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, att riksdagen, under uttalande av

att en statlig budgetpolitik enligt i motionerna angivna riktlinjer bort och

bör föras, måtte besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses

i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall vad angår senare

hälften av budgetåret 1953/54 ingå i preliminär skatt med 100 procent

av grundbeloppet; samt

b) de likalydande motionerna I: 500 av herr Ohlon in. fl. och 11:616 av

herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen med ändring av Kungl. 1

1 Senaste lydelse av förordningen se 1950:570.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

3

Maj:ts förslag om en uttagningsprocent av 110 för hela budgetåret 1953/54

måtte besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 §

1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall för senare hälften av

budgetåret 1953/54, d. v. s. från den 1 januari 1954, utgå med 100 procent

av grundbeloppet».

Till behandling i detta sammanhang har utskottet upptagit följande vid

riksdagens början väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna I: 10 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 17 av herr

Hjalmarson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte antaga följande

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581) om

kvarlåtenskapsskatt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt

(nr 581) skall upphöra att gälla med utgången av juni månad

1953.»

2) de likalydande motionerna I: 18 av herr Lindblom m. fl. och II: 28 av

herr Ohlin m. fl., vari hemställts, »att riksdagen för sin del måtte antaga följande
Förslag
till
förordning

angående upphävande av förordningen den 14 december 1951

(nr 794) om särskild avgift vid vissa investeringar (investeringsavgift).

Härigenom förordnas, att förordningen den 14 december 1951 (nr 794)

om särskild avgift -sid vissa investeringar (investeringsavgift) upphäves från

och med ingången av 1953, dock att förordningen fortfarande skall gälla i

fråga om 1953 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1953.»

3) de likalydande motionerna I: 37 av herr Gustaf Elof sson in. fl. samt

11:48 av herrar Johansson i Norrfors och Carlsson i Bakeröd, vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

utredning och förslag angående avskaffande av kvarlåtenskapsskatten och

eventuellt som kompensation härför en skärpning av arvsskatten på större

förmögenheter»;

4) de likalydande motionerna I: 158 av herrar Ola Persson och öhman

samt II: 211 av herrar Holmberg och Hagberg i Stockholm, vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta, att statliga inkomstskatten för svenska aktiebolag

m. fl. skall höjas från 40 till 50 procent av den beskattningsbara inkomsten

och att i anledning härav antaga följande

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig

inkomstskatt.

Härigenom förordnas att 10 § mom. 2 a) i förordningen den 26 juli 1947

om statlig inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse:

10 §.

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter som icke äro

aktiebolag samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligt

1 mom.;

50 procent av den beskattningsbara inkomsten i den mån skatten icke

skall beräknas enligt c) här nedan;

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1954.»

5) de likalydande motionerna I: 165 av herrar Näslund och Söderquist

samt II: 205 av herr Åqvist m. fl., vari hemställts, »att riksdagen för sin

del måtte antaga följande

Förslag

till

förordning angående upphävande av förordningen den 19 december 1952

med bestämmelser om värdering av varulager vid 1954 års taxering till statlig

och kommunal inkomstskatt (nr 755).

Härigenom förordnas, att förordningen den 19 december 1952 med bestämmelser

om värdering av varulager vid 1954 års taxering till statlig

och kommunal inkomstskatt (nr 755) skall omedelbart upphöra att gälla.»

6) de likalydande motionerna I: 166 av herrar Näslund och Söderquist

samt II: 206 av herr Åqvist m. fl., vari hemställts,

»att riksdagen måtte besluta att, därest riksdagen avslår förslaget om

att upphäva förordningen den 19 december 1952 med tillfälliga bestämmelser

om värdering av varulager vid taxering till statlig och kommunal

inkomstskatt (nr 755), 1 § i nämnda förordning måtte få följande lydelse:

’Ha skattskyldigs tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelse (varulager) vid utgången av det beskattningsår, för vilket taxering

till statlig och kommunal inkomstskatt verkställes av beskattningnämnd

i första instans år 1954, ökat vid jämförelse med varulagret vid utgången av

det beskattningsår, som gått till ända före den 1 mars 1953 eller, om den

skattskyldige så yrkar, det beskattningsår, som gått till ända närmast före

den 1 mars 1952 (jämförelselagret), skall vid beräkning av nettointäkt av

rörelse för förstnämnda beskattningsår gälla vad nedan i denna förordning

sägs.’»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

5

7) de likalydande motionerna I: 167 av herr Ewerlöf m. fl. och 11:202

av herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte antaga

följande

1) Förslag

till

förordning angående upphävande av förordningen den 14 december 1951

(nr 794) om särskild avgift vid vissa investeringar (investeringsavgift).

Härigenom förordnas, att förordningen den 14 december 1951 (nr 794)

om särskild avgift vid vissa investeringar (investeringsavgift) skall omedelbart

upphöra att gälla.

2) Förslag

till

förordning angående upphävande av förordningen den 19 december 1952

(nr 755) om värdering av varulager vid 1954 års taxering till statlig och

kommunal inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 19 december 1952 (nr 755)

om värdering av varulager vid 1954 års taxering till statlig och kommunal

inkomstskatt skall omedelbart upphöra att gälla.»

8) de likalydande motionerna 1:288 av herr Ohlon m. fl. och 11:364

av herr Ohlin in. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta dels att

kvarlåtenskapsskatten avskaffas från utgången av innevarande budgetår,

dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära utredning om en moderat höjning

av arvslottsbeskattningen samt framläggande för riksdagen av de

förslag utredningen kan föranleda»;

9) motionen II: 18 av herr Lundberg, vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att investeringsavgiften icke skall utgå efter den 31 december 1952

samt att handeln även skall undantagas från skyldigheten att erlägga investeringsavgift

för tiden före den 31 december 1952; ävensom

10) motionen 11:252 av herr Lundberg, vari hemställts, »att riksdagen

måtte hos Kungl. Maj :t anhålla om en skyndsam utredning av frågan om

införande av en särskild och starkt progressiv skatt för täckande av försvarsutgifterna

samt att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen inkomma med

de förslag, vartill utredningen kan föranleda».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda

yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna I: 37, I: 158, I: 167, II: 17,

II: 18, II: 28, II: 205, II: 206, II: 252, II: 364, II: 615 och II: 616.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Statsverkspropositionen.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å driftbudgeten under budgetåret 1953/54 är bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.....

Kronor

4 000 000 000

Kronor

Kupongskatt .............. ............

5 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ....

1 000 000

Skogsvårdsavgift ........

7 800 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter ..........................

300 000

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskaps- skatt ..............................

70 000 000

Lotterivinstskatt ......................

36 000 000

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. in.

60 000 000

4 180 100 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................

200 000 000

Bensinskatt ............................

440 000 000

640 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel ..............................

350 000 000

Varuskatt ............ ............

250 000 000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror . .

4 000 000

Skatt å kaffe............................

17 000 000

Tobaksskatt .................. ........

650 000 000

Brännvinstillverkningsskatt ..............

25 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandels- bolag ....................................

11 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj han- delsbolag ........ ......................

34 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å sprit- drycker ................................

650 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin

50 000 000

Maltdrycksskatt ........ ..............

80 000 000

Skatt å läskedrycker......................

35 000 000

Statlig nöjesskatt ..................

55 000 000

Skatt å elektrisk kraft ..................

35 000 000

2 246 000 000

Postverket (överskott) ....

10 000 000

Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen

lämnat följande redogörelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

7

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande

inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

verkställt beräkning av inkomsterna för såväl budgetåret 1952/53 som

1953/54.

Ämbetsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga

om verksamhetsåret 1951 haft att uppskatta inkomstutvecklingen under

verksamhetsåren 1952 och 1953 ävensom under de första månaderna under

1954. I fråga om skatteunderlagets utveckling har riksräkenskapsverket gjort

följande antaganden, varvid särskilda kalkyler gjorts för å ena sidan fysiska

personer och med dem likställda och å andra sidan aktiebolag.

Vad först gäller fysiska personer har inkomsten av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet,

som representerar 4/5 av de fysiska personernas nettoinkomst,

under verksamhetsåret 1951 stigit med 21 procent i jämförelse med

nästföregående år. Riksräkenskapsverket har framhållit, att möjligheterna

för en bedömning av utvecklingen under år 1952 ännu är begränsade. Ämbetsverket

har emellertid utgått från en något mer än 17-procentig stegring

av timförtjänsten för industriarbetare över genomsnittet för år 1951 och en

något större genomsnittlig ökning för övriga grupper löntagare. Med hänsynstagande

till att en viss nedgång i sysselsättningen torde ha inträffat

under 1952 har ämbetsverket kommit fram till en sannolik sammanlagd ökning

av inkomst av tjänst med 16 å 17 procent från år 1951 till 1952. I fråga

om inkomstutvecklingen för fysiska personer under 1953 framhåller riksräkenskapsverket

att denna torde komma att visa betydande olikheter i jämförelse

med de närmast föregående årens. Rakgrunden härtill är den avmattning

av den ekonomiska aktiviteten som inträtt under 1952. Ämbetsverket

betonar, att det aktuella lägets labila karaktär och starka beroende av utvecklingen

utomlands, liksom även de osäkra utsikterna på något längre

sikt beträffande bland annat den svenska exportens utveckling, motiverar en

försiktig bedömning av det framtida underlaget för statsinkomsterna. När

det gäller inkomst av tjänst har riksräkenskapsverket till en början räknat

med att större förändringar i lönenivån till följd av löneglidning icke torde

vara att vänta under 1953. Omfattningen av de avtalsmässiga lönestegringar,

som kan komma att bli resultatet av förhandlingar mellan arbetsmarknadens

parter, kan givetvis ännu inte överblickas, men torde under alla förhållanden

bli av betydligt mindre räckvidd än närmast föregående år. I högre

grad än som varit fallet tidigare under efterkrigstiden torde det inför 1953

även vara nödvändigt att beakta riskerna för inkomstbortfall till följd av sysselsättningssvårigheter

inom olika delar av näringslivet. Riksräkenskapsverket

har dock ansett att, även om det nuvarande labila läget under ogynnsamma

omständigheter skulle kunna utvecklas mot eu snabb försämring av sysselsättningen,

tillräckliga skäl icke föreligga för att grunda eu beräkning av

statens inkomster på ett sådant antagande. Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket

ansett sig böra grunda sina beräkningar på antagandet om

eu viss mindre höjning av den sammanlagda inkomsten av tjänst under år

1953 i jämförelse med år 1952 och ytterligare någon stegring under de första

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

månaderna 1954. Beträffande fysiska personers inkomster av övriga förvärvskällor

tillsammantagna har ämbetsverket räknat med en viss nedgång

under år 1953. — Inkomst av jordbruksfastighet har under verksamhetsåret

1951 visat en stegring på 33 procent och torde även under 1952 i betydande

grad ha påverkats av det gynnsamma resultatet av skogsbruket under avverkningssäsongen

1951/52. Genom bestämmelserna om investeringskonto

för skog, varigenom uppskov erhålles med taxeringen av på sådant konto

insatta skogsinkomster, sänkes emellertid taxeringsresultatet. Då inkomsterna

av jordbruksdriften torde ha förbättrats icke oväsentligt från 1951 till

1952, anser riksräkenskapsverket emellertid en viss ytterligare uppgång av

inkomsten av jordbruksfastighet vid 1953 års taxering sannolik. — Då beträffande

övriga förvärvskällor i varje fall icke någon betydande minskning

av inkomsten totalt sett är trolig, skulle, anser riksräkenskapsverket, resultatet

i avseende på den sammanlagda inkomsten av andra förvärvskällor

än tjänst bli någon stegring, dock sannolikt betydligt understigande den för

inkomst av tjänst antagna.

Vad därefter rör aktiebolagens taxerade inkomster utgjorde ökningen

under verksamhetsåret 1951 37 procent. Uppgången skulle ha varit än kraftigare

om icke för skogsindustrierna utgått konjunktur- och prisutjämningsavgifter,

vilka vid taxeringen varit avdragsgilla. Utvecklingen under år 1951

kan väsentligen återföras på en osedvanligt gynnsam exportkonjunktur.

Denna har under år 1952 brutits på de flesta punkter, vilket skulle tyda

på en försämring av bolagens rörelseresultat under sistnämnda år. Emellertid

kommer taxeringsutfallet att påverkas i höjande riktning av den tillfälliga

begränsning av den fria avskrivningsrätten, som genomförts för

verksamhetsåren 1952 och 1953. Även bortsett från denna lagstiftning, vars

verkningar är svåra att bedöma, torde bolagen ha en tendens att genom

utjämning mellan åren söka undvika alltför starka fluktuationer i den redovisade

vinsten. Med ledning av gjorda undersökningar och vissa allmänna

överväganden har riksräkenskapsverket funnit sig böra grunda sin beräkning

på antagandet, att det sammanlagda taxerade beloppet för svenska

aktiebolag för verksamhetsåret 1952 skall komma att nedgå med inemot

10 procent.

Utvecklingen av aktiebolagens inkomster under år 1953 är synnerligen

svår att förutse. Även om en ytterligare försämring icke är osannolik, har

riksräkenskapsverket i avvaktan på säkrare hållpunkter för ett bedömande

likväl utgått från en i jämförelse med år 1952 i stort sett oförändrad sammanlagd

taxerad inkomst.

Riksräkenskapsverket har erinrat om att nettoinkomsten för statsverket

å förevarande titel under ett budgetår utgöres av skillnaden mellan, å ena

sidan, å titeln redovisade intäkter av statsskatter, kommunalskatter samt

vissa medel, som uppbäres i samband med den allmänna uppbörden, och,

å andra sidan, utbetalningar av kommunerna tillkommande skattemedel,

återbetalningar av överskjutande preliminär skatt, omföringar av vissa influtna

medel till andra riksstatstitlar in. m. samt avsättning (netto) till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

9

fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Vid uppskattningen

av bruttoinkomsterna har ämbetsverket viss vägledning av den

inom verket förda uppbördsstatistiken ävensom av generalpoststyrelsens

månatliga rapporter om totalt influten skatt. På grundval av nämnda material

och under de gjorda antagandena angående inkomstutvecklingen har

riksräkenskapsverket kunnat beräkna uppbörden av preliminär skatt för

innevarande uppbördsår. Riksräkenskapsverket har utgått från, att bestämmelserna

om ränta å kvarstående skatt kan förväntas medföra, att den preliminära

B- och C-skatten kommer att bli närmare anpassad till den slutliga

skatten än vad tidigare varit fallet. Resultatet av preliminärskatteuppbörden

för uppbördsåret 1953/54 kommer, enligt vad ämbetsverket framhåller, att

starkt påverkas av inkomstutvecklingen under verksamhetsåret 1953, vilket

även gäller de under budgetåret 1953/54 infallade två terminerna av nästföljande

uppbördsår. Ämbetsverket har för sistnämnda uppbördsår förutsatt

oförändrad uttagningsprocent jämfört med år 1953, d. v. s. 110 procent. Inkomstberäkningen

för budgetåret 1953/54 måste enligt ämbetsverket inrymma

betydande osäkerhetsmoment med hänsyn till ovissheten beträffande inkomstutvecklingen

under det kommande året.

Riksräkenskapsverket framhåller vidare, att på grundval av 1951 års taxering

ett belopp av i runt tal 885 miljoner kronor påfördes de skattskyldiga

såsom kvarstående skatt, medan ett belopp av omkring 235 miljoner kronor

skulle återbetalas. Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna infordrade

uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund av 1952 års taxering till

i runt tal 830 miljoner kronor, medan återbetalningarna kan beräknas till

omkring 370 miljoner kronor. Den sålunda inträdda, till omkring 135 miljoner

kronor uppgående ökningen av den överskjutande skatten i förhållande

till föregående år, beror bland annat på skärpningen av tabelluttaget av

preliminär A-skatt från och med år 1951. Denna skärpning jämte det förhållandet

att betydande fyllnadsbetalningar av preliminär skatt avseende inkomståret

1951, beräknade till i runt tal 500 miljoner kronor, ägde rum

under våren 1952 till följd av bestämmelserna om ränta på kvarstående

skatt förklarar även, att den kvarstående skatten (brutto) nedgått i förhållande

till föregående år trots att taxeringsutfallet år 1952 innebar en synnerligen

kraftig uppgång av såväl fysiska personers som aktiebolags beskattningsbara

inkomster i jämförelse med 1951 års taxering. Sannolika storleken

av den kvarstående skatt, som kan komma att påföras på grundval

av 1953 års taxering, har riksräkenskapsverket — under förutsättning att

i likhet med året innan fyllnadsbetalningar kommer att äga rum i betydande

utsträckning — uppskattat till 800 å 900 miljoner kronor. Till inkomsterna

å titeln skall, förutom ett jämförelsevis mindre belopp i tillkommande

skatt, läggas den kommunala fastighetsskatten, vilken under budgetåret

1952/53 undergått eu betydande stegring i förhållande till närmast

föregående år till följd av höjda taxeringsvärden. För budgetåret 1953/54

räknas med ytterligare stegring, främst beroende på höjd kommunal utdebitering

mellan 1951 och 1952. Därtill kommer skogsvårdsavgifter och

annuiteter samt inflytande restantier.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Riksräkenskapsverkets beräkningar har lett till det resultatet, att bruttoinkomsterna

å förevarande riksstatstitel kommer att uppgå för budgetåret

1952/53 till inemot 7 900 miljoner kronor och för budgetåret 1953/54

till mellan 8 400 och 8 500 miljoner kronor.

Då utgifterna å titeln för budgetåret 1952/53 beräknas till omkring 3 800

miljoner kronor, inklusive en nettoavsättning till fonden för reglering av

utbetalningarna av kommunalskattemedel med 350 miljoner kronor, uppskattar

riksräkenskapsverket utfallet av inkomsttiteln för innevarande budgetår

till 4 100 miljoner kronor.

Beträffande nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket beräknat

utgifterna å inkomsttiteln på följande sätt. Utbetalningarna av kommunalskattemedlen

— här inbegripet dels förskott å kommunal inkomstskatt för

kalenderåret 1953, dels fastighetsskatten, dels ock slutavräkning på det under

kalenderåret 1951 utbetalade förskottet å kommunal inkomstskatt —

torde under kalenderåret 1953 komma att uppgå till omkring 3 385 miljoner

kronor, varav å första hälften av budgetåret 1953/54 skulle falla omkring

1 695 miljoner kronor. För andra hälften av budgetåret beräknas motsvarande

utbetalningar — med utgångspunkt från vad verket antagit beträffande

inkomstutvecklingen under år 1952 samt under förutsättning av

oförändrad kommunal utdebitering — belöpa sig till omkring 2 100 miljoner

kronor. Till kommunalskattemedlen, 3 795 miljoner kronor, skall läggas

förutom restitutioner, dels återbetalningar av överskjutande skatt, beräknade

till närmare 400 miljoner kronor, dels ock omföringar av utskiftnings-

och ersättningsskatt, pensionsavgifter, olycksfallsförsäkringsavgifter,

skogsvårdsavgifter och annuiteter med omkring 260 miljoner kronor. Någon

avsättning till fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel

synes enligt ämbetsverket icke böra ske för nästa budgetår,

medan däremot från fonden en återföring skall ske av under budgetåren

1951/52 och 1952/53 gjorda avsättningar, vilken återföring av verket beräknas

till 500 miljoner kronor, vilket belopp alltså inräknats i titelns bruttoinkomster.

Utgifterna å titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. under

nästa budgetår antages i enlighet härmed uppgå till mellan 4 400 och 4 500

miljoner kronor, innebärande ett inkomstöverskott av i runt tal 4 000 miljoner

kronor.

Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen

med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter

förordar riksräkenskapsverket, att titeln skatt å inkomst och förmögenhet

m. m. i riksstaten för budgetåret 1953/54 uppföres med 4 000 miljoner

kronor.

Inkomsten av kupongskatt, som av överståthållarämbetet beräknats

till 4,5 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket

upptagits till 5 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till

gällande riksstat med 1 miljon kronor.

Inkomsttiteln utskiftningsskatt och ersättningsskatt

har ämbetsverket för budgetåret 1953/54 beräknat till oförändrat 1 miljon

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

11

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln konjunkturskatt

upptagen till ett belopp av 150 miljoner kronor. Enligt uppgifter

från länsstyrelserna samt mellankommunala prövningsnämnden kan skatten

beräknas inflyta med cirka 45 miljoner under budgetåret 1952/53. Riksräkenskapsverket

beräknar emellertid inkomsterna under förenämnda budgetår

till 50 miljoner kronor. De mindre belopp, som kommer att inflyta

under budgetåret 1953/54 torde enligt ämbetsverket böra tillgodoföras inkomsttiteln

övriga diverse inkomster.

I fråga om inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, som i gällande riksstat uppförts med

200 000 kronor, har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna för vart och

ett av budgetåren 1952/53 och 1953/54 till 300 000 kronor.

Generalpoststyrelsens beräkningar av inkomsterna av arvslottsskatt,

gåvoskatt och k v arlåtens k apss katt slutar på i

runt tal 60 miljoner kronor för innevarande budgetår. Intäkterna för budgetåret

1953/54 bör enligt styrelsens uppfattning ej beräknas högre än 65

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket framhåller, att den nya fastighetstaxeringen

— liksom den beslutade höjningen av gränsen för beräkning av

kvarlåtenskapsskatt från 30 000 kronor till 50 000 kronor — visserligen icke

kan väntas nämnvärt påverka ifrågavarande titel under innevarande budgetår,

men att man på grund av värdestegring för andra kapitaltillgångar

torde böra räkna med en fortgående stegring av den normala uppbörden

under såväl innevarande som kommande budgetår. Under sistnämnda budgetår

kommer emellertid den berörda ändringen i skatteskalan att förorsaka

ett visst inkomstbortfall, vilket dock väl torde komma att kompenseras av

ökade inkomster till följd av de genom fastighetstaxeringen höjda fastighetsvärdena.

Varje år brukar också inflyta något eller några större engångsbelopp.

Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet härmed inkomsterna för

budgetåret 1952/53 till 65 miljoner kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i

riksstaten för budgetåret 1953/54 uppföres med 70 miljoner kronor, vilket

med 5 miljoner kronor överstiger i gällande riksstat upptaget belopp.

Lotteri vin sts katten, som för budgetåret 1951/52 uppgått till

33,c miljoner kronor och för det löpande budgetåret av generalpoststyrelsen

beräknats inflyta med i runt tal 35 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket

för vart och ett av budgetåren 1952/53 och 1953/54 uppskattats till

36 miljoner kronor, innebärande en höjning i förhållande till gällande riksstat

med 2 miljoner kronor.

Inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionss

t ä m p 1 a r in. in., som i gällande riksstat upptagits med 60 miljoner

kronor, beräknas av riksräkenskapsverket, med ledning av för innevarande

budgetår influten uppbörd, till 60 miljoner kronor för budgetåret 1952/53.

För budgetåret 1953/54 förordar riksräkenskapsverket att inkomsttiteln

upptages med samma belopp 60 miljoner kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat har intäkterna av fordonsskatten

och bensinskatten upptagits till 180 resp. 325 miljoner

kronor. Med utgångspunkt från vissa beräkningar rörande motorfordonsbeståndets

utveckling har riksräkenskapsverket — med hänsyn till de

från och med den den 1 januari 1953 förhöjda skattesatserna — beräknat

fordonsskatten till 185 miljoner kronor för innevarande budgetår och till

200 miljoner kronor för budgetåret 1953/54. Enligt beräkningarna av vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen kommer bensinskatten för budgetåren 1952/53

och 1953/54 att uppgå till 340 resp. 380 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

har emellertid i nära anslutning till av generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen,

överståthållarämbetet och länsstyrelserna verkställda kalkyler,

vilka i huvudsak sammanfaller med bränslekommissionens beräkningar,

uppskattat inkomsttiteln bensinskatt för budgetåret 1952/53 till 330 miljoner

kronor och för budgetåret 1953/54 till 365 miljoner kronor.

Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1951/

52 gav en behållen intäkt av ca 362 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande

budgetår uppförd med 350 miljoner kronor. Vid i november 1952

gjord uppskattning har generaltullstyrelsen — med beaktande bl. a. av inträdda

och väntade förändringar i bytesbalansen med utlandet och med hänsyn

till osäkerheten i den kommande konjunkturutvecklingen — beräknat

nettouppbörden för innevarande budgetår till 350 miljoner kronor och för

nästa budgetår till 325 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som godtagit

generaltullstyrelsens beräkning i fråga om såväl löpande som nästkommande

budgetår, upptar inkomsterna å titeln tullmedel till 350 miljoner

kronor för budgetåret 1952/53 samt förordar, att titeln, under förutsättning

av oförändrade tullsatser, för budgetåret 1953/54 uppföres med 325 miljoner

kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt,

varunder även redovisas intäkter av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten

å mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror ävensom

skatten vid tillverkning och import av personbilar och motorcyklar m. m.

upptagen till ett belopp av 225 miljoner kronor. De av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen

och länsstyrelserna verkställda beräkningarna om utfallet

av inkomsttiteln innebär, med förutsättningen att sistnämnda skatt

kommer att utgå även under nästkommande budgetår, en sammanlagd inkomst

å titeln under budgetåren 1952/53 och 1953/54 av 244 resp. 233 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket uppskattar här avsedda inkomster till

250 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1952/53 och 1953/54.

I fråga om titeln accis å margarin och vissa andra fettva

r o r, som i gällande riksstat uppförts med 3 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket

i enlighet med kontrollstyrelsens kalkyler beräknat inkomsterna

för vart och ett av budgetåren 1952/53 och 1953/54 till 4 miljoner

kronor.

Inkomsterna på titeln skatt å kaffe, som för innevarande budgetår

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

13

är uppförd i riksstaten med 17 miljoner kronor, har av generaltullstyrelsen

och statens jordbruksnämnd beräknats till oförändrat belopp, 17 miljoner

kronor för vart och ett av budgetåren 1952/53 och 1953/54. Riksräkenskapsverket

har anslutit sig till nämnda kalkyler.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 575 miljoner

kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten

för innevarande budgetår till 585 miljoner kronor.

Tobaksmonopolet har beträffande nästkommande budgetår kalkylerat

med en minskning av försäljningen av tobaksvaror utom av cigarretter utan

munstycken, för vilka en fortsatt ökning av kvantiteten förutsättes. Med utgångspunkt

härifrån och under antagande av oförändrade utförsäljningspriser

och ingen nämnvärd förändring av konjunkturförhållandena har tobaksmonopolet

funnit sig böra beräkna inkomsterna av tobaksskatt till ca

625 miljoner kronor för budgetåret 1953/54.

Riksräkenskapsverket — som med hänsyn till inkomsttillflödet under månaderna

juli—november 1952 funnit sig böra räkna med en högre inkomstnivå

än tobaksmonopolet kalkylerat med — har under förutsättning av oförändrade

priser uppskattat tobaksskattens avkastning för nu löpande budgetår

till 610 miljoner kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för

budgetåret 1953/54 upptages till 650 miljoner kronor.

Rrännvinstillverkningsskatten, som i gällande riksstat

upptagits till 24 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen för löpande

budgetår inflyta med 26 miljoner kronor. För budgetåret 1953/54 har styrelsen

beräknat intäkten till 25 miljoner kronor. Mot denna uppskattning

har riksräkenskapsverket icke haft något att erinra.

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, vilka i gällande riksstat

upptagits med 13 miljoner kronor, för budgetåret 1952/53 beräknas

till 13 miljoner kronor och för nästkommande budgetår till 11 miljoner

kronor.

Inkomsterna av rusd rycks försäljnings medel av detaljhandelsbolag

har i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 32

miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar

riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för budgetåret 1952/

53 till 33 miljoner kronor och för budgetåret 1953/54 till 34 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningss katten å spritdrycker

har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 625 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen beräknar, att inkomsterna å titeln för budgetåren

1952/53 och 1953/54 skall inflyta med 615 resp. 620 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,

som beräknat inkomsterna för budgetåret 1952/53 till

625 miljoner kronor, har för nästa budgetår räknat med oförändrat belopp,

625 miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningss k att å vin har i

riksstaten för löpande budgetår upptagits till 45 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen

har — under beaktande av den nuvarande tendensen i vinförsälj
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

ningen — beräknat inkomsten å denna titel till 48 miljoner kronor för löpande

och 50 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket,

som uppskattat inkomsterna för budgetåret 1952/53 till 50 miljoner

kronor, har för nästa budgetår i överensstämmelse med kontrollstyrelsens

kalkyler räknat med oförändrat belopp, 50 miljoner kronor.

Maltdryck sskatten, som i gällande riksstat upptagits till 75 miljoner

kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 79 miljoner kronor.

Styrelsen har uppskattat inkomsterna för nästa budgetår till i runt tal 80

miljoner kronor. Riksräleenskapsverket, som beräknat inkomsterna för innevarande

budgetår till 80 miljoner kronor, har i överensstämmelse med

kontrollstyrelsens kalkyler föreslagit, att titeln för budgetåret 1953/54 beräknas

till 80 miljoner kronor.

Skatten å läskedrycker, som i gällande riksstat upptagits till

35 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med ca 34 miljoner

kronor för vart och ett av budgetåren 1952/53 och 1953/54. Riksräkenskapsverket

uppskattar här avsedda inkomster för innevarande budgetår till

35 miljoner kronor och föreslår, att titeln för budgetåret 1953/54 beräknas

till samma belopp, 35 miljoner kronor.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter

beräknas inkomsterna å titeln statlig nöjesskatt, som i riksstaten

för löpande budgetår upptagits till 50 miljoner kronor, komma att

uppgå till 49,i miljoner kronor under vart och ett av budgetåren 1952/53

och 1953/54. Riksräkenskapsverket beräknar emellertid inkomsterna under

titeln för innevarande budgetår till 55 miljoner kronor och föreslår, att inkomstposten

för nästa budgetår upptages till likaledes 55 miljoner kronor.

Skatt å elektrisk kraft, som i riksstaten för löpande budgetår

upptagits till 45 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med

i runt tal 45 miljoner kronor för innevarande och 35 miljoner kronor för

nästa budgetår. Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot

kontrollstyrelsens beräkning.

I fråga om beräkningen av de olika inkomsttitlarna i riksstatsförslaget

ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives i

det följande.

I avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas

längre fram under riksdagen, förordar jag — med utgångspunkt från

att den statliga inkomstskatten alltjämt uttages med 110 procent av grundbeloppet

— att inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenh

e t m. m. preliminärt upptages med det av riksräkenskapsverket beräknade

beloppet 4 000 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har beräknat auto mobilskattemedlen

till 505 miljoner kronor, varav 200 miljoner kronor i fordonsskatt och 365

miljoner kronor i bensinskatt. Jag torde i detta sammanhang få erinra om

att Kungl. Maj :t genom beslut den 23 februari 1951 igångsatt en utredning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

15

angående beskattningen av motorfordonstrafiken. Enligt direktiven för utredningen

borde bl. a. frågan om fördelningen av beskattningen på motorfordon

och bensin tagas upp till prövning med sikte på en överföring av

större delen av skattebördan på motorfordonen. Vidare ifrågasattes en omfördelning

av fordonsskatt mellan fordon med olika viktklasser, vilket skulle

kunna medföra en total höjning av fordonsskattens ram. Utredningen torde

bli slutförd i sådan tid att ett förslag kan underställas nästa års riksdag.

Såsom jag förut antytt har jag emellertid för avsikt att senare göra hemställan

om att i avvaktan på resultatet av utredningen ett provisoriskt förslag

om höjning med 5 öre av skatten på bensin och brännolja framlägges

för riksdagen. Som skäl härför vill jag i förevarande sammanhang framhålla,

att de utgifter för vägväsendet m. in. som skall täckas av automobilskattemedel

och varom förslag framlägges under vederbörande huvudtitlar,

uppgår till sammanlagt 639,8 miljoner kronor. Detta belopp, som i stort sett

motsvarar utgifterna för den nuvarande omfattningen av verksamheten inom

vägväsendet enligt rådande kostnadsnivå, överstiger de beräknade automobilskattemedlen

med i runt tal 75 miljoner kronor. I avvaktan på det förslag

angående bensinskatten, som senare kommer att föreläggas riksdagen,

föreslår jag att titeln för bensinskatt preliminärt beräknas till 440 miljoner

kronor, varigenom automobilskattemedlen skulle uppgå till i runt tal samma

belopp som de utgifter, som skall täckas av dessa medel. Anmärkas må,

att jag i annat sammanhang framlagt förslag om restitution i vissa fall av

skatt å bensin, som användes i jordbrukets drift. Bifalles detta förslag av

riksdagen bör titeln nedräknas med 1,5 miljoner kronor.

Titeln t u 11 m e d e 1 har enligt av generaltullstyrelsen lämnade uppgifter

av riksräkenskapsverket upptagits med 325 miljoner kronor, innebärande

en minskning med 25 miljoner kronor jämfört med budgetåret 1952/53.

Generaltullstyrelsen har bl. a. räknat med en icke oväsentlig nedgång av importen

av maskiner och andra med värdetull belagda varor ävensom en

minskning av tullmedelsuppbörden med hänsyn till osäkerheten i den kommande

konjunkturutvecklingen. I avvaktan på närmare erfarenheter föreslår

jag emellertid, att ifrågavarande inkomsttitel uppföres med samma belopp

som för innevarande budgetår, nämligen 350 miljoner kronor.

Beträffande titeln omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna till

625 miljoner kronor såväl för budgetåret 1952/53 som budgetåret 1953/54.

Som framgår av ämbetsverkets redogörelse har ifrågavarande inkomsttitel

under de senaste fem åren utfallit med icke oväsentligt högre belopp än vad

som förutsetts vid inkomstberäkningen. Jag föreslår därför, att inkomsttiteln

upptages med 650 miljoner kronor för budgetåret 1953/54.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

I propositionen nr 227 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.

Departementschefen bär därvid anfört bl. a. följande:

I skrivelse den 21 mars 1953 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktion avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1953/54. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande

myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande de

olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket i huvudsak anfört följande.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Beräkningen av denna titel står

till följd av källskattesystemet i nära samband med de antaganden som göras

beträffande inkomstutvecklingen under hela den tid som beräkningen

omfattar. I fråga om fysiska personer gäller detta särskilt den sammanlagda

löneinkomsten, enär variationer i densamma giva direkt utslag i avseende

på den inflytande preliminärskattens storlek. Bestämmelserna om ränta å

kvarstående skatt ha numera medfört, att samma förhållande i högre grad

än tidigare kan väntas gälla även i fråga om svenska aktiebolag. Under

budgetåret 1951/52 —- då räntebestämmelserna första gången voro tillämpliga

— kompletterades sålunda inbetalningarna under de ordinarie uppbördsterminerna

av preliminärskatt med omfattande fyllnadsbetalningar

under våren 1952. Härigenom har den under våren 1953 påräkneliga uppbörden

av kvarstående skatt blivit i motsvarande mån mindre. Även under

innevarande budgetår torde en liknande utveckling vara att vänta. I

vilken utsträckning möjligheterna till fyllnadsbetalning under våren 1953

komma att utnyttjas — vilket i sin tur vid givet taxeringsresultat blir bestämmande

för den uppbörd av kvarstående skatt som kan väntas under budgetåret

1953/54 — kan emellertid icke med större säkerhet bedömas. Ej

minst med hänsyn härtill synes det lämpligt, att utfallet av skattetiteln för

innevarande budgetår och beräkningen av titeln för nästkommande budgetår

bedömas i ett sammanhang.

I sin senaste inkomstberäkning angav riksräkenskapsverket vissa förutsättningar

för beräkningen av löneinkomsternas utveckling under år 1953,

vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda påpekades, att den från tidigare

år kända löneglidningen praktiskt taget torde ha upphört under år 1952,

varigenom lönenivån vid slutet av året endast obetydligt skulle avvika från

den för år 1952 genomsnittliga nivån. Icke heller väntades större förändringar

i lönenivån till följd av löneglidning under år 1953. Beträffande den

för de totala löneinkomsterna betydelsefulla sysselsättningsutvecklingen räknades

icke, totalt sett, med större förändringar i förhållande till det vid

beräkningstillfället gällande läget, även om det påpekades att en ogynnsammare

utveckling icke kunde uteslutas. Ej heller i detta hänseende synas

skäl föreligga att nu utgå från ändrade förutsättningar.

Resultatet av årets avtalsrörelse kunde vid beräkningen i december 1952

givetvis icke överblickas. I detta hänseende föreligga nu bättre hållpunkter

för beräkningen. Även om förhandlingarna för betydande delar av arbetsmarknaden

ännu icke äro avslutade, torde nu stå klart, att årets avtal komma

att medföra endast relativt obetydliga förskjutningar i löneläget.

Sammanfattningsvis anser sig riksräkenskapsverket fortfarande böra

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

17

grunda sina beräkningar på antagandet om någon, fastän i jämförelse med

decemberberäkningen något mindre, stegring av den sammanlagda inkomsten

av tjänst under år 1953 i jämförelse med år 1952 och ytterligare någon

stegring under de första månaderna 1954.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst

synes anledning ej föreligga att i detta sammanhang utgå från andra antaganden

än som redovisades i den senaste inkomstberäkningen. De inneburo

en mindre stegring år 1952 i jämförelse med år 1951 — huvudsakligen

hänförlig till inkomst av jordbruksfastighet — men för år 1953 åter någon

tillbakagång.

Vad beträffar aktiebolagen antogs i decemberberäkningen en nedgång

av den sammanlagda taxerade inkomsten på 5—10 procent för verksamhetsåret

1952 i jämförelse med 1951 års höga nivå och för verksamhetsåret

1953 oförändrad nivå i förhållande till 1952. Därvid hade beaktats den sannolika

effekten av den tillfälliga begränsningen av den fria avskrivningsrätten,

varom beslut hade fattats av riksdagen. Det låter sig icke heller nu göra

att med någon större grad av säkerhet bedöma taxeringsutfallet. Riksväkenskapsverket

har icke ansett sig ha skäl att frångå sina tidigare antaganden.

I decemberberäkningen gjordes det antagandet, att bestämmelserna om

ränta å kvarstående skatt skulle, liksom året före, föranleda aktiebolagen att

i avsevärd utsträckning erlägga fyllnadsbetalningar till den preliminärskatt,

som i vanlig ordning erlagts under uppbördsåret. Riksräkenskapsverket har

vid denna beräkning utgått från samma antagande som vid decemberberäkningen.

Beträffande beräkningarna kan vidare nämnas att det, liksom vid decemberberäkningen,

förutsatts skola inflyta belopp av storleksordningen

100 miljoner kronor i form av investeringsavgifter under båda de ifrågavarande

budgetåren. Det kan även påpekas, att det fortfarande räknas med

en uttagsprocent av 110 för den statliga inkomstskatten under såväl 1953

som 1954 och med oförändrad total kommunal utdebitering under år 1954

i jämförelse med år 1953. Den senare beräknas nu uppgå till 12,72 pr skattekrona.

1 förhållande till beräkningen i december 1952 föreligga ändrade förutsättningar

därigenom att riksdagen fattat beslut om höjning av folkpensionsavgifterna

från 1 januari 1954. Effekten härav på statsinkomsterna

kommer i första hand till synes som en stegring av preliminärskatteinkomsterna,

då folkpensionsavgifterna uppbäras i samband med den allmänna

uppbörden. Under budgetåret 1953/54 kommer denna uppbördsökning även

att vara liktydig med en nettoökning av de behållna inkomsterna på skattetiteln,

emedan den bokföringsmässiga omföringen från denna till titeln

folkpensionsavgifter baseras på senast kända uppgifter om debiterade pensionsavgifter,

vilket för budgetåret 1953/54 blir de vid 1953 års taxering påförda

avgifterna. För 1953 års riksdag har vidare framlagts förslag om vissa

ändringar i uppbördsförfarandet från den 1 januari 1954, innebärande

bland annat en effektivisering av skatteuppbörden genom uttagande av preliminärskatt

vid korttidsanställning. Även härigenom kommer preliminärskatteinkomsterna

under våren 1954 att öka i förhållande till tidigare beräkning.

Under de angivna förutsättningarna kunna de sammanlagda inkomsterna

å titeln i form av preliminärskatteuppbörd nu beräknas uppgå till mellan

(I 600 och 0 700 miljoner kronor under såväl innevarande som nästkommande

budgetår. Beträffande beräkningen av övriga inkomster å titeln liksom

beträffande utgifterna ha endast smärre justeringar gjorts.

2 Jlihang till riksdagens protokoll 191)11. 7 sand. .Vr .57.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

De sammanlagda inkomsterna å titeln skulle därigenom komma att uppgå

till mellan 7 800 och 7 900 miljoner kronor för innevarande budgetår och

till i runt tal 8 500 miljoner kronor för nästkommande budgetår. I sistnämnda

belopp ingår då en preliminärt beräknad återföring från fonden

för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel med 500 miljoner

kronor.

Utgifterna å titeln beräknas för budgetåret 1952/53 till mellan 3 800 och

3 900 miljoner kronor och för budgetåret 1953/54 till omkring 4 500 miljoner

kronor. Därvid har för det förstnämnda budgetåret medräknats en beräknad

nettoavsättning till nämnda fond med 350 miljoner kronor.

Den behållna inkomsten skulle sålunda uppgå för budgetåret 1952/53

till 4 000 miljoner kronor och för budgetåret 1953/54 till likaledes 4 000

miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket vill starkt understryka det ovissa i det antagande,

som gjorts i fråga om fyllnadsbetalningar av preliminär skatt för verksamhetsåret

1952. I den mån kvarskatteräntan icke föranleder fyllnadsbetalningar

i den utsträckning riksräkenskapsverket här räknat med, sker

en motsvarande förskjutning i skatteinkomsten från budgetåret 1952/53

till budgetåret 1953/54. Samma osäkerhet gäller motsvarande antagande beträffande

fyllnadsbetalningar våren 1954, fastän de betalningar, som då

kunna komma i fråga, vid de gjorda antagandena beträffande utfallet av

1954 års taxering, bli av betydligt mindre storleksordning.

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen

är denna inkomsttitel upptagen till 70 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen,

som i november 1952 beräknade de totala inkomsterna under titeln

i fråga till 65 miljoner kronor, har i skrivelse den 13 mars 1953, med

hänvisning bland annat till att uppbördssiffrorna under den hittills gångna

delen av löpande budgetår synas peka på ett lägre inkomstbelopp än vad

som tidigare förutsatts, anfört att inkomsterna under titeln för budgetåret

1953/54 böra uppföras med högst 65 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

beräknar nu inkomsterna på titeln för löpande budgetår till 60 miljoner kronor,

vilket är 5 miljoner kronor mindre än vid decemberberäkningen. Orsaken

till nedgången ligger delvis däri att under den hittills förflutna delen

av budgetåret inga större engångsbelopp influtit, vilket annars brukar

vara fallet. Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet, 70 miljoner kronor, får kvarstå oförändrat.

Lotterivinsts katten har i statsverkspropositionen beräknats till 36 miljoner

kronor. I sin ovan nämnda skrivelse har generalpoststyrelsen efter förnyad

beräkning föreslagit samma belopp. Riksräkenskapsverket anser, att

titeln i det slutliga riksstatsförslaget bör upptagas till 36 miljoner kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen

uppförts med 60 miljoner kronor, vilket även stod i

överensstämmelse med generalpoststyrelsens beräkning i november 1952.

Styrelsen har med utgångspunkt från hittills kända uppbördssiffror för innevarande

budgetår nu ansett sig böra beräkna uppbörden under titeln i

fråga till högst 56 miljoner kronor för budgetåret 1953/54. Enligt riksräkenskapsverkets

mening bör titeln i det slutliga riksstatsförslaget kunna

upptagas till oförändrat 60 miljoner kronor.

Fordonsskatt. Denna titel beräknades i december 1952 av riksräkenskapsverket

till 200 miljoner kronor, vilket belopp även uppförts i statsverkspropositionen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som i november 1952 likaså

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

19

föreslagit detta belopp, har i skrivelse den 3 mars 1953 meddelat, att därefter

ingenting framkommit, som föranleder ändring av denna beräkning.

Länsstyrelsernas beräkningar sluta nu på 185 miijoner kronor mot 171

miljoner kronor i november 1952. Med ledning av vad som nu är känt om

ökningen av fordonsbeståndet under år 1952 och om de faktorer, som kunna

beräknas påverka utvecklingen under år 1953, anser riksräkenskapsverket,

att de antaganden beträffande fordonsbeståndets tillväxt, vilka lågo till

grund för verkets beräkning i december 1952, fortfarande kunna godtagas.

Riksräkenskapsverket föreslår därför, att det i statsverkspropositionen upptörda

beloppet, 200 miljoner kronor, bibchålles.

Bensinskatt. Riksräkenskapsverket föreslog i december 1952, att denna

titel skulle beräknas till 365 miljoner kronor. I statsverkspropositionen bär

preliminärt upptagits ett belopp på 440 miljoner kronor, varvid förutsatts

en skattehöjning med 5 öre per liter på bensin och brännolja. Sedermera

har Kungl. Maj :t i proposition nr 83 förelagt riksdagen förslag till höjning

av skatterna på bensin och motorbrännolja från och med den 1 juli 1953

med 3 öre för liter liksom uttagande av skatten på motorsprit från nämnda

dag med 3 öre för liter.

De förnyade beräkningar, som verkställts av generaltullstyrelsen, kontrollstyrelsen

och länsstyrelserna, innebära under förutsättning av en sådan

skattehöjning, att inkomsterna på ifrågavarande titel skulle komma

att uppgå till ca 410 miljoner kronor för budgetåret 1953/54. Bränslekommissionen

uppskattar enligt skrivelse den 19 mars 1953 förbrukningen av

bensin och spritblandningar under budgetåret 1953/54 något lägre än i november

1952. Den nya beräkningen avviker dock icke väsentligt från de

antaganden om förbrukningen, som ligga till grund för generaltullstyrelsens

och kontrollstyrelsens ovannämnda beräkningar av skatteuppbörden. Beträffande

förutsättningarna för beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel

bör även beaktas, att enligt beslut vid årets riksdag rätt till viss restitution

av skatt på bensin, som användes vid jordbrukets drift, skall införas för

tiden den 1 januari 1953—den 31 december 1954. Kostnaden härför har beräknats

till 1,5 miljoner kronor för helt år.

Under hänvisning till vad sålunda anförts föreslår riksräkenskapsverket,

att titeln bensinskatt i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 410 miljoner

kronor.

Tullmedel. Denna titel har i statsverkspropositionen uppförts med 350

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1952 inkomsterna

till 325 miljoner kronor i överensstämmelse med generaltullstyrelsens

förslag. I skrivelse den 13 mars 1953 har generaltullstyrelsen meddelat, att de

vid styrelsens beräkning i november 1952 åberopade osäkerhetsmomenten

beträffande utrikeshandelns kommande utveckling visserligen alltjämt i

väsentliga delar kvarstå men att det vill synas, som om eu normal utveckling

från nu kända läge för utrikeshandeln skulle leda till att under budgetåret

1953/54 tu 11 medel suppbörden komine att bli högre än 325 miljoner

kronor och möjligen nå samma storlek som under kalenderåret 1953. Generaltullstyrelsen

har därför numera ansett sig böra för budgetåret 1953/54

upptaga uppbörden av tullmedel till netto 350 miljoner kronor. Med hänvisning

till vad generalIullstyrelsen anfört och till att tulhnedelsinkomsterna

under innevarande budgetar nu kan väntas bli något högre än vad som

tidigare beräknats eller 360 miljoner kronor, får riksräkenskapsverket föleslä,

att titeln i det slutliga riksstatsförslaget upptages till 350 miljoner

kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

250 miljoner kronor, vilket belopp även föreslagits av riksräkenskapsverket.

Denna beräkning vilade på förutsättningen, att skatten vid tillverkning och

import av personbilar m. in. skulle komma att utgå även under budgetåret

1953/54 efter i huvudsak oförändrade grunder. Ivungl. Maj:t har sedermera

i proposition nr 85 förelagt riksdagen förslag med denna innebörd. Kontrollstyrelsens

och generaltullstyrelsens förnyade beräkningar ge tillsammans

ett belopp av 244 miljoner kronor, under förutsättning att bilaccisen kvarstår,

mot 233 miljoner kronor vid motsvarande beräkningar i november

1952. Orsaken till uppräkningen ligger huvudsakligen i att skatten på choklad

och konfityrvaror numera väntas ge högre avkastning. Inkomsterna

på titeln varuskatt beräknas redan för innevarande budgetår komma att

uppgå till 250 miljoner kronor. Med hänsyn härtill förordar riksräkenskapsverket,

under förutsättning att varubeskattningen bibehålies efter i huvudsak

oförändrade grunder, att titeln för budgetåret 1953/54 beräknas till 260

miljoner kronor eller 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Accis å margarin och vissa andra fettvaror. I statsverkspropositionen har

för denna inkomsttitel upptagits 4 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och

statens jordbruksnämnd ha vid förnyade beräkningar bibehållit detta belopp.

Det har emellertid framhållits, att beräkningsgrunderna bli helt förändrade,

därest den föreslagna omläggningen av accissystemet på fettvaruområdet

skulle genomföras under den tid beräkningarna avse. Riksräkenskapsverket

förordar, under förutsättning av oförändrade grunder för fettvarubeskattningen,

att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet bibehålies.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket föreslog i sin inkomstberäkning i december

1952, att för denna titel skulle upptagas ett belopp på 650 miljoner

kronor, vilket även uppförts i statsverkspropositionen. Aktiebolaget Svenska

tobaksmonopolet har i skrivelse den 10 mars 1953 meddelat, att det

fortfarande, liksom i november 1952, anser sig böra föreslå att titeln beräknas

till 625 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar för innevarande

budgetår tobaksskatten till 600 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

anser sig för det kommande budgetåret alltjämt böra räkna med en fortgående

omsättningsökning och föreslår, att titeln för budgetåret 1953/54

upptages till oförändrat 650 miljoner kronor.

Rusdrgcksförsäljningsmedel av partihandelsbolag. I statsverkspropositionen

har denna titel beräknats till 11 miljoner kronor, varvid för aktiebolaget

Vin- & sprileentralen, till vilket inkomsterna på titeln i första hand hänföra

sig, förutsatts en avsättning på 5 miljoner kronor till dispositionsfonden. Sedan

avtal numera träffats med aktiebolaget Vin- & spritcentralen om ändrad

tidpunkt för inleverans till statsverket av omsättningsskatt på spritdrycker

och på vin, har emellertid behovet av en sådan avsättning bortfallit. Kontrollstyrelsen

har därför vid förnyad beräkning föreslagit, att titeln uppföres

med 16 miljoner kronor, och riksräkenskapsverket föreslår att detta belopp

upptages i det slutliga riksstatsförslaget.

Rusdrgcksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag har i statsverkspropositionen

beräknats till 34 miljoner kronor. Titeln beräknas för innevarande

budgetår giva 33 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har vid förnyad beräkning

bibehållit statsverkspropositionens belopp och riksräkenskapsverket får

därför föreslå, att ifrågavarande titel i det slutliga riksstatsförslaget upptages

till oförändrat 34 miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

21

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel upptogs i

statsverkspropositionen till 650 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket hade

vid sin decemberberäkning föreslagit 625 miljoner kronor, medan kontrollstyrelsen

förordat 620 miljoner kronor. I skrivelse den 12 mars 1953 har

kontrollstyrelsen beräknat titeln till 630 miljoner kronor. Med hänsyn till

att inkomsterna redan under innevarande budgetår beräknas uppnå detta

belopp, vilket innebär en snabbare stegring än vad som tidigare antagits, anser

riksräkenskapsverket att titeln för budgetåret 1953/54 bör kunna upptagas

med det i statsverkspropositionen beräknade beloppet, 650 miljoner

kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin, maltdrycksskatt samt skatt å

läskedrycker. Dessa titlar ha i statsverkspropositionen upptagits med respektive

50, 80 och 35 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har efter förnyad beräkning

föreslagit samma belopp, och riksräkenskapsverket förordar, att för

ifrågavarande titlar statsverkspropositionens belopp bibehållas oförändrade.

Statlig nöjesskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1952 denna

inkomsttitel till 55 miljoner kronor, vilken uppskattning godtagits i statsverkspropositionen.

Länsstyrelserna beräknade i november 1952 titeln till

drygt 49 miljoner kronor och ha vid förnyad uppskattning stannat vid ungefär

samma belopp. Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning kan titeln redan

under innevarande budgetår beräknas ge en inkomst av närmare 55 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen

uppförda beloppet på 55 miljoner kronor för budgetåret 1953/54 bibehålies.

Skatt å elektrisk kraft har i statsverkspropositionen upptagits med 35 miljoner

kronor, vilket belopp även bibehållits av kontrollstyrelsen vid förnyad

beräkning. Riksräkenskapsverket förordar i anslutning härtill, att statsverkspropositionens

belopp upptages oförändrat i det slutliga riksstatsförslaget.

För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december

1952 i anslutning till postverkets beräkning ett belopp av 10 miljoner kronor,

vilket även upptagits i statsverkspropositionen. I skrivelse den 6 mars

1953 har generalpoststyrelsen avgivit förnyad beräkning av inkomsterna på

titeln i fråga. Den nya beräkningen visar i jämförelse med motsvarande kalkyl

i oktober 1952 relativt små förskjutningar av postverkets inkomster och

utgifter och resulterar liksom då i ett inkomstöverskott på ca 10 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket föreslår i anslutning härtill, att i det slutliga

riksstatsförslaget som inkomst av postverket uppföres oförändrat 10 miljoner

kronor.

Departementschefen.

Beträffande vissa skatte politisk a åtgärder som vidtagits i konjunkturdämpande

syfte har departementschefen i propositionen nr 227 anfört

bl. a. följande:

Vad först investeringsavgiften beträffar uttalade jag i finansplanen att

denna avgift, mot bakgrunden av då rådande ekonomiska läge, tills vidare

borde bibehållas under året, liksom andra investeringsbegränsande åtgärder.

Om det ekonomiska liiget skulle förändras ytterligare i depressiv riktning,

skulle emellertid frågan om investeringsavgiftens fortbestånd omprö
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

vas. I enlighet med vad jag i det föregående anfört har en dylik förändring

inte inträtt och jag anser därför att anledning nu icke föreligger till annat ställningstagande

än att investeringsavgiften bör bibehållas jämväl för beskattningsåret

1953. Mot bakgrunden av de rådande utsikterna på arbetsmarknaden

och de samhällsekonomiska risker som är förbundna därmed kan det

enligt min mening icke vara tillrådligt att genom ett slopande av investeringsavgiften

för innevarande beskattningsår stimulera till en ytterligare

ökad sysselsättning på investeringsområdet under den stundande sommaren

med därav följande tendenser till inflationistiska spänningar. Även om investeringsavgiften

sålunda icke bör slopas tidigare än vad i förordningen

avsetts, får man emellertid räkna med att investeringsavgiftens investeringsbegränsande

effekt i vissa fall redan kan ha upphört eller i allt fall upphör

före utgången av 1953. Detta sammanhänger med investeringsavgiftens

konstruktion. Byggnadsarbeten under 1953, som avslutas först efter detta

beskattningsårs utgång, drabbas således icke av avgift. Avgörande tidpunkt

är i detta fall nämligen när den nya byggnaden i räkenskaperna uppföres

på konto för färdigställda fastigheter och detta skall ske då byggnaden tages

i bruk. Maskiner som nu beställes men levereras först efter beskattningsårets

utgång undgår likaledes avgift; leveransdagen är nämligen i detta

fall avgörande. Då leveranstiden i vissa fall är ganska lång — detta gäller

nybyggda fartyg men även en del andra maskiner och inventarier — följer

härav att den investeringsbegränsande effekten i viss omfattning redan

upphört och under tiden fram till årets utgång alltmer uttunnas. Vad sist

sagts har avseende även å vissa andra investeringar som en rörelseidkare

gör, t. ex. mera tidskrävande grundförbättringsarbeten å mark. Å andra

sidan gäller att avgiften beträffande vissa slag av investeringar bevarar

sin investeringsbegränsande effekt ända till beskattningsårets utgång. Detta

är fallet beträffande köp av färdig byggnad, reparation och underhåll av

byggnad samt vissa arbeten i gruva. Kvar står emellertid att investeringsavgiftens

verkan i betydelsefulla hänseenden steg för steg minskas under hösten.

Detta kan anses som en lämplig företeelse inför avgiftens upphörande

vid årsskiftet. Såsom jag vid upprepade tillfällen tidigare uttalat bör den

nämligen inte ges förlängd giltighet.

Vid 1952 års riksdags höstsession fattades beslut om att den vid vårsessionen

beslutade inskränkningen i rätten till fri lagervärdering skulle upphävas

för år 1952, varjämte motsvarande lättnader under vissa betingelser förutskickades

beträffande år 1953. I finansplanen underströk jag, att begränsningen

av rätten till fri lagervärdering borde tillämpas allenast därest utvecklingen

visade alt detta var betingat av konjunkturpolitiska skäl. Jag framhöll

därför, att jag vid den framtida tidpunkt, då utvecklingen under 1953 kunde

med större säkerhet bedömas, ämnade överväga huruvida det kunde befinnas

obehövligt med särskilda åtgärder mot spekulativa lagerökningar. Min avsikt

är därför att, om det vid liden för riksdagens höstsession visat sig att

tendenser till spekulativ lagerhållning ej förekommit, föreslå att ifrågavarande

bestämmelser skall upphävas jämväl för år 1953.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

23

Vad angår behovet av särskilda bestämmelser i anledning av investeringsavgiftens

avveckling har departementschefen anfört följande:
Inför

investeringsavgiftens avveckling uppkommer frågan huruvida särskilda

avvecklingsföreskrifter bör meddelas. Jag har förut framhållit, att

den omständigheten att investeringsavgiftens verkan under hösten steg för

steg minskas får anses vara en lämplig företeelse inför avgiftens upphörande.

Det finnes emellertid anledning undersöka huruvida särskilda avvecklingsföreskrifter

av annan anledning finnes påkallade. Jag får härom anföra följande.

Gällande bestämmelser är så konstruerade att investeringsavgift träffar

investeringar under beskattningsår, som ligger till grund för 1953 och 1954

års taxeringar. För dem, som taxeras enligt den s. k. kontantmetoden, innebär

detta att avgiften träffar investeringar under kalenderåren 1952 och

1953. För rörelseidkare ävensom för jordbrukare med taxering enligt bokföringsmässiga

grunder är emellertid icke givet, att beskattningsåret sammanfaller

med kalenderåret. Såsom beskattningsår gäller i dessa fall räkenskapsår.

Och räkenskapsår kan avslutas vid annan tidpunkt än kalenderårsskifte.

Räkenskapsår, som avslutas senast den 28 (29) februari ett år, lägges

till grund för taxering samma år. Avslutas räkenskapsåret den 1 mars

eller senare, sker taxeringen först nästföljande år.

Av det sagda följer, att om en rörelseidkare haft räkenskapsavslut t. ex.

den 30 juni, taxeras han år 1953 för räkenskapsåret 1/7 1951—30/6 1952

och år 1954 för räkenskapsåret 1/7 1952—30/6 1953. Vid 1953 års inkomsttaxering

taxeras han jämväl till investeringsavgift, men på grund av de särskilda

övergångsbestämmelser, som fogats till förordningen om investeringsavgift,

undantogs från avgift sådana investeringar som låg i tiden före årsskiftet

1951/52. Detta innebär, att nämnde rörelseidkare taxeras till investeringsavgift

åren 1953 och 1954 för sammanlagt 18 månader, medan en rörelseidkare

med räkenskapsavslut vid kalenderårsskifte taxeras vid nämnda

båda tillfällen för investeringar under sammanlagt 24 månader.

Mot dessa konsekvenser av bestämmelsernas utformning kan givetvis ur

vissa synpunkter riktas invändningar. Jag anser likväl, att tillräckliga skäl

knappast föreligger för att meddela bestämmelser av innebörd att investeringarna

jämväl under tiden 1/7—31/12 1953 skall i detta fall avgiftsbeläggas.

Vederbörande har icke genom några särskilda åtgärder sökt bereda sig

obehöriga förmåner. Det kan vidare sägas, att denne rörelseidkare med visst

fog räknat med att investeringar, som kommer till stånd under andra halvåret

1953 och till vilkas utförande han dessförinnan förbundit sig, skulle gå

fria från avgift. Det skulle därför möjligen te sig stötande att avgiftsbelägga

dessa genom nytillkomna bestämmelser.

Som jag nyss framhöll, anser jag alltså övervägande skäl tala för att icke

införa någon avgiftsplikt i nyss angivna och därmed jämförbara fall.

Gällande bestämmelser lämnar emellertid utrymme för de avgiftsskyldiga

att genom speciella åtgöranden kringgå reglerna om investeringsavgift. I

dessa fall synes bedömandet böra bli ett annat än det nyss angivna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Något hinder föreligger icke för en rörelseidkare eller en jordbrukare med

bokföringsmässig inkomstredovisning att genom s. k. omläggning av räkenskapsår

undgå taxering år 1953 eller 1954. Om t. ex. räkenskapsavslutet

framflyttas från 31/12 1952 till 1/3 1953, sker icke någon taxering för inkomst

år 1953; nämnda räkenskapsår blir beskattningsår vid 1954 års taxering.

Och det räkenskapsår, som avslutas 1/3 1954, taxeras först år 1955, då

investeringsavgift ej skall med gällande regler uttagas.

De nu antydda fallen av omläggning av räkenskapsår kan varieras på ett

flertal olika sätt samt föranleda antingen att taxering ej sker ettdera av åren

1953 och 1954 eller ock att taxering väl sker båda dessa år men för en sammanlagt

kortare tidrymd än 24 månader. Särskilt torde följande möjlighet

böra uppmärksammas. Genom utsträckning av det räkenskapsår, som normalt

skolat avslutas den 31/12 1953, att avse tid efter den 28 februari 1954,

undgås investeringsavgift för år 1953. Härav följer emellertid även att någon

inkomsttaxering icke sker år 1954. Väl gör den skattskyldige härigenom

icke någon vinst ur inkomstskattesynpunkt om frågan bedömes på något

längre sikt. Ur stats- och kommunfinansiell synpunkt skulle emellertid avsevärda

olägenheter temporärt kunna inträda.

Det synes icke försvarligt med bestämmelser som skulle stimulera till dylika

åtgärder. Det är ej heller acceptabelt med regler som innebär, att den

lojale rörelseidkaren eller jordbrukaren skall erlägga en avgift, som den

mindre lojale med en mycket enkel åtgärd skulle kunna undandra sig.

Jag förordar därför, att sådana bestämmelser meddelas att, om någon omlagt

sitt räkenskapsår så att han taxeras år 1953 eller 1954 för inkomst avseende

annan tidrymd än 12 månader, han skall taxeras till investeringsavgift

jämväl år 1955 eller 1956 under förutsättning att omläggningen medfört

att inkomsttaxeringen sistnämnda år avsett beskattningsår som omfattat

kalenderåret 1953 eller del därav.

Det synes skäligt att från nyssnämnda bestämmelser undantaga den, som

påbörjat verksamhet under nu ifrågavarande tid och gjort sitt första räkenskapsavslut

å annan tid än efter 12 månaders verksamhet. Detta kan ske

genom en föreskrift av innebörd, att den omständigheten att det första räkenskapsåret

omfattar annan tid än tolv månader icke skall föranleda tilllämpning

av avvecklingsbestämmelserna. En sådan föreskrift skulle möjligen

kunna föranleda att ett bolag läte ett för ändamålet bildat dotterbolag

göra en viss investering för att därefter låta detta dotterbolag, genom ett

förlängt första räkenskapsår, undgå investeringsavgift. Ett dylikt illojalt

förfaringssätt torde emellertid möjliggöra en tillämpning av 18 § förordningen

om investeringsavgift.

Jag får tillägga, att om de bestämmelser, som jag i det föregående förordat,

godtages av riksdagen, finnes anledning antaga att omläggningar av

räkenskapsår i avgiftsundandragande syfte knappast skulle ifrågakomma.

Bestämmelserna skulle med andra ord icke komplicera taxeringsmyndigheternas

arbete.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

25

Rörande budgetläget har departementschefen i propositionen nr 227

anfört bl. a. följande:

I riksstaten för budgetåret 1952/53 har inkomsterna upptagits med 8 391

miljoner kronor och utgifterna med 7 220 miljoner kronor, innebärande ett

formellt budgetöverskott av 1 171 miljoner kronor. Jag konstaterade i finansplanen

till årets statsverksproposition, att den avmattning av konjunkturen

som inträtt under det sistförflutna året satt tydliga spår i den statsfinansiella

utvecklingen. Redan för nu löpande budgetår visade statsinkomsterna sålunda

en minskning i förhållande till riksstaten med 346 miljoner kronor.

Även om särskilda omständigheter medverkat till denna nedgång, återspeglade

den likväl omkastningen i de senaste årens inkomstutveckling. Jag förutskickade,

att det icke var osannolikt att inkomstminskningen i fortsättningen

av budgetåret skulle komma att visa sig ännu större. Såsom av den

föregående redogörelsen framgått, har riksräkenskapsverket nu i sin förnyade

inkomstberäkning ansett sig böra räkna med ett ytterligare inkomstbortfall

på 120 miljoner kronor. Minskningen hänför sig huvudsakligen till

en nedräkning av inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. från

4 100 till 4 000 miljoner kronor samt till sänkt överskott från vissa affärsverksfonder.

Inkomstskattetiteln upptages sålunda nu med samma belopp

varmed den ingår i inkomstberäkningarna för budgetåret 1953/54, jämfört

med 4 555 miljoner kronor i riksstaten. Denna utveckling sammanhänger givetvis

med den inträdda konjunkturavmattningen och inkomststabiliseringen.

I övrigt innebär riksräkenskapsverkets förnyade beräkning av inkomstutfallet

för löpande budgetår endast smärre justeringar i förhållande till vad

som redovisades i statsverkspropositionen. Inkomsterna upptages nu med

sammanlagt (8 391 — 346 — 120 =) 7 925 miljoner kronor.

Även beträffande utgiftssidan har, såsom jag framhöll redan i finansplanen,

en betydande förskjutning inträffat sedan riksstaten uppgjordes. Vid

statsverkspropositionens framläggande hade tillkommit utgifter på tilläggsstat

med tillhopa 357 miljoner kronor, framför allt sammanhängande med

ökade kostnader för försvaret och vägväsendet. De sammanlagda utgifterna

redovisades sålunda med ett belopp av (7 220 + 357 =) 7 577 miljoner kronor.

Det formella budgetöverskottet angavs till (1 171 —346 — 357 =) 468

miljoner kronor. Med hänsyn tagen till beräknad förbrukning av äldre reservationsanslag

uppskattades det kassamässiga överskottet till 268 miljoner

kronor. Emellertid underströk jag i finansplanen, att detta överskott i

verkligheten skulle komma att reduceras redan av den anledningen att ytterligare

utgiftsstegringar med bestämdhet kunde förutses. Det var därför

tveksamt om över huvud något överskott skulle komma att föreligga när

budgetåret gått till ända. De nu föreliggande beräkningarna visar på ytterligare

utgiftsökningar med tillhopa 198 miljoner kronor, varav 86 miljoner

kronor hänför sig till utgifter på tilläggsstat och 112 miljoner kronor till

beräknade anslagsöverskridanden. Av utgiftsökningen på tilläggsstat faller

51 miljoner kronor på anslag för finansiering av syssclsättningsberedskapen.

I övrigt hänför den sig i huvudsak till ökade anslag under fjärde huvudtiteln

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

och till avskrivningar. Anslagsöverskridandena faller till omkring halva beloppet

på anslagen till folkpensioner och producentbidrag samt till vissa försvarsändamål.

Återstoden fördelar sig på ett stort antal anslag på budgeten

och sammanhänger med förskjutningen i pris- och lönenivån. Med hänsyn

till vad nu anförts kan utgifterna för löpande budgetår beräknas till (7 577

-f- 198 =) 7 775 miljoner kronor, d. v. s. 555 miljoner kronor mer än vad

riksstaten utvisar. Resultatet av här redovisade förändringar på inkomstoch

utgiftssidan för löpande budgetår är att det formella budgelöverskottet,

om man bortser från indragning av reservationerna, nedgår till (7 925 —

7 775 =) 150 miljoner kronor eller med ytterligare 318 miljoner kronor i

förhållande till den i statsverkspropositionen framlagda utfallsberäkningen.

Härtill kommer en medelsförbrukning på äldre reservationsanslag som

uppskattas till 100 miljoner kronor. Det reella överskottet skulle således

komma att uppgå till cirka 50 miljoner kronor. Detta belopp ligger helt

inom budgetens felmarginal. Genom utvecklingens gång har således budgeten

för löpande budgetår kommit att bli jämnt balanserad från att vid tidpunkten

för riksstatens fastställande ha varit överbalanserad med drygt en

miljard kronor. Som framgår av det föregående är detta resultatet av inkomstminskningar

och utgiftsökningar på vardera i runt tal en halv miljard

kronor. Såsom jag utförligt belyste i finansplanen ger emellertid i dagens

läge en utveckling, där det tidigare vid riksstatens upprättande eftersträvade

budgetöverskottet krymper samman eller rent av försvinner, i och

för sig icke anledning till oro. överbalanseringen av budgeten var i den förut

rådande tillspetsade högkonjunkturen ett nödvändigt led i den ekonomiska

politiken för att hindra anspråken att spränga ramen för våra reala resurser.

Med den minskade aktivitet inom näringslivet som inträtt sedan riksstaten

för budgetåret 1952/53 gjordes upp bör en av utvecklingen föranledd

minskning av budgetöverskottet kunna accepteras.

Jag övergår härefter till att behandla det statsfinansiella läget för budgetåret

1553/54. I statsverkspropositionen upptogs inkomster och utgifter

till samma belopp, 8 168 miljoner kronor. Riksstatsförslaget var alltså

formellt balanserat. Med hänsyn till beräknad förbrukning av äldre reservationsanslag

på 50 miljoner kronor förelåg i själva verket ett reellt underskott

i budgeten med detta belopp. Underskottet låg emellertid helt inom

budgetens felgränser. De förskjutningar som nu kan konstateras på inkomst-

och utgiftssidan i förhållande till siffrorna i statsverkspropositionen

är mycket begränsade. Budgeten för nästa budgetår kan således fortfarande

sägas vara praktiskt taget balanserad. På inkomstsidan föreligger

eu nettominskning med 9 miljoner kronor till 8 159 miljoner kronor och

på utgiftssidan en nettominskning med 2 miljoner kronor till 8 166 miljoner

kronor. Detta innebär ett formellt underskott i driftbudgeten på 7 miljoner

kronor. Reservationsmedelsförbrukningen vid sidan av riksstaten beräknas

fortfarande till 50 miljoner kronor.

Vad inkomstsidan närmare beträffar vill jag först framhålla, att riksräkenskapsverkets

förnyade inkomstberäkning, såsom av den föregående

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

27

redogörelsen framgått, utvisar en nettominskning med 63 miljoner jämfört

med beräkningen i statsverkspropositionen. Å andra sidan tillkommer

nu en inkomstpost på 50 miljoner kronor med hänsyn till de förslag som

nyligen framlagts för riksdagen (prop. nr 196) rörande omläggning av det

nuvarande accis- och clearingsystemet för stöd åt den inhemska smörproduktionen

och oljeväxtodlingen. Av betydelse för bedömningen av budgetläget

under nästa budgetår är vidare följande förhållande. I statsverkspropositionen

upptogs inkomsttiteln bensinskatt till 440 miljoner kronor,

varvid räknades med en höjning av bensinskatten med 5 öre per liter. Med

hänsyn till att sedermera i proposition till riksdagen (nr 83) framlagts

förslag om höjning med allenast 3 öre per liter har riksräkenskapsverket

nedräknat inkomsttiteln med 30 miljoner kronor till 410 miljoner kronor.

I nyssnämnda proposition framhöll jag, att automobilskattemedlens specialbudget

för nästa budgetår skulle bli formellt underbalanserad med 30

miljoner kronor. Då emellertid underskottet endast sammanhängde med

att anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar anvisats för kalenderår

mot tidigare budgetår och någon kassamässig underbalansering i

verklig mening alltså icke förelåg, ansåg jag mig i avvaktan på resultatet

av 1951 års utredning rörande beskattningen av motorfordonstrafiken inte

böra förorda någon mot underskottet svarande höjning av bilbeskattningen.

Vid bedömningen av budgetutfallet för nästa budgetår bör följaktligen

utgiftssidan reduceras med motsvarande belopp, vilket kassamässigt sett

kommer att tagas i anspråk först under budgetåret 1954/55. Med beaktande

av det anförda kan sålunda det riksstatsförslag som nu framlägges sägas

vara överbalanserat med (SO — 7 =0 23 miljoner kronor.

Utgifterna på driftbudgeten, sådana de nu kan överblickas, slutar på

ett belopp av 8 166 miljoner kronor, innebärande en minskning med 2 miljoner

kronor i förhållande till statsverkspropositionen. Detta utgör resultatet

av å ena sidan utgiftsökningar med tillhopa 47 miljoner kronor under

egentliga statsutgifter, i huvudsak under försvars-, social- och civilhuvudtillarna,

å andra sidan en anslagsminskning för avskrivningar av nya kapitalinvesteringar

med 49 miljoner kronor med hänsyn till de definitiva

äskandena av bostadsbyggnadsanslagen under kapitalbudgeten.

Beträffande de tillfälliga statsinkomster som ingår i budgeten för nästa

budgetår vill jag erinra om mitt uttalande i finansplanen att det knappast

var möjligt att mera bestämt ange summan av dessa. Troligen översteg de

ej 250 miljoner kronor. Dessa inkomster kunde vägas mot utgifter för jordbruksregleringen

och den engångsbelastning på närmare 100 miljoner kronor

som folkpensionsreformen medförde under det första budgetåret, då

höjningen av folkpensionsavgiften ännu ej verkade med full kraft. I detta

hänseende vill jag nu erinra om att det för jordbruksreglcringcn erforderliga

subventionsbeloppet för nästa budgetår nedbringas med omkring 70

miljoner kronor i förhållande till vad som utgått under budgetåret 1952/53.

I följande sammanställning redovisas den sedvanliga översikten av inkomster

och utgifter å driftbudgeten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28 Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Driftbudgeten

Miljoner kronor

Budgetår

Inkomster

Utgifter

Över- eller

underskott

Reserva-

tionsmedels-

förbrukning

Verkligt

över- eller

underskott

1950/51 ..................

5 821

5 449

1 + 372

- 175

+ 372

1951/52 ..................

7 507

6 423

1 + 1 084

+ 138

+ 1084

1952/53 enl. riksstaten....

8 391

7 220

+ 1 171

- 100

+ 1071

> stv.prop. 1953

8 045

7 577

+ 468

- 200

+ 268

ny beräkning ....

7 925

*7 775

s+ 150

- 100

+ 50

1953/54 enl. stv. prop.....

8168

8168

—

- 50

— 50

ny beräkning ....

8159

8166

7

- 50

- 57

Såsom av det anförda framgår skiljer sig icke budgetförslaget för 1953/54

sådant det nu kan överblickas till sin karaktär från det som framlades i

statsverkspropositionen. Balans råder praktiskt taget mellan inkomster och

utgifter på driftbudgeten. Lånemedelsbehovct på kapitalbudgeten får täckas

genom upplåning i stället för som under de närmast föregående budgetåren

delvis eller helt genom ianspråktagande av överskott på driftbudgeten. Såsom

jag närmare utvecklade i finansplanen har det vid uppgörandet av budgeten

för nästa budgetår synts lämpligast att låta en konjunkturbild med de

drag som är karakteristiska för dagsläget bilda utgångspunkten. För denna

situation, som kännetecknas av ett mera normaliserat ekonomiskt klimat

och samhällsekonomisk balans, har den finanspolitiska målsättningen varit

att hålla balans mellan driftbudgetens inkomster och utgifter. Budgetutfallet,

såväl beträffande drift- som kapitalbudgeten, kommer självfallet att bli

beroende av den fortsatta konjunkturutvecklingen. Antaget att dagens konjunkturläge

blir i huvudsak bestående under det framförliggande året bör

man sålunda kunna räkna med ett balanserat utfall av driftbudgeten för

1953/54. Detta förutsätter emellertid att några mera betydande anslagsäskanden

på tilläggsstat icke framkommer. Något utrymme härför inom nuvarande

inkomstram föreligger icke.

Skulle emellertid en mera långtgående dämpning av konjunkturen inträda

med klart depressiva tendenser inom olika delar av näringslivet, måste man

räkna med att den nu framlagda budgeten i själva verket kommer att bli

underbalanserad. Såsom jag i finansplanen närmare utvecklat, ligger dock

en dylik utveckling i linje med de krav som i ett sådant läge måste ställas på

utformningen av statsmakternas ekonomiska politik. Finanspolitiken bör då

aktivt inriktas på att via en underbalansering av budgeten stimulera efterfrågan

i samhället. Å andra sidan bör man, såsom jag i det föregående betonat,

räkna med risker för att nya inflationistiska spänningar kan uppkom
1

Reservationsmedelsförändringar under äldre anslag inräknade.

2 Därav riksstat 7 220, tillägasstater I och II 443 samt överskridanden 113 mkr.

3 Exkl. indragna reservationer.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

29

ma. Särskild uppmärksamhet kräver här utvecklingen under sommarmånaderna,

varunder man inte kan utesluta möjligheten av översysselsättning

inom vissa branscher, exempelvis på byggnadsområdet. Skulle tendenser till

en uppflammande inflationskonjunktur ånyo framträda måste detta givetvis

få sina konsekvenser för den allmänna uppläggningen av finanspolitiken och

för realiserandet av 1953/54 års budget. Visserligen är, såsom jag understrukit

i finansplanen, möjligheterna begränsade att snabbt anpassa de finanspolitiska

åtgärderna till de kastningar som kan inträda i den ekonomiska

utvecklingen. Vissa möjligheter till modifiering av den statliga utgiftsramen,

särskilt på investeringsområdet, föreligger dock. Naturligtvis kan det även

tänkas att åstadkomma en förnyad överbalansering av driftbudgeten genom

åtgärder på inkomstsidan. Vad utgiftssidan beträffar uttalade jag redan i

finansplanen, att det ansetts önskvärt att skapa förutsättningar för en viss

flexibilitet i handhavandet av den statliga verksamheten. För den händelse

den ekonomiska utvecklingen skulle gå i riktning mot en tillspetsad högkonjunktur

med inflationistiska spänningar har planer sålunda gjorts upp för

en viss begränsning av investeringarna på kapitalbudgeten och av medelstilldelningen

på driftbudgeten för vissa ändamål av investeringsliknande natur,

i huvudsak på försvarets, vägväsendets och jordbrukets område. Jag vill erinra

om att de på drift- och kapitalbudgeten upptagna anslagsbeloppen i

några fall anpassats så att de rymmer vissa marginaler för en utökning

av verksamheten utöver den omfattning som i dagens läge befunnits lämplig.

I den mån konjunkturläget icke ger anledning till att taga dessa marginaler

i anspråk, kan sålunda budgetutfallet förutses komma att visa behållningar

på några av riksstatsanslagen.

I anslutning till den redogörelse för budgetläget som jag nu lämnat vill

jag även något beröra frågan om de automatiska utgiftsökningarna. Dessa

har påkallat ökad uppmärksamhet under senare år vid bedömningen av den

statsfinansiella utvecklingen. Tidigare inom finansdepartementet verkställda

överslagsberäkningar har tytt på att man har att räkna med relativt betydande

kostnadsökningar av ifrågavarande karaktär. Såsom framhölls i finansplanen

kan de automatiska anslagsökningarna för budgetåret 1953/54 uppskattas

till cirka 470 miljoner kronor. Denna avsevärda stegring sammanhänger

emellertid till betydande del med inträdda förskjutningar i pris- och

inkomstnivån. För de närmast följande budgetåren torde man icke ha att

räkna med belopp av denna storleksordning. Jag har emellertid funnit det

angeläget att låta verkställa en mera ingående undersökning av de automatiska

anslagsstegringår som kan förutses i statens verksamhet på skilda områden

under de närmaste budgetåren. Jag har därför med stöd av Kungl.

Maj ds bemyndigande den 10 januari i år tillkallat en särskild utredningsman,

f. d. överståthållaren T. Notbin, med uppdrag att verkställa ifrågavarande

utredning. Syftet med undersökningen är att fastslå omfattningen av

de av statsmakterna gjorda åtagandena på längre sikt eller med andra ord

att redovisa de finansiella konsekvenserna av statsmakternas redan fattade

beslut. Utredningen bedrives nu med sådan skyndsamhet att dess resultat

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

kan väntas föreligga inom några månader. Utredningsresultaten kommer därför

att kunna beaktas vid arbetet med uppgörandet av budgetförslaget för

budgetåret 1954/55 och att tjäna som ett underlag vid en planering av den

statsfinansiella utvecklingen på längre sikt. Det är min avsikt att lämna en

redogörelse för den verkställda utredningen i samband med framläggandet

av statsverkspropositionen till 1954 års riksdag.

I anslutning till vad jag i det föregående nämnt torde den å riksstatens

inkomstsida under delrubriken tullar och acciser uppförda bevillningen Accis

å margarin och vissa andra fettvaror böra utgå och i stället under samma delrubrik

upptagas en ny bevillning, nämligen Införselavgift och accis å fettvaror

m. m.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna

å driftbudgeten för nästa budgetår, som i enlighet med vad i det föregående

anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen,

har såsom bilaga fogats till statsrådsprotokollet i ärendet.

Jag torde därefter få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande

av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal

— jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt för

innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 110. Vad åter angår nästkommande

budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke är i förväg

bundet, förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser

den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära skatten

för budgetåret 1953/54, likaledes uttages med 110 procent av grundbeloppet.

Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1953 års taxering

vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen

om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal

av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära

skatt för kalenderåret 1952.

Bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

har brukat av riksdagen antagas endast för ett år i sänder och gäller

för närvarande, enligt förordningen den 29 februari 1952 (nr 63), till

utgången av juni 1953.

De nuvarande skattesatserna för omsättningsskatten vid systembolagens

inköp av spritdrycker fastställdes vid 1950 års riksdag (höstsessionen). Efter

förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 255) i anledning av det förändrade ekonomiska

läget höjdes i samband med vissa andra skärpningar på den indirekta

beskattningens område grundavgiften från 9 till 11 kronor för liter

och procentavgiften från 60 till 80 procent med tillämpning från och med

den 1 december 1950.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

31

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker bör utgå enligt de

nu gällande bestämmelserna även under nästa budgetår. I enlighet härmed

bör giltighetstiden för 1923 års förordning förlängas intill utgången av juni

1954.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t

i propositionen nr 227 föreslagit riksdagen att dels besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om

statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1953/

54 med 110 procent av grundbeloppet, dels ock upptaga inkomsterna å

driftbudgeten för budgetåret 1953/54 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom

Bihang A fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer

med statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med

undantag av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar be
-

räknats sålunda:

Kronor

Bensinskatt ............................................. 410 000 000

Varuskatt .............................................. 260 000 000

Införselavgift och accis å fettvaror m. m................... 54 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag .......... 16 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 227

föreslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

beräkningar innebär en sammanlagd höjning av 35 miljoner

kronor.

Utskottet.

1 proposition nr 227 har Kungl. Maj :t föreslagit, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1953/54 med 110 procent

av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i samma proposition förelagt

riksdagen till antagande förslag att bestämmelserna angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker skall erhålla fortsatt giltighet

under nästa budgetår ävensom förslag att lagstiftningen om investeringsavgift

skall kompletteras med bestämmelser i syfte att förhindra att skattskyldig

genom omläggning av redovisningsår skall kunna förskaffa sig en

lättnad i beskattningen som eljest icke skolat tillkomma honom. Slutligen

har Kungl. Maj :t avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för budgetåret

1953/54.

De i proposition nr 227 framlagda beräkningarna av inkomster och utgifter

å driftbudgeten för budgetåret 1953/54 utvisar endast mindre avvikelser

i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen. På inkomstsidan

redovisas eu nettominskning med 9 miljoner kronor och på utgiftssidan

en nettominskning med i runt tal 2 miljoner kronor. Härigenom upp
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

kommer ett underskott å driftbudgeten med 7 miljoner kronor. Dessa beräkningar

grundas bland annat på förutsättningen att riksdagen antager de förslag,

som framlagts i proposition nr 196 rörande omläggning av det nuvarande

accis- och clearingsystemet för stöd åt den inhemska smörproduktionen

och oljeväxtodlingen. I betänkande nr 54 bär bevillningsutskottet tillstyrkt

bifall till dessa förslag. Å andra sidan har i proposition nr 227 icke

tagits hänsyn till att underskottet å riksgäldsfonden för nästa budgetår skall

upptagas med ett 20 miljoner kronor högre belopp än som angivits i statsverkspropositionen,

vilket alltså medför att underskottet å driftbudgeten

kommer att i motsvarande män öka.

Beräkningen av bevillningarna utvisar i förhållande till statsverkspropositionen

en nettoökning med 35 miljoner kronor. Därvid har inkomsten av

skatt å inkomst och förmögenhet m. m. upptagits med oförändrat 4 000 miljoner

kronor vid en uttagningsprocent av 110.

I de likalydande motionerna I: 499 (av herr Ewerlöf m. fl.) och II: 615

(av herr Hjalmarson in. fl.) har hemställts, att riksdagen, under uttalande

av att en statlig budgetpolitik enligt i motionerna angivna riktlinjer bort

och bör föras, måtte besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 inom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall vad angår

senare hälften av budgetåret 1953/54 ingå i preliminär skatt med 100 procent

av grundbeloppet. Jämväl i de likalydande motionerna I: 500 (av herr

Ohlon in. fl.) och II: 616 (av herr Ohlin m. fl.) har yrkats, att uttagningsprocenten

för senare hälften av budgetåret 1953/54 skall vara 100.

Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens

uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal

för senare hälften av löpande budgetår är 110 tillstyrker utskottet,

att samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret

1953/54.

Beträffande uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret 1953/

54 anser utskottet med hänsyn till det beräknade budgetutfallet, att sagda

procenttal i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag bör fastställas till 110. Vad

angår motionerna I: 499 och II: 615 samt I: 500 och II: 616 finner utskottet

de i desamma framförda synpunkterna icke vara av beskaffenhet att föranleda

ett annat bedömande än det av utskottet nyss angivna. I motionerna

I: 499 och II: 615 har vidare uttalanden gjorts rörande riksdagens budgetarbete.

Då frågan om formerna för riksdagens behandling av ärenden angående

riksstaten icke faller inom bevillningsutskottets kompetensområde, saknar

utskottet anledning att ingå på en behandling av spörsmålet. På anförda

skäl avstyrker utskottet motionerna 1:499 och 11:615 samt 1:500 och

II: 616.

I de likalydande motionerna I: 158 (av herrar Ola Persson och öhman)

samt II: 211 (av herrar Holmberg och Hagberg i Stockholm) har yrkats en

höjning av den statliga inkomstskatten för svenska aktiebolag in. fl. från

40 till 50 iprocent av den beskattningsbara inkomsten. Utskottet, som ej funnit

anledning till erinran mot grunderna för de i proposition nr 227 gjorda

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

33

inkomstberäkningarna i förevarande del, finner sig icke böra biträda ifrågavarande

motionsyrkande. Utskottet avstyrker alltså nämnda motioner.

I sammanhanget har utskottet jämväl behandlat motionen II: 252 (av herr

Lundberg), vari yrkats skyndsam utredning om införande av en särskild

och starkt progressiv skatt för täckande av försvarsutgifterna. Något aktuellt

behov av en sådan utredning finner utskottet icke föreligga. Utskottet avstyrker

fördenskull motionen II: 252.

Rörande kvarlåtenskapsskatten föreligger till behandling ett flertal motioner.

Sålunda yrkas i de likalydande motionerna I: 10 (av herr Ewerlöf

in. fl.) och II: 17 (av herr Hjalmarson in. fl.) samt i de likalydande motionerna

I: 288 (av herr Ohlon m. fl.) och II: 364 (av herr Ohlin in. fl.) att

kvarlåtenskapsskatten skall avskaffas med utgången av innevarande budgetår;

i de båda sistnämnda motionerna förordas därjämte utredning om

en moderat höjning av arvslottsbeskattningen. I de likalydande motionerna

1:37 (av herr Gustaf Elofsson in. fl.) samt 11:48 (av herrar Johansson i

Norrfors och Carlsson i Bakeröd) hemställes om skrivelse till Kungl. Maj :t

med begäran om utredning och förslag om kvarlåtenskapsskattens avskaffande

och eventuellt som kompensation härför en skärpning av arvsskatten

på större förmögenheter. Här omnämnda motionsyrkanden överensstämmer

— bortsett från förskjutningen i tiden — med motionsyrkanden angående

kvarlåtenskapsskatten som framställdes vid 1952 års riksdag och på hemställan

av 1952 års bevillningsutskott i dess betänkande nr 50 av riksdagen

lämnades utan åtgärd. Några nya synpunkter av betydelse har icke framförts

i de nu föreliggande motionerna. Under erinran om den höjning av

skattepliktsgränsen från 30 000 kronor till 50 000 kronor och den därmed

sammanhängande justeringen av skatteskalan, som genomfördes vid 1952

års riksdag och trädde i kraft den 1 januari 1953, vill utskottet uttala, att

förutsättningarna för kvarlåtenskapsbeskattningen icke undergått sådana

förändringar, som kan motivera ett annat ställningstagande än som intogs

av riksdagen föregående år. Utskottet kan därför icke tillstyrka vare sig att

kvarlåtenskapsskatten avskaffas eller att frågan därom göres till föremål

för utredning. I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna I: 10 och

II: 17, motionerna I: 37 och II: 48 samt motionerna I: 288 och II: 364.

Till behandling i detta betänkande har utskottet jämväl upptagit tidigare

ej behandlade motioner inom området för de skattepolitiska åtgärder som

vidtagits i konjunkturdämpandc syfte.

Vad först angår investeringsavgiften föreligger flera motionsyrkanden

om dess upphävande. Sålunda yrkas i de vid riksdagens början väckta likalydande

motionerna 1:167 (av herr Ewerlöf m. fl.) och 11:202 (av herr

Hjalmarson m. fl.) att förordningen om investeringsavgift skall omedelbart

upphöra att gälla. I de likalydande motionerna 1:18 (av herr Lindblom

m. fl.) och 11:28 (av herr Ohlin in. fl.) har framställts yrkande av

innebörd att investeringsavgiften skall avskaffas såvitt avser beskattnings
iS

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 7 samt. Nr 57.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

året 1953. Yrkande av samma innebörd har jämväl framställts i motionen

II: 18 (av herr Lundberg) dock med det tillägget att handeln skall befrias

från investeringsavgift jämväl för beskattningsåret 1952. I motionerna har

understrukits konjunkturlägets förändring i depressiv riktning samt investeringsavgiftens

hindrande inverkan på kostnadssänkande rationaliseringar

inom näringslivet. I motionen II: 18 har därjämte framhållits, att investeringsavgiften

drabbat handeln särskilt hårt.

I de ovannämnda likalydande motionerna I: 167 och II: 202 ävensom i

de likalydande motionerna I: 165 (av herrar Näslund och Söderquisl) samt

II: 205 (av herr Åqvist m. fl.) har yrkats att bestämmelserna om begränsning

av rätten till fri lagervärdering skall omedelbart upphöra att gälla.

Motionsyrkanden om avskaffande av såväl investeringsavgiften som begränsningen

av rätten till fri lagervärdering behandlades av riksdagen vid

dess höstsession föregående år. På hemställan av 1952 års bevillningsutskott

i betänkande nr 60 lämnades avsedda yrkanden utan åtgärd. I nämnda betänkande

uttalade utskottet bland annat att beträffande såväl inskränkningen

av rätten till fri lagervärdering som investeringsavgiften det syntes

böra anstå med en omprövning av dessa åtgärder till det tillfälle —

som måhända kunde inställa sig redan under våren 1953 — då större klarhet

vunnits om konjunkturutvecklingen än som för det dåvarande vore

fallet.

I proposition nr 227 har lämnats en statsverkspropositionen kompletterande

redogörelse för det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken.

Därvid har departementschefen framhållit att den grundsyn på den

ekonomiska politikens allmänna inriktning som angivits i statsverkspropositionen

alltjämt vore bärande och att det till och med kunde vara motiverat

att nu hävda kraven på en fortsatt restriktiv politik med något större

styrka än fallet var vid årsskiftet. Någon uppmjukning av den nuvarande

restriktiva politiken kunde därför för närvarande icke ifrågakomma. I

sammanhanget har departementschefen närmare uppehållit sig vid de skattepolitiska

åtgärder som vidtagits i konjunkturdämpande syfte. Beträffande

investeringsavgiften har departementschefen framhållit, att mot bakgrunden

av rådande utsikter för översysselsättning på arbetsmarknaden

och de samhällsekonomiska risker som är förbundna därmed det icke kan

vara tillrådligt att genom ett slopande av investeringsavgiften för innevarande

beskattningsår stimulera till en ytterligare ökad sysselsättning på

investeringsområdet under den stundande sommaren med därav följande

tendenser till inflationistiska spänningar. Med erinran att investeringsavgiftens

verkan, till följd av avgiftens konstruktion, i betydelsefulla hänseenden

steg för steg kommer att minskas under höstens lopp har departementschefen

uttalat, att detta kan anses som en lämplig företeelse inför

avgiftens upphörande vid årsskiftet. I fråga om de tillfälliga bestämmelserna

om begränsning i rätten till fri lagervärdering har departementschefen

uttalat sin avsikt att, om det vid tiden för riksdagens höstsession

visat sig att tendenser till spekulativ lagerhållning ej förekommit, föreslå

att ifrågavarande bestämmelser skall upphävas för år 1953.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

35

Utskottet finner av det i propositionen nr 227 redovisade materialet framgå,

att några avgörande skäl för en ändring i den hittills förda ekonomiska

politiken icke är för handen. Såsom i propositionen framhållits torde det

enligt utskottets mening ur samhällsekonomisk synpunkt alltjämt vara motiverat

att investeringsavgiften bibehålies. Beträffande bestämmelserna om

inskränkning i rätten till fri lagervärdering delar utskottet den i propositionen

intagna ståndpunkten alt ifrågavarande beredskapslagstiftning bibehålies

i avvaktan på den omprövning av behovet av densamma som torde

komma att ske under höstens lopp. I enlighet med det anförda avstyrker

utskottet motionerna I: 18 och II: 28, motionerna I: 165 och II: 205, motionerna

I: 167 och II: 202 samt motionen II: 18.

I de likalydande motionerna I: 166 (av herrar Näslund och Söderquist)

samt II: 206 (av herr Åqvist m. fl.) har framställts yrkande om sådan ändring

av de tillfälliga varulagervärderingsreglerna att skattskyldig skall medgivas

rätt att såsom jämförelselager välja lagret antingen vid 1951 eller

1952 års utgång. Jämväl denna fråga var föremål för riksdagens prövning

föregående år i anledning av väckta motioner. På hemställan av 1952 års

bevillningsutskott i ovannämnda betänkande nr 60 lämnades motionerna

utan åtgärd. I nämnda betänkande anförde utskottet rörande den ifrågasatta

valfriheten bland annat att densamma skulle innebära en sådan väsentlig

uppmjukning av lagstiftningen att denna i betydande omfattning

skulle förlora sin effekt. Då något skäl för ett annat bedömande av ifrågavarande

spörsmål icke nu föreligger, kan utskottet icke förorda den av

motionärerna föreslagna ändringen. Utskottet avstyrker alltså motionerna

I: 166 och II: 206.

Mot de i proposition nr 227 framlagda författningsförslagen har utskottet

icke funnit anledning till erinran. Utskottet har ej heller något att

erinra mot de av departementschefen i samma proposition gjorda inkomstberäkningarna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj :ts i

proposition nr 227 framlagda förslag angående skatteprocenten

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 499

av herr Ewerlöf in. fl. och II: 615 av herr Hjalmarson in. fl.

ävensom de likalydande motionerna 1:500 av herr Ohlon

in. fl. och 11:616 av herr Ohlin in. fl., besluta, att statlig

inkomstskatt för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom.

förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för hela budgetåret 1953/54 med 110 procent av

grundbeloppet;

B) att riksdagen måtte antaga det vid proposition nr 227

fogade förslaget till förordning om fortsatt giltighet av för
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

ordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättningsoch

utskänkningsskatt å spritdrycker;

C) att riksdagen måtte, med avslag å de likalydande motionerna

I: 18 av herr Lindblom in. fl. och II: 28 av herr

Ohlin m. fl. om upphävande av förordningen om särskild

avgift vid vissa investeringar (investeringsavgift), de likalydande

motionerna I: 167 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 202

av herr Hjalmarson m. fl., sistnämnda motioner i vad de avser

upphävande av förordningen om särskild avgift vid vissa

investeringar, ävensom motionen II: 18 av herr Lundberg

om avskaffande av investeringsavgiften, antaga det vid proposition

nr 227 fogade förslaget till förordning med bestämmelser

om taxering till investeringsavgift i vissa fall;

D) 1) att de likalydande motionerna I: 10 av herr Ewerlöf

m. fl. och II: 17 av herr Hjalmarson m. fl. om avskaffande

av kvarlåtenskapsskatten icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd,

2) att de likalydande motionerna I: 288 av herr Ohlon

in. fl. och II: 364 av herr Ohlin in. fl. om avskaffande av

kvarlåtenskapsskatten icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd,

3) att de likalydande motionerna I: 37 av herr Gustaf

Elofsson m. fl. samt II: 48 av herrar Johansson i Norrfors

och Carlsson i Bakeröd om avskaffande av kvarlåtenskapsskatten

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

E) 1) att de likalydande motionerna I: 165 av herrar

Näslund och Söderquist samt II: 205 av herr Åqvist in. fl.

om upphävande av förordningen med bestämmelser om värdering

av varulager vid 1954 års taxering till statlig och

kommunal inkomstskatt ävensom de likalydande motionerna

I: 167 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 202 av herr Hjalmarson

m. fl. i vad motionerna avser upphävande av nämnda

förordning icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

2) att de likalydande motionerna I: 166 av herrar Näslund

och Söderquist samt II: 206 av herr Åqvist in. fl. om

ändrad lydelse av 1 § i förordningen med bestämmelser om

värdering av varulager vid 1954 års taxering till statlig och

kommunal inkomstskatt icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

F) 1) att motionen II: 252 av herr Lundberg om införande

av en särskild och starkt progressiv skatt för täckande

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

37

av försvarsutgifterna icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd,

2) att de likalydande motionerna I: 158 av herrar Ola

Persson och öhman samt II: 211 av herrar Holmberg och

Hagberg i Stockholm om höjning av den statliga inkomstskatten

för svenska aktiebolag m. fl. icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

G) att bevillningarna för budgetåret 1953/54 måtte beräknas

sålunda:

Kronor

Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

Kronor

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m......................

Kupongskatt.................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

......................

Skogsvårdsavgifter............

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter.....

Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt.........

Lotterivinstskatt..............

Omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m..............

4 000 000 000

5 000 000

1 000 000

7 800 000

300 000

70 000 000

36 000 000

60 000 000 4 180 100 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt................. 200 000 000

Bensinskatt.................. 410 000 000 610 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel.................... 350 000 000

Varuskatt.................... 260 000 000

Införselavgift och accis å fett
varor

m. m................. 54 000 000

Skatt å kaffe................. 17 000 000

Tobaksskatt.................. 650 000 000

Brännvinstillverkningsskatt..... 25 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag........... 16 000 000

Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag.......... 34 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker......... 650 000 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Omsättnings- och utskänknings
skatt

å vin................

Maltdrycksskatt..............

Skatt å läskedrycker..........

Statlig nöjesskatt.............

Skatt å elektrisk kraft........

Postverket (överskott)...........

50 000 000

80 000 000

35 000 000

55 000 000

35 000 000 2 311 000 000

10 000 000

Stockholm den 19 maj 1953.

På bevillningsutskottets vägnar:

ADOLV OLSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sjödahl, Heiiman, Franzon, Gustaf

Elofsson, Spetz, Velander, Ramberg, Söderquist, Damström och Patrick

Nilsson*; samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Gävle, Kristensson i Osby,

Orgård, Hagberg i Malmö, Sjölin, Brandt, Allard, Kärrlander, Vigelsbo och

Anderson i Sundsvall.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

I) av herrar Gustaf Elofsson, Patrick Nilsson och Vigelsbo, vilka ansett,

att utskottets hemställan under punkten D 3) bort ha följande lydelse:

»3) att riksdagen måtte med bifall till de likalydande motionerna

I: 37 av herr Gustaf Elofsson m. fl. samt II: 48 av

herrar Johansson i Norrfors och Carlsson i Bakeröd i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t ville låta

verkställa utredning angående avskaffande av kvarlåtenskapsskatten

och eventuellt som kompensation härför en

skärpning av arvsskatten på större förmögenheter ävensom

för riksdagen framlägga de förslag, som må av utredningen

föranledas;»

II) av herrar Velander och Hagberg i Malmö, vilka ansett, att utskottet

bort hemställa:

»A) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj :ts i

proposition nr 227 framlagda förslag angående skatteprocen
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

39

ten icke kunnat av riksdagen oförändrat antagas samt med

bifall till de likalydande motionerna 1: 499 av herr Ewerlöf

m. fl. och II: 615 av herr Hjalmarson m, fl., måtte, under

uttalande av att en statlig budgetpolitik enligt i motionerna

angivna riktlinjer bort och bör föras, besluta, att statlig inkomstskatt

för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen

om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär

skatt för förra hälften av budgetåret 1953/54 med 110 procent

av grundbeloppet och för senare hälften av samma budgetår

med 100 procent av grundbeloppet,

samt att de likalydande motionerna I: 500 av herr Ohlon

m. fl. och II: 616 av herr Ohlin in. fl. måtte anses besvarade

genom vad utskottet ovan hemställt;

B) att riksdagen---(= utskottet s. 35 rad 2 nedifrån

— s. 36 rad 2 uppifrån)---å spritdrycker;

C) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 18 av herr Lindblom m. fl. och 11:28 av herr

Ohlin m. fl. samt de likalydande motionerna I: 167 av herr

Ewerlöf m. fl. och II: 202 av herr Hjalmarson m. fl., sistnämnda

motioner i vad de avser upphävande av förordningen

om särskild avgift vid vissa investeringar, ävensom i anledning

av motionen II: 18 av herr Lundberg, dels avslå det

vid proposition nr 227 fogade förslaget till förordning med

bestämmelser om taxering till investeringsavgift i vissa fall,

dels ock antaga följande

Förslag

till

förordning angående upphävande av förordningen den 14 december 1951

(nr 794) om särskild avgift vid vissa investeringar (investeringsavgift).

Härigenom förordnas, att förordningen den 14 december 1951 (nr 794)

om särskild avgift vid vissa investeringar (investeringsavgift) upphäves från

och med ingången av år 1953, dock att förordningen fortfarande skall gälla

i fråga om 1953 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1953.

D) 1) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna I: 10 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 17 av herr

Hjalmarson m. fl. antaga följande

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 19b7 (nr 581) om

kvarlåtenskapsskatt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt

(nr 581) skall upphöra att gälla med utgången av juni månad

1953.

2) att de likalydande motionerna I: 288 av herr Ohlon

m. fl. och II: 364 av herr Ohlin m. fl. om avskaffande av

kvarlåtenskapsskatten måtte, i den mån de icke kan anses

besvarade genom vad utskottet ovan hemställt, av riksdagen

lämnas utan åtgärd;

3) att de likalydande motionerna I: 37 av herr Gustaf

Elofsson m. fl. samt 11:48 av herrar Johansson i Norrfors

och Carlsson i Bakeröd om avskaffande av kvarlåtenskapsskatten

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom

vad utskottet ovan hemställt, av riksdagen lämnas utan

åtgärd;

E) 1) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna I: 167 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 202 av herr

Hjalmarson m. fl., i vad motionerna avser upphävande av

förordningen med bestämmelser om värdering av varulager

vid 1954 års taxering till statlig och kommunal inkomstskatt,

ävensom de likalydande motionerna I: 165 av herrar

Näslund och Söderquist samt 11:205 av herr Åqvist in. fl.

antaga följande

Förslag

till

förordning angående upphävande av förordningen den 19 december 1952

(nr 755) med bestämmelser om värdering av varulager vid 195b års taxering

till statlig och kommunal inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 19 december 1952 (nr 755)

med bestämmelser om värdering av varulager vid 1954 års taxering till

statlig och kommunal inkomstskatt skall omedelbart upphöra att gälla.

2) att de likalydande motionerna I: 166 av herrar Näslund

och Söderquist samt II: 206 av herr Åqvist m. fl. om

ändrad lydelse av 1 § i förordningen med bestämmelser om

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

41

värdering av varulager vid 1954 års taxering till statlig och

kommunal inkomstskatt icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

F) 1) att motionen---(= utskottet s. 36 rad 2 nedifrån

— s. 37 rad 7 uppifrån) —--riksdagens åtgärd;

G) att bevillningarna för budgetåret 1953/54 måtte beräknas

sålunda:

Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m......................

Kupongskatt.................

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

......................

Skogsvårdsavgifter............

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter.....

Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt.........

Lotterivinstskatt..............

Omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m..............

Kronor Kronor

3 900 000 000

5 000 000

1 000 000

7 800 000

300 000

50 000 000

36 000 000

60 000 000 4 060 100 000

Automobilskattemedel:---(= utskottet s. 37 rad 17

nedifrån — s. 38 rad 7 uppifrån) —-- 10 000 000»

HD av herrar Spetz, Söderquist, Kristensson i Osby, Sjölin och Anderson

Sundsvall, vilka ansett, att utskottet bort hemställa:

»A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl.

Maj :ts i proposition nr 227 framlagda förslag angående

skatteprocenten icke kunnat av riksdagen oförändrat antagas

samt med bifall till de likalydande motionerna 1:500

av herr Ohlon m. fl. och II: 616 av herr Ohlin m. fl., besluta,

att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som avses

i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall

ingå i preliminär skatt för förra hälften av budgetåret 1953/

54 med 110 procent av grundbeloppet och för senare hälften

av samma budgetår med 100 procent av grundbeloppet,

samt att de likalydande motionerna 1:499 av herr Ewerlöf

m. fl. och II: 615 av herr Hjalmarson m. fl. måtte, i den

mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet ovan

hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd;

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

B) att riksdagen---—- (= utskottet s. 35 rad 2 ned
ifrån

— s. 36 rad 2 uppifrån) — — — å spritdrycker;

C) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

I: 18 av herr Lindblom m. fl. och II: 28 av herr

Ohlin m. fl. ävensom i anledning av de likalydande motionerna

I: 167 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 202 av herr Hjalmarson

in. fl., sistnämnda motioner i vad de avser upphävande

av förordningen om särskild avgift vid vissa investeringar,

samt motionen II: 18 av herr Lundberg, dels

avslå det vid proposition nr 227 fogade förslaget till förordning

med bestämmelser om taxering till investeringsavgift

i vissa fall, dels ock antaga följande

Förslag

till

förordning angående upphävande av förordningen den 14 december 1951

(nr 794) om särskild avgift vid vissa investeringar (investeringsavgift).

Härigenom förordnas, att förordningen den 14 december 1951 (nr 794)

om särskild avgift vid vissa investeringar (investeringsavgift) upphäves från

och med ingången av år 1953, dock att förordningen fortfarande skall gälla

i fråga om 1953 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1953.

D) 1) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna I: 10 av herr Ewerlöf m. fl. och II: 17 av herr

Hjalmarson m. fl. samt de likalydande motionerna I: 288

av herr Ohlon in. fl. och II: 364 av herr Ohlin m. fl., sistnämnda

motioner i vad de avser upphävande av förordningen

om kvarlåtenskapsskatt, antaga följande

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 26 juli 1947 (nr 581) om

kvarlåtenskapsskatt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 26 juli 1947 om kvarlåtenskapsskatt

(nr 581) skall upphöra att gälla med utgången av juni månad

1953.

2) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande motionerna

1: 288 av herr Ohlon m. fl. och II: 364 av herr

Ohlin in. fl. i vad motionerna avser utredning om en mo
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

43

derat höjning av arvslottsbeskattningen, i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa om sådan utredning samt om framläggande

för riksdagen av de förslag utredningen kan föranleda;
3)

att de likalydande motionerna 1:37 av herr Gustaf

Elofsson in. fl. samt 11:48 av herrar Johansson i Norrfors

och Carlsson i Bakeröd om avskaffande av kvarlåtenskapsskatten

måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom

vad utskottet ovan hemställt, av riksdagen lämnas utan

åtgärd;

E) 1) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna I: 165 av herrar Näslund och Söderquist samt

II: 205 av herr Åqvist m. fl. ävensom de likalydande motionerna

I: 167 av herr Ewerlöf in. fl. och II: 202 av herr Hjalmarson

in. fl., sistnämnda motioner i vad de avser upphävande

av förordningen med bestämmelser om värdering

av varulager vid 1954 års taxering till statlig och kommunal

inkomstskatt, antaga följande

Förslag

till

förordning angående upphävande av förordningen den 19 december 1952

(nr 755) med bestämmelser om värdering av varulager vid 1954 års taxering

till statlig och kommunal inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att förordningen den 19 december 1952 (nr 755)

med bestämmelser om värdering av varulager vid 1954 års taxering till

statlig och kommunal inkomstskatt skall omedelbart upphöra att gälla.

2) att de likalydande motionerna I: 166 av herrar Näslund

och Söderquist samt II: 206 av herr Åqvist in. fl. om

ändrad lydelse av 1 § i förordningen med bestämmelser om

värdering av varulager vid 1954 års taxering till statlig och

kommunal inkomstskatt icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd;

F) 1) att motionen---- (= utskottet s. 36 rad 2

nedifrån—s. 37 rad 7 uppifrån) —• — — riksdagens åtgärd;
G)

att bevilliiingarna för budgetåret 1953/54 måtte beräknas

sålunda:

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

Skatt å inkomst och förmögenhet

m. m.......................

Kupongskatt.................

Utskif tningsskatt och ersättningsskatt

......................

Skogsvårdsavgifter............

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter....

Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt ........

Lotterivinstskatt..............

Omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m.............

3 910 000 000

5 000000

1000 000

7 800 000

300 000

60 000 000

36 000 000

60 000 000 4 080100 000

Automobilskattemedel — — — (= utskottet s. 37 rad

17 nedifrån—s. 38 rad 7 uppifrån) — — — 10 000 000>

IV) av herrar Spetz, Söderquist, Kristensson i Osby, Sjölin och Anderson

i Sundsvall, vilka ansett, att därest det i reservationen nr III under punkt

E) 1) framlagda förslaget icke skulle vinna riksdagens bifall, utskottets

hemställan under punkt E 2) bort ha följande lydelse:

»2) att riksdagen måtte, med bifall till de likalydande

motionerna I: 166 av herrar Näslund och Söderquist samt

II: 206 av herr Åqvist in. fl., antaga följande

Förslag

till

förordning om ändrad Igdelse av 1 § förordningen den 19 december 1952

(nr 755) med bestämmelser om värdering av varulager vid 1955 års taxering

till statlig och kommunal inkomstskatt.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 19 december 1952 med

bestämmelser om värdering av varulager vid 1954 års taxering till statlig

och kommunal inkomstskatt skall erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

Ha skattskyldigs tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i

rörelse (varulager) vid utgången av det beskattningsår, för vilket taxering

till statlig och kommunal inkomstskatt verkställes av beskattningsnämnd i

första instans år 1954, ökat vid jämförelse med varulagret vid utgången av

det beskattningsår, som gått till ända före den 1 mars 1953, eller, om den

skattskyldige så yrkar, det beskattningsår, som gått till ända närmast före

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 57.

45

den 1 mars 1952 (jämförelselagret), skall vid beräkning av nettointäkt av

rörelse för förstnämnda beskattningsår gälla vad nedan i denna förordning

sägs.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.»

537485. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:329 Skrivelse till Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1953/54, m. m. a1 i texten