Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54- under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1953-03-31 · 60 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 60 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1953:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54- under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 10.
1
Nr 10.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1953/54- under tionde huvudtiteln,
avseende anslagen inom handelsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
Handelsdepartementet.
l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.
Maj :t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 2 januari 1953) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Handelsdepartementet:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 704 400
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 628 200 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet vid anmälan av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört rörande löneställningen för
vissa tjänstemän inom statsdepartementen m. in. föreslås, att en tjänst som
förste kanslisekreterare i Ce 29 utbytes mot en tjänst som budgetsekreterare
i Cr 8 samt att en tjänst som andre kanslisekreterare i Ca 25 utbytes mot
en tjänst som förste kanslisekreterare i Ca 29. Vidare föreslås, att tjänstebenämningen
andre kanslisekreterare ändras till kanslisekreterare.
Förslaget i övrigt innebär, förutom att en extra ordinarie tjänst för expcditionsvakt
överföres till ordinarie stat, automatiska kostnadsändringar.
Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 i årets statsverksproposition, tillstyrker de föreslagna
ändringarna i personalförteckningen och har icke något att invända mot den
verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
I Ili häng Ull riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 10.
2
Statsutskottets utlåtande nr JO.
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för handelsdepartementet, som angivits i
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 2 januari
1953;
b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54;
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen............... 31 500
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 255 100
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 186 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... 231 400
Summa kronor 704 400;
c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 704 400 kronor.
2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 3), innebärande en främst av belastningen å anslaget
föranledd anslagshöjning av 8 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 72 200
kronor.
3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 3 och 4) att
till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett fqrslagsanslag
av 28 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 000 kronor.
Med hänsyn till den år 1952 genomförda allmänna lönehöjningen
samt inträffade prisstegringar beräknas medelsbehovet till 28 000 kronor
såväl för innevarande som för nästa budgetår. Anslaget bör sålunda enligt
departementschefen höjas med 3 000 kronor för nästa budgetår och upptagas
med 28 000 kronor. För att täcka det beräknade underskottet för innevarande
budgetår synes, framhåller departementschefen, om riksdagen icke
har någon erinran däremot, ytterligare högst 3 000 kronor få tagas i anspråk
under anslaget. För att i framtiden möjliggöra erforderliga överskridanden
föreslås, att anslagets karaktär ändras till förslagsanslag. Dylika överskridanden
täckes i efterhand genom att kostnaderna uttages av tillverkarna.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och har icke något att erinra
mot vad departementschefen i samband därmed anfört.
Statsutskottets utlåtande nr JO.
3
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av
statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 28 000 kronor.
Kommerskollegium med underlydande
myndigheter och kårer.
4:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
5, s. 5—7) att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för bergsstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54,
dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 179 700 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 148 700 kronor.
Departementschefen föreslår, att befattningen som gruvingenjör i norra
distriktet, vilken enligt beslut av 1951 års riksdag skall tills vidare hållas
vakant, får återbesättas, om lämplig sökande finnes att tillgå.
Vidare föreslås en höjning med 500 kronor för biträde med kartkomplettering
ävensom att 1 000 kronor beräknas till extra arbetskraft i norra distriktet
under förutsättning av att gruvingenjörsbefattningen förblir obesatt. Ett
belopp motsvarande grundlönen å gruvingenjörstjänsten i västra distriktet
föreslås överflyttat från ieke-ordinarieposten till ordinarieposten.
Förslaget i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsökningar.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 112 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .. 5 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 61 400
Summa kronor 179 700;
b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 179 700 kronor.
4
Statsutskottets utlåtande nr 10.
5:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
6, s. 7 och 8), innebärande en anslagshöjning av 8 500 kronor, som föranletts
av taxehöjning och stigande antal inspektionsresor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 31 100 kronor.
6:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 7, s. 8 och 9), innebärande en av automatiska kostnadsstegringar
föranledd anslagshöjning av 24 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 50 800
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t............... 1 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 21 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 38 400
Summa kronor 111 200;
b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 111 200 kronor.
7 :o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 8, s. 9 och 10), innebärande en av automatiska kostnadsstegringar
föranledd anslagshöjning av 2 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
17 500 kronor.
8:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majits förslag
(punkt 9, s. 10 och 11), innebärande en av automatiska kostnadsstegringar
föranledd anslagshöjning av 112 700 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 354 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 49 400
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. • 216 000
Summa kronor 620 000;
b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 620 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
5
9:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 10, s. 11 och 12), innebärande en av belastningen å anslaget och
höjda biljettpriser föranledd anslagshöjning av 10 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 102 000
kronor.
10:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 12, s. 12—16) att dels godkänna av departementschefen förordad
ändring i personalförteckningen för sjöbefälsskolorna, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för sjöbefälsskolorna, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Sjöbefälsskolorna:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 312 200 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 875 200 kronor.
Den omorganisation av sjöbefälsutbildningen, som försöksvis pågått de
senaste åren, kommer att vid utgången av läsåret 1952/53 vara fullt genomförd
på både den nautiska och den maskintekniska linjen. Erfarenheterna
av den reformerade utbildningen anses ha varit goda. Departementschefen
förordar därför, att de nya undervisningsplanerna nu fastställes och att de
extra klasserna infogas i organisationen. I anslutning härtill bör enligt departementschefen
i fortsättningen hela kostnaden för verksamheten vid sjöbefälsskolorna
i vanlig ordning redovisas å riksstaten. Departementschefen
tillstyrker, att ytterligare en 3:e maskinistklass anordnas vid skolan i Göteborg.
Det utökade behov av lärarkrafter, som den nya organisationen innebär,
kan i huvudsak tillgodoses genom vidgat anlitande av timlärare eller extralärare.
Kostnaderna härför har — på grundval av vid utgången av budgetåret
1951/52 gällande avlöningsförmåner — beräknats till 134 700 kronor.
Härutöver föreslås skola vid sjöbefälsskolan i Göteborg inrättas en ny ordinarie
lektorstjänst i maskinteknik m. in. Innehavaren av tjänsten föreslås
placerad i lönegrad Ca 31 eller Ca 33 i överensstämmelse med de av riksdagen
godkända, i prop. nr 241/1952 angivna grunderna.
Medelsbehovet för arvoden åt timlärare beräknas öka med dels nyssnämnda
belopp av 134 700 kronor, dels ock — beträffande den personal, som
redan tidigare avlönats från anslaget — 43 600 kronor i anledning av under
1952 företagen höjning av timlärartaxan. Med hänsyn till den höjning
av vissa timlärararvoden, som följer av riksdagens beslut i anledning av
prop. nr 241/1952, bör till arvodena anvisas ytterligare 48 000 kronor. Den
sammanlagda ökningen av medelsbehovet för ersättning åt timlärare beräknas
till 226 300 kronor.
Kostnaderna för den förordade nya lektorstjänsten i Göteborg beräknas
till 23 000 kronor. Enligt beslut av riksdagen år 1952 har lönegradsplace
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 10.
ringen höjts för rektorer, lektorer och adjunkter vid sjöbefälsskolorna; vidare
skall den för de allmänna och tekniska läroverken gällande reglerade
befordringsgången för icke-ordinarie lärare äga motsvarande tillämpning vid
sjöbefälsskolorna såvitt angår lärare av jämförligt slag. De härigenom uppkommande
merkostnaderna beräknas till 83 000 kronor.
För skrivbiträdeshjälp på rektorsexpeditionerna har under anslaget för
innevarande budgetår beräknats 2 400 kronor. Härjämte disponeras för samma
ändamål bidrag från handels- och sjöfartsfonden. Då enligt departementschefen
medel i fortsättningen ej bör ställas till förfogande från fonden,
föreslås att anslaget uppräknas med 15 000 kronor för ersättning till
skrivhjälp.
Förslaget i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsökningar.
Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka,
att de nya undervisningsplanerna nu fastställas och att de extra klasserna
infogas i organisationen. Mot förslaget om inrättande av en ny ordinarie
lektor stjänst i maskinteknik in. m. har utskottet icke något att erinra liksom
ej heller mot de verkställda kostnadsberäkningarna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
sjöbefälsskolorna vidtaga den ändring, som angivits i statsrådsprotokollet
över handelsärenden för den 2 januari 1953;
b) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Utgifter:
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 456 700
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis 8 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 602 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 258 900
Summa kronor 1 326 200;
Särskilda uppbördsmedel:
Hyror och hyresersättningar..................... 14 000
Nettoutgift kronor 1 312 200;
c) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1953/
54 anvisa ett förslagsanslag av 1 312 200 kronor.
11 :o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 13, s. 16 och 17), innebärande en främst av belastningen å anslaget
föranledd anslagshöjning av 11 900 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 10.
7
att riksdagen må till Sjöbefålsskolorna: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 54 100
kronor.
12 :o) Sjöbefälsskolornä: Materiel, böcker m, m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 14, s. 17 och 18), innebärande att för här ifrågavarande
ändamål anvisas ett särskilt reservationsanslag, och under erinran om
att kostnaderna härför hittills bestritts av sjöbefälsskolornas omkostnadsanslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolornä: Materiel, böcker
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
13:o) Sjöbefälsskolornä: Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 18), innebärande en anslagshöjning
av 1 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolornä: Kompletteringskurs
vid högre tekniskt läroverk för budgetåret 1953/54 anvisa
ett anslag av 6 000 kronor.
14:o) Sjöbefälsskolornä: Praktisk lärarkurs. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 16, s. 18 och 19) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sjöbefälsskolornä: Praktisk lärarkurs
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
3 700 kronor.
15:o) Sjöbefälsskolornä: Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 17, s. 19 och 20) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 8 700
kronor.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Huss (I: 76) och den andra inom andra kammaren av herrar
Swedberg och Widén (11:96), hemställts, att riksdagen med ändring av
Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till kommerskollegii framställning måtte
besluta anvisa till arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs vid sjöbefälsskolorna
ett belopp av 19 080 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen 1:76.
Kommerskollegium har hemställt, att till arvoden åt deltagare i praktisk
lärarkurs anvisas 19 080 kronor.
Till stöd härför anför kollegium, att lärarkandidat vid de allmänna läroverken,
som genomgår praktisk lärarkurs, uppbar under föregående budgetår
särskilt arvode. Då den praktiska lärarkursen vid sjöbefälsskolornä mot
-
8
Statsutskottets utlåtande nr JO.
svarar ifrågavarande kurser vid de allmänna läroverken, bör enligt kollegium
sådant arvode även utgå till lärarkandidaterna vid sjöbefälsskolorna.
Departementschefen framhåller, att enligt beslut av föregående års riksdag
vid höstsessionen skall lärare i den reglerade befordringsgången vid de
allmänna läroverken erhålla oavkortad lön under deltagande i praktisk
lärarkurs. Sådan kurs har ansetts böra jämställas med exempelvis de inom
kommunikationsverken anordnade kurserna för dessa verks tjänstemän.
Befordringsgången är emellertid enligt departementschefen icke tillämplig å
deltagarna i den praktiska lärarkursen vid sjöbefälsskolorna. Departementschefen
anser det önskvärt, att även dessa lärarkandidater tillerkänns visst
bidrag under den tid av fyra månader, som kursen pågår, och förordar, att
arvode utgår med ett belopp av 360 kronor i månaden. Med hänsyn till det
beräknade antalet deltagare i kursen — 6 lärarkandidater — föreslås anslaget
skola uppföras med 8 700 kronor.
Utskottet. Det motionsvis gjorda yrkandet sammanfaller med kommerskollegii
framställning den 29 augusti 1952, vari föreslagits att deltagarna i den
praktiska kursen vid sjöbefälsskolorna skola komma i åtnjutande av samma
arvode som lärarkandidaterna vid de allmänna läroverken. Utskottet vill i
anledning härav erinra om att enligt grunderna i den av 1952 års riksdag
(höstsessionen) godkända propositionen nr 241 angående lönegradsplaceringen
för vissa tjänster m. m. skall lärare i befordringsgången under deltagande
i praktisk lärarkurs i stället för särskilt arvode åtnjuta oavkortad lön.
Departementschefen har framhållit, att befordringsgången icke är tillämplig
å deltagarna i den praktiska lärarkursen vid sjöbefälsskolorna. Med anledning
av detta uttalande vill utskottet bringa i erinran, att enligt förberörda
proposition skall den vid de allmänna och tekniska läroverken gällande
reglerade befordringsgången för icke-ordinarie lärare äga motsvarande tilllämpning
vid sjöbefälsskolorna för lärare av jämförligt slag. Härav följer,
att befordringsgången är tillämplig i vad avser ifrågavarande lärarkategori
i sådana ämnen, som äga motsvarighet vid de allmänna och tekniska läroverken.
Med hänsyn härtill kan fråga alltså uppkomma om befordringsgångens
tillämplighet på deltagarna i den praktiska lärarkursen vid sjöbefälsskolorna.
För sådant fall synes Kungl. Maj :t böra äga att, för att kunna
bereda lärarkandidaterna förmånen av oavkortad lön under kursen, avföra
härav föranledda merkostnader å förevarande anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 76 och II: 96, till Sjöbefälsskolorna:
Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 8 700 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr JO.
9
Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.
16:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Sveriges geologiska
undersökning: Omkostnader. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning.
Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Sveriges geologiska undersökning:
Inventering av torvmossar. Beträffande Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 18) avgiver utskottet särskilt
utlåtande denna dag, vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
17 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 19, s. 22), innebärande en anslagsminskning av 6 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 34 000 kronor.
18:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 20, s. 22—24) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för statens provningsanstalt, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54,
dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 1 554 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 310 000 kronor.
Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås att befattningen
som värmeledningsskötare i Ca 12 omvandlas till en tjänst som mekaniker
i Ca 13.
Förslaget i övrigt innebär i huvudsak automatiska kostnadsökningar.
Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts
förslag under bilaga 2 i årets statsverksproposition och då den verkställda
anslagsberäkningen synes böra godtagas, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens provningsanstalt, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 2
januari 1953;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
10
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 323 500
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t............. 1 200
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ... 217 600
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 491 700
5. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 520 000
Summa kronor 1 554 000;
c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 554 000 kronor.
19:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 21, s. 25 och 26), innebärande en av belastningen å anslaget
och prisstegringar föranledd anslagshöjning av 33 200 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
274 700 kronor.
20:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 22, s. 26—29) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 135 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 120 000 kronor.
Till utrustning för anstalten föreslår departementschefen samma belopp
som för löpande budgetår.
Departementschefen anser det önskvärt, att åtgärder vidtages för att möjliggöra
officiell provningsverksamhet även på andra orter än i Stockholm
och Göteborg, där sådan verksamhet hittills bedrivits. Framförallt inom det
byggnadstekniska området anses en lokalt organiserad provningsverksamhet
vara till stort gagn. Enligt ett inom handelsdepartementet utarbetat organisationsförslag
skall den lokala provningsverksamheten — anordnad vid
tre högre tekniska läroverk — i såväl administrativt som tekniskt hänseende
underställas statens provningsanstalt. Förslaget har tillstyrkts av statskontoret
och statens provningsanstalt, under det att de berörda läroverken ansett,
att verksamheten borde administreras av dem själva. Då det torde
innebära en förenkling, om den lokala provningsverksamheten inordnas under
statens provningsanstalt, anser departementschefen ett sådant arrangemang
i princip vara att föredraga. Departementschefen vill emellertid nu
endast förslå att lokal provningsverksamhet under nästa budgetår anordnas
försöksvis vid ett läroverk i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,
som angivits i departementspromemorian. En viss materielanskaffning
anses vara erforderlig när verksamheten sättes i gång. Departements
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
11
chefen beräknar härför 15 000 kronor, vilket belopp ansetts böra upptagas
under förevarande anslag. Ersättning till personal samt övriga utgifter för
verksamheten föreslås skola bestridas från statens provningsanstalts avlönings-
och omkostnadsanslag.
Utskottet. Departementschefens förslag i fråga om decentralisering av
provningsverksamheten har icke givit utskottet anledning till erinran. Den
verkställda anslagsberäkningen godtages.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
135 000 kronor.
21 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 23, s. 29—34) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54, dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 457 100 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 986 800 kronor.
Departementschefen framhåller, att verksamheten vid försöksanstalten väsentligt
ökat i omfattning. Inkomsterna för budgetåret 1950/51 utgjorde
drygt 1 miljon kronor, medan de för innevarande budgetår har beräknats
till 1,8 miljon kronor; för nästa budgetår väntas de stiga till 2 285 000 kronor.
Anstalten bedriver även egen forskning och kostnaderna för denna framkommer
som skillnaden mellan utgifterna å avlönings- och omkostnadsanslagen
samt inkomsterna. Denna nettoutgift angavs i föregående års statsverksproposition
till 700 000 kronor. Anstalten har nu begärt att nettoutgiften
skall höjas till 1 160 000 kronor. Departementschefen beräknar densamma
för nästa budgetår till högst 1 000 000 kronor, därvid hänsyn tagits till
att den nya vindtunnelanläggningen bör utnyttjas icke blott för beställda
uppdrag utan även för anstaltens egen forskning.
Departementschefen föreslår, att den nya vindtunnelanläggningen tills vidare
får bilda en särskild sektion inom anstalten och att till sektionschefen
får utgå arvode, motsvarande skillnaden mellan vederbörandes egen lön och
lön i lönegraden Cp 10, dock högst 225 kronor för månad.
Beträffande den personal, som erfordras för den nya anläggningen, förordar
departementschefen, att följande tjänster inrättas för ändamålet, nämligen
en förste forskningsingenjör i Ce 33, eu förste forskningsingenjör i Ce
31, en förste avdelningsingcnjör i Ce 29, en avdelningsingenjör i Cg 27, tre
försöksledare, varav en i Ce 25, en i Cg 25 och en i Ce 23, en ritare i Ce 19,
tre tekniker, varav två i Ce 17 och eu i Cg 15, eu kontorist i Cg 13 och slutligen
ett kanslibiträde i Cg 11.
12
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Till extra ordinarie stat föreslås överförda en förste avdelningsingenjör,
vilken samtidigt i anslutning till resultatet av tjänsteförteckningsrevisionen
bör uppflyttas till lönegraden Ce 31, en kansliskrivare och ett kanslibiträde.
Förslaget i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsökningar.
Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka,
att nettoutgiften för nästa budgetår beräknas till högst 1 miljon kronor.
Mot de föreslagna ändringarna i personalförteckningen för försöksanstalten
har utskottet icke funnit något vara att erinra liksom ej heller mot anslagsberäkningarna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för flygtekniska försöksanstalten, som
angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 2
januari 1953;
b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 103 400
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........... 16 200
3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbe
tare
och tillfälliga biträden, förslagsvis....... 1 062 700
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 584 800
5. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 690 000
Summa kronor 2 457 100;
c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 457 100 kronor.
22:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 24, s. 35—37), innebärande en anslagshöjning av
314 800 kronor, som främst föranletts av emotsedd utvidgning av verksamheten
vid anstalten, hemställer utskottet.
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 830100 kronor.
23:o) Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering av maskiner och utrustning.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 25, s. 37 och 38), som
innebär anskaffning av en dagtryckprovmaskin och sex automatiska skri
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
13
vare, får utskottet, under erinran om att anslaget för löpande budgetår uppförts
med 62 000 kronor, hemställa,
att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering
av maskiner och utrustning för budgetåret 1953/
54 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
24:o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning för vindtunnelanläggning
m. m. Beträffande Kungl. Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande
ändamål (punkt 26) har riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse
nr 104), varom utskottet velat här
erinra.
25 :o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 27, s. 39—42), innebärande dels överföring
till ordinarie stat av två kontorsbiträdestjänster, dels höjning med 200
kronor av arvodet till institutets bibliotekarie, dels ock automatiska kostnadshöjningar,
får utskottet under erinran om att anslaget för löpande budgetår
uppförts med 336 700 kronor hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för statens hantverksinstitut, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 2 januari
1953;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 118 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t............................... 6 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 151 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 135 000
Summa kronor 411000;
c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
411 000 kronor.
26:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 28, s. 42), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
alt riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande nr 10.
27:o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. Ivungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29, s. 42—46) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 245 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 170 000 kronor.
Till följd av prisstegringarna och de ökade lönekostnaderna uppstod under
föregående budgetår en betydande utgiftsökning. En förstärkning av anslaget
syntes nödvändig, och riksdagen anvisade i detta syfte ett belopp av
50 000 kronor å lilläggsstat för budgetåret 1951/52.
Det har icke varit möjligt att öka inkomsterna i takt med utgifterna, och
för nästa budgetår hemställer institutets styrelse om en höjning av anslaget
med 90 000 kronor. Institutets finansiella läge är sådant, framhåller departementschefen,
att det synes angeläget, att ett stabilt ekonomiskt underlag
för verksamheten erhålles. Det ökade stöd, som kan lämnas institutet från
staten, bör koncentreras härpå. Departementschefen anser att verksamheten
nu bör konsolideras och tillfälle beredas institutet att arbeta under lugnare
ekonomiska förhållanden. I första hand synes därvid pensionsfrågan för konsulentpersonalen
böra lösas samt en höjning av arvodena till speciallärarna
genomföras. Även för omkostnader har ytterligare medel ansetts erforderliga.
Det är ovisst, framhåller departementschefen, om inkomsterna under nästa
budgetår — särskilt av informationsverksamheten — kommer att uppgå till
av institutet angiven storlek, varför de enligt departementschefen försiktigtvis
bör uppskattas till ett något lägre belopp än institutet beräknat.
På anförda skäl föreslås, att anslaget för nästa budgetår höjes. Departementschefen
förordar, att det uppräknas med 75 000 kronor till 245 000 kronor.
Departementschefen förutsätter, att institutet liksom hittills skall få disponera
samtliga inkomster för täckande av utgifter för kursverksamheten
in. in.
Utskottet instämmer i departementschefens uttalande, att hantverksinstitutets
verksamhet nu bör konsolideras och tillfälle beredas institutet att arbeta
under lugnare ekonomiska förhållanden. Utskottet vill i sådant syfte
tillstyrka, att anslaget höjes från 170 000 kronor till 245 000 kronor. I likhet
med departementschefen anser utskottet, att institutet liksom hittills skall
få disponera samtliga inkomster för täckande av utgifter för kursverksamheten
m. m.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Bidrag till
kursverksamheten m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 245 000 kronor.
28:o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30, s. 46 och 47), innebärande en anslagshöjning
av 10 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 10.
15
att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning
och inredning för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 35 000 kronor.
29:o) Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Weiland (I: 252) och den andra inom andra kammaren av herrar Carlsson i
Tibro och Mårtensson i Smedstorp (11:285), har hemställts, att riksdagen
måtte till Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 285.
Utskottet vill erinra, att rationaliseringsverksamheten inom hantverket och
den mindre industrien har i stort sett bedrivits och utvecklats med hjälp av
de intäkter, som inflyta dels genom bidrag från branschorganisationer och
dels genom ersättning från enskilda företag för utförda uppdrag.
Utskottet inser väl betydelsen av ett intensifierat rationaliseringsarbete på
här ifrågavarande område och anser att ett ekonomiskt statligt stöd åt denna
verksamhet skulle vara önskvärt. Under punkt 27 i det föregående har
utskottet emellertid tillstyrkt, att anslaget till kursverksamheten in. in. vid
statens hantverksinstitut höjes från 170 000 kronor till 245 000 kronor i
syfte att åstadkomma ett bättre ekonomiskt underlag för verksamheten än
vad hittills varit fallet. Med hänsyn härtill anser utskottet sig icke böra
tillstyrka, att särskilda medel anvisas för rationaliseringsundersökningar utöver
vad som för detta ändamål kan rymmas inom ramen för nämnda anslag.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att föregående års riksdag
avslog motioner av samma innehåll som de nu förevarande.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att motionerna 1: 252 och II: 285 icke må av riksdagen bifallas.
30:o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 31, s. 47—50), innebärande en anslagshöjning
av 18 000 kronor, varav 13 000 kronor avses för akademiens centrala
verksamhet och 5 000 kronor för verksamheten vid försöksstationen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:
Akademien för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 170 000 kronor.
31 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och
industriell representation i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 32, s. 50 och 51), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
16
Statsutskottets utlåtande nr 10.
att riksdagen må till Bidrag till lagen jörsvetenskapsakademien:
Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation
i utlandet för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 57 600 kronor.
32 :o) Statens tekniska forskningsråd. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 33, s. 51 och 52), innebärande en anslagshöjning av 6 100 kronor,
varav 2 000 kronor avses för tillfällig arbetshjälp åt rådets registrator och
för rådets expensmedel, medan återstoden är föranledd av den allmänna
lönehöjningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 72 800 kronor.
33 :o) Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 34, s. 53 och 54), innebärande en av ökade löner och priser
föranledd anslagshöjning av 150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tekniskt-vetenskaplig forskning
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 1 395 000 kronor.
34:o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 35, s. 54—57) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 750 400 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 673 000 kronor.
I anledning av redan företagen uppräkning av arvodet till institutets styresman
föreslås anslaget höjt med 2 000 kronor. Vidare föreslås att av statsmedel
utgående lön till avdelningschef vid institutet, vilken icke tillika är
professor vid tekniska högskolan i Stockholm, skall höjas till det belopp,
som motsvarar den nuvarande lönen till sådan professor. Som villkor för
höjningen synes i avtalet böra föreskrivas, att den nuvarande innehavaren
av befattningen skall vara skyldig att undervisa vid högskolan i samma
omfattning som hittills eller fyra timmar per vecka. Härvid förutsätter departementschefen,
att den från högskolan utgående ersättningen för denna
undervisning skall tillfalla institutet; dock anses avdelningschefen av ifrågavarande
ersättning böra erhålla så stort belopp, att han icke vidkännes
minskning i sina nuvarande sammanlagda löneförmåner. Då sagda ersättning
f. n. uppgår till 5 300 kronor för år, vilket belopp överstiger den ifrågasätta
lönehöjningen jämte rörligt tillägg, är enligt departementschefen någon
höjning av anslaget i anledning av styrelsens hemställan i denna del
icke nu erforderlig.
Å posten till rörligt tillägg beräknas för nästa budgetår en höjning med
67 300 kronor.
Bidraget till pensionsavgifter föreslås skola höjas med 3 300 kronor med
Statsutskottets utlåtande nr 10.
17
stöd av gällande avtal. I anledning av de av styrelserna för träforskningsinstitutet,
textilforskningsinstitutet och institutet för konserveringsforskning
gjorda framställningarna rörande den av statsmedel bekostade pensioneringen
av viss personal vid dessa institut förordar departementschefen,
att denna fråga tages under omprövning av 1951 års pensionsutredning. Det
synes departementschefen emellertid skäligt, att ifrågavarande befattningshavare,
i avvaktan på resultatet av nämnda omprövning, redan nu tillförsäkras
viss provisorisk höjning av pensionerna som kompensation för levnadskostnadernas
stegring. Departementschefen förordar att denna höjning
åstadkommes genom pensionstillägg av statsmedel. Därest riksdagen icke
har något att erinra, förutsattes det få ankomma på Kungl. Maj :t att vid
eventuellt uppkommande pensionsfall meddela närmare föreskrifter rörande
pensionstilläggens storlek. Under innevarande och nästa budgetår beräknas
icke någon av här avsedda befattningshavare komma i åtnjutande av pension.
Någon utgift för de nu föreslagna pensionstilläggen torde sålunda icke
komma att åsamkas staten under nämnda budgetår.
Statens bidrag till institutets kostnader för städning föreslås för nästa
budgetår höjt med 4 800 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot att angiven personal hos träforskningsinstitutet,
textilforskningsinstitutet och institutet för konserveringsforskning
i avvaktan på resultatet av 1951 års pensionsutredning av
statsmedel tillförsäkras viss provisorisk höjning av pensionerna som kompensation
för levnadskostnadernas stegring. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att vid eventuellt uppkommande pensionsfall meddela närmare
föreskrifter rörande pensionstilläggens storlek. Departementschefens förslag
i övrigt under förevarande punkt tillstyrkas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
750 400 kronor.
35 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 36, s. 57—59), innebärande en anslagshöjning av
15 400 kronor, varav 12 700 kronor avse rörligt tillägg, 200 kronor olycksfallsförsäkringsavgifter
samt 2 500 kronor bidraget till pensionsavgifter, får
utskottet under erinran om sitt uttalande under nästföregående punkt hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
122 000 kronor.
36 :o) Bidrag till metallografiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 37, s. 59), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
2 liilumg till riksdagens protokoll 1953. 0 samt. Nr 10.
18
Statsutskottets utlåtande nr 10.
att riksdagen må till Bidrag till metallografiska institutet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 23 700
kronor.
37 ro) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. Kungl. Maj :t har
föreslagit riksdagen (punkt 38, s. 60—63) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 368 600 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 275 000 kronor.
Av styrelsen för institutet gjord framställning om höjning av statens bidrag
till institutet i vad avser medel till lönehöjning åt en assistent samt till
löner åt ett kontorsbiträde, en laboratoriechef och viss ytterligare personal
ävensom till höjt rörligt tillägg går icke utöver statens avtalsenliga åtaganden
och bör enligt departementschefen sålunda föranleda motsvarande uppräkning
av anslaget. Departementschefen tillstyrker alltså, att anslaget för
nästa budgetår i enlighet med styrelsens förslag för nu nämnda ändamål
höjes med sammanlagt i runt tal 106 700 kronor. Det förutsättes få ankomma
på Kungl. Maj :t att pröva frågan om ersättning till nyssnämnda assistent.
Statens bidrag till pensionsavgifter föreslås skola i enlighet med styrelsens
med stöd av gällande avtal gjorda hemställan höjas med 3 800 kronor. Vad
i övrigt angår frågan om pensioneringen av vissa befattningshavare vid institutet
hänvisas till vad därom anförts vid anmälan av styrelsens för Svenska
träforskningsinstitutet anslagsäskanden för nästa budgetår.
Statsbidraget för nästa budgetår till institutets omkostnader bör enligt
departementschefen i enlighet med gällande avtal beräknas med beaktande
av den förutsedda omfattningen av institutets verksamhet och med utgångspunkt
från det i avtalet angivna maximibeloppet av 60 000 kronor för år.
Med hänsyn till den väntade omfattningen av institutets verksamhet under
nästa budgetår beräknas bidraget till omkostnader till 55 000 kronor, vilket
belopp med 10 000 kronor överstiger motsvarande bidrag för innevarande
budgetår.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen
verkställda beräkningen av anslaget för nästa budgetår, får under
hänvisning till sitt under punkt 34 i det föregående gjorda uttalande hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 368 600 kronor.
38 :o) Bidrag till Hemmens forskningsinstitut. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 39, s. 63—69) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 130 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Boo m. fl. (I: 17) och den andra inom andra kammaren av fru Eriksson
Statsutskottets utlåtande nr 10.
19
i Stockholm m. fl. (II: 26), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret
1953/54 bevilja Hemmens forskningsinstitut ett statsanslag av 180 000
kronor,
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Osvald (I: 253) och den andra inom andra kammaren av fröken Ager
in. fl. (II: 289), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1953/54
bevilja Hemmens forskningsinstitut ett med 50 000 kronor förhöjt reservationsanslag
för inrättande av en särskild upplysningsavdelning inom institutet.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna II: 26 och II: 289.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 130 000 kronor.
Institutets styrelse har framlagt förslag till omorganisation av institutet.
Departementschefen tillstyrker, att detsamma i stort sett lägges till grund
för den tillämnade omorganisationen, såvitt angår huvudmannaskapet för
institutet. Vad beträffar förslaget rörande styrelsens storlek och sammansättning
anser departementschefen viss jämkning böra ske med hänsyn bl. a.
till att staten, som lämnar det största bidraget till institutet, hör erhålla en
starkare representation än som avses i förslaget. Överläggningar om nu
nämnda och vissa andra, smärre justeringar av omorganisationsförslaget pågår
för närvarande med institutets huvudmän och styrelse. Det förutsättes
få ankomma på Kungl. Maj :t att ta slutlig ställning till frågan om institutets
blivande organisation.
Departementschefen är nu icke beredd att tillstyrka en sammanslagning
av institutet och Aktiv hushållning. Den omorganisation, som förutses, anses
icke i och för sig utgöra något hinder för att eu dylik sammanslagning sker
framdeles vid lämplig tidpunkt.
Institutets behov av rörelsekapital och bidrag till verksamheten under
första halvåret 1953 synes departementschefen med hänsyn till föreliggande
omständigheter, särskilt önskemålet att skapa en någorlunda stabil grund
för den fortsatta verksamheten, böra tillgodoses på det sätt institutet föreslagit,
innebärande att det belopp av 50 000 kronor, som ännu återstår av
anslaget för innevarande budgetår, utbetalas till institutet för alt reserveras
såsom rörelsekapital och att institutet tilldelas ett ytterligare statsbidrag å
115 000 kronor. Medel för sistnämnda ändamål har äskats på tilläggsstat II
för innevarande budgetår. För nästa budgetår äskas oförändrat anslagsbelopp.
Utskottet, som tagit närmare del av det av forskningsinstitutet framlagda
omorganisationsförslaget, har i stort sett icke något att erinra mot
detsamma. I vad avser styrelsens storlek och sammansättning synas dock
enligt utskottets mening vissa jämkningar höra ske i anslutning till vad departementschefen
härutinnan anfört, varjämte hör beaktas, att styrelsen i
möjligaste mån erhåller eu allsidig sammansättning med hänsyn till berörda
organisationer.
20
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Tanken på en sammanslagning av Hemmens forskningsinstitut och Aktiv
hushållning har i några remissyttranden ånyo framförts. Departementschefen
uttalar med anledning härav, att den omorganisation, som förutses,
icke i och för sig torde utgöra något hinder mot att en dylik sammanslagning
framdeles sker vid lämplig tidpunkt. Utskottet vill för sin del framhålla, att
utskottet icke har något att invända mot att en samordning härvidlag kommer
till stånd, om efter förnyade överväganden en sådan åtgärd anses lämpligen
böra ifrågakomma.
Enligt omorganisationsförslaget skall institutet ändra sitt räkenskapsår
från kalenderår till att sammanfalla med det statliga budgetåret. I samband
härmed föreslår departementschefen, att ett belopp av 50 000 kronor, som
ännu återstår av anslaget för innevarande budgetår, utbetalas till institutet
för att reserveras såsom rörelsekapital, ävensom att institutet tilldelas ett
ytterligare statsbidrag å 115 000 kronor, för vilket ändamål medel äskats på
tilläggsstat för sistnämnda budgetår. Anslaget för nästa budgetår föreslås
uppfört med oförändrat belopp, 130 000 kronor. Utskottet, som får erinra
om att riksdagen numera beviljat ifrågavarande tilläggsanslag, anser angeläget
att institutets likviditet stärkes och har icke något att invända mot de
föreslagna medelsanvisningarna i övrigt. Motionsvis har emellertid yrkats
förhöjning av anslaget för nästa budgetår, i motionerna I: 17 och II: 26 med
50 000 kronor samt i motionerna 1: 253 och II: 289 med enahanda belopp för
inrättande av en särskild upplysningsavdelning inom institutet. Utskottet vill
med anledning härav framhålla, att departementschefens av utskottet tillstyrkta
förslag överensstämmer helt med institutets framställning rörande
medelsbehovet för innevarande och nästa budgetår. Utskottet, som vill understryka
hemhushållets och hemarbetets stora samhälleliga betydelse och
finner ett främjande av institutets verksamhet önskvärt, anser sig dock icke
nu böra förorda större medelsanvisning än vad institutet föreslagit. Motionerna
avstyrkas alltså. Utskottet vill härjämte framhålla, att utskottet ifrågasätter,
om det icke för närvarande är mera angeläget att åt institutet skapa
en någorlunda stabil grund för den fortsatta verksamheten än att anslå medel
för en utvidgning av institutets kapacitet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:17 och 11:26 samt 1:253 och
II: 289, till Bidrag till Hemmens forskningsinstitut för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 130 000 kronor.
39:o) Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för vissa forskningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 40, s. 69 och 70), innebärande en
anslagsminskning av 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för
vissa forskningsarbeten för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
21
40 :o) Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 41, s. 70—73) att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att medgiva utläggande av beställningar avseende förnödenheter för
Aktiebolaget Atomenergi inom en kostnadsram av 15 000 000 kronor, dels
ock till Atomenergiforskning in. in. inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 7 100 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 000 kronor.
Av för nästa budgetår äskat anslag, 7,i miljoner kronor, är viss del avsedd
att täcka beräknad fördyring av fasta anläggningar och andra investeringsobjekt.
Ehuru det kan ifrågasättas om icke medel för dylika ändamål borde
anvisas å särskilt investeringsanslag, vill departementschefen med hänsyn
till tidigare praxis beträffande medelsanvisningen till bolaget icke motsätta
sig att hela beloppet anvisas å förevarande anslag. Därest så sker, bör emellertid,
framhåller departementschefen, bolaget, i den mån medel från anslaget
disponeras för nyssnämnda investeringsändamål, till staten avlämna
skuldförbindelse å motsvarande belopp. Det förutsättes få ankomma på
Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter rörande förbindelsens innehåll.
Bolagets verksamhet inträder under nästa budgetår i ett nytt skede, i
det att uranextraktionsverket vid Kvarntorp och den första atomreaktorn,
om intet oförutsett inträffar, då kommer att färdigställas. I detta läge har
bolaget väckt frågan om sin framtida verksamhet och framlagt en plan för
denna. Kostnaderna för planens genomförande kommer att bli avsevärda.
Bolagets löpande kostnader väntas successivt stiga till omkring 10 miljoner
kronor för år, om planen förverkligas. Engångskostnaderna beräknas till
minst 29 miljoner kronor, varav 15 miljoner kronor avses för anskaffning
av vissa förnödenheter till ytterligare en reaktor. Bolaget har för att trygga
leverans i god tid begärt bemyndigande att redan nu beställa dessa förnödenheter.
I de flesta länder pågår för närvarande ett intensivt arbete för alt utforska
de tekniska och ekonomiska möjligheterna att för fredliga ändamål
frigöra och utnyttja atomenergien. Det är enligt departementschefens mening
angeläget, att även vårt land, efter måttet av sina resurser, håller sig
väl framme i utvecklingen på detta område. Till följd av den stränga sekretess,
varmed forskningsresultaten omgärdas på de flesta håll, är självständiga
insatser av betydande storlek nödvändiga. Det synes departementschefen
ligga i sakens natur, att kostnaderna för dessa insatser helt eller till
övervägande delen får bäras av staten. Såvitt departementschefen kunnat
finna innebär den framlagda planen en i stort sett godtagbar avvägning mellan
å ena sidan önskemålet att så snabbt som möjligt uppnå eftersträvade
resultat och å andra sidan nödvändigheten att hålla de ekonomiska uppoffringarna
inom rimliga gränser. Departementschefen förordar därför, att bolagets
verksamhet tills vidare bedrives i huvudsaklig överensstämmelse med
ifrågavarande plan. Diirest riksdagen icke har något att erinra, anses bolaget
böra erhålla det begärda beställningsbemyndigandet.
22
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Utskottet. Den verkställda beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår
samt vad departementschefen i samband därmed föreslagit synes
utskottet böra godtagas. Utskottet tillstyrker därför, att anslaget bestämmes
till 7 100 000 kronor, innebärande i förhållande till motsvarande anslag för
löpande budgetår en höjning med 2 100 000 kronor. På av departementschefen
anförda skäl vill utskottet icke framställa någon erinran mot att
Aktiebolaget Atomenergi erhåller det begärda beställningsbemyndigandet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar
avseende förnödenheter för Aktiebolaget Atomenergi
inom en kostnadsram av 15 000 000 kronor;
b) till Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget
Atomenergi för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 7 100 000 kronor.
41 :o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 73 och 74), som innebär att
700 000 kronor anvisas till försöksanläggningen för våtkolning av torv och
oförändrat bidrag till bolagets torvforskning i övrigt, får utskottet under
erinran om att anslaget för löpande budgetår uppförts med 900 000 kronor
hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling
för torvforskning för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 1 100 000 kronor.
42 :o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och
småindustri. Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. m. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkterna 43 och 44, s. 74—77) att för budgetåret
1953/54 anvisa dels till förstnämnda ändamål ett reservationsanslag
av 370 000 kronor, dels ock till sistnämnda ändamål ett reservationsanslag
av 1 500 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Lodenius m. fl. (I: 250) och den andra inom andra kammaren av
herr Pettersson i Dahl m. fl. (II: 347), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
anvisa dels till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk
och småindustri ett reservationsanslag av 475 000 kronor, dels ock till
Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. in. ett reservationsanslag
av 2 500 000 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Näslund och Axel Andersson (1:249) och den andra inom andra
kammaren av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl. (II: 267), i vilka hemställts,
Statsutskottets utlåtande nr 10.
23
att riksdagen måtte besluta dels att en lånefond inrättas för Lån till företagareföreningarna
att upptagas bland statens utlåningsfonder, dels ock att
till Lån till företagareföreningarna under kapitalbudgeten för budgetåret
1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Näslund och Axel Andersson (I: 248) och den andra inom andra kammaren
av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl. (II: 266), i vilka hemställts
att riksdagen vid behandlingen av statsverkspropositionen, tionde huvudtiteln,
måtte besluta för budgetåret 1953/54 dels till Upplysnings- och organisationsverksamhet
i fråga om hantverk och småindustri anvisa ett reservationsanslag
av 475 000 kronor, dels, under förutsättning att yrkandet om inrättandet
av en lånefond för lån till företagareföreningar bifalles, till Kostnader
för främjande av företagsamhet anvisa ett reservationsanslag av 150 000
kronor, dels ock, under förutsättning att ett investeringsanslag på 3 000 000
kronor beviljas för ovannämnda lånefond, till avskrivning av detta anslag
anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kronor,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Helmer Persson och Öhman (I: 251) och den andra inom andra kammaren
av herrar Holmberg och Hagberg i Stockholm (II: 270), i vilka hemställts,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om utredning
och översyn av fonden för hantverks- och småindustrikredit med inriktning
på att skapa vidgade möjligheter för små företagare till krediter till förmånliga
villkor, och likaledes hemställer om förslag från Kungl. Maj :t till 1954
års riksdag med förslag i anledning av utredningsresultatet,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Skellefteå och
Carlsson i Stockholm väckt motion (II: 268), vari hemställts, att riksdagen
måtte bevilja ett anslag av 25 000 kronor till organisationen Hantverkarnas
ungdomsrörelse för budgetåret 1953/54 under 10 :e huvudtiteln, rubriken
Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och småindustri.
Beräffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna 1:250, 11:266, 1:251 och 11:268.
Anslaget till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk
och småindustri är för innevarande budgetår uppfört med 370 000 kronor.
Kungl. Maj:t har genom beslut den 21 november 1952 av anslaget utdelat
365 000 kronor som bidrag till femton företagareföreningar och liknande
sammanslutningar samt Sveriges hantverks- och småindustriorganisation.
Beträffande återstoden av anslaget har Kungl. Maj :t förklarat sig framdeles
vilja meddela beslut. Bidragen till företagareföreningarna är avsedda
för administrationskostnader.
För understöd till låne- och bidragsverksamheten inom vissa företagareföreningar
anlitades ursprungligen det under femte huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering. Från och
24
Statsutskottets utlåtande nr 10.
med budgetåret 1948/49 har medel för nämnda och vissa andra ändamål utgått
från det under samma huvudtitel uppförda reservationsanslaget till
Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. in. Vid utgången av budgetåret
1951/52 kvarstod å sistnämnda anslag en reservation av 553 227
kronor, av vilket belopp emellertid endast i runt tal 280 000 kronor var disponibla
för utdelning av understöd in. m. För innevarande budgetår har å
anslaget anvisats 1 500 000 kronor (statsliggaren s. 326). Det för ifrågavarande
ändamål å anslaget disponibla beloppet utgjorde sålunda vid ingången
av budgetåret 1952/53 i runt tal (1 500 000 + 280 000 =) 1 780 000
kronor. Under nu löpande budgetår har Kungl. Maj :t från anslaget utlämnat
understöd med sammanlagt 1 101 800 kronor, varav till föreningen i
Norrbotten 350 000 kronor, föreningen i Västerbotten 400 000 kronor, föreningen
i Jämtland 200 000 kronor och föreningen i Bohuslän 150 000 kronor
samt till företagareföreningarnas förtroenderåd 1 800 kronor. Av understöden
till föreningarna har 10 procent lämnats som subvention och resten
som lån.
Sammanlagt har hittills till företagareföreningar utbetalts understöd av
statsmedel med 15 725 300 kronor, varav som subvention 2 917 300 kronor
och som lån 12 808 000 kronor.
Kommerskollegium hemställer, att anslaget till upplysnings- och organisationsverksamhet
i fråga om hantverk och småindustri för nästa budgetår höjes
till 475 000 kronor.
Departementschefen anser sig icke för närvarande kunna tillstyrka någon
höjning av anslaget till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om
hantverk och småindustri. Detta anslag föreslås skola för nästa budgetår
uppföras med oförändrat belopp.
Anslaget till kostnader för främjande av företagsverksamhet m. in., som
hittills anvisats under socialdepartementets huvudtitel, disponeras huvudsakligen
för understöd till företagareföreningarnas låne- och bidragsverksamhet.
Det torde, framhåller departementschefen, av praktiska skäl vara
lämpligt, att ärenden rörande denna verksamhet samt ärenden angående
upplysnings- och organisationsverksamhet handlägges inom ett och samma
departement. Företagareföreningarnas verksamhet syftar till att främja den
enskilda företagsamheten inom hantverk och småindustri. Ärenden rörande
industri samt hantverk och annan dylik hantering handlägges i allmänhet
inom handelsdepartementet. Efter samråd mellan de båda berörda departementen
har det med hänsyn härtill befunnits ändamålsenligt att hänföra
samtliga ärenden rörande företagareföreningarna och deras verksamhet till
handelsdepartementet. I enlighet härmed föreslås anslaget till kostnader för
främjande av företagsverksamhet in. in. skola från och med nästa budgetår
uppföras under tionde huvudtiteln. Då enligt departementschefen den statliga
stödverksamheten på förevarande område tills vidare bör fortsätta efter
i huvudsak samma riktlinjer som hittills, föreslås anslaget för budgetåret
1953/54 skola uppföras med oförändrat belopp, 1 500 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
25
Utskottet. Såsom i ärendet framhållits har det under socialdepartementets
huvudtitel uppförda anslaget till Kostnader för främjande av företagsverksamhet
m. in. disponerats huvudsakligen för understöd till företagareföreningarnas
låne- och bidragsverksamhet. Departementschefen föreslår nu,
att ärenden rörande såväl denna verksamhet som upplysnings- och organisationsverksamheten
handläggas inom ett och samma departement och att
därför förstnämnda anslag överflyttas till tionde huvudtiteln. Utskottet finner
praktiska skäl tala för den föreslagna anordningen och tillstyrker alltså
densamma.
I motionerna 1:249 och 11:267 föreslås, att för den del av anslaget till
Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. in., som skall lämnas
till företagareföreningarna i form av lån, icke upptages under driftbudgeten
utan att för ändamålet inrättas en särskild lånefond. Denna fråga är enligt
utskottets mening av beskaffenhet att icke lämpligen böra lösas isolerad utan
i ett större sammanhang avseende småföretagens rationalisering och finansiering.
Utskottet vill i anslutning härtill framhålla, att enligt vad utskottet
under hand inhämtat pågår inom handelsdepartementet en översyn av företagareföreningarnas
verksamhet, avseende såväl upplysnings- som låneverksamheten
till gagn för hantverk och småindustri. Vidare må erinras om att
statsrådet och chefen för finansdepartementet nyligen tillkallat sakkunniga
med uppdrag att verkställa utredning rörande utformningen av statliga
stödåtgärder i syfte att stimulera avsättning, produktion och sysselsättning
inom näringslivet. Denna utredning skall enligt givna direktiv som en huvuduppgift
taga upp frågan om statligt stöd i olika former åt företagsrationalisering.
Med hänsyn till sålunda pågående undersökningar och då enligt
vad utskottet erfarit det i förberörda motioner behandlade spörsmålet därvid
torde komma att bliva föremål för övervägande, kan utskottet icke biträda
yrkandet i motionerna i fråga. Härav följer, att utskottet avstyrker jämväl
motionerna I: 248 och II: 266, i vad de avse anslaget till Kostnader för främjande
av företagsverksamhet in. m.
Departementschefen föreslår, att anslagen för nästa budgetår till Upplysnings-
och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och småindustri
samt till Kostnader för främjande av företagsverksamhet in. in. upptagas
med oförändrade belopp. I motionerna 1:250 och 11:347 yrkas emellertid,
att dessa anslag uppräknas med 105 000 kronor respektive 1 000 000 kronor,
under det att i förberörda båda motioner 1:248 och 11:266 förstnämnda
anslag föreslås höjt med 105 000 kronor. Utskottet, som väl inser betydelsen
av att småföretagsverksamheten inom industri och hantverk erhåller ett effektivt
och fruktbringande stöd från statens sida, anser sig dock i nuvarande
läge och med hänsyn till den avvägning, som måste göras beträffande
anslagen till olika handelsändamål, icke kunna förorda någon förhöjning
av de äskade anslagen. Dessa motioner avstyrkas alltså, de båda sistnämnda
såvitt nu är i fråga.
Då enligt utskottets mening det i motionerna I: 251 och II: 270 framförda
förslaget om utredning och översyn av fonden för hantverks- och småindustrikredit
särskilt i syfte att skapa vidgade möjligheter för småföretagare
26
Statsutskottets utlåtande nr 10.
till krediter till förmånliga villkor torde komma under omprövning i det
större sammanhang, som utskottet i det föregående berört, kan utskottet ej
heller tillstyrka dessa motioner.
Vad slutligen beträffar det i motionen II: 268 gjorda yrkandet om statsbidrag
till Hantverkarnas ungdomsrörelse vill utskottet erinra om att Kungl.
Maj :t senast genom beslut den 28 mars 1952 avslagit av ungdomsrörelsen
gjord ansökan om dylikt bidrag. Emellertid har Kungl. Maj :t vid olika tillfällen
medgivit ungdomsrörelsen att få anordna varulotterier, varigenom inkomster
tillförts rörelsen. Enligt vad utskottet inhämtat torde organisatoriskt
sett Hantverkarnas ungdomsrörelse vara att betrakta som en underavdelning
inom Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, varför det
till nämnda organisation utgående statsanslaget närmast borde anlitas för
det bidrag, som avses i motionen. Utskottet har i det föregående ansett sig
icke kunna tillstyrka förhöjning av nämnda statsanslag. Någon bidragsgivning
från detsamma till nu berörda ändamål torde alltså icke kunna ifrågakomma.
Utskottet förutsätter emellertid, att med hänsyn till den samhällsgagnande
verksamhet, som ungdomsrörelsen bedriver, möjligheter beredas
rörelsen att även framdeles anordna varulotterier. Av det anförda följer, att
utskottet avstyrker motionen.
Utskottet hemställer,
I. att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 248 och II: 266 samt I: 250 och II: 347, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionen II: 268,
till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om
hantverk och småindustri för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 370 000 kronor;
b) avslå motionerna I: 249 och II: 267 om en lånefond för
lån till företagareföreningarna;
c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionerna 1:248 och 11:266 samt 1:250 och 11:347, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, till Kostnader för främjande
av företagsverksamhet m. m. för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor;
II. att motionerna 1:251 och 11:270 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
43: o) Upplysningsarbete avseende produktions- och exportfrågor. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45, s. 77—79) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.
Vidare har i en inom andra kammaren av herr Hammar väckt motion (II:
258) hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om ett reservationsanslag
för budgetåret 1953/54 på 250 000 kronor till Upplysningsarbete
avseende produktions- och exportfrågor.
Statsutskottets utlåtande nr 10. 27
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Under denna anslagsrubrik har 1949 och 1950 års riksdagar anvisat reservationsanslag
å sammanlagt 1 850 000 kronor. Nettoutgifterna från anslaget
har för budgetåren 1948/49—1951/52 uppgått till respektive ca 70 000,
590 000, 453 000 och 289 000 kronor. Reservationen å anslaget den 1 juli
1952 utgjorde 446 952 kronor.
Anslaget utnyttjas under inseende av ett i februari 1949 bildat samarbetsorgan,
benämnt Ekonomisk information. I detta organ, som arbetar under
ordförandeskap av statsrådet Sven Andersson, ingår representanter för
Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens
centralorganisation. Organet har tillkommit för att genom ekonomisk
upplysningsverksamhet stödja det arbete, som bedrives i det av statsrådet
Sköld ledda samarbetsorganet för produktions- och exportökning. För
närmare kännedom om Ekonomisk informations tidigare verksamhet torde
få hänvisas till prop. nr 83/1950.
Beträffande Ekonomisk informations fortsatta arbete framhålles i en av
Ekonomisk information den 19 november 1952 uppgjord promemoria, att
någon upplysningsverksamhet eller propaganda mot överrörligheten på arbetsmarknaden
och den onödiga frånvaron från arbetet, vilka företeelser
minskat i betydelse till följd av läget på arbetsmarknaden, icke längre erfordras.
I stället har emellertid andra arbetsmarknadsproblem kommit i
förgrunden. De inom Ekonomisk information samarbetande organisationerna
har enhälligt uttalat sig för att organet fortsätter sin verksamhet under
budgetåret 1953/54. Härvid har understrukits angelägenheten av att de frågor,
som kan uppkomma i samband med en av sysselsättningsläget nödvändiggjord
omflyttning på arbetsmarknaden, blir föremål för upplysningsåtgärder.
Det har även framhållits, att ett stort behov fortfarande föreligger
av upplysning rörande fortsatt rationalisering. Vad angår produktivitetsfrågor
i mera vidsträckt bemärkelse önskar Ekonomisk information fullfölja
den kampanj för aktivisering av företagsnämnderna, som nu pågår.
Organet vill dessutom fortsätta sitt arbete för att genom upplysning söka
nedbringa olycksfallsfrekvensen inom näringslivet. Vidare pågår överläggningar
med olika intressenter om inspelning av en film om de viktigaste
svenska exportindustrierna, avsedd att förevisas i första hand i utlandet.
Kostnaderna för Ekonomisk informations verksamhet under innevarande
och nästa budgetår beräknas till 382 000 respektive 355 000 kronor.
Vid ingången av budgetåret 1952/53 utgjorde reservationen å anslaget
446 952 kronor. Reservationen vid slutet av samma budgetår beräknas till
(446 952 — 382 000 =) i runt tal 65 000 kronor. För verksamheten under
nästa budgetår erfordras sålunda ytterligare (355 000 — 65 000 =) 290 000
kronor.
Verksamheten inom samarbetsorganet Ekonomisk information torde, framhåller
departementschefen, under nästa budgetår böra fortsätta i huvud
-
28
Statsutskottets utlåtande nr JO.
saklig överensstämmelse med de riktlinjer, som framgår av den inom organet
upprättade promemorian. Departementschefen föreslår, att 250 000 kronor
anvisas för detta ändamål. Härvid förutsätter departementschefen emellertid,
att kostnaderna för Konjunkturjournalen bestrides från förevarande
anslag.
Utskottet. De behov, som motiverat tillkomsten av här ifrågavarande upplysningsverksamhet,
synas utskottet alltjämt föreligga, även om de till följd
av förhållandenas utveckling något ändrat karaktär. De inom Ekonomisk
information samarbetande organisationerna -—• Svenska arbetsgivareföreningen,
Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation
— ha också enhälligt uttalat sig för att samarbetsorganet fortsätter sin
verksamhet under nästa budgetår.
I den föreliggande motionen II: 258 göres gällande, att samarbetsorganets
uppgifter med fördel kunde överlämnas åt redan befintliga statliga institutioner,
som ha till uppdrag att ombesörja motsvarande verksamhet som
speciell arbetsuppgift. Utskottet förmenar, att ytterligare insatser erfordras
på detta område och att största effekten vinnes, därest, på sätt nu sker,
Ekonomisk information samarbetar med dylika institutioner i syfte att ge
det därvid hopsamlade materialet en mera allmän tillgänglig form än vad
som vanligtvis brukar förekomma, särskilt då det gäller offentlig publikationsverksamhet.
Det är alltså här icke fråga om dubbelarbete i egentlig mening
utan om en kompletterande insats. Utskottet vill vidare framhålla, att
någon större besparing knappast torde vara att vinna genom ett bifall till motionen.
Att märka är, att samarbetsorganets utgifter för löner och arvoden
endast utgör en ringa del av de totala kostnaderna. Utskottet vill erinra om
att 1950 års riksdag avslagit motioner av samma innehåll som den nu förevarande.
Utskottet vill alltså tillstyrka, att Ekonomisk information beredes möjlighet
att fortsätta sitt arbete. Utskottet, som icke vill framställa någon erinran
mot det äskade anslaget, förutsätter emellertid, att alla åtgärder vidtagas
i syfte att så långt möjligt är nedbringa kostnaderna. Mot de uppdragna riktlinjerna
för den fortsatta verksamheten synes utskottet icke något vara att
erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen 11:258, till Upplysningsarbete avseende
produktions- och exportfrågor för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.
44:o) Befrämjande av hemslöjden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 46, s. 79 och 80), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
29
45 :o) Bidrag till svenska slöjdföreningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 47, s. 80), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska slöjdföreningen
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.
46 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 48, s. 80—83), innebärande en anslagshöjning av 35 000
kronor, varav 25 000 kronor avse verksamheten och 10 000 kronor varudeklarationsarbetet,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 585 000
kronor.
47:o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 49, s. 83 och 84), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 15 000
kronor.
Sjöfart och handel.
48 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 50, s. 85 och 86), innebärande en
anslagshöjning av 112 000 kronor, som föranletts av automatiska lönegradsoch
löneklassförändringar, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 307 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 144 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 229 700
Summa kronor 681 500;
b) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos
lotsstyrelsen för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 681 500 kronor.
49:o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51, s. 86—91) att dels godkänna
av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen
30
Statsutskottets utlåtande nr 10.
för lots- och fyrstaten, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54, dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare
å lots- och fyrstaten för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 15 779 700 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 14 097 100 kronor.
Departementschefen föreslår, att kansliskrivarna å distriktsexpeditionerna
placeras i Ca 17 med tjänstebenämningen distriktskassör.
Figeholms och Påskallaviks lotsplatser anses kunna indragas från och
med den 1 juli 1953 och göromålen överflyttas på Oskarshamns och Mönsterås
lotsplatser. Till följd härav föreslås å ena sidan indragning av två
lotsförmanstjänster i Ca 17, en tjänst som lots i Ca 16, en tjänst som reservlots
i Ce 14 och en båtmanstjänst i Ce 11. Indragningen av de ordinarie
tjänsterna möjliggöres genom personalavgång och genom att den ena lotsförmanstjänsten
endast är tillsatt på förordnande. Å andra sidan kräves
förstärkning av personalen vid Oskarshamns lotsplats med en lots i Ce 16
och vid Mönsterås lotsplats med en lots i Ca 16 och en båtman i Ce 11.
Vidare föreslås, att rätten till kompensationsledighet utsträckes att omfatta
även de tillfälliga biträdena å fyrstaten. Kostnaderna härför beräknas
till 25 000 kronor. Departementschefen förordar också, att medel beräknas
för arvodeshöjningar åt tillsyningsmän vid obevakade fyrar och åt personalen
vid lotsverkets livräddningsanstalter. Till förstnämnda ändamål erfordras
15 500 kronor. Arvodena åt livräddningspersonalen föreslås höjda. Kostnaderna
härför beräknas till 14 500 kronor. Höjningen föreslås skola tilllämpas
från och med den 1 juli 1953. Ifrågavarande arvoden, som nu delvis
bestrides från lotsverkets omkostnadsanslag, bör enligt departementschefen
i fortsättningen helt utgå från avlöningsanslaget, vilket härigenom
belastas med ytterligare omkring 1 500 kronor.
Förslaget i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsändringar.
Utskottet anser sig böra tillstyrka de föreslagna ändringarna i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten och har icke något att erinra mot den
verkställda anslagsberäkningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för lots- och fyrstaten vidtaga de ändringar, som angivits
i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 2 januari
1953;
b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 4 955 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 573 200
Statsutskottets utlåtande nr 10.
31
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
-
ordinarie personal, förslagsvis............... 2 654 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 3 596 300
Summa kronor 15 779 700;
c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å
lots- och fgrstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 15 779 700 kronor.
50 :o) Lotsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 52, s. 91—94), innebärande en anslagshöjning av 338 700 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 229 100 kronor.
51 :o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 53) har
riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 104), varom utskottet
velat här
erinra.
52 :o) Materielanskaffning för vissa farleder. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 54, s. 100 och 101), innebärande en anslagshöjning av 40 000
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Materielanskaffning för vissa farleder
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
240 000 kronor.
53:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 56, s. 104), innebärande oförändrat anslagsbelopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 6 600 kronor.
54:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. 1 enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 57, s. 104—107), innebärande en av automatiska
kostnadsökningar föranledd anslagshöjning av 54 400 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skcppsprovningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54:
32
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 39 400
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.............. 3 000
3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis..... 105 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 169 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 104 400
Summa kronor 421 300;
b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 421 300
kronor.
55:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 58, s. 107 och 108), innebärande en anslagshöjning
av 2 600 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 63 600 kronor.
56:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 59, s. 108—110), som avser anskaffande av fyra propellerdynamometrar
samt utrustning av ett arkiv, får utskottet under erinran
om att anslaget för löpande budgetår uppförts med 50 000 kronor
hemställa,
att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 72 000 kronor.
57:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 60, s. 110—112), som innebär en av lönegrads- och
löneklassförändringar föranledd anslagshöjning av 27 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska
museum, att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 62 400
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 58 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 61 300
Summa kronor 182 000;
Statsutskottets utlåtande nr 10.
33
b) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 182 000 kronor.
58:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 61, s. 112 och 113), innebärande en anslagshöjning
av 17 300 kronor, varav 10 000 kronor avse anskaffning av monterutrustning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 42 300 kronor.
59:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 62, s. 113 och 114), innebärande
en för löpande utgifter avsedd anslagshöjning av 500 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
och ökning av samlingarna för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 3 500 kronor.
60:o) Statens isbrytarverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 63, s. 114 och 115), innebärande dels en av ökade underhålls- och
driftkostnader för isbrytarfartygen föranledd anslagshöjning av 150 000
kronor, dels ock vissa ändringar rörande dispositionen av anslaget, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.
61 :o) Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 64, s. 115 och 116), avseende merkostnader för
isbrytarfartyget Thule, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anskaffande av ytterligare ett statens
isbrytarfartyg för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 3 700 000 kronor.
62:o) Ombyggnad av bogserbåten Trollhätte kanal. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 65, s. 116—118) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.
Kommerskollegium hemställer, efter samråd med chefen för marinen,
marinförvaltningen, sjökarteverket, vattenfallsstyrelsen och lotsstyrelsen att
för nästa budgetår sammanlagt 4 000 000 kronor anvisas för anskaffning av
isbrytarmateriel in. in.
!{ llihnng till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 10.
34
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Kommerskollegium erinrar om att Kungl. Maj :t genom beslut den 23
juli 1948 uppdragit åt ämbetsverket att inkomma med förslag till de åtgärder
för främjande av landets isbrytarverksamhet som kunde anses påkallade.
Med anledning härav har kollegium 1950 och 1951 (se X ht 1951
s. 106, 1952 s. 107) bl. a. föreslagit att den isbrytande bogserbåten »Trollhätte
kanal» ombygges och moderniseras, att två hjälpisbrytare anskaffas
samt att statsisbrytaren »Atle» ersättes med en ny »isbrytare D». Kollegium
upprepar nu dessa förslag.
Beträffande »Trollhätte kanal» beräknas kostnaden för fartygets ombyggnad
och modernisering till 40 000 kronor.
Kostnaden för de två hjälpisbrytarna har uppskattats till sammanlagt 10
miljoner kronor, varav för nästa budgetår erfordras ca 4 miljoner kronor.
Återstående belopp kan fördelas på de två närmast därefter följande budgetåren.
Erforderlig medelsanvisning föreslås ske med skälig del under vardera
fjärde och tionde huvudtiteln.
»Isbrytaren D» beräknas kosta inemot 30 miljoner kronor. Kostnaden för
projektarbete m. m. har inberäknats i de 4 miljoner kronor, som äskas för
hjälpisbrytare.Kommerskollegium hemställer, att den av kollegium framlagda
planen om anskaffande av två hjälpisbrytare och en ny statsisbrvtare måtte
föreläggas 1953 års riksdag för godkännande.
Departementschefen framhåller, att genom ombyggnad av »Trollhätte
kanal» skulle en icke oväsentlig förbättring av isbrytarberedskapen på Vänern
och i Trollhätte kanal kunna erhållas. Vidare skulle behovet att anlita
isbrytarhjälp från Göteborg minska, varigenom en icke obetydlig besparing
årligen kan vinnas. Departementschefen tillstyrker därför kollegii förslag.
Kostnaderna för ändamålet beräknas till 40 000 kronor.
Förslaget om att anskaffa hjälpisbrytare anser sig departementschefen
icke kunna i dagens läge biträda, även om det ur flera synpunkter skulle
vara värdefullt att ha tillgång till dylika fartyg. Departementschefen är icke
heller beredd förorda att medel nu anvisas för projektering av »isbrytaren D».
Utskottet finner påkallat, att bogserbåten Trollhätte kanal ombygges och
har icke något att erinra mot den för ändamålet äskade medelsanvisningen.
Beträffande frågan om anskaffning av de två hjälpisbrytarna anser
utskottet i likhet med departementschefen det vara ur flera synpunkter värdefullt
att ha tillgång till dylika fartyg. Utskottet förutsätter, att Kungl.
Maj :t så snart förhållandena det medgiva för riksdagen framlägger förslag
i ämnet.
Åberopade det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnad av bogserbåten Trollhätte
kanal för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 40 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
35
63 :o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 118 och 119), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
256 000 kronor.
64:o) Läkarundersökning av sjöfolk. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 67, s. 119) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 95 000 kronor.
Vidare har i en inom andra kammaren av herr Svensson i Göteborg väckt
motion (II: 133) hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret
1953/54 till läkarundersökning av sjöfolk anvisa ett förslagsanslag om
180 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 90 000 kronor.
\ id anmälan av motsvarande anslag i 1952 års statsverksproposition
(X ht s. 109) erinrade departementschefen om att med detta anslag sammanhängande
frågor var föremål för utredning. Kommerskollegium har i
samråd med medicinalstyrelsen den 1 december 1952 avgivit förslag i ämnet.
Förslaget är för närvarande föremål för remissbehandling.
För nästa budgetår beräknas medelsbehovet med utgångspunkt från belastningen
under budgetåret 1951/52. Denna synes departementschefen motivera
en uppräkning av anslaget, förslagsvis med 5 000 kronor till 95 000
kronor.
Utskottet. Såsom departementschefen framhållit har kommerskollegium i
samråd med medicinalstyrelsen verkställt utredning rörande med förevarande
anslag sammanhängande frågor. Förslaget är för närvarande föremål
för remissbehandling. I avvaktan på slutligt ställningstagande till detsamma
är utskottet icke berett föreslå någon höjning av anslaget utöver Kungl.
Maj :ts förslag. Enligt den föreliggande motionen anses ett ytterligare belopp
av 85 000 kronor erforderligt, därest staten den 1 juli 1953 kommer att
övertaga läkarmottagningen för sjöfolk i Göteborg, vid vilken tidpunkt Sveriges
ångfartygs assurans förening såsom i motionen upplysts har för avsikt
att nedlägga ifrågavarande verksamhet. Utskottet förutsätter, att, därest
så skulle bliva fallet, läkarmottagningen då kan tills vidare uppehållas
med anlitande av till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel, därvid handels-
och sjöfartsfonden närmast synes kunna ifrågakomma. Motionens syfte
får härigenom anses tillgodosett, varför någon särskild åtgärd från riksdagens
sida i anledning av motionen icke torde vara påkallad.
Utskottet hemställer,
36
Statsutskottets utlåtande nr 10.
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 133, till Läkarundersökning av
sjöfolk för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
95 000 kronor.
65 :o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 68, s. 119 och 120) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 75 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 66 000 kronor.
Departementschefen föreslår, att sjömännens rätt till lägre biljettkostnader
utsträckes att gälla även vid resor med Scandinavian Airlines Systems
inrikes flyglinjer. Prisnedsättningen föreslås skola utgå med samma belopp
som vederbörande skulle varit berättigad till, därest motsvarande resa företagits
med hittills anvisade färdmedel. Förmånen i fråga anses lämpligen få
åtnjutas från och med den 1 julii 1953.
Anslagsbehovet för nästa budgetår synes departementschefen icke komma
att nämnvärt påverkas av denna åtgärd. Däremot synes en ökning av anslaget
vara erforderlig på grund av den under våren 1952 företagna höjningen
av biljettpriserna. Anslagsuppräkningen anses emellertid kunna begränsas
till 9 000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot att sjömännens rätt till nedsättning
av biljettpriserna utsträckes i enlighet med departementschefens förslag.
Den verkställda anslagsberäkningen synes jämväl böra godtagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader
för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 75 000 kronor.
66 :o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 69, s. 120 och 121), innebärande en av lönestegringar
föranledd anslagshöjning av 18 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 460 000 kronor.
67 :o) Kostnader för handelssjöfartens dirigering. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 70, s. 121), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för handelssjöfartens dirigering
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
37
68 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 123—125), innebärande oförändrad
medelsanvisning, får utskottet, som icke har något att erinra mot
vad departementschefen i ärendet anfört, hemställa,
att riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet
med främmande länder för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kronor.
69:o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 74, s. 125 och 126), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar i
utlandet för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 102 000
kronor.
70 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 75, s. 126 och 127), innebärande att statens bidrag
till löpande utgifter för budgetåret 1953/54 beräknats till 280 000 kronor
eller samma belopp, som anvisats härtill för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 280 000 kronor.
Patent- och registreringsväsendet m. m.
71 :o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 76, s. 128—131) att dels godkänna av departementschefen
förordad ändring i personalförteckningen för patent- och registreringsverket,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54, dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 5 197 300 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 259 400 kronor.
En kontorsbiträdesbefattning i Ce 8 föreslås skola jämlikt grunderna för
den reglerade befordringsgången utbytas mot en tjänst i Ca 8.
De föreslagna kostnadsökningarna äro av automatisk natur.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för patent- och registreringsverket vidtaga den ändring, som
angivits i statsrådsprotokollet över handelsärendcn för den
2 januari 1953;
38
Statsutskottets utlåtande nr 10.
b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 858 900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 1 553 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 1 784 900
Summa kronor 5 197 300;
c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 197 300
kronor.
72:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 77, s. 131 och 132), innebärande uppräkningar av dels
anslagsposterna till sjukvård m. m. och till publikationstryck med 10 000
respektive 250 000 kronor, dels delposterna till bränsle, lyse, elektrisk
ström, gas och hisskötsel samt till övriga expenser med 15 000 respektive
4 500 kronor, dels ock posten särskilda uppbördsmedel med 25 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 873 500 kronor.
73:o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 78, s. 133), innebärande oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 2 000 kronor.
74 :o) Svenska uppfinnarkontoret. Administrationskostnader. Kungl. Maj :t
har föreslagit riksdagen (punkt 79, s. 133—135) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 90 000 kronor.
Anslaget till Svenska uppfinnarkontorets administrationskostnader har
alltsedan anslagets tillkomst den 1 juli 1947 utgått med 60 000 kronor. Detta
belopp var avsett att täcka viss del av ifrågavarande kostnader, beräknade
med utgångspunkt från den då rådande löne- och prisnivån. På grund av
de allmänna lönehöjningarna och prisstegringarna de senaste åren har emellertid
administrationskostnaderna ökat avsevärt. För att bestrida dessa kostnader
har uppfinnarkontoret till sitt förfogande konsultationsavgifter, ifrågavarande
statsanslag samt bidrag från enskilda. Den år 1952 verkställda
höjningen av konsultationsavgifterna och höjning av bidragen kan cj beräk
-
Statsutskottets utlåtande nr JO.
39
nas medföra en inkomstökning motsvarande nämnda utgiftsstegring. Utan
ökat ekonomiskt stöd från staten måste uppfinnarkontoret väsentligt inskränka
sin verksamhet. Med hänsyn till det ur flera synpunkter betydelsefulla
arbete som utföres av uppfinnarkontoret förordar departementschefen,
att staten genom höjning av ifrågavarande anslag bidrager till kontorets
fortsatta verksamhet i hittillsvarande omfattning. En höjning med 30 000
kronor synes i huvudsak kompensera den sedan budgetåret 1950/51 inträdda
utgiftshöj ningen. Departementschefen föreslår sålunda att uppfinnarkontoret
erhåller ett till 90 000 kronor höjt anslag för nästa budgetår. Det
underskott, som kan uppkomma för innevarande budgetår, förutsättes kunna
täckas genom anlitande av fondmedel.
Arvodena till ordföranden och envar av de båda övriga av Kungl. Maj :t
utsedda ledamöterna i uppfinnarkontorets styrelse föreslås höjda till 2 000
resp. 700 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen under
förevarande punkt anfört och föreslagit, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 90 000 kronor.
75:o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 80, s. 135 och 136) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 75 000
kronor.
Med hänsyn till storleken av den reservation, som kunde beräknas kvarstå
vid utgången av budgetåret 1951/52 å det senast för samma budgetår
anvisade reservationsanslaget till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande
verksamhet, samt av sparsamhetsskäl kunde departementschefen
föregående år ej förorda någon ny medelsanvisning för ändamålet. Då den
kvarstående reservationen torde bli utnyttjad under löpande budgetår samt
det synes angeläget att jämväl i fortsättningen genom utdelning av understöd
till uppfinnare söka främja allmännyttig uppfinnarverksamhet, förordar
departementschefen att medel härför anvisas för nästa budgetår. Det
bör även, framhåller departementschefen vidare, beaktas att förslag torde
komma att föreläggas årets riksdag om höjning av vissa patentavgifter. Departementschefen
anser sig bl. a. med hänsyn härtill böra tillstyrka att anslaget
för budgetåret 1953/54 uppföres med 75 000 kronor.
Utskottet får — under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl.
Maj :ts förslag om höjning av vissa patentavgifter —- tillstyrka Kungl. Maj :ts
nu förevarande förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande
verksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.
40
Statsutskottets utlåtande nr 10.
76 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (punkt 81, s. 136 och 137) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 285 000 kronor.
Från anslaget bestrids de annonskostnader som överståthållarämbetet
och länsstyrelserna har att erlägga för kungörande av anmälningar, som
intas i förenings- och handelsregistren, samt 3/5 av patent- och registreringsverkets
tryckningskostnader för utgivande av samlingar till olika register.
I anledning av sådana anmälningar influtna avgifter redovisas å riksstatens
inkomstsida såsom »Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register».
Avgifterna skall vara så avvägda, att de täcker ifrågavarande kostnader.
Under de senaste fyra budgetåren har emellertid kostnaderna rätt väsentligt
överstigit de influtna avgifterna. I anledning av riksdagens skrivelse
den 26 maj 1950, nr 319, förordnade Kungl. Maj :t den 30 november
1951 (SFS nr 728), i enlighet med förslag av riksräkenskapsverket, om höjning
från och med den 1 januari 1952 av avgifterna för anmälningar intagna
i föreningsregistren. De med dessa anmälningar förenade annonskostnaderna
hade nämligen väsentligt överstigit de erlagda avgifterna, under
det att summan av influtna avgifter för i handelsregistren intagna anmälningar
väl täckt i samband därmed uppkomna annonskostnader. Genom
den sålunda gjorda avgiftshöjningen beräknades balans komma att uppnås
mellan berörda inkomster och utgifter.
Med hänsyn till att de höjda avgifterna utgått endast under hälften av
budgetåret 1951/52 torde man, framhåller departementschefen, ej av det
samma budgetår uppkomna underskottet kunna draga den slutsatsen att
avgiftshöjningen varit otillräcklig. Det synes först efter utgången av innevarande
budgetår kunna bedömas, huruvida de nu fastställda avgifterna är
lämpligt avvägda. Vidare framhålles, att utgiftsökningen under det sistförflutna
budgetåret icke helt kan hänföras till annonsprisernas stegring. Det
finns nämligen anledning räkna med att ifrågavarande anslag budgetåret
1951/52 till högre belopp än i allmänhet varit fallet belastats med kungörelsekostnader,
avseende tidigare budgetår gjorda anmälningar. Med anledning
härav anses utgifterna under anslaget nästa budgetår kunna beräknas bli
något lägre än föregående budgetår, då de uppgick till 324 000 kronor. Departementschefen
förordar därför, att anslaget höjs med 15 000 kronor till
300 000 kronor. I riksstatsförslaget för nästa budgetår har inkomstposten
»Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register» upptagits till samma
belopp.
Utskottet. Vad departementschefen anfört under förevarande punkt har
icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.
fl. register för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
41
77 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 82, s. 137—142) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för försäkringsinspektionen,
dels godkänna av departementschefen förordad stat för försäkringsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54, dels till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor, dels ock medgiva att
av försäkringsinspektionens fond ett belopp av högst 21 000 kronor må disponeras
till bestridande av kostnaderna för tryckning av en inom försäkringsinspektionen
utarbetad redogörelse för det svenska försäkringsväsendets
utveckling.
Å riksstatens utgiftssida uppföres årligen för avsättning till försäkringsinspektionens
fond ett förslagsanslag av enahanda storlek som det belopp,
vilket samma år redovisas under inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen».
Nämnda bidrag tillgodoföres sålunda över utgiftsanslaget försäkringsinspektionens
fond, från vilken utgifterna för inspektionen bestrids.
Kungl. Maj :t har den 15 maj 1952 fastställt stat för försäkringsinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53. Staten
slutar å 503 100 kronor.
Departementschefen föreslår, att de arvoden som utgår till två av försäkringsinspektionens
ledamöter höjas med 300 kronor till 3 600 kronor för
vardera ledamoten, att den kansliskrivartjänst, vars innehavare fungerar
såsom registrator, ordinariesättes samt att två kontorsbiträdestjänster i Ca
8 inrättas.
Departementschefen tillstyrker, att pensionskostnaderna i likhet med övriga
utgifter för inspektionens verksamhet finansieras med de bidrag, som
försäkringsanstalterna erlägger till bestridande av kostnaden för inspektionen.
I staten för försäkringsinspektionen bör därför uppföras en förslagsvis
betecknad anslagspost, benämnd Pensioner, från vilken de på inspektionen
belöpande faktiska pensionskostnaderna skall avföras och tillgodoföras vederbörande
pensionsanslag. Posten beräknas till 77 500 kronor.
Departementschefen förordar en höjning med 2 500 kronor av anslagsposten
till publikationstryck i anledning av ökade kostnader för nysättning
av livförsäkringstabellerna i publikationen »Enskilda försäkringsanstalter».
Departementschefen tillstyrker att medel anvisas för att bereda försäkringsinspektionen
möjlighet att i samband med sitt 50-årsjubileum den
1 januari 1954 från trycket utge en inom inspektionen utarbetad redogörelse
för det svenska försäkringsväsendets utveckling. Emellertid anser departementschefen
att tryckningskostnaderna för denna publikation ej hör
belasta inspektionens stat utan förordar i stället, att av försäkringsinspektionens
fond ett belopp av högst 21 000 kronor må disponeras för att bestrida
ifrågavarande kostnader. Å fonden beräknas vid utgången av innevarande
budgetår komma att finnas besparingar å ca 130 000 kronor.
Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro i huvudsak av automatisk
natur.
42
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Staten har beräknats sluta på 647 900 (-f- 144 800) kronor.
Inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen» har i riksstatsförslaget
för nästa budgetår upptagits till 650 000 kronor. I överensstämmelse med
vad inledningsvis anförts föreslås för avsättning till försäkringsinspektionens
fond för nästa budgetår skola anvisas ett belopp av samma storlek.
Utskottet tillstyrker, att pensionskostnaderna i likhet med övriga utgifter
för inspektionens verksamhet finansieras med de bidrag, som försäkringsanstalterna
erlägga till bestridande av kostnaden för inspektionen. Mot förslaget
om tryckning av en redogörelse för det svenska försäkringsväsendets
utveckling har utskottet icke något att erinra. Då jämväl den verkställda
anslagsberäkningen synes böra godtagas, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för försäkringsinspektionen uppföra ytterligare en tjänst som
kansliskrivare i Ca 15 samt ytterligare två tjänster som kontorsbiträde
i Ca 8;
b) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Stat.
Utgifter.
Avlöningar och pensioner.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis........................ 196 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t......... 7 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal.......................... 115 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 160 200
5. Barntillägg, förslagsvis............... 200
6. Pensioner, förslagsvis................ 77 500 556 900
Omkostnader.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... 3 000
2. Reseersättningar, förslagsvis.......... 15 000
3. Expenser, förslagsvis................. 45 400
4. Hyror, förslagsvis................... 22 400
5. Publikationstryck, förslagsvis......... 18 000 103 800
Summa kronor 660 700
Särskilda uppbördsmedel.
Registreringsavgifter, förslagsvis......... 11 100
Försålda publikationer, förslagsvis....... 1 100
Hyresmedel........................... 600 12 800
Nettoutgift kronor 647 900;
Statsutskottets utlåtande nr 10.
43
c) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor;
d)
medgiva att av försäkringsinspektionens fond ett belopp
av högst 21 000 kronor må disponeras till bestridande
av kostnaderna för tryckning av en inom försäkringsinspektionen
utarbetad redogörelse för det svenska försäkringsväsendets
utveckling.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.
78:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (.punkt 83, s. 143—145) att dels godkänna
av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen för riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels
ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar för
nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 903 800 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 790 400 kronor.
Departementschefen framhåller, att det åligger riksnämnden att leda och
samordna försvarsförberedelserna på det ekonomiska området. Sådana förberedelser
måste i dagens läge vidtagas inom betydande delar av samhällslivet.
Det har därför vid olika tillfällen synts angeläget att lämna riksnämnden
viss personell förstärkning. Sålunda beviljade föregående års riksdag
under detta anslag ett belopp av 34 000 kronor till avlöning åt tre befattningshavare
för planläggning av industriproduktionen under krig eller beredskapstillstånd.
För nästa budgetår har riksnämnden hemställt, att en byrådirektörstjänst
inrättas å allmänna avdelningen men samtidigt föreslagit,
att det för extra tjänstemän och sakkunniga avsedda beloppet nedräknas
med ca 29 000 kronor. Ehuru allmänna avdelningen tillförts åtskilliga nya
arbetsuppgifter, är departementschefen icke f. n. beredd tillstyrka inrättandet
av en extra ordinarie byrådirektörstjänst. Behovet av förstärkning
anses i stället få tillgodoses genom fortsatt anlitande av tillfällig personal.
Den föreslagna minskningen av det för extra tjänstemän in. fl. beräknade
beloppet bör därför enligt departementschefen begränsas till 10 000 kronor.
Kungl. Maj :t bemyndigade den 1 oktober 1948 riksnämnden att för fortlöpande
granskning av nämndens räkenskaper samt kassakontroll tills vidare
anlita en auktoriserad revisor samt att till denne utbetala ett arvode av
0 000 kronor för år. I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt riksdagen
år 1949, att arvodet skulle bestridas från nämndens omkostnadsanslag.
44
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Kungl. Maj:t medgav den 15 augusti 1952, att arvodet höjdes till 7 200 kronor.
Kostnaderna för ersättning till revisorn föreslås skola överflyttas till
avlöningsanslaget och i fortsättningen bestridas från den under detta anslag
uppförda posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t. Anslaget föreslås därför höjt med 7 200 kronor.
Jämlikt grunderna för befordringsgången föreslås ett extra ordinarie kontorsbiträde
erhålla ordinarie anställning.
Departementschefens förslag i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsförändringar.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap vidtaga
den ändring, som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 2 januari 1953;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från
och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 198 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t.............................. 20 400
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m., för
slagsvis
.................................... 436 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 248 900
Summa kronor 903 800;
c) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 903 800 kronor.
79:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 146), innebärande att posten
till reseersättningar uppräknas med 15 000 kronor samt att delposten till
övriga expenser å ena sidan nedräknas med 6 000 kronor, avseende arvode
till den av riksnämnden anlitade revisorn, vilket arvode förutsatts skola
i fortsättningen bestridas från riksnämndens avlöningsanslag, och å andra
sidan uppräknas med 4 000 kronor till följd av ökade telefonkostnader,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 181 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
45
80 :o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 85, s. 146—148) att till ifrågavarande ändamål för
budgeiåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 23 700 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 19 500 000 kronor.
Av anslaget har 5 000 000 kronor avsetts till kostnader för lagerhållning,
14 260 000 kronor för ränteutgifter å den rörliga kredit i riksgäldskontoret,
varmed nämnden finansierar sina inköp, samt 240 000 kronor till det av
statsmakterna beslutade stödet åt aluminiumindustrien.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har hemställt, att anslaget
uppföres med 27 000 000 kronor.
Riksnämnden har vid sin bedömning av medelsbehovet under anslaget
räknat med inköp av varor för beredskapslagring för sammanlagt 350 000 000
kronor utöver det belopp intill vilket den rörliga krediten i riksgäldskontoret
enligt riksdagens medgivande för närvarande får disponeras. I det följande
föreslår departementschefen emellertid att höjningen av krediten begränsas
till 100 000 000 kronor. Vid bifall till detta förslag synes kostnaderna
för lagerhållning komma att understiga det av riksnämnden angivna
beloppet, 5 500 000 kronor. Departementschefen beräknar för detta ändamål
5 000 000 kronor. Ränta synes även i fortsättningen böra erläggas å det av
krediten ianspråktagna beloppet. Utgifterna härför uppskattar departementschefen
till 18 460 000 kronor. Till stöd åt aluminiumindustrien anses
liksom för innevarande budgetår böra beräknas 240 000 kronor. Anslaget
föreslås alltså skola uppföras med 23 700 000 kronor.
Riksnämnden har föreslagit, att viss personal vid cisternanläggningarna
skall överföras på extra ordinarie stat. Departementschefen tillstyrker, att
den i lönegrad Cg 20 placerade föreståndaren erhåller extra ordinarie anställning
i samma lönegrad, övrig av riksnämnden angiven personal, som nu
uppbär arvode, förutsättes skola inplaceras som extra tjänstemän i lönegrader,
som Kungl. Maj :t bestämmer.
Utskottet, som under en efterföljande punkt tillstyrker departementschefens
förslag, att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed riksnämnden
finansierar sin inköpsverksamhet, för nästa budgetår ökas med 100 000 000
kronor, anser sig böra godtaga den av departementschefen verkställda beräkningen
av dels kostnaderna för lagerhållningen och stödet åt aluminiumindustrien,
dels ock räntekostnaderna. Departementschefens förslag i
övrigt under nu förevarande punkt tillstyrkas jämväl.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning
m. m. för hudgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 23 700 000 kronor.
46
Statsutskottets utlåtande nr 10.
81 :o) Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande
bränslen. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86, s. 148—150)
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 2 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kronor.
För att trygga beredskapen på bränsleområdet är det, framhåller departementschefen,
av största vikt, att tillgången på bombsäkra cisterner ökas.
Förberedelsearbetena för vissa nya anläggningar, som avses skola utföras av
kommuner eller industriföretag, har nu fortskridit så långt, att anläggningarna
torde kunna påbörjas under nästa budgetår. Då det synes angeläget att
snarast möjligt få dessa anläggningar till stånd, anser departementschefen
sig böra tillstyrka en ram för bidragsgivningen av i huvudsak den omfattning,
som riksnämnden föreslagit. Intill utgången av nästa budgetår bör
sålunda enligt departementschefen, därest riksdagen ej anför erinran häremot,
statsbidrag få beviljas för högst 9 miljoner kronor utöver hittills anvisade
5 miljoner kronor. De belopp, som kan komma att beviljas för att
täcka merkostnaderna vid anläggningar, där beslut om bidrag med visst
belopp redan meddelats, bör emellertid inräknas i denna ram. Liksom för
innevarande budgetår synes anslaget böra bestämmas med hänsyn till storleken
av de utbetalningar, som kan väntas bli aktuella. I enlighet härmed
bär riksnämnden angivit medelsbehovet för nästa budgetår till 3 miljoner
kronor. Det är emellertid, framhåller departementschefen vidare, ovisst, om
utbyggandet av cisterner kan ske i sådan takt, att nämnda belopp blir erforderligt.
Departementschefen förordar, att anslaget för nästa budgetår
uppföres med oförändrat 2 miljoner kronor.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt har icke givit
utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen i
samband därmed anfört.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till uppförande av bombsäkra
cisternanläggningar för flytande bränslen för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
82:o) Anskaffning av kajponton. I enlighet med Kungl. Majrts förslag
(punkt 87, s. 150) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anskaffning av kajponton för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kronor.
83:o) Finansieringen av riksnämndens inköps- och lagringsverksamhet.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 88, s. 150—152) medgiva, att
riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap må, efter beslut av Kungl.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
47
Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett
belopp av 740 000 000 kronor.
1952 års riksdag medgav, att riksnämnden fick, efter beslut av Kungl.
Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett
belopp av 640 000 000 kronor.
Genom den beredskapslagring av olika varor, som riksnämnden ombesörjer,
har, framhåller departementschefen, landets ekonomiska försvarsberedskap
kunnat icke oväsentligt höjas. Den av riksnämnden nyligen utarbetade
planen för den fortsatta lagringen visar emellertid, att brister alltjämt
kvarstår på åtskilliga områden, innan det av nämnden angivna målet —
lager för två års nedskuren produktion under avspärrning — uppnås. Riksnämnden
har föreslagit, att den rörliga krediten skall höjas med sammanlagt
350 000 000 kronor. Det synes departementschefen emellertid — med
hänsyn bl. a. till vår valutaställning samt till de praktiska lagringsmöjligheterna
beträffande vissa varor — ovisst om inköp och lagring av varor
bör ske i den omfattning, riksnämnden förordar. Departementschefen anser
sig böra föreslå, att ökningen av krediten begränsas till 100 000 000 kronor.
Från handelsdepartementet har till statsutskottet under hand överlämnats
en promemoria av i huvudsak följande innehåll.
Riksnämnden har efter samråd med lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd,
Sveriges lantbruksförbund och Hushållningssällskapens förbund
hemställt om Kungl. Maj :ts bemyndigande att vidtaga vissa åtgärder för
att åstadkomma en beredskapslagring av drivmedel för jordbrukstraktorer.
Till stöd för framställningen har riksnämnden bl. a. framhållit, att antalet
jordbrukstraktorer under senare år ökat starkt och nu uppgår till ca
80 000. Förbrukningen av drivmedel för dessa kan uppskattas till ca 230 000
m3 per år och väntas stiga ytterligare. Det anses angeläget att åstadkomma
en beredskapslagring av drivmedel för traktorer motsvarande ett och ett
halvt års förbrukning. Denna lagring bör i första hand ske hos jordbrukarna
själva. Inom jordbruket finns f. n. omkring 22 000 drivmedelscisterner
med en genomsnittlig storlek av ca 3 m3.
Om en beredskapslagring hos enskilda jordbrukare skall kunna åstadkommas,
anses det nödvändigt att staten ekonomiskt stöder en sådan verksamhet.
En lämplig form för sådant stöd anses vara, att jordbrukare, som
åtager sig att hålla visst beredskapslager, erhåller räntefritt statligt lån för
anskaffning av cistern och lager.
Riksnämnden har i samråd med Hushållningssällskapens förbund utarbetat
närmare förslag till långivning för ovan nämnda ändamål. Enligt förslaget
avses riksnämnden skola ingå avtal med hushållningssällskapen, som
skall verka för att enskilda jordbrukare och s. k. maskinhållare upplägger
beredskapslager av drivmedel för traktorer. Med anlitande av medel, som
riksnämnden ställer till hushållningssällskapens förfogande, skall sällskapen
kunna i sin tur utlämna lån till enskilda jordbrukare och maskinhållare,
som åtager sig att hålla visst beredskapslager av drivmedel.
Statskontoret har i yttrande över riksnämndens framställning funnit det
trainlagda försiaget i huvudsak icke giva anledning till särskilda invändningar.
48
Statsutskottets utlåtande nr 10.
Riksnämndens framställning torde i så måtto komma att bifallas, att lån
för nu ifrågavarande ändamål må, tills vidare inom ramen för ett totalbelopp
av 10 miljoner kronor, kunna beviljas med anlitande av den rörliga
kredit, som står till riksnämndens förfogande för inköps- och lagringsverksamhet.
Lånen till enskilda jordbrukare och maskinhållare avses i princip
skola begränsas till att täcka den ungefärliga kostnaden för anskaffning av
cistern. Lånebeloppet för en cistern, som möjliggör lagring av 4,5 m3 drivmedel,
skulle sålunda kunna bestämmas till i runt tal 1 000 kronor. Amorteringstiden
kommer vidare att minskas från av riksnämnden föreslagna 10
till 5 år. Slutligen har särskild ersättning till hushållningssällskapen för
långivningen icke ansetts böra utgå. Ifrågavarande lagringsåtgärder kommer
sålunda att i anslagshänseende och administrativt inordnas i den inköps-
och lagringsverksamhet, som riksnämnden bedriver för andra liknande
ändamål.
Utskottet. Såsom riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhållit
har eftersträvats, att varukvantiteterna tillsammans med näringslivets
lager och beräknad inhemsk produktion skola motsvara två års nedskuren
förbrukning under avspärrning. Med hänsyn till kvarstående brister i lagerhållningen
tillstyrker utskottet en ökning av krediten och förordar, att densamma
bestämmes till 100 miljoner kronor. Den hittills beviljade krediten
uppgår till 640 miljoner kronor.
Vad beträffar den i handelsdepartementets promemoria berörda frågan
om långivning för anskaffning av cisterner för beredskapslagring av drivmedel
för jordbrukstraktorer föreligger från utskottets sida icke någon
erinran mot att här ifrågavarande kredit, på sätt föreslagits i promemorian,
må kunna tagas i anspråk jämväl för detta ändamål.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap må, efter beslut av Kungl. Maj :t,
disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten
intill ett belopp av 740 000 000 kronor.
Krisförvaltningen.
84:o) Statens handels- och industrikommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t
har föreslagit riksdagen (punkt 89, s. 153—156) att till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 100 000 kronor.
Liberaliseringen av utrikeshandeln och det förbättrade försörjningsläget
har medfört en avsevärd minskning av statens handels- och industrikommissions
arbete samt föranlett kommissionen att inkomma med förslag till vissa
ändringar i dess nuvarande organisation. Förslaget innebär organisatoriskt
att kommissionens verksamhet i fortsättningen koncentreras till färre
enheter än tidigare. Ur personalsynpunkt innebär förslaget icke några större
Statsutskottets utlåtande nr JO.
49
förändringar, då kommissionens personal redan nu är nedskuren till ungefärligen
det antal, som den nya organisationsplanen beräknas omfatta. Planen
synes departementschefen såvitt angår den föreslagna byråindelningen
i det väsentliga lämpad att ligga till grund för den organisation, som skall
tillämpas från och med den 1 juli 1953. Departementschefen utgår från att
kommissionen även i fortsättningen tillvaratar alla möjligheter till ytterligare
rationaliseringar och inskränkningar. Vid bedömande härav bör emellertid
liksom hittills hänsyn tagas till beredskapsbehovet.
Statens handels- och industrikommissions medelsbehov för nästa budgetår
anses böra beräknas i enlighet med kommissionens förslag. Avlöningsanslaget
föreslås således skola uppföras med 3 000 000 kronor och omkostnadsanslaget
med 500 000 kronor.
Utskottet. Vad departementschefen anfört och föreslagit har icke givit utskottet
anledning till erinran. Beträffande kommissionens omkostnadsanslag
gör utskottet hemställan under närmast följande punkt.
Med avseende å nu ifrågavarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens handels- och industrikommission:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor.
85:o) Statens handels- och industrikommission: Omkostnader. Under
hänvisning till vad utskottet anfört under närmast föregående punkt får utskottet
i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 90, s. 156) hemställa,
att riksdagen må till Statens handels- och industrikommission:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 500 000 kronor.
Diverse.
86:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.
I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkterna 94 och 95, s. 160) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 1 362 000
kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Lotsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 428 000 kronor.
87:o) Omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta bränslen
m. m. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 96, s. 160 och 161), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
4 Jiiluunj till riksdagens protokoll 1953. (i samt. Nr 10.
50
Statsutskottets utlåtande nr 10.
att riksdagen må till Omkostnader i samband med inköp
och lagring av fasta bränslen m. m. för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.
88:o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 97, s. 161 och 162) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 50 000
kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 78 000 kronor.
Under hösten 1952 har, framhåller departementschefen, vissa internationella
överläggningar ägt rum rörande ändrade grunder för fördelningen av
bidrag till patrulleringstjänsten i norra Atlanten. Bidragsgivningen är f. n.
anknuten till antalet fartyg, som under ett kalenderår passerar genom området.
Avsikten är nu bl. a. att i stället utgå från den period, då isberg finns
i området.
Närmare uppgifter om storleken av det bidrag, som enligt de föreslagna
grunderna kan komma att påföras Sverige, har ännu icke kunnat erhållas.
Om riksdagen icke anför erinran häremot, förutsattes det få ankomma på
Kungl. Maj :t att, sedan fullständig utredning förebragts, besluta huruvida
ändringsförslaget bör godtagas.
Då de totala kostnaderna för patrulleringsverksamheten växlar år från år,
har Sveriges andel under de senaste budgetåren uppgått till varierande belopp.
Departementschefen förordar, att för nästa budgetår 50 000 kronor beräknas
för ändamålet.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
anfört och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till internationell patrulleringstjänst
i norra Atlanten för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
89 :o) Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 98, s. 162), innebärande en av belastningen betingad
anslagshöjning av 6 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap
Spartel för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
13 000 kronor.
90:o) Bidrag till vissa internationella byråer. Bidrag till internationella
valfångstkommissionen. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkterna 99
och 100, s. 163), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer
utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 10.
51
att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa
a) till Bidrag till vissa internationella byråer ett förslagsanslag
av 9 000 kronor;
b) till Bidrag till internationella valfångstkommissionen
ett förslagsanslag av 2 500 kronor.
91 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 163 och 164), innebärande
en anslagsminskning av 15 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt
ekonomiskt samarbete för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
92:o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 102, s. 165—173) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 500 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 360 000 kronor.
På grundval av nu tillgängligt statistiskt material kan man, framhåller
departementschefen, icke med större exakthet beräkna det ekonomiska värdet
av turismen som exportnäring. Otvivelaktigt uppgår dock inkomsterna till
betydande belopp. En sund utveckling av turisttrafiken till Sverige är därför
av stort ekonomiskt intresse för vårt land. Turismen innebär emellertid icke
endast ekonomiska värden. Om också dess betydelse för att främja kulturutbytet
och åstadkomma ökad förståelse mellan olika folk kanske ej får
överskattas, måste det dock ur många synpunkter anses vara av vikt, att
ökad kännedom sprides om Sverige genom att utländska turister besöker
landet.
På grund av den otillräckliga tillgången på hotellrum föreligger under
vissa tider på året svårigheter att ta emot en resandeström av nuvarande
omfattning. Turistutredningen har i betänkande angående turisttrafiken från
utlandet (SOU 1951: 49), vilket betänkande varit föremål för remissbehandling,
som främsta orsak till knappheten på hotellutrymmen angivit den bristande
lönsamheten inom hotellnäringen. Departementschefen vill emellertid
erinra om att priskontrollnämnden dels alltsedan 1949 medgivit, att vissa hotell
under högsäsongen höjer priserna, dels den 8 maj 1952 — således efter
det att turistutredningen avgav sitt betänkande — hävt större delen av prisregleringen
för turisthotell och därmed likställda etablissement. Möjligheterna
att medge ytterligare lättnader i prisregleringen — främst beträffande
hotellen i tätorterna — eller att införa en helt fri prissättning är i nuvarande
läge begränsade. Departementschefen förutsätter dock, alt priskontrollnämnden
med uppmärksamhet följer denna fråga. Den i sammanhanget ej betydelselösa
frågan om vinstkvantiteten å rusdrycker kommer enligt vad departementschefen
inhämtat att omprövas efter det att 1944 års nykterhetskommitté
avgivit sitt slutbetänkande.
52
Statsutskottets utlåtande nr 10.
En ökning av hotellbeståndet synes, fortsätter departementschefen, i och
för sig önskvärd. Med hänsyn till konkurrensen om investeringsutrymmet
kan en sådan utbyggnad emellertid endast ske successivt. Andra utvägar bör
i möjligaste mån prövas för att häva rumsbristen. Departementschefen syftar
här i första hand på möjligheterna att genom effektiv propaganda utsträcka
turistsäsongerna.
Frågan huruvida staten bör ingripa för att sanera förhållandena inom
resebyråbranschen har varit föremål för delade meningar bland såväl de
sakkunniga som remissinstanserna. Uppenbarligen kan här, framhåller departementschefen
vidare, anföras skäl både för och emot ett statligt ingripande.
Att bedrägliga eller oskickliga researrangörer tillfogat enskilda medborgare
— och i viss mån även Sveriges anseende som turistland — avbräck
har under senare tid inträffat vid upprepade tillfällen. I likhet med sakkunnigmajoriteten
anser departementschefen dock, att åtminstone tills vidare
resebyråbranschen själv bör söka åstadkomma bättre förhållanden. Om dessa
strävanden visar sig vara otillräckliga, synes frågan om statligt ingripande
få tas upp på nytt.
Beträffande frågan om en sammanslagning av Svenska institutet och turisttrakfikförbundet
biträder departementschefen de synpunkter, som framförts
av bl. a. institutet och förbundet. Det synes sålunda icke lämpligt att
ha ett gemensamt organ för kulturutbyte och turistpropaganda. Ett nära
praktiskt samarbete i fråga om verksamheten såväl inom Sverige som utomlands
bör emellertid självfallet eftersträvas. I detta sammanhang omnämner
departementschefen, att en särskild samarbetsdelegation föregående år tillsatts
av institutet och förbundet.
Frågor som i en eller annan form angår turismen handläggs av ett flertal
myndigheter och organisationer. Ett rådgivande och samordnande organ, ett
statens turistråd av den typ turistutredningen föreslagit, skulle under dessa
förhållanden enligt departementschefen kunna bliva av betydelse. Å andra
sidan anser departementschefen i likhet med flertalet remissinstanser att
man knappast utan starka skäl här bör inrätta ett nytt statligt organ. Det
synes tills vidare icke uteslutet att på andra vägar lösa de uppgifter, som här
föreligger. Så kan i första hand tänkas ske, om de statliga myndigheter, som
har beröring med de av turistutredningen dryftade spörsmålen, i fortsättningen
ägnar dessa särskild uppmärksamhet och samtidigt turisttrafikförbundet i
organisatoriskt och ekonomiskt hänseende förstärkes. På nu anförda skäl
vill departementschefen icke för närvarande framlägga förslag om inrättande
av ett statens turistråd.
Turisttrafikförbundets huvuduppgift är att verka för en ökning av turisttrafiken
från utlandet. Detta sker främst därigenom att förbundet utger
och — flerstädes genom egna lokala byråer — i olika länder distribuerar
böcker, broschyrer, filmer, affischer och annat propagandamaterial rörande
Sverige som turistland. En annan sida av förbundets verksamhet utgör arbetet
på att utveckla vårt lands turistväsen, d. v. s. att förbättra möjligheterna
att ta emot turister. Förbundet har framhållit, att det under de senaste
Statsutskottets utlåtande nr 10.
53
åren arbetat under bekymmersamma ekonomiska förhållanden. För nästa
budgetår har förbundet begärt, att statsanslaget till förbundets verksamhet
höjes från 360 000 kronor till 900 000 kronor. Departementschefen är icke
beredd att tillstyrka en så betydande ökning av statsbidraget och anser sig
icke heller kunna förorda en sådan omläggning av principerna för beräkning
av statsbidraget som turistutredningen föreslagit. Förbundet har under senare
år utöver statsanslaget erhållit bidrag med ca 100 000 kronor årligen
från handels- och sjöfartsfonden. Detta anser departementschefen icke vara
en lämplig finansieringsform, när det gäller bidrag till förbundets fasta
kostnader. Enligt departementschefens uppfattning är den för närvarande
mest angelägna uppgiften att skapa en fast ekonomisk grundval för förbundets
verksamhet. Departementschefen förordar i anslutning härtill att anslaget
till bidrag till turisttrafikförbundet höjs med 140 000 kronor till 500 000
kronor. Departementschefen förutsätter, att förbundet med ett anslag av
denna storlek skall få möjlighet att organisera den fasta verksamheten på ett
förhållandevis tillfredsställande sätt. Samtidigt finner departementschefen
det rimligt att även framdeles medel från handels- och sjöfartsfonden skall
kunna ställas till förbundets förfogande, därest behov av bidrag tillfälligtvis
uppkommer för genomförande av någon särskild propagandakampanj
eller liknande ändamål.
Förbundet har beräknat inkomsterna från statens järnvägar och enskilda
bidragsgivare till 400 000 kronor. Departementschefen utgår från att förbundet
söker skaffa sig största möjliga bidrag från enskilda organisationer
och företag. Det allmännas bidrag synes dock komma att täcka åtskilligt mer
än hälften av kostnaderna för verksamheten, något som också torde vara
fullt rimligt med hänsyn till de för landet betydelsefulla uppgifter förbundet
omhänderhar. I anslutning härtill bör emellertid enligt departementschefen
framhållas, att det synes påkallat att förbundets styrelse får en sådan sammansättning,
att det allmännas intressen och det nu väsentligt höjda statsbidraget
bättre återspeglas. Härigenom synes man också i viss utsträckning
kunna tillgodose de syften, som turistutredningen haft i tankarna, då den
föreslagit ett statens turistråd. Vad utredningen anfört om förbundets organisation
i övrigt och om de lokala turisttrafikföreningarna synes departementschefen
icke nu böra föranleda någon åtgärd från statens sida.
Utskottet. Turistutredningen har föreslagit, att ett rådgivande och samordnande
organ skall inrättas för frågor, som beröra turismen. I likhet med departementschefen
finner utskottet icke påkallat, att för närvarande ett särskilt
organ tillskapas för ifrågavarande uppgifter. De av utredningen avsedda
syftemålen torde kunna tillgodoses på andra vägar; bland annat bör turisttrafikförbundets
styrelse kunna erhålla en sådan sammansättning, att de
berörda synpunkterna kunna bevakas på ett ändainålsenligare sätt än vad
hittills varit fallet. Utskottet tillstyrker, att det å riksstaten uppförda bidragsanslaget
höjes med 140 000 kronor. Vid bifall till departementschefens
av utskottet sålunda tillstyrkta förslag kommer förbundets finansiering att
54
Statsutskottets utlåtande nr 10.
till ännu större del än tidigare grundas på statsanslag eller bidrag av statliga
företag. Med hänsyn härtill och till nyss angivna syn på förbundets uppgifter
anser utskottet i likhet med departementschefen påkallat, att det allmänna
erhåller vidgad representation i förbundets styrelse.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 500 000
kronor.
93 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj :t har föreslagit
riksdagen (punkt 103, s. 174—176) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 7 500 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6 500 000 kronor.
Sveriges riksidrottsförbund har i skrivelse den 27 augusti 1952 hemställt,
att anslaget höjes med 1 100 000 kronor. Av anslagshöjningen hänför sig i
runt tal 1 000 000 kronor till idrottsanläggningar och återstoden, ca 100 000
kronor, till kostnader för verksamheten i övrigt. I en senare skrivelse har
förbundet begärt ytterligare anslag med 1 000 000 kronor till idrottsanläggningar.
Departementschefen delar den av föregående års riksdag uttalade uppfattningen,
att idrottsrörelsen på grund av sin betydelsefulla verksamhet bör
erhålla ett verkningsfullt stöd av statsmakterna. I likhet med riksidrottsförbundet
anser departementschefen önskvärt, att bidrag till idrottsanläggningar
anvisas i större utsträckning än som kunnat ske under de sista åren.
Då viss höjning skett beträffande den för bl. a. idrottsanläggningar avsedda
byggnadskvoten, synes under den närmaste framtiden en ökning av nyanläggningar
för idrottsändamål kunna komma till stånd. Departementschefen
anser sig emellertid icke kunna förorda, att anslaget uppräknas med
hela det belopp, som riksidrottsförbundet äskat, utan föreslår att anslaget
höjes med 1 000 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för idrottens
främjande för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
7 500 000 kronor.
94:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, s. 176 och 177), innebärande oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets
främjande för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
750 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 10.
55
95:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 105, s. 177—179) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 12 500 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 500 000 kronor.
En betydande ökning av anslaget är, framhåller departementschefen, nödvändig,
om man skall kunna upprätthålla den fasta kulturella verksamhet,
som är beroende av bidrag från fonden, och samtidigt beakta landsbygdsändamålen.
För att i rimlig utsträckning tillgodose alla de ändamål, vartill
bidrag från fonden bör beviljas, beräknar departementschefen, att för innevarande
budgetår erfordras ett ytterligare anslag av 1 500 000 kronor samt
för budgetåret 1953/54 en höjning med 2 000 000 kronor i förhållande till
det för löpande budgetår anvisade anslaget. För nästa budgetår föreslås anslaget
alltså uppfört med (10 500 000 + 2 000 000 =) 12 500 000 kronor.
Utskottet får — under erinran om att riksdagen å tilläggsstat för innevarande
budgetår för ändamålet anvisat 1 500 000 kronor — med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Avsättning till lotterimedelsfonden
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 12 500 000 kronor.
96 ro) Kostnader för företagsräkning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 106, s. 179—181), innebärande en anslagsminskning av 31 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för företagsräkning för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 569 000
kronor.
97 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 107, s. 181), innebärande en av höjda löner och
dagarvoden föranledd anslagshöjning av 75 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 575 000 kronor.
98:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 108, s. 181
och 182), innebärande eu anslagshöjning av 15 000 kronor, varav 5 000 kronor
betingas av belastningen och 10 000 kronor avses för att täcka kostnaderna
för Sveriges andel i den internationella konferens om verksamheten
vid skeppsprovningsanstalter, som år 1954 skall hållas i Göteborg, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
56
Statsutskottets utlåtande nr 10.
99:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 182), innebärande en anslagsminskning
av 4 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 14 000 kronor.
Uppskjutna frågor.
100 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda
av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag,
nämligen
punkten 4: Kommerskollegium: Avlöningar. Kommerskollegium: Omkostnader,
punkten 11: Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar. Skeppsmätningsväsendet:
Omkostnader,
punkten 55: Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar,
punkten 71: Bidrag till handelshögskolan i Stockholm,
punkten 72: Bidrag till handelshögskolan i Göteborg,
punkten 91: Statens priskontrollnämnd: Avlöningar,
punkten 92: Statens priskontrollnämnd: Omkostnader samt
punkten 93: Statens bränslekommission: Avlöningar. Statens bränslekommission:
Omkostnader; vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 31 mars 1953.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Näsgård,
Ohlon, Leander, Gillström, Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom,
Lundqvist, Edvin Thun, Bergman och Eric Holmqvist; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Ståhl,
Svensson i Ljungskile, Lindholm, Johansson i Mysinge, Åkerström, Hoppe,
Wedén, Onsjö, Thapper, Birke, Gustafsson i Skellefteå, Gustafsson i Stockholm
och Karlsson i Olof ström.
Statsutskottets utlåtande nr JO.
57
Reservationer.
1) vid punkten 29 (Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar)
av herrar O hlon, Sundelin, Ståhl, Svensson i Ljungskile, Wedén
och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 252 och II: 285 och att därför
dels andra stycket i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:
»Hantverket och den mindre industrien intaga med hänsyn till såväl antal
sysselsatta som produktionsvärde en betydelsefull plats inom det svenska
näringslivet. Det är emellertid av stor vikt, att åtgärder i effektiviseringssyfte
vidtagas för att säkerställa yrkets och det enskilda företagets lönsamhet.
Statens hantverksinstitut har under en följd av år i sina anslagsäskanden
hemställt, att anslag måtte ställas till förfogande som bidrag till rationaliseringsverksamhet
på detta område. Dessa äskanden ha emellertid icke föranlett
någon åtgärd. Den mindre industrien och hantverket torde endast i undantagsfall
ha ekonomiska möjligheter att hålla speciell expertis fortlöpande
knuten till företagen eller att själva bekosta omfattande rationaliseringsundersökningar.
Det är därför enligt utskottets mening angeläget, att
staten lämnar direkt medverkan för att täcka en del av de med rationaliseringsundersökningarna
förenade kostnaderna. Utskottet vill med anledning
härav föreslå, att i enlighet med det motionsvis gjorda yrkandet ett anslag
av 50 000 kronor anvisas för ändamålet.»
dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:
»att riksdagen må med bifall till motionerna I: 252 och
11:285 till Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag
av 50 000 kronor.»
2) vid punkten 42 (Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om
hantverk och småindustri. Kostnader för främjande av företagsverksamhet
in. m.)
a) av herrar Näsgärd, Ohlon, Pälsson, Sundelin, Lundqvist, Ståhl, Svensson
i Ljungskile, .Johansson i Mysinge, Åkerström, Wedén, Onsjö och Gustafsson
i Skellefteå, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka ökad medelsanvisning
till upplysnings- och organisationsverksamhet samt inrättande av
eu lånefond för lån till företagareföreningarna och att därför
dels den del av utskottets yttrande på s. 25, som börjar med orden »Såsom
i» och slutar med orden »i fråga», bort ersättas med text av följande
lydelse:
»Utskottet delar den uppfattning, som motionsvis kommit till uttryck, alt
hantverks- och småindustriverksamheten i flera väsentliga avseenden intager
en nyckelposition i näringslivet. Detta gäller i synnerhet i fråga om de
allmänt omfattade strävandena att söka åstadkomma ett mera differen5
lliliany till riksdagens protokoll 1953. I! samt. Nr 19.
58
Statsutskottets utlåtande nr 10.
tierat näringsliv på landsbygden, varigenom fördelar såväl ur befolkningspolitiska
som allmänt ekonomiska synpunkter skulle vinnas. För ny företagandet
spelar småindustrien en central roll.
Vad gäller den genom företagareföreningarna för nystartande och utveckling
av hantverk och småindustri bedrivna låne- och bidragsverksamheten
vill utskottet därför betona, att ett ökat stöd från statens sida på något
längre sikt icke bör ses såsom en statsfinansiell belastning. Den positiva verkan
på inkomstbildning och skatteunderlag, som detta stöd med skäl kan
förväntas utöva, får även tagas i beaktande. Att ett ökat bidragsbehov föreligger,
framgår även av det förebragta materialet. Detta gäller såväl anslaget
till företagareföreningarnas upplysnings- och organisationsverksamhet som
anslaget till låneverksamheten. I fråga om det förstnämnda anslaget har
kommerskollegium äskat en ökning av det nu utgående anslaget med 105 000
kronor till 475 000 kronor, vilket yrkande även upptagits i motionerna 1: 248
och II: 266 samt I: 250 och II: 347. Utskottet finner de här framställda yrkandena
välmotiverade och förordar, att ifrågavarande anslag bestämmes
till 475 000 kronor.
I fråga om anslaget till Kostnader för främjande av företagsverksamhet
m. in. har i motionerna I: 249 och II: 267 förordats, att den del av detta anslag,
som skall användas för långivning genom företagareföreningarna, icke
upptages på driftbudgeten som reservationsanslag utan bör en lånefond
för ändamålet inrättas. Härjämte föreslås, att såsom kapitalinvestering i
denna lånefond anvisas ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor. I motionerna
1: 248 och II: 266 hemställes, att till avskrivning av detta anslag uppföres
på driftbudgeten ett reservationsanslag av 750 000 kronor.
Med hänsyn till att här ifrågavarande långivning måste anses som räntabla
investeringar, vill utskottet tillstyrka en sådan omdisponering. Utskottet
föreslår således inrättandet av en lånefond, benämnd Lån till företagareföreningarna,
att upptagas bland statens utlåningsfonder. Vad angår räntesatser
och övriga villkor, om vilka Kungl. Maj :t må utfärda närmare bestämmelser,
förutsätter utskottet, att de nu gällande reglerna för ifrågavarande
lån tillämpas. Vad angår det av utskottet sålunda förordade investeringsanslagets
storlek föreslår utskottet, att detsamma för nästkommande
budgetår bestämmes till 2 500 000 kronor. Beträffande härav föranlett avskrivningsanslag
kommer utskottet att framdeles yttra sig.
För att de medel, som stå till förfogande för subvention, icke skola
minskas, föreslår utskottet i enlighet med yrkandet i motionerna I: 248 och
11:266, att anslaget till Kostnader för främjande av företagsamhet m. m.
för nästa budgetår uppföres med 150 000 kronor.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:
»I. att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna 1:248 och 11:266 samt 1:250 och 11:347,
samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom med avslag
å motionen II: 268, till Upplysnings- och organisationsverk
-
Statsutskottets utlåtande nr 10.
59
samhet i fråga om hantverk och småindustri för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 475 000 kronor;
b) i anledning av motionerna I: 249 och II: 267 till Lån till
företagareföreningarna för budgetåret 1953/54 under statens
utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000
kronor;
c) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
1:250 och 11:347 samt med bifall till motionerna 1:248
och II: 266, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Kostnader
för främjande av företagsverksamhet m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor;»
b)
av herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett, att
utskottet på s. 25 i sitt yttrande bort mellan tredje och fjärde styckena införa
ett stycke av följande lydelse:
»Att i stigande omfattning lösa hantverkets och småindustriens finansieringsfrågor
över statsbudgeten är varken möjligt eller välbetänkt. Det verkligt
betydande tillskottet till småföretagens kapitalförsörjning måste komma
från sparandet i samhället och förmedlas över sparbanker och affärsbanker.
Olika åtgärder i syfte att säkra och förbättra de mindre företagens
förmåga att därvid göra sina anspråk gällande kunna övervägas. Det alldeles
avgörande måste emellertid vara att öka detta sparande så att i första
hand förutsättningar skapas för en avveckling av kreditransoneringen. Med
hjälp av anslaget till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om
hantverk och småindustri har en uppenbarligen i stort sett värdefull rådgivningsverksamhet
bedrivits framför allt rörande allmänna drifts- och
rationaliseringsspörsmål. Denna är väl förtjänt av stöd från det allmänna.
Att i nuvarande statsfinansiella läge öka anslaget skulle vara ett avsteg från
den nu mer än någonsin nödvändiga återhållsamheten med statsutgifter,
vilket lätt drar andra och statsfinansiellt måhända mer betydande sådana
avsteg med sig. Att statsutgifterna hållas nere är en förutsättning för den
skattelättnad, av vilken inte minst den mindre företagsamheten är i så starkt
behov.»
3) vid punkten 43 (Upplysningsarbete avseende produktions- och exportfrågor)
av herrar Ohlon,. Sundelin, Ståhl, Svensson i Ljungskile, Wedén
och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett, att utskottet i anledning av motionen
11:258 bort föreslå eu sänkning av anslaget och att därför utskottets
yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:
»Utskottet anser det vara av värde att upplysningsverksamhet bedrives
på de områden, om vilka här är fråga. Såsom framhålles i motionen 11:258
synes emellertid den här ifrågavarande offentliga verksamheten utan men
kunna administreras av andra statliga organ, såsom arbetsmarknadsstyrelsen
och arbetarskyddsstyrelseri, varvid samarbete på samma sätt som hit
-
60
Statsutskottets utlåtande nr 10.
tills bör äga rum med arbetsmarknadens organisationer. Utskottet finner det
inte heller oriktigt, att dessa organisationer till viss del även lämna ekonomiskt
stöd åt verksamheten. Utskottet vill dock inte motsätta sig att ett
statligt anslag för verksamheten beviljas. Med hänsyn till nu anförda skäl,
till förefintligheten av kvarstående reservation å anslaget och till angelägenheten
av att iakttaga återhållsamhet med statens utgifter vill utskottet
förorda att anslaget uppföres med 50 000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionen 11:258 till Upplysningsarbete avseende produktions-
och exportfrågor för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 kronor.»
537302,
Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1953:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 und s. 1 i texten