Bankoutskottets utlåtande nr 12
1953-04-14 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1953:12, Bankoutskottets utlåtande nr 12
Dokumentets text
Nr 12—13.
Bankoutskottets utlåtande nr 12.
1
Nr 12.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om upphävande av
regleringen av rundvirkesexporten.
• T
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 296 i första kammaren av herr Ohlsson, Ebbe, och herr Eskilsson
samt nr 113 i andra kammaren av herr von Seth m. fl., har hemställts,
att riksdagen måtte uttala att regleringen av rundvirkesexporten snarast bör
upphävas.
Beträffande motiveringen för motionerna får utskottet hänvisa till motionen
II: 113.
över motionerna har i vederbörlig ordning yttrande inhämtats från kommerskollegium,
domänstyrelsen, skogsstyrelsen och statens handels- och industrikommission,
varjämte Sveriges allmänna exportförening, Sveriges industriförbund
och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund beretts tillfälle
avgiva yttrande i ärendet.
Vid kommerskollegii yttrande är fogade yttranden från handelskamrarna
i Jönköping, Karlstad, Gävle, Sundsvall och Luleå, Svenska propsexportörernas
förening ävensom ett genom Skogsindustriernas samarbetsutskott
avgivet gemensamt yttrande från Svenska cellulosaföreningen, Svenska pappersbruksföreningen,
Svenska trämasseföreningen och Svenska trävaruexportföreningen.
Motionen har tillstyrkts av domänstyrelsen, skogsstyrelsen, handelskamrarna
i Karlstad, Gävle, Sundsvall och Luleå, Svenska propsexportörers förening
och Sveriges skogägareföreningars riksförbund.
Kommerskollegium, statens handels- och industrikommission, handelskammaren
i Jönköping, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges industriförbund
och Skogsindustriernas samarbetsutskott har avstyrkt motionen.
Sedan Kungl. Maj :t genom beslut den 23 januari 1953 lämnat en av statens
handels- och industrikommission den 13 januari gjord framställning
om upphävande av regeln att för licensgivning skulle gälla att partierna
skulle ha högst 25 procent graninblandning utan erinran har motionärernas
önskemål i vad de avser den s. k. granregeln blivit tillgodosedda. Vad gäller
licensgivningcn i övrigt har denna i remissyttrandena huvudsakligen be
Bihang
till riksdagens protokoll 1953. 8 samt. iVr 12—13.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Bankoutskottets utlåtande nr 12.
dömts ur råvaruförsörjnings- samt skogsvårds- och sysselsättningssynpunkt
ävensom med hänsyn till önskvärdheten att av handelspolitiska skäl upprätthålla
densamma.
Domänstyrelsen har bland annat uttalat:
Styrelsen finner att det skäl, som skulle tala för att regleringen av exporten
av rundvirke bibehålies, vore att tillgången på råvara för täckande avframför
allt den inhemska massaindustriens behov vore otillräcklig och att
sålunda av denna anledning risk förelåge för produktionsminskning av
massa. Någon brist på råvara för massaindustriens räkning synes emellertid
icke kunna befaras inom den närmaste framtiden, särskilt då beträffande
de södra delarna av landet, vilket bl. a. framgår av det betänkande, som
Södra Sveriges skogsindustriutredning framlagt, »Barrskogstillgångarna och
skogsindustriens råvaruförsörjning» (SOU 1952: 15). Ej heller inom de
norra delarna av landet torde enligt vad man kan bedöma någon brist framför
allt på sulfatved behöva befaras. Beträffande det just nu aktuella läget
föreligga svårigheter att finna avsättning för den kvantitet massaved som
årligen normalt brukar avverkas. Detta har medfört, att de enskilda skogsägarna
inskränkt sina avverkningar. Beträffande domänverkets massaved
sker visserligen avverkningen av dylik ved, av bl. a. sociala skäl, i ungefär
normal utsträckning, men styrelsen har sett sig nödsakad att i Norrland föreskriva
upplagring av avsevärda kvantiteter massaved. I södra delarna av
landet synes massaindustriens lager av råvara vara betydande och köplusten
är mycket ringa. Sålunda har domänstyrelsen ännu icke kunnat träffa
avtal om några leveranser till industrien i dessa delar av landet från säsongens
avverkningar.
I detta sammanhang vill styrelsen påpeka, att flera av de stora massaindustrierna
i betydande omfattning på export försålt props tillverkad av förefintliga
massavedslager.
Av det sagda framgår att domänstyrelsen anser att för den närmaste
framtiden fara icke föreligger för brist på råvara för massaindustriens behov,
utan att det snarare synes föreligga risk för att man icke skall kunna
vinna avsättning för allt det virke av smådimensioner, som bl. a. med hänsyn
till skogsvårdande gallringar måste uttagas. Då lokalt sysselsättningssvårigheter
för arbetskraften föreligga, synes det ur arbetsmarknadssynpunkt
angeläget att möjligheterna till ökade virkesuttag tillvaratagas.
Skogsstyrelsen framhåller, att så länge industriens totala kapacitet icke
förmår utnyttja i mellersta och södra Sverige befintligt råvaruöverskott
uppstår ett läge som kännetecknas av mindre goda avsättningsmöjligheter.
Detta i sin tur återverkar enligt styrelsens mening på avverkningarnas
omfattning främst sådana som ur skogsvårdssynpunkt är önskvärda, samtidigt
som de kräver en större arbetsmängd per volymenhet än avverkningar
i äldre och grövre skog. Det är sålunda ej endast ur skogsvårdssynpunkt
utan även ur sysselsättningssynpunkt önskvärt, att gallringar i yngre skogar
alltjämt kan fortgå. En fri export skulle åtminstone i någon mån underlätta
utförandet av ovannämnda slag av avverkningar.
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund har förklarat, att inköpsbehovet
för skogsindustrierna i södra Sverige är mycket begränsat. I hela
Bankoutskottets utlåtande nr 12.
3
landet anses föreligga svårigheter att finna köpare till sulfatved, som, om
den avverkas, i stor utsträckning måste lagras hos producenterna. I ett sådant
överskottsläge anser riksförbundet, att det icke minst ur sysselsättningssynpunkt
är nödvändigt, att alla möjligheter för export av rundvirke
utnyttjas.
Sveriges industriförbund har funnit, att exportregleringen för rundvirke
med hänsyn till försörjningen med råvara kan vara av viss betydelse. En påtaglig
knapphet på råvara anser förbundet föreligga för plywoodindustrien.
Skulle export av furu- och björktimmer i för denna industri lämpliga dimensioner
och kvaliteter komma i gång i större utsträckning, kommer råvaruförsörjningen
att avsevärt försvåras.
Handelskammaren i Gävle har uttalat, att tillgången på rundvirke av
gran — sulfitvirke — visat sig vara i knappaste laget för den svenska cellulosaindustrien,
vilket bl. a. åskådliggöres av det förhållandet, att avsevärda
kvantiteter rundvirke för cellulosaindustriens räkning under senare år måst
importeras från Finland.
Försörjningssynpunkter på frågan har slutligen anlagts även av Svenska
propsexportörers förening, som framhållit följande:
De i motionen gjorda uttalandena om de svenska skogsindustriernas
för närvarande mycket goda försörjningsläge beträffande virkesråvarorna
bekräftas till alla delar av våra medlemmar. Flertalet industrier torde vid
årsskiftet 1952/53 ligga inne med betydande råvarulager, och några svårigheter
att tillgodose ytterligare behov under innevarande år torde icke heller
föreligga. Betecknande för situationen är att svenska skogsindustriföretag
uppträtt som säljare av pitprops på exportmarknaden; massaved har därvid
apterats till props. Ur försörjningssynpunkt föreligga därför icke några sakliga
motiv för en fortsatt reglering av exporten av pitprops under innevarande
år.
Uttalanden rörande de skäl av handelspolitisk natur vilka kan anföras
för ett bibehållande av regleringen har bland andra gjorts av kominerskollegium,
statens handels- och industrikommission samt Sveriges allmänna
exportförening.
Kommerskollegium anför i detta sammanhang följande:
Skogsindustriernas samarbetsutskott har pekat på de restriktiva åtgärder
beträffande importen av massa och papper, som tillämpades i flertalet av
våra europeiska huvudmarknader, där samtidigt uppenbarligen tillätes och
även i olika former direkt uppmuntrades en obegränsad import av massaved
såsom råvara för egen pappersmasseindustri. Även Smålands och Blekinge
handelskammare har framhållit, att det måhända rent handelspolitiskt
torde vara av betydelse att exporten endast finge ske till vissa marknader,
da det eljest lätt kunde inträffa att rundvirke utan begränsning linge
exporteras till länder, som genom importrestriktioner i fråga om svenska
skogsindustriprodukter försvårade varuutbytet med Sverige.
Så länge vårt handelsutbyte med andra länder regleras genom bilaterala
avtal, är det givet att en så viktig råvara som rundvirket för vårt lands del
utgör en betydelsefull faktor vid avtalsförhandlingarna, och såvitt kollegium
4
Bankoutskottets utlåtande nr 12.
kan finna torde det åtminstone tills vidare anses önskvärt att dess ställning
härvidlag icke rubbas.
Av statens handels- och industrikommissions yttrande torde följande få
återgivas:
Att gå vidare på exportliberaliseringens väg och helt slopa licensförfarandet
anser kommissionen ej lämpligt i dagens läge. Genom bibehållande av
licensförfarandet lämnas myndigheterna sålunda möjlighet att noggrant
följa exporten, vilket måste anses vara önskvärt med hänsyn till rundvirkets
ur skilda synpunkter stora betydelse för landets ekonomi. Ett fullständigt
frigivande av rundvirkesexporten skulle även kunna medföra svårigheter i
fråga om avsättningen av förädlade skogsprodukter. Härtill kommer, att det
jämväl i fortsättningen kan befinnas lämpligt ur handelspolitisk synpunkt,
att exporten av rundvirke är underkastad licenstvång.
Det rådande formella exporllicenstvånget för rundvirke är enligt Sveriges
allmänna exportförenings uppfattning alltjämt av betydelse såsom förhandlingsvapen
i förhållande till sådana länder vilka — samtidigt som de importerar
svensk massaved — genom betydande tullar på massa och papper
eller i annan form gynnar den inhemska industrien på dessa områden till
förfång för svensk massa- och pappersindustri. Såsom exempel nämnes, att
i Västtyskland utgår tull med 9 % för mekanisk massa jämte oblekt sulfitmassa
och med 10 % för blekt massa samt med 12—28 % för papper, samtidigt
som tullfrihet råder för rundvirke.
Utskottet. Motionärernas yrkande har genom att den s. k. granregeln
upphävts i denna del blivit tillgodosett. Delade meningar har i de över motion
avgivna remissyttrandena framförts rörande behovet att bibehålla
licenstvånget för rundvirkesexporten. Såvitt utskottet på grundval av remissmyndigheternas
uttalanden kan bedöma, måste landets försörjning
med rundvirke numera anses så god, att någon reglering av försörjningspolitiska
grunder icke skulle erfordras.
Utskottet har emellertid ansett sig böra även uppmärksamma de handelspolitiska
skäl som av kommerskollegium och statens handels- och industrikommission
m. fl. andragits för regleringens bibehållande. Enligt vad
utskottet inhämtat tillämpas en liberal licensgivning utan kvotering för
sedvanlig export till traditionella marknader för allt rundvirke av furu och
gran.
Utskottet, som i princip anser att regleringar av denna art bör avvecklas
så snart detta utan påtagliga olägenheter kan ske, vill understryka angelägenheten
av att licensvånget för rundvirkesexporten liksom annan reglering
på utrikeshandelns område icke bibehålies längre än som måste anses
oundgängligen påkallat. Kungl. Maj:t synes därför när så befinnes lämpligt
böra taga den av motionärerna berörda licensgivningen för rundvirkesexporten
under förnyat övervägande.
Bankoutskottets utlåtande nr 12.
5
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen, i anledning av likalydande motionerna I: 296
och II: 113, må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 14 april 1953.
På bankoutskottets vägnar:
FRANS SEVERIN.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Sundvik, Mogård*, Werner, Boo och
Wehtje;
från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Nilsson i Landskrona,
Sköldin, Gustafson i Göteborg, Persson i Norrby, Johanson i Kalmar,
Magnusson i Tumhult och Boija.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1953:147 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om upphävande av regleringen av rund virke sexport en. a1 i texten