Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 1

1953-01-16 · 37 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 36 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1953:1, Bankoutskottets memorial nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

1

Nr 1.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till

bankoutskottet avgivna berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit

den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges

riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd, rörelse

och förvaltning under år 1952, får härmed enligt gällande instruktion till

riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 16 januari 1953.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Mogård, Werner,

De Geer och Johannesson;

från andra kammaren: herrar Severin, Nilsson i Landskrona, Persson

i Norrby, Schmidt, Sköldin, Gavelin, Gustafson i Göteborg och Nygren.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 8 saml. Nr 1.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

3

Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning.

Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges Riksbank få fullmäktige i

riksbanken härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1952.

Kreditmarknaden.

De tendenser till expansion i bankutlåningen, som blevo särskilt märkbara

under perioden juni 1949—juni 1950 hade bland annat samband med

den liberalare importlicensieringen, stigande priser på världsmarknaderna

samt lättnader i de inhemska investeringsbegränsande åtgärderna. Resultatet

av riksbankens transaktioner under nämnda period blev, att penningtillgången

hos bankerna bibehölls vid en jämförelsevis hög nivå. Sommaren

1950 nådde emellertid ansvällningen av kreditvolymen en sådan

omfattning, att den icke helt kunde förklaras av nämnda faktorer. Risk

förelåg för en inflationistisk utveckling inom landet baserad på den inhemska

utlåningsexpansionen, vilken i samband med Koreakrigets utbrott förstärktes

av de utifrån kommande inflationstendenserna. Fruktan för varubrist

för den händelse krisen skulle utbreda sig framkallade snabbt stigande

råvarupriser och medförde en kraftig såväl värde- som volymmässig

ökning av importen, vilken till icke ringa del torde ha finansierats genom

bankkrediter. Samtidigt som denna kreditutvidgning försiggick, tenderade

utbuden på obligationsmarknaden att avsevärt överstiga efterfrågan. För

att i detta läge icke ytterligare lätta marknaden genom stödköp, lämnade

riksbanken i juli 1950 kursutvecklingen på obligationsmarknaden tills vidare

fri. Samtidigt hemställde fullmäktige i skrivelse till Kungl. Maj:t, att

förordnande jämlikt lagen den 3 juni 1949 (nr 314) angående rätt för

Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser om bankaktiebolags

kassareserv måtte utfärdas i enlighet med av fullmäktige utarbetat

förslag. Med bifall till fullmäktiges hemställan utfärdades kungörelse härom

gällande från och med den 1 oktober 1950. De skärpta kassareservbestämmelserna

kompletterades sedermera med överenskommelser mellan

kreditinstituten och riksbanken om vissa allmänna riktlinjer för en kreditbegränsning.

Den 5 oktober 1950 höjde fullmäktige räntan vid affärsbankers och

ccntralkassors för jordbrukskredit rediskontering av växlar i riksbanken

med M> % till 21/i> %, varigenom returdiskontot bragtes i nivå med det

officiella diskontot. Samtidigt höjdes räntan vid belåning av guldkantade

obligationer från 2Y> till 3 %. Från och med den 1 december 1950 höjdes

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 1.

riksbankens diskonto med % % till 3 %, varvid övriga räntesatser samtidigt

uppjusterades.

Som framgår av nedanstående sammanställning fortsatte — trots de

vidtagna åtgärderna — utlåningsökningen i affärsbankerna under 1951 i

samma takt som under 1950. Kreditinstitutens möjligheter att i den aktuella

situationen hålla tillbaka kreditutvidgningen voro dock begränsade,

då utlåningsökningen i väsentlig grad fortfarande påverkades av de ekonomiska

förhållandena i utlandet. Huvudsakligen beroende på det stora exportvalutainflödet

samt delvis som en följd av den inlaningsskapande utlåningen

steg emellertid inlåningen sa kraftigt, att ett avsevärt inlaningsöverskott

kunde registreras under 1951.

Inlå
ningen
-

Affärsbankerna

Ökning av:

Utlå
ningen
(bev.

bel.)

Inlån. (+)

resp. utlån.

överskott

(—)

84 Sparbanker

Ökning av:

Insättar
behåll
ningen
-

Inlån. ( + )

Utlå- resp. utningen

lån. överskott

(—)

1/1—30/11

1949

+ 659

+ 183

+476

+346

+346

—

1/1—30/11

1950

+ 580

+1 003

—423

+299

+358

—59

1/1—30/11

1951

+1 710

+1 099

+611

+302

+232

+70

1/1—30/11

1952

— 348

— 101

—247

+505

+421

+84

Postsparbanken

Centralkassor för jordbrukskred.

Ökning av:

Ökning av

Inlån. ( + )

Inlån. ( + )

Insättar-

Utlå-

resp. ut-

Inlå-

Utlå-

resp. ut-

nas be-

ningen

lån. över-

ningen

ningen

lån. över-

hållning

skott (—)

skott (—)

1/1—30/11

1949

+180

+ 100

+ 80

+ 55

+44

+ 11

1/1—30/11

1950

+ 96

+ 90

+ 6

+ 43

+56

—13

1/1—30/11

1951

+183

+172

+ 11

+ 51

+33

+18

1/1—30/11

1952

+320

+380

— 60

+ 106

+51

+55

Den höga utlåningsvolymen, de latenta kreditanspråken samt bankernas

relativt goda likviditet, vilken bland annat visade sig i att de utan svårighet

kunde uppfylla kassareservbestämmelserna, antydde att tendenser förelågo

för en fortsatt inflation samt att de dåvarande bestämmelserna och

överenskommelserna icke voro tillfyllest i ett läge, där impulser — antingen

inhemska eller utländska — till en förnyad och förstärkt inflationistisk utveckling

kunde väntas uppträda. Med anledning härav hemställde fullmäktige

till Konungen på hösten 1951, att för riksdagen måtte framläggas

förslag till lag om räntereglering. Denna lag var avsedd som en beredskapslag

och som ett komplement till de traditionella penningpolitiska medlen

för att skapa förutsättningar för en penning- och kapitalmarknad, som kännetecknades

av å ena sidan den stramhet, som erfordrades till stöd för en

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

5

restriktiv kreditgivning i inflationsbekämpande syfte och å andra sidan en

sådan grad av räntestabilitet att målsättningen för den förda räntepolitiken

icke måste övergivas.

I slutet av år 1951 upptogos förhandlingar mellan riksbanken och kreditinstituten

för att söka nå en överenskommelse, som tillgodosåg behovet av

kreditåtstramning utan att detta föranledde en allmän höjning av räntenivån.

Dessa överläggningar slutfördes omkring månadsskiftet januari/februari

1952 och överenskommelser träffades med Svenska bankföreningen,

Sparbankernas bankaktiebolag, Svenska sparbanksföreningen, Svenska jordbrukskreditkassan,

Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan, Svenska försäkringsbolags

riksförbund samt försäkringsbolagen Folket-Samarbete. Avtalen

gällde ursprungligen till utgången av juni 1952 samt förlängdes på i stort

sett oförändrade villkor till utgången av år 1952.

Med utgångspunkt från bankernas omslutning per den 31 december 1951

indelades bankerna efter sin storlek i fem grupper, för vilka som mål för

likviditeten fastställdes olika relationstal, som avsågos successivt böra

uppnås.

För att underlätta affärsbankernas möjligheter att behålla skattkammarväxlar

även under perioder, då det kunde råda osäkerhet om likviditetsutvecklingen

fastställde riksbanken vissa regler för återköp av skattkammarväxlar

med kort återstående löptid.

Överenskommelserna med affärsbankerna och övriga kreditinstitut inneburo

även en bindning av vissa räntor, främst syftande till att undvika en

höjning av räntorna vid finansiering av bostadsbyggandet samt vid offentlig

upplåning. Sålunda skulle för bottenlån i fastigheter gälla en högsta

ränta på 3.5 % för obundna lån och 3.G % för bundna lån. För kommunlån

bundna på 10 år och för lån med ömsesidig konverteringsrätt efter 10 år

fastställdes en högsta ränta på 3.5 % samt för lån med ensidig konverteringsrätt

för låntagaren efter 10 år 3.6 %. Enligt överenskommelsen med

försäkringsbolagen åtogo sig dessa därutöver att undvika, att kreditrestriktionerna

ledde till en strukturell förskjutning av försäkringsbolagens utlånings

verksamhet. Vid emissioner av andra än statliga obligationslån förbehöll

sig riksbanken rätt att pröva lånevillkoren samt att avgöra icke endast

tidpunkten utan även turordningen för lånen.

För att möta de placerings- och räntabilitetsproblem, som kunde tänkas

uppstå för bankerna till följd av en restriktiv kreditgivning, emitterades

statliga obligationslån med 2 % och 3 % ränta och med en löptid om cirka

3 respektive 5 år.

I enlighet med under överläggningarna given utfästelse, hemställde fullmäktige

i skrivelse den 7 februari 1952 till Kungl. Maj:t, att de särskilda

kassareservbcstämmelserna skulle upphävas, vilket även skedde med verkan

fr. o. m. den 8 februari 1952.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 1.

För att underlätta för riksbanken att fortlöpande följa utvecklingen ha

affärsbankerna varje månad till riksbanken lämnat de uppgifter, som ligga

till grund för beräkningen av likviditeten. Kontinuerliga överläggningar

mellan riksbanken och representanter för affärsbankerna och övriga berörda

kreditinstitut ha dessutom ägt rum.

I det cirkulär från Svenska bankföreningen till affärsbankerna, vari de

närmare riktlinjerna för den restriktiva kreditgivningen angåvos, betonades,

att det på åtskilliga håll torde bli nödvändigt att avsevärt nedbringa den

dåvarande utlåningsvolymen. Skärpt uppmärksamhet borde ägnas kreditprövningen

i alla dess former ej blott kvalitativt utan även kvantitativt.

Bankföreningen ville dock icke tillråda, att ens vid den nödtvungna stränga

återhållsamheten i kreditgivningen byggnads- och bostadskrediternas relativa

andel i den samlade kreditvolymen nedbringades under vad som på

senare tid i allmänhet tillämpats.

Det ekonomiska läget sådant det utvecklats under det gångna året företer

icke någon enhetlig bild. Så mycket torde emellertid kunna sägas, att

det tidigare inflationstrycket lättats eller brutits. Knappheten på krediter

har blivit kännbar, framför allt på marknaden för bankkrediter. Detta har

bidragit till en omprövning av investeringsplaner och minskat köp viljan

inom olika sektorer av samhällsekonomien, vilket medfört en förbättring

av balansen på både varu- och arbetsmarknaden. En övergång från en säljarnas

till en köparnas marknad har varit märkbar. Det enskilda sparandet,

sådant det tar sig uttryck bland annat i inlåning på sparkasseräkning, har

stigit, vilket medfört att efterfrågan för konsumtionsändamål icke ökat i

samma takt som tidigare år.

Det är svårt att avgöra, vilken inverkan på den antydda utvecklingen

under det gångna året, som den genom överenskommelserna inledda kreditpolitiken

haft. Vid sidan av kreditrestriktionerna ha nämligen även

andra faktorer varit verksamma. Bland dessa märkas det statliga budgetöverskottet,

inbetalandet av prisutjämningsavgifter till riksgäldskontoret,

stora extra skatteinbetalningar samt försämrade exportmöjligheter för

främst skogsindustrien med därav följande minskade exportinkomster.

Även inflytelserna från utlandet ha gått i konjunktur dämpande riktning.

Den främsta effekten av kreditpolitiken torde vara av sådan art, som

icke låter sig statistiskt mätas, nämligen att den uppfattats som ett uttryck

för riksbankens strävanden att motverka den inflationistiska utvecklingen.

Detta har, såsom ovan anmärkts, medfört en omprövning av investeringsbeslut

och större försiktighet hos företagen beträffande den egna likviditeten

inför ovissheten rörande den framtida konjunkturutvecklingen och

möjligheten att få kredit även mot säkerhet, som tidigare ansetts belåningsbar.

Riksbankens transaktioner och deras inverkan på likviditetsutvecklingen

på penningmarknaden redovisas i nedanstående tabell, som i sammandrag

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

7

visar förändringarna i riksbankens tillgångar och skulder under året. Dess

första del redovisar de transaktioner, som skett under i tabellen angivna

perioder. Resultatet av dessa ha salderats mot förändringarna å statliga

myndigheters checkräkning i riksbanken. Nettoresultatet anger förändringarna

i bankernas och allmänhetens innehav av offentliga betalningsmedel

(= sedlar och riksbanksgiro). Tabellens andra del visar hur förändringarna

i betalningsmedelsinnehavet fördelas på sedelmängd och affärsbankernas

med fleras tillgodohavande på checkräkning hos riksbanken.

Som av tabellen framgår innebar nettoresultatet av riksbankens marknadstransaktioner

under perioden januari—november 1952, en minskning

av likviditeten utanför riksbanken med 191 miljoner kronor. Under samma

period steg omsättningens behov av sedlar med cirka 200 miljoner kronor.

Resultatet blev alltså en minskning av penningtillgången i bankerna med

cirka 390 miljoner kronor.

Under den följande månaden kompenserade bankerna denna minskade

kassa genom aktivering av skattkammarväxlar. Den 11 december förföllo

nämligen skattkammarväxlar på sammanlagt 519 miljoner kronor. Till

alldeles övervägande del lågo dessa hos affärsbankerna. Bland annat inför

det ökade behovet av kassa hos affärsbankerna i samband med årsskiftet,

omsattes endast 150 miljoner kronor av dessa, medan riksbanken

övertog återstoden. I mitten av december övertog riksbanken direkt

från riksgäldskontoret skattkammarväxlar å sammanlagt 350 miljoner

kronor, avseende kortfristig finansiering av statligt kassabehov i avvaktan

på i januari inflytande skattemedel. Detta har inneburit, att nettoresultatet

av riksbankens transaktioner med marknaden under hela året

ökat likviditeten utanför riksbanken med 524 miljoner kronor (1951 769

miljoner kronor). Totalt fördelar sig ökningen av det privata innehavet av

offentliga betalningsmedel med 487 miljoner kronor på sedelmängden,

medan affärsbankernas med fleras tillgodohavanden på checkräkning hos

riksbanken ökat med 37 miljoner kronor. Denna utveckling kan icke betecknas

som tillfredsställande, men som av det anförda framgår, har årsresultatet

i hög grad påverkats av den ogynnsamma utvecklingen under

december, vilken delvis kan ha varit av tillfällig karaktär. Man bör dock

icke bortse från, att siffrorna avspegla de svårigheter, som ett ökat statligt

upplåningsbehov kan komma att aktualisera.

Nettoresultatet av riksbankens

samtliga guld- och valutatransaktioner

..............

Nettoförändringar å statliga

myndigheters checkräkning i

riksbanken (exkl. clearingmedel)

......................

*) + = ökning av likviditeten utanför riksbanken.

— = minskning av likviditeten utanför riksbanken.

Jan.-No v.

Dec.

1951

1952

1951

1952

+ 1 022'')

— 107

+ 262

+ 36

— 321

+ 129

+ 329

— 99

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 1.

Jan.-Nov. Dec.

Nettoresultatet av riksbankens

1951

1952

1951

1952

köp och försäljning av sven- ska skattkammarväxlar och

obligationer...............

315

— 272

— 307

+ 691

Lån och krediter med avdrag för

insättningar å bunden räkning

Andra transaktioner med mark-

+

145

+ 152

— 2

+ 50

naden ....................

—

34

— 93

— 10

+ 37

Nettoresultatet av riksbankens

transaktioner..............

+

497

— 191

+ 272

+ 715

Utelöpande sedlar............

Affärsbankernas m. fl. tillgodo-

+

311

+ 201

+ 266

+ 286

havanden å checkräkning hos

riksbanken................

+

186

— 392

+ 6

+ 429

Summa förändringar av tillgång-

en på betalningsmedel......

+

497

— 191

+ 272

+ 715

Även utan överenskommelsen med riksbanken torde affärsbankerna nödgats

begränsa sin kreditgivning. Den tidigare kredit expansionen hade nämligen

avsevärt ansträngt deras likviditet och kreditkapacitet och åtminstone

till och med november månad var det möjligt för riksbanken att undvika

att genom sina transaktioner ersätta de av kreditexpansionen — och den

ekonomiska utvecklingen under året — orsakade likviditetsförlusterna.

Bankerna ha icke heller i allmänhet nått den i överenskommelsen förutsatta

likviditetsförbättringen. Man kan dock skönja en utjämning av

likviditetsförhållandena inom bankväsendet.

Utvecklingen av affärsbankernas likvida tillgångar samt in- och utlåning

framgår av sammanställningen å följande sida (i miljoner kronor).

Som framgår av tabellen, minskade utlåningen till allmänheten under

januari—november 1952 med 102 miljoner kronor. Den totala inlåningen

från allmänheten minskades under samma tid med 348 miljoner kronor,

ehuru inlåningen på sparkasseräkning ökades med 202 miljoner kronor.

Enligt av Svenska bankföreningen offentliggjord undersökning rörande

fördelningen på olika näringsgrenar av affärsbankernas utlåning under

maj—november 1952, har utlåningsminskningen — under perioden totalt

355 miljoner kronor — i första hand träffat industri, handel och personliga

krediter. Krediterna till kommuner ha ökat medan direkta krediter till

bostadsbyggandet absolut sett sjunkit men relativt sett ökat. Det bör anmärkas,

att kommunkrediterna till stor del torde ha avsett finansiering

av bostadsbyggande. Vad affärsbankerna som helhet beträffar, från vilka

riksbanken erhållit en relativt detaljerad statistik, torde kunna konstateras,

att kreditgivningen i huvudsak följt de riktlinjer, som angivits i överenskommelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

9

Förändring under

Ult. dec.

Jan.-juni

Jan.-nov.

Ult. nov.

1951

1952

1952

1952

A.

1) Kassa, checkräkn. hos riksbanken

och skattkammarväxlar......

2 212

— 853

—

607

1 605

2) Övriga likvida tillgångar (enligt

överenskommelsen).........

301

+ 401

+

554

855

B. Skulder (enligt överenskommelsen) . .

Inlåning på:

9133

— 853

—

647

8 486

1) checkräkning..............

2 444

— 332

—

468

1976

2) uppsägningsräkning..........

182

+ 9

+

112

294

3) sparkasseräkning...........

1 654

+ 173

+

202

1856

4) depositions- och kapitalräkning. . .

6 233

— 426

—

194

6 039

Utlåning:

1) Inrikes o. utrikes växlar.......

2 695

— 7

—

207

2 488

2) Rembourskrediter...........

376

— 141

—

141

235

3) Lån ...................

4) Allmänheten beviljade krediter i

5 801

— 172

—

103

5 698

räkning................

2 017

+ 211

+

349

2 366

Hos sparbankerna har inlåningsökningen varit betydande. Under perioden

januari—november ökades inlåningen hos de 84 största sparbankerna

med 505 miljoner kronor, samtidigt som utlåningen steg med 421 miljoner

kronor.

Den genom de ovan angivna överenskommelserna avsiktligt åstadkomna

åtstramningen på kreditmarknaden, vilken förstärktes av andra i det föregående

angivna faktorer, medförde under året svårigheter att tillgodose

bostadsbyggandet och kommunernas lånebehov. Vid överläggningar under

hösten 1952 om en förlängning av då gällande överenskommelser, som utlöpte

med utgången av år 1952, sökte därför riksbanken att i fortsättningen

och i ökad omfattning få en frivillig medverkan från främst försäkringsbolagens

och sparbankernas sida för tillgodoseendet av angivna kreditbehov.

Försäkringsbolagen förklarade sig därvid icke kunna godtaga ens en prolongering

av då gällande avtal — i varje fall icke utan en ändring av den

förda penningpolitiken — än mindre medverka i en kreditpolitik i den angivna

riktningen. Inför risken att överenskommelse icke skulle kunna träffas

med övriga kreditinstitut, för den händelse försäkringsbolagen vägrade

sin medverkan, sågo sig fullmäktige nödsakade att i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa, att åtgärder vidtogos för framläggande för riksdagen av

lag om reglering av försäkringsbolagens placeringar. Samtidigt med förberedandet

av lagförslaget fördes förhandlingar mellan riksbanken och försäkringsbolagen,

vilka i mitten av november resulterade i överenskommelser

med flertalet av de till Svenska försäkringsbolags riksförbund anslutna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets memorial nr 1.

medlemmarna samt med Folket-Samarbete. De sålunda träffade överenskommelserna,

vilka gälla tills vidare under 1953 med två månaders ömsesidig

uppsägningsrätt, innebära i huvudsak, att innehavet av värdehandlingar,

varmed försäkringsbolagens livförsäkringsfonder och därmed jämställda

fonder få redovisas, endast få ökas med vissa i överenskommelserna

angivna placeringsobjekt. Med avseende å tillgångar, som icke användas

för redovisning av livförsäkringsfond och därmed jämställda fonder ha försäkringsbolagen

förbundit sig, att ej göra sådana omplaceringar mellan

bolagens olika fonder, vilka kunna motverka överenskommelsens syfte. Avtalen

innebära även vissa mindre, ur marknadsteknisk synpunkt motiverade

räntejusteringar. En förutsättning från försäkringsbolagens sida var,

att av bolagen tidigare träffade avtal skola respekteras samt att förslaget

om reglering av bolagens placeringar icke komme att föreläggas riksdagen.

Med övriga kreditinstitut träffades sedermera avtal innebärande i stort

sett förlängning av gällande överenskommelser.

Utrikeshandeln och valutareserven.

Den stigande trenden i den svenska utrikeshandelns värde under efterkrigsperioden

har under 1952 brutits och efterföljts av en markerad nedgång

i såväl import- som exportvärdet. Orsakerna härtill äro framför allt

att söka i den dämpning av inflationskonjunkturen, som gjorde sig gällande

under slutet av 1951 och under 1952, varigenom på flertalet områden

en omsvängning från säljarnas till köparnas marknad ägde rum. Denna

omsvängning, som tydligast kommit till uttryck på vissa råvarumarknader,

har speciellt hårt drabbat exporten av de svenska skogsindustriprodukterna.

De i många länder skärpta importrestriktionerna ha kraftigt medverkat

till det minskade exportvärdet. Nedgången häri har huvudsakligen kunnat

hänföras till en minskning av exportvolymen, medan det inträffade prisfallet

beräknas få sin fulla effekt först under 1953. Även nedgången i importvärdet

är avhängig av en minskad volym. Genomsnittspriserna för

den realiserade importen väntas däremot komma att ligga något högre

under 1952 än under 1951. Genom dessa pris- och volymmässiga förändringar

har 1951 års exportöverskott om 17 miljoner kronor förbytts i ett

importöverskott, vilket för tiden januari—november 1952 uppgått till 833

miljoner kronor. Det torde för hela år 1952 kunna uppskattas till närmare

900 miljoner kronor.

Riksbankens guld- och valutabehållning har under det gångna året minskat

med 74 miljoner kronor. Affärsbankernas avista nettoskuld till utlandet

har under perioden januari—november 1952 nedgått från 226 miljoner

kronor till 50 miljoner kronor. Om affärsbankernas nettoposition gentemot

utlandet icke förändrats under december, skulle alltså nettoinflödet av guld

och valutor under 1952 ha uppgått till cirka 100 miljoner kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

11

Den totala valutareserven har sålunda icke undergått någon större förändring

under det gångna året. Det i bankoutskottets utlåtande nr 4 till

1952 års riksdag i samband med granskningen av riksbankens styrelse och

förvaltning under 1951 uttalade önskemålet om en kvantitativ förstärkning

av riksbankens valutareserv har således icke kunnat förverkligas. Orsaken

härtill är i främsta rummet det försämrade exportutfallet. I vilken utsträckning

den ytterligare frigörelsen av importen, som skett under 1952, medverkat

är svårt att avgöra. Den i samma utlåtande förordade kvalitativa

förbättringen har endast delvis varit möjlig att uppnå.

Riksbankens egentliga guld- och dollarreserv, d. v. s. exklusive guld och

dollar erhållna i samband med överskott inom den europeiska betalningsunion

(EPU), har under året nedgått med 35 miljoner kronor. Härvid är

dock att märka, att en guldbetalning av engångsnatur om 41 miljoner kronor

till Internationella valutafonden företagits under oktober månad efter

anmodan av fonden och i enlighet med bestämmelserna i fondens stadga.

Samtidigt minskades fondens kronkonto hos riksbanken med det nämnda

beloppet. Ytterligare guldbetalningar av dylik natur till fonden kunna i

och med att nämnda betalning fullgjorts icke bliva aktuella. I februari har

dessutom återbetalning skett av dollar till ett belopp motsvarande 18 miljoner

kronor. Sistnämnda betalning sammanhänger med regleringen av de

dollarbelopp, som ursprungligen tilldelades Sverige i form av s. k. Marshallhjälp

men från vilka Sverige i augusti 1951 förklarat sig berett avstå och

kan sägas representera betalning i efterskott för under år 1951 importerade

dollarvaror. Det bör i detta sammanhang även påpekas, att riksbankens

position inom gruppen »övriga valutor» inrymmer aktuella, under år

1952 uppkomna dollarförpliktelser. Affärsbankernas dollarposition har under

perioden januari—november 1952 förbättrats. Gruppen »övriga valutor»,

d. v. s. andra valutor än dollar och EPU-valutor, har nedgått med

217 miljoner kronor. Utslagsgivande har här varit att fordran på Argentina

avsevärt reducerats samt att riksbankens tidigare fordran på Brasilien under

året försvunnit och ersatts av en mindre skuld. De s. k. EPU-valutoma

inklusive guld/dollar erhållna i samband med svenska överskott inom

unionen ha ökat med 177 miljoner kronor. Härav utgöras dock 59 miljoner

kronor av medel, som icke sammanhänga med de löpande betalningstransaktionema

under år 1952 utan som gottskrivits Sverige i EPU i samband

med den tidigare omnämnda regleringen av vissa Marshallmedel, från vilka

Sverige avstått.

Förändringarna under året i riksbankens behållning av guld och valutor

framgå av nedanstående tabell (i miljoner kronor):

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bankoutskottets memorial nr 1.

*''/u

s''/s

30/«

3%

3,/>2

1951

1952

1952

1952

1952

Guld .................

785

1 109

1 101

1 043

954

Dollar ................

288

184

243

269

309

Guld + dollar exkl. EPU

907

796

845

868

872

Guld + dollar under

EPU-överenskommelsen

166

497

499

444

391

EPU-valutor* 1) .........

1 0212)

1 021

960

928

973

Övriga valutor .........

284

99

119

82

68

Summa guld och valutor

2 378

2 413

2 423

2 322

2 304

1) Under rubriken EPU-valutor inkluderas dels kontoställningen i förhållande till EPU, dels

kontoställningen i förhållande till vart och ett av de till EPU-överenskommelsen anslutna länderna.

2) På grund av viss omläggning av redovisningen är denna siffra icke helt jämförbar med motsvarande

siffror för 1952.

De inom EPU bokförda avräkningarna under 1952 resulterade för Sveriges

del i att det kumulativa avräkningsöverskottet, som vid årsskiftet

1951/52 utgjorde 601 miljoner kronor (efter avräkningen för november,

vilken bokfördes i mitten av december), vid senaste årsskifte stigit till

1 051 miljoner kronor. Härigenom hade första till och med tredje översko

ttstranchema av Sveriges kvot inom unionen helt utnyttjats, varjämte

ett belopp av 244 miljoner kronor tagits i anspråk under fjärde tranchen.

Avräkningsöverskottet svarade sålunda per ultimo december 1952 mot

cirka 78 % av Sveriges kvot.

Det belopp, som utnyttjats av 1946 års kreditavtal med Sovjetunionen,

uppgick den 9 december 1952 — sista dagen för ianspråktagande av krediten

— till 555 miljoner kronor. Av denna summa faller huvuddelen

— 518 miljoner kronor — på betalningar av varuleveranser, medan återstoden

— 37 miljoner kronor — sammanhänger med reglerandet vid avtalets

ingående av vissa finansiella transaktioner.

Skillnaden mellan å ena sidan handelsbalansens underskott om närmare

900 miljoner kronor och å andra sidan den totala valutareservens ökning

om cirka 100 miljoner kronor förklaras bland annat av ett överskott i

bytesbalansen om cirka 900 miljoner kronor för andra transaktioner med

utlandet än varubetalningar. De statistiskt verifierbara kapitaltransaktionerna

ha givit ett underskott om cirka 140 miljoner kronor. Under året ha

även registrerats relativt kraftiga förskjutningar mellan varu- och betalningsströmmarna.

Från och med måndagen den 24 november 1952 lät riksbanken den

svenska valutamarknaden för pund sterling i begränsad omfattning återgå

till en fri, på tillgång och efterfrågan baserad kurssättning. Den nya ordningen

innebär, att marginalen mellan de av riksbanken noterade avista

köp- och säljkurserna för pund vidgas från 14.47—14.50 till 14.37—14.60.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

13

Mellan dessa senare kurser, de s. k. marginalkurserna, få valutabankerna

själva bestämma köp- och siiljkurser, varvid dock differensen mellan vid

varje tillfälle tillämpade köp- och säljkurser icke får överstiga den tidigare

marginalen mellan riksbankens köp- och säljkurser (3 öre). Riksbanken

tillhandahåller valutabankerna pund till kurs 14.60 och övertager pund från

dem till kurs 14.37. Riksbanken kan i kursreglerande syfte komma att

uppträda på marknaden även mellan nämnda marginalkurser. Från den

24 november och fram till årsskiftet har valutabankernas avista säljkurs

för pund varierat mellan 14.51—14.60.

Genomförandet av det nya systemet innebär dessutom, att riksbanken

icke längre noterar terminskurser för pund. Terminsmarknaden i pund

överlåtes i princip helt till valutabankerna utan möjlighet till direkt återsäkring

i riksbanken av varje enskild affär på sätt hittills skett. Riksbanken

bereder emellertid valutabankerna vissa — till en början ganska avsevärda

— återsäkringsmöjligheter i annan ordning för av dem med allmänheten

ingångna terminsaffärer. För terminskursernas fluktuationer har

icke i förväg fastställts någon absolut gräns, men riksbanken har förbehållit

sig rätt att intervenera på terminsmarknaden, om så anses lämpligt.

Måndagen den 8 december utvidgades det nya systemet till att även

omfatta holländska floriner. Marginalen mellan de av riksbanken noterade

avista köp- och säljkursema vidgades från 135: 80—136: 55 till 135: 05—

137: 25. Yalutabankema gavs vidare möjlighet att avsluta terminsaffärer

i floriner, vilka efter valutaregleringens införande icke förekommit på den

svenska marknaden. Från den 8 december och fram till årsskiftet har

valutabankernas avista säljkurs för floriner varierat mellan 136:35—

136:70.

Såsom en konsekvens av det nya systemet har riksbanken i princip

dragit sig ur de direkta affärerna i valutor med allmänheten, vilken utveckling

ligger helt i linje med riksbankens strävan att minska de arbetsuppgifter,

som icke äro av centralbanksmässig karaktär. Riksbanken har sålunda

upphört — såväl vid huvudkontoret som vid avdelningskontoren —

att avsluta affärer i utländsk valuta med allmänheten, dock med undantag

av sådana valutor, som äro underkastade hembudsskyldighet och vilka fortfarande

köpas på sätt hittills skett.

Sedelutgivningen m. m.

De av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga för utredning om riksbankens

sedelutgivningsrätt på längre sikt framhöllo i skrivelse den 20 februari

1952, att utredningen funnit sitt uppdrag vara så omfattande och svårbemästrat,

att det ej kunde fullgöras inom sådan tid, att härav föranlett

förslag om definitiv lagstiftning i frågan kunde framläggas under 1952 års

riksdag. Vad anginge de åtgärder, som bleve erforderliga under pågående

riksdagssession, funne utredningen varken anledning eller möjlighet att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial nr 1.

föreslå annat system för reglering av riksbankens sedelutgivning än det nu

gällande. Lagen den 8 juni 1951 (nr 388) med ändring den 14 december

1951 (nr 759) med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning

föreslogs i enlighet härmed ersättas med en liknande lag gällande för

budgetåret 1952/53, varvid dock den gällande gränsen för sedelutgivningen

— 4 400 miljoner kronor — föreslogs höjd till 4 800 miljoner kronor.

Sedan Kungl. Maj:t (i proposition nr 186/1952) förelagt riksdagen förslag

till lag med särskilda bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning

i enlighet med de i utredningsmännens skrivelse uppdragna riktlinjerna

och riksdagen för sin del godkänt vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit,

utfärdades lag härom den 6 juni 1952 (nr 375).

Vid rapportdagarna under perioden juni 1948 till april 1951 visade den

utelöpande sedelmängden en tämligen konstant stegring med 6 å 7 % över

nivån ett år tidigare. Från och med april 1951 blev stegringen kraftigare.

Vid halvårsskiftet 1951 låg sålunda den utelöpande sedelmängden 11.1 %

(i absolut tal 352 miljoner kronor) över nivån ett år tidigare. Sedan ökades

differensen kontinuerligt fram till den 23 december 1951 då mängden sedlar

var 18.4 % (640 miljoner kronor) högre än ett år tidigare. Sedelmängden

höll sig därefter omkring 16 % över 1951 års nivå fram till och med september

1952. Under sista kvartalet sjönk den procentuella ökningen till i

genomsnitt drygt 12 %. Under 1952 har utelöpande sedelmängden legat

högst 19.2 % (15 april) och lägst 11.5 % (15 december) över beloppet utelöpande

sedlar vid motsvarande tidpunkter 1951. Högsta beloppet utelöpande

sedlar under året — 4 663 miljoner kronor — registrerades vid

rapportdagen den 23 december 1952.

Genom överenskommelsen med kreditinstituten om riktlinjerna för kreditpolitiken

begränsades likviditetsåtstramningens återverkningar på ränteläget

i enlighet med den fastslagna målsättningen för räntepolitiken till de

områden av kreditmarknaden, som ej voro av strategisk betydelse. Å ena

sidan genomfördes således en bindning av inteckningslåneräntorna och

vissa andra långa räntor till vid tidpunkten för överenskommelsens träffande

gällande räntesatser, medan å andra sidan en viss ränteglidning tilläts

på industrilån, växelkrediter etc. Denna ränteglidning torde uppgå till

cirka %—1 % och varierar med lånetypen.

Kursutvecklingen på obligationsmarknaden företedde efter kreditöverenskommelsens

ikraftträdande en successiv nedgång, varvid kursavmattningen

dock höll sig inom ramen för vad man räknat med. Några större

ingrepp i form av obligationsköp på börsen i kursstödjande syfte ha således

under 1952 icke behövt företagas. Obligationsutbuden på börsen ha även

varit små och sporadiska. Ivursnivån för långfristiga 10-årsbundna 3 % %

statslån har pendlat mellan 99 J4 och 100 Y> %, medan för äldre 3 V/ %

lån med konverteringsrätten inträdande inom de närmaste åren noterats

köpkurser mellan 97 och 99 ]/2 %• För statens långa 3 % lån av 1945 och

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

15

1946 noterades vid 1952 års ingång köpkursen 94 Y> %, motsvarande en

effektiv avkastning av cirka 3.26 % per år, medan vid utgången av december

samma lån köpnoterades till 91 % %, motsvarande en avkastning av

cirka 3.43 %.

Som ett led i kreditpolitiken infördes i början av juni nya bestämmelser

vid rediskontering av växlar i riksbanken. De nya bestämmelserna, vilka

syftade till en ytterligare frigörelse av den korta penningmarknaden, inneburo,

att riksbankens växeldiskonto icke längre automatiskt skulle gälla

även vid rediskontering, utan returdiskontot komme att bli rörligt och anpassas

efter marknadsläget och efter den i varje läge aktuella målsättningen

för riksbankens kapitalmarknadspolitik.

Riksgäldskontoret har liksom under tidigare år i avsikt att begränsa

sin upplåning i riksbanken mot skattkammarväxlar sökt att då så varit

möjligt placera växlarna direkt i marknaden. Diskontot för dylika växlar

med 3—5 månaders löptid har under året utgjort 2—2.2 % per år.

Förändringarna under året i riksbankens innehav av svenska värdepapper

av olika slag framgå av nedanstående tabell (i miljoner kronor):

S1/n 1951

S1/i* 1952

Skattkammarväxlar .......

............... 1 643

1 962

Statsobligationer ..........

............... 702

673

Övriga värdepapper .......

............... 476

605

Summa 2 821

3 240

Av de enligt lagen den 3 november 1950 (nr 586) angående prisutjämningsavgift

å vissa trävaror, pappersmassa av trä samt vissa slag av papp

och papper influtna avgifterna disponerade riksgäldskontoret den 31 mars

1952 och den 30 juni 1952 tillhopa 279 miljoner kronor för inlösen av

statsobligationer och skattkammarväxlar till ett nominellt värde av 280

miljoner kronor. Genom disposition av de influtna prisutjämningsavgifterna

ha under 1951 och 1952 sammanlagt inlösts och steriliserats statsobligationer

och skattkammarväxlar till ett nominellt värde av 820 miljoner

kronor.

De enligt lagen den 14 december 1951 (nr 783) i riksbanken gjorda insättningarna

å investeringskonto för skog ha under det gångna året uppgått

till 1 967 895 kronor.

I enlighet med beslut av 1950 års riksdag återbetalades i januari 1951

och 1952 tillsammans 180 miljoner kronor av de avsättningar av aktiebolags

vinstmedel å spärrat konto i riksbanken, vilka skulle ske enligt lagen

den 23 april 1948 (nr 175). Återstående belopp å detta konto utgjorde per

den 31 december 1952 184 miljoner kronor. Härav ha ytterligare cirka

92 miljoner kronor utbetalats i januari 1953.

Vid uppgörande av riksbankens bokslut för 1952 har guldbehållningen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial nr 1.

i likhet med föregående år redovisats på tillgångssidan till ett pris av 2 480

kronor per kilogram. Såsom en särskild tilläggspost »Övervärde å guld»

upptages skillnaden mellan guldbehållningens dagsvärde och värdet enligt

nämnda pris. De utländska valutorna upptagas i princip till en medelkurs

mellan de vid årets slut gällande köp- och säljkursema. Skillnaden mellan

det bokförda värdet och värdet efter inköps- respektive försäljningspriser

vid handeln med guld och valutor regleras över kursdifferenskontot.

Liksom föregående år ha upplupna räntor och diskonton per den 31

december 1952 krediterats vinst- och förlustkontot.

Riksbankens nettovinst under år 1952 redovisas med ett belopp av

66 295 233 kronor 40 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. S samt. Nr 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial nr 1.

Utgående

1951

1

9

5 2

Kronor

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Guldbehållning.................

334 421806

75

406 459 376

74

Övervärde å guld...............

450 564 612

38

547 620 423

73

954 079 800

47

(784 986 419

13)

Skiljemynt....................

7 541 327

39

3 096 064

16

Inhemska bankers checkar, postremissväx-

lar, in. in...................

83 070174

16

64 541 252

29

Skattkammarväxlar..............

1 642 850 000

—

1 961 800 000

—

Statens och hypoteksinrättningars obliga-

tioner.....................

1 178 619 588

80

1 278 699 207

—

3 240 499 207

(2 821 469 588

80)

Diskonterade växlar..............

21 274 627

69

48 984 355

91

Hypoteks- och kommunlån..........

216 625 727

45

268 181 752

09

Kredit i checkräkning............

8 919 785

47

3 884 463

35

Avbetalningslån................

61 872 446

87

60 378 083

66

På indrivning beroende växlar och lån . .

76 783

67

69 993

17

381 498 648

18

(308 769 371

15)

Utländska statspapper............

458 671 391

02

340 277 689

02

Utrikes växlar.................

51314 110

67

53 328 588

—

Fordringar hos utländsk bank eller bankir,

nettobelopp..................

1 083 525 446

70

956 387 220

36

Utländska sedlar, m. m............

1 676 176

76

1 250 294

—

Övriga utländska tillgångar.........

121 666 855

09

—

—

1 351 243 791

38

(1716 853 980

24)

Hos riksgäldskontoret innestående pen-

sionsfondsmedel...............

6 767 843

18

6 767 843

18

Övriga tillgångar................

21511384

68

72 447 497

49

Sveriges kvot i Internationella valutafonden

517 321000

—

517 321 000

_

Sveriges andel i Internationella återupp-

byggnad sbankens grundfond, inbetalt

belopp.....................

103 464 200

—

103 464 200

—

Summa

6 371 755 288

73

6 694 959 304

15

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1

19

balansräkning.

195 1

19 5 2

Kronor

Kronor

Kronor

Skulder.

Utelöpande sedlar...............

4 089 703 066

—

4 576 563 237

—

Utelöpande postremissväxlar........

3 021 256

56

3 208 231

61

Checkräkning (statliga myndigheter) ....

528157 814

26

449 425 706

41

» (bankaktiebolag).......

521 950 794

07

558 313 863

60

> (andra insättare).......

59 726 461

58

21 741 642

81

1029 481212

82

(1 109 835 069

91)

Depositions-, kapital- och uppsägningsräk-

ning......................

43 648 622

27

653 842

60

Spärrkontomedel................

271 753 537

13

183 824 355

73

Investeringskontomedel............

—

—

1 967 894

83

186 446 093

16

(315 402 159

40)

Kursdifferenskonto...............

102 450 979

80

181 745 440

64

Övriga skulder.................

701 723

20

28 755 713

82

Grundfond....................

50 000 000

_

50 000 000

_

•

Avbetalningslånefond.............

65 000 000

—

65 000 000

—

Reservfond...................

20 000 000

—

20 000 000

—

Pensionsfonder.................

6 767 843

18

6 767 843

18

Balanserade vinstmedel:

från föregående år.............

865 533

55

387 150

61

vinst för året ................

85 521 617

06

66 295 233

40

208 450 227

19

(228 154 993

79)

Internationella valutafonden.........

429 375 981

07

387 984 198

86

Internationella återuppbyggnadsbanken . .

93110 059

92 324 949

05

Summa

6 371 755 288 73

6 694 959 304|l5

Ansvarsförbindelser kr. 4 626 183: 69.

Därtill kommer den ej inbetalda delen av riksbankens innehav av aktier i Internationella

Banken i Basel nom. Schw. Frcs 10 000 000 (4000 aktier ä Schw. Frcs 2 500:—), utgörande

75 % av beloppet eller Schw. Frcs 7 500 000: —.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

Utgifter och förluster.

Inom linjen förda växlar och lån . .

Räntor å inlåningsräkningar.....

Arvoden till fullmäktige och suppleanter för

fullmäktige, m fl.

Fullmäktige......................

Suppleanter......................

Arvoden till styrelseledamöter vid avdelningskontoren

och suppleanter för dem.......

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Lön till ordinarie tjänstemän i allmänhet. . . .

Nettolön till tjänstemän å indragningsstat . . .

Tilläggsarvoden....................

Ställföreträdararvoden................

Kallortstillägg.....................

Vikariatsersättning..................

Felräkningspengar..................

Övertidsersättning, m. m...............

Avlöningar till icke ordinarie personal.

Lön.........................

Kallortstillägg...................

Vikariatsersättning................

Arvode till ombudsmannen i Malmö.....

Ersättning till tillfälliga befattningshavare .

Övertidsersättning, m. m.............

Arvoden och särskilda ersättningar, m. m.

Personliga lönetillägg, in. m..........

Gratifikationer och belöningar.........

Gottgörelse jämlikt § 18, mom. 1 ......

Rörligt tillägg...................

Barntillägg.....................

Pensioner, m. m.

Tjänstepensioner..........

Familjepensioner..........

Diverse pensioner och understöd

Rörligt tillägg............

1951

i

9

5 2

Kronor

Kronor

Kronor

3 345

92

3 985 354

90

3 993 607

85

3 993 607

85

(3 988 700

82)

56 063

35

68 266

23

10 888

48

11 235

70

142 116

50

142 472

67

(209 068

33)

221 974

60

3170 767

55

3 076 246

79

16 315

20

16 315

20

3 666

—

—

—

6 600

—

2 767

74

1 912

83

2 096

73

60 070

10

64 022

75

3 979

85

3 044

12

8 353

—

12 545

80

(3 271 664

53)

3 177 039

13

1 180 242

27

1 273 850

66

860

36

1137

70

35 520

30

39 381

30

3 600

—

3 600

—

810 226

98

1 016 927

90

7 422

28

10128

15

(2 037 872

19)

2 345 025

71

1 116

53

663

33

2 900

—

2 450

—

9 972

10

13 728

64

1 473 241

—

2 417 963

55

7 306

69

5 428

74

(1 494 536

32)

2 440 234

26

8 184 273

70

(7 013 141

37)

988 984

06

997 935

92

371310

—

388 610

88

14 620

47

15 183

80

464 747

89

778 280

42

2180 011

02

(1 839 662

42)

(12841504

er

Transport

14 357 892 57

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

21

förlusträkning.

1951

1

9

5 2

Kronor

Kronor

Kronor

Inkomster och vinster.

Diskonto å växlar..................

949 020

95

1 099 608

60

Räntor å hypoteks- och koinmunlån.......

6 425 283

07

8 118 673

41

Räntor å kredit i checkräkning..........

462 958

40

367 409

51

Räntor å avbetalningslån.............

2 375 657

62

2 399 220

15

Avgifter för kredit i checkräkning........

72 884

82

34 485

07

Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna

lånefordringar..................

3 083

64

2 366

16

12 021 762

90

(10288888

50)

Remboursprovisioner................

975 076

26

520 142

27

Övrig av utrikesrörelsen uppkommen vinst . . .

4 882 798

97

22 028 714

89

22 548 857

16

(5 857 875

23)

Räntor å svenska statspapper och obligationer .

85 717 241

51

52 656 511

18

Ränta å hos riksgäldskontoret innestående pen-

sionsfondsmedel.........•

189 499

61

216 5 70

98

Avgifter för i förvar mottagna depositioner . . .

265 893

05

300 392

84

Provisioner, m. m...................

91383

92

84 786

20

Ersättning för förvaltning av statens bosättnings-

lånefond............

119 840

—

117120

—

Ersättning för förvaltning av statens egnahems-

lånefond in. fl. fonder.........

295 851

50

279118

—

Inkomster av fonden för hantverks- och små-

industrikredit.............

2 286

72

2 125

80

Inkomster av fastigheter..............

316 769

78

332 657

29

| Courtage å obligationer...............

16 093

15

145 991

19

| Kassaöverskott . . .

3 627

46

1150

91

Diverse .........

28 983

37

64 821

30

54 201 245

69

////

(87 047 470

07)

Summa

103194233

80

88 771 865 75

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vinst- och

1951

1

9

5 2

Kronor

Kronor

Kronor

Utgifter och förluster.

Förvaltningsutgifter, in. m.

(12841504

61)

Transpo

rt

14 357 892

57

Rese-, traktaments- och flyttningskostnader . . .

72 698

58

116 670

08

1

Uniformsbeklädnad..................

30 512

16

33 725

91

Sjukvård och begravningshjälp, m. m.......

46 514

79

47 075

31

Fastighetsunderhåll.................

403 906

26

711140

79

Fastighetsutskvlder, renhållning av gator och

99 996

34

114 652

13

246 681

14

261165

61

Hyror för fem kontor................

40 693

84

40 828

74

Inventarier och deras underhåll..........

200 342

10

197 811

79

Inventeringar vid avdelningskontoren......

18 874

40

25 065

25

Materialier, tidningar, m. m.............

292 311

—

289 830

87

Annonser och kungörelser.............

21 081

55

23 851

66

Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter .

709 758

H

774 301

39

Kostnader för soliditetsupplysningar.......

15 981

99

16 075

07

Transportkostnader..................

12 349

42

15 674

92

Bevakning vid huvudkontoret...........

35 640

35

18 304

09

Inspektion av avdelningskontoren.........

4 462

70

5 850

09

Lönenämnden och delegerade för riksdagens

verk .........................

2 352

05

2 838

—

Sedelförstöringsanläggning i Tumba.......

—

—

222 165

52

Vissa beredskapsutgifter..............

—

—

2 295189

06

Övriga förvaltningsutgifter.............

236 550

04

344 365

15

5 556 581

46

(2 490 706

82)

F.rsatta kassaförluster................

5 806

32

5514

52

Courtage å obligationer...............

113 921

73

24 976

31

Diverse.........................

2 718

91

72 219

95

102 710

78

(122 446

96)

Kostnader för sedeltryckeriet...........

1416 061

94

1467 831

33

Kostnader för pappersbruket ...........

801 896

41

991 616

21

2 459 447

54

(2 217 958

35)

Summa utgifter och förluster...........

17 672 616

74

22 476 632

35

Saldo vinst.......................

85 521 617

06

66 295 233

40

Summa

103194233 80 |

88 771 865

75

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

23

förlusträkning.

Inkomster och vinster.

Summa

195 1

Kronor

19 5 2

Kronor

103194233

80

103194233|80

88 771865

Kronor

75

88 771 865

75

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets memorial nr 1.

Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1951 och

1952 års slut.

1951

1952

Kronor

Kronor

Tillgångar.

Riksbankens mynt- och medaljsamling..........

33 226

22

62 807

50

Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens

slut enligt nedanstående specifikation.........

15151300

—

18 718 600

—

Aktier i Internationella Banken i Basel..........

1 800 000

—

1 800 000

—

Vissa utländska obligationer och fordringar.......

49 000 000

—

49 000 000

—

Summa

65 984 526

22

69 581 407

50

Fastigheten i:

Stockholm: bankhuset...................

4 250 000

—

5 710 000

—

sedeltryckeriet................

1 200 000

—

1 200 000

—

Göteborg...........................

1 300 000

—

1 535 000

—

Malmö.............................

425 000

—

425 000

—

Falun.............................

200 000

—

250 000

—

Gävle.............................

280 000

—

365 000

— 1

Halmstad...........................

380 000

—

410 000

—

Härnösand..........................

205 000

—

290 000

—

Jönköping...........................

150 000

—

226 000

—

Karlstad............................

163 000

—

185 000

—

Kristianstad.........................

230 000

—

300 000

—

Linköping...........................

277 000

—

307 000

—

370 000

_

320 000

_

Mariestad...........................

200 000

—

250 000

—

Norrköping..........................

313 000

—

360 000

—

Nyköping...........................

428 600

—

518500

—

Sundsvall...........................

250 000

—

235 000

—

Uppsala............................

560 000

—

618 000

—

Visby.............................

200 000

—

240 000

—

Växjö.............................

346 600

—

481 000

—

Örebro.............................

275 000

—

325 000

—

Östersund...........................

200 000

—

220 000

—

Tumba ............................

2 823100

—

3 823100

—

Diverse valv .........................

125 000

—

125 000

-

Summa

15 151 300

—

18 718 600

—

Skulder.

Utelöpande postremissväxlar.................

12 277

39

16 624

45

Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....

548

08

548

08

> » 4l/''s % » » » . . . .

5 527

07

5 527

07

> » 3 % > »»....

588

64

588

64

Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och

1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........

924

61

924

61

Realisationsobligationer med 4 ränta till förfallodagen,

utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .

417

58

417

58

Summa

20 283

37

24 630

43

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

25

Avbetalningslånefonden.

Fördelningen den 31 december 1952 på riksbankens olika kontor av

utestående lån från avbetalningslånefonden framgår av efterföljande

tabell:

Utestående lån

Antal

Belopp

Kronor

9 650

’) 19 137 416

96

1 649

3143 461

—

1583

*)2 819 486

-

568

1 268 196

—

1468

2 339 740

—

461

1 048 942

—

521

1 081 205

—

1013

1 863 184

—

206

488 773

—

327

587 658

—

405

977 862

—

386

943 614

—

626

1 555 567

—

1 727

3 061 658

—

263

654 472

70

991

1 388 900

—

410

905 975

—

719

1 046 423

—

883

1 985 748

—

2 729

7 423 786

—

452

1 128 301

—

184

441 115

—

929

1 640 589

—

239

686 771

—

674

1 308 193

—

624

1 451 047

—

29 687

60 378 083

66

Huvudkontoret . . . .

Avdelningskontoret i:

Göteborg...............

Malmö................

Falun.................

Gävle ................

Halmstad..............

Härnösand.............

Jönköping..............

Kalmar ...............

Karlskrona.............

Karlstad...............

Kristianstad.............

Linköping..............

Luleå.................

Maiiestad..............

Norrköping.............

Nyköping..............

Sundsvall..............

Umeå ................

Uppsala...............

Visby.................

Vänersborg.............

Västerås...............

Växjö................

Örebro................

Östersund..............

Summa

) På indrivning beroende medel, kr. 8 796: 71 inkluderas ej häri.

'') » > » > , * 771:37 > • »

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial nr 1.

Statens bosättningslånefond.

I nedanstående översikt redovisas fördelningen den 31 december 1952

på riksbankens olika kontor av utestående ej avskrivna lån från bosättningslånefonden,

vilken står under riksbankens förvaltning men ej ingår

i riksbankens balansräkning.

Utestående lån

Belopp

Antal

Kronor

Huvudkontoret...........................

15 996

13 446 543

30

Avdelningskontoret i: Göteborg.................

4 737

4 466 344

04

Malmö...................

5 263

4 354 954

50

Falun..................

1 503

1 169 972

—

Gävle..................

2 592

2 352 091

06

Halmstad................

1023

820 261

46

Härnösand...............

1 196

1 020 203

—

Jönköping...............

1 882

1 739 316

—

Kalmar.................

645

604 598

—

Karlskrona...............

707

620 305

—

Karlstad ................

1 713

1 358 834

80

Kristianstad..............

1027

866 380

—

Linköping...............

1482

1 445 965

32

Luleå..................

1 408

1 213 318

—

Mariestad................

1261

1 180 232

—

Norrköping...............

855

740 231

-

Nyköping...............

1 561

1 382 888

—

Sundsvall................

981

836 802

—

Umeå..................

1 028

1 025 008

—

Uppsala.................

1 401

1368 997

—

Visby..................

200

167 030

—

Vänersborg...............

916

803110

—

Västerås ................

1981

1 798 091

83

Växjö..................

574

522 609

—

Örebro.................

1 833

1 546 262

-

Östersund ...............

741

587181

-

Summa

54 506

47 437 528

31

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

27

Egnahems- m. 11. lån.

Vid utgången av år 1952 utestående lån, som övertagits från egnahemsorganen

och hushållningssällskapen, fördela sig till antal och belopp

på de olika kontoren sålunda:

Antal

Belopp

Kronor

Huvudkontoret..........................

5 013

59 249 895

85

Avdelningskontoret i: Göteborg................

2 296

6 195 824

10

Malmö..............• . . .

785

4 401 134

22

Falun..................

2159

6 984 379

17

Gävle..................

3 335

9 279 509

61

Halmstad...............

2 861

11 952 206

59

Härnösand ..............

4 029

10 084 673

95

Jönköping...............

1212

5 269 491

56

Kalmar.................

1994

7 116 609

78

Karlskrona..............

2 008

7 602 676

17

Karlstad................

3 933

12 432 225

64

Kristianstad..............

4 397

17 410 299

21

Linköping...............

1800

6 546 219

35

Luleå..................

6 950

16 697 546

27

Mariestad...............

2 049

7 603 960

46

Norrköping..............

972

3919712

77

Nyköping...............

2 291

11 092 933

97

Sundsvall...............

1992

4 914 756

31

Umeå..................

5 363

16 740 087

84

Uppsala............... .

2 587

8 960 561

62

Visby..................

2 388

6 940 682

98

Vänersborg..............

4 666

16 261347

09

Västerås................

1 251

4 725 495

45

Växjö.................

2 282

7 992 118

74

Örebro.................

1 382

2 969 510

—

Östersund...............

4 691

12 769 731

18

Summa

74 686

286113 589

88

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial nr 1.

De å föregående sida redovisade, vid utgången av år 1952 utestående

lån, vilka övertagits från egnahemsorganen och hushållningssällskapen,

fördela sig till antal och belopp på följande olika lånetyper:

Antal

Belopp

Kronor

Utlåning, som handhaves av såväl avdelningskontoren

som huvudkontoret:

Jordbruksegnahemslån, skogslån, äldre tilläggslån och

förstärkningslån........................

23 434

125 542 442

48

Bostadsegnahemslån.......................

13 046

55 203 608

43

Uppskovslån............................

601

139 681

22

Nybyggnadslfin..........................

18 849

29 450 114

83

Förbättringslån..........................

5 436

15 105 534

17

11142 års tilläggslån.......................

2 701

3 958 350

49

Lån till estlandssvenskar....................

44

307 617

21

Premielån.............................

4 875

5 915 570

87

Gödselvårdslån..........................

420

221 983

54

Täckdikningslån..........................

2 642

2 122 122

08

Nyodlings- och betesförbättringslån (allmänna fonden) . .

4

544

84

Siloanläggningslån........................

488

223 957

90

Transport

72 540

238 191 528

06

Utlåning, som helt handhaves av huvudkontoret:

121

240 571

21

Arbetarsmfibruksl&n.......................

1 491

31 068 755

14

Jordbruksegnahemslån m. fl. lån till låneförmedlare . . .

64

1 203 549

60

Bostadsegnahemslån » » ...

395

14 341 429

24

Uppskovslån » » ...

12

7 135

63

1942—1948 års tilläggslån » » ...

63

1 060 621

—

Summa

74 686

286113 589 88

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

29

Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.

§ 1.

Vid det val, som de av riksdagens kamrar utsedda valmännen förrättade

den 16 maj 1952, utsågos till fullmäktige för valperioden 1952—1955

herrar Kristensson (omvald) och Rubbestad (nyvald efter herr Gränebo,

som avsagt sig uppdraget).

Till suppleanter utsågos samtidigt

för herr Rubbestad herr Gustaf Elofsson (nyvald);

» » Kristensson » Gustaf Kollberg (omvald).

Fullmäktige utsågo därefter den 17 maj 1952 för tiden intill dess nytt

val av fullmäktige år 1953 förrättats

till vice ordförande och deputerad: herr Hall (omvald);

till riksbankschef: herr Lemne (omvald);

till suppleant för riksbankschefen att med fullmäktiges rätt och ansvar

vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef): herr Lennart

Hammarskiöld (omvald).

Den 18 december 1952 förordnade fullmäktige tf. bankdirektören Gunnar

Åkermalm att vara bankdirektör i lönegraden Cp 19 och bestämde

samtidigt, att förordnandet icke skulle medföra rubbning i honom beviljad

tjänstledighet för tjänstgöring i Internationella valutafonden. Verkställande

direktören i Valutakontoret Sven Joge förordnades att under

tiden för Åkermalm beviljad tjänstledighet uppehålla dennes bankdirektörstjänst,

därvid förutsattes, att Joge skulle i fortsättningen som halvdagstjänst

uppehålla sin befattning i Valutakontoret.

§ 2.

Till ledamöter av riksbankens industristyrelse utsågo fullmäktige den

17 maj 1952 för tiden till dess nytt val av fullmäktige år 1953 försiggått,

herr Hall, ordförande, bankdirektören Hjalmar Ekengren samt överdirektören

och chefen för överstyrelsen för yrkesutbildning, civilingenjören Ryno

Lundquist, den sistnämnde i egenskap av industrisakkunnig ledamot (samtliga

omvalda).

Till suppleanter hava utsetts, för ordföranden herr Kristensson, för Eken
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets memorial nr 1.

gren bankkamreraren Helge Borggren samt för Lundquist chefen för grafiska

forskningslaboratoriet, civilingenjören Gösta Carlsson (samtliga omvalda).

§ 3.

Som ledamöter i delegerade för riksdagens verk för år 1953 hava fullmäktige

för sin del utsett herrar Allan Andersson och Kristensson med

herr Olof Andersson som suppleant.

§ 4.

Sedan riksdagen bifallit vad Bankoutskottet i sitt utlåtande nr 35/1952

hemställt i anledning av fullmäktiges framställning rörande riksbankens

organisation efter utgången av år 1952 in. m., ha fullmäktige uppdragit åt

direktionen

att inkomma med de förslag, som kunde föranledas av bemyndigandet

att genomföra en avveckling av avbetalningslånerörelsen vid huvudkontoret;
att

vidtaga de anordningar, som föranleddes av indragning av remboursexpeditionen

och ombudsmansexpeditionen per den 1 januari 1953;

att besluta angående överflyttning av arbetsuppgifter från kontoren i

Norrköping och Sundsvall till kontoren i respektive Linköping och Härnösand;

samt

att med iakttagande av de i herr Lemnes utredning angivna grunderna

inkomma med förslag beträffande kompensation för uteblivna förordnanden

i lönegraderna 22 och 23, efter att först ha låtit vederbörande personalföreningar

taga del av förslagen.

Fullmäktige ha vidare bemyndigat styrelserna för avdelningskontoren

att verkställa fördelning av de göromål, som hittills åvilat tjänster i högst

23 lönegraden, å personalen inom vederbörandes kontor, därvid — med

iakttagande av att lämplig tjänsteman erhölles för ifrågavarande arbetsuppgifter

— borde eftersträvas att fördelningen skedde med hänsyntagande

till tjänstemännens löneställning och arbetsuppgifternas svårighetsgrad.

Vad nu sagts innebure bland annat, att kassörsarbetet kunde läggas

å härför lämplig tjänsteman i lägre löneställning än vad hittills följt med

tillämpning av övergångsplan II.

Slutligen ha fullmäktige beslutat, att cirkulär skulle utfärdas angående

anställningsvillkoren för bankaspiranter, att gälla från och med den 1

januari 1953.

§ 5.

Riksbanken har handhaft tillämpningen av de mellan Sverige, å ena, samt

Argentina, Belgien, Brasilien, Bulgarien, Danmark, Frankrike, Grekland,

Italien, Japan, Jugoslavien, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

31

Schweiz, Sovjetunionen, Spanien, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet,

Förbundsrepubliken Tyskland, Ungern, Uruguay samt Österrike, å

andra sidan, träffade betalningsöverenskommelserna.

§ 6.

Enligt lag den 14 december 1951 (nr 783) om investeringskonto för

skog skall i vissa fall idkare av skogsbruk insätta en del av intäktsökningen

från skogen å särskilt för honom upplagt spärrat konto i riksbanken

(investeringskonto). Per den 31 december 1952 hade dylika insättningar

skett till ett sammanlagt belopp av cirka 2 miljoner kronor.

§ 7.

De räntesatser och lånevillkor i övrigt, som angivits under § 7 i fullmäktiges

berättelse till bankoutskottet vid 1951 års riksdag, gälla fortfarande.

§ 8.

Fullmäktige ha godkänt ny typ av 1 000-kronesedel [jfr Kungl. kung.

den 4 augusti 1952 (nr 619) om utgivande av nya riksbankssedlar å ettusen

kronor.] En upplaga av den nya sedeln har färdigtryckts under året. Den

nya sedeltypen utsläpptes i marknaden i början av december 1952.

Även förslag till 5-kronesedlar av ny typ har preliminärt godkänts av

fullmäktige. Sedlar av den nya typen torde komma att utgivas någon gång

under senare delen av år 1953.

I detta sammanhang bör anmärkas, att enligt kungörelse den 4 augusti

1952 (nr 624) — utfärdad på framställning av fullmäktige — kungörelsen

den 24 oktober 1890 (nr 5 sid. 3) angående grunder för inväxling av de

enligt senast fastställda system tillverkade riksbankssedlar, när de, förnötta

eller bristfälliga, i bankens kassor företetts, upphört att gälla.

§ 9.

Från avbetalningslånefonden, vilken numera uppgår till 65 miljoner kronor,

utgjorde utlåningen vid utgången av december 1952 sammanlagt

60 387 651 kronor 74 öre — inklusive på indrivning beroende medel. Däri

ingår ett belopp om 15 781 856 kronor 11 öre, vilket utlämnats såsom

garantilån enligt kungörelsen den 11 oktober 1946 (nr 676) angående statlig

kreditgaranti åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig

examen, kungörelsen den 30 april 1948 (nr 210) angående statlig kreditgaranti

för lån åt den, som genomgått polisskola samt kungörelsen den

16 juni 1950 (nr 469) angående studielån med statlig kreditgaranti. Antalet

garantilån utgjorde 2 760 — därav vid huvudkontoret 912 och vid avdelningskontoren

1 848 — vilket innebär en ökning under året med 916. I

övrigt har avbetalningslånens antal minskat under året (med 3 176 st.).

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bankoutskottets memorial nr 1.

Räntan å lån från fonden utgör 4 procent; för garantilån dock endast

3.5 procent.

Rörande lånens fördelning på de olika kontoren hänvisas till å sid. 25

intagna uppgifter.

§ 10.

Spannmålskreditfonden uppgår till 2 500 000 kronor. Riksbanken förvaltar

fondens hela belopp.

Räntan å lån från fonden utgör 3.5 procent.

För närvarande finnes icke någon utlåning från fonden.

§ 11.

Från statens bosättningslånefond, till vilken riksdagen hittills såsom

kapital anvisat sammanlagt 54 100 200 kronor, varav 50 miljoner kronor

överlämnats till riksbanken, utgjorde vid utgången av december 1952 utlåningen

47 437 528 kronor 31 öre, innebärande en ökning sedan årets

början av i runt tal 440 000 kronor.

Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å

sid. 26. Under året har antalet utestående lån minskat med 1 055 st.

Räntan å lån från fonden utgör under innevarande budgetår oförändrat

4 procent.

Från låneverksamhetens början och till utgången av år 1952 ha utlämnats

154 813 lån till ett belopp av sammanlagt 184 606 933 kronor samt

efterskänkts eller avskrivits lån till ett belopp av sammanlagt 1 026 841

kronor 33 öre, motsvarande cirka 0.G procent av hittills utlämnade medel.

§ 12.

Vid utgången av december 1952 utgjorde beloppet av utestående skyddsrumslån

vid riksbankens samtliga kontor 14 917 kronor 91 öre, därav vid

huvudkontoret 3 688 kronor och vid avdelningskontoren 11 229 kronor

91 öre.

Några nya lån ha icke fått utlämnas efter den 30 juni 1946.

§ 13.

Från fonden för hantverks- och småindustrikredit — till vilken 1941 års

la.gt.im

har ett belopp av 1 miljon kronor överförts till riksbanken. Resten av

det ursprungliga reservationsanslaget står icke vidare till förfogande för

ändamålet. Hittills hava bildats nio garantiföreningar, vilkas medverkan

förutsättes för utlämnande av lån från fonden.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

33

Vid utgången av december 1952 utestodo sammanlagt 65 lån med ett

belopp av 512 690 kronor, nämligen

Kontor

Antal lån

Sammanlagd

lånesumma

Falun.........

........... 14

kr.

116 050

Jönköping .....

........... 6

15 460

—

Kalmar .......

........... 10

90 200

—

Norrköping . .. .

........... 14

160 080

—

Uppsala.......

........... 16

113 700

—

Vänersborg . .. .

........... 5

17 200

—

Summa 65

512 690

_

Räntan å lån från fonden utgör fortfarande 4.5 procent.

§ 14.

De enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 av riksbanken från

egnahemsorganen och hushållningssällskapen övertagna lånen fördelade sig

per den 31 december 1952 å de olika kontoren på sätt närmare framgår

av sammanställningen å sid. 27. Antalet förvaltade lån har under tiden

1 januari—31 december 1952 nedgått från 79 748 till 74 686 och det utestående

lånebeloppet har under samma tid minskats från 305 923 726 kronor

54 öre till 286 113 589 kronor 88 öre.

För förvaltningen av lånen har riksbanken för budgetåret 1951/52 uppburit

ersättning efter 3 kronor 50 öre per lån med 279 118 kronor; för innevarande

budgetår har ersättningen ännu icke blivit bestämd.

Av de till riksbankens förvaltning per den 1 juli 1948 överlämnade fondmedlen

— vilka ej ingå i riksbankens balansräkning utan redovisas separat

— ha till statsverket under 1952 återlevererats 20 miljoner kronor,

fördelade med 13 000 000 kronor å egnahemslånefonden, 2 600 000 kronor

å lånefonden för främjande av bostadsbyggande å landsbygden, 100 000

kronor å gödselvårdslånefonden, 500 000 kronor å täckdikningslånefonden,

200 000 kronor å arrendelånefonden och 3 600 000 kronor å arbetarsmåbrukslånefonden.

§ 15.

Efter framställning av fullmäktige bär årets riksdag, med tillämpning från

och med den 1 januari 1952, fastställt ny avlönings- och pensionsstat för

riksbanken. (Se bankoutskottets uti. nr 30/1952.)

§ 16.

Riksbankens personal — bortsett från personalen vid sedeltryckeriet och

pappersbruket — uppgick vid utgången av år 1952 till följande antal (motsvarande

antal vid utgången av år 1951 angives inom parentes):

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1053. 8 xaml. Nr 1.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial nr 1.

ordinarie tjänstemän med

a) lönegradsbeteckningen Cp ....................... 35 (35)

b) » Cr ....................... 41) (4)

c) » Ca ....................... 303 (305)

därav bankpersonal .................. 176 (184)

biträdespersonal ................ 59 (53)

vaktpersonal................... 68 (68)

extra ordinarie tjänstemän............................ 1362) (144)

därav bankpersonal .................... 69 (73)

biträdespersonal .................. 55 (60)

vaktpersonal..................... 12 (11)

aspiranter .......................................... 36 (25)

därav bankaspiranter ................... 12 (9)

biträdesaspiranter ................ 22 (13)

bankvaktmästareaspiranter ........ 2 (3)

extra tjänstemän .................................... 49 (46)

Summa 563 (559)

Därtill bör läggas reservpersonal, d. v. s. personal anställd huvudsakligen

för sedelräkning under kortare perioder, till ett antal av cirka 250. Av

sistnämnda personal tjänstgjorde under år 1952 i medeltal 110 per arbetsdag

(i medeltal samma antal som under år 1951).

Vid utgången av år 1952 tjänstgjorde sammanlagt 21 (vid utgången av

år 1951 sammanlagt 16) ordinarie och icke-ordinarie riksbankstjänstemän

vid valutakontoret.

§ 17.

Den av riksbanken för förbrukning inom landet under år 1952 försålda

kvantiteten finguld utgjorde 2 203 kg (1951 2 173 kg) med följande fördelning

på de olika grupperna av ändamål:

dentalguld .......................... 739 kg

guldsmedsguld ...................... 1 300 »

diverse industriella ändamål .......... 23 »

medaljer ........................... 141 »

Summa 2 203 kg

§ 18.

Vid huvudkontoret och avdelningskontoren ha under år 1952 verkställts

sådana reparationsarbeten å riksbankens fastigheter, som befunnits nöd
1)

Samtliga tjänstemän inneha tillika lägre tjänst med lönegradsbeteekning Ca, som förts över

stat.

2) Därutöver 23 tjänstemän, vilka tillika inneha lägre ordinarie tjänst med lönegradsbeteekning

Ca och vilka ingå i ovan angivna antal ordinarie tjänstemän.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

35

vändiga för fastigheternas underhåll. Under året har härför tagits i anspråk

ett belopp av cirka 711 000 kronor, vari ingår kostnaden för installation av

oljeeldning vid vissa kontor. I nedanstående sammanställning ha upptagits

de kontor, där den sammanlagda kostnaden för fastighetsunderhållet in. m.

överstigit 5 000 kronor.

Kr.

(avrundat)

Huvudkontoret . .

.. 64 800: —

Göteborg .........

.. 17 100: —

Falun ............

.. 13 800: —

Gävle ............

.. 63 300: —

Jönköping .....

9 200: —

Karlstad ......

.... 59 200: —

Linköping .....

.... 55 900: —

Luleå ..........

____ 53 500: —

Norrköping . . . .

7 500: —

Nyköping ......

____ 144 000: —

Uppsala ........

____ 15 000: —

Vänersborg .....

____ 14 800: —

Växjö..........

____ 43 200: —

Örebro .........

____ 81 400: —

Östersund .......... 12 600: —

Kostnaden avser huvudsakligen

Målningsarbeten, ändringar i lunchserveringen,

kostnader för installation

av ny värmeanläggning.

Målningsarbeten.

Oljeeldning.

Yttre renovering, oljeeldning, elektriska

arbeten, reparation av tjänstebostäder.

Ny pannanläggning.

Yttre reparationer, oljeeldning m. m.,

reparation av tjänstebostäder.

Yttre reparation.

Oljeeldning, elektriska arbeten, reparation

av tjänstebostäder.

Oljeeldning.

Yttre reparation, oljeeldning, elektriska

arbeten, reparation av tjänstebostad.

Reparation av tjänstebostad.

Renovering av banklokalerna.

Reparation av taket.

Yttre reparationer, oljeeldning, reparation

av banklokalen och av tjänstebostad.

Oljeeldning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial nr 1.

§ 19.

Den byggnad, vilken jämlikt bemyndigande av 1951 års riksdag uppföres

vid Tumba bruk för sedelförstöringskontoret, är i det närmaste färdig

och beräknas kunna tagas i användning under februari 1953.

§ 20.

Nya kollektivavtal ha under 1952 slutits med arbetare och förmän vid

riksbankens industrier. Arbetaravtalen hava numera uppsagts av Civilförvaltningens

personalförbund.

Moderniseringen av fabriksanläggningar och bostadssamhällen vid pappersbruket

har under året fortsatt i den takt, som inkomsterna av brukets

rörelse medgivit. Sålunda har utbyggnaden av grovholländeriet, för vilket

ändamål 1949 års riksdag bemyndigat fullmäktige att av riksbankens

medel taga i anspråk förslagsvis 140 000 kronor, under året fullbordats.

Genom kostnadsstegringar har den sammanlagda kostnaden kommit att

uppgå till cirka 180 000 kronor. Den rationalisering som utbyggnaden inneburit

har medfört att personalbehovet å berörda avdelningar kunnat minskas

från 15 till 10 man, vilket uppnåtts bland annat genom att tvättning,

grovmalning och blekning av råvaran sammanförts till en process, medan

den tidigare ägde rum i skilda delar av bruket med därav föranledda manuella

transporter m. m.

Vidare har den komplettering av pappersmaskinens torkparti, för vilken

1950 års riksdag medgivit att pappersbruket finge taga i anspråk förslagsvis

150 000 kronor (jfr. BU:s uti. nr 27/1950) under året verkställts, med

undantag för installerandet av den nya drivmotorn, vars leverans blivit

försenad. Kostnaderna för detta arbete ha hittills uppgått till cirka 180 000

kronor.

Sedan 1951 års riksdag beslutat, att komplettering av pappersmaskinen

med ett långviraparti finge ske till en beräknad kostnad av förslagsvis

400 000 kronor (se BU:s uti. nr 28/1951), ha maskinbeställningar verkställts

och vissa förberedande arbeten utförts. Långvirapartiet beräknas

bliva färdigställt under sommaren 1953.

Därjämte må nämnas, att för brukets räkning beställts en ny rullmaskin

för en beräknad kostnad av cirka 45 000 kronor.

I bostadssamhället ha ytterligare ett antal lägenheter moderniserats,

varjämte en ny etapp av den nya gatubelysningen färdigställts liksom även

en ny etapp av belysningsnätets omläggning.

Vid utgången av år 1952 uppgick antalet anställningshavare vid Tumba

pappersbruk till 13 tjänstemän, 5 förmän samt 79 manliga och 59 kvinnliga

arbetare.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 1.

37

För sedeltryckeriet har under året inköpts en skärmaskin, vilken ersatt

en försliten maskin, en offsetpress, en boktryckssnällpress samt en färgkvarn.

Sammanlagda kostnaden för nämnda maskinköp uppgår till cirka

155 000 kronor. Dessutom ha under året nyanskaffats andra apparater

och inventarier till ett belopp av omkring 05 000 kronor. Jämlikt medgivande

av fullmäktige har luftkonditioneringsanläggning installerats i

vissa av tryckeriets lokaler för en kostnad av cirka 45 000 kronor.

Sedeltryckeriets fastighet, vilken byggdes för att tillgodose ett väsentligt

mindre sedelomlopp än det nuvarande, är numera otillräcklig för att

möjliggöra en rationell drift och svårigheter föreligga att, utan avsevärt

övertids- och skiftarbete samt andra kostnadsfördyringar, kunna tillgodose

behovet av nya sedlar. Utrymmesbristen medför vidare, att kontrollen icke

kan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Riksbankens industristyrelse har

därför under övervägande, vilka åtgärder som i anledning härav böra

vidtagas.

Produktionen av sedlar har under år 1952 nått sin hittills högsta omfattning.

Sålunda levererade sedeltryckeriet under året 68 218 900 sedelenheter,

medan den tidigare högsta siffran, avseende år 1948, utgjorde

55 772 200 sedelenheter.

Av 1951 års riksdag beviljade medel för anläggning av ett beredskapstryckeri

(jfr bankoutskottets uti. nr 26/1951) ha icke utnyttjats. Andra

åtgärder i beredskapssyfte ha i stället företagits under året.

Vid utgången av år 1952 uppgick antalet anställningshavare vid sedeltryckeriet

till 20 tjänstemän, 4 förmän samt 78 manliga och 26 kvinnliga

arbetare.

§ 21.

För riktigheten av de å sid. 18—24 lämnade sifferuppgifterna ansvara

bankkamreraren Axel Rosengren och förste kammarskrivaren Gerdt Richter,

vilka undertecknat, respektive kontrasignerat riksbankens bokslut.

§ 22.

Inspektioner av avdelningskontoren ha verkställts

av vice riksbankschefen Hammarskiöld vid kontoren i Kalmar, Karlskrona,

Kristianstad och Nyköping samt — tillsammans med bankokommissarien

Sture Laurén — vid kontoret i Uppsala,

av herr Ilall och bankdirektören Ekengren vid kontoren i Härnösand,

Sundsvall och Umeå samt — tillsammans med herr Laurén — vid kontoret

i Vänersborg,

av herrar Ekengren och Laurén vid kontoren i Mariestad, Västerås och

Örebro samt av herr Ekengren vid kontoret i Linköping,

av bankdirektören Lundgren och bankokommissarien Lönnqvist vid kontoren

i Göteborg, Jönköping och Karlstad,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial nr 1.

av herr Lönnqvist vid kontoren i Malmö, Falun, Gävle, Halmstad, Luleå,

Växjö och Östersund samt — tillsammans med herr Laurén — vid kontoret

i Norrköping,

av herr Laurén vid kontoret i Visby.

Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor

och förvaltningsrum ha under året ägt rum.

Revision genom därtill utsedda tjänstemän har under året företagits vid

samtliga avdelningskontor.

§ 23.

Berättelser från bankens samtliga avdelningskontor bifogas.

Stockholm den 9 januari 1953.

David Hall.

Olof Andersson.

CONRAD JONSSON.

Mats Lemne. Allan Andersson.

Filip Kristensson. Axel Rubbestad.

j Karin Winberg.

Stockholm 1953 Ivar Hteggströms Boktryckeri A. B.

530016

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.