Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om en skyndsam översyn av norrlandskommitténs olika förslag m. m.

1953-04-16 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1953:13, Utlåtande i anledning av väckt motion om en skyndsam översyn av norrlandskommitténs olika förslag m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

Nr 13.

Utlåtande i anledning av väckt motion om en skyndsam översyn

av norrlandskommitténs olika förslag m. m.

I en inom andra kammaren under nr 218 väckt motion, som hänvisats till

bankoutskottets handläggning, hemställer herr Larsson i Hedenäset m. fl.

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, dels att en skyndsam

översyn av norrlandskommitténs olika förslag företages och att riksdagen

snarast förelägges de förslag vartill denna översyn kan föranleda,

samt dels att frågan om tillskapandet av en statlig investeringsfond, avsedd

att främja ett mera differentierat näringsliv i Norrland, göres till föremål

för särskild utredning.

Rörande den närmare motiveringen för förslaget får utskottet hänvisa

till motionen.

över motionen har i vederbörlig ordning yttrande inhämtats från länsstyrelserna

i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län

samt 1948 års järnvägstaxekommitté, varjämte Samarbetsdelegatiopen för

de fyra nordligaste länen beretts tillfälle avgiva yttrande i ärendet.

Motionen har i princip tillstyrkts av de i ärendet hörda länsstyrelserna

ävensom Samarbetsdelegationen för de fyra nordligaste länen. 1948 års

järnvägstaxekommitté har förmält, att vad avser järnvägstaxefrågorna den

av motionärerna begärda översynen pågår.

Rörande den föreslagna översynen av norrlandskommitténs förslag har

länsstyrelsen i Västernorrlands län anfört följande:

I samband med utlåtanden, som länsstyrelsen avgivit över norrlandskommitténs

olika delförslag, har länsstyrelsen kraftigt framhållit behovet av

sådana åtgärder i olika hänseenden, som kunna motverka en socialt och

kulturellt förödande uttunning av befolkningen i Norrland. I motionen har

bland norrlandskommitténs förslag nämnts förbättring av transportförhållandena

och elkraftdistributionen samt en viss omläggning av nuvarande

beskattningsregler. Såväl dessa som andra av norrlandskommittén väckta

frågor äro synnerligen betydelsefulla för Norrlands framtida utveckling.

Länsstyrelsen vill därför förorda, att de i enlighet med motionärernas hemställan

göras till föremål för en översyn snarast möjligt.

Ur länsstyrelsens i Jämtlands län yttrande må följande anföras:

Länsstyrelsen delar helt motionärernas mening, att åtgärder för en förbättrad

folkförsörjning i de norra delarna av landet är en fråga av vital betydelse.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

7

De stora avstånden och det nordliga läget med det därav följande kärva

klimatet, å ena, samt de stora naturrikedomarna i form av skog, malm och

vattenkraft, å andra sidan, ha medfört, att Norrlands och det norrländska

näringslivets problem i många avseenden te sig annorlunda än det övriga

Sveriges. Detta har också uppmärksammats av statsmakterna. Sålunda ha

många s. k. norrlandsfrågor blivit föremål för utredning och förslag, bland

annat genom norrlandskommittén. Såsom i motionen framhålles, har emellertid

huvudparten av denna kommittés förslag ännu ej realiserats. Av skäl,

som anförts i motionen, måste det därför anses synnerligen angeläget, att en

översyn av kommitténs förslag snarast möjligt äger rum.

Länsstyrelsen får för sin del livligt tillstyrka, att en skyndsam och allsidig

utredning verkställes rörande de norrländska problemen, därvid de i

motionerna I: 14 och I: 15 framförda synpunkterna tagas under övervägande.

Länsstyrelsen vill jämväl framföra det önskemålet, att vid denna utredning

de speciella norrlandsorgan, som framkommit under senare år, Samarbetsdelegationen

för de fyra nordligaste länen, Norrlandsmässans huvudkommitté

och Norrlandsförbundet få sina synpunkter företrädda.

Länsstyrelsen i Norrbottens lön framhåller i sitt yttrande bl. a. följande:

Vad i motionen framhållits rörande behovet inom de nordligaste delarna

av landet av ett förbättrat försörjningsunderlag kan länsstyrelsen i allt väsentligt

vitsorda. Det under vissa tider av året hårda klimatet, den inom avsevärda

områden glesa bosättningen, ett ofullständigt kommunikationsnät,

ett på vissa håll alltför ensidigt näringsliv och till följd bl. a. härav en ofta

ojämn sysselsättning utgöra var för sig faktorer, som för vissa grupper gör

det svårt — för att inte säga omöjligt — att uppnå en levnadsstandard som

motsvarar den som gäller inom landet i övrigt. Mångfalden av de frågor,

som sysselsatte norrlandskommittén under dess arbete åren 1945—1949,

bar på sitt sätt vittne om att Norrlands försörjningsproblem måste angripas

från vitt skilda utgångspunkter. I vissa fall måste man räkna med lösningar

på förhållandevis lång sikt, under det att i andra fall en bättre tingens ordning

skulle kunna nås genom mindre omfattande åtgärder.

Kommitténs olika förslag ha hittills rönt växlande öden. Som ett allmänt

omdöme kan sägas, att huvudparten av olika skäl stannat på papperet. Vissa

av de redovisade utredningarna ha lagts till grund för nya överväganden.

I någon utsträckning ha andra — i varje fall till en del — resulterat i åtgärder

från det allmännas sida eller indirekt påverkat statsmakternas och

de regionala myndigheternas beslut i olika avseenden.

Kommitténs första tryckta betänkande gällde yrkesutbildningen. För

Norrbottens läns vidkommande kan konstateras, att under senare år en betydande

upprustning ägt rum på detta område, och förhållandena kunna på

det hela taget bedömas som tillfredsställande. Beträffande lantmannaskolorna

och yrkesskolorna för jordbruket kan för länets del kravet på utbildningsmöjligheter

för närvarande anses fyllt. I fråga om de centrala verkstadsskolorna

har genom landstingets försorg en avsevärd utbyggnad skett

— inom den närmaste tiden torde man kunna räkna med ca 600 elevplatser

vid tre verkstadsskolor. Den kommunala yrkesundervisningen bedrives

för närvarande vid ca 35 yrkesskolor. Kvar står dock behovet av en ytterligare

utbyggnad av den kvinnliga lanthushållsundervisningen samt av den i

kommunernas egen regi anordnade yrkesutbildningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

Norrlandskommitténs synpunkter i fråga om forsknings- och försöksverksamheten

på jordbrukets område i Norrland ha otvivelaktigt bidragit till

beslutet om att inrätta försöksgården i Röbäcksdalen i Västerbottens län.

Beträffande kommitténs förslag till vissa åtgärder för främjande av

skogsvård och betesförbättring i norra Sverige ha visserligen redan tidigare

anslag för ifrågavarande ändamål ställts till förfogande, men det torde ej råda

någon tvekan om att intensifieringen av åtgärderna delvis kan sägas vara

ett resultat av kommitténs förslag. Länsstyrelsen avser här bl. a. det förstärkta

s. k. produktionsanslaget till lappmarken — sedermera utsträckt till

andra delar av länet — samt anslagen till vissa åtgärder, som enligt gällande

skogsvårdslag ej åligga vederbörande markägare men ändock bedömas

som värdefulla med hänsyn till skogsvården.

Kommitténs framställning år 1946 angående bostadsförhållandena för helårsarbetande

skogsarbetare torde enligt länsstyrelsens uppfattning icke

längre ha samma aktualitet som tidigare. Huvudmännen för storskogsbruket

ha nämligen på senare tid i ej obetydlig omfattning påbörjat inrättandet

av s. k. skogsarbetarbyar på skilda platser inom Norrbottens län. Länsstyrelsen

anser därför att det numera ej finns anledning att ytterligare utreda

denna fråga, annat än i lokala, konkreta fall.

Norrlandskommitténs år 1946 framlagda förslag rörande distriktssköterskornas

verksamhet har delvis burit frukt — i vart fall för Norrbottens läns

vidkommande. Genom landstingets föfsorg har man nämligen i allt större

utsträckning kombinerat distriktsvården med förlossningsvården genom en

successiv sammanslagning av distriktssköterske- och barnmorsketjänsterna.

Länsstyrelsen vill i detta sammanhang erinra om att medicinalstyrelsen av

Kungl. Maj :t fått i uppdrag att utreda frågan om den öppna förlossningsvårdens

framtida organisation.

Kommitténs betänkande angående vissa åtgärder till förbättrande av

transportförhållandena i Norrland kan däremot icke anses ha i nämnvärd

grad påverkat utvecklingen inom detta betydelsefulla område. Samma gäller

kommitténs ställningstagande till elkraftproblemet ävensom utredningen

angående åtgärder vid industrinedläggelse eller driftsinskränkning.

Kommittén har i ett betänkande, avgivet år 1947, föreslagit att ett rikssjukhus

skulle inrättas i Norrland. Frågan har emellerid icke föranlett någon

åtgärd från statsmakternas sida men bör enligt länsstyrelsens mening

tagas upp på nytt och då i samband med frågan om en medicinsk högskola

för Norrland i anslutning till ett räjongsjukhus.

I fråga om kommitténs förslag att ordna isbri/tningen längs norrlandskusten

vill länsstyrelsen erinra om att spörsmålet ytterligare utretts genom

ett år 1950 avlämnat förslag rörande isbrytarverksamhetens främjande och

där man bl. a. dragit upp riktlinjer för den lokala isbrytningen.

Vad beträffar kommitténs utredning om skogstillgångarna och skogsindustriernas

råvaruförsörjning i övre och mellersta Norrland må här framhållas

den påverkan på utformningen av gällande skogsvårdslag, som kommitténs

ställningstagande otvivelaktigt utövat, särskilt med avseende å kravet

på en jämnare avkastning av skogsbruket.

Kommittén framlade år 1949 i samråd med järnvägsstyrelsen en utredning

rörande ostkustbanans förlängning norrut. Frågan om järnvägsnätets

utbyggnad i olika riktningar — länsstyrelsen tänker härvid bl. a. på den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

9

projekterade bandelen Kalix—Luleå — är som känt alltjämt föremål för

överväganden.

Vissa av de av norrlandskommittén publicerade utredningarna måste nu

beträffande sakmaterialet vara delvis föråldrade och kräva omfattande

kompletteringar. Därtill kommer att en del av de behandlade spörsmålen

var för sig utgöra mycket komplicerade problem, vilka uppenbart icke lämpligen

böra infogas i en av en och samma krets sakkunniga utförd »allmän

översyn» av den s. k. norrlandsfrågan. Hit höra enligt länsstyrelsens mening

exempelvis frågorna om ostkustbanans förlängning, förbättrandet av transportförhållandena

i Norrland, sågverksdriften och elkraften. Spörsmål av

denna räckvidd böra således enligt länsstyrelsens uppfattning skyndsamt

specialutredas i den ordning de påkalla det allmännas uppmärksamhet. En

sådan översyn som motionärerna åsyfta kan nämligen bli en mycket tidsödande

procedur och komma i otakt med den turordning och tidtabell enligt

vilken de olika projekten böra aktualiseras.

Länsstyrelsen anser att en första »katalogisering» av de förslag, som nu

kunna tänkas komma i fråga, på Kungl. Maj:ts uppdrag skulle kunna göras

av den s. k. Samarbetsdelegationen för de fyra nordligaste länen. Sedan delegationen

utarbetat sitt »handlingsprogram» bör Kungl. Maj :t pröva vilka

frågor som var för sig böra specialutredas och i vilken takt detta bör ske.

I anledning av ett uttalande i motionen vill länsstyrelsen erinra om att

frågan om en omläggning av beskattningen för industriers och andra större

företagares inkomster torde bli föremål för utredning av 1950 års skattelagskonunitté.

Samarbetsdelegationen för de fyra nordligaste länen har framhållit, att

Norrlands och det norrländska näringslivets problem te sig i många avseenden

annorlunda än det övriga Sveriges. Det nordliga läget, de stora avstånden,

den ringa folktätheten ha vid sidan av de stora naturtillgångarna i

skog, malm och vattenkraft och kanske framför allt den stora exportbetoningen

— Norrland är i förhållande till folkmängden i runt tal 2,5 gånger

så mycket exportbetonat som det övriga Sverige — samverkat därtill. Norrlands

särställning har också uppmärksammats av statsmakterna, och många

s. k. norrlandsfrågor ha blivit föremål för utredningar och förslag, bl. a.

genom den under åren 1944—1948 verksamma norrlandskommittén. Det

kan emellertid ej förnekas, att många av de framförda förslagen av olika

anledningar kommit i skymundan. Problemkomplexen ha liksom stått i vägen

för varandra. Samarbetsdelegationen har själv varit inne på tanken att

göra en inventering av de många olika förslagen för att få konstaterat, dels

vilka förslag som kunna avföras, då de redan helt eller delvis omsatts i verkligheten

eller på grund av ändrade förhållanden numera sakna betydelse,

dels vilka förslag som alltjämt äga aktualitet. För dessa sistnämnda skulle

det samtidigt gälla att söka få fram den större eller mindre angelägenhetsgraden,

allt i syfte att åstadkomma praktiska resultat.

Vad angår det i motionen väckta förslaget om utredning av frågan om

skapande av en statlig investeringsfond, avsedd att främja ett mera diffe
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

rentierat näringsliv i Norrland, har länsstyrelsen i Västernorrlands län

framhållit, att de nuvarande företagarföreningarnas ekonomiska och personella

resurser icke synas tillräckliga för att föreningarnas verksamhet

skall kunna bliva av önskvärd omfattning. Det synes för Västernorrlands

län vara en fråga av största angelägenhetsgrad, att länets näringsliv differentieras,

så att känsligheten för konjunktursvängningarna blir mindre.

Enligt länsstyrelsens mening torde länets företagarförening härvidlag kunna

göra betydande insatser, om den utbygges i personellt hänseende och gives

erforderliga ekonomiska resurser.

Länsstyrelsen framhåller, att denna fråga ävenledes har varit föremål

för utredning, och förordar, med instämmande i motionärernas synpunkter,

att spörsmålet om åtgärder för att främja ett mera differentierat näringsliv

i Norrland snarast göres till föremål för den undersökning, som med beaktande

av redan förefintligt utredningsmaterial erfordras.

I denna speciella fråga anför länsstyrelsen i Jämtlands län följande.

Företagarföreningarna i de norrländska länen söka medverka till ett mera

differentierat näringsliv i Norrland. Dessa föreningars verksamhet torde

också ha medfört en viss förbättring i angivna hänseende. Emellertid har

det visat sig, att de medel, som stå till föreningarnas förfogande, icke äro

tillräckliga för ändamålet. Vid sådant förhållande synes det vara välbetänkt,

att -— som i motionen föreslås — frågan om tillskapandet av en statlig investeringsfond,

avsedd att främja ett mera differentierat näringsliv i Norrland,

göres till föremål för utredning.

Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller, att statsmakterna med betydligt

större anslag än hittills böra främja småindustriföreningarnas verksamhet.

Härigenom skulle de mindre företagens kapitalbehov kunna tillgodoses

utan att någon särskild investeringsfond inrättas. I fråga om de mera

kapitalkrävande investeringar, som kunna komma i fråga, anser länsstyrelsen

det vara mest rationellt att statsmakterna genom anslag på riksstaten

ställa medel till förfogande i den utsträckning som visar sig påkallad av de

säregna förhållanden, vilka äro bestämmande för det norrländska näringslivets

utveckling. Om det emellertid skulle visa sig vara mera ändamålsenligt

att tillgodose dessa anspråk genom en särskild fond vill länsstyrelsen

framhålla vikten av att fonden blir tillräckligt stor för att tillåta även

mycket betydande investeringar och att reglerna för densamma utformas så

att de medgiva största möjliga handlingsfrihet i valet mellan olika projekt.

Även Samarbetsdelegationen för de fyra nordligaste länen har funnit ökat

stöd åt företagarföreningarna väl motiverat. För övrigt synes det Samarbetsdelegationen

väl värt att ta under övervägande om ej »frågan om tillskapandet

av en statlig investeringsfond, avsedd att främja ett mera differentierat

näringsliv i Norrland», bör göras till föremål för särskild utredning.

19i8 års järnvägstaxekommitté anför rörande den inom kommittén på
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

11

gående översynen av norrlandskommitténs förslag i vad de avse järnvägstaxefrågorna

följande.

I direktiven för taxekommitténs utredningsuppdrag nämnes bl. a., att

att norrlandskommittén avlämnat ett betänkande (SOU 1946: 84) angående

vissa åtgärder till förbättrande av transportförhållandena i Norrland. I samband

härmed uttalade statsrådet i nämnda direktiv, att innan ståndpunkt

toges till norrlandskommitténs förslag rörande statens järnvägars taxor,

det borde närmare utredas, i vad mån järnvägsekonomiskt icke motiverade

nedsättningar belastade statsbanorna samt i vad mån norrlandskommitténs

förslag vore järnvägsekonomiskt berättigade. Det borde uppdragas åt taxekommittén

att även undersöka dessa spörsmål.

Taxekommittén vill erinra om att norrlandskommitténs taxepolitiska förslag

i stort sett avsågo följande åtgärder.

Persontaxan.

1. Tur- och returbiljetter införas på alla avstånd till pris som för 1%

enkel biljett.

2. Biljettpriset sänkes på linjer, som förbinda glesbebyggda områden med

tätort och där persontrafiken till huvudsaklig del sker med rälsbussar.

3. Snälltåg klassificeras på vissa sträckor som persontåg.

Godstaxan.

1. Sänkning av taxorna på långa transportavstånd med början vid 400

km och därefter jämn tillväxt av nedsättningen till 20 procent på 700 km;

därovan oförändrad procentsats.

2. Tillämpning av virtuella avstånd vid beräkning av fraktkostnader, varvid

de verkliga avstånden skulle vid fraktberäkningen antagas minskade på

visst sätt.

Taxor för biltrafik.

På de av norrlandskommittén föreslagna stambillinjerna skulle järnvägstaxan

tillämpas i såväl person- som godstrafik. I samtrafik mellan järnväg

och stambillinje skulle dessutom avgifterna baseras på genomräknade avstånd.

Övervägandena av norrlandskommitténs förslag ingå som en del av taxekommitténs

utredningsverksamhet, och kommittén har dessa frågor under

behandling i deras olika sammanhang. Sålunda har taxekommittén på ort

och ställe studerat de speciella problemen med taxesättningen i Norrland

och har under år 1951 gjort tvenne resor till landsdelen. Därvid ha hållits

sammanträden med representanter för myndigheter och näringsliv i Luleå,

Umeå, Örnsköldsvik, Härnösand, Sundsvall och Östersund. Kommittén har

i dessa sammanhang fått taga del av önskemål och förslag rörande järnvägstaxorna

i Norrland.

Vad angår de förslag rörande persontaxan, som norrlandskommittén förde

fram, ha åtskilliga förverkligats eller hålla på att praktiskt utprovas.

Taxekommittén vill erinra om att tur- och returbiljetter införts på alla avstånd

med en månads giltighetstid. För långa resor innebär denna åtgärd en

påtaglig prissänkning i förhållande till priset för två enkla biljetter. På förslag

av taxekommittén pågå prov med en särskild form av tur och returbiljetter,

»semesterbiljetter», vilka för långa resor medföra 25 procents rabatt

på priset för vanlig tur- och returbiljett. Likaså på förslag av taxe
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

kommittén provas för närvarande endagsbiljetter till pris som för enkel biljett

för resor fram och åter samma dag till ett antal huvudorter inom Norrland.

Beträffande avgifterna för begagnande av snälltåg föreligga planer på vissa

åtgärder, men dessa ha ännu icke slutgiltigt behandlats.

De som ha intresse av järnvägstaxorna i Norrland och hur dessa komma

att utformas, önska sannolikt få veta, när taxekommittén väntas bli färdig

med sitt arbete. Kommittén får för den skull meddela, att den i stort sett

har gått igenom arbetsuppdraget rörande persontaxan. Emellertid måste

persontaxan samordnas med och avvägas i förhållande till förslagen rörande

godstaxan. Beträffande denna pågå olika undersökningar. Sannolikt kunna

dessa bli färdiga under loppet av år 1954. Det slutliga resultatet i form av

ett betänkande torde därför icke kunna avlämnas förrän under loppet av

år 1955. Huruvida kommittén dessförinnan kommer att avlämna några separata

delförslag kan nu icke avgöras.

Utskottet. I likhet med motionärerna finner utskottet att behov föreligger

av en inventering av föreliggande norrlandsproblem. Härigenom bör

angelägenhetsgraden av frågekomplexen kunna fastställas och planer för

deras lösning i den mån ekonomiska förutsättningar härför föreligga upprättas.

Såsom antytts i vissa av remissyttrandena bör denna inventering och

katalogisering av frågorna kunna företagas under medverkan av de speciella

norrlandsorganen såsom Sainarbetsdelegationen för de fyra nordligaste länen

och Norrlandsförbundet. Vad särskilt angår den av motionärerna berörda

frågan om utredning rörande skapandet av en statlig investeringsfond

avsedd att främja ett mera differentierat näringsliv i Norrland finner

utskottet att denna lämpligen bör övervägas i samband med en inom

handelsdepartementet pågående granskning av företagarföreningarnas

verksamhet.

Utskottet vill slutligen fästa uppmärksamheten på att första kammaren

i anledning av motionen I: 14 redan för sin del beslutat »att riksdagen måtte

hos Kungl. Maj :t hemställa om sådana överväganden, utredningar, förslag

och andra åtgärder, att kvarstående olösta norrlandsfrågor kommer till sin

rätt».

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionen II: 218 må anses besvarad genom vad utskottet

ovan anfört.

Stockholm den 16 april 1953.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 13.

13

Närvarande:

från första kammaren: herrar Everlöf, Sundvik, Fahlander*, De

Geer, Johannesson, Boo, Eliasson* och Wehtje*;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Nilsson

i Landskrona, Sköldin, Gustafson i Göteborg, Gavelin, Jönsson i Rossbol och

Nordqvist i Karlskoga.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.