Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till universitetssjukhusen m. m.
1953-05-12 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1953:129, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till universitetssjukhusen m. m.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande nr 129.
Nr 129.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående
vissa anslag för budgetåret 1953/54 till universitetssjukhusen
m. m.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t beträffande kapitalbudgeten under
statens allmänna fastighetsfond (bilaga 32, punkten 3) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Utbyggande av
karolinska sjukhuset för budgetåret 1953/54 beräkna ett investeringsanslag
av 2 610 000 kronor.
I samma proposition har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln, punkten
52, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
inrikesärenden för den 2 januari 1953, föreslagit riksdagen att till Karolinska
sjukhuset: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 7 121 500 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 161, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 13 mars
1953 — med ändring av vad därutinnan föreslagits i propositionen nr 1
— föreslagit riksdagen att till Karolinska sjukhuset: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
7 131 500 kronor samt i övrigt framlagt de förslag som framgår av den
följande redogörelsen.
1 :o) Utbyggande av karolinska sjukhuset. I propositionen nr 161, s. 2
—7, bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att av 1952
års riksdag anvisade medel för anordnande av kulvertförbindelse mellan
panncentral och planerade lungkliniker vid karolinska sjukhuset må tagas
i anspråk för lungklinikernas nybyggnad, dels medgiva, att en av
Rockefellerstiftelsen gjord donation å en miljon svenska kronor för uppförande
av ett laboratorium vid den planerade thoraxkirurgiska kliniken
vid karolinska sjukhuset må mottagas på av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna villkor, dels ock till Utbyggande av karolinska
sjukhuset under statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1953/54
anvisa ett investeringsanslag av 2 610 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 129.
5
Under denna rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag
av 2 110 000 kronor.
Arbetena med uppförande av den reumatologiska kliniken har numera
fortskridit så långt, att kliniken beräknas bliva färdigställd våren 1954.
Det tillstyrkes, att för slutförande av byggnadsarbetena för nästa budgetår
anvisas 560 000 kronor. Likaledes tillstyrkes att för täckande av vissa merkostnader
för uppförande av kliniken för nästa budgetår anvisas ett belopp
av 700 000 kronor. Ett förslag att för uppförande av lungklinikerna
taga i anspråk de medel, som tidigare beviljats för anordnande av en kulvertförbindelse,
finner sig departementschefen böra biträda. Vid bifall
härtill erfordras för fullföljande av byggnadsarbetena å lungklinikerna
för nästa budgetår en ny medelsanvisning av endast 400 000 kronor. Kostnaderna
för utbyggande av ångpanne- och elektricitetscentralerna samt
mekaniska verkstaden beräknas till 500 000 resp. 350 000 kronor. För
kommitténs för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande arbete föreslås
för nästa budgetår anvisat ett belopp av 100 000 kronor. Det sammanlagda
anslagsbehovet för nästa budgetår skulle alltså utgöra 2 610 000 kronor.
Rockefellerstiftelsen har beslutat att till karolinska institutet överlämna
1 000 000 svenska kronor för uppförande av ett forskningslaboratorium
vid den planerade thoraxkirurgiska kliniken. Frågan om donationens
mottagande anses böra underställas riksdagens prövning. Ett mottagande
av donationen kommer att medföra vissa kostnader för statsverket såväl
för laboratoriets årliga drift som för dess inredning och utrustning. Departementschefen
anser det uppenbart, att den thoraxkirurgiska kliniken
genom tillkomsten av det föreslagna laboratoriet skulle beredas väsentligt
förbättrade forskningsbetingelser. Vid ett ställningstagande till frågan
om laboratoriets inrättande måste emellertid, såsom statskontoret
framhållit, beaktas, att laboratoriets tillkomst kommer att för statsverket
medföra betydande kostnader för laboratoriets utrustning, inredning
och drift. Driftkostnaden låter sig f. n. icke med säkerhet ]>edömas.
Det anses emellertid kunna antagas, att laboratoriets tillkomst kommer
att kräva en viss utökning av den personal, som eljest skulle ha avsetts
för den vid den thoraxkirurgiska kliniken bedrivna forskningsverksamheten.
Personalbehovet anses dock kunna närmare bedömas endast i
samband med prövningen av personalstat för kliniken i dess helhet. Vad
angår kostnaderna för laboratoriets utrustning och inredning beräknas desamma
till ett belopp av ca 95 000 kronor kunna bestridas av tillgängliga
donationsmedel under förutsättning att Rockefellerstiftelsen icke framställer
någon erinran häremot. Det föreslås få ankomma på karolinska institutet
alt hos stiftelsen efterhöra, huruvida hinder möter mot att disponera
donationsmedlen jämväl för att bestrida med laboratoriets utrustning och
6
Statsutskottets utlåtande nr 129.
inredning förenade kostnader. Med hänsyn till betydelsen av att det planerade
laboratoriet kommer till stånd anser sig departementschefen böra
tillstyrka laboratoriets inrättande trots därav för statsverket föranledda
betydande utgifter. Det förordas därför, att karolinska institutet bemyndigas
att å statens vägnar mottaga den erbjudna donationen. Förslaget angående
laboratoriets placering föranleder ingen invändning från departementschefens
sida. Ej heller bär1 i ärendet företedda ritningar till det planerade
laboratoriet givit anledning till erinran. Ritningarna anses sålunda
vara ägnade att läggas till grund för vidare utarbetande av byggnadsprogrammet.
Frågan om laboratoriets närmare utformning anses böra anförtros
åt kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande.
Utskottet vill i anslutning till departementschefens uttalande understryka,
att medgivande bör utverkas från Rockefellerstiftelsen att ett belopp av
omkring 95 000 kronor av donationsmedlen må användas för bestridande
av kostnaderna för laboratoriets utrustning och inredning.
Departementschefens övriga förslag, vilka i huvudsak avser endast fullföljande
av tidigare beslutade byggnadsarbeten, har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att av 1952 års riksdag anvisade medel för
anordnande av kulvertförbindelse mellan panncentral och
planerade lungkliniker vid karolinska sjukhuset må tagas i
anspråk för lungklinikernas nybyggnad;
b) medgiva, att en av Rockefellerstiftelsen gjord donation
å en miljon svenska kronor för uppförande av ett laboratorium
vid den planerade thoraxkirurgiska kliniken
vid karolinska sjukhuset må mottagas på av departementschefen
i statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den
13 mars 1953 angivna villkor;
c) till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret
1953/54 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av 2 610 000 kronor.
2:o) Karolinska sjukhuset. Omkostnader. Anslaget är i gällande riksstat
uppfört med 6 900 000 kronor.
Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1 (punkt 52, s. 102—105) föreslagit
riksdagen att till Karolinska sjukhuset: Omkostnader för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 7 121 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 129.
7
Vid sina anslagsberäkningar har direktionen för karolinska sjukhuset
utgått från senast tillgängliga belastningssiffror, varefter en uppräkning
skett med hänsyn till ökat antal underhållsdagar. Direktionen har sålunda
räknat med en ökning av antalet underhållsdagar från omkring 437 000
budgetåret 1951/52 till 451 000 nästa budgetår. Dessutom har en ytterligare
uppräkning skett med beaktande av att inträffade prisstegringar under
budgetåret 1951/52 i stort sett påverkat utgifterna först under budgetårets
senare del. Även om det erbjuder svårigheter att på förhand uppskatta antalet
vårddagar samt eventuellt inträffande prisstegringar har departementschefen
i huvudsak ansett sig kunna beräkna medelsbehovet på grundval
av de av direktionen angivna principerna.
Anslagsposten till sjukvård m. in. åt personalen anses böra minskas med
1 500 kronor till 33 500 kronor. För reseersättningar föreslås upptaget ett
till 37 000 kronor förhöjt belopp. I fråga om anslagsposten till expenser beräknas
för bränsle, lyse och vatten ett belopp av 1 200 000 kronor. För övriga
expenser anses böra anvisas ett belopp av 300 000 kronor. Härvid har
5 000 kronor avsetts för verkstadsdriften vid arbetsberedningen. Sammanlagt
skulle alltså anslagsposten till expenser uppgå till 1 500 000 kronor.
Vad angår anslagsposten till övriga utgifter anses för inventariers underhåll
och komplettering böra beräknas 675 000 kronor, vilket innebär en höjning av
medelsanvisningen med 45 000 kronor. Inom anslaget anses kunna inrymmas
kostnaderna för engångsanskaffning av vissa inventarier, nämligen en röntgenapparat
för pendelbestrålning till radiumhemmet samt EKG-apparat
och spirometer till kliniskt-fysiologiska laboratoriet. Delposten till tvätt
och renhållning anses tills vidare kunna uppföras med oförändrat belopp,
medan delposten till kosthåll föreslås höjd med 160 000 till 1 700 000 kronor.
För läkemedel beräknas ett belopp av 1 400 000 kronor, vilket innebär
en höjning med 130 000 kronor. Till förbrukningsartiklar m. in. för sjukvården
anses böra anvisas 1 600 000 kronor. Delposten till diverse utgifter
föreslås upptagen med oförändrat belopp, 30 000 kronor. Anslagsposten till
övriga utgifter skulle alltså uppgå till 5 551 000 kronor.
I propositionen nr 1 beräknas sålunda medelsbehovet under anslaget till
7 121 500 (+ 221 500) kronor.
1 propositionen nr 161 (s. 8—11) föreslås att riksdagen må — med ändring
av vad därutinnan föreslagits i propositionen nr 1 — till Karolinska sjukhuset:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 7 131 500 kronor.
I skrivelse den 14 november 1950 hemställde direktionen för karolinska
sjukhuset om anvisande av erforderliga medel för inrättande vid sjukhuset
av eu brännskadeavdelning genom ianspråktagande av en kirurgisk garnisonsavdelning.
8
Statsutskottets utlåtande nr 129.
I 1952 års statsverksproposition biträddes förslaget om inrättande av en
dylik avdelning vid sjukhuset och förordades att en förste underläkare
skulle anställas såsom chef för avdelningen samt 12 200 kronor anvisas till
utrustning.
I utlåtande den 28 mars 1952, nr 11, punkterna 41 och 42 uttalade statsutskottet,
att det borde undersökas, om icke den plastikkirurgiska avdelningen
vid serafimerlasarettet kunde omhändertaga de relativt fåtaliga
brännskadefallen. För den händelse den plastikkirurgiska avdelningens
kapacitet befunnes otillräcklig för vården av de brännskadade, syntes de!
utskottet rimligt, att Stockholms stad påtoge sig viss de! av kostnaderna
för en ny brännskadeavdelning. Närmare utredning härom borde verkställas,
innan beslut fattades om avdelningens inrättande. Denna utredning
borde ankomma på Kungl. Maj:t, som också borde äga träffa preliminärt
avtal med staden. Medel för anställande av en förste underläkare syntes
böra av riksdagen anvisas men icke få tagas i anspråk, förrän av utskottet
föreslagen utredning slutförts. Då utskottet räknade med, att staden skulle
påtaga sig viss del av kostnaderna för avdelningen, därest denna efter
förnyad prövning ansåges böra komma till stånd, förordade utskottet en
nedräkning av det för utrustning beräknade beloppet med 10 000 kronor.
Riksdagen beslöt i överensstämmelse med vad statsutskottet föreslagit.
I anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t den 19 september 1952 åt kommissionen
för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
in. m. att företaga den av statsutskottet begärda utredningen samt att, därest
utredningsresultatet så skulle föranleda, upptaga förhandlingar med
Stockholms stad angående kostnadsfördelningen.
Kommissionen har med skrivelse den 7 januari 1953 redovisat resultatet
av i ärendet företagen utredning.
Förslaget att vid karolinska sjukhuset inrätta en brännskadeavdelning
har främst syftat till att åstadkomma förbättrade betingelser för forskning
och undervisning på brännskadevårdens område. Med hänsyn till brännskadornas
ökade frekvens och betydelse vid nutida krigföring föreligger
ett stort behov av åtgärder för vidgade möjligheter till vetenskaplig forskning
och utarbetande av förbättrade behandlingsmetoder. Det torde bland
medicinsk expertis råda enighet om, att detta mål kan uppnås endast genom
inrättande av specialavdelningar för brännskador under ledning av därför
särskilt utbildade kirurger. För undervisningen av de blivande läkarna, för
forskningen samt för att utveckla nuvarande behandlingsmetoder och
pröva nya sådana är det av vikt, att dylika specialavdelningar inrättas vid
vissa större sjukhus, i första hand undervisningssjukhusen, där tillräcklig
erfarenhet och tillräckligt klientel kan samlas. En dylik centralisering av
brännskadevården anses komma att visa sig fördelaktig för såväl sjukvård
som forskning och undervisning.
Statsutskottets utlåtande nr 129.
9
Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår, att i 1952 års statsverksproposition
förordats inrättande vid karolinska sjukhuset av en brännskadeavdelning,
till vilken avdelning brännskadevården inom Stockholmsområdet
borde koncentreras. Endast genom att fungera som centralanstalt
för ett dylikt större område kan avdelningen enligt departementschefen
erhålla ett tillräckligt patientklientel och lämna tillräckligt material för
forskning och undervisning. Den av förhandlingskommissionen verkställda
utredningen har visat, att avdelningen icke lämpligen kan eller hör förläggas
till annat sjukhus. Vad angår frågan om ekonomisk medverkan från
stadens sida till avdelningens inrättande anser sig departementschefen kunna
godtaga det förslag härutinnan, som framlagts av kommissionen. Något
avsteg anses härigenom icke ske från hittills godtagna principer, i det att
tillkomsten av avdelningen huvudsakligen betingas av forsknings- och undervisningsskäl.
Det förordas därför, att staten åtager sig hela kostnaden
för utrustning av ifrågavarande avdelning. Då för detta ändamål redan anvisats
2 200 kronor, erfordras i enlighet med tidigare verkställd kostnadsberäkning
en ytterligare medelsanvisning av 10 000 kronor. Erforderliga
medel anses böra upptagas under karolinska sjukhusets omkostnadsanslag.
Det i årets statsverksproposition beräknade omkostnadsanslaget föreslås
därför uppräknat med 10 000 kronor.
Det totala medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår beräknas
alltså sammanlagt utgöra 7 131 500 (+ 231 500) kronor.
Utskottet. Med anledning av förslagen i propositionen nr 1 förutsätter utskottet
att de särskilda sakkunniga, som tillkallats för att verkställa den av
förra årets riksdag begärda översynen av arbetsuppgifter och arbetsförhållanden
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, kommer att ägna
möjligheterna att nedbringa de förhållandevis mycket höga kostnaderna
jämväl under förevarande anslag noggrann uppmäi“ksamhet. Kungl. Maj:ts
förslag i denna del har i övrigt icke givit utskottet anledning till särskilt
uttalande.
Ehuru utskottet knappast finner den förebragta utredningen rörande
behovet att inrätta en särskild brännskadeavdelning fullt övertygande, vill
utskottet likväl icke motsätta sig att Kungl. Maj:ts förslag genomföres på
försök. Utskottet förutsätter härvid, att beläggningen på avdelningen årligen
redovisas för riksdagen så att möjlighet beredes att, om beläggningen
skulle framstå som påfallande låg, vidtaga därav betingade åtgärder.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Karolinska sjukhuset: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 7 131 500 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande nr 129.
3:o) Bidrag till ny- och ombyggnad av Sabbats bergs sjukhus. Kungl.
Maj:t har i propositionen nr 161 (s. 11—14), föreslagit riksdagen att till Bidrag
till ny- och ombyggnad av Sabbatsbergs sjukhus för budgetåret 1953/
54 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 155 000 kronor.
Något anslag för ifrågavarande ändamål är ej upptaget i gällande riksstat.
Stockholms stads sjukhusdirektion har i skrivelse den 18 februari 1953
hemställt om största möjliga statsbidrag till provisorisk utbyggnad av den
thoraxkirurgiska verksamheten vid Sabbatsbergs sjukhus.
Av sjukhusdirektionens framställning framgår, att det är angeläget, att
en utvidgning och upprustning av den thoraxkirurgiska avdelningen vid
Sabbatsbergs sjukhus kommer till stånd. Icke minst med hänsyn till den
alltmer stegrade patienttillströmningen anses åtgärder böra vidtagas för
att bereda ökade vård- och operationsmöjligheter vid avdelningen. Antalet
patienter som väntade på intagning vid avdelningen i januari månad innevarande
år uppgick till 85, varav 39 från orter utom Stockholm. Dessutom
avvaktade ett trettiotal patienter vid Söderby sjukhus resektion, varjämte
vid S:t Görans sjukhus fanns antecknade omkring 50 personer, vilka i sina
hem avvaktade möjlighet att få intagas vid den thoraxkirurgiska avdelningen.
Mot bakgrunden härav anser sig departementschefen icke kunna
ifrågasätta behovet av en förstärkning av stadens resurser för thoraxkirurgiska
operationer utan finner det i hög grad påkallat, att behandlingsmöjligheterna
vid Sabbatsbergs sjukhus förbättras på sätt som föreslagits. Med
hänsyn såväl till det intresse, som staten ur rikssjukvårdens synpunkt måste
anses ha av att den föreslagna utvidgningen kommer till stånd som till den
thoraxkirurgiska avdelningens betydelse för undervisning och forskning,
anses det motiverat, att staten åtager sig viss del av de till 310 000 kronor
beräknade ombyggnads- och inredningskostnaderna. Det tillstyrkes därför,
att staten bidrager med halva kostnaden för ombyggnaden under förutsättning,
att staden bidrager med andra hälften samt att vid avdelningen
framdeles mottages rikspatienter i minst samma omfattning som tidigare.
Då departementschefen funnit sig kunna acceptera de uppgjorda kostnadsberäkningarna,
skulle statsverkets andel komma att utgöra 155 000
kronor.
Utskottet har från Stockholms stads sjukhusdirektion inhämtat, att erforderliga
ombyggnadsarbeten vid sjukhuset beräknas bli färdiga i februari
1954. Med hänsyn härtill har utskottet, trots de betänkligheter det måste inge
att staten för ett provisorium av så kort varaktighet som det förevarande
lämnar ett så förhållandevis stort bidrag funnit sig, om än med tvekan,
kunna godtaga Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
Statsutskottets utlåtande nr 129.
11
att riksdagen må till Bidrag till ny- och ombyggnad av Sabbatsbergs
sjukhus för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 155 000 kronor.
4:o) Förslag till avtal om fördelning mellan staten och Uppsala läns
landsting av kostnaderna för pensionering av vissa befattningshavare vid
akademiska sjukhuset i Uppsala. I propositionen nr 161 (s 14—21) har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordade
grunder för fördelning mellan staten och Uppsala läns landsting av
kostnaderna för pensionering av vissa befattningshavare vid akademiska
sjukhuset i Uppsala.
1951 års riksdag godkände av föredragande departementschefen förordade
ändrade grunder för samarbetet rörande driften av akademiska sjukhuset
i Uppsala.
Ifrågavarande grunder har angivits i ett i propositionen nr 123/1951
intaget, av Uppsala läns landsting den 5 oktober 1950 godkänt förslag till
nytt avtal mellan universitetet i Uppsala såsom företrädare för Kungl. Maj:t
och kronan samt landstinget angående samarbete för drift av akademiska
sjukhuset i Uppsala med däri av dåvarande chefen för inrikesdepartementet
föreslagen ändring, innebärande att i de driftkostnader, som ligger till
grund för beräkningen av landstingets ersättning, huvudmansavgiften för
de befattningshavare, som icke skulle kunnat erhålla anslutning till statens
pensionsanstalts reglemente, därest anställningen avsett landstingslasarett,
skall ingå med dubbla beloppet av de i reglementet angivna pensionsavgifterna.
Vid lagtima möte den 3 oktober 1951 förklarade sig landstinget icke
kunna godkänna den av departementschefen föreslagna och av riksdagen
godkända ändringen i avtalsförslaget. Med anledning härav tillkallades
genom beslut den 30 juni 1952 en kommission med uppdrag att på statens
vägnar förhandla med landstinget rörande fördelningen mellan statsverket
och landstinget av ifrågavarande pensionskostnader.
Kommissionen har framlagt förslag i ämnet den 26 februari 1953.
Pensionering enligt SPA-reglementet av landstingspersonal i sjukvårdande
verksamhet är medgiven i huvudsak endast för läkare, sjuksköterskor
och barnmorskor, varvid staten i stort sett står för halva kostnaden, övrig
personal i sjukvårdsarbete liksom befattningshavare i administrativt
arbete och ekonomipersonal pensioneras helt med landstingens egna medel.
Då motsvarande personalgrupper vid akademiska sjukhuset enligt det
år 1951 framlagda förslaget till avtal angående samarbete och drift av detta
sjukhus förutsatts skola erhålla pensionsrätt enligt SPA-reglementet, skulle
Uppsala läns landsting enligt avtalsförslaget komina i ett gynnsammare
12
Statsutskottets utlåtande nr 129.
läge än landstingen i allmänhet, i det att i driftkostnaden skulle inräknas
endast de fortlöpande avgifterna till pensionsanstalten. Vid remissbehandlingen
av avtalsförslaget framhölls med hänsyn härtill såväl av statskontoret
som av statens pensionsanstalt, att det kunde ifrågasättas, om man icke
vid driftkostnadsberäkningen borde utgå från avgifter för pensioneringen,
som närmare anslöte sig till de verkliga pensioneringskostnadema. I propositionen
nr 123/1951 anslöt sig departementschefen till denna uppfattning
och förordade, att i de driftkostnader, som ligger till grund för beräkningen
av landstingets ersättning, huvudmansavgiften för de befattningshavare,
vilka icke kunnat erhålla anslutning till statens pensionsanstalts reglemente,
därest anställningen avsett landstingslasarett, skulle ingå med dubbla
beloppet av de i reglementet angivna pensionsavgifterna. Detta förslag godkändes
av riksdagen. Landstinget har förklarat sig icke kunna acceptera
en lösning av pensionsfrågan för ifrågavarande befattningshavare i enlighet
med dessa grunder. Från landstingets sida har vid förhandlingarna framhållits,
att man kunde godtaga den föreslagna ändringen i det ursprungliga
avtalsförslaget endast under förutsättning, att landstinget erhölle kompensation
för härigenom för landstinget uppkommande merkostnader. Vid sådant
förhållande har förhandlingskommissionen föreslagit, att det år 1951 framlagda
förslaget till avtal måtte godkännas utan däri av departementschefen
föreslagen ändring. Alternativt har förhandlingskommissionen förordat, att
ett av kommissionen framlagt förslag till ändring av det ursprungliga avtalsförslaget
måtte godkännas. Enligt detta förslag skall vid beräkningen av
landstingets ersättning de fortlöpande pensionsavgifterna ingå med dubbla
beloppet av de i SPA-reglementet angivna pensionsavgifterna. Som kompensation
härför skall emellertid — i motsats till vad som skulle ske enligt
det ursprungliga avtalsförslaget — poliklinikinkomstema räknas landstinget
till godo vid erläggandet av dess ersättning.
Vad vid förhandlingarna förekommit anses giva vid handen, att någon
för staten förmånligare lösning av förevarande fråga än den förhandlingskommissionen
anvisat genom sina båda alternativ icke står att vinna. Departementschefen
anser sig därför icke böra påyrka någon ändrad kostnadsfördelning
mellan statsverket och landstinget. Ett motsatt ställningstagande
skulle kunna äventyra, kanske rent av omöjliggöra en snar lösning av frågan
om den framtida regleringen mellan staten och landstinget av kostnaderna
för driften av akademiska sjukhuset. I detta sammanhang erinras
om, att de ännu formellt gällande äldre avtalen är för statsverket oförmånliga,
och att statens kostnader enligt det år 1951 framlagda avtalsförslaget
beräknades komma att minska med 314 000 kronor årligen. Då departementschefen
nu sålunda ansett sig böra godtaga förhandlingskommissionens
förslag vill han emellertid samtidigt uttryckligen betona, att detta
skett enbart på grund av de i detta speciella fall rådande förhållandena.
Statsutskottets utlåtande nr 129.
13
Ställningstagandet kan därför icke åberopas såsom prejudicerande för andra
fall. Av principiella skäl anser sig departementschefen icke kunna förorda
en lösning av pensionsfrågan i enlighet med det ursprungliga avtalsförslaget.
I stället tillstyrkes att det av förhandlingskommissionen nu framlagda
ändringsförslaget godkännes.
Utskottet. Ehuru utskottet finner det av förhandlingskommissionen framlagda
ändringsförslaget för staten oförmånligt, återstår såvitt utskottet kan
finna —- med hänsyn till angelägenheten av att frågan om den framtida
regleringen mellan staten och landstinget av kostnaderna för driften av
akademiska sjukhuset bringas till sin lösning — ej annat än att godkänna
departementschefens förslag. Utskottet ifrågasätter dock, om icke kompensationen
till landstinget för att huvudmansavgiften beräknas ingå med
dubbla beloppet av de i SPA-reglementet angivna fortlöpande pensionsavgifterna
skulle kunna begränsas på det sätt, att av poliklinikavgiftema
högst det belopp, som motsvarar skillnaden mellan de sålunda beräknade
pensionsavgifterna och de fortlöpande pensionsavgifter som skulle utgått
enligt SPA-reglementet, räknas landstinget till godo vid erläggandet av dess
ersättning.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för den 13 mars 1953
förordade grunder för fördelning mellan staten och Uppsala
läns landsting av kostnaderna för pensionering av vissa befattningshavare
vid akademiska sjukhuset i Uppsala.
Stockholm den 12 maj 1953.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Näsgård, Ohlon, fröken
Andersson, herrar Gillström, Pålsson, Näsström, Bergh, Hesselbom,
Ragnar Persson, Edvin Thun, Bergman, Eric Holmqvist, Olsén och Huss;
samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Andersson i
Malmö, Ståhl, Rubbestad, Svensson i Ljungskile, Lindholm, Staxäng, fröken
Elmén, herrar Widén, Hoppe, Onsjö, fru Ericsson i Luleå, herrar Gustafsson
i Stockholm, Karlsson i Olofström och Almgren.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1953:262 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till universitetssjukhusen m. m. a1 i texten