Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående förläggningen av centrala ämbetsverk till annan ort än Stockholm och den statliga rådgivningen rörande näringslivets lokalisering m. m.

1953-03-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1953:10, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående förläggningen av centrala ämbetsverk till annan ort än Stockholm och den statliga rådgivningen rörande näringslivets lokalisering m. m.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankon Iskottets utlåtande nr 10.

5

Nr 10.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående förläggningen

av centrala ämbetsverk till annan ort än Stockholm

och den statliga rådgivningen rörande näringslivets lokalisering

m. m.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 173 i första kammaren av herr Karlsson, Fritiof, m. fl. och nr

221 i andra kammaren av herr Jansson i Benestad m. fl., har hemställts, att

riksdagen måtte 1) besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära skyndsam

utredning rörande förläggning av centrala ämbetsverk till annan ort

än Stockholm i enlighet med motionens syfte; samt 2) uttala, att den statliga

rådgivningen rörande lokaliseringen av näringslivet samt byggnadsregleringen

måtte inriktas på att förhindra ytterligare koncentration av industriell

företagsamhet till Stockholm.

Beträffande motiveringen för motionen får utskottet hänvisa till motionen

11:221.

över motionen har yttrande i vederbörlig ordning inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller bl. a., att Stockholms tillväxt medför

allvarligare sociala konsekvenser för de områden, varifrån flyttningarna

äger rum, än om det enbart är fråga om en befolkningsförskjutning till en

tätort från dess omgivande bygd.

Arbetsmarknadsstyrelsen har i sin lokaliseringsverksamhet haft uppmärksamheten

riktad på de problem, som stadens snabba tillväxt medfört.

Vid överläggningar med företag i lokaliseringsfrågor, som berört Stockholm,

har styrelsen klargjort det rådande arbetsmarknadsläget och ur arbetsmarknadssynpunkt

avrått från lokalisering till stockholmsområdet. I

de fall det gällt redan i staden befintliga företag, som sökt byggnadstillstånd

för nybyggnad eller utbyggnad, har styrelsen gjort sig underrättad om förutsättningarna

för eu förflyttning av hela företaget eller förläggande av

filialer till områden, där det förelegat bättre möjligheter än i Stockholm att

tillgodose arbetskraftsbehovet.

Som ett led i lokaliseringsverksamheten följer styrelsen även byggnadstillståndsgivningen.

Innan ärende rörande industribyggnad avgöres, går det

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 10.

till lokaliseringsbyrån för yttrande. Härigenom möjliggöres dels att lokaliseringsverksamheten

kan följas, dels att lokaliseringsfrågan blir klarlagd,

innan byggnadsärendet avgöres. Avstyrkes ärendet ur lokaliseringssynpunkt,

måste andra skäl av stor betydelse finnas för att ärendet skall bifallas.

Resultatet av ett avstyrkande blir icke sällan, att företaget tar upp

lokaliseringsfrågan till förnyad prövning. När det gällt stockholmsområdet,

har intagits en mycket restriktiv hållning till ansökningar om byggnadstillstånd.

Beaktas måste emellertid, att det inte är enbart arbetsmarknadssynpunkten,

som är avgörande för ett företags lokalisering. Även om

hänsyn tages till arbetskraftsläget, allmänna lokaliseringskostnader och sociala

synpunkter, kan Stockholm i vissa fall framstå som den lämpligaste

lokaliseringsorten. Vid handhavande av byggnadstillståndsgivningen har

självfallet dessa förhållanden måst beaktas.

Den otillräckliga arbetskraftstillgången inom stockholmsområdet har bidragit

till att styrelsens lokaliseringssynpunkter i många fall vunnit beaktande.

I den mån tillgången på arbetskraft vid en konjunkturnedgång ökar,

kommer givetvis styrkan av arbetskraftsargumentet att försvagas som Iokaliseringsbestämmande

faktor. Den ökade konkurrensen på varumarknaden

kan å andra sidan väntas medföra, att driftkostnadernas höjd kommer

att ägnas större uppmärksamhet vid lokaliseringen än tidigare.

För att åstadkomma en lämplig fördelning av befolkning och näringsliv

i landet har åtgärder, som underlättar lokaliseringen till önskade orter,

samma effekt som ett försvårande av lokaliseringen till orter, som tenderar

att expandera i icke önsxvärd omfattning. Även i detta avseende har styrelsen

såväl genom sin rådgivande verksamhet som med tillhjälp av byggnadstillståndsgivningen

påverkat lokaliseringen.

Etablering av större industriföretag inom stockholmsområdet i samband

med nybyggnad har under senare år endast skett i ringa omfattning. De

nyetableringar eller utbyggnader, som förekommit, har i regel varit starkt

bundna av en lokalisering till stockholmsregionen. Fn förläggning till annan

plats har i flertalet fall ur företagsekonomisk synpunkt icke varit något

realistiskt alternativ, och det har icke klart kunnat påvisas, att de lägre

allmänna kostnaderna för en förläggning till en annan ort kunnat uppväga

de företagsekonomiska nackdelarna därav.

Byggnadstillståndsgivningen för industribyggnader har varit mera restriktiv

i Stockholm än på andra håll. Under perioden 1947/51 utgjorde

den andel av den totala tillståndsgivningen, som kom på industriföretag i

Stockholm, endast 5 %. De nya industribyggnader, som uppförts, har ofta

varit motiverade av rationaliseringsönskemål. Sådana nybyggnader frigör

emellertid ofta gamla lokaler. I dessa kan nya företag etableras eller

andra befintliga industrier med otillräckliga lokalutrymmen växa.

Arbetsmarknadsstyrelsen är medveten om att en fortsatt kraftig expan
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 10.

7

sion av näringslivet i Stor-Stockholm kan medföra så allvarliga samhällsproblem,

att det kan bli nödvändigt vidtaga ytterligare åtgärder för att begränsa

företagsetableringen i Stor-Stockholm. Utredningen angående näringslivets

lokalisering har belyst de olika problem, som är förknippade

med en begränsning av Stor-Stockholms expansion. I likhet med utredningen

anser arbetsmarknadsstyrelsen, att denna fråga bör ytterligare övervägas,

feedan vidgade erfarenheter av lokaliseringsverksamheten vunnits.

Arbetsmarknadsstyrelsen konstaterar slutligen, att allmän förvaltningstjänst

icke varit utan betydelse för Stockholms expansion under 1940-talet.

Såväl den centrala statsförvaltningen som kommunalförvaltningen har

vuxit betydligt. De flesta centrala ämbetsverken torde i hög grad vara beroende

av möjligheterna att uppehålla en intim kontakt med andra ämbetsverk

samt med departementen och näringslivets organisationer. Kontaktbehovet

är emellertid icke lika utpräglat för alla centrala förvaltningsorgan.

Frågan om utflyttning av statliga verksamheter från Stockholm bör enligt

styrelsens uppfattning fortlöpande ägnas uppmärksamhet. Statsförvaltningarnas

lokalisering bör således övervägas t. ex. då nya organ inrättas och i

samband med att befintliga organs lokalfrågor blir föremål för prövning.

Utskottet. Det båda frågor som upptagits i motionerna finner utskottet

vara värda den största uppmärksamhet. Den fortgående urbaniseringen och

i synnerhet koncentrationen av befolkningen liksom av förvaltningen och

företagsamheten till Stockholm bör i skilda sammanhang och ur olika synpunkter

noga följas av myndigheterna. Olika förslag som kan vara ägnade

att verksamt motverka denna tendens hör ingående prövas.

Vad särskilt angår frågan om förläggningen av de centrala ämbetsverken

finner utskottet, att denna bör prövas från fall till fall t. ex. då myndigheternas

lokalfrågor omprövas eller då nya organ inrättas. Utskottet

förutsätter också, att frågan om utflyttning av statliga organ från Stockholm

fortlöpande ägnas uppmärksamhet. Enligt utskottets mening synes

det därför icke motiverat att nu företaga en allmän utredning av ämbetsverkens

förläggningsfrågor.

Principerna för den statliga rådgivningen rörande lokaliseringen av näringslivet

var senast vid föregående års riksdag föremål för ställningstagande.

Riksdagen anslöt sig därvid i huvudsak till de uttalanden som i

propositionen nr 127 gjordes av föredragande departementschefen i anledning

av det förslag som framlagts av utredningen angående näringslivets

lokalisering. Departementschefen framhöll hl. a., att särskild uppmärksamhet

borde ägnas folkminskningen på landsbygden och utflyttningen från

de landsdelar som nu har en relativt stor befolkning inom jord- och skogsbruk.

I sammanhanget erinrades om det allvarliga problem som Stor-Stockholms

tillväxt innebure. Innan ytterligare erfarenhet vunnits av den erfarenhet

som bedrives för att främst genom upplysning och rådgivning påverka

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr JO.

enskilda företags förläggning, är utskottet icke berett tillstyrka, att riksdagen

gör nya uttalanden på detta område, där kunskaperna fortfarande är

mycket ofullständiga.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att de likalydande motionerna 1:173 och 11:221 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

t

Stockholm den 31 mars 1953.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Mogård, Boo, Eliasson och

Wehtje;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Nilsson i Landskrona*,

Sköldin, Gustafson i Göteborg, Persson i Norrby, Johansson i Kalmar,

Magnusson i Tumhult och Boija.

» Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Sköldin, Persson i Norrby och Eliasson.

Emil Kihlströms Tryckeri A.-B. Stockholm 1953

530508

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.