Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om flyttning av de s.k. lalmansporlrätten från konstitutionsutskottets sammanträdesrum till kamrarnas plenisalar.

1953-03-31 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1953:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner om flyttning av de s.k. lalmansporlrätten från konstitutionsutskottets sammanträdesrum till kamrarnas plenisalar.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nr 8—10.

Bankoutskottets utlåtande nr 8.

I

Nr 8.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om flyttning av de s.k.

lalmansporlrätten från konstitutionsutskottets sammanträdesrum

till kamrarnas plenisalar.

I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande

motioner, nr 172 i första kammaren av herr Arrhén och i andra kammaren

nr 219 av herr Cassel, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta att de

s. k. talmansporträtten i konstitutionsutskottets sammanträdesrum måtte

flyttas till kamrarnas plenisalar för att där uppsättas i huvudsaklig överensstämmelse

med i motionen given antydan».

Beträffande motiveringen för motionerna får utskottet hänvisa till motionen

1:172.

Över motionerna har yttranden inhämtats från talmanskonferensen och

fullmäktige i riksgäldskonloret, vilka båda avstyrkt motionen.

Under överläggningen inom talmanskonferensen framfördes som skäl för

avstyrkandet dels att dessa fyra porträtt tillsammans utgjorde ett helt och

att de därför borde vara samlade i en och samma lokal, dels ock att det med

hänsyn till deras storlek skulle bliva förenat med svårigheter att i plenisalarna

bereda dem erforderligt skydd utan att passagen mellan väggen

och ledamöternas sittplatser försvårades och omöjliggjordes.

Fullmäktige i riksgäldskonloret anser, att riksdagshusets inredning ur

konstnärlig synpunkt icke står på den nivå, som man kan kräva i fråga om

en monumentalbyggnad av så central betydelse som folkrepresentationens

egen byggnad: särskilt i jämförelse med många utländska parlament torde

utsmyckningen av riksdagshuset vad interiörerna beträffar få betecknas

såsom föga påkostad, i vissa hänseenden rent av torftig. De påpekanden

härom, som gjorts av motionärerna, är belysande. Det torde därför finnas

all anledning att överväga vilka åtgärder som lämpligen bör vidtagas för

att åstadkomma förbättrade förhållanden i nu nämnt hänseende. Fullmäktige,

som inom den närmaste tiden kommer att ånyo till behandling upptaga

frågan om riksdagshusplanens ordnande, har för avsikt att i samband därmed

jämväl ägna den nu berörda frågan uppmärksamhet.

Vad beträffar det i motionen framlagda förslaget om flyttning av de i

konstitutionsutskottets sammanträdesrum upphängda talmansporträtten

Bihang till riksdagens protokoll 1058. 8 samt. Nr 8—10.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr S.

framhåller fullmäktige, att porträtten skulle bli synnerligen svårplacerade

och knappast komma bättre till sin rätt i plenisalarna än på deras nuvarande

upphängningsplats.

Utskottet. I likhet med talmanskonferensen och fullmäktige i riksgäldskontoret

finner utskottet, att ett förverkligande av motionärernas förslag

om flyttning av de s. k. talmansporträtten till kamrarnas plenisalar skulle

möta praktiska svårigheter och även ur andra synpunkter icke kan anses

lämpligt. Utsmyckningen av riksdagshuset vad interiörerna beträffar kommer

enligt vad som uppgivits under remissbehandlingen att framdeles ägnas

uppmärksamhet av fullmäktige i riksgäldskontoret.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att de likalydande motionerna 1:172 och 11:219 icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 31 mars 1953.

På bankoutskottets vägnar:

FRANS SEVERIN.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Sundvik, Mogård, Werner*, Boo och

Wehtje*;

från andra kammaren: herrar Severin i Stockholm, Nilsson i Landskrona*,

Sköldin, Gustafson i Göteborg, Persson i Norrby, Johansson i Kalmar,

Magnusson i Tumhult och Boija.

* Ej närvarande vid justeringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.