Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54- under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1953-03-31 · 60 sidor, varav 60 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 60 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54- under tionde huvudtiteln, avseende anslagen inom handelsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

1

Nr 10.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1953/54- under tionde huvudtiteln,

avseende anslagen inom handelsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Handelsdepartementet.

l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Maj :t under tionde huvudtiteln (punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 2 januari 1953) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

för handelsdepartementet, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för handelsdepartementet, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Handelsdepartementet:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 704 400

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 628 200 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet vid anmälan av

för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört rörande löneställningen för

vissa tjänstemän inom statsdepartementen m. in. föreslås, att en tjänst som

förste kanslisekreterare i Ce 29 utbytes mot en tjänst som budgetsekreterare

i Cr 8 samt att en tjänst som andre kanslisekreterare i Ca 25 utbytes mot

en tjänst som förste kanslisekreterare i Ca 29. Vidare föreslås, att tjänstebenämningen

andre kanslisekreterare ändras till kanslisekreterare.

Förslaget i övrigt innebär, förutom att en extra ordinarie tjänst för expcditionsvakt

överföres till ordinarie stat, automatiska kostnadsändringar.

Utskottet, som erinrar om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 i årets statsverksproposition, tillstyrker de föreslagna

ändringarna i personalförteckningen och har icke något att invända mot den

verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I Ili häng Ull riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 10.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr JO.

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för handelsdepartementet, som angivits i

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 2 januari

1953;

b) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54;

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen............... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 255 100

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 186 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis......... 231 400

Summa kronor 704 400;

c) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 704 400 kronor.

2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 3), innebärande en främst av belastningen å anslaget

föranledd anslagshöjning av 8 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 72 200

kronor.

3:o) Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 3 och 4) att

till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett fqrslagsanslag

av 28 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 25 000 kronor.

Med hänsyn till den år 1952 genomförda allmänna lönehöjningen

samt inträffade prisstegringar beräknas medelsbehovet till 28 000 kronor

såväl för innevarande som för nästa budgetår. Anslaget bör sålunda enligt

departementschefen höjas med 3 000 kronor för nästa budgetår och upptagas

med 28 000 kronor. För att täcka det beräknade underskottet för innevarande

budgetår synes, framhåller departementschefen, om riksdagen icke

har någon erinran däremot, ytterligare högst 3 000 kronor få tagas i anspråk

under anslaget. För att i framtiden möjliggöra erforderliga överskridanden

föreslås, att anslagets karaktär ändras till förslagsanslag. Dylika överskridanden

täckes i efterhand genom att kostnaderna uttages av tillverkarna.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och har icke något att erinra

mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO.

3

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Handelsdepartementet: Utövande av

statskontroll å krigsmaterieltillverkningen för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 28 000 kronor.

Kommerskollegium med underlydande

myndigheter och kårer.

4:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

5, s. 5—7) att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för bergsstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54,

dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 179 700 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 148 700 kronor.

Departementschefen föreslår, att befattningen som gruvingenjör i norra

distriktet, vilken enligt beslut av 1951 års riksdag skall tills vidare hållas

vakant, får återbesättas, om lämplig sökande finnes att tillgå.

Vidare föreslås en höjning med 500 kronor för biträde med kartkomplettering

ävensom att 1 000 kronor beräknas till extra arbetskraft i norra distriktet

under förutsättning av att gruvingenjörsbefattningen förblir obesatt. Ett

belopp motsvarande grundlönen å gruvingenjörstjänsten i västra distriktet

föreslås överflyttat från ieke-ordinarieposten till ordinarieposten.

Förslaget i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsökningar.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 112 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .. 5 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 61 400

Summa kronor 179 700;

b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 179 700 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 10.

5:o) Bergsstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

6, s. 7 och 8), innebärande en anslagshöjning av 8 500 kronor, som föranletts

av taxehöjning och stigande antal inspektionsresor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 31 100 kronor.

6:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 7, s. 8 och 9), innebärande en av automatiska kostnadsstegringar

föranledd anslagshöjning av 24 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 50 800

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t............... 1 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 21 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 38 400

Summa kronor 111 200;

b) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 111 200 kronor.

7 :o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 8, s. 9 och 10), innebärande en av automatiska kostnadsstegringar

föranledd anslagshöjning av 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

17 500 kronor.

8:o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 9, s. 10 och 11), innebärande en av automatiska kostnadsstegringar

föranledd anslagshöjning av 112 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 354 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 49 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. • 216 000

Summa kronor 620 000;

b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 620 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

5

9:o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 10, s. 11 och 12), innebärande en av belastningen å anslaget och

höjda biljettpriser föranledd anslagshöjning av 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 102 000

kronor.

10:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

(punkt 12, s. 12—16) att dels godkänna av departementschefen förordad

ändring i personalförteckningen för sjöbefälsskolorna, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för sjöbefälsskolorna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Sjöbefälsskolorna:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 312 200 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 875 200 kronor.

Den omorganisation av sjöbefälsutbildningen, som försöksvis pågått de

senaste åren, kommer att vid utgången av läsåret 1952/53 vara fullt genomförd

på både den nautiska och den maskintekniska linjen. Erfarenheterna

av den reformerade utbildningen anses ha varit goda. Departementschefen

förordar därför, att de nya undervisningsplanerna nu fastställes och att de

extra klasserna infogas i organisationen. I anslutning härtill bör enligt departementschefen

i fortsättningen hela kostnaden för verksamheten vid sjöbefälsskolorna

i vanlig ordning redovisas å riksstaten. Departementschefen

tillstyrker, att ytterligare en 3:e maskinistklass anordnas vid skolan i Göteborg.

Det utökade behov av lärarkrafter, som den nya organisationen innebär,

kan i huvudsak tillgodoses genom vidgat anlitande av timlärare eller extralärare.

Kostnaderna härför har — på grundval av vid utgången av budgetåret

1951/52 gällande avlöningsförmåner — beräknats till 134 700 kronor.

Härutöver föreslås skola vid sjöbefälsskolan i Göteborg inrättas en ny ordinarie

lektorstjänst i maskinteknik m. in. Innehavaren av tjänsten föreslås

placerad i lönegrad Ca 31 eller Ca 33 i överensstämmelse med de av riksdagen

godkända, i prop. nr 241/1952 angivna grunderna.

Medelsbehovet för arvoden åt timlärare beräknas öka med dels nyssnämnda

belopp av 134 700 kronor, dels ock — beträffande den personal, som

redan tidigare avlönats från anslaget — 43 600 kronor i anledning av under

1952 företagen höjning av timlärartaxan. Med hänsyn till den höjning

av vissa timlärararvoden, som följer av riksdagens beslut i anledning av

prop. nr 241/1952, bör till arvodena anvisas ytterligare 48 000 kronor. Den

sammanlagda ökningen av medelsbehovet för ersättning åt timlärare beräknas

till 226 300 kronor.

Kostnaderna för den förordade nya lektorstjänsten i Göteborg beräknas

till 23 000 kronor. Enligt beslut av riksdagen år 1952 har lönegradsplace
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 10.

ringen höjts för rektorer, lektorer och adjunkter vid sjöbefälsskolorna; vidare

skall den för de allmänna och tekniska läroverken gällande reglerade

befordringsgången för icke-ordinarie lärare äga motsvarande tillämpning vid

sjöbefälsskolorna såvitt angår lärare av jämförligt slag. De härigenom uppkommande

merkostnaderna beräknas till 83 000 kronor.

För skrivbiträdeshjälp på rektorsexpeditionerna har under anslaget för

innevarande budgetår beräknats 2 400 kronor. Härjämte disponeras för samma

ändamål bidrag från handels- och sjöfartsfonden. Då enligt departementschefen

medel i fortsättningen ej bör ställas till förfogande från fonden,

föreslås att anslaget uppräknas med 15 000 kronor för ersättning till

skrivhjälp.

Förslaget i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsökningar.

Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka,

att de nya undervisningsplanerna nu fastställas och att de extra klasserna

infogas i organisationen. Mot förslaget om inrättande av en ny ordinarie

lektor stjänst i maskinteknik in. m. har utskottet icke något att erinra liksom

ej heller mot de verkställda kostnadsberäkningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för

sjöbefälsskolorna vidtaga den ändring, som angivits i statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 2 januari 1953;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 456 700

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis 8 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 602 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 258 900

Summa kronor 1 326 200;

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar..................... 14 000

Nettoutgift kronor 1 312 200;

c) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1953/

54 anvisa ett förslagsanslag av 1 312 200 kronor.

11 :o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 13, s. 16 och 17), innebärande en främst av belastningen å anslaget

föranledd anslagshöjning av 11 900 kronor, hemställer utskottet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

7

att riksdagen må till Sjöbefålsskolorna: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 54 100

kronor.

12 :o) Sjöbefälsskolornä: Materiel, böcker m, m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 14, s. 17 och 18), innebärande att för här ifrågavarande

ändamål anvisas ett särskilt reservationsanslag, och under erinran om

att kostnaderna härför hittills bestritts av sjöbefälsskolornas omkostnadsanslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolornä: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

13:o) Sjöbefälsskolornä: Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 18), innebärande en anslagshöjning

av 1 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolornä: Kompletteringskurs

vid högre tekniskt läroverk för budgetåret 1953/54 anvisa

ett anslag av 6 000 kronor.

14:o) Sjöbefälsskolornä: Praktisk lärarkurs. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 16, s. 18 och 19) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolornä: Praktisk lärarkurs

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

3 700 kronor.

15:o) Sjöbefälsskolornä: Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 17, s. 19 och 20) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 8 700

kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Huss (I: 76) och den andra inom andra kammaren av herrar

Swedberg och Widén (11:96), hemställts, att riksdagen med ändring av

Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till kommerskollegii framställning måtte

besluta anvisa till arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs vid sjöbefälsskolorna

ett belopp av 19 080 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen 1:76.

Kommerskollegium har hemställt, att till arvoden åt deltagare i praktisk

lärarkurs anvisas 19 080 kronor.

Till stöd härför anför kollegium, att lärarkandidat vid de allmänna läroverken,

som genomgår praktisk lärarkurs, uppbar under föregående budgetår

särskilt arvode. Då den praktiska lärarkursen vid sjöbefälsskolornä mot
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr JO.

svarar ifrågavarande kurser vid de allmänna läroverken, bör enligt kollegium

sådant arvode även utgå till lärarkandidaterna vid sjöbefälsskolorna.

Departementschefen framhåller, att enligt beslut av föregående års riksdag

vid höstsessionen skall lärare i den reglerade befordringsgången vid de

allmänna läroverken erhålla oavkortad lön under deltagande i praktisk

lärarkurs. Sådan kurs har ansetts böra jämställas med exempelvis de inom

kommunikationsverken anordnade kurserna för dessa verks tjänstemän.

Befordringsgången är emellertid enligt departementschefen icke tillämplig å

deltagarna i den praktiska lärarkursen vid sjöbefälsskolorna. Departementschefen

anser det önskvärt, att även dessa lärarkandidater tillerkänns visst

bidrag under den tid av fyra månader, som kursen pågår, och förordar, att

arvode utgår med ett belopp av 360 kronor i månaden. Med hänsyn till det

beräknade antalet deltagare i kursen — 6 lärarkandidater — föreslås anslaget

skola uppföras med 8 700 kronor.

Utskottet. Det motionsvis gjorda yrkandet sammanfaller med kommerskollegii

framställning den 29 augusti 1952, vari föreslagits att deltagarna i den

praktiska kursen vid sjöbefälsskolorna skola komma i åtnjutande av samma

arvode som lärarkandidaterna vid de allmänna läroverken. Utskottet vill i

anledning härav erinra om att enligt grunderna i den av 1952 års riksdag

(höstsessionen) godkända propositionen nr 241 angående lönegradsplaceringen

för vissa tjänster m. m. skall lärare i befordringsgången under deltagande

i praktisk lärarkurs i stället för särskilt arvode åtnjuta oavkortad lön.

Departementschefen har framhållit, att befordringsgången icke är tillämplig

å deltagarna i den praktiska lärarkursen vid sjöbefälsskolorna. Med anledning

av detta uttalande vill utskottet bringa i erinran, att enligt förberörda

proposition skall den vid de allmänna och tekniska läroverken gällande

reglerade befordringsgången för icke-ordinarie lärare äga motsvarande tilllämpning

vid sjöbefälsskolorna för lärare av jämförligt slag. Härav följer,

att befordringsgången är tillämplig i vad avser ifrågavarande lärarkategori

i sådana ämnen, som äga motsvarighet vid de allmänna och tekniska läroverken.

Med hänsyn härtill kan fråga alltså uppkomma om befordringsgångens

tillämplighet på deltagarna i den praktiska lärarkursen vid sjöbefälsskolorna.

För sådant fall synes Kungl. Maj :t böra äga att, för att kunna

bereda lärarkandidaterna förmånen av oavkortad lön under kursen, avföra

härav föranledda merkostnader å förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 76 och II: 96, till Sjöbefälsskolorna:

Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 8 700 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO.

9

Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

16:o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar. Sveriges geologiska

undersökning: Omkostnader. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning.

Sveriges geologiska undersökning: Malmletning. Sveriges geologiska undersökning:

Inventering av torvmossar. Beträffande Kungl. Maj :ts framställning

om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 18) avgiver utskottet särskilt

utlåtande denna dag, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

17 :o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 19, s. 22), innebärande en anslagsminskning av 6 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för statens gruvegendom

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 34 000 kronor.

18:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 20, s. 22—24) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för statens provningsanstalt, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54,

dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 1 554 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 310 000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört vid anmälan

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås att befattningen

som värmeledningsskötare i Ca 12 omvandlas till en tjänst som mekaniker

i Ca 13.

Förslaget i övrigt innebär i huvudsak automatiska kostnadsökningar.

Utskottet. Under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj :ts

förslag under bilaga 2 i årets statsverksproposition och då den verkställda

anslagsberäkningen synes böra godtagas, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens provningsanstalt, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 2

januari 1953;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 323 500

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t............. 1 200

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis ... 217 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 491 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 520 000

Summa kronor 1 554 000;

c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 554 000 kronor.

19:o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 21, s. 25 och 26), innebärande en av belastningen å anslaget

och prisstegringar föranledd anslagshöjning av 33 200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

274 700 kronor.

20:o) Statens provningsanstalt: Utrustning. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 22, s. 26—29) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 135 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 120 000 kronor.

Till utrustning för anstalten föreslår departementschefen samma belopp

som för löpande budgetår.

Departementschefen anser det önskvärt, att åtgärder vidtages för att möjliggöra

officiell provningsverksamhet även på andra orter än i Stockholm

och Göteborg, där sådan verksamhet hittills bedrivits. Framförallt inom det

byggnadstekniska området anses en lokalt organiserad provningsverksamhet

vara till stort gagn. Enligt ett inom handelsdepartementet utarbetat organisationsförslag

skall den lokala provningsverksamheten — anordnad vid

tre högre tekniska läroverk — i såväl administrativt som tekniskt hänseende

underställas statens provningsanstalt. Förslaget har tillstyrkts av statskontoret

och statens provningsanstalt, under det att de berörda läroverken ansett,

att verksamheten borde administreras av dem själva. Då det torde

innebära en förenkling, om den lokala provningsverksamheten inordnas under

statens provningsanstalt, anser departementschefen ett sådant arrangemang

i princip vara att föredraga. Departementschefen vill emellertid nu

endast förslå att lokal provningsverksamhet under nästa budgetår anordnas

försöksvis vid ett läroverk i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,

som angivits i departementspromemorian. En viss materielanskaffning

anses vara erforderlig när verksamheten sättes i gång. Departements
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

11

chefen beräknar härför 15 000 kronor, vilket belopp ansetts böra upptagas

under förevarande anslag. Ersättning till personal samt övriga utgifter för

verksamheten föreslås skola bestridas från statens provningsanstalts avlönings-

och omkostnadsanslag.

Utskottet. Departementschefens förslag i fråga om decentralisering av

provningsverksamheten har icke givit utskottet anledning till erinran. Den

verkställda anslagsberäkningen godtages.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

135 000 kronor.

21 :o) Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 23, s. 29—34) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för flygtekniska försöksanstalten,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för flygtekniska försöksanstalten, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54, dels ock till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 457 100 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 986 800 kronor.

Departementschefen framhåller, att verksamheten vid försöksanstalten väsentligt

ökat i omfattning. Inkomsterna för budgetåret 1950/51 utgjorde

drygt 1 miljon kronor, medan de för innevarande budgetår har beräknats

till 1,8 miljon kronor; för nästa budgetår väntas de stiga till 2 285 000 kronor.

Anstalten bedriver även egen forskning och kostnaderna för denna framkommer

som skillnaden mellan utgifterna å avlönings- och omkostnadsanslagen

samt inkomsterna. Denna nettoutgift angavs i föregående års statsverksproposition

till 700 000 kronor. Anstalten har nu begärt att nettoutgiften

skall höjas till 1 160 000 kronor. Departementschefen beräknar densamma

för nästa budgetår till högst 1 000 000 kronor, därvid hänsyn tagits till

att den nya vindtunnelanläggningen bör utnyttjas icke blott för beställda

uppdrag utan även för anstaltens egen forskning.

Departementschefen föreslår, att den nya vindtunnelanläggningen tills vidare

får bilda en särskild sektion inom anstalten och att till sektionschefen

får utgå arvode, motsvarande skillnaden mellan vederbörandes egen lön och

lön i lönegraden Cp 10, dock högst 225 kronor för månad.

Beträffande den personal, som erfordras för den nya anläggningen, förordar

departementschefen, att följande tjänster inrättas för ändamålet, nämligen

en förste forskningsingenjör i Ce 33, eu förste forskningsingenjör i Ce

31, en förste avdelningsingcnjör i Ce 29, en avdelningsingenjör i Cg 27, tre

försöksledare, varav en i Ce 25, en i Cg 25 och en i Ce 23, en ritare i Ce 19,

tre tekniker, varav två i Ce 17 och eu i Cg 15, eu kontorist i Cg 13 och slutligen

ett kanslibiträde i Cg 11.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Till extra ordinarie stat föreslås överförda en förste avdelningsingenjör,

vilken samtidigt i anslutning till resultatet av tjänsteförteckningsrevisionen

bör uppflyttas till lönegraden Ce 31, en kansliskrivare och ett kanslibiträde.

Förslaget i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsökningar.

Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka,

att nettoutgiften för nästa budgetår beräknas till högst 1 miljon kronor.

Mot de föreslagna ändringarna i personalförteckningen för försöksanstalten

har utskottet icke funnit något vara att erinra liksom ej heller mot anslagsberäkningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för flygtekniska försöksanstalten, som

angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 2

januari 1953;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygtekniska försöksanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 103 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........... 16 200

3. Avlöningar till extra tjänstemän, verkstadsarbe
tare

och tillfälliga biträden, förslagsvis....... 1 062 700

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .... 584 800

5. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 690 000

Summa kronor 2 457 100;

c) till Flygtekniska försöksanstalten: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 457 100 kronor.

22:o) Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 24, s. 35—37), innebärande en anslagshöjning av

314 800 kronor, som främst föranletts av emotsedd utvidgning av verksamheten

vid anstalten, hemställer utskottet.

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 830100 kronor.

23:o) Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering av maskiner och utrustning.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 25, s. 37 och 38), som

innebär anskaffning av en dagtryckprovmaskin och sex automatiska skri
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

13

vare, får utskottet, under erinran om att anslaget för löpande budgetår uppförts

med 62 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering

av maskiner och utrustning för budgetåret 1953/

54 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

24:o) Flygtekniska försöksanstalten: Utrustning för vindtunnelanläggning

m. m. Beträffande Kungl. Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande

ändamål (punkt 26) har riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse

nr 104), varom utskottet velat här

erinra.

25 :o) Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 27, s. 39—42), innebärande dels överföring

till ordinarie stat av två kontorsbiträdestjänster, dels höjning med 200

kronor av arvodet till institutets bibliotekarie, dels ock automatiska kostnadshöjningar,

får utskottet under erinran om att anslaget för löpande budgetår

uppförts med 336 700 kronor hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen

för statens hantverksinstitut, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 2 januari

1953;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens hantverksinstitut,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 118 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t............................... 6 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 151 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 135 000

Summa kronor 411000;

c) till Statens hantverksinstitut: Avlöningar till viss personal

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

411 000 kronor.

26:o) Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 28, s. 42), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Vissa omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 10.

27:o) Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m. Ivungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29, s. 42—46) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 245 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 170 000 kronor.

Till följd av prisstegringarna och de ökade lönekostnaderna uppstod under

föregående budgetår en betydande utgiftsökning. En förstärkning av anslaget

syntes nödvändig, och riksdagen anvisade i detta syfte ett belopp av

50 000 kronor å lilläggsstat för budgetåret 1951/52.

Det har icke varit möjligt att öka inkomsterna i takt med utgifterna, och

för nästa budgetår hemställer institutets styrelse om en höjning av anslaget

med 90 000 kronor. Institutets finansiella läge är sådant, framhåller departementschefen,

att det synes angeläget, att ett stabilt ekonomiskt underlag

för verksamheten erhålles. Det ökade stöd, som kan lämnas institutet från

staten, bör koncentreras härpå. Departementschefen anser att verksamheten

nu bör konsolideras och tillfälle beredas institutet att arbeta under lugnare

ekonomiska förhållanden. I första hand synes därvid pensionsfrågan för konsulentpersonalen

böra lösas samt en höjning av arvodena till speciallärarna

genomföras. Även för omkostnader har ytterligare medel ansetts erforderliga.

Det är ovisst, framhåller departementschefen, om inkomsterna under nästa

budgetår — särskilt av informationsverksamheten — kommer att uppgå till

av institutet angiven storlek, varför de enligt departementschefen försiktigtvis

bör uppskattas till ett något lägre belopp än institutet beräknat.

På anförda skäl föreslås, att anslaget för nästa budgetår höjes. Departementschefen

förordar, att det uppräknas med 75 000 kronor till 245 000 kronor.

Departementschefen förutsätter, att institutet liksom hittills skall få disponera

samtliga inkomster för täckande av utgifter för kursverksamheten

in. in.

Utskottet instämmer i departementschefens uttalande, att hantverksinstitutets

verksamhet nu bör konsolideras och tillfälle beredas institutet att arbeta

under lugnare ekonomiska förhållanden. Utskottet vill i sådant syfte

tillstyrka, att anslaget höjes från 170 000 kronor till 245 000 kronor. I likhet

med departementschefen anser utskottet, att institutet liksom hittills skall

få disponera samtliga inkomster för täckande av utgifter för kursverksamheten

m. m.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Bidrag till

kursverksamheten m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 245 000 kronor.

28:o) Statens hantverksinstitut: Utrustning och inredning. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 30, s. 46 och 47), innebärande en anslagshöjning

av 10 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

15

att riksdagen må till Statens hantverksinstitut: Utrustning

och inredning för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

29:o) Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Weiland (I: 252) och den andra inom andra kammaren av herrar Carlsson i

Tibro och Mårtensson i Smedstorp (11:285), har hemställts, att riksdagen

måtte till Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 285.

Utskottet vill erinra, att rationaliseringsverksamheten inom hantverket och

den mindre industrien har i stort sett bedrivits och utvecklats med hjälp av

de intäkter, som inflyta dels genom bidrag från branschorganisationer och

dels genom ersättning från enskilda företag för utförda uppdrag.

Utskottet inser väl betydelsen av ett intensifierat rationaliseringsarbete på

här ifrågavarande område och anser att ett ekonomiskt statligt stöd åt denna

verksamhet skulle vara önskvärt. Under punkt 27 i det föregående har

utskottet emellertid tillstyrkt, att anslaget till kursverksamheten in. in. vid

statens hantverksinstitut höjes från 170 000 kronor till 245 000 kronor i

syfte att åstadkomma ett bättre ekonomiskt underlag för verksamheten än

vad hittills varit fallet. Med hänsyn härtill anser utskottet sig icke böra

tillstyrka, att särskilda medel anvisas för rationaliseringsundersökningar utöver

vad som för detta ändamål kan rymmas inom ramen för nämnda anslag.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att föregående års riksdag

avslog motioner av samma innehåll som de nu förevarande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att motionerna 1: 252 och II: 285 icke må av riksdagen bifallas.

30:o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 31, s. 47—50), innebärande en anslagshöjning

av 18 000 kronor, varav 13 000 kronor avses för akademiens centrala

verksamhet och 5 000 kronor för verksamheten vid försöksstationen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:

Akademien för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag

av 170 000 kronor.

31 :o) Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig och

industriell representation i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 32, s. 50 och 51), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Bidrag till lagen jörsvetenskapsakademien:

Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation

i utlandet för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 57 600 kronor.

32 :o) Statens tekniska forskningsråd. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 33, s. 51 och 52), innebärande en anslagshöjning av 6 100 kronor,

varav 2 000 kronor avses för tillfällig arbetshjälp åt rådets registrator och

för rådets expensmedel, medan återstoden är föranledd av den allmänna

lönehöjningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens tekniska forskningsråd för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 72 800 kronor.

33 :o) Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 34, s. 53 och 54), innebärande en av ökade löner och priser

föranledd anslagshöjning av 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniskt-vetenskaplig forskning

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 1 395 000 kronor.

34:o) Bidrag till svenska träforskningsinstitutet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 35, s. 54—57) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 750 400 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 673 000 kronor.

I anledning av redan företagen uppräkning av arvodet till institutets styresman

föreslås anslaget höjt med 2 000 kronor. Vidare föreslås att av statsmedel

utgående lön till avdelningschef vid institutet, vilken icke tillika är

professor vid tekniska högskolan i Stockholm, skall höjas till det belopp,

som motsvarar den nuvarande lönen till sådan professor. Som villkor för

höjningen synes i avtalet böra föreskrivas, att den nuvarande innehavaren

av befattningen skall vara skyldig att undervisa vid högskolan i samma

omfattning som hittills eller fyra timmar per vecka. Härvid förutsätter departementschefen,

att den från högskolan utgående ersättningen för denna

undervisning skall tillfalla institutet; dock anses avdelningschefen av ifrågavarande

ersättning böra erhålla så stort belopp, att han icke vidkännes

minskning i sina nuvarande sammanlagda löneförmåner. Då sagda ersättning

f. n. uppgår till 5 300 kronor för år, vilket belopp överstiger den ifrågasätta

lönehöjningen jämte rörligt tillägg, är enligt departementschefen någon

höjning av anslaget i anledning av styrelsens hemställan i denna del

icke nu erforderlig.

Å posten till rörligt tillägg beräknas för nästa budgetår en höjning med

67 300 kronor.

Bidraget till pensionsavgifter föreslås skola höjas med 3 300 kronor med

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

17

stöd av gällande avtal. I anledning av de av styrelserna för träforskningsinstitutet,

textilforskningsinstitutet och institutet för konserveringsforskning

gjorda framställningarna rörande den av statsmedel bekostade pensioneringen

av viss personal vid dessa institut förordar departementschefen,

att denna fråga tages under omprövning av 1951 års pensionsutredning. Det

synes departementschefen emellertid skäligt, att ifrågavarande befattningshavare,

i avvaktan på resultatet av nämnda omprövning, redan nu tillförsäkras

viss provisorisk höjning av pensionerna som kompensation för levnadskostnadernas

stegring. Departementschefen förordar att denna höjning

åstadkommes genom pensionstillägg av statsmedel. Därest riksdagen icke

har något att erinra, förutsattes det få ankomma på Kungl. Maj :t att vid

eventuellt uppkommande pensionsfall meddela närmare föreskrifter rörande

pensionstilläggens storlek. Under innevarande och nästa budgetår beräknas

icke någon av här avsedda befattningshavare komma i åtnjutande av pension.

Någon utgift för de nu föreslagna pensionstilläggen torde sålunda icke

komma att åsamkas staten under nämnda budgetår.

Statens bidrag till institutets kostnader för städning föreslås för nästa

budgetår höjt med 4 800 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att angiven personal hos träforskningsinstitutet,

textilforskningsinstitutet och institutet för konserveringsforskning

i avvaktan på resultatet av 1951 års pensionsutredning av

statsmedel tillförsäkras viss provisorisk höjning av pensionerna som kompensation

för levnadskostnadernas stegring. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att vid eventuellt uppkommande pensionsfall meddela närmare

föreskrifter rörande pensionstilläggens storlek. Departementschefens förslag

i övrigt under förevarande punkt tillstyrkas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till svenska träforskningsinstitutet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

750 400 kronor.

35 :o) Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 36, s. 57—59), innebärande en anslagshöjning av

15 400 kronor, varav 12 700 kronor avse rörligt tillägg, 200 kronor olycksfallsförsäkringsavgifter

samt 2 500 kronor bidraget till pensionsavgifter, får

utskottet under erinran om sitt uttalande under nästföregående punkt hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

122 000 kronor.

36 :o) Bidrag till metallografiska institutet. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 37, s. 59), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

2 liilumg till riksdagens protokoll 1953. 0 samt. Nr 10.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Bidrag till metallografiska institutet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 23 700

kronor.

37 ro) Bidrag till institutet för konserveringsforskning. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 38, s. 60—63) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 368 600 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 275 000 kronor.

Av styrelsen för institutet gjord framställning om höjning av statens bidrag

till institutet i vad avser medel till lönehöjning åt en assistent samt till

löner åt ett kontorsbiträde, en laboratoriechef och viss ytterligare personal

ävensom till höjt rörligt tillägg går icke utöver statens avtalsenliga åtaganden

och bör enligt departementschefen sålunda föranleda motsvarande uppräkning

av anslaget. Departementschefen tillstyrker alltså, att anslaget för

nästa budgetår i enlighet med styrelsens förslag för nu nämnda ändamål

höjes med sammanlagt i runt tal 106 700 kronor. Det förutsättes få ankomma

på Kungl. Maj :t att pröva frågan om ersättning till nyssnämnda assistent.

Statens bidrag till pensionsavgifter föreslås skola i enlighet med styrelsens

med stöd av gällande avtal gjorda hemställan höjas med 3 800 kronor. Vad

i övrigt angår frågan om pensioneringen av vissa befattningshavare vid institutet

hänvisas till vad därom anförts vid anmälan av styrelsens för Svenska

träforskningsinstitutet anslagsäskanden för nästa budgetår.

Statsbidraget för nästa budgetår till institutets omkostnader bör enligt

departementschefen i enlighet med gällande avtal beräknas med beaktande

av den förutsedda omfattningen av institutets verksamhet och med utgångspunkt

från det i avtalet angivna maximibeloppet av 60 000 kronor för år.

Med hänsyn till den väntade omfattningen av institutets verksamhet under

nästa budgetår beräknas bidraget till omkostnader till 55 000 kronor, vilket

belopp med 10 000 kronor överstiger motsvarande bidrag för innevarande

budgetår.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

verkställda beräkningen av anslaget för nästa budgetår, får under

hänvisning till sitt under punkt 34 i det föregående gjorda uttalande hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för konserveringsforskning

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 368 600 kronor.

38 :o) Bidrag till Hemmens forskningsinstitut. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 39, s. 63—69) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 130 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Boo m. fl. (I: 17) och den andra inom andra kammaren av fru Eriksson

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

19

i Stockholm m. fl. (II: 26), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret

1953/54 bevilja Hemmens forskningsinstitut ett statsanslag av 180 000

kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Osvald (I: 253) och den andra inom andra kammaren av fröken Ager

in. fl. (II: 289), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1953/54

bevilja Hemmens forskningsinstitut ett med 50 000 kronor förhöjt reservationsanslag

för inrättande av en särskild upplysningsavdelning inom institutet.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna II: 26 och II: 289.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 130 000 kronor.

Institutets styrelse har framlagt förslag till omorganisation av institutet.

Departementschefen tillstyrker, att detsamma i stort sett lägges till grund

för den tillämnade omorganisationen, såvitt angår huvudmannaskapet för

institutet. Vad beträffar förslaget rörande styrelsens storlek och sammansättning

anser departementschefen viss jämkning böra ske med hänsyn bl. a.

till att staten, som lämnar det största bidraget till institutet, hör erhålla en

starkare representation än som avses i förslaget. Överläggningar om nu

nämnda och vissa andra, smärre justeringar av omorganisationsförslaget pågår

för närvarande med institutets huvudmän och styrelse. Det förutsättes

få ankomma på Kungl. Maj :t att ta slutlig ställning till frågan om institutets

blivande organisation.

Departementschefen är nu icke beredd att tillstyrka en sammanslagning

av institutet och Aktiv hushållning. Den omorganisation, som förutses, anses

icke i och för sig utgöra något hinder för att eu dylik sammanslagning sker

framdeles vid lämplig tidpunkt.

Institutets behov av rörelsekapital och bidrag till verksamheten under

första halvåret 1953 synes departementschefen med hänsyn till föreliggande

omständigheter, särskilt önskemålet att skapa en någorlunda stabil grund

för den fortsatta verksamheten, böra tillgodoses på det sätt institutet föreslagit,

innebärande att det belopp av 50 000 kronor, som ännu återstår av

anslaget för innevarande budgetår, utbetalas till institutet för alt reserveras

såsom rörelsekapital och att institutet tilldelas ett ytterligare statsbidrag å

115 000 kronor. Medel för sistnämnda ändamål har äskats på tilläggsstat II

för innevarande budgetår. För nästa budgetår äskas oförändrat anslagsbelopp.

Utskottet, som tagit närmare del av det av forskningsinstitutet framlagda

omorganisationsförslaget, har i stort sett icke något att erinra mot

detsamma. I vad avser styrelsens storlek och sammansättning synas dock

enligt utskottets mening vissa jämkningar höra ske i anslutning till vad departementschefen

härutinnan anfört, varjämte hör beaktas, att styrelsen i

möjligaste mån erhåller eu allsidig sammansättning med hänsyn till berörda

organisationer.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Tanken på en sammanslagning av Hemmens forskningsinstitut och Aktiv

hushållning har i några remissyttranden ånyo framförts. Departementschefen

uttalar med anledning härav, att den omorganisation, som förutses,

icke i och för sig torde utgöra något hinder mot att en dylik sammanslagning

framdeles sker vid lämplig tidpunkt. Utskottet vill för sin del framhålla, att

utskottet icke har något att invända mot att en samordning härvidlag kommer

till stånd, om efter förnyade överväganden en sådan åtgärd anses lämpligen

böra ifrågakomma.

Enligt omorganisationsförslaget skall institutet ändra sitt räkenskapsår

från kalenderår till att sammanfalla med det statliga budgetåret. I samband

härmed föreslår departementschefen, att ett belopp av 50 000 kronor, som

ännu återstår av anslaget för innevarande budgetår, utbetalas till institutet

för att reserveras såsom rörelsekapital, ävensom att institutet tilldelas ett

ytterligare statsbidrag å 115 000 kronor, för vilket ändamål medel äskats på

tilläggsstat för sistnämnda budgetår. Anslaget för nästa budgetår föreslås

uppfört med oförändrat belopp, 130 000 kronor. Utskottet, som får erinra

om att riksdagen numera beviljat ifrågavarande tilläggsanslag, anser angeläget

att institutets likviditet stärkes och har icke något att invända mot de

föreslagna medelsanvisningarna i övrigt. Motionsvis har emellertid yrkats

förhöjning av anslaget för nästa budgetår, i motionerna I: 17 och II: 26 med

50 000 kronor samt i motionerna 1: 253 och II: 289 med enahanda belopp för

inrättande av en särskild upplysningsavdelning inom institutet. Utskottet vill

med anledning härav framhålla, att departementschefens av utskottet tillstyrkta

förslag överensstämmer helt med institutets framställning rörande

medelsbehovet för innevarande och nästa budgetår. Utskottet, som vill understryka

hemhushållets och hemarbetets stora samhälleliga betydelse och

finner ett främjande av institutets verksamhet önskvärt, anser sig dock icke

nu böra förorda större medelsanvisning än vad institutet föreslagit. Motionerna

avstyrkas alltså. Utskottet vill härjämte framhålla, att utskottet ifrågasätter,

om det icke för närvarande är mera angeläget att åt institutet skapa

en någorlunda stabil grund för den fortsatta verksamheten än att anslå medel

för en utvidgning av institutets kapacitet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:17 och 11:26 samt 1:253 och

II: 289, till Bidrag till Hemmens forskningsinstitut för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 130 000 kronor.

39:o) Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för vissa forskningsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 40, s. 69 och 70), innebärande en

anslagsminskning av 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för

vissa forskningsarbeten för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

21

40 :o) Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget Atomenergi. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 41, s. 70—73) att dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att medgiva utläggande av beställningar avseende förnödenheter för

Aktiebolaget Atomenergi inom en kostnadsram av 15 000 000 kronor, dels

ock till Atomenergiforskning in. in. inom Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 7 100 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 000 kronor.

Av för nästa budgetår äskat anslag, 7,i miljoner kronor, är viss del avsedd

att täcka beräknad fördyring av fasta anläggningar och andra investeringsobjekt.

Ehuru det kan ifrågasättas om icke medel för dylika ändamål borde

anvisas å särskilt investeringsanslag, vill departementschefen med hänsyn

till tidigare praxis beträffande medelsanvisningen till bolaget icke motsätta

sig att hela beloppet anvisas å förevarande anslag. Därest så sker, bör emellertid,

framhåller departementschefen, bolaget, i den mån medel från anslaget

disponeras för nyssnämnda investeringsändamål, till staten avlämna

skuldförbindelse å motsvarande belopp. Det förutsättes få ankomma på

Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter rörande förbindelsens innehåll.

Bolagets verksamhet inträder under nästa budgetår i ett nytt skede, i

det att uranextraktionsverket vid Kvarntorp och den första atomreaktorn,

om intet oförutsett inträffar, då kommer att färdigställas. I detta läge har

bolaget väckt frågan om sin framtida verksamhet och framlagt en plan för

denna. Kostnaderna för planens genomförande kommer att bli avsevärda.

Bolagets löpande kostnader väntas successivt stiga till omkring 10 miljoner

kronor för år, om planen förverkligas. Engångskostnaderna beräknas till

minst 29 miljoner kronor, varav 15 miljoner kronor avses för anskaffning

av vissa förnödenheter till ytterligare en reaktor. Bolaget har för att trygga

leverans i god tid begärt bemyndigande att redan nu beställa dessa förnödenheter.

I de flesta länder pågår för närvarande ett intensivt arbete för alt utforska

de tekniska och ekonomiska möjligheterna att för fredliga ändamål

frigöra och utnyttja atomenergien. Det är enligt departementschefens mening

angeläget, att även vårt land, efter måttet av sina resurser, håller sig

väl framme i utvecklingen på detta område. Till följd av den stränga sekretess,

varmed forskningsresultaten omgärdas på de flesta håll, är självständiga

insatser av betydande storlek nödvändiga. Det synes departementschefen

ligga i sakens natur, att kostnaderna för dessa insatser helt eller till

övervägande delen får bäras av staten. Såvitt departementschefen kunnat

finna innebär den framlagda planen en i stort sett godtagbar avvägning mellan

å ena sidan önskemålet att så snabbt som möjligt uppnå eftersträvade

resultat och å andra sidan nödvändigheten att hålla de ekonomiska uppoffringarna

inom rimliga gränser. Departementschefen förordar därför, att bolagets

verksamhet tills vidare bedrives i huvudsaklig överensstämmelse med

ifrågavarande plan. Diirest riksdagen icke har något att erinra, anses bolaget

böra erhålla det begärda beställningsbemyndigandet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet. Den verkställda beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår

samt vad departementschefen i samband därmed föreslagit synes

utskottet böra godtagas. Utskottet tillstyrker därför, att anslaget bestämmes

till 7 100 000 kronor, innebärande i förhållande till motsvarande anslag för

löpande budgetår en höjning med 2 100 000 kronor. På av departementschefen

anförda skäl vill utskottet icke framställa någon erinran mot att

Aktiebolaget Atomenergi erhåller det begärda beställningsbemyndigandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar

avseende förnödenheter för Aktiebolaget Atomenergi

inom en kostnadsram av 15 000 000 kronor;

b) till Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget

Atomenergi för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 7 100 000 kronor.

41 :o) Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för torvforskning. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 42, s. 73 och 74), som innebär att

700 000 kronor anvisas till försöksanläggningen för våtkolning av torv och

oförändrat bidrag till bolagets torvforskning i övrigt, får utskottet under

erinran om att anslaget för löpande budgetår uppförts med 900 000 kronor

hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling

för torvforskning för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 1 100 000 kronor.

42 :o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och

småindustri. Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. m. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkterna 43 och 44, s. 74—77) att för budgetåret

1953/54 anvisa dels till förstnämnda ändamål ett reservationsanslag

av 370 000 kronor, dels ock till sistnämnda ändamål ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lodenius m. fl. (I: 250) och den andra inom andra kammaren av

herr Pettersson i Dahl m. fl. (II: 347), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

anvisa dels till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk

och småindustri ett reservationsanslag av 475 000 kronor, dels ock till

Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. in. ett reservationsanslag

av 2 500 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Näslund och Axel Andersson (1:249) och den andra inom andra

kammaren av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl. (II: 267), i vilka hemställts,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

23

att riksdagen måtte besluta dels att en lånefond inrättas för Lån till företagareföreningarna

att upptagas bland statens utlåningsfonder, dels ock att

till Lån till företagareföreningarna under kapitalbudgeten för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Näslund och Axel Andersson (I: 248) och den andra inom andra kammaren

av herr Gustafsson i Skellefteå m. fl. (II: 266), i vilka hemställts

att riksdagen vid behandlingen av statsverkspropositionen, tionde huvudtiteln,

måtte besluta för budgetåret 1953/54 dels till Upplysnings- och organisationsverksamhet

i fråga om hantverk och småindustri anvisa ett reservationsanslag

av 475 000 kronor, dels, under förutsättning att yrkandet om inrättandet

av en lånefond för lån till företagareföreningar bifalles, till Kostnader

för främjande av företagsamhet anvisa ett reservationsanslag av 150 000

kronor, dels ock, under förutsättning att ett investeringsanslag på 3 000 000

kronor beviljas för ovannämnda lånefond, till avskrivning av detta anslag

anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Helmer Persson och Öhman (I: 251) och den andra inom andra kammaren

av herrar Holmberg och Hagberg i Stockholm (II: 270), i vilka hemställts,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller om utredning

och översyn av fonden för hantverks- och småindustrikredit med inriktning

på att skapa vidgade möjligheter för små företagare till krediter till förmånliga

villkor, och likaledes hemställer om förslag från Kungl. Maj :t till 1954

års riksdag med förslag i anledning av utredningsresultatet,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Gustafsson i Skellefteå och

Carlsson i Stockholm väckt motion (II: 268), vari hemställts, att riksdagen

måtte bevilja ett anslag av 25 000 kronor till organisationen Hantverkarnas

ungdomsrörelse för budgetåret 1953/54 under 10 :e huvudtiteln, rubriken

Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och småindustri.

Beräffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna 1:250, 11:266, 1:251 och 11:268.

Anslaget till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk

och småindustri är för innevarande budgetår uppfört med 370 000 kronor.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 21 november 1952 av anslaget utdelat

365 000 kronor som bidrag till femton företagareföreningar och liknande

sammanslutningar samt Sveriges hantverks- och småindustriorganisation.

Beträffande återstoden av anslaget har Kungl. Maj :t förklarat sig framdeles

vilja meddela beslut. Bidragen till företagareföreningarna är avsedda

för administrationskostnader.

För understöd till låne- och bidragsverksamheten inom vissa företagareföreningar

anlitades ursprungligen det under femte huvudtiteln uppförda

reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering. Från och

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 10.

med budgetåret 1948/49 har medel för nämnda och vissa andra ändamål utgått

från det under samma huvudtitel uppförda reservationsanslaget till

Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. in. Vid utgången av budgetåret

1951/52 kvarstod å sistnämnda anslag en reservation av 553 227

kronor, av vilket belopp emellertid endast i runt tal 280 000 kronor var disponibla

för utdelning av understöd in. m. För innevarande budgetår har å

anslaget anvisats 1 500 000 kronor (statsliggaren s. 326). Det för ifrågavarande

ändamål å anslaget disponibla beloppet utgjorde sålunda vid ingången

av budgetåret 1952/53 i runt tal (1 500 000 + 280 000 =) 1 780 000

kronor. Under nu löpande budgetår har Kungl. Maj :t från anslaget utlämnat

understöd med sammanlagt 1 101 800 kronor, varav till föreningen i

Norrbotten 350 000 kronor, föreningen i Västerbotten 400 000 kronor, föreningen

i Jämtland 200 000 kronor och föreningen i Bohuslän 150 000 kronor

samt till företagareföreningarnas förtroenderåd 1 800 kronor. Av understöden

till föreningarna har 10 procent lämnats som subvention och resten

som lån.

Sammanlagt har hittills till företagareföreningar utbetalts understöd av

statsmedel med 15 725 300 kronor, varav som subvention 2 917 300 kronor

och som lån 12 808 000 kronor.

Kommerskollegium hemställer, att anslaget till upplysnings- och organisationsverksamhet

i fråga om hantverk och småindustri för nästa budgetår höjes

till 475 000 kronor.

Departementschefen anser sig icke för närvarande kunna tillstyrka någon

höjning av anslaget till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om

hantverk och småindustri. Detta anslag föreslås skola för nästa budgetår

uppföras med oförändrat belopp.

Anslaget till kostnader för främjande av företagsverksamhet m. in., som

hittills anvisats under socialdepartementets huvudtitel, disponeras huvudsakligen

för understöd till företagareföreningarnas låne- och bidragsverksamhet.

Det torde, framhåller departementschefen, av praktiska skäl vara

lämpligt, att ärenden rörande denna verksamhet samt ärenden angående

upplysnings- och organisationsverksamhet handlägges inom ett och samma

departement. Företagareföreningarnas verksamhet syftar till att främja den

enskilda företagsamheten inom hantverk och småindustri. Ärenden rörande

industri samt hantverk och annan dylik hantering handlägges i allmänhet

inom handelsdepartementet. Efter samråd mellan de båda berörda departementen

har det med hänsyn härtill befunnits ändamålsenligt att hänföra

samtliga ärenden rörande företagareföreningarna och deras verksamhet till

handelsdepartementet. I enlighet härmed föreslås anslaget till kostnader för

främjande av företagsverksamhet in. in. skola från och med nästa budgetår

uppföras under tionde huvudtiteln. Då enligt departementschefen den statliga

stödverksamheten på förevarande område tills vidare bör fortsätta efter

i huvudsak samma riktlinjer som hittills, föreslås anslaget för budgetåret

1953/54 skola uppföras med oförändrat belopp, 1 500 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

25

Utskottet. Såsom i ärendet framhållits har det under socialdepartementets

huvudtitel uppförda anslaget till Kostnader för främjande av företagsverksamhet

m. in. disponerats huvudsakligen för understöd till företagareföreningarnas

låne- och bidragsverksamhet. Departementschefen föreslår nu,

att ärenden rörande såväl denna verksamhet som upplysnings- och organisationsverksamheten

handläggas inom ett och samma departement och att

därför förstnämnda anslag överflyttas till tionde huvudtiteln. Utskottet finner

praktiska skäl tala för den föreslagna anordningen och tillstyrker alltså

densamma.

I motionerna 1:249 och 11:267 föreslås, att för den del av anslaget till

Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. in., som skall lämnas

till företagareföreningarna i form av lån, icke upptages under driftbudgeten

utan att för ändamålet inrättas en särskild lånefond. Denna fråga är enligt

utskottets mening av beskaffenhet att icke lämpligen böra lösas isolerad utan

i ett större sammanhang avseende småföretagens rationalisering och finansiering.

Utskottet vill i anslutning härtill framhålla, att enligt vad utskottet

under hand inhämtat pågår inom handelsdepartementet en översyn av företagareföreningarnas

verksamhet, avseende såväl upplysnings- som låneverksamheten

till gagn för hantverk och småindustri. Vidare må erinras om att

statsrådet och chefen för finansdepartementet nyligen tillkallat sakkunniga

med uppdrag att verkställa utredning rörande utformningen av statliga

stödåtgärder i syfte att stimulera avsättning, produktion och sysselsättning

inom näringslivet. Denna utredning skall enligt givna direktiv som en huvuduppgift

taga upp frågan om statligt stöd i olika former åt företagsrationalisering.

Med hänsyn till sålunda pågående undersökningar och då enligt

vad utskottet erfarit det i förberörda motioner behandlade spörsmålet därvid

torde komma att bliva föremål för övervägande, kan utskottet icke biträda

yrkandet i motionerna i fråga. Härav följer, att utskottet avstyrker jämväl

motionerna I: 248 och II: 266, i vad de avse anslaget till Kostnader för främjande

av företagsverksamhet in. m.

Departementschefen föreslår, att anslagen för nästa budgetår till Upplysnings-

och organisationsverksamhet i fråga om hantverk och småindustri

samt till Kostnader för främjande av företagsverksamhet in. in. upptagas

med oförändrade belopp. I motionerna 1:250 och 11:347 yrkas emellertid,

att dessa anslag uppräknas med 105 000 kronor respektive 1 000 000 kronor,

under det att i förberörda båda motioner 1:248 och 11:266 förstnämnda

anslag föreslås höjt med 105 000 kronor. Utskottet, som väl inser betydelsen

av att småföretagsverksamheten inom industri och hantverk erhåller ett effektivt

och fruktbringande stöd från statens sida, anser sig dock i nuvarande

läge och med hänsyn till den avvägning, som måste göras beträffande

anslagen till olika handelsändamål, icke kunna förorda någon förhöjning

av de äskade anslagen. Dessa motioner avstyrkas alltså, de båda sistnämnda

såvitt nu är i fråga.

Då enligt utskottets mening det i motionerna I: 251 och II: 270 framförda

förslaget om utredning och översyn av fonden för hantverks- och småindustrikredit

särskilt i syfte att skapa vidgade möjligheter för småföretagare

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 10.

till krediter till förmånliga villkor torde komma under omprövning i det

större sammanhang, som utskottet i det föregående berört, kan utskottet ej

heller tillstyrka dessa motioner.

Vad slutligen beträffar det i motionen II: 268 gjorda yrkandet om statsbidrag

till Hantverkarnas ungdomsrörelse vill utskottet erinra om att Kungl.

Maj :t senast genom beslut den 28 mars 1952 avslagit av ungdomsrörelsen

gjord ansökan om dylikt bidrag. Emellertid har Kungl. Maj :t vid olika tillfällen

medgivit ungdomsrörelsen att få anordna varulotterier, varigenom inkomster

tillförts rörelsen. Enligt vad utskottet inhämtat torde organisatoriskt

sett Hantverkarnas ungdomsrörelse vara att betrakta som en underavdelning

inom Sveriges hantverks- och småindustriorganisation, varför det

till nämnda organisation utgående statsanslaget närmast borde anlitas för

det bidrag, som avses i motionen. Utskottet har i det föregående ansett sig

icke kunna tillstyrka förhöjning av nämnda statsanslag. Någon bidragsgivning

från detsamma till nu berörda ändamål torde alltså icke kunna ifrågakomma.

Utskottet förutsätter emellertid, att med hänsyn till den samhällsgagnande

verksamhet, som ungdomsrörelsen bedriver, möjligheter beredas

rörelsen att även framdeles anordna varulotterier. Av det anförda följer, att

utskottet avstyrker motionen.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 248 och II: 266 samt I: 250 och II: 347, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, ävensom motionen II: 268,

till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om

hantverk och småindustri för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 370 000 kronor;

b) avslå motionerna I: 249 och II: 267 om en lånefond för

lån till företagareföreningarna;

c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionerna 1:248 och 11:266 samt 1:250 och 11:347, samtliga

motioner såvitt nu är i fråga, till Kostnader för främjande

av företagsverksamhet m. m. för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor;

II. att motionerna 1:251 och 11:270 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

43: o) Upplysningsarbete avseende produktions- och exportfrågor. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45, s. 77—79) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Hammar väckt motion (II:

258) hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om ett reservationsanslag

för budgetåret 1953/54 på 250 000 kronor till Upplysningsarbete

avseende produktions- och exportfrågor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10. 27

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Under denna anslagsrubrik har 1949 och 1950 års riksdagar anvisat reservationsanslag

å sammanlagt 1 850 000 kronor. Nettoutgifterna från anslaget

har för budgetåren 1948/49—1951/52 uppgått till respektive ca 70 000,

590 000, 453 000 och 289 000 kronor. Reservationen å anslaget den 1 juli

1952 utgjorde 446 952 kronor.

Anslaget utnyttjas under inseende av ett i februari 1949 bildat samarbetsorgan,

benämnt Ekonomisk information. I detta organ, som arbetar under

ordförandeskap av statsrådet Sven Andersson, ingår representanter för

Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens

centralorganisation. Organet har tillkommit för att genom ekonomisk

upplysningsverksamhet stödja det arbete, som bedrives i det av statsrådet

Sköld ledda samarbetsorganet för produktions- och exportökning. För

närmare kännedom om Ekonomisk informations tidigare verksamhet torde

få hänvisas till prop. nr 83/1950.

Beträffande Ekonomisk informations fortsatta arbete framhålles i en av

Ekonomisk information den 19 november 1952 uppgjord promemoria, att

någon upplysningsverksamhet eller propaganda mot överrörligheten på arbetsmarknaden

och den onödiga frånvaron från arbetet, vilka företeelser

minskat i betydelse till följd av läget på arbetsmarknaden, icke längre erfordras.

I stället har emellertid andra arbetsmarknadsproblem kommit i

förgrunden. De inom Ekonomisk information samarbetande organisationerna

har enhälligt uttalat sig för att organet fortsätter sin verksamhet under

budgetåret 1953/54. Härvid har understrukits angelägenheten av att de frågor,

som kan uppkomma i samband med en av sysselsättningsläget nödvändiggjord

omflyttning på arbetsmarknaden, blir föremål för upplysningsåtgärder.

Det har även framhållits, att ett stort behov fortfarande föreligger

av upplysning rörande fortsatt rationalisering. Vad angår produktivitetsfrågor

i mera vidsträckt bemärkelse önskar Ekonomisk information fullfölja

den kampanj för aktivisering av företagsnämnderna, som nu pågår.

Organet vill dessutom fortsätta sitt arbete för att genom upplysning söka

nedbringa olycksfallsfrekvensen inom näringslivet. Vidare pågår överläggningar

med olika intressenter om inspelning av en film om de viktigaste

svenska exportindustrierna, avsedd att förevisas i första hand i utlandet.

Kostnaderna för Ekonomisk informations verksamhet under innevarande

och nästa budgetår beräknas till 382 000 respektive 355 000 kronor.

Vid ingången av budgetåret 1952/53 utgjorde reservationen å anslaget

446 952 kronor. Reservationen vid slutet av samma budgetår beräknas till

(446 952 — 382 000 =) i runt tal 65 000 kronor. För verksamheten under

nästa budgetår erfordras sålunda ytterligare (355 000 — 65 000 =) 290 000

kronor.

Verksamheten inom samarbetsorganet Ekonomisk information torde, framhåller

departementschefen, under nästa budgetår böra fortsätta i huvud
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr JO.

saklig överensstämmelse med de riktlinjer, som framgår av den inom organet

upprättade promemorian. Departementschefen föreslår, att 250 000 kronor

anvisas för detta ändamål. Härvid förutsätter departementschefen emellertid,

att kostnaderna för Konjunkturjournalen bestrides från förevarande

anslag.

Utskottet. De behov, som motiverat tillkomsten av här ifrågavarande upplysningsverksamhet,

synas utskottet alltjämt föreligga, även om de till följd

av förhållandenas utveckling något ändrat karaktär. De inom Ekonomisk

information samarbetande organisationerna -—• Svenska arbetsgivareföreningen,

Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation

— ha också enhälligt uttalat sig för att samarbetsorganet fortsätter sin

verksamhet under nästa budgetår.

I den föreliggande motionen II: 258 göres gällande, att samarbetsorganets

uppgifter med fördel kunde överlämnas åt redan befintliga statliga institutioner,

som ha till uppdrag att ombesörja motsvarande verksamhet som

speciell arbetsuppgift. Utskottet förmenar, att ytterligare insatser erfordras

på detta område och att största effekten vinnes, därest, på sätt nu sker,

Ekonomisk information samarbetar med dylika institutioner i syfte att ge

det därvid hopsamlade materialet en mera allmän tillgänglig form än vad

som vanligtvis brukar förekomma, särskilt då det gäller offentlig publikationsverksamhet.

Det är alltså här icke fråga om dubbelarbete i egentlig mening

utan om en kompletterande insats. Utskottet vill vidare framhålla, att

någon större besparing knappast torde vara att vinna genom ett bifall till motionen.

Att märka är, att samarbetsorganets utgifter för löner och arvoden

endast utgör en ringa del av de totala kostnaderna. Utskottet vill erinra om

att 1950 års riksdag avslagit motioner av samma innehåll som den nu förevarande.

Utskottet vill alltså tillstyrka, att Ekonomisk information beredes möjlighet

att fortsätta sitt arbete. Utskottet, som icke vill framställa någon erinran

mot det äskade anslaget, förutsätter emellertid, att alla åtgärder vidtagas

i syfte att så långt möjligt är nedbringa kostnaderna. Mot de uppdragna riktlinjerna

för den fortsatta verksamheten synes utskottet icke något vara att

erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen 11:258, till Upplysningsarbete avseende

produktions- och exportfrågor för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

44:o) Befrämjande av hemslöjden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 46, s. 79 och 80), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

29

45 :o) Bidrag till svenska slöjdföreningen. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 47, s. 80), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska slöjdföreningen

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 50 000 kronor.

46 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 48, s. 80—83), innebärande en anslagshöjning av 35 000

kronor, varav 25 000 kronor avse verksamheten och 10 000 kronor varudeklarationsarbetet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till standardiseringsverksamheten

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 585 000

kronor.

47:o) Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 49, s. 83 och 84), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 15 000

kronor.

Sjöfart och handel.

48 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 50, s. 85 och 86), innebärande en

anslagshöjning av 112 000 kronor, som föranletts av automatiska lönegradsoch

löneklassförändringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 307 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 144 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 229 700

Summa kronor 681 500;

b) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos

lotsstyrelsen för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 681 500 kronor.

49:o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51, s. 86—91) att dels godkänna

av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningen

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 10.

för lots- och fyrstaten, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för lots- och fyrstaten, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54, dels ock till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare

å lots- och fyrstaten för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 15 779 700 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 14 097 100 kronor.

Departementschefen föreslår, att kansliskrivarna å distriktsexpeditionerna

placeras i Ca 17 med tjänstebenämningen distriktskassör.

Figeholms och Påskallaviks lotsplatser anses kunna indragas från och

med den 1 juli 1953 och göromålen överflyttas på Oskarshamns och Mönsterås

lotsplatser. Till följd härav föreslås å ena sidan indragning av två

lotsförmanstjänster i Ca 17, en tjänst som lots i Ca 16, en tjänst som reservlots

i Ce 14 och en båtmanstjänst i Ce 11. Indragningen av de ordinarie

tjänsterna möjliggöres genom personalavgång och genom att den ena lotsförmanstjänsten

endast är tillsatt på förordnande. Å andra sidan kräves

förstärkning av personalen vid Oskarshamns lotsplats med en lots i Ce 16

och vid Mönsterås lotsplats med en lots i Ca 16 och en båtman i Ce 11.

Vidare föreslås, att rätten till kompensationsledighet utsträckes att omfatta

även de tillfälliga biträdena å fyrstaten. Kostnaderna härför beräknas

till 25 000 kronor. Departementschefen förordar också, att medel beräknas

för arvodeshöjningar åt tillsyningsmän vid obevakade fyrar och åt personalen

vid lotsverkets livräddningsanstalter. Till förstnämnda ändamål erfordras

15 500 kronor. Arvodena åt livräddningspersonalen föreslås höjda. Kostnaderna

härför beräknas till 14 500 kronor. Höjningen föreslås skola tilllämpas

från och med den 1 juli 1953. Ifrågavarande arvoden, som nu delvis

bestrides från lotsverkets omkostnadsanslag, bör enligt departementschefen

i fortsättningen helt utgå från avlöningsanslaget, vilket härigenom

belastas med ytterligare omkring 1 500 kronor.

Förslaget i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsändringar.

Utskottet anser sig böra tillstyrka de föreslagna ändringarna i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten och har icke något att erinra mot den

verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen

för lots- och fyrstaten vidtaga de ändringar, som angivits

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 2 januari

1953;

b) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 4 955 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 573 200

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

31

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
-

ordinarie personal, förslagsvis............... 2 654 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 3 596 300

Summa kronor 15 779 700;

c) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å

lots- och fgrstaten för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 15 779 700 kronor.

50 :o) Lotsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 52, s. 91—94), innebärande en anslagshöjning av 338 700 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 229 100 kronor.

51 :o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl.

Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 53) har

riksdagen redan fattat beslut (riksdagens skrivelse nr 104), varom utskottet

velat här

erinra.

52 :o) Materielanskaffning för vissa farleder. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 54, s. 100 och 101), innebärande en anslagshöjning av 40 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Materielanskaffning för vissa farleder

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

240 000 kronor.

53:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 56, s. 104), innebärande oförändrat anslagsbelopp,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Handelsflottans pensionsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 6 600 kronor.

54:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar. 1 enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 57, s. 104—107), innebärande en av automatiska

kostnadsökningar föranledd anslagshöjning av 54 400 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skcppsprovningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 39 400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t.............. 3 000

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis..... 105 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal..... 169 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 104 400

Summa kronor 421 300;

b) till Statens skeppsprovningsanstalt: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 421 300

kronor.

55:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 58, s. 107 och 108), innebärande en anslagshöjning

av 2 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 63 600 kronor.

56:o) Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 59, s. 108—110), som avser anskaffande av fyra propellerdynamometrar

samt utrustning av ett arkiv, får utskottet under erinran

om att anslaget för löpande budgetår uppförts med 50 000 kronor

hemställa,

att riksdagen må till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 72 000 kronor.

57:o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 60, s. 110—112), som innebär en av lönegrads- och

löneklassförändringar föranledd anslagshöjning av 27 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska

museum, att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 62 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 58 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 61 300

Summa kronor 182 000;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

33

b) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 182 000 kronor.

58:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 61, s. 112 och 113), innebärande en anslagshöjning

av 17 300 kronor, varav 10 000 kronor avse anskaffning av monterutrustning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 42 300 kronor.

59:o) Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och ökning av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 62, s. 113 och 114), innebärande

en för löpande utgifter avsedd anslagshöjning av 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll

och ökning av samlingarna för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 3 500 kronor.

60:o) Statens isbrytarverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 63, s. 114 och 115), innebärande dels en av ökade underhålls- och

driftkostnader för isbrytarfartygen föranledd anslagshöjning av 150 000

kronor, dels ock vissa ändringar rörande dispositionen av anslaget, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 250 000 kronor.

61 :o) Anskaffande av ytterligare ett statens isbrytarfartyg. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 64, s. 115 och 116), avseende merkostnader för

isbrytarfartyget Thule, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffande av ytterligare ett statens

isbrytarfartyg för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 3 700 000 kronor.

62:o) Ombyggnad av bogserbåten Trollhätte kanal. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 65, s. 116—118) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

Kommerskollegium hemställer, efter samråd med chefen för marinen,

marinförvaltningen, sjökarteverket, vattenfallsstyrelsen och lotsstyrelsen att

för nästa budgetår sammanlagt 4 000 000 kronor anvisas för anskaffning av

isbrytarmateriel in. in.

!{ llihnng till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 10.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Kommerskollegium erinrar om att Kungl. Maj :t genom beslut den 23

juli 1948 uppdragit åt ämbetsverket att inkomma med förslag till de åtgärder

för främjande av landets isbrytarverksamhet som kunde anses påkallade.

Med anledning härav har kollegium 1950 och 1951 (se X ht 1951

s. 106, 1952 s. 107) bl. a. föreslagit att den isbrytande bogserbåten »Trollhätte

kanal» ombygges och moderniseras, att två hjälpisbrytare anskaffas

samt att statsisbrytaren »Atle» ersättes med en ny »isbrytare D». Kollegium

upprepar nu dessa förslag.

Beträffande »Trollhätte kanal» beräknas kostnaden för fartygets ombyggnad

och modernisering till 40 000 kronor.

Kostnaden för de två hjälpisbrytarna har uppskattats till sammanlagt 10

miljoner kronor, varav för nästa budgetår erfordras ca 4 miljoner kronor.

Återstående belopp kan fördelas på de två närmast därefter följande budgetåren.

Erforderlig medelsanvisning föreslås ske med skälig del under vardera

fjärde och tionde huvudtiteln.

»Isbrytaren D» beräknas kosta inemot 30 miljoner kronor. Kostnaden för

projektarbete m. m. har inberäknats i de 4 miljoner kronor, som äskas för

hjälpisbrytare.Kommerskollegium hemställer, att den av kollegium framlagda

planen om anskaffande av två hjälpisbrytare och en ny statsisbrvtare måtte

föreläggas 1953 års riksdag för godkännande.

Departementschefen framhåller, att genom ombyggnad av »Trollhätte

kanal» skulle en icke oväsentlig förbättring av isbrytarberedskapen på Vänern

och i Trollhätte kanal kunna erhållas. Vidare skulle behovet att anlita

isbrytarhjälp från Göteborg minska, varigenom en icke obetydlig besparing

årligen kan vinnas. Departementschefen tillstyrker därför kollegii förslag.

Kostnaderna för ändamålet beräknas till 40 000 kronor.

Förslaget om att anskaffa hjälpisbrytare anser sig departementschefen

icke kunna i dagens läge biträda, även om det ur flera synpunkter skulle

vara värdefullt att ha tillgång till dylika fartyg. Departementschefen är icke

heller beredd förorda att medel nu anvisas för projektering av »isbrytaren D».

Utskottet finner påkallat, att bogserbåten Trollhätte kanal ombygges och

har icke något att erinra mot den för ändamålet äskade medelsanvisningen.

Beträffande frågan om anskaffning av de två hjälpisbrytarna anser

utskottet i likhet med departementschefen det vara ur flera synpunkter värdefullt

att ha tillgång till dylika fartyg. Utskottet förutsätter, att Kungl.

Maj :t så snart förhållandena det medgiva för riksdagen framlägger förslag

i ämnet.

Åberopade det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av bogserbåten Trollhätte

kanal för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 40 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

35

63 :o) Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 66, s. 118 och 119), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

256 000 kronor.

64:o) Läkarundersökning av sjöfolk. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 67, s. 119) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 95 000 kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Svensson i Göteborg väckt

motion (II: 133) hemställts, att riksdagen måtte besluta att för budgetåret

1953/54 till läkarundersökning av sjöfolk anvisa ett förslagsanslag om

180 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 90 000 kronor.

\ id anmälan av motsvarande anslag i 1952 års statsverksproposition

(X ht s. 109) erinrade departementschefen om att med detta anslag sammanhängande

frågor var föremål för utredning. Kommerskollegium har i

samråd med medicinalstyrelsen den 1 december 1952 avgivit förslag i ämnet.

Förslaget är för närvarande föremål för remissbehandling.

För nästa budgetår beräknas medelsbehovet med utgångspunkt från belastningen

under budgetåret 1951/52. Denna synes departementschefen motivera

en uppräkning av anslaget, förslagsvis med 5 000 kronor till 95 000

kronor.

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit har kommerskollegium i

samråd med medicinalstyrelsen verkställt utredning rörande med förevarande

anslag sammanhängande frågor. Förslaget är för närvarande föremål

för remissbehandling. I avvaktan på slutligt ställningstagande till detsamma

är utskottet icke berett föreslå någon höjning av anslaget utöver Kungl.

Maj :ts förslag. Enligt den föreliggande motionen anses ett ytterligare belopp

av 85 000 kronor erforderligt, därest staten den 1 juli 1953 kommer att

övertaga läkarmottagningen för sjöfolk i Göteborg, vid vilken tidpunkt Sveriges

ångfartygs assurans förening såsom i motionen upplysts har för avsikt

att nedlägga ifrågavarande verksamhet. Utskottet förutsätter, att, därest

så skulle bliva fallet, läkarmottagningen då kan tills vidare uppehållas

med anlitande av till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel, därvid handels-

och sjöfartsfonden närmast synes kunna ifrågakomma. Motionens syfte

får härigenom anses tillgodosett, varför någon särskild åtgärd från riksdagens

sida i anledning av motionen icke torde vara påkallad.

Utskottet hemställer,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 133, till Läkarundersökning av

sjöfolk för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

95 000 kronor.

65 :o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 68, s. 119 och 120) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 75 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 66 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att sjömännens rätt till lägre biljettkostnader

utsträckes att gälla även vid resor med Scandinavian Airlines Systems

inrikes flyglinjer. Prisnedsättningen föreslås skola utgå med samma belopp

som vederbörande skulle varit berättigad till, därest motsvarande resa företagits

med hittills anvisade färdmedel. Förmånen i fråga anses lämpligen få

åtnjutas från och med den 1 julii 1953.

Anslagsbehovet för nästa budgetår synes departementschefen icke komma

att nämnvärt påverkas av denna åtgärd. Däremot synes en ökning av anslaget

vara erforderlig på grund av den under våren 1952 företagna höjningen

av biljettpriserna. Anslagsuppräkningen anses emellertid kunna begränsas

till 9 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot att sjömännens rätt till nedsättning

av biljettpriserna utsträckes i enlighet med departementschefens förslag.

Den verkställda anslagsberäkningen synes jämväl böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader

för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 75 000 kronor.

66 :o) Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 69, s. 120 och 121), innebärande en av lönestegringar

föranledd anslagshöjning av 18 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstationer

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 460 000 kronor.

67 :o) Kostnader för handelssjöfartens dirigering. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 70, s. 121), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för handelssjöfartens dirigering

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

25 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

37

68 :o) Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 123—125), innebärande oförändrad

medelsanvisning, får utskottet, som icke har något att erinra mot

vad departementschefen i ärendet anfört, hemställa,

att riksdagen må till Åtgärder för främjande av varuutbytet

med främmande länder för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

69:o) Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 74, s. 125 och 126), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska handelskamrar i

utlandet för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 102 000

kronor.

70 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 75, s. 126 och 127), innebärande att statens bidrag

till löpande utgifter för budgetåret 1953/54 beräknats till 280 000 kronor

eller samma belopp, som anvisats härtill för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 280 000 kronor.

Patent- och registreringsväsendet m. m.

71 :o) Patent- och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 76, s. 128—131) att dels godkänna av departementschefen

förordad ändring i personalförteckningen för patent- och registreringsverket,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för patent- och registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54, dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 5 197 300 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 259 400 kronor.

En kontorsbiträdesbefattning i Ce 8 föreslås skola jämlikt grunderna för

den reglerade befordringsgången utbytas mot en tjänst i Ca 8.

De föreslagna kostnadsökningarna äro av automatisk natur.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för patent- och registreringsverket vidtaga den ändring, som

angivits i statsrådsprotokollet över handelsärendcn för den

2 januari 1953;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 10.

b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 858 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 1 553 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 1 784 900

Summa kronor 5 197 300;

c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 197 300

kronor.

72:o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 77, s. 131 och 132), innebärande uppräkningar av dels

anslagsposterna till sjukvård m. m. och till publikationstryck med 10 000

respektive 250 000 kronor, dels delposterna till bränsle, lyse, elektrisk

ström, gas och hisskötsel samt till övriga expenser med 15 000 respektive

4 500 kronor, dels ock posten särskilda uppbördsmedel med 25 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 873 500 kronor.

73:o) Granskningsnämnden för vissa patentansökningar m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 78, s. 133), innebärande oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Granskningsnämnden för vissa patentansökningar

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

74 :o) Svenska uppfinnarkontoret. Administrationskostnader. Kungl. Maj :t

har föreslagit riksdagen (punkt 79, s. 133—135) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 90 000 kronor.

Anslaget till Svenska uppfinnarkontorets administrationskostnader har

alltsedan anslagets tillkomst den 1 juli 1947 utgått med 60 000 kronor. Detta

belopp var avsett att täcka viss del av ifrågavarande kostnader, beräknade

med utgångspunkt från den då rådande löne- och prisnivån. På grund av

de allmänna lönehöjningarna och prisstegringarna de senaste åren har emellertid

administrationskostnaderna ökat avsevärt. För att bestrida dessa kostnader

har uppfinnarkontoret till sitt förfogande konsultationsavgifter, ifrågavarande

statsanslag samt bidrag från enskilda. Den år 1952 verkställda

höjningen av konsultationsavgifterna och höjning av bidragen kan cj beräk
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO.

39

nas medföra en inkomstökning motsvarande nämnda utgiftsstegring. Utan

ökat ekonomiskt stöd från staten måste uppfinnarkontoret väsentligt inskränka

sin verksamhet. Med hänsyn till det ur flera synpunkter betydelsefulla

arbete som utföres av uppfinnarkontoret förordar departementschefen,

att staten genom höjning av ifrågavarande anslag bidrager till kontorets

fortsatta verksamhet i hittillsvarande omfattning. En höjning med 30 000

kronor synes i huvudsak kompensera den sedan budgetåret 1950/51 inträdda

utgiftshöj ningen. Departementschefen föreslår sålunda att uppfinnarkontoret

erhåller ett till 90 000 kronor höjt anslag för nästa budgetår. Det

underskott, som kan uppkomma för innevarande budgetår, förutsättes kunna

täckas genom anlitande av fondmedel.

Arvodena till ordföranden och envar av de båda övriga av Kungl. Maj :t

utsedda ledamöterna i uppfinnarkontorets styrelse föreslås höjda till 2 000

resp. 700 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen under

förevarande punkt anfört och föreslagit, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Administrationskostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag

av 90 000 kronor.

75:o) Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande verksamhet. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 80, s. 135 och 136) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 75 000

kronor.

Med hänsyn till storleken av den reservation, som kunde beräknas kvarstå

vid utgången av budgetåret 1951/52 å det senast för samma budgetår

anvisade reservationsanslaget till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande

verksamhet, samt av sparsamhetsskäl kunde departementschefen

föregående år ej förorda någon ny medelsanvisning för ändamålet. Då den

kvarstående reservationen torde bli utnyttjad under löpande budgetår samt

det synes angeläget att jämväl i fortsättningen genom utdelning av understöd

till uppfinnare söka främja allmännyttig uppfinnarverksamhet, förordar

departementschefen att medel härför anvisas för nästa budgetår. Det

bör även, framhåller departementschefen vidare, beaktas att förslag torde

komma att föreläggas årets riksdag om höjning av vissa patentavgifter. Departementschefen

anser sig bl. a. med hänsyn härtill böra tillstyrka att anslaget

för budgetåret 1953/54 uppföres med 75 000 kronor.

Utskottet får — under erinran om att riksdagen numera bifallit Kungl.

Maj :ts förslag om höjning av vissa patentavgifter —- tillstyrka Kungl. Maj :ts

nu förevarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Svenska uppfinnarkontoret: Understödjande

verksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 75 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 10.

76 :o) Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 81, s. 136 och 137) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 285 000 kronor.

Från anslaget bestrids de annonskostnader som överståthållarämbetet

och länsstyrelserna har att erlägga för kungörande av anmälningar, som

intas i förenings- och handelsregistren, samt 3/5 av patent- och registreringsverkets

tryckningskostnader för utgivande av samlingar till olika register.

I anledning av sådana anmälningar influtna avgifter redovisas å riksstatens

inkomstsida såsom »Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register».

Avgifterna skall vara så avvägda, att de täcker ifrågavarande kostnader.

Under de senaste fyra budgetåren har emellertid kostnaderna rätt väsentligt

överstigit de influtna avgifterna. I anledning av riksdagens skrivelse

den 26 maj 1950, nr 319, förordnade Kungl. Maj :t den 30 november

1951 (SFS nr 728), i enlighet med förslag av riksräkenskapsverket, om höjning

från och med den 1 januari 1952 av avgifterna för anmälningar intagna

i föreningsregistren. De med dessa anmälningar förenade annonskostnaderna

hade nämligen väsentligt överstigit de erlagda avgifterna, under

det att summan av influtna avgifter för i handelsregistren intagna anmälningar

väl täckt i samband därmed uppkomna annonskostnader. Genom

den sålunda gjorda avgiftshöjningen beräknades balans komma att uppnås

mellan berörda inkomster och utgifter.

Med hänsyn till att de höjda avgifterna utgått endast under hälften av

budgetåret 1951/52 torde man, framhåller departementschefen, ej av det

samma budgetår uppkomna underskottet kunna draga den slutsatsen att

avgiftshöjningen varit otillräcklig. Det synes först efter utgången av innevarande

budgetår kunna bedömas, huruvida de nu fastställda avgifterna är

lämpligt avvägda. Vidare framhålles, att utgiftsökningen under det sistförflutna

budgetåret icke helt kan hänföras till annonsprisernas stegring. Det

finns nämligen anledning räkna med att ifrågavarande anslag budgetåret

1951/52 till högre belopp än i allmänhet varit fallet belastats med kungörelsekostnader,

avseende tidigare budgetår gjorda anmälningar. Med anledning

härav anses utgifterna under anslaget nästa budgetår kunna beräknas bli

något lägre än föregående budgetår, då de uppgick till 324 000 kronor. Departementschefen

förordar därför, att anslaget höjs med 15 000 kronor till

300 000 kronor. I riksstatsförslaget för nästa budgetår har inkomstposten

»Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register» upptagits till samma

belopp.

Utskottet. Vad departementschefen anfört under förevarande punkt har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsm.

fl. register för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

41

77 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 82, s. 137—142) att dels godkänna av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningen för försäkringsinspektionen,

dels godkänna av departementschefen förordad stat för försäkringsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54, dels till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor, dels ock medgiva att

av försäkringsinspektionens fond ett belopp av högst 21 000 kronor må disponeras

till bestridande av kostnaderna för tryckning av en inom försäkringsinspektionen

utarbetad redogörelse för det svenska försäkringsväsendets

utveckling.

Å riksstatens utgiftssida uppföres årligen för avsättning till försäkringsinspektionens

fond ett förslagsanslag av enahanda storlek som det belopp,

vilket samma år redovisas under inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen».

Nämnda bidrag tillgodoföres sålunda över utgiftsanslaget försäkringsinspektionens

fond, från vilken utgifterna för inspektionen bestrids.

Kungl. Maj :t har den 15 maj 1952 fastställt stat för försäkringsinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53. Staten

slutar å 503 100 kronor.

Departementschefen föreslår, att de arvoden som utgår till två av försäkringsinspektionens

ledamöter höjas med 300 kronor till 3 600 kronor för

vardera ledamoten, att den kansliskrivartjänst, vars innehavare fungerar

såsom registrator, ordinariesättes samt att två kontorsbiträdestjänster i Ca

8 inrättas.

Departementschefen tillstyrker, att pensionskostnaderna i likhet med övriga

utgifter för inspektionens verksamhet finansieras med de bidrag, som

försäkringsanstalterna erlägger till bestridande av kostnaden för inspektionen.

I staten för försäkringsinspektionen bör därför uppföras en förslagsvis

betecknad anslagspost, benämnd Pensioner, från vilken de på inspektionen

belöpande faktiska pensionskostnaderna skall avföras och tillgodoföras vederbörande

pensionsanslag. Posten beräknas till 77 500 kronor.

Departementschefen förordar en höjning med 2 500 kronor av anslagsposten

till publikationstryck i anledning av ökade kostnader för nysättning

av livförsäkringstabellerna i publikationen »Enskilda försäkringsanstalter».

Departementschefen tillstyrker att medel anvisas för att bereda försäkringsinspektionen

möjlighet att i samband med sitt 50-årsjubileum den

1 januari 1954 från trycket utge en inom inspektionen utarbetad redogörelse

för det svenska försäkringsväsendets utveckling. Emellertid anser departementschefen

att tryckningskostnaderna för denna publikation ej hör

belasta inspektionens stat utan förordar i stället, att av försäkringsinspektionens

fond ett belopp av högst 21 000 kronor må disponeras för att bestrida

ifrågavarande kostnader. Å fonden beräknas vid utgången av innevarande

budgetår komma att finnas besparingar å ca 130 000 kronor.

Övriga föreslagna kostnadsförändringar äro i huvudsak av automatisk

natur.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Staten har beräknats sluta på 647 900 (-f- 144 800) kronor.

Inkomsttiteln »Bidrag till försäkringsinspektionen» har i riksstatsförslaget

för nästa budgetår upptagits till 650 000 kronor. I överensstämmelse med

vad inledningsvis anförts föreslås för avsättning till försäkringsinspektionens

fond för nästa budgetår skola anvisas ett belopp av samma storlek.

Utskottet tillstyrker, att pensionskostnaderna i likhet med övriga utgifter

för inspektionens verksamhet finansieras med de bidrag, som försäkringsanstalterna

erlägga till bestridande av kostnaden för inspektionen. Mot förslaget

om tryckning av en redogörelse för det svenska försäkringsväsendets

utveckling har utskottet icke något att erinra. Då jämväl den verkställda

anslagsberäkningen synes böra godtagas, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för försäkringsinspektionen uppföra ytterligare en tjänst som

kansliskrivare i Ca 15 samt ytterligare två tjänster som kontorsbiträde

i Ca 8;

b) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Stat.

Utgifter.

Avlöningar och pensioner.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis........................ 196 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t......... 7 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal.......................... 115 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ 160 200

5. Barntillägg, förslagsvis............... 200

6. Pensioner, förslagsvis................ 77 500 556 900

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... 3 000

2. Reseersättningar, förslagsvis.......... 15 000

3. Expenser, förslagsvis................. 45 400

4. Hyror, förslagsvis................... 22 400

5. Publikationstryck, förslagsvis......... 18 000 103 800

Summa kronor 660 700

Särskilda uppbördsmedel.

Registreringsavgifter, förslagsvis......... 11 100

Försålda publikationer, förslagsvis....... 1 100

Hyresmedel........................... 600 12 800

Nettoutgift kronor 647 900;

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

43

c) till Avsättning till försäkringsinspektionens fond för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor;
d)

medgiva att av försäkringsinspektionens fond ett belopp

av högst 21 000 kronor må disponeras till bestridande

av kostnaderna för tryckning av en inom försäkringsinspektionen

utarbetad redogörelse för det svenska försäkringsväsendets

utveckling.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.

78:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (.punkt 83, s. 143—145) att dels godkänna

av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen för riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels

ock till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar för

nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 903 800 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 790 400 kronor.

Departementschefen framhåller, att det åligger riksnämnden att leda och

samordna försvarsförberedelserna på det ekonomiska området. Sådana förberedelser

måste i dagens läge vidtagas inom betydande delar av samhällslivet.

Det har därför vid olika tillfällen synts angeläget att lämna riksnämnden

viss personell förstärkning. Sålunda beviljade föregående års riksdag

under detta anslag ett belopp av 34 000 kronor till avlöning åt tre befattningshavare

för planläggning av industriproduktionen under krig eller beredskapstillstånd.

För nästa budgetår har riksnämnden hemställt, att en byrådirektörstjänst

inrättas å allmänna avdelningen men samtidigt föreslagit,

att det för extra tjänstemän och sakkunniga avsedda beloppet nedräknas

med ca 29 000 kronor. Ehuru allmänna avdelningen tillförts åtskilliga nya

arbetsuppgifter, är departementschefen icke f. n. beredd tillstyrka inrättandet

av en extra ordinarie byrådirektörstjänst. Behovet av förstärkning

anses i stället få tillgodoses genom fortsatt anlitande av tillfällig personal.

Den föreslagna minskningen av det för extra tjänstemän in. fl. beräknade

beloppet bör därför enligt departementschefen begränsas till 10 000 kronor.

Kungl. Maj :t bemyndigade den 1 oktober 1948 riksnämnden att för fortlöpande

granskning av nämndens räkenskaper samt kassakontroll tills vidare

anlita en auktoriserad revisor samt att till denne utbetala ett arvode av

0 000 kronor för år. I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt riksdagen

år 1949, att arvodet skulle bestridas från nämndens omkostnadsanslag.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Kungl. Maj:t medgav den 15 augusti 1952, att arvodet höjdes till 7 200 kronor.

Kostnaderna för ersättning till revisorn föreslås skola överflyttas till

avlöningsanslaget och i fortsättningen bestridas från den under detta anslag

uppförda posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t. Anslaget föreslås därför höjt med 7 200 kronor.

Jämlikt grunderna för befordringsgången föreslås ett extra ordinarie kontorsbiträde

erhålla ordinarie anställning.

Departementschefens förslag i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsförändringar.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen

för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap vidtaga

den ändring, som angivits i statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 2 januari 1953;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.. 198 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t.............................. 20 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal m. m., för
slagsvis

.................................... 436 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 248 900

Summa kronor 903 800;

c) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 903 800 kronor.

79:o) Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 146), innebärande att posten

till reseersättningar uppräknas med 15 000 kronor samt att delposten till

övriga expenser å ena sidan nedräknas med 6 000 kronor, avseende arvode

till den av riksnämnden anlitade revisorn, vilket arvode förutsatts skola

i fortsättningen bestridas från riksnämndens avlöningsanslag, och å andra

sidan uppräknas med 4 000 kronor till följd av ökade telefonkostnader,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 181 000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

45

80 :o) Omkostnader för statlig lagerhållning m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 85, s. 146—148) att till ifrågavarande ändamål för

budgeiåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 23 700 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 19 500 000 kronor.

Av anslaget har 5 000 000 kronor avsetts till kostnader för lagerhållning,

14 260 000 kronor för ränteutgifter å den rörliga kredit i riksgäldskontoret,

varmed nämnden finansierar sina inköp, samt 240 000 kronor till det av

statsmakterna beslutade stödet åt aluminiumindustrien.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har hemställt, att anslaget

uppföres med 27 000 000 kronor.

Riksnämnden har vid sin bedömning av medelsbehovet under anslaget

räknat med inköp av varor för beredskapslagring för sammanlagt 350 000 000

kronor utöver det belopp intill vilket den rörliga krediten i riksgäldskontoret

enligt riksdagens medgivande för närvarande får disponeras. I det följande

föreslår departementschefen emellertid att höjningen av krediten begränsas

till 100 000 000 kronor. Vid bifall till detta förslag synes kostnaderna

för lagerhållning komma att understiga det av riksnämnden angivna

beloppet, 5 500 000 kronor. Departementschefen beräknar för detta ändamål

5 000 000 kronor. Ränta synes även i fortsättningen böra erläggas å det av

krediten ianspråktagna beloppet. Utgifterna härför uppskattar departementschefen

till 18 460 000 kronor. Till stöd åt aluminiumindustrien anses

liksom för innevarande budgetår böra beräknas 240 000 kronor. Anslaget

föreslås alltså skola uppföras med 23 700 000 kronor.

Riksnämnden har föreslagit, att viss personal vid cisternanläggningarna

skall överföras på extra ordinarie stat. Departementschefen tillstyrker, att

den i lönegrad Cg 20 placerade föreståndaren erhåller extra ordinarie anställning

i samma lönegrad, övrig av riksnämnden angiven personal, som nu

uppbär arvode, förutsättes skola inplaceras som extra tjänstemän i lönegrader,

som Kungl. Maj :t bestämmer.

Utskottet, som under en efterföljande punkt tillstyrker departementschefens

förslag, att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, varmed riksnämnden

finansierar sin inköpsverksamhet, för nästa budgetår ökas med 100 000 000

kronor, anser sig böra godtaga den av departementschefen verkställda beräkningen

av dels kostnaderna för lagerhållningen och stödet åt aluminiumindustrien,

dels ock räntekostnaderna. Departementschefens förslag i

övrigt under nu förevarande punkt tillstyrkas jämväl.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Omkostnader för statlig lagerhållning

m. m. för hudgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 23 700 000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 10.

81 :o) Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande

bränslen. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86, s. 148—150)

att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 000 000 kronor.

För att trygga beredskapen på bränsleområdet är det, framhåller departementschefen,

av största vikt, att tillgången på bombsäkra cisterner ökas.

Förberedelsearbetena för vissa nya anläggningar, som avses skola utföras av

kommuner eller industriföretag, har nu fortskridit så långt, att anläggningarna

torde kunna påbörjas under nästa budgetår. Då det synes angeläget att

snarast möjligt få dessa anläggningar till stånd, anser departementschefen

sig böra tillstyrka en ram för bidragsgivningen av i huvudsak den omfattning,

som riksnämnden föreslagit. Intill utgången av nästa budgetår bör

sålunda enligt departementschefen, därest riksdagen ej anför erinran häremot,

statsbidrag få beviljas för högst 9 miljoner kronor utöver hittills anvisade

5 miljoner kronor. De belopp, som kan komma att beviljas för att

täcka merkostnaderna vid anläggningar, där beslut om bidrag med visst

belopp redan meddelats, bör emellertid inräknas i denna ram. Liksom för

innevarande budgetår synes anslaget böra bestämmas med hänsyn till storleken

av de utbetalningar, som kan väntas bli aktuella. I enlighet härmed

bär riksnämnden angivit medelsbehovet för nästa budgetår till 3 miljoner

kronor. Det är emellertid, framhåller departementschefen vidare, ovisst, om

utbyggandet av cisterner kan ske i sådan takt, att nämnda belopp blir erforderligt.

Departementschefen förordar, att anslaget för nästa budgetår

uppföres med oförändrat 2 miljoner kronor.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt har icke givit

utskottet anledning till erinran liksom ej heller vad departementschefen i

samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till uppförande av bombsäkra

cisternanläggningar för flytande bränslen för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

82:o) Anskaffning av kajponton. I enlighet med Kungl. Majrts förslag

(punkt 87, s. 150) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av kajponton för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 265 000 kronor.

83:o) Finansieringen av riksnämndens inköps- och lagringsverksamhet.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 88, s. 150—152) medgiva, att

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap må, efter beslut av Kungl.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

47

Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett

belopp av 740 000 000 kronor.

1952 års riksdag medgav, att riksnämnden fick, efter beslut av Kungl.

Maj :t, disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten intill ett

belopp av 640 000 000 kronor.

Genom den beredskapslagring av olika varor, som riksnämnden ombesörjer,

har, framhåller departementschefen, landets ekonomiska försvarsberedskap

kunnat icke oväsentligt höjas. Den av riksnämnden nyligen utarbetade

planen för den fortsatta lagringen visar emellertid, att brister alltjämt

kvarstår på åtskilliga områden, innan det av nämnden angivna målet —

lager för två års nedskuren produktion under avspärrning — uppnås. Riksnämnden

har föreslagit, att den rörliga krediten skall höjas med sammanlagt

350 000 000 kronor. Det synes departementschefen emellertid — med

hänsyn bl. a. till vår valutaställning samt till de praktiska lagringsmöjligheterna

beträffande vissa varor — ovisst om inköp och lagring av varor

bör ske i den omfattning, riksnämnden förordar. Departementschefen anser

sig böra föreslå, att ökningen av krediten begränsas till 100 000 000 kronor.

Från handelsdepartementet har till statsutskottet under hand överlämnats

en promemoria av i huvudsak följande innehåll.

Riksnämnden har efter samråd med lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd,

Sveriges lantbruksförbund och Hushållningssällskapens förbund

hemställt om Kungl. Maj :ts bemyndigande att vidtaga vissa åtgärder för

att åstadkomma en beredskapslagring av drivmedel för jordbrukstraktorer.

Till stöd för framställningen har riksnämnden bl. a. framhållit, att antalet

jordbrukstraktorer under senare år ökat starkt och nu uppgår till ca

80 000. Förbrukningen av drivmedel för dessa kan uppskattas till ca 230 000

m3 per år och väntas stiga ytterligare. Det anses angeläget att åstadkomma

en beredskapslagring av drivmedel för traktorer motsvarande ett och ett

halvt års förbrukning. Denna lagring bör i första hand ske hos jordbrukarna

själva. Inom jordbruket finns f. n. omkring 22 000 drivmedelscisterner

med en genomsnittlig storlek av ca 3 m3.

Om en beredskapslagring hos enskilda jordbrukare skall kunna åstadkommas,

anses det nödvändigt att staten ekonomiskt stöder en sådan verksamhet.

En lämplig form för sådant stöd anses vara, att jordbrukare, som

åtager sig att hålla visst beredskapslager, erhåller räntefritt statligt lån för

anskaffning av cistern och lager.

Riksnämnden har i samråd med Hushållningssällskapens förbund utarbetat

närmare förslag till långivning för ovan nämnda ändamål. Enligt förslaget

avses riksnämnden skola ingå avtal med hushållningssällskapen, som

skall verka för att enskilda jordbrukare och s. k. maskinhållare upplägger

beredskapslager av drivmedel för traktorer. Med anlitande av medel, som

riksnämnden ställer till hushållningssällskapens förfogande, skall sällskapen

kunna i sin tur utlämna lån till enskilda jordbrukare och maskinhållare,

som åtager sig att hålla visst beredskapslager av drivmedel.

Statskontoret har i yttrande över riksnämndens framställning funnit det

trainlagda försiaget i huvudsak icke giva anledning till särskilda invändningar.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 10.

Riksnämndens framställning torde i så måtto komma att bifallas, att lån

för nu ifrågavarande ändamål må, tills vidare inom ramen för ett totalbelopp

av 10 miljoner kronor, kunna beviljas med anlitande av den rörliga

kredit, som står till riksnämndens förfogande för inköps- och lagringsverksamhet.

Lånen till enskilda jordbrukare och maskinhållare avses i princip

skola begränsas till att täcka den ungefärliga kostnaden för anskaffning av

cistern. Lånebeloppet för en cistern, som möjliggör lagring av 4,5 m3 drivmedel,

skulle sålunda kunna bestämmas till i runt tal 1 000 kronor. Amorteringstiden

kommer vidare att minskas från av riksnämnden föreslagna 10

till 5 år. Slutligen har särskild ersättning till hushållningssällskapen för

långivningen icke ansetts böra utgå. Ifrågavarande lagringsåtgärder kommer

sålunda att i anslagshänseende och administrativt inordnas i den inköps-

och lagringsverksamhet, som riksnämnden bedriver för andra liknande

ändamål.

Utskottet. Såsom riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhållit

har eftersträvats, att varukvantiteterna tillsammans med näringslivets

lager och beräknad inhemsk produktion skola motsvara två års nedskuren

förbrukning under avspärrning. Med hänsyn till kvarstående brister i lagerhållningen

tillstyrker utskottet en ökning av krediten och förordar, att densamma

bestämmes till 100 miljoner kronor. Den hittills beviljade krediten

uppgår till 640 miljoner kronor.

Vad beträffar den i handelsdepartementets promemoria berörda frågan

om långivning för anskaffning av cisterner för beredskapslagring av drivmedel

för jordbrukstraktorer föreligger från utskottets sida icke någon

erinran mot att här ifrågavarande kredit, på sätt föreslagits i promemorian,

må kunna tagas i anspråk jämväl för detta ändamål.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap må, efter beslut av Kungl. Maj :t,

disponera den i riksgäldskontoret upplagda rörliga krediten

intill ett belopp av 740 000 000 kronor.

Krisförvaltningen.

84:o) Statens handels- och industrikommission: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 89, s. 153—156) att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 100 000 kronor.

Liberaliseringen av utrikeshandeln och det förbättrade försörjningsläget

har medfört en avsevärd minskning av statens handels- och industrikommissions

arbete samt föranlett kommissionen att inkomma med förslag till vissa

ändringar i dess nuvarande organisation. Förslaget innebär organisatoriskt

att kommissionens verksamhet i fortsättningen koncentreras till färre

enheter än tidigare. Ur personalsynpunkt innebär förslaget icke några större

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO.

49

förändringar, då kommissionens personal redan nu är nedskuren till ungefärligen

det antal, som den nya organisationsplanen beräknas omfatta. Planen

synes departementschefen såvitt angår den föreslagna byråindelningen

i det väsentliga lämpad att ligga till grund för den organisation, som skall

tillämpas från och med den 1 juli 1953. Departementschefen utgår från att

kommissionen även i fortsättningen tillvaratar alla möjligheter till ytterligare

rationaliseringar och inskränkningar. Vid bedömande härav bör emellertid

liksom hittills hänsyn tagas till beredskapsbehovet.

Statens handels- och industrikommissions medelsbehov för nästa budgetår

anses böra beräknas i enlighet med kommissionens förslag. Avlöningsanslaget

föreslås således skola uppföras med 3 000 000 kronor och omkostnadsanslaget

med 500 000 kronor.

Utskottet. Vad departementschefen anfört och föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran. Beträffande kommissionens omkostnadsanslag

gör utskottet hemställan under närmast följande punkt.

Med avseende å nu ifrågavarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens handels- och industrikommission:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 000 kronor.

85:o) Statens handels- och industrikommission: Omkostnader. Under

hänvisning till vad utskottet anfört under närmast föregående punkt får utskottet

i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 90, s. 156) hemställa,

att riksdagen må till Statens handels- och industrikommission:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 500 000 kronor.

Diverse.

86:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Lotsstyrelsens delfond.

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkterna 94 och 95, s. 160) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 1 362 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lotsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 428 000 kronor.

87:o) Omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta bränslen

m. m. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 96, s. 160 och 161), innebärande

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

4 Jiiluunj till riksdagens protokoll 1953. (i samt. Nr 10.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 10.

att riksdagen må till Omkostnader i samband med inköp

och lagring av fasta bränslen m. m. för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

88:o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Kungl.

Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 97, s. 161 och 162) att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 50 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 78 000 kronor.

Under hösten 1952 har, framhåller departementschefen, vissa internationella

överläggningar ägt rum rörande ändrade grunder för fördelningen av

bidrag till patrulleringstjänsten i norra Atlanten. Bidragsgivningen är f. n.

anknuten till antalet fartyg, som under ett kalenderår passerar genom området.

Avsikten är nu bl. a. att i stället utgå från den period, då isberg finns

i området.

Närmare uppgifter om storleken av det bidrag, som enligt de föreslagna

grunderna kan komma att påföras Sverige, har ännu icke kunnat erhållas.

Om riksdagen icke anför erinran häremot, förutsattes det få ankomma på

Kungl. Maj :t att, sedan fullständig utredning förebragts, besluta huruvida

ändringsförslaget bör godtagas.

Då de totala kostnaderna för patrulleringsverksamheten växlar år från år,

har Sveriges andel under de senaste budgetåren uppgått till varierande belopp.

Departementschefen förordar, att för nästa budgetår 50 000 kronor beräknas

för ändamålet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen

anfört och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till internationell patrulleringstjänst

i norra Atlanten för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

89 :o) Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 98, s. 162), innebärande en av belastningen betingad

anslagshöjning av 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till underhåll av en fyr å Kap

Spartel för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

13 000 kronor.

90:o) Bidrag till vissa internationella byråer. Bidrag till internationella

valfångstkommissionen. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkterna 99

och 100, s. 163), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer

utskottet,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

51

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa

a) till Bidrag till vissa internationella byråer ett förslagsanslag

av 9 000 kronor;

b) till Bidrag till internationella valfångstkommissionen

ett förslagsanslag av 2 500 kronor.

91 :o) Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 163 och 164), innebärande

en anslagsminskning av 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Administrationskostnader för nordiskt

ekonomiskt samarbete för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

92:o) Bidrag till svenska turisttrafikförbundet. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 102, s. 165—173) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 360 000 kronor.

På grundval av nu tillgängligt statistiskt material kan man, framhåller

departementschefen, icke med större exakthet beräkna det ekonomiska värdet

av turismen som exportnäring. Otvivelaktigt uppgår dock inkomsterna till

betydande belopp. En sund utveckling av turisttrafiken till Sverige är därför

av stort ekonomiskt intresse för vårt land. Turismen innebär emellertid icke

endast ekonomiska värden. Om också dess betydelse för att främja kulturutbytet

och åstadkomma ökad förståelse mellan olika folk kanske ej får

överskattas, måste det dock ur många synpunkter anses vara av vikt, att

ökad kännedom sprides om Sverige genom att utländska turister besöker

landet.

På grund av den otillräckliga tillgången på hotellrum föreligger under

vissa tider på året svårigheter att ta emot en resandeström av nuvarande

omfattning. Turistutredningen har i betänkande angående turisttrafiken från

utlandet (SOU 1951: 49), vilket betänkande varit föremål för remissbehandling,

som främsta orsak till knappheten på hotellutrymmen angivit den bristande

lönsamheten inom hotellnäringen. Departementschefen vill emellertid

erinra om att priskontrollnämnden dels alltsedan 1949 medgivit, att vissa hotell

under högsäsongen höjer priserna, dels den 8 maj 1952 — således efter

det att turistutredningen avgav sitt betänkande — hävt större delen av prisregleringen

för turisthotell och därmed likställda etablissement. Möjligheterna

att medge ytterligare lättnader i prisregleringen — främst beträffande

hotellen i tätorterna — eller att införa en helt fri prissättning är i nuvarande

läge begränsade. Departementschefen förutsätter dock, alt priskontrollnämnden

med uppmärksamhet följer denna fråga. Den i sammanhanget ej betydelselösa

frågan om vinstkvantiteten å rusdrycker kommer enligt vad departementschefen

inhämtat att omprövas efter det att 1944 års nykterhetskommitté

avgivit sitt slutbetänkande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 10.

En ökning av hotellbeståndet synes, fortsätter departementschefen, i och

för sig önskvärd. Med hänsyn till konkurrensen om investeringsutrymmet

kan en sådan utbyggnad emellertid endast ske successivt. Andra utvägar bör

i möjligaste mån prövas för att häva rumsbristen. Departementschefen syftar

här i första hand på möjligheterna att genom effektiv propaganda utsträcka

turistsäsongerna.

Frågan huruvida staten bör ingripa för att sanera förhållandena inom

resebyråbranschen har varit föremål för delade meningar bland såväl de

sakkunniga som remissinstanserna. Uppenbarligen kan här, framhåller departementschefen

vidare, anföras skäl både för och emot ett statligt ingripande.

Att bedrägliga eller oskickliga researrangörer tillfogat enskilda medborgare

— och i viss mån även Sveriges anseende som turistland — avbräck

har under senare tid inträffat vid upprepade tillfällen. I likhet med sakkunnigmajoriteten

anser departementschefen dock, att åtminstone tills vidare

resebyråbranschen själv bör söka åstadkomma bättre förhållanden. Om dessa

strävanden visar sig vara otillräckliga, synes frågan om statligt ingripande

få tas upp på nytt.

Beträffande frågan om en sammanslagning av Svenska institutet och turisttrakfikförbundet

biträder departementschefen de synpunkter, som framförts

av bl. a. institutet och förbundet. Det synes sålunda icke lämpligt att

ha ett gemensamt organ för kulturutbyte och turistpropaganda. Ett nära

praktiskt samarbete i fråga om verksamheten såväl inom Sverige som utomlands

bör emellertid självfallet eftersträvas. I detta sammanhang omnämner

departementschefen, att en särskild samarbetsdelegation föregående år tillsatts

av institutet och förbundet.

Frågor som i en eller annan form angår turismen handläggs av ett flertal

myndigheter och organisationer. Ett rådgivande och samordnande organ, ett

statens turistråd av den typ turistutredningen föreslagit, skulle under dessa

förhållanden enligt departementschefen kunna bliva av betydelse. Å andra

sidan anser departementschefen i likhet med flertalet remissinstanser att

man knappast utan starka skäl här bör inrätta ett nytt statligt organ. Det

synes tills vidare icke uteslutet att på andra vägar lösa de uppgifter, som här

föreligger. Så kan i första hand tänkas ske, om de statliga myndigheter, som

har beröring med de av turistutredningen dryftade spörsmålen, i fortsättningen

ägnar dessa särskild uppmärksamhet och samtidigt turisttrafikförbundet i

organisatoriskt och ekonomiskt hänseende förstärkes. På nu anförda skäl

vill departementschefen icke för närvarande framlägga förslag om inrättande

av ett statens turistråd.

Turisttrafikförbundets huvuduppgift är att verka för en ökning av turisttrafiken

från utlandet. Detta sker främst därigenom att förbundet utger

och — flerstädes genom egna lokala byråer — i olika länder distribuerar

böcker, broschyrer, filmer, affischer och annat propagandamaterial rörande

Sverige som turistland. En annan sida av förbundets verksamhet utgör arbetet

på att utveckla vårt lands turistväsen, d. v. s. att förbättra möjligheterna

att ta emot turister. Förbundet har framhållit, att det under de senaste

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

53

åren arbetat under bekymmersamma ekonomiska förhållanden. För nästa

budgetår har förbundet begärt, att statsanslaget till förbundets verksamhet

höjes från 360 000 kronor till 900 000 kronor. Departementschefen är icke

beredd att tillstyrka en så betydande ökning av statsbidraget och anser sig

icke heller kunna förorda en sådan omläggning av principerna för beräkning

av statsbidraget som turistutredningen föreslagit. Förbundet har under senare

år utöver statsanslaget erhållit bidrag med ca 100 000 kronor årligen

från handels- och sjöfartsfonden. Detta anser departementschefen icke vara

en lämplig finansieringsform, när det gäller bidrag till förbundets fasta

kostnader. Enligt departementschefens uppfattning är den för närvarande

mest angelägna uppgiften att skapa en fast ekonomisk grundval för förbundets

verksamhet. Departementschefen förordar i anslutning härtill att anslaget

till bidrag till turisttrafikförbundet höjs med 140 000 kronor till 500 000

kronor. Departementschefen förutsätter, att förbundet med ett anslag av

denna storlek skall få möjlighet att organisera den fasta verksamheten på ett

förhållandevis tillfredsställande sätt. Samtidigt finner departementschefen

det rimligt att även framdeles medel från handels- och sjöfartsfonden skall

kunna ställas till förbundets förfogande, därest behov av bidrag tillfälligtvis

uppkommer för genomförande av någon särskild propagandakampanj

eller liknande ändamål.

Förbundet har beräknat inkomsterna från statens järnvägar och enskilda

bidragsgivare till 400 000 kronor. Departementschefen utgår från att förbundet

söker skaffa sig största möjliga bidrag från enskilda organisationer

och företag. Det allmännas bidrag synes dock komma att täcka åtskilligt mer

än hälften av kostnaderna för verksamheten, något som också torde vara

fullt rimligt med hänsyn till de för landet betydelsefulla uppgifter förbundet

omhänderhar. I anslutning härtill bör emellertid enligt departementschefen

framhållas, att det synes påkallat att förbundets styrelse får en sådan sammansättning,

att det allmännas intressen och det nu väsentligt höjda statsbidraget

bättre återspeglas. Härigenom synes man också i viss utsträckning

kunna tillgodose de syften, som turistutredningen haft i tankarna, då den

föreslagit ett statens turistråd. Vad utredningen anfört om förbundets organisation

i övrigt och om de lokala turisttrafikföreningarna synes departementschefen

icke nu böra föranleda någon åtgärd från statens sida.

Utskottet. Turistutredningen har föreslagit, att ett rådgivande och samordnande

organ skall inrättas för frågor, som beröra turismen. I likhet med departementschefen

finner utskottet icke påkallat, att för närvarande ett särskilt

organ tillskapas för ifrågavarande uppgifter. De av utredningen avsedda

syftemålen torde kunna tillgodoses på andra vägar; bland annat bör turisttrafikförbundets

styrelse kunna erhålla en sådan sammansättning, att de

berörda synpunkterna kunna bevakas på ett ändainålsenligare sätt än vad

hittills varit fallet. Utskottet tillstyrker, att det å riksstaten uppförda bidragsanslaget

höjes med 140 000 kronor. Vid bifall till departementschefens

av utskottet sålunda tillstyrkta förslag kommer förbundets finansiering att

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 10.

till ännu större del än tidigare grundas på statsanslag eller bidrag av statliga

företag. Med hänsyn härtill och till nyss angivna syn på förbundets uppgifter

anser utskottet i likhet med departementschefen påkallat, att det allmänna

erhåller vidgad representation i förbundets styrelse.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska turisttrafikförbundet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 500 000

kronor.

93 :o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 103, s. 174—176) att till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 7 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6 500 000 kronor.

Sveriges riksidrottsförbund har i skrivelse den 27 augusti 1952 hemställt,

att anslaget höjes med 1 100 000 kronor. Av anslagshöjningen hänför sig i

runt tal 1 000 000 kronor till idrottsanläggningar och återstoden, ca 100 000

kronor, till kostnader för verksamheten i övrigt. I en senare skrivelse har

förbundet begärt ytterligare anslag med 1 000 000 kronor till idrottsanläggningar.

Departementschefen delar den av föregående års riksdag uttalade uppfattningen,

att idrottsrörelsen på grund av sin betydelsefulla verksamhet bör

erhålla ett verkningsfullt stöd av statsmakterna. I likhet med riksidrottsförbundet

anser departementschefen önskvärt, att bidrag till idrottsanläggningar

anvisas i större utsträckning än som kunnat ske under de sista åren.

Då viss höjning skett beträffande den för bl. a. idrottsanläggningar avsedda

byggnadskvoten, synes under den närmaste framtiden en ökning av nyanläggningar

för idrottsändamål kunna komma till stånd. Departementschefen

anser sig emellertid icke kunna förorda, att anslaget uppräknas med

hela det belopp, som riksidrottsförbundet äskat, utan föreslår att anslaget

höjes med 1 000 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för idrottens

främjande för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

7 500 000 kronor.

94:o) Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, s. 176 och 177), innebärande oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avsättning till fonden för friluftslivets

främjande för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

750 000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

55

95:o) Avsättning till lotterimedelsfonden. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 105, s. 177—179) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 12 500 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 10 500 000 kronor.

En betydande ökning av anslaget är, framhåller departementschefen, nödvändig,

om man skall kunna upprätthålla den fasta kulturella verksamhet,

som är beroende av bidrag från fonden, och samtidigt beakta landsbygdsändamålen.

För att i rimlig utsträckning tillgodose alla de ändamål, vartill

bidrag från fonden bör beviljas, beräknar departementschefen, att för innevarande

budgetår erfordras ett ytterligare anslag av 1 500 000 kronor samt

för budgetåret 1953/54 en höjning med 2 000 000 kronor i förhållande till

det för löpande budgetår anvisade anslaget. För nästa budgetår föreslås anslaget

alltså uppfört med (10 500 000 + 2 000 000 =) 12 500 000 kronor.

Utskottet får — under erinran om att riksdagen å tilläggsstat för innevarande

budgetår för ändamålet anvisat 1 500 000 kronor — med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till lotterimedelsfonden

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 12 500 000 kronor.

96 ro) Kostnader för företagsräkning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 106, s. 179—181), innebärande en anslagsminskning av 31 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för företagsräkning för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 569 000

kronor.

97 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 107, s. 181), innebärande en av höjda löner och

dagarvoden föranledd anslagshöjning av 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 575 000 kronor.

98:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 108, s. 181

och 182), innebärande eu anslagshöjning av 15 000 kronor, varav 5 000 kronor

betingas av belastningen och 10 000 kronor avses för att täcka kostnaderna

för Sveriges andel i den internationella konferens om verksamheten

vid skeppsprovningsanstalter, som år 1954 skall hållas i Göteborg, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 10.

99:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 182), innebärande en anslagsminskning

av 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 14 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

100 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om nedannämnda

av Kungl. Maj :t under följande punkter framställda förslag,

nämligen

punkten 4: Kommerskollegium: Avlöningar. Kommerskollegium: Omkostnader,

punkten 11: Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar. Skeppsmätningsväsendet:

Omkostnader,

punkten 55: Handelsflottans pensionsanstalt: Avlöningar,

punkten 71: Bidrag till handelshögskolan i Stockholm,

punkten 72: Bidrag till handelshögskolan i Göteborg,

punkten 91: Statens priskontrollnämnd: Avlöningar,

punkten 92: Statens priskontrollnämnd: Omkostnader samt

punkten 93: Statens bränslekommission: Avlöningar. Statens bränslekommission:

Omkostnader; vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 31 mars 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Näsgård,

Ohlon, Leander, Gillström, Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom,

Lundqvist, Edvin Thun, Bergman och Eric Holmqvist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Ståhl,

Svensson i Ljungskile, Lindholm, Johansson i Mysinge, Åkerström, Hoppe,

Wedén, Onsjö, Thapper, Birke, Gustafsson i Skellefteå, Gustafsson i Stockholm

och Karlsson i Olof ström.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr JO.

57

Reservationer.

1) vid punkten 29 (Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar)

av herrar O hlon, Sundelin, Ståhl, Svensson i Ljungskile, Wedén

och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna

I: 252 och II: 285 och att därför

dels andra stycket i utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Hantverket och den mindre industrien intaga med hänsyn till såväl antal

sysselsatta som produktionsvärde en betydelsefull plats inom det svenska

näringslivet. Det är emellertid av stor vikt, att åtgärder i effektiviseringssyfte

vidtagas för att säkerställa yrkets och det enskilda företagets lönsamhet.

Statens hantverksinstitut har under en följd av år i sina anslagsäskanden

hemställt, att anslag måtte ställas till förfogande som bidrag till rationaliseringsverksamhet

på detta område. Dessa äskanden ha emellertid icke föranlett

någon åtgärd. Den mindre industrien och hantverket torde endast i undantagsfall

ha ekonomiska möjligheter att hålla speciell expertis fortlöpande

knuten till företagen eller att själva bekosta omfattande rationaliseringsundersökningar.

Det är därför enligt utskottets mening angeläget, att

staten lämnar direkt medverkan för att täcka en del av de med rationaliseringsundersökningarna

förenade kostnaderna. Utskottet vill med anledning

härav föreslå, att i enlighet med det motionsvis gjorda yrkandet ett anslag

av 50 000 kronor anvisas för ändamålet.»

dels ock utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må med bifall till motionerna I: 252 och

11:285 till Statens hantverksinstitut: Särskilda rationaliseringsundersökningar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag

av 50 000 kronor.»

2) vid punkten 42 (Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om

hantverk och småindustri. Kostnader för främjande av företagsverksamhet

in. m.)

a) av herrar Näsgärd, Ohlon, Pälsson, Sundelin, Lundqvist, Ståhl, Svensson

i Ljungskile, .Johansson i Mysinge, Åkerström, Wedén, Onsjö och Gustafsson

i Skellefteå, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka ökad medelsanvisning

till upplysnings- och organisationsverksamhet samt inrättande av

eu lånefond för lån till företagareföreningarna och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 25, som börjar med orden »Såsom

i» och slutar med orden »i fråga», bort ersättas med text av följande

lydelse:

»Utskottet delar den uppfattning, som motionsvis kommit till uttryck, alt

hantverks- och småindustriverksamheten i flera väsentliga avseenden intager

en nyckelposition i näringslivet. Detta gäller i synnerhet i fråga om de

allmänt omfattade strävandena att söka åstadkomma ett mera differen5

lliliany till riksdagens protokoll 1953. I! samt. Nr 19.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 10.

tierat näringsliv på landsbygden, varigenom fördelar såväl ur befolkningspolitiska

som allmänt ekonomiska synpunkter skulle vinnas. För ny företagandet

spelar småindustrien en central roll.

Vad gäller den genom företagareföreningarna för nystartande och utveckling

av hantverk och småindustri bedrivna låne- och bidragsverksamheten

vill utskottet därför betona, att ett ökat stöd från statens sida på något

längre sikt icke bör ses såsom en statsfinansiell belastning. Den positiva verkan

på inkomstbildning och skatteunderlag, som detta stöd med skäl kan

förväntas utöva, får även tagas i beaktande. Att ett ökat bidragsbehov föreligger,

framgår även av det förebragta materialet. Detta gäller såväl anslaget

till företagareföreningarnas upplysnings- och organisationsverksamhet som

anslaget till låneverksamheten. I fråga om det förstnämnda anslaget har

kommerskollegium äskat en ökning av det nu utgående anslaget med 105 000

kronor till 475 000 kronor, vilket yrkande även upptagits i motionerna 1: 248

och II: 266 samt I: 250 och II: 347. Utskottet finner de här framställda yrkandena

välmotiverade och förordar, att ifrågavarande anslag bestämmes

till 475 000 kronor.

I fråga om anslaget till Kostnader för främjande av företagsverksamhet

m. in. har i motionerna I: 249 och II: 267 förordats, att den del av detta anslag,

som skall användas för långivning genom företagareföreningarna, icke

upptages på driftbudgeten som reservationsanslag utan bör en lånefond

för ändamålet inrättas. Härjämte föreslås, att såsom kapitalinvestering i

denna lånefond anvisas ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor. I motionerna

1: 248 och II: 266 hemställes, att till avskrivning av detta anslag uppföres

på driftbudgeten ett reservationsanslag av 750 000 kronor.

Med hänsyn till att här ifrågavarande långivning måste anses som räntabla

investeringar, vill utskottet tillstyrka en sådan omdisponering. Utskottet

föreslår således inrättandet av en lånefond, benämnd Lån till företagareföreningarna,

att upptagas bland statens utlåningsfonder. Vad angår räntesatser

och övriga villkor, om vilka Kungl. Maj :t må utfärda närmare bestämmelser,

förutsätter utskottet, att de nu gällande reglerna för ifrågavarande

lån tillämpas. Vad angår det av utskottet sålunda förordade investeringsanslagets

storlek föreslår utskottet, att detsamma för nästkommande

budgetår bestämmes till 2 500 000 kronor. Beträffande härav föranlett avskrivningsanslag

kommer utskottet att framdeles yttra sig.

För att de medel, som stå till förfogande för subvention, icke skola

minskas, föreslår utskottet i enlighet med yrkandet i motionerna I: 248 och

11:266, att anslaget till Kostnader för främjande av företagsamhet m. m.

för nästa budgetår uppföres med 150 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort hava följande lydelse:

»I. att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall

till motionerna 1:248 och 11:266 samt 1:250 och 11:347,

samtliga motioner såvitt nu är i fråga, ävensom med avslag

å motionen II: 268, till Upplysnings- och organisationsverk
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 10.

59

samhet i fråga om hantverk och småindustri för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 475 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 249 och II: 267 till Lån till

företagareföreningarna för budgetåret 1953/54 under statens

utlåningsfonder anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000

kronor;

c) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna

1:250 och 11:347 samt med bifall till motionerna 1:248

och II: 266, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Kostnader

för främjande av företagsverksamhet m. m. för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor;»
b)

av herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett, att

utskottet på s. 25 i sitt yttrande bort mellan tredje och fjärde styckena införa

ett stycke av följande lydelse:

»Att i stigande omfattning lösa hantverkets och småindustriens finansieringsfrågor

över statsbudgeten är varken möjligt eller välbetänkt. Det verkligt

betydande tillskottet till småföretagens kapitalförsörjning måste komma

från sparandet i samhället och förmedlas över sparbanker och affärsbanker.

Olika åtgärder i syfte att säkra och förbättra de mindre företagens

förmåga att därvid göra sina anspråk gällande kunna övervägas. Det alldeles

avgörande måste emellertid vara att öka detta sparande så att i första

hand förutsättningar skapas för en avveckling av kreditransoneringen. Med

hjälp av anslaget till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om

hantverk och småindustri har en uppenbarligen i stort sett värdefull rådgivningsverksamhet

bedrivits framför allt rörande allmänna drifts- och

rationaliseringsspörsmål. Denna är väl förtjänt av stöd från det allmänna.

Att i nuvarande statsfinansiella läge öka anslaget skulle vara ett avsteg från

den nu mer än någonsin nödvändiga återhållsamheten med statsutgifter,

vilket lätt drar andra och statsfinansiellt måhända mer betydande sådana

avsteg med sig. Att statsutgifterna hållas nere är en förutsättning för den

skattelättnad, av vilken inte minst den mindre företagsamheten är i så starkt

behov.»

3) vid punkten 43 (Upplysningsarbete avseende produktions- och exportfrågor)

av herrar Ohlon,. Sundelin, Ståhl, Svensson i Ljungskile, Wedén

och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett, att utskottet i anledning av motionen

11:258 bort föreslå eu sänkning av anslaget och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Utskottet anser det vara av värde att upplysningsverksamhet bedrives

på de områden, om vilka här är fråga. Såsom framhålles i motionen 11:258

synes emellertid den här ifrågavarande offentliga verksamheten utan men

kunna administreras av andra statliga organ, såsom arbetsmarknadsstyrelsen

och arbetarskyddsstyrelseri, varvid samarbete på samma sätt som hit
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 10.

tills bör äga rum med arbetsmarknadens organisationer. Utskottet finner det

inte heller oriktigt, att dessa organisationer till viss del även lämna ekonomiskt

stöd åt verksamheten. Utskottet vill dock inte motsätta sig att ett

statligt anslag för verksamheten beviljas. Med hänsyn till nu anförda skäl,

till förefintligheten av kvarstående reservation å anslaget och till angelägenheten

av att iakttaga återhållsamhet med statens utgifter vill utskottet

förorda att anslaget uppföres med 50 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionen 11:258 till Upplysningsarbete avseende produktions-

och exportfrågor för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 50 000 kronor.»

537302,

Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:10 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 und s. 1 i texten