Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående depåverksamheten till stöd för blinda hantverkare jämte i ämnet väckta motioner.

1953-05-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:112, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående depåverksamheten till stöd för blinda hantverkare jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 112.

Nr 112.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

depåverksamheten till stöd för blinda hantverkare

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, punkterna

98 och 99, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1953/54 beräkna dels till Driften av centraldepån

för blindas arbeten ett förslagsanslag av 223 000 kronor dels ock

till Bidrag till de blindas förening ett anslag av 105 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 115, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 6 mars

1953, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

överlåtelse till de blindas förening av verksamheten vid centraldepån

för blindas arbeten, dels medgiva, att det under fonden för förlag

till statsverket redovisade förlagskapitalet för centraldepån för blindas

arbeten, 640 000 kronor, överföres till fonden för låneunderstöd och där

redovisas under rubriken lån till de blindas förenings depåverksamhet,

dels ock för budgetåret 1953/54 under femte huvudtiteln anvisa till Bidrag

till de blindas förening ett anslag av 365 000 kronor samt till Materialdepån

i Kristinehamn för blindas arbeten ett förslagsanslag av 17 300 kronor.

När beslut år 1937 fattades om inrättande av centraldepån för blindas

arbeten var avsikten att i en för hela landet gemensam depå sammanföra

dels inköp och distribution till hantverkarna av material för dessas tillverkningar

(för manliga hantverkare främst borstar och korgarbeten samt

för kvinnliga hantverkare främst textilarbeten) dels ock försäljning av de

blinda hantverkarnas produkter i den mån dessa inte kunde säljas av

hantverkarna själva eller lokala hjälporgan. Centraldepån kunde inte träda

i verksamhet förrän 1947. Då hade förutsättningarna ändrats i vissa hänseenden.

Materialförsörjningen led av den då rådande råvarubristen, och

anspråken på central försäljning av de färdiga produkterna steg på grund

av ökad produktion och minskad försälj ningshjälp genom lokala organisationer.

Efter en utredning genom statens sakrevision beslöts 1950 en provisorisk

uppdelning av huvudmannaskapet för verksamheten, i det att De

blindas förening med visst stöd av staten övertog ansvaret för försäljning

av de manliga hantverkarnas produkter, medan staten genom centraldepån

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112.

5

behöll ansvaret för verksamheten i övrigt (materialinköp för såväl manliga

som kvinnliga hantverkare samt viss försäljning av kvinnliga hantverkares

arbeten). Personal och lokaler skulle emellertid delvis utnyttjas gemensamt

av centraldepån och föreningen. Ifrågavarande organisation var avsedd

såsom ett provisorium i avbidan på någon tids erfarenhet.

I viss mån har verksamhetens svårigheter berott på att i två fall de

personer som anlitats såsom föreståndare för centraldepån visat sig olämpliga

för uppgiften. År 1949 uppdagades, att verksamheten åsamkats en

förlust av ca 72 000 kronor. År 1952 befanns, att den då anställde föreståndaren

gjort sig skyldig till brottsligt förfarande, vilket medfört förluster

å ca 60 000 kronor, dock utan att centraldepån därigenom behövt

redovisa underskott.

Blinddepånämnden har nu föreslagit, att provisoriet skall avvecklas

genom att De blindas förening övertar huvudmannaskapet även för den

del av verksamheten som f. n. ankommer på staten. Härvid föreslås föreningen

få disponera det av staten i verksamheten insatta kapitalet samt

erhålla ett årligt anslag, som i princip skall täcka administrationskostnaderna

med undantag av de egentliga försäljningskostnaderna för de färdiga

produkterna.

Statens sakrevision har företagit en förnyad undersökning av verksamheten.

Bearbetningen av det material som tillhandahålles genom centraldepån

uppskattas ge ca 900 blinda hantverkare ca 900 000 kronor i

arbetsförtjänst, varvid emellertid endast något mer än V3 av antalet hantverkare

kan beräknas ha en inkomst överstigande 700 kronor per år av ifrågavarande

verksamhet. Den av De blindas förening handhavda försäljningen

av färdiga varor beräknas ge hantverkarna ca 125 000 kronor. Sakrevisionen

anser, att verksamheten särskilt för det stora antalet småförbrukare

har sitt största värde ur arbetsterapeutisk synpunkt.

Verksamhetens berättigande får enligt departementschefen inte bedömas

uteslutande ur strängt ekonomisk synpunkt. Av stort värde är

att arbetsmöjligheter står öppna för de blinda även i sådana fall då försörjningen

endast till eu mindre del kan grundas därpå. Under senare tid

har frågan om möjligheten och lämpligheten att bereda blinda andra utkomstmöjligheter

än de traditionella blindhantverksyrkena — för manliga

blinda huvudsakligen borstbinderi och korginakeri — aktualiserats i (»lika

sammanhang. Främst har härvid pekats på möjligheten för de blinda alt

vinna sin utkomst i industrien. Försök göres i detta syfte. Sålunda har en

förberedande kurs för utbildning av finmekaniker anordnats vid hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda män. Det är emellertid för tidigt att

ännu kunna bedöma om sådana åtgärder kan ge anledning till en allmän

omläggning av utbildningen för de blinda och leda till eu minskning av

blindhantverkets omfattning. I varje fall kommer under överskådlig tid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 112.

ett betydande antal blinda att vara hänvisade till hantverksyrkena, för

vilka de utbildats. Det är under sådana förhållanden nödvändigt att uppehålla

depåverksainheten och frågan blir endast att finna den mest praktiska

organisationen för densamma.

Vid organisationsfrågans behandling 1950 konstaterades, att staten inte

lämpligen bör ha hand om försäljningen av de blinda hantverkarnas tillverkningar

(bortsett från den till omfattningen ringa försäljningen av

kvinnliga hantverkares alster, i fråga om vilken speciella förhållanden

råder). På grund härav anses den möjligheten böra uteslutas att staten

ånyo tar hand om hela verksamheten. Ett bibehållande av den nuvarande

uppdelningen och upplösning av den nuvarande partiella gemenskapen i

fråga om personal och lokaler anses inte heller ändamålsenlig, då den

skulle leda till ökade kostnader. Av de tre alternativ som blinddepånämnden

angivit återstår alltså endast det av nämnden förordade alternativet

att hela verksamheten drives av De blindas förening. Med hänsyn till vad

som anförts angående olägenheterna av den nuvarande organisationen

anser sig departementschefen inte böra motsätta sig att detta alternativ

genomföres.

Överlåtelsen av centraldepåns verksamhet förutsättes ske i stort sett

på de villkor, som föreslagits av sakrevisionen och som godtagits av de

blindas förening. De av staten för centraldepån anvisade förlagsmedlen,

640 000 kronor, bör sålunda ställas till föreningens disposition som ett

räntefritt lån. Skulle förlust befinnas föreligga i centraldepåns verksamhet

vid utgången av innevarande budgetår anses dock lånesumman böra

minskas i motsvarande utsträckning. Riksdagens medgivande begäres till

överflyttning av högst angivna belopp, 640 000 kronor, från fonden för

förlag till statsverket till fonden för låneunderstöd. Samtidigt föreslås att

nämnda belopp avskrives med anlitande av fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

Det belopp av 100 000 kronor, som 1950 anvisades under

fonden för låneunderstöd till Lån till de blindas förenings försäljningsverksamhet,

förutsättes kvarstå som räntefritt lån. Även detta anslag anses

böra avskrivas med anlitande av samma fond.

Centraldepån disponerar f. n. som förlagskapital 70 000 kronor utöver

det förut nämnda beloppet 640 000 kronor. Av de 70 000 kronorna har de

blindas förening tillskjutit 20 000 kronor. Återstående 50 000 kronor har

lämnats av direktionen över institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

samt Kronprinsessan Margaretas arbetsnämnd för de blinda, vilka

båda förklarat sig inte ha något att erinra mot att beloppet ställes till De

blindas förenings förfogande.

Sammanlagt skulle föreningen sålunda få att disponera högst (640 000 +

100 000) 740 000 kronor av statsmedel samt nyssnämnda 50 000 kronor.

De blindas förening bör förbinda sig att låta av föreningen nu insatt kapital

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112.

7

— förutom förenämnda 20 000 kronor ett belopp av 150 000 kronor soin

disponeras för färdigvaruförsäljningen — kvarstå i verksamheten, varför

sammanlagt 9G0 000 kronor skulle stå till förfogande som rörelsekapital

för densamma under förutsättning att centraldepån inte redovisar förlust

vid utgången av budgetåret 1952/53.

Enligt blinddepånämndens förslag skall staten lämna ett årligt driftbidrag,

i princip avsett att täcka lönekostnader (dock ej löner till försälj - ningspersonal) samt de slag av omkostnader, vilka f. n. vid centraldepån

bestrides av statsmedel, ävensom vissa räntekostnader och kostnader för

personalens pensionering. Sakrevisionen har formulerat saken så att bidraget

i princip skall vara avsett att täcka de avlöningar och omkostnader, vilka

f. n. bestrides av statsmedel. Nämnden har föreslagit anslaget för nästa

budgetår till 317 000 kronor medan sakrevisionen föreslagit 300 000 kronor.

Departementschefen delar uppfattningen att staten bör lämna bidrag till

täckande i huvudsak av utgifterna för avlöningar och omkostnader för hela

den ifrågavarande verksamheten i den utsträckning som f. n. gäller beträffande

centraldepån. I bidraget bör alltså inte innefattas de av nämnden

angivna räntekostnaderna. Till frågan om personalens pensionering är departementschefen

inte f. n. beredd att ta ställning. Bidraget beräknas i enlighet

med sakrevisionens förslag till 300 000 kronor för nästa budgetår.

Med hänsyn till de avsevärda belopp av statsmedel som på detta sätt

ställes till föreningens förfogande måste från statens sida finnas möjligheter

att kontrollera verksamheten och att återkräva förlagsmedel om verksamheten

inte bedrives på ett sätt som kan godtagas eller om den väsentligt

minskar i omfattning. Staten bör därför äga tillsätta minst en ledamot

av styrelsen i det bolag som skall bildas av föreningen för handhavandet

av ifrågavarande verksamhet. Staten bör vidare utse en revisor, varjämte

riksräkenskapsverlcet och sakrevisionen bör äga rätt att granska verksamheten.

De blindas förening anses tills vidare böra kostnadsfritt få disponera de

lokaler som f. n. är upplåtna åt centraldepån.

För innevarande budgetår har under anslaget till Bidrag till de blindas

förening inräknats dels 40 000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för

den av föreningen bedrivna försäljningsverksamheten dels ock 65 000 kronor

såsom bidrag till föreningens verksamhet i övrigt. Förstnämnda belopp ingår

i det bidrag om 300 000 kronor, som enligt departementschefens förslag skall

anvisas för nästa budgetår. Därutöver föreslås 05 000 kronor fortfarande

skola anvisas som bidrag till föreningens verksamhet. Detta bidrag användes

bl. a. för tidskriften De blindas veckoblad. Under rubriken Bidrag till

de blindas förening beräknas därför för nästa budgetår ett obetecknat anslag

av 365 000 kronor.

Den vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda män inrättade mate
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 112.

rialdepån beröres inte av den nu föreslagna överflyttningen av centraldepåns

verksamhet. Medel till avlöningar och omkostnader för Kristinehamnsdepån

har hittills anvisats under centraldepåns driftkostnadsanslag.

Departementschefen förutsätter, att Kristinehamnsdepån fortfarande skall

bestå samt att erforderligt anslag till densamma i framtiden lämpligen bör

beräknas under åttonde huvudtitelns anslag till hantverksskolan. För nästa

budgetår anses emellertid övergångsvis böra upptagas ett särskilt förslagsanslag

under femte huvudtiteln under rubriken Materialdepån i Kristinehamn

för blindas arbeten. Anslaget uppföres med 17 300 kronor, varav till

avlöningar 14 600 och till omkostnader 2 700 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två

likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Björck in. fl. (I: 386) och den andra inom andra kammaren av fru Sjöstrand

m. fl. (11:481), i vilka hemställts, att riksdagen måtte uttala att

frågan om den vid det planerade försäljningsbolaget anställda personalens

pensionsförhållanden skall upptagas till lösning så snart bolagets personalorganisation

fått erforderlig fast form.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen II: 481.

Utskottet. Departementschefen föreslår, att den provisoriska organisation,

som f. n. tillämpas för depåverksamheten och som innefattar en uppdelning

mellan statens blinddepånämnd och de blindas förening, skall

bringas att upphöra genom att föreningen övertar hela verksamheten. Utskottet,

som tidigare understrukit behovet av en omprövning av organisationsfrågan,

finner den föreslagna anordningen lämplig och tillstyrker sålunda

överlåtelsen på föreningen. De härför föreslagna villkoren, vilka innebär,

att föreningen som räntefritt lån får övertaga det av staten i verksamheten

insatta förlagskapitalet samt dessutom erhåller ett årligt bidrag för

täckande av administrationskostnaderna, kan utskottet även godtaga. Vad

departementschefen i övrigt föreslagit har icke heller givit utskottet anledning

till erinran.

Vad härefter angår det i motionerna I: 386 och II: 481 begärda uttalandet

från riksdagen att frågan om pensionsförhållandena för den personal,

som anställes vid det planerade försäljningsbolaget, skall bringas till lösning,

har utskottet inhämtat, att denna fråga torde komma att hänskjutas

till 1951 års pensionsutredning.

Under åberopande av det anförda får utskottet sålunda hemställa,

I. att riksdagen må

a) godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden för

den 6 mars 1953 förordad överlåtelse till de blindas förening

av verksamheten vid centraldepån för blindas arbeten;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 112.

9

b) medgiva, att det under fonden för förlag till statsverket

redovisade förlagskapitalet för centraldepån för blindas

arbeten, 640 000 kronor, överföres till fonden för låneunderstöd

och där redovisas under rubriken Lån till de blindas förenings

depåverksamhet;

c) för budgetåret 1953/54 under femte huvudtiteln anvisa

1. till Bidrag till de blindas förening ett anslag av 365 000

kronor,

2. till Materialdepån i Kristinehamn för blindas arbeten ett

förslagsanslag av 17 300 kronor;

II. att motionerna 1:386 och 11:481 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 8 maj 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 111.

2—905 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 0 sand. Nr 111—112.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:239 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverskpropositionen gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1953/54 till arbetarskyddss a1 i texten