Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om återupptagande av utredningen för småföretagens lokalfrågor.

1953-04-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1953:14, Utlåtande i anledning av väckta motioner om återupptagande av utredningen för småföretagens lokalfrågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

AV i k—Jo.

Bankoutskottets utlåtande nr U.

1

Nr 14.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om återupptagande

av utredningen för småföretagens lokalfrågor.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 298 i första kammaren av herr Lundqvist m. fl. och nr 220 i

andra kammaren av herr Birke m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att Kungl. Maj :t ger utredningen för

småföretagens lokalfrågor i uppdrag att återupptaga sitt arbete och snarast

fullgöra detsamma.

Beträffande motiveringen för motionerna får utskottet hänvisa till motionen

I: 298.

över motionen har yttranden i vederbörlig ordning inhämtats från kommerskollegium

och arbetsmarknadsstyrelsen. Vid kollegii yttrande är fogat

yttrande av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation.

Motionen har tillstyrkts av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation

under åberopande av det arbete som redan nedlagts inom kommittén

och angelägenheten av att småföretagens lokalproblem snarast blir närmare

belysta.

Kommerskollegium har i ärendet uttalat hl. a. följande:

På grundval av vissa av småföretagsutredningen gjorda uttalanden (SOU

1946:40) tillsattes enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande (handelsdepartementet)

den 26 augusti 1948 den i förevarande motioner angivna utredningen

om småföretagens lokaler. Utredningen skulle omfatta anskaffning och modernisering

av såväl enskilda som kollektiva verkstadsanläggningar åt småföretagen

inom industri och hantverk.

Enligt vad kollegium inhämtat har utredningen påbörjat en del utredningar,

visande bl. a. småföretagens — med högst 50 anställda — lokalbehov

i vissa städer och andra tätorter, dels byggnads- och arbetarskyddslagstiftningens

inverkan pa möjligheterna för småföretagen att modernisera eller

genom nybyggnader ersätta verksbeståndet, dels ock småindustricentrums

och verkstadshusets tekniska och arkitektoniska problem samt de praktiska

och ekonomiska för- och nackdelar, som kunde vara förenade med anordnandet

av kollektiva verkstadsanläggningar.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 19 januari 1951 (ej våren 1950 som i

motionerna anges) bestämdes emellertid sedermera att utredningens arbete

skulle tills vidare vila. Anledningen härtill var närmast att man i då rådande

Iiihany till riksdagens protokoll 1953. 8 samt. jVr ti_15.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

tiankoutskottets utlåtande nr li.

konjunkturläge ej kunde räkna med eventuella förslags förverkligande i någon

mera väsentlig utsträckning. Att småföretagens lokalbestånd i mycket

stor utsträckning är föråldrat samt särskilt med avseende å tillgång till

dagsljus, uppvärmning och ventilation bristfälligt är ett känt faktum. Detta

klarlades redan på sin tid av småföretagsutredningen som i sitt ovannämnda

betänkande framhöll önskvärdheten av ett större hänsynstagande

till hithörande yrkesmän. I sådant avseende nämndes en mera praktisk

utformning av normerna för samhällenas bebyggelse, en bättre tillgodosedd

tillgång till expertis och råd vid arbetslokalernas planläggning samt eventuellt

också kreditstöd för byggandet av kollektiva verkstadshus.

Av det redan sagda framgår det samband som förevarande spörsmål har

med frågorna om den allmänna byggnadsverksamheten och därmed också

med hela den allmänna sysselsättningspolitiken. I den mån läget på byggnadsmarknaden

lättar ökas självfallet värdet även ur allmän sysselsättningssynpunkt

av att även småföretagens lokalproblem klarlägges.

En dylik bättre klarläggning är emellertid också och kanske främst alltjämt

befogad med hänsyn till de stora vanskligheter som småföretagarna

kanske mer än många andra befolkningsgrupper — och detta gäller såväl

stad som landsbygd — möter då det gäller att lösa de lokalproblem, av vilka

hela deras existens är i så hög grad avhängig.

Med avseende å formerna för utredningens bedrivande är emellertid att

märka, att frågan numera kommit i ett i viss mån annat läge än då utredningen

år 1948 avslutades.

Kollegium erinrade i detta sammanhang om inom handelsdepartementet

pågående utredningar rörande småföretagens rationalisering och finansiering.

Med hänsyn till av kollegium angivna omständigheter ansåg sig kollegium

ej kunna för närvarande tillstyrka det i motionerna framförda yrkandet

om ett återupptagande av 1948 års utredning rörande småföretagens

lokalfrågor. Med instämmande i motionernas syfte anser sig kollegium dock

härvid böra förutsätta att vid de olika övriga undersökningarna om ett ökat

stöd åt småföretagen även det för dem synnerligen vitala problemet om deras

lokalförhållanden vinner sitt tillbörliga beaktande.

Ur arbetsmarknadsstyrelsens utlåtande torde följande få återgivas.

Såsom framhålles i motionerna, är behovet av upprustning av småföretagens

lokaler mycket framträdande. De otillfredsställande lokalerna medföra

i många fall hygieniska vådor och olycksfallsrisker för personalen

samt svårigheter för företaget att ordna driften rationellt. Någon avsevärd

upprustning av nu utnyttjade lokaler torde knappast komma till stånd under

den närmaste tiden. Tvärtom måste man sannolikt räkna med ökade

svårigheter i samband med att saneringen av viss stadsbebyggelse intensifieras.

I samband därmed torde det uppstå ett fikat behov av att ordna småföretagens

lokalfrågor genom uppförande av s. k. hantverkshus eller liknande

anläggningar.

För att ett ökat investeringsutrymme skall kunna utnyttjas för åtgärder,

syftande till att förbättra småföretagens verkstadsbestånd, måste ifrågavarande

åtgärder vara förberedda i god tid. Det är inte blott finansierings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr M.

3

frågorna, som därvid måste lösas, utan även andra frågor. Sålunda är det

nödvändigt undersöka i vad mån vederbörlig hänsyn tages till småföretagens

speciella lokalbehov vid utarbetandet av stadsplaner m. in. En samordning

av de synpunkter, som läggas på dessa frågor utav olika intressegrupper och

utav kommunala och statliga organ, är önskvärd. En annan betydelsefull

olöst fråga är, hur byggandet av hantverkshus i ökad utsträckning skall

kunna åstadkommas. Olika alternativ äro tänkbara. Sålunda kunna fastigheterna

byggas av fastighetsbolag, stiftelser, hantverksföreningar eller

kommuner. En bearbetning av de hittills vunna erfarenheterna skulle ge

värdefull ledning för den fortsatta utvecklingen.

Styrelsen kan sålunda vitsorda, att åtskilliga problem föreligga, vilka behöva

utredas i syfte att underlätta småföretagarnas möjligheter att ordna

sina lokalfrågor. Styrelsen anser sig dock icke kunna taga ställning till frågan,

i vilken form denna utredning lämpligen bör ske.

Spörsmålet om återupptagande av utredningen angående verkstadsanläggningar

åt småföretagare inom industri och hantverk har tidigare under

innevarande års riksdag upptagits i en fråga i andra kammaren. I sitt svar

den It februari 1953 meddelade statsrådet och chefen för handelsdepartementet

bl. a. följande:

Alldeles oavsett beslutet om anstånd med utredningen kvarstår emellertid

den uppfattning, som kom till uttryck i utredningens direktiv, nämligen

att det är påkallat att överväga åtgärder, varigenom småföretagens lokalförhållanden

kan förbättras.

Frågan hur dessa spörsmål bör angripas har numera i vissa hänseenden

kommit i ett annat läge. Enligt min mening bör nämligen åtgärderna för att

förbättra småföretagens lokalförhållanden snarast ses som ett led i det större

problemet rörande småindustriens rationalisering och finansiering. Detta

ämne har på senare tiden i anslutning till det ändrade ekonomiska läget fått

ökad aktualitet. Jag vill nämna att det för närvarande inom handelsdepartementet

pågår en översyn av företagarföreningarnas verksamhet, avseende

såväl upplysnings- som låneverksamheten till gagn för hantverk och småindustri.

Vidare vill jag erinra om att finansministern nyligen tillkallat

sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning rörande utformningen

av statliga stödåtgärder i syfte att stimulera avsättning, produktion och

sysselsättning inom näringslivet. Denna utredning skall enligt givna direktiv

som en huvuduppgift ta upp frågan om statligt stöd i olika former åt företagsrationaliseri.

ng. Med hänsyn till sålunda pågående utredningar är jag

för närvarande inte beredd föreslå, att den vilande utredningen rörande

småföretagens lokalfrågor återupptages. Hithörande frågor kommer emellertid

att med uppmärksamhet följas inom handelsdepartementet.

Utskottet. Av vad som framkommit under motionernas remissbehandling

synes klart framgå, att småföretagens lokalbestånd för närvarande icke är

tillfredsställande och att behovet av en upprustning av lokalerna sålunda är

framträdande. Utskottet noterar med tillfredsställelse att hithörande frågor

med uppmärksamhet följas inom handelsdepartementet och förutsätter

att förslag till positiva åtgärder kommer att föreläggas riksdagen så snart

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 1U.

lämpligen ske kan. I likhet med chefen för handelsdepartementet finner utskottet,

att lokalfrågorna böra prövas i samband med att problemen om

småindustriens rationalisering och finansiering övervägas.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att de likalydande motionerna I: 298 och II: 220 må anses besvarade

genom vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 21 april 1953.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ewerlöf, Sundvik, Fahlander, De Geer,

Johannesson, Boo*, Eliasson och Wehtje*;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Schmidt, Nilsson

i Landskrona*, Sköldin*, Gustafson i Göteborg, Gavelin*, Jönsson i Rossbol*

och Nordqvist i Karlskoga.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Gustafson i Göteborg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.