Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående uttagande av en avgift för främjande av forskning och rationalisering på bgggnadsområdet samt inrättande av en statens nämnd för byggnadsforskning, dels ock i ämnet väckta motioner.

1953-05-07 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S3LU 1953:13, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående uttagande av en avgift för främjande av forskning och rationalisering på bgggnadsområdet samt inrättande av en statens nämnd för byggnadsforskning, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

1

Nr 13.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående

uttagande av en avgift för främjande av forskning

och rationalisering på bgggnadsområdet samt inrättande

av en statens nämnd för byggnadsforskning,

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 13 mars 1953 dagtecknad proposition, nr 163, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att

A. antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning angående

byggnadsf orskningsavgif t;

B. godkänna av departementschefen framlagt förslag i fråga om inrättande

fr. o. m. den 1 juli 1953 av en statens nämnd för byggnadsforskning;

C. godkänna följande personalförteckning för statens nämnd för byggnadsforskning,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Befattning Lönegrad

1 föreståndare .................................................................. Cp 15;

D. godkänna följande avlöningsstat för statens nämnd för byggnadsforskning,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..................... 20 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

förslagsvis ..................................................................... 6 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........................ 19 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................................ 21 700

Summa kronor 68 100;

E. under femte huvudtiteln för budgetåret 1953/54 anvisa

dels till Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar ett förslagsanslag

av 68 100 kronor,

dels till Statens nämnd för byggnadsforskning: Omkostnader ett förslagsanslag

av 52 000 kronor,

dels ock till Byggnadsforskning ett reservationsanslag av 275 000 kronor.

1—897 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. G samt. 2 avd. Nr 13.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

Vidare har Kungi. Maj :t i propositionen nr 1, bilaga 7, punkterna 67

och 68, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

under femte huvudtiteln för budgetåret 1953/54 beräkna

dels till Statens kommitté för byggnadsforskning ett förslagsanslag av

65 000 kronor,

dels ock till Byggnadsforskning ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

I anledning av propositionen nr 163 bar inom riksdagen väckts sex

motioner, nämligen

inom första kammaren

nr 418 av herr Jansson m. fl.,

nr 419 av herr Wehtje samt

nr 420 av herrar Lundqvist och Spetz ävensom

inom andra kammaren

nr 550 av herr Severin i Gävle m. fl.,

nr 551 av herrar Carlsson i Stockholm och von Seth samt

nr 552 av herrar Edström och Nordqvist i Karlskoga.

I motionerna 1:418 och 11:550, vilka är likalydande, hemställes, att

riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 163 måtte giva sin anslutning

till i motionerna anförda synpunkter beträffande inriktningen

och utövandet av den föreslagna nämndens verksamhet.

I motionerna 1:419 och 11:552, vilka är likalydande, hemställes, att

riksdagen måtte besluta

dels att avslå propositionen nr 163,

dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl. Maj :t måtte

tillsätta en utredning med uppdrag att framlägga nytt förslag om sammansättningen

av, uppgifterna för och sättet för finansiering av en bvggnadsforskningsnämnd,

dels att till Statens kommitté för byggnadsforskning för budgetåret

1953/54 anslå ett förslagsanslag av 65 000 kronor och

dels att till Byggnadsforskning för budgetåret 1953/54 anslå ett reservationsanslag

av 350 000 kronor.

I motionerna I: 420 och II: 551, vilka är likalydande, hemställes,

»att riksdagen vid behandlingen av proposition nr 163

A. måtte antaga det till propositionen fogade förslaget till förordning

angående byggnadsforskningsavgift, dock att 1, 2 och 3 §§ i förordningen

måtte erhålla följande lydelse.

1 §•

Den som yrkesmässigt bedriver byggnadsverksamhet under sådana förhållanden,

att han är att anse såsom arbetsgivare i olycksfallsförsäkrings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

3

lagens mening, är skyldig att, i den män Kungl. Maj :t så föreskriver och

i enlighet med vad nedan sägs, till främjande av forskning och rationaliseringsverksamhet

inom byggnadsfacket erlägga eu särskild avgift (byggnadsforskningsavgift).

Skyldighet att utgiva byggnadsforskningsavgift åvilar kommun, som bedriver

byggnadsverksamhet, vare sig verksamheten är yrkesmässig eller

icke.

2 §.

Byggnadsforskningsavgift utgår för kalenderår med femton kronor för

varje fullt antal av trehundra dagsverken, som under året utförts med anlitande

av arbetstagare, för vilken arbetsgivaren skall påföras avgift enligt

lagen om försäkring för olycksfall i arbete. Samma avgift utgår även för all

i statlig regi bedriven byggnadsverksamhet.

3 §•

Byggnadsforskningsavgift påföres av riksförsäkringsanstalten utom beträffande

statliga byggnadsarbeten där det åligger det byggnadsadministrerande

verket att själv utan anmodan härom årsvis i efterskott till en härför

särskilt upprättad fond inbetala forskningsavgiften.

Beträffande byggnadsforskningsavgiften skall i tillämpliga delar gälla

vad som är stadgat i förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående

uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt

lagen om försäkring för olycksfall i arbete, därvid dock i fråga om byggnadsforskningsavgift,

som pålägges arbetsgivare, för vilken försäkring

icke är gällande i anstalten, skall iakttagas vad i nämnda förordning

stadgats rörande avgift, som uttages från arbetsgivare vilken i regel

sysselsätter minst fem arbetare.

B. måtte — med beaktande av de synpunkter som anförts i motionen —

godkänna inrättandet fr. o. in. den 1 juli 1954 av en statens nämnd för

byggnadsforskning.

C. icke måtte godkänna Kungl. Maj :ts förslag om personalförteckning

för statens nämnd för byggnadsforskning.

D. måtte avslå Kungl. Maj :ts anslagsäskande för avlöningar och omkostnader

till Statens nämnd för byggnadsforskning ävensom till Byggnadsforskning

å 395 100 kronor.

E. måtte under femte huvudtiteln för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 65 000 kronor till Statens kommitté för byggnadsforskning

samt ett reservationsanslag av 350 000 kronor till byggnadsforskning i enlighet

med vad som föreslagits i årets statsverksproposition.»

Propositionen nr 163 och motionerna I: 419 och 420 samt II: 551 och 552

har, såvitt angår förslag till förordning angående byggnadsforskningsavgift,

hänvisats till behandling av lagutskott och tilldelats tredje lagutskottet.

Sagda proposition och motioner i övrigt ävensom motionerna I: 418

och 11:550 samt ovannämnda punkter i statsverkspropositionen har hän
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

visats till statsutskottet. Efter överenskommelse mellan statsutskottet och

tredje lagutskottet har samliga här berörda frågor hänskjutits till behandling

av sammansatt stats- och tredje lagutskott.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de genom propositionen

nr 163 framlagda förslagen, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna

åberopat till stöd för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse

därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Inledning.

I en i februari 1953 inom socialdepartementet upprättad promemoria

.— i det följande benämnd huvud promemorian — har föreslagits, att en

avgift skall påläggas byggnadsverksamheten och vissa delar av anläggningsverksamheten.

De härigenom influtna medlen skall sammanföras till

en särskild fond, som skall stå till förfogande för forsknings- och rationaliseringsarbete

under ledning av en särskild nämnd för byggnadsforskning

och byggnadsrationalisering. Grunddragen för nämndens organisation liksom

vissa anslagsfrågor har samtidigt angivits i en särskild departementspromemoria.

Över huvudpromemorian har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket,

bostadsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, byggnadsstyrelsen,

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, statens kommitté för byggnadsforskning,

statens tekniska forskningsråd, bränsleutredningen, svenska

byggnadsentreprenörföreningen, svenska byggnadsindustriförbundet,

svenska byggnadsarbetareförbundet, svenska murareförbundet, Sveriges

industriförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), hyresgästernas

sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund (HSB), svenska

riksbyggen, socialförsäkringsbolagens förening (som därvid yttrat sig jämväl

i anledning av riksförsäkringsanstaltens utlåtande), svenska landskommunernas

förbund, svenska stadsförbundet, svenska landstingsförbundet, samarbetskommittén

för byggnadsfrågor, svenska väg- och vattenbyggares riksförbund,

kollegienämnderna vid tekniska högskolan och vid Chalmers tekniska

högskola samt ingenjörsvetenskapsakademien. Därjämte har järnvägsstyrelsen,

vattenfallsstyrelsen, svenska vattenkraftföreningen, svenska

kommunal-tekniska föreningen, svenska värme- och sanitetstekniska föreningen

samt Sveriges villaägareförbund inkommit med skrivelser i ämnet.

Förevarande proposition, nr 163, har utarbetats på grundval av nämnda

promemorior och remissyttranden. Utskottet vill nedan, efter en redogörelse

för propositionens huvudsakliga innehåll, närmare redovisa de synpunkter

som i olika hänseenden framförts i propositionen och i de i anslutning

till propositionen väckta motionerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

o

Propositionens huvudsakliga innehåll.

För att skapa förutsättningar för en kraftigare, samlad insats i syfte att

genom forsknings- och rationaliseringsverksamhet förbättra och förbilliga

produktionen inom byggnadsbranschen föreslås, att en särskild byggnadsforskningsavgift

skall införas fr. o. m. den 1 januari 1954. Denna avgift, som

beräknas årligen inbringa ca 2,5 milj. kronor, skall fonderas och stå till

förfogande för ett nytt, fr. o. m. den 1 juli 1953 inrättat statligt organ,

statens nämnd för byggnadsforskning, som skall avlösa den nuvarande statens

kommitté för byggnadsforskning.

Avgiften skall uttagas av riksförsäkringsanstalten med utnyttjande av

det material, som ligger till grund för debiteringen av arbetsgivarnas olycksfallsförsäkringsavgifter;

härvid skall anstalten erhålla visst biträde av

olycksfallsförsäkringsbolagen.

Avgiften skall med vissa begränsningar erläggas av den, som är att anse

som arbetsgivare enligt olycksfallsförsäkringslagen, dock icke av staten. Den

skall utgå med 20 kronor för varje fullt antal av 300 dagsverken, som fullgjorts

av arbetare, vilka vid debitering av olycksfallsförsäkringsavgift är

att hänföra till vissa i riksförsäkringsanstaltens premietariff för s. k. större

arbetsgivare upptagna verksamhetsgrenar under metallindustri och byggnadsverksamhet.

I propositionen äskas därjämte anslag till avlöningar och omkostnader

för statens nämnd för byggnadsforskning samt ett anslag till byggnadsforskningsverksamheten,

tillhopa å 395 100 kronor.

Lämpligheten av att uttaga byggnadsforskningsavgift och att inrätta

en statens nämnd för byggnadsforskning.

Departementschefen.

»Forskning på byggnadsområdet bedrives av eu mångfald organ, såväl

statliga som icke-statliga. För att erhålla möjligheter att samordna och

systematisera byggnadsforskningen i syfte att rationellt utnyttja forskningsresurserna

beslöt statsmakterna år 1942 att inrätta ett särskilt statligt

organ, statens kommitté för byggnadsforskning. Kommittén har till

sitt förfogande haft vissa anslag på driftbudgeten, nämligen dels ett anslag

till kommitténs centrala organisation och dels ett anslag till byggnadsforskning.

Från sistnämnda anslag har kommittén beviljat bidrag till forskningsverksamhet

på byggnadsområdet.

Särskilda utredningar av år 1940 och år 1947 behandlade i till Kungl.

Maj :t avgivna betänkanden frågan om inrättande av ett centralt organ för

samordning av den tekniska och ekonomiska forskningsverksamheten på

husbyggandets område. Utredningarna utmynnade i förslag om inrättande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

av ett statligt byggnadsinstitut, vars verksamhet skulle helt bestridas av

statsmedel. Kostnaderna beräknades av 1946 års utredning till nära en

miljon kronor och av 1947 års utredning till 900 000 kronor för år. Något

på betänkandena baserat förslag har dock icke förelagts riksdagen.

Behovet av en kraftigare insats på förevarande område har sedan länge

varit allmänt omvittnat; bl. a. har i det av 1951 års bostadsutredning i

december 1952 avgivna betänkandet och de däröver avgivna yttrandena

med eftertryck framhållits nödvändigheten av att forskningen kraftigt förstärkes.

Då det ansetts icke vara försvarligt att längre uppskjuta frågans

lösning har, efter samråd med företrädare för byggnadsbranschens organisationer

samt vederbörande parter på arbetsmarknaden, i föreliggande

huvudpromemoria uppdragits riktlinjer för en lösning av problemen efter

en ny linje. Vid promemorians remissbehandling har behovet av en vidgad

byggnadsforskning ånyo starkt understrukits.

Såsom i promemorian framhållits, torde byggnadsindustrin — till

skillnad från många andra industrigrenar — på grund av sin struktur

icke utan särskilda åtgärder kunna förväntas göra en tillräckligt vägande,

självständig insats i syfte att lösa de egna forsknings- och rationaliseringsproblemen.

I rådande statsfinansiella läge har det ansetts angeläget att icke

belasta statsbudgeten med utgifter av den storleksordning, som erfordras

om forskningsverksamheten skall giva ett med hänsyn till byggnadsverksamhetens

samhällsekonomiska betydelse godtagbart resultat. Från dessa

utgångspunkter har promemorian velat anvisa en annan väg för forskningens

finansiering. Det har sålunda föreslagits, att forskningen skall

finansieras genom en särskild avgift, som skall påläggas arbetsgivarna

i byggnadsfacket. De härigenom inflytande medlen skall stå till förfogande

för ett nytt centralt organ, i .vilket en stark representation skall tillkomma

de intressegrupper, som tillskjuter rörelsekapitalet, samt arbetsmarknadsparterna.

Staten skall å sin sida bestrida kostnaderna för driften av centralorganet.

Jag ansluter mig helt till de i promemorian angivna synpunkterna

i dessa hänseenden och biträder därför till en början de i promemorian

gjorda förslagen, att en byggnadsforskningsavgift skall uttagas

samt att en särskild nämnd skall inrättas för att med anlitande av de influtna

medlen främja verksamheten på förevarande område.»

Formen för statens insats.

Huvudpromemorian.

»För staten beräknas icke några på avlöningssuminor grundade försäkringsavgifter,

varför byggnadsforskningsavgift för staten ej kan debiteras

och uppbäras på samma sätt som i fråga om av annan arbetsgivare bedriven

sådan verksamhet. Härtill kommer, att staten tillskjuter avsevärda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

7

belopp för forskning på dessa och angränsande områden dels genom anslag

till det centrala byggnadsforskningsorganet, dels genom egen forskningsoch

utredningsverksamhet inom statliga myndigheter, institutioner och

andra organ och dels genom bidrag till halvstatliga eller enskilda organisationer.

Med hänsyn till dessa förhållanden bör någon byggnadsforskningsavgift

icke uttagas av staten.»

Yttrandena.

Svenska byggnadsindustriförbundet, svenska byggnadsentreprenörföreningen,

forskningskommittén, ingenjörsvetenskapsakademien, Chalmers

tekniska högskola samt svenska väg- och vattenbyggares riksförbund föreslår,

att även staten skall erlägga byggnadsforskningsavgift. Det framhålles,

att Aid en sådan anordning några anslag å riksstaten icke behöver anvisas.

Kostnaderna för nämndens centrala organisation skulle i så fall bestridas

av fondmedel.

Statskontoret, som finner det lämpligt att en avgift på i promemorian

föreslaget sätt uttages av byggnadsproducenterna, säger sig helst ha sett,

att en en dylik avgift utgått jämväl å den i statlig regi bedrivna byggnadsverksamheten.

Då en bidragsplikt för statsverket icke kan genomföras utan

visst administrativt merarbete, finner ämbetsverket emellertid övervägande

skäl tala för att statens medverkan i fortsättningen sker i form av anslag å

riksstaten. Härvid uppställer sig frågan, huruvida detta tillskott skall,

såsom i promemorian förutsatts, disponeras för driften av den centrala

administrationen eller om den skall ingå i den tilltänkta fonden. Statskontoret

tvekar i fråga om den förstnämnda utvägen; det förefaller som

om gränsdragningen mellan den centrala administrationen och verksamheten

i övrigt i viss mån måste bli flytande. Härtill kommer, att det icke

ur alla synpunkter skulle vara lyckligt med en grupp anställda med rent

statliga tjänster och en annan grupp, för vilka anställningsvillkoren skulle

erhålla en delvis annan karaktär. Det anförda leder närmast till att det

statliga tillskottet, å driftbudgeten upptaget som ett obetecknat anslag,

bör tillföras fonden. Detta anslag bör upptagas till 390 000 kronor eller

i stort sett vad som för innevarande budgetår anvisats till forskningskommittén

och dess verksamhet. En dylik anordning bör emellertid förbindas

med det villkoret, atl Kungl. Maj:t årligen fastställer stat för fondmedlens

disposition, avseende jämväl kostnaderna för den förordade nämnden

med därtill hörande kansliorganisation.

Eu reservant inom statskontoret (t. f. statskommissarien Lundh) anför,

alt ett stödjande av forskningsverksamheten synes, om förutsättningar icke

finnes för skapandet av ett byggnadsforskningsinstitut i analogi med exempelvis

textilforskningsinstitutet, böra finansieras genom anslag å driftbudgeten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatt slats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

Departementschefen.

»Vad därefter beträffar formen för statens insats har från åtskilliga håll

hävdats, att denna borde ske på så sätt att även staten erlade forskningsavgift.

I promemorian har emellertid enligt min mening anförts bärande

skäl för att staten skall vara befriad från skyldigheten att erlägga sådan

avgift. Jag tillstyrker därför även på denna punkt promemorians förslag

och utgår ifrån att statens bidrag skall lämnas i form av anslag på driftbudgeten.

Jag vill tillägga, att jag förutsätter att statens andel i kostnaderna

i stort sett motsvarar beloppen av de nuvarande anslagen. Det är

icke möjligt att utan vidlyftig utredning skapa sig en uppfattning om vilka

kostnader staten skulle ådraga sig om statens bidrag toge form av byggnadsförskningsavgift.

Härför erfordras nämligen en redovisning av i vilken

utsträckning statlig byggnadsverksamhet sker i egen regi resp. genom

anlitande av enskilda företagare. Då emellertid staten i mycket stor utsträckning

anlitar enskilda entreprenörer för sin byggnadsverksamhet torde

man ha anledning antaga, att statens tillskott genom en byggnadsforskningsavgift

icke skulle bli högre än de anslag, som enligt mitt förslag skall

anvisas för byggnadsforskningen.»

Motionerna.

I motionerna I: 420 och 11: 551 yrkas under A., att ändringar skall vidtagas

i den föreslagna förordningen angående byggnadsforskningsavgift.

Bl. a. bör tredje stycket 1 §, vilket stadgar att staten är från avgiftsskyldighet

befriad, enligt motionärernas mening utgå. I anslutning härtill

föreslås i motionerna vissa tillägg till 2 och 3 §§. Till stöd för nämnda

yrkande anför motionärerna huvudsakligen följande.

»Det torde inte behöva innebära något betungande merarbete för de få

statliga verk som blir berörda att själva redovisa sin byggnadsforskningsavgift

direkt till fonden. De statliga verk som kan komma i fråga begränsar

sig huvudsakligen till byggnadsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen samt i mindre utsträckning sådana

verk som lotsstyrelsen, telegrafstyrelsen, fortifikationsförvaltningen

och domänstyrelsen. Eftersom dessa verk ändock uppgör för ändamålet

lämpad statistik över sina arbetare, finnes ingen anledning förmoda, att

eu beräkning av byggnadsforskningsavgiften exempelvis årsvis i efterskott

skulle innebära några extra omkostnader för verken i fråga. — — —

Ur allmän rättvisesynpunkt synes det riktigare att de medel med vilka

staten deltar i finansieringen av byggnadsforskningen uttages som en avgift

på samma sätt som när det gäller kommuner och enskilda. Den i propositionen

gjorda avgränsningen innebär, att entreprenadverksamhet försätles

i en än mer ogynnsam ställning gentemot statens byggande i egen regi.

Eftersom byggnadskostnaderna för eu industri alltid återverkar på pri
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

9

serna på produkterna kommer även här statlig företagsamhet att få en

orättmätig favör.»

Vilka verksamhetsgrenar bör avgiftsbeläggas?

HuYudpromemorian.

»Då det gäller att avgöra vilka verksamhetsgrenar som skall påläggas

byggnadsforskningsavgift bör man med hänsyn till den avsedda samordningen

med debiteringen av olycksfallsförsäkringsavgifterna som utgångspunkt

taga den gruppindelning efter vilken premiedebiteringen sker inom

riksförsäkringsanstalten. Avgift bör endast uttagas för den arbetskraft, som

vid debitering av olycksfallsförsäkringspremie hänföres till någon av de

verksamhetsgrenar, för vilka byggnadsforskningsavgift skall utgå, således

exempelvis icke kontorspersonal i den mån denna debiteras särskilt och

med anlitande av premietariffen för kontorspersonal.

I den för premiedebiteringen av större arbetsgivare gällande tariffen

finnes upptagna följande verksamhetsgrenar med underavdelningar.

Byggnadsverksamhet.

A. Grundläggnings- och rivningsarbete.

1. betonggjutning med jordschaktning, inkl. sprängningsarbete,

2. pålningsarbete,

3. rivningsarbete,

4. stenarbete.

B. Husbyggnader.

1. av sten, tegel eller betong,

2. av trä,

3. fabriksbyggnad,

4. kyrkobyggnad.

C. Järnvägs-, väg- och brobyggnader.

1. brobyggnad,

2. djupborrning,

3. gatubyggnad,

4. jordschaktning, inkl. dikesgrävning,

5. järnvägsbyggnad,

6. landsvägsbyggnad, inkl. vägunderhåll,

7. schaktsänkning,

8. staknings- och avvägningsarbete,

9. tunnelbyggnadsarbete.

D. Vattenbyggnader.

1—7 underavdelningar.

E. Linjebyggnad för elektrisk kraftöverföring.

1—2 underavdelningar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

F. Byggnadsyrken.

1. asfanläggningsarbete,

2. glasmästeri,

3. golvläggningsarbete (ej plattsättning),

4. installering av telegraf-, telefon- och elektriska ledningar, såväl inomsom

utomhus,

5. kakelugnsmakeri,

6. murningsarbete i mindre omfattning,

7. måleri såväl i verkstad som in- och utvändigt å byggnader,

8. reveteringsarbete,

9. snickeriarbete,

10. stenhuggeriarbete (ej grundläggning),

11. stuckatörarbete,

12. takarbete,

13. timringsarbete,

14. plattsättning.

G. Övrig hithörande verksamhet.

1. brunnsgrävningsarbete,

2. entreprenadarbete (större byggnadsarbeten och anläggningar),

3. uppförande av järnkonstruktioner,

4. montering och demontering av maskiner,

5. rengöring av bostäder, fönster och fasader,

6. skorstensbyggnadsverksamhet,

7. skorstensfejarverksamhet,

8. ställningsbyggnadsarbete.

Av de uppräknade verksamhetsgrenarna synes de under följande nummer

icke böra avgiftsbeläggas, nämligen C 2, C 3, C 4, såvitt rör dikesgrävning,

C 5, C 6, C 8, C 9, D 1—7, E 1—2, G 1, G 4, G 5 och G 7.

Å andra sidan bör jämväl vissa verksamhetsgrenar under yrkesgruppen

metallindustri avgiftsbeläggas, nämligen

bleck- och plåtslageri med takarbete samt

installation av gas-, vatten-, värme- och avloppsledningar.»

Departementschefen.

»I promemorian har med utgångspunkt från riksförsäkringsanstaltens

premietariff för större arbetsgivare närmare angivits vilka verksamhetsgrenar,

som skall beläggas med byggnadsforskningsavgift. I icke obetydlig

omfattning har i remissyttrandena föreslagits, att verksamheten skall få

avse hela byggnads- och anläggningsfacket, framför allt även väg- och

vattenbyggnadsarbeten. Jag är emellertid icke f. n. benägen att biträda

dessa synpunkter. Jag anser nämligen att verksamheten tills vidare bör

inriktas på problem, som har anknytning till husbyggnadsområdet. Innan

närmare erfarenheter vinnes av den nya verksamheten kan det icke anses

försvarligt att giva densamma en så stor omfattning som man tänkt sig i

nyssnämnda yttranden.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

11

Från åtskilliga håll har påtalats, att vissa gränsdragningssvårigheter

och andra otillfredsställande tillämpningsproblem kommer att uppstå om

avgiftsplikten avgränsades inom premietariffens verksamhetsgrenar på

sätt i promemorian föreslagits. Vad härutinnan under remissbehandlingen

anförts är otvivelaktigt värt beaktande. Det är givet att anknytningen till

riksförsäkringsanstaltens premietariff icke ur alla synpunkter kan betraktas

som idealisk; tariffen är ju utarbetad för en helt annan uppgift än den

för vilken den enligt förevarande förslag skall komma att användas. I likhet

med riksförsäkringsanstalten anser jag dock, att den enda framkomliga

vägen vid en anknytning till premiedebiteringen är att föreskriva att

avgift skall av arbetsgivaren erläggas för varje arbetare som vid premiedebiteringen

hänförts till sådan i premietariffen införd verksamhetsgren

som skall vara avgiftsbelagd. Betydande förbättringar i de i remissyttrandena

angivna hänseendena kan dock åstadkommas genom att ytterligare

vissa verksamhetsgrenar befrias från avgiftsskyldighet. I fråga om yrkesgruppen

»Byggnadsverksamhet» har jag funnit, att undergruppen »A.

Grundläggnings- och rivningsarbete» bör undantagas från avgiftsplikt;

denna grupp, vars medtagande framför andra skulle förorsaka svårigheter

i angivna hänseenden, sysselsätter enligt 1949 års försäkringsstatistik endast

449 årsarbetare, anställda hos s. k. större arbetsgivare. Även medräknat

antalet till motsvarande grupp hänförda arbetare, som är anställda

hos s. k. mindre arbetsgivare, representerar här ifrågavarande verksamhetsgrenar

en synnerligen ringa del av arbetarkåren inom byggnadsfacket.

Vidare bör hela undergruppen »C. Järnvägs-, väg-och brobyggnader» undantagas.

I fråga om undergruppen »G. övrig hithörande verksamhet» ansluter

jag mig till promemorians förslag. Avgiftsbelagda hör således i fråga om

»Byggnadsverksamhet» endast vara följande verksamhetsgrenar: undergruppen

»B. Husbyggnader», undergruppen »F. Byggnadsyrken» samt av

undergruppen »G. övrig hithörande verksamhet» följande specialgrupper,

nämligen entreprenadarbete, uppförande av järnkonstruktioner, skorstensbyggnadsverksamhet

och ställningsbyggnadsarbete. I fråga om entreprenadverksamhet

bör dock föreskrivas, att sådan verksamhet endast skall

vara avgiftsbelagd i den mån den avser verksamhet, för vilken enligt bestämmelserna

i övrigt avgiftsplikt skall föreligga. Slutligen bör under yrkesgruppen

»metallindustri» i nära överensstämmelse med promemorians förslag

avgiftsbeläggas bleck- och plåtslageri i samband med husbyggnadsarbetc

samt installation av gas-, vatten-, värme- och avloppsledningar. Eu

fullständig förteckning över avgiftsbelagda verksamhetsgrenar bör införas

i vederbörlig tillämpningskungörelse; ett utkast härtill fogas som bilaga

till detta protokoll.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

Motionerna.

I motionerna I: 420 och II: 551 yrkas under A. den ändringen utöver

vad ovan nämnts angående avgiftsskyldighet för staten, att det i propositionsförslagets

2 § angivna beloppet »tjugu» kronor skall utbytas mot beloppet

»femton» kronor. Yrkandet betingas av att motionärerna anser, att

all byggnads- och anläggningsverksamhet bör avgiftsbeläggas. De har uppskattat

antalet årsarbetare, som i propositionen undantagits, till i runt tal

25 000 medan det antal som hänförts till enligt propositionen avgiftsbelagd

verksamhet beräknats till omkring 85 000. Att på detta sätt undantaga en

femtedel av verksamheten från forskningsavgift medför enligt motionärernas

mening stora olägenheter. Sedan motionärerna exemplifierat dessa olägenheter

anför de följande.

»Under förutsättning att all byggnadsverksamhet medtages skulle de här

exemplifierade svårigheterna försvinna. Dessutom skulle en betydande förenkling

i debiteringen vinnas genom att varken företagare, kommuner eller

riksförsäkringsanstalten behövde lägga ned något extra arbete på att granska

dagsverkslistorna och dag för dag skilja av icke avgiftsbelagt arbete från

avgiftsbelagt. Den besparing i administrationsarbete man på detta sätt

åstadkommer torde kunna räknas i 100 000-tals kronor.

Om all byggnadsverksamhet avgiftsbelades, skulle den. avgiftsbelagda

verksamheten tillföras ytterligare ca 25 000 årsarbetare. En uttaxering av

15 kronor per årsarbetare skulle då ge samma totalbelopp som departementschefen

föreslagit. Därvid skulle man också vinna att man genom ett

lägre belopp per årsarbetare och en vidgad bas för utbetalningen inte belastade

det redan tidigare genom höga byggnadskostnader betungade bostadsbyggandet

så hårt som annars skulle bli fallet.»

Dispositionen över avgiftsmedlen.

Departementschefen.

»Genom avgiften inflytande medel bör på sätt i promemorian angivits

överföras till en fond, benämnd byggnadsfackets forsknings- och rationaliseringsfond,

vilken skall förvaltas av statskontoret.

Statskontoret anser, att nämnden icke bör få fritt disponera över fondmedlen;

ämbetsverket menar, att Kungl. Maj :t, på sätt hittills skett beträffande

de till byggnadsforskningskommittén anvisade forskningsmedlen,

bör besluta om disposition, då fråga är om engångsbidrag överstigande

20 000 kronor och periodiskt bidrag överstigande 10 000 kronor. Enligt

min mening bör emellertid forskningsverksamheten icke dirigeras av Kungl.

Maj:t. Det är av vikt afl nämnden får i väsentlig mån råda över verksamhetens

inriktning i fråga om såväl de stora linjerna som de smärre detal
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

13

jerna. Den bör därför på egen hand få disponera över fondmedlen. Jag

förutsätter emellertid, att nämnden skall till chefen för socialdepartementet

halvårsvis i förväg avgiva en preliminär plan för verksamheten.

Vad nu sagts gäller dock endast själva forskningen; uppkommer behov att

från fondmedel bestrida utgifter, som hänför sig till verksamheten inom

nämndens kansli, bör Kungl. Maj:ts medgivande inhämtas.»

Nämndens arbetsuppgifter.

Departementschefen.

»Jag övergår nu till vissa frågor rörande nämndens arbetsuppgifter.

Framför allt de organ, som företräder den vetenskapliga forskningen, har

ansett att grundforskningens betydelse icke tillräckligt beaktats i promemorian.

Enligt denna skall nämnden nämligen i första hand vara inställd

på praktiskt utvecklingsarbete, som ger relativt snabba resultat. Man har

emellertid menat att grundforskningen är oundgänglig för hela utvecklingen

inom byggnadsfacket. I vissa fall har man därjämte ansett att behovet

av forskning på konstruktionsområdet förbisetts i promemorian.

Vidare har en viss osäkerhet gjort sig gällande i fråga om på ''vad sätt

nämnden skall taga befattning med rationaliseringsproblemen. Jag förutsätter

att nämndens verksamhet icke skall bindas genom detaljerade direktiv.

I stället bör det, som jag i annat sammanhang nyss antytt, överlåtas

åt nämnden att själv bedöma i vilken form och på vilka arbetsområden

nämndens insats från tid till annan skall göras. Om granskningen av den

i det föregående nämnda planen ger anledning därtill, bör Kungl. Maj:t

dock kunna ge anvisningar rörande verksamhetens inriktning.»

Motionerna.

I motionerna I: 420 och II: 551 hävdas, att vissa i motionerna angivna

exempel på undersökningar, som understötts av forskningskommittén, vore

att hänföra till icke avgiftsbelagda arbetsområden, inom vilka den föreslagna

nämnden icke ägde anslå medel till forskning. I anslutning härtill

anför motionärerna följande.

»Det synes oss inte rationellt, att den enda institution som stöder här

ovan exemplifierad forskning vid sin ombildning till ett permanent organ

lämnar dessa väsentliga arbetsuppgifter utanför sitt verksamhetsområde.

Årligen investeras i landet lika mycket i sådana anläggningar som bär avses

— cirka 2 miljarder kronor — som i bostäder och övrig busbyggnadsverksamhet

var för sig. Detta torde kuna anföras såsom ett tillräckligt

skäl för att nämndens verksamhet bör utvidgas att omfatta även dessa

områden. Därtill kommer att resultaten från forsknings- och rationalise
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

ringsverksamheten på det ena området oftast är direkt tillämpbara eller

idégivande för verksamheten på det andra, varför det inte finns någon anledning

att särskilja dessa arbetsuppgifter och splittra byggnadsforskningen

på flera organ.»

I motionerna 1: 418 och 11: 550 betonas vikten av att den föreslagna

nämnden icke begränsade sin verksamhet till att avse enbart eller ens huvudsakligen

rationalisering av produktionen. Detta borde visserligen vara

den ena av nämndens huvuduppgifter; den andra borde vara att åstadkomma

en sänkning av de årliga driftkostnaderna, enkannerligen bränslekostnaderna.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap eller annan

myndighet som framdeles kunde få ansvaret för bränsleförsörjningen borde

därför vara representerad i nämnden.

Tidpunkten för nämndens inrättande. Nämndens organisation.

Anslagsäskanden.

Departementschefen.

»Byggnadsforskningsavgiften bör införas fr. o. in. den 1 januari 1954.

Först under andra kvartalet av år 1954 torde något genom avgiftens inflytande

mera betydande belopp komma att bli tillgängligt för sitt ändamål.

Under större delen av budgetåret 1953/54 måste därför den pågående

forskningsverksamheten finansieras i den hittills gällande ordningen. Statens

kommitté för byggnadsforskning anser, att den nya nämnden icke bör

träda i verksamhet förrän den 1 juli 1954 och förutser vissa omställningssvårigheter

för den händelse omorganisationen sker redan vid ingången

av budgetåret 1953/54. Gentemot dessa synpunkter vill jag anföra, att ett

omfattande förberedelsearbete måste göras undan, innan forskningsverksamheten

kan vidgas till det nya formatet. Den nya nämndens verksamhet

bör därför taga sin början i god tid före omställningen. Under sådana

förhållanden förefaller det lämpligast, att nämnden avlöser forskningskommittén

redan den 1 juli 1953. Nämnden kan då under nästa budgetår dels

fortsätta den från kommittén övertagna forskningsverksamheten och dels

planera den fortsatta forskningen så att denna omedelbart kan sättas i

gång när tillräckligt stort kapital influtit till fonden. Jag vill i detta sammanhang

tillägga, att det bör vara nämnden angeläget att låta fullfölja

de forskningsarbeten, som kommittén igångsatt, även om arbetet icke anses

ligga i linje med nämndens eget forskningsprogram.

Jag föreslår alltså, att statens kommitté för byggnadsforskning den 1

juli 1953 skall avlösas av ett mera permanent organ; detta bör erhålla

namnet statens nämnd för byggnadsforskning.

I fråga om nämndens sammansättning ansluter jag mig till vad i pro
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

15

memorian föreslagits, dock med den ändringen att antalet ledamöter bör

— förutom chefen för nämndens kansli — utgöra tretton.

Vad beträffar nämndens personal har i promemorian beräknats ett behov

av 1 överdirektör i Cp 17, 1 byrådirektör i Cp 9, 1 ingenjör med arvode

motsvarande högst 31 löneklassen, 2 ingenjörer med arvoden motsvarande

högst 29 löneklassen, 1 sekreterare med arvode motsvarande högst 27 löneklassen,

1 förste kansliskrivare i Ce 17, 1 kanslibiträde i Ce 11 samt 2 biträden

i reglerad befordringsgång. Avlöningskostnaderna har beräknats,

inklusive visst belopp för tillfällig personal, till ca 190 000 kronor för år.

Jag har i stort sett intet att erinra mot den i promemorian gjorda beräkningen

av personalbehovet. Vad beträffar anställningsformerna vill jag

föreslå, att — förutom biträdespersonalen — endast chefen för nämndens

kansli lönegradsplaceras. Övrig teknisk personal bör vara arvodesanställd.

Såsom statens kommitté för byggnadsforskning anfört, bör de s. k. ingenjörstjänsterna

— och härmed avser jag även den tjänst som enligt promemorian

skulle uppföras som en byrådirektör stjänst — icke förbehållas

enbart personer med civilingenjörsexamen. Chefen för kansliet bör placeras

i Cp 15 och erhålla tjänstebeteckningen föreståndare. I stället för eu tjänst

som förste kansliskrivare bör inrättas en tjänst som kansliskrivare i Ce 15;

i övrigt har jag intet att erinra mot promemorians förslag i fråga om biträdest

jänsternas lönegradsplacering.

Nämnden förutsättes förfoga över dels ett avlöningsanslag, avsett för

personalen vid nämndens kansli, och dels vissa medel, avsedda för bestridande

av kostnaderna för själva forskningsverksamheten, nämligen dels ett

statligt anslag till byggnadsforskning och dels fondmedlen. Den nuvarande

forskningskommittén förfogar över dels ett anslag till sin egen verksamhet

och dels ett anslag till forskning. Forskningsanslaget må vid behov tagas

i anspråk för att förstärka personalen vid kommitténs centrala organisation;

härför erfordras dock Kungl. Maj :ts medgivande i det enskilda fallet.

På samma sätt bör de forskningsmedel, som står till den nya nämndens förfogande,

kunna vid behov anlitas till förstärkning av nämndens personal,

förutsatt att Kungl. Maj:t medgiver detta i varje särskilt fall. Med utgångspunkt

från vad nu sagts finner jag vidare, att under ett för nämnden avsett

avlöningsanslag icke bör redovisas annan personal än den lönegradsplacerade.

övrig för nämndens kansli erforderlig personal, således bl. a. de

arvodesanställda teknikerna och sekreteraren, bör avlönas från forskningsmedel;

beträffande arvodenas storlek bör Kungl. Maj:t meddela beslut från

fall till fall.

Nämndens föreståndare bör givetvis tillsättas av Kungl. Maj:t. I övrigt

bör i fråga om avlöningsanslaget gälla, alt Kungl. Maj:t skall meddela beslut

rörande arvodenas storlek i varje särskilt fall, där fråga är om arvode

av 1 000 kronor eller mera för månad.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatt slats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

Ordföranden bör erhålla arvode med 1 800 kronor för år, varjämte envar

av de övriga ledamöterna utom föreståndaren bör uppbära 30 kronor för

sammanträdesdag. Ledamöterna bör åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning

enligt klass I A i resereglementet. Med den av mig föreslagna

utvidgningen av antalet nämndledamöter från 11 till 13 bör medelsbehovet

till nu nämnda arvoden beräknas till ca 6 100 kronor för år.

För nämndens verksamhet bör å riksstaten uppföras tre särskilda anslag,

nämligen ett förslagsanslag till nämndens avlöningar, ett förslagsanslag

till nämndens omkostnader och ett reservationsanslag till byggnadsforskning.

Dessa anslag skall tillsammans representera statens insats för

den genom nämnden bedrivna forskningsverksamheten. För innevarande

budgetår har till den nuvarande forskningskommitténs verksamhet anvisats

tillhopa 388 000 kronor; med hänsyn till de lönejusteringar, vilka följt

av 1952 års löneökning, kan dock anslagsbelastningen i realiteten uppskattas

till ca 395 000 kronor. Vid beräkningen av anslagsbehovet till

nämnden för nästa budgetår utgår jag ifrån, att statens tillskott till forskningsverksamheten

i stort sett skall vara oförändrat; det blir således här

huvudsakligen fråga om att bestämma medlens fördelning på de tre angivna

anslagen.»

Anslagen bör enligt departementschefen uppföras med följande belopp,

avlöningsanslaget med 68 100 kronor, omkostnadsanslaget med 52 000 kronor

samt anslaget till byggnadsforskning med 275 000 kronor. Departementschefen

har i propositionen närmare angivit skälen för nämnda anslagsberäkningar.

Motionerna.

I motionerna I: 420 och 11: 551 anföres följande skäl mot propositionens

förslag i fråga om nämndens personal och tidpunkten för nämndens

inrättande.

»Det synes väsentligt gynnsammare om omkostnaderna för nämndens sekretariat

helt kunde bestridas av den fond som kommer att bildas genom de

inflytande avgifterna och att därvid tjänstemännen på sekretariatet ej lönegradsplacerades

enligt den statliga löneplanen utan att samtliga tjänster

tillsätles av nämnden ensam ocli med de anställningsförhållanden den finner

lämpliga. Man får därvid möjlighet att för en och samma tjänst anpassa

löneförmånerna efter tjänstinnehavarens personliga kvalifikationer. Tjänstemännen

bör kunna erhålla pension enligt de principer som gäller för

pensionering genom exempelvis Svenska personal pensionskassan. Detta

skulle bättre ansluta sig till inom byggnadsindustrien i övrigt gällande anställningsförhållanden.

Industrien skulle på detta sätt kunna tillföra nämnden

de erfarenheter som erfordras vid lösandet av en speciell uppgift genom

att en härför lämpad person under någon tid övergår till nämnden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13. 17

Likaså kommer forskningen på ett smidigt sätt att kunna bidraga till det

praktiska utvecklingsarbetet genom att nämndens personal efter någon

lid kommer ut i industrien för att där meddela sina rön. Det synes således

som om detta utbyte av tjänstemän mellan industrien och nämnden

i hög grad skulle gagna utvecklingsarbetet. Det är uppenbart att detta

utbyte inte bör ske med allt för korta tidsintervaller.

Under förutsättning att riksdagen bifaller förslaget till fondens disposition

och sekretariattjänstemännens anställningsförhållanden kommer

emellertid att uppstå vissa omställningssvårigheter till dess fondmedlen

finns disponibla. Vi vill därför föreslå att forskningskoinmitténs verksamhet

får fortgå oförändrad till den 30 juni 1954 varefter nämnden efter

denna tidpunkt övertager kommitténs verksamhet, och att under budgetåret

1953/54 det under femte huvudtiteln i årets statsverksproposition föreslagna

förslagsanslaget på 65 000 kronor samt reservationsanslaget på

350 000 kronor får användas för forskningskoinmitténs verksamhet. Under

detta budgetår hinner då omorganisationen göras på ett sådant sätt, att

några omställningssvårigheter inte behöver uppstå.

Som lämpligt namn på den nya nämnden vill vi föreslå svenska byggnadsforskningsnämnden.

»

Utskottet.

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen för propositionens huvudsakliga

innehåll föranledes det framlagda förslaget av önskvärdheten

att i rådande läge kraftigt främja byggnadsforskningen. Det anses, att

byggnadsindustrien till följd av sin struktur icke utan vidare kan i erforderlig

män själv lösa sina forskningsproblem. Statens medverkan i en

eller annan form bedömes nödvändig. Enligt vissa yttranden över den till

grund för propositionen liggande huvudpromemorian borde byggnadsforskningen

till och med betraktas som en rent statlig angelägenhet och kostnaderna

för forskningen alltså helt bestridas över statsbudgeten genom

skatter eller andra statsmedel. Departementschefen har icke velat gå så

långt. Propositionens förslag innebär i stort sett att staten skall medverka

endast så till vida, att staten av kommuner och enskilda arbetsgivare

inom byggnadsbranschen uttager avgift för bestridande av kostnaderna för

en i propositionen föreslagen forskningsnämnd samt därjämte själv betalar

viss del av kostnaderna.

Det synes utskottet otvivelaktigt alt behovet av forskning inom byggnadsbranschen

är stort. Med hänsyn härtill hälsar utskottet med tillfredsställelse

förslaget att inrätta ett forskningsorgan så utrustat att det kan i

väsentlig mån intensifiera byggnadsforskningen.

Enligt utskottets mening kan — vid det förhållandet att byggnadsindustrien

icke utan statens medverkan förmår effektivt stödja byggnads
2—897

53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. G samt. 2 avd. Nr 13.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

forskningen — skäl anföras för att alla för forskningen behövliga medel

borde tagas ut skattevägen och anslås å driftbudgeten. Principiella betänkligheter

kan möta mot att låta utgifter till allmänna ändamål bli beroende

av inkomster, vilkas storlek det ej är möjligt att med säkerhet beräkna.

Mot dylika anordningar må framför allt riktas den anmärkningen, att

disposition av allmänna medel icke kan rättfärdigas av enbart den omständigheten

att dylika medel influtit. Medel, som genom statsmakternas beslut

uttages från vissa persongrupper, bör få användas allenast i den utsträckning

statsmakterna finner behov av medlen föreligga. Emellertid torde i

förevarande fall avsikten just vara att staten icke skall annat än i undantagsfall

bestämma omfattningen eller inriktningen av den verksamhet, som

bekostas med inflytande avgiftsmedel. Departementschefen, som ansett det

angeläget att icke belasta statsbudgeten med utgifter av den storlek ett

totalt bestridande av kostnaderna för forskningen skulle medföra, har enligt

propositionen uttalat, att ifrågavarande forskningsverksamhet icke bör

dirigeras av Kungl. Maj:t. Propositionens förslag om byggnadsforskningsavgift

torde vidare, enligt vad propositionen ger vid handen, i stor utsträckning

ha biträtts av byggnadsbranschens organisationer. Med hänsyn

härtill kan den i propositionen föreslagna anordningen sägas mindre gå

ut på en pålaga än tillhandahålla ett på grund av byggnadsindustriens

struktur önskvärt bistånd från statens sida i syfte att ifrågavarande industri

skall kunna själv åvägabringa erforderlig forskning. Av nu anförda skäl

finner sig utskottet kunna godtaga den sammankoppling av inkomster och

utgifter, som det framlagda förslaget innebär.

I motionerna I: 419 och II: 552 hävdas, att många av de problem, som

är förbundna med ett genomförande av propositionens förslag, ''icke fått

en tillfredsställande lösning. Motionärerna anser, att frågan om stöd till

byggnadsforskningen bör underkastas ny utredning, och hemställer om avslag

å propositionen. Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att

byggnadsforskningen utgör en viktig hävstång, när det gäller att sänka

byggnadskostnaderna. Skyndsamhet vid främjandet av forskningen är därför

i hög grad påkallad. En ny utredning skulle emellertid innebära, att

intensifieringen av forskningen fördröjes. Utskottet kan därför icke ansluta

sig till yrkandena i nyssnämnda motioner.

På grund av vad nu sagts vill utskottet — med avstyrkande av motionerna

1:419 och 11:552 — i princip tillstyrka propositionens förslag att

en byggnadsforskningsavgift skall uttagas och en nämnd för byggnadsforskning

inrättas.

I fråga om propositionens förslag till närmare utformning av stödet åt

byggnadsforskningen vill utskottet anföra följande.

Vad först angår formen för statens insats, utöver det att staten

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

19

ombesörjer byggnadsforskningsavgiftens uttagande hos kommuner och enskilda,

har i propositionen föreslagits, att statens medelsbidrag skall lämnas

genom anslag på driftbudgeten. De för nästa budgetår begärda medlen

uppgår till sammanlagt 395 100 kronor. Som skäl för att staten till skillnad

från kommuner och enskilda icke skall betala byggnadsforskningsavgift

har departementschefen främst åberopat att byggnadsforskningsavgift

å statlig byggnadsverksamhet icke kan uppbäras i anslutning till uppbörd

av olycksfallsförsäkringsavgift, eftersom staten icke erlägger sådan avgift,

Det är, framhåller departementschefen vidare, icke möjligt att utan vidlyftig

utredning skapa sig en uppfattning om vilka kostnader staten skulle

ådraga sig, om statens byggnadsverksamhet skulle avgiftsbeläggas. Man

torde emellertid enligt departementschefens mening ha anledning antaga,

att statens tillskott genom byggnadsforskningsavgifter icke skulle bli högre

än ovan nämnda anslag å 395 100 kronor.

I motionerna I: 420 och II: 551 anföres häremot, att de statliga myndigheter

som skulle beröras, därest avgift lades på statens byggnadsverksamhet,

kunde själva redovisa byggnadsforskningsavgiften utan samband

med olycksfallsförsäkringsavgift. Ur allmän rättvisesynpunkt synes det

motionärerna riktigare att de medel, med vilka staten skall deltaga i finansieringen

av byggnadsforskningen, uttages som en avgift.

Utskottet vill utöver här redovisade synpunkter i fråga om formen för

statens insats anföra, att om staten ej stöder forskningen genom anslag,

lär nöjaktig möjlighet icke föreligga att bereda kanslipersonal hos nämnden

den trygghet som placering i statlig lönegrad innebär. I propositionen

föreslås, att chefen för nämndens kansli och biträdespersonalen på kansliet

skall lönegradsplaceras. I här avsedda båda motioner har, med motionärernas

inställning i anslagsfrågan, förordats att all personal skall anställas

av nämnden med de anställningsförhållanden, nämnden finner lämpliga.

Enligt utskottets uppfattning talar de starkaste skälen för att staten

icke skall erlägga byggnadsforskningsavgift. I stället för att betala sådan

avgift bör staten såsom i propositionen föreslås genom anslag till avlöningar

in. m. stödja byggnadsforskningen.

Frågan om vilka verksamhetsgrenar som skall avgiftsbeläggas har

dryftats ingående i promemorian, remissyttrandena, departementschefsanförandet

och även i vissa motioner. Departementschefen, som anser att

den föreslagna forskningsverksamheten tills vidare bör inriktas på problem

som har anknytning till husbyggnadsområdet, har tagit den ståndpunkt

till frågan som utvisas av ett vid propositionen fogat utkast till kungörelse

med tillämpningsbestämmclser till förordningen angående byggnadsforskningsavgift.

Denna ståndpunkt innebär bl. a. att järnvägs-, väg- och brobyggnader,

vattenbyggnader samt linjebyggnad för elektrisk kraftöverföring

undantages från avgiftsskyldighet. I vissa remissyttranden samt i motio
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

nerna 1:420 och 11:551 förordas, att all byggnads- och anläggningsverksamhet

skall avgiftsbeläggas. Åtskilliga skäl andrages till stöd härför.

Enligt utskottets uppfattning är det riktigt att på sätt i propositionen föreslagits

tills vidare begränsa arbetsfältet. Skulle erfarenheterna av stödet

åt husbyggnadsforskningen bli goda, torde statsmakterna ånyo böra överväga,

om icke annan byggnadsforskning kan främjas på samma sätt som

husbyggnadsforskningen och om alltså icke vissa nu undantagna "serksamhetsgrenar

bör avgiftsbeläggas.

Statens kommitté för byggnadsforskning skall, som redan antytts, enligt

propositionen ersättas av en statens nämnd för byggnadsforskning. I hu\udpromemorian

och remissyttranden har åtskilliga synpunktei flamförts beträffande

den föreslagna nämndens arbetsuppgifter. Enligt huvudpromemorian

bör nämnden bereda rationaliseringsfrågor en med forskningen

likställd plats. Forskningskommittén in. fl. framhåller däremot såsom

angeläget att produktionsteknisk forskning snarare än rationalisering

främjas av nämnden. Enligt bränsleutredningen bör det med hänsvn till

landets läge i fråga om bränsleförsörjningen vara en huvuduppgift för

nämnden att behandla de bränsleekonomiska problemen. Gentemot uttalanden

av dylik art betonar departementschefen att det bör åt nämnden

överlåtas att själv bedöma i vilken form och på vilka arbetsområden nämndens

insats från tid till annan skall göras. Kungl. Maj :t bör dock enligt

propositionen kunna ge anvisningar rörande verksamhetens inriktning.

I motionerna 1:418 och 11:550 framföres synpunkter liknande bränsleutredningens

nyss återgivna. Representant för bränslemyndighet borde

enligt motionärernas mening ingå i nämnden. I motionerna 1: 420 och

II: 551 anföres, i konsekvens med vad motionärerna yrkat beträffande vilka

verksamhetsgrenar som borde avgiftsbeläggas, att det ej "soie lationellt

att lämna väsentliga arbetsuppgifter, avseende annat än husbyggnad, utanför

nämndens arbetsområde.

Utskottet, som förutsätter att Kungl. Maj :t endast i undantagsfall finner

nödvändigt att ge nämnden sådana anvisningar som omnämnes i propositionen,

kan i likhet med departementschefen icke finna lämpligt att nämndens

verksamhet bindes genom detaljerade direktiv. Nämnden bör eihalln

samma frihet som andra forskningsanstalter. Med hänsyn till det sagda

torde det ej vara nödvändigt att precisera vad som menas med forskning

i motsats till rationalisering eller att fastslå, i vilken mån nämnden har

att ägna sig åt rationaliseringsfrågor. Det bör vara nämnden obetaget att

utsträcka sin verksamhet till samtliga de områden, där den finner sig

kunna genom undersökningar eller försök av skilda slag göra en insats

för främjande av husbyggnadsverksamheten i landet. Av vad utskottet

här anfört följer att utskottet icke vill uttala någon bestämd mening i vad

mån nämnden bör, såsom i motionerna 1:418 och 11:550 förordats, in
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

rikta sin verksamhet på att söka åstadkomma en sänkning av bränslekostnaderna.

De i motionerna anförda synpunkterna synes emellertid beaktansvärda.

Skulle i enlighet med dessa synpunkter nämndens forskningsuppgifter

konnna att avse också bränslekostnaderna, bör givetvis erfoideilig

sakkunskap på hithörande område finnas att tillgå inom nämnden.

Härför lär dock icke behövas, att representant för riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap eller annan bränslemyndighet blir ledamot av den

föreslagna nämnden. Vad åter angår de i motionerna 1:420 och 11:551

framförda meningarna får utskottet hänvisa till vad utskottet uttalat beträffande

avgiftsskyldigheten. Utskottet kan alltså icke heller i nu beiört

hänseende biträda sistnämnda motioner.

Tidpunkten för nämndens inrättande har i propositionen föreslagits

bli den 1 juli 1953. I motionerna I: 420 och II: 551 yrkas, att nämnden

skall inrättas först den 1 juli 1954. Motionärernas ställningstagande i

denna fråga torde vara en konsekvens av motionärernas förslag att

statsanslag icke skall utgå till nämnden. Då avgiftsmedel icke beräknas

komma att stå till nämndens förfogande förrän under våren 1954, kan

tydligen nämnden, om sist angivna förslag godtages, icke träda i verksamhet

den 1 juli 1953. Utskottet anser, att nämnden bör vara inrättad vid

den tidpunkt departementschefen angivit, och biträder alltså icke nämnda

motionsyrkande.

Under åberopande av vad utskottet ovan i olika hänseenden uttalat får

utskottet avstyrka bifall till motionerna I: 420 och II: 551.

I fråga om det genom propositionen framlagda förslaget till förordning

angående byggnadsforskningsavgift har utskottet funnit vissa ändringar

erforderliga. Dels torde i nämnda författning och ej i tillämpningskungörelse

böra angivas vilka verksamhetsgrenar som skall avgiftsbeläggas.

Dels synes några ändringar av formell natur önskvärda. De ändringar,

utskottet finner påkallade, framgår av nedan intagna förslag till författningstext.

Beträffande anslagsäskandena samt propositionens övriga, ovan ej berörda

förslag har utskottet intet att erinra.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit

vissa ändringar böra företagas i det genom förevarande proposition

nr 163 framlagda förslaget till förordning — måtte

med avslag å motionerna 1:419 och 11:552 samt 1:420 och

II: 551 i vad de berör sagda förslag för sin del antaga följande

förslag till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

FÖRORDNING

angående byggnadsforskningsavgift.

Härigenom förordnas som följer.

(Knngl. Maj:ts förslag.)

1

Den som yrkesmässigt bedriver

byggnadsverksamhet under sådana

förhållanden, att han är att anse

såsom arbetsgivare i olycksfallsförsäkringslagens

mening, är skyldig

att, i den mån Knngl. Maj:t så föreskriver

och i enlighet med vad nedan

sägs, till främjande av forskningsoch

rationaliseringsverksamhet inom

byggnadsfacket erlägga en särskild

avgift (bgggnadsforskningsavgift).

Skyldighet att utgiva byggnadsforskningsavgift

åvilar kommun,

som bedriver byggnadsverksamhet,

vare sig verksamheten är yrkesmässig

eller icke.

Från avgiftsskyldighet är staten

(Utskottets förslag.)

§•

Den som yrkesmässigt bedriver

byggnadsverksamhet under sådana

förhållanden, att han är att anse

såsom arbetsgivare enligt lagen om

försäkring för olycksfall i arbete,

så ock kommun, vilken såsom arbetsgivare

i nämnda lags mening

bedriver byggnadsverksamhet, är

skyldig att, i enlighet med vad nedan

sägs, till främjande av forskningsoch

rationaliseringsverksamhet inom

byggnadsfacket erlägga en särskild

avgift (byggnadsforskningsavgift).

2

Byggnadsf orskningsavgift utgår

för kalenderår med tjugu kronor för

varje fullt antal av trehundra dagsverken,

som under året utförts med

anlitande av arbetstagare, för vilken

arbetsgivaren skall påföras avgift

enligt lagen om försäkring för

olycksfall i arbete.

§•

Byggnadsf orskningsavgift utgår

för kalenderår med tjugu kronor för

varje fullt antal av trehundra dagsverken,

som under året utförts med

anlitande av arbetstagare, för vilken

arbetsgivaren skall påföras avgift

enligt lagen om försäkring för

olycksfall i arbete och vilken vid

debitering i riksförsäkringsanstalten

av dylik avgift är att hänföra till

någon av följande verksamhetsgrenar,

nämligen

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

23

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

inom yrkesgruppen metallindustri

:

bleck- och plåtslageri i samband

med husbyggnadsarbete samt

installation av gas-, vatten-, värme-

och avloppsledningar;

inom yrkesgruppen byggnadsverksamhet

nedanstående i anstaltens

premietariff för arbetsgivare

med i regel minst fem arbetare

upptagna undergrupper eller specialgrupper:
B.

Husbyggnader.

F. Byggnadsyrken.

G. Övrig hithörande verksamhet.

2. entreprenadarbete (större byggnadsarbeten

och anläggningar),

3. uppförande av järnkonstruktioner,

6. skorstensbyggnadsverksamhet,

8. ställning sbyggnadsarbete.

Vid tillämpning av vad i föregående

stycke föreskrivits skall iakttagas,

att vid entreprenadarbete

avgift skall erläggas endast i den

mån fråga är om arbete, som även

eljest är belagt med avgift enligt

denna förordning.

3 §•

Byggnadsforskningsavgift påföres av riksförsäkringsanstalten.

Beträffande byggnadsforskningsavgiften skall i tillämpliga delar gälla

vad som är stadgat i förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående

uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt

lagen om försäkring för olycksfall i arbete, därvid dock i fråga om byggnadsforskningsavgift,

som pålägges arbetsgivare, för vilken försäkring

icke är gällande i anstalten, skall iakttagas vad i nämnda förordning

stadgats rörande avgift, som uttages från arbetsgivare vilken i regel

sysselsätter minst fem arbetare.

4 §■

Arbetsgivaren är pliktig att när Arbetsgivaren är pliktig alt när

som helst, på därom framställd be- helst begäran därom framställes till

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

(Kungt. Maj:ts förslag.)

gäran, till riksförsäkringsanstalten

lämna de uppgifter, vilka anstalten

må finna erforderliga för bestämmande

av byggnadsforskningsavgift.

(U t sko Hets förslag.)

riksförsäkringsanstalten lämna de

uppgifter, vilka anstalten må finna

erforderliga för bestämmande av

byggnadsforskningsavgift.

Riksförsäkringsanstalten äger att, i den mån sådant må vara nödigt för

bestämmande av byggnadsforskningsavgift, taga del av arbetsgivares avlöningslistor

och förteckningar.

5

Den, som på grund av tjänsteåligganden

för riksförsäkringsanstaltens

räkning har eller haft att taga

befattning med uppgift eller handling,

som i 4 § sägs, vare förbjudet att

röja yrkeshemlighet och må ej heller,

där det ej kan anses påkallat i

tjänstens intresse, yppa driftanordning

eller affärsförhållande vid arbetsställe,

i avseende å vilket han

har eller haft att taga sådan befattning.

§•

Den, som på grund av tjänsteåligganden

för riksförsäkringsanstaltens

räkning har eller haft att taga

befattning med uppgift eller handling,

som i 4 § sägs, må ej röja

yrkeshemlighet eller, där det ej

kan anses påkallat i tjänstens intresse,

yppa driftanordning eller

affärsförhållande vid arbetsställe, i

avseende å vilket han har eller haft

att taga sådan befattning.

6 §•

Försummar arbetsgivare att ställa sig till efterrättelse vad i 4 § är föreskrivet

eller lämnar han i uppgift, som enligt samma paragraf skall avgivas,

veterligen oriktigt meddelande, straffes med dagsböter.

Gör någon sig skyldig till förseelse,

som i 5 § avses, straffes med

dagsböter. Sker det för att göra skada

eller begagnar han sig av sin

kännedom om yrkeshemligheten,

driftanordningen eller affärsförhållandet

till egen eller annans fördel,

då må till fängelse dömas. Framgår

av omständigheterna, att han om

yrkeshemligheten, driftanordningen

eller affärsförhållandet erhållit kännedom

å tid, då han ej hade att taga

befattning med uppgift eller handling,

som i 5 § sägs, eller att yppandet

av driftanordningen eller affärs
-

Gör någon sig skyldig till förseelse

mot 5 §, straffes med dagsböter.

Sker det för att göra skada

eller begagnar han sig av sin

kännedom om yrkeshemligheten,

driftanordningen eller affärsförhållandet

till egen eller annans fördel,

då må till fängelse dömas. Framgår

av omständigheterna, att han om

yrkeshemligheten, driftanordningen

eller affärsförhållandet erhållit kännedom

å tid, då han ej hade att taga

befattning med uppgift eller handling,

som i 5 § sägs, eller att yppandet

av driftanordningen eller affärs
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

25

(K ungt. \laj:ts förslag.)

förhållandet ej kunnat medföra skada

för det företag, som bedrevs å

arbetsstället, må ansvars- eller ersättningsskyldighet

icke åläggas

honom. Å förseelse, varom nu är

sagt, må allmän åklagare tala allenast

efter angivelse av målsäganden.

(U tskottets förslag.)

förhållandet ej kunnat medföra skada

för det företag, som bedrevs å

arbetsstället, må ansvars- eller ersättningsskyldighet

icke åläggas

honom. Å förseelse, varom nu är

sagt, må allmän åklagare tala allenast

efter angivelse av målsäganden.

7 §•

Riksförsäkringsanstaltens beslut om byggnadsforskningsavgifts belopp

skall, även där beloppet blivit allenast provisoriskt bestämt, utan hinder

av förd klagan tills vidare lända till efterrättelse. Vinnes nedsättning i

eller befrielse från avgift, återbetalas vad för mycket blivit erlagt.

8 §•

Besvär över riksförsäkringsanstaltens beslut i ärende, som avses i denna

förordning, må föras i den ordning, varom stadgas i 33 § lagen om försäkring

för olycksfall i arbete.

9 §•

Byggnadsforskningsavgifterna skola av riksförsäkringsanstalten överföras

till en fond, som förvaltas enligt grunder, som fastställas av Kungl.

Maj :t.

10 §.

Kungl. Maj:t och, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, riksförsäkringsanstalten

äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1954.

B. att riksdagen måtte godkänna i propositionen framlagt

förslag i fråga om inrättande fr. o. in. den 1 juli 1953 av en

statens nämnd för byggnadsforskning;

C. att riksdagen måtte godkänna i propositionen föreslagen

personalförteckning för statens nämnd för byggnadsforskning,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54;

D. att riksdagen måtte godkänna i propositionen föreslagen

avlöningsstat för statens nämnd för byggnadsforskning, åt!

tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

E. att riksdagen måtte under femte huvudtiteln för budgetåret

1953/54 anvisa

dels till Statens nämnd för byggnadsforskning: Avlöningar

ett förslagsanslag av 68 100 kronor,

dels till Statens nämnd för byggnadsforskning: Omkostnader

ett förslagsanslag av 52 000 kronor,

dels ock till Byggnadsforskning ett reservationsanslag av

275 000 kronor;

F. att motionerna I: 418 och II: 550 måtte anses besvarade

genom vad utskottet i sin motivering anfört; samt

G. att motionerna I: 419 och II: 552 samt I: 420 och II: 551,

i den mån de icke kan anses besvarade genom vad utskottet

ovan under A.—E. hemställt, icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 7 maj 1953.

På sammansatt stats- och tredje lagutskotts vägnar:

HUGO OSVALD.

Vid detta ärendes behandling har närvarit

från statsutskottet: herrar Bergh, Gustaf Karlsson och Onsjö, fru

Ericsson i Luleå samt fröken Ager*;

från tredje lagutskottet: herrar Osvald, Albert Hermansson, Ivar

Nilzon, Andersson i Mölndal och Jansson i Hällefors* samt fru Boman.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herr Bergh och fru Boman, vilka

dels anfört följande:

»De promemorior, som legat till grund för de genom förevarande proposition

framlagda förslagen, har upprättats i februari 1953, någon månad

innan propositionen avläts till riksdagen. Tiden för avgivande av remissyttranden

över promemoriorna har alltså varit knappt tillmätt. Propositionen

synes oss också i vissa andra hänseenden bära spår av att den tillkommit

utan att tillräcklig tid för överväganden stått till förfogande. Här

må bl. a. pekas på de problem beträffande debitering av den föreslagna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13. 27

byggnadsforskningsavgiften som torde möta, därest avgiftsskyldigheten på

sätt i propositionen förordats skall begränsas till att avse endast husbyggnadsverksamhet.

Dessa problem har enligt vår mening icke i propositionen

tillfredsställande klarlagts.

Vidare må framhållas att invändningar av principiell innebörd med fog

torde kunna riktas mot att statsmakterna skulle tvångsvis uttaga avgifter

av vissa medborgargrupper utan att de inflytande beloppens storlek är

känd eller grunderna för deras disposition är närmare angivna. Därest den

ifrågasatta verksamheten betraktas som en statlig uppgift, skulle den principiellt

finansieras över skattestaten. Betraktas den som en byggnadsindustriens

uppgift, skulle dess finansiering vara frivillig och, i den mån

staten för sin egen byggnadsverksamhet är intresserad, skulle även staten

själv inträda som avgiftslämnare.

Av propositionen framgår emellertid tydligt, att behovet av forskning

inom byggnadsverksamhetens område är stort. Någon tvekan om att denna

forskning bör stärkas torde heller icke behöva råda. För att utvidga byggnadsforskningen

synes dock icke nödvändigt att, med medel huvudsakligen

från byggnadsindustrien, inrätta ett under statens ledning stående forskningsorgan.

Enligt vår uppfattning torde möjlighet finnas att skapa en mera

fristående forsknings- och rationaliseringsinstitution, som icke har karaktären

av en statlig myndighet.

Propositionen synes oss ådagalägga, att staten avses få ett dominerande

inflytande över den föreslagna statens nämnd för byggnadsforskning. Framför

allt bör understrykas, att nämnden kommer att utses av Kungl. Maj:t

utan att riksdagen fastställt i vilka proportioner olika intressen skall vara

representerade i nämnden.

Såväl i nu berörda fråga som i fråga om finansieringen av nämndens

verksamhet och beträffande nämndens verksamhetsområde har, såsom i

motionerna I: 419 och II: 551 frainhålles, synnerligen delade meningar förekommit

bland remissinstanserna.

Av här samt i motionerna I: 419 och II: 551 anförda skäl framstår det

såsom nödvändigt, att ytterligare utredning verkställes rörande de i propositionen

behandlade spörsmålen. Vi vill därför förorda ett uppskov till

1954 års riksdag med lösningen av hithörande frågor. Nackdelarna av ett

sådant uppskov torde vara jämförelsevis små. Tyngre väger enligt vår

mening fördelarna av all finansieringen kan ske på ett sådant sätt att

svårigheter vid debitering av avgift undgås ocli av att forskningsorganet

från början av sin verksamhet blir ändamålsenligt uppbyggt.»

dels ock till följd härav hemställt,

att riksdagen måtte, med bifall till motionerna 1:419 och

11:552, besluta

dels alt avslå propositionen nr 163,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13.

dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att Kungl.

Maj :t måtte tillsätta en utredning med uppdrag att framlägga

nytt förslag om sammansättningen av, uppgifterna för och

sättet för finansiering av en byggnadsforskningsnämnd,

dels att till Statens kommitté för byggnadsforskning för

budgetåret 1953/54 anslå ett förslagsanslag av 65 000 kronor

och

dels att till Byggnadsforskning för budgetåret 1953/54 anslå

ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

2) av herr Bergh och fru Boman, vilka för den händelse reservationen

under 1) icke vunne bifall

dels anfört följande:

»Utskottet synes — i likhet med vissa remissinstanser — ha velat betrakta

den i propositionen föreslagna anordningen för uttagande av byggnadsforskningsavgift

såsom ett bistånd från statens sida i syfte att byggnadsindustrien

skall kunna själv åvägabringa erforderlig byggnadsforskning.

Det hade då, synes det oss, legat nära till hands att söka ge nämnden

en i förhållande till staten mera självständig ställning än vad i propositionen

föreslagits.

Sålunda bör enligt vår mening nämndens personal anställas av nämnden

på sätt i motionerna 1:420 och 11:551 påyrkats. Något statligt anslag

till nämnden för avlöning eller andra ändamål är då icke erforderligt.

Däremot synes det rimligt att staten i likhet med kommuner och enskilda

skall betala avgift till forskningsverksamheten. Sista stycket i den föreslagna

förordningens 1 § torde därför böra utgå och visst tillägg göras till

2 §. Avgifter för statlig byggnadsverksamhet bör av vederbörande ämbetsverk

inbetalas till den fond till vilken övriga byggnadsforskningsavgifter

skall inflyta. Bestämmelse härom bör upptagas i 3 §. Då den föreslagna

nämnden alltså för sina utgifter blir helt beroende av byggnadsforskningsavgifter,

torde den icke kunna träda i verksamhet förrän sådana avgifter

i någon mån influtit. Lämplig tidpunkt för verksamhetens början torde

vara den 1 juli 1954.

I propositionen har avgiftsbeläggningen av byggnadsindustrien begränsats

till att avse huvudsakligen husbyggnadsområdet. Vi anser detta vara

en ur praktisk synpunkt olycklig begränsning. Av skäl som angivits i

motionerna I: 420 och II: 551 håller vi före, att avgiftsbeläggningen bör

omfatta all byggnads- och anläggningsverksamhet. Det i 2 § upptagna

avgiftsbeloppet bör i så fall bestämmas till femton kronor. I konsekvens

med vad nu sagts bör nämndens forskningsområde även det innesluta all

byggnads- och anläggningsverksamhet.»

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och tredje lagutskotts utlåtande nr 13. 29

dels ock till följd härav beträffande nedannämnda punkter i utskottets

hemställan yrkat följande, nämligen

beträffande punkten A

att riksdagen — med förklaring att riksdagen funnit vissa

ändringar böra företagas i det genom förevarande proposition

nr 163 framlagda förslaget till förordning — måtte i anledning

av motionerna 1:420 och 11:551 i vad de berör sagda

förslag för sin del antaga följande förslag till

FÖRORDNING

angående byggnadsforskningsavgift.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som--—- (lika med utskottet) —

(byggnadsforskningsavgift).

avgift

2 §.

Byggnadsforskningsavgift utgår för kalenderår med femton

kronor — -— — (lika med utskottet)----och avlopps
ledningar;
inom

yrkesgruppen byggnadsverksamhet allt arbete.

Avgift som nu sagts utgår även för all i statlig regi bedriven

byggnadsverksamhet.

3 §•

Byggnadsforskningsavgift påföres av riksförsäkringsanstalten

utom beträffande statliga byggnadsarbeten där det åligger

det byggnadsadministrerande verket att självt årsvis i

efterskott till den i 9 § omnämnda fonden inbetala avgiften.

Beträffande byggnadsforskningsavgiften---(lika med

utskottet) —---minst fem arbetare.

4—jo §§ samt övergångsbestämmelsen lika med utskottet;

beträffande punkterna B — E

att riksdagen måtte bifalla de i motionerna 1: 420 och

11:551 under nämnda punkter gjorda yrkandena.

3) av herr Onsjö.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.