Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1953/ö''r under fjårde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1953-05-15 · 66 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 66 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:136, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa avlöningsm. fl. anslag för budgetåret 1953/ö''r under fjårde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

1

Nr 136.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

vissa avlönings- m. fl. anslag för budgetåret

1953/ö''r under fjårde huvudtiteln m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(l:a avd.)

1 :o) Marinens manskapsorganisation. I propositionen nr 110 har Kungl.

Maj:t (punkt 1, s. 2—20 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 6 mars 1953) föreslagit riksdagen besluta, att flottans

och kustartilleriets manskapsorganisation skall utformas efter de

riktlinjer, som angivits i nämnda statsrådsprotokoll.

Chefen för marinen har i skrivelse den 22 augusti 1952 framlagt förslag

till omläggning av manskapsorganisationen vid flottan.

Inspektören för kustartilleriet har i framställning den 5 december 1952

framlagt förslag till ny underbefälsorganisation vid kustartilleriet.

I det följande lämnas en redogörelse för ifrågavarande båda förslag.

Flottan.

Huvuddragen av marinchefens förslag.

Marinchefen har icke ansett sig kunna f. n. helt frångå nuvarande system

med viss kontraktsbunden första anställningstid utan har förutsatt, att underbefälets

rekrytering även i fortsättningen skall ske dels genom anställande

av jungmän medelst kontrakt (jungmanslinjen) och dels bland värnpliktiga

som uttagits för underbefälsutbildning (värnpliktslinjen).

Marinchefen föreslår emellertid att anställningstiden för kontraktsanställt

manskap förkortas från nuvarande 4 1/2 år till 2 år för stammanskap tillhörande

däcks- och ekonomiavdelningarna samt till 2 1/i år för stammanskap

tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna.

Jungmän skall enligt marinchefen anställas med nuvarande antagningsfordringar

och efter godkänd utbildning vid anställningstidens slut kunna

antagas såsom underbefälsaspiranter, varefter furirsutbildning under 12

månader vidtager.

Värnpliktiga, som uttagits till underbefälsutbildning, skall efter fullgjord

första tjänstgöring kunna anställas såsom underbefälsaspiranter. För denna

kategori blir i regel under aspiranttiden viss kompletterande utbildning

1—803 33 Bihang till riksdagens protokoll 1953. G samt. Nr 136.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 136.

erforderlig, varför utbildningen under aspiranttiden kan komma att pågå

15—18 månader. Förtidsinskrivning tillätes även i fortsättningen, varvid

de förtidsinskrivna skall vara uttagna till underbefälsutbildning och ansluta

sig till den ordinarie värnpliktslinjen.

Under aspirantutbildningen föreslås skola utgå kontant aspirantlön enligt

8 lönegraden. Efter avslutad utbildning anställes underbefälsaspiranterna

som e. o. furirer. Anställning som ordinarie furir skall kunna vinnas

efter ett års väl vitsordad tjänstgöring såsom e. o. furir.

Rekrytering.

Marinchefen framhåller att värnpliktskontingenten vid flottan omfattar,

med bortseende från värnpliktiga uttagna i specialtjänst och motsvarande

grupper, omkring 3 000 man. Av dessa kan i allmänhet endast omkring

1 000 man beräknas vara lämpliga till underbefälsutbildning. Även om

man räknade med att allt underbefäl — frånsett sådana som utbildades till

officerare eller underofficerare — skulle kvarstå till den pensionsålder,

som beräknats bli den normala vid armén eller 53 år, skulle det erfordras

en årlig rekrytering av 250—300 man. Detta skulle innebära att omkring

var tredje till underbefälsutbildning uttagen värnpliktig skulle taga fast

anställning efter avslutad första tjänstgöring.

Av företagna undersökningar framgår enligt marinchefen att i regel omkring

60 % av de flottan tilldelade värnpliktiga redan före första tjänstgöring

har en civil verksamhet, varför det anses osannolikt att någon större

del av dessa skulle övergå till militär tjänst. På grund av den ringa värnpliktskontingenten

kan flottan icke påräkna ett tillräckligt urval för en tillfredsställande

rekrytering vare sig kvalitativt eller kvantitativt.

På grund av det anförda är det enligt marinchefen icke möjligt att frångå

nuvarande system med en viss kontraktsbunden första anställningstid.

Genom att i viss utsträckning bibehålla kontraktsanställningen och samtidigt

bygga ut möjligheterna att anställa underbefäl från den inkallade värnpliktskontingenten

anses bästa förutsättning skapas för att erhålla vidgade

erfarenheter av den för flottan lämpligaste rekryteringsorganisationen.

Två möjligheter skall sålunda enligt marinchefen alltjämt finnas för fast

anställning vid flottan, nämligen dels anställandet av j ungmän genom kontrakt

(jungmanslinjen) och dels anställandet av värnpliktiga som fullgjort

sin första tjänstgöring (värnpliktslinjen).

Utbildning.

Med hänsyn till den relativt stora skillnaden mellan kravet på utbildning

för å ena sidan enbart yrkeskunnigt manskap för krigsorganisationen och

å andra sidan instruktörsutbildat och yrkeskunnigt underbefäl för såväl

freds- som krigsorganisationen är det enligt marinchefen möjligt att fördela

utbildningen på två etapper. Den första etappen bör omfatta den tid som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

3

erfordras för att inhämta den för krigsplacering behövliga yrkesfärdigheten

och för att kunna tillämpa denna under praktisk tjänst ombord på

fartyg. Andra etappen skall omfatta den tid som erfordras för att förvärva

kompetens som instruktör och befäl.

Beträffande utbildningens organisation för jungmanslinjen framhåller

marinchefen, att det utmärkande för den nuvarande utbildningsgången är

att den ansluter sig till systemet för de värnpliktigas utbildning. Stampersonalen

är sålunda omväxlande i land eller ombord med halvårsintervall

under de första åren av anställningen. Det har emellertid blivit alltmer

uppenbart, att personalen måste stanna kvar ombord på fartygen i samma

besättning betydligt längre tid än sex månader i följd, om den skall kunna

effektivt utnyttja den komplicerade materielen och om fartygen skall kunna

bli effektiva stridsenheter. Med hänsyn till att värnpliktstjänstgöringen förlängts

så att en återgång kunnat göras till ett utbildningsprogram, där huvuddelen

av de värnpliktiga tjänstgör ett helt år ombord, anser marinchefen

nödvändigt att anpassa stampersonalens utbildning så, att även denna personalkategori

kan kvarbli ombord under ett helt år i följd.

Marinchefen föreslår därför, att de stamanställda under det första året

skall genomgå rekrytskola samt en från tre till sex månader förlängd yrkeskurs.

Den nuvarande korpralskolan, omfattande såväl militär- som allmänbildande

undervisning, uppdelas, varvid de militära delarna i stort

sett överföres till yrkeskursen under första året och den allmänbildande

delen flyttas till tredje årets utbildning. Härigenom kommer hela andra anställningsåret

att kunna disponeras för praktisk tjänst ombord. Det tredje

året skall omfatta dels den av skolutredningen förutsatta, nio månaders

allmänbildande undervisningen och dels tre månaders yrkeskurs. Den

fortsatta utbildningen blir i stort sett likartad med den nuvarande.

Beträffande vämpliktslinjen framhåller marinchefen såsom ett huvudvillkor,

att besättningarna på i fred rustade fartyg ej brytes sönder genom

att underbefälsuttagna värnpliktiga avgår under stridsutbildningsperioden.

De värnpliktiga skall enligt marinchefen under första tjänstgöring till en början

genomgå rekrytskola om en månad samt yrkeskurs om fyra månader.

Under återstoden av tjänstgöringen skall utbildning äga rum ombord på

fartyg. Vid första tjänstgöringens slut skall anställning kunna erhållas såsom

underbefälsaspirant. Innan den egentliga furirsutbildningen påbörjas

bör emellertid i den utsträckning som kan anses erforderlig viss kompletterande

yrkes- och verkstadsutbildning givas de värnpliktiga för att dessa

skall erhålla samma underbyggnad som elever från jungmanslinjen. Denna

kompletteringskurs föreslås skola omfatta omkring 3 1/2 månad. I fortsättningen

skall de värnpliktsanställda följa samma utbildningsgång som övriga

anställda.

Marinchefen föreslår i anslutning till vad marinens underofficerssakkun
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 136.

niga anfört en särskild yrkeskurs under 3 månader för blivande högbåtsman.

Anställnings- och löneförhållanden.

Marinchefen föreslår att följande principer skall läggas till grund för

uppflyttning, förordnande och befordran. Jungmännen anställes och uppflyttas

till 2. klass sjömän enligt nuvarande bestämmelser efter 61/2

månaders anställningstid. Befordran till korpral sker efter en sammanlagd

anställningstid av 15 månader. Efter 2 år resp. 2 1/i år, beroende på yrkesgren,

sker antagning till underbefälsaspirant med placering i 8 lönegraden.

Underbefälsaspirant som genomgått furirskola och i förekommande fall

jämväl yrkeskurs utnämnes efter en tjänstgöringstid av 3 år till e. o. furir.

Efter 1 års väl vitsordad tjänstgöring som e. o. furir äger ordinariesättning

rum. Utnämning till ordinarie furir kan alltså ske efter en tjänstetid av fyra

år. Under sjätte utbildningsåret genomgår vederbörande furir den nyss

nämnda utbildningskursen för att erhålla kompetens som högbåtsman.

Värnpliktig som uttagits till underbefälsutbildning skall i enlighet med

gällande bestämmelser fullgöra första tjänstgöring i en följd om 444 dagar.

Efter cirka 5 månaders tjänstgöring sker uppflyttning till 2. klass sjöman

och efter ytterligare tre månader förordnas vederbörande till värnpliktig

korpral. Vid första tjänstgöringens slut avses den värnpliktige skola erbjudas

anställning som underbefälsaspirant i 8 lönegraden. Den värnpliktsanställdes

befordringsgång skall i fortsättningen gestalta sig på samma sätt

som för den som gått jungmanslinjen. Marinchefen är icke beredd att för

närvarande taga ställning till underbefälskårens sammansättning och eventuella

utbyggnad med ytterligare en tjänstegrad, motsvarande den vid armén

föreslagna rustmästargraden.

Stat- och kostnadsberäkningar.

Marinchefen räknar med ett behov vid fullt utbyggd organisation av

sammanlagt 2 346 underbefälsbeställningar. Det är enligt marinchefen mycket

vanskligt att bedöma huruvida det vid flottan anställda underbefälet

skulle komma att kvarstå i tjänst fram till pensionsåldern även om större

möjligheter härtill öppnades.

Marinchefen har framlagt två alternativ, varav det ena förutsätter att

personalen i stort sett utgör ett gott urval och att de flesta föredrager att

kvarstå till pensionsåldern. Det andra alternativet räknar med en betydligt

större avgång ur tjänst, varmed följer ökad rekrytering och större omsättning

av personalen under de första tjänsteåren.

Enligt det första alternativet har marinchefen räknat med ett årligt behov

av 180 underbefälsaspiranter, varav 60 beräknas komma från värnpliktslinjen

och återstoden från jungmanslinjen. För att erhålla 120 underbefäls
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

5

aspiranter från denna sistnämnda linje har marinchefen räknat med en

årlig rekrytering av 200 jungmän.

Vid det andra alternativet har marinchefen utgått från ett årligt behov

av 260 underbefälsaspiranter av vilka 90 skulle erhållas värnpliktsvägen

och återstoden från jungmanslinjen, vilket skulle medföra en årlig rekrytering

av 400 jungmän.

Marinchefen räknar med att enligt det första alternativet skulle erhållas

en besparing på i runt tal 6 970 000 kronor och enligt det andra alternativet

6 260 000 kronor.

Beträffande manskapskadern för budgetåret 1953/54 anför marinchefen

följande.

Högbåtsmännen är avsedda att bestrida dels ett antal tidigare för stamunderofficerare

avsedda befattningar och dels vissa kvalificerade underbefälsbefattningar.

För den förstnämnda uppgiften bör enligt marinens

underofficerssakkunniga avses 309 beställningar. Tidigare fanns 511 högbåtsmannabeställningar,

varför sammanlagda antalet sådana beställningar

vid fullt utbyggd organisation bör utgöra 820. Detta antal skall dock tills

vidare minskas med befintligt antal övergångsvis kvarstående underofficerare,

eller 171.

Den förlängda utbildningstiden för de värnpliktiga gör det möjligt att utnyttja

de värnpliktiga i befattningar inom krigs- och fredsorganisationerna

för vilka hittills avsetts stamunderbefäl. En reducering kan därför göras av

det korttidsanställda underbefälet med 180 furirsbeställningar.

Marinchefens förslag till underbefälskader för nästa budgetår framgår

av följande sammanställning.

Budgetår

1952/53

1953/54

Flaggkorpraler....................

3

2

Högbåtsmän......................

648

649

Furirer...........................

1 706

1 526

Korpraler ........................

630

630

Meniga...........................

1 269

1 269

Summa

4 256

4 076

Kustartilleriet.

Inledning.

Inspektören för kustartilleriet framhåller, att bristen på kvalificerat underbefäl

vid kustartilleriet under senare år gjort sig alltmer kännbar och i hög

grad försvårat genomförandet av en effektiv utbildning. Behovet av underbefäl

har icke kunnat tillgodoses med nuvarande underbefälssystem.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 1311.

Den säkraste utvägen att tillföra vapnet erforderligt antal underbefäl

är enligt kustartilleriinspektören att slopa nuvarande kontraktsanställningsform

och öppna större möjligheter för underbefälet att nå pensionsberättigande

beställningar.

Rekrytering, utbildning och tjänstgöring.

Kustartilleriinspektören föreslår att underbefälets rekrytering i fortsättningen

liksom vid armén skall ske bland de värnpliktiga som vid inskrivningen

uttagits till underbefäls- eller underofficersutbildning. För att vidga

rekryteringsunderlaget bör möjlighet öppnas till förtidsinskrivning vid tidigast

17 års ålder för den som önskar utbilda sig till underbefäl.

Enligt kustartilleriinspektörens förslag skall det blivande underbefälet

under sin första värnpliktstjänstgöring genomgå underbefälsskola. Efter

godkänd underbefälsutbildning antages vederbörande till instruktörsaspirant

och befordras till korpral samt börjar instruktörsskola 1. året.

De instruktörsaspiranter som tillgodogjort sig utbildningen befordras vid

utbildningsårets slut till e. o. furirer och kommenderas att genomgå instruktörsskola

2. året. Därunder sker fortsatt utbildning under de sex

första månaderna. Återstående sex månader fullgöres under tjänstgöring

som instruktör huvudsakligen för värnpliktiga i rekryt- och soldatskolorna.

I instruktörsskola 2. året godkända elever genomgår därefter instruktörsskola

3. året, varefter vederbörande antages till ordinarie furir. Efter

sammanlagt 6 års tjänst kan befordran ske till överfurir.

I enlighet med vad som föreslagits vid armén bör enligt kustartilleriinspektören

jämväl vid kustartilleriet inrättas en högre underbefälsbeställning

förslagsvis benämnd flaggfurir. Vid omkring 42 års ålder skulle

överfurirerna överföras till s. k. inretjänstbefattningar och därvid befordras

till flaggfurirer.

I avsikt att effektivisera övervakningen av kustartilleriets befästnings-,

skydds- och kasernområden har kustartilleriinspektören föreslagit 20 nya

beställningar för vaktchefer. Jämväl dessa befattningar skulle avses för

flaggfurirer.

De angivna befattningarna är enligt kustartilleriinspektören icke tillräckliga

för att möjliggöra befordran av samtliga överfurirer till flaggfurirer.

Kustartilleriinspektören beräknar att 30 för närvarande civila eller civilmilitära

befattningar vid kustartilleriet skall kunna övertagas av underbefäl

och föreslår därvid vissa befattningar såsom förrådsmän, garageförmän

och kanslibiträden.

Anställningsvillkor och löneförmåner.

Kustartilleriinspektören föreslår för kustartilleriets del samma anställningsvillkor

och löneförmåner för underbefälet som skall gälla vid armén.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

7

De blivande instruktörsaspiranterna skall sålunda under första tjänstgöringen

åtnjuta värnpliktslön och efter avslutad befälsskola anställas såsom

instruktörsaspiranter med ömsesidig uppsägningstid. Kontraktsanställningsformen

för underbefäl skall alltså upphöra även vid kustartilleriet.

Jämväl frågorna om avskedspremier, civilanställningsförsäkring etc.

föreslås skola lösas på principiellt samma sätt som vid armén.

Stat- och kostnadsberäkningar.

Vid fullt utbyggd organisation föreligger enligt kustartilleriinspektören

ett behov av 735 underbefäl, musikpersonal ej inräknad. I behovssiffran

ingår reserv för tjänstledighet, semester, sjukdom etc., beräknad till 5 %.

Årligt rekryteringsbehov för rekrytering av underofficerskåren och underbefälskåren

utgör 83 värnpliktiga elever i underbefälsskolan och 55 korpraler

(instruktörsaspiranter).

Kustartilleriinspektören har på grundval av från civilförvaltningen lämnade

uppgifter överslagsmässigt kostnadsberäknat den nya organisationen.

Det nuvarande systemet har vid fyllda kadrar beräknats draga en kostnad

av 8,1 miljoner kronor mot 7,4 miljoner kronor enligt det föreslagna systemet,

varför en kostnadsbesparing på inemot en miljon kronor sålunda skulle

uppstå. Hänsyn har emellertid icke tagits till de ökade kostnader som kan

föranledas av jämkningen i pensionsåldern i de befattningar som för närvarande

är civila eller civilmilitära men som enligt förslaget skall övertagas

av underbefäl.

Övergångsorganisation.

Härutinnan hänvisas till s. 15 och 16 i propositionen.

Deparlementschefen.

Genom beslut av 1952 års riksdag vidtogs en radikal omläggning av underbefälsorganisationen

vid armén, varigenom kontraktsanställningen av

manskap, den s. k. volontärinstitutionen, avskaffades och ersattes med ett

system, enligt vilket underbefälet rekryteras direkt ur de värnpliktigas led.

Efter avslutad värnpliktstjänstgöring anställes de som önskar bli underbefäl

såsom aspiranter med viss tids ömsesidig uppsägningsrätt. Flertalet aspiranter

som godkänts i utbildningen tillförsäkras pensionsberättigande anställningar

inom försvaret. Den sålunda vid armén beslutade omläggningen

är avsedd att åstadkomma ett bättre rekryteringsresultat samt att minska

det årliga rekryteringsbehovet. Enär det nya systemet börjat tillämpas först

under innevarande år kan några erfarenheter av detsamma icke ännu

redovisas.

Även inom marinen föreligger sedan flera år betydande vakanser i underbefälsgraderna

på grund av otillfredsställande rekrytering. En omlägg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 136.

ning av manskapsorganisationen har därför ansetts erforderlig jämväl inom

denna försvarsgren i syfte att skapa förutsättningar för en bättre rekrytering.

För kustartilleriets del föreslås en omorganisation som med vissa

smärre jämkningar helt ansluter sig till det för armén föregående år beslutade

systemet. Den för flottan föreslagna organisationen avviker däremot i

väsentliga avseenden från detta system.

Det skulle givetvis ha varit önskvärt, framhåller departementschefen, om

även flottans manskapsorganisation hade kunnat utformas efter samma

riktlinjer som vid armén. De skäl som chefen för marinen anfört häremot

synes emellertid bärande, och departementschefen vill därför icke motsätta

sig att kontraktssystemet tills vidare bibehålies vid flottan. Departementschefen

förutsätter emellertid att frågan om flottans manskapsorganisation

upptages till förnyad prövning sedan ytterligare erfarenheter vunnits rörande

de olika rekryteringssystemen.

De modifikationer i flottans nuvarande manskapsorganisation som niarinchefen

föreslagit kan departementschefen i huvudsak godtaga. Departementschefen

tillstyrker alltså att anställningstiden för det kontraktsanställda

manskapet förkortas till 2 år för manskap tillhörande däcks- och ekonomiavdelningarna

och till 2 1/4 år för manskap vid maskin- och hantverksavdelningarna.

I likhet med vad som gäller vid armén bör enligt departementschefen

öppnas möjlighet för yngling som önskar genomgå utbildning till underbefäl

vid flottan att inskrivas såsom värnpliktig för att börja tjänstgöring

redan vid 17 års ålder, därest han äger förutsättningar för utbildning

till underofficer eller underbefäl.

Departementschefen har intet att erinra mot marinchefens förslag beträffande

underbefälsaspiranternas anställningsförhållanden och utbildning.

Lön och övriga förmåner föreslås skola utgå enligt samma grunder som

gäller för motsvarande personalkategori vid armén. Efter avslutad furirsutbildning

skulle vederbörande befordras till e. o. furir.

Till frågan om inrättande av ordinarie beställningar för furirer vid flottan

kan departementschefen icke nu taga ställning.

Med anledning av marinchefens förslag om en särskild utbildningskurs

för de furirer som önskar förskaffa sig kompetens till högbåtsmannabefordran

framhåller departementschefen, att det enligt hans mening är önskvärt

att kompetensfordringarna för den högsta manskapsgraden i stort sett

är desamma inom de olika försvarsgrenarna. Det synes departementschefen

därför tveksamt huruvida för befordran till högbåtsman generellt skall

krävas genomgång av en särskild utbildningskurs. Detta utesluter givetvis

icke att beställningshavare i särskilda fall ges en kompletterande utbildning

för att de skall vara skickade att fylla de befattningar för vilka de är avsedda.

Mot marinchefens förslag till manskapskaderns sammansättning för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

9

budgetåret 1953/54 har departementschefen ingen erinran. De föreslagna

förändringarna beaktas av departementschefen vid behandlingen i det

följande av flottans personalstater för nästa budgetår.

Vad därefter angår kustartilleriet ansluter sig som nyss anförts det av

inspektören för kustartilleriet framlagda förslaget till ny underbefälsorganisation

i princip till det system som av 1952 års riksdag antagits beträffande

arméns underbefälsorganisation. Förslaget kan av departementschefen i

huvudsak tillstyrkas. I fråga om förtidsinskrivning samt anställningsförhållanden

m. m. skulle i stort sett gälla samma bestämmelser som vid

armén. Den långa utbildningstiden för underbefälsaspiranterna inger, framhåller

departementschefen, onekligen betänkligheter. Departementschefen har

dock intet att erinra mot att den föreslagna utbildningsgången försöksvis

tillämpas.

Departementschefen har intet att erinra mot att underbefälskadern på

längre sikt utökas med de föreslagna beställningarna för vaktpersonal, vilka

befattningar skulle förbehållas äldre underbefäl. Departementschefen räknar

emellertid för nästa budgetår endast med 10 sådana beställningar, i följd

varav sammanlagda antalet överfurirer och furirer för nästa budgetår

skulle utgöra 551. Av dessa beställningar avses 171 för överfurirer och

380 för furirer. I enlighet med kustartilleriinspektörens förslag synes de

furirer som varit anställda såsom extra ordinarie furirer under minst 2 år

och visat sig lämpliga för fortsatt tjänst böra erhålla ordinarie anställning.

Antalet anses dock icke böra överstiga 101. Befordran till överfurir bör

enligt departementschefen ske i mån av tillgång på beställningar, dock

tidigast efter 6 års tjänst.

Till frågorna om äldre underbefäls placering i befattningar som nu uppehälles

av civila och om inrättande av beställningar för flaggfurirer kan departementschefen

icke nu taga ställning.

Departementschefen föreslår att kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter

för budgetåret 1953/54 — med undantag för musikmanskap —

fastställes på sätt framgår av följande uppställning.

Budgetår

1952/53

1953/54

Överfurirer.......................

131

171

Furirer ..........................

410

380

Korpraler.........................

141

141

Vicekorpraler och meniga..........

297

200

Summa

979

892

Antalet vicekorpraler och meniga förutsättes från och med den 1 oktober

1953 skola uppgå till högst 120. Av sammanlagda antalet beställningar

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 136.

för korpraler, vicekorpraler och meniga skulle högst 200 få utbytas mot

beställningar för instruktörsaspiranter. Departementschefen förutsätter

emellertid att under hösten 1953 ej antages flera elever till befälsskolan

än att dessa elever — med hänsyn tagen jämväl till beräknad avgång —

efter två år beräknas kunna förordnas till extra ordinarie furirer.

De föreslagna ändringarna beträffande manskapskaderns sammansättning

beaktas i det följande vid behandlingen av marinens avlöningsanslag

för budgetåret 1953/54.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av vederbörliga

myndigheter meddela de bestämmelser som kan erfordras för genomförande

av den föreslagna underbefälsorganisationen.

Utskottet.

Underbefälets rekrytering vid flottan sker för närvarande dels genom

kontraktsanställning och dels genom förtidsinskrivning av värnpliktiga till

däcksavdelningen. Enligt sistnämnda system får den förtidsinskrivne påbörja

värnpliktstjänstgöringen under förutsättning, att han förbinder sig

att vid tjänstgöringens slut övergå till anställning över stat vid flottan och

kvarbliva i anställningen under ett år. Erfarenheten har emellertid visat,

att ifrågavarande rekryteringssystem icke givit tillfredsställande resultat.

Med hänsyn härtill har nu framlagts förslag till omläggning av flottans

manskapsorganisation. Förslaget innebär i huvudsak, att kontraktssystemet

skall i viss utsträckning bibehållas vid sidan av viss rekrytering ur

de värnpliktigas led.

Det hade enligt utskottets mening varit önskvärt, om kontraktsanställningsformen,

som får anses både otidsenlig och svårrekryterad, hade kunnat

avvecklas och organisationen sålunda kunnat anpassas efter det nya systemet

vid armén, som helt bygger på värnpliktslinjen. Med hänsyn emellertid

till vad marinchefen med instämmande av överbefälhavaren anfört

synes för närvarande annan utväg än den nu förordade knappast vara

möjlig.

Utskottet, som alltså anser det tilltänkta rekryteringssystemet tills

vidare böra godtagas, finner dock angeläget, att, såsom departementschefen

även förutsatt, frågan om flottans manskapsorganisation utan onödig tidsutdräkt

upptages till omprövning.

Beträffande utbildningens organisation godtages förslaget, som härutinnan

icke innebär andra mera betydande förändringar i förhållande till

nuvarande organisation än att den nuvarande långa kontraktsbundenheten

för flottans jungmän väsentligt avkortas, vilket i anslutning till vad i det

föregående sagts får anses välbetänkt. Utskottet delar departementschefens

mening, att förtidsinskrivning även i fortsättningen skall tillåtas, varvid

de förtidsinskrivna skola vara uttagna till underbefälsutbildning och ansluta

sig till den ordinarie värnpliktslinjen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

11

Marinchefens av departementschefen tillstyrkta förslag rörande underbefälsaspiranternas

anställningsförhållanden har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Vad härefter beträffar kustartilleriet ansluter sig förslaget till ny underbefälsorganisation

i princip till den organisation, som beslutats för armén.

Förslaget räknar med liknande anställnings- och avlöningsförhållanden

för kustartilleriets underbefäl, som nu gälla för nämnda vapengren. Den

nuvarande kontraktsanställningsformen avses skola slopas och större

möjligheter öppnas för underbefälsaspiranterna att nå pensionsberättigande

beställningar. Någon erinran mot huvudprinciperna i detta förslag har icke

framförts i remissyttrandena. Även utskottet anser den föreslagna omläggningen

böra komma till stånd.

I fråga om utbildningsgången för underbefälsaspiranterna synas vissa

skäl tala för att förslaget i denna del, såsom departementschefen även

tänkt sig, bör tillämpas försöksvis.

Departementschefens förslag i övrigt under nu förevarande punkt har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta, att flottans och kustartilleriets

manskapsorganisation skall utformas efter de riktlinjer, som

angivits i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

6 mars 1953.

2:o) Arméingenjörkårens reservorganisation m. m. Kungl. Maj :t har

föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 20—30) att dels medgiva inrättande av

en arméingenjörkårens reserv, dels medgiva, att rekrytering och utbildning

av aktiv personal och reservpersonal inom nämnda kår ävensom av

värnpliktiga arméingenjörer skall ske efter i huvudsak de riktlinjer, som

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 6 mars 1953 angivits,

dels ock besluta, att arméingenjörkårens reservorganisation från och med

nästa budgetår tillföres värnpliktiga arméingenjörer i den i nämnda statsrådsprotokoll

angivna omfattningen.

Med skrivelse den 31 januari 1952 har chefen för armén överlämnat

en inom arméstaben verkställd utredning med förslag till de åtgärder, som

erfordras för att säkra krigsorganisationens behov av teknisk personal

med militär utbildning. Vid utredningsarbetet har erfarenheterna av såväl

marin- och flygingenjörkårernas reservorganisationer som 1951 års

försöksvis anordnade arméingenjörkadettskola beaktats.

I det följande lämnas en redogörelse för arméchefens ifrågavarande utredning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Behovet av icke ständigt tjänstgörande armé
ingenjörer.

I arméchefens utredning framhålles, att med den fortskridande motoriseringen

och införandet i allt större omfattning av komplicerad teknisk

materiel vid armén behovet av och kraven på målsmännen för den tekniska

tjänsten både i freds- och krigsorganisationerna blivit alltmer framträdande,

särskilt i fråga om motor-, signal-, vapen- och radarmateriel. För

att lösa vissa av de tekniska uppgifterna i fred finnes de fast anställda

arméingenjörerna. För motsvarande uppgifter vid krigsförbanden tages

i första hand denna aktiva personal i anspråk. Då emellertid behovet av

personal med arméingenjörutbildning i krigsorganisationen är betydligt

större än i fred, måste det återstående behovet fyllas av ltrigsplacerad personal

med motsvarande civiltekniska och så långt möjligt även militärtekniska

och militära utbildning, enligt föreliggande förslag arméingenjörer

i reserven och värnpliktiga arméingenjörer.

Enligt utredningen kan, med hänsyn till befattningarnas art, i krigsorganisationen

särskiljas tre huvudgrupper arméingenjörsbefattningar,

nämligen stabsbefattningar, befattningar som förbands- och underavdelningschefer

samt övriga befattningar.

Enligt förslaget är de befattningar, som främst bör besättas med arméingenjörer

i reserven, kvalificerade stabsbefattningar samt viktigare förbandschefs-

och övriga befattningar. Behovet av reservpersonal för sådana

befattningar beräknas till omkring 100 man. De befattningar åter, som

främst kan innehavas av värnpliktiga arméingenjörer, är huvuddelen av

befattningarna vid brigad- och lägre förband. Antalet av dessa befattningar

uppskattas till totalt omkring 160.

Rekrytering in. m.

Utredningen uppställer skilda kompetenskrav för de olika krigsbefattningarna.

Sålunda bör beträffande de befattningshavare, som avses skola

bekläda de viktigare stabsbefattningarna, nämligen aktiv personal

eller reservpersonal, såsom civilteknisk kompetens uppställas kravet på

genomgång av teknisk högskola. För vissa mindre kvalificerade stabsbefattningar,

främst vid fostaber, anses genomgång av tekniskt läroverk

kunna godtagas såsom civilteknisk kompetens. I utredningen angives även

den möjligheten, att för vissa specialbefattningar, lämpliga för officerare

överförda till arméingenjörkåren, låta genomgång av f. d. artilleri- och

ingenjörhögskolans högre kurs jämte viss kompletterande utbildning utgöra

lämpligt alternativt kompetenskrav.

Utöver den rent civiltekniska kompetensen anses i utredningen, att

med hänsyn till den militära materielens speciella konstruktion och användning

höga krav på militärteknisk fackkunskap måste ställas på armé
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13ti.

13

ingenjören i stabsbefattning, vartill kominer rent militära krav på kunskaper

i arméorganisation, taktik och stabstjänst, underhållstjänst samt expeditions-

och förvaltningstjänst.

Av befattningar som förbands- och underavdelningschefer,

vilka icke finnes i fredsorganisationen, avses de mera kvalificerade skola

beklädas av aktiv personal och reservpersonal samt huvuddelen av värnpliktiga

arméingenjörer. De civiltekniska kompetenskraven beträffande

de förstnämnda befattningarna bör vara teknisk högskola; i övrigt anses

tekniskt läroverk vara tillräcklig kompetens. Utöver kraven på grundlig

militärteknisk utbildning tillkommer särskilda krav på rent militär befälsutbildning

för denna grupp av befattningar.

I krigsorganisationen bör enligt utredningen övriga befattningar

huvudsakligen innehavas av värnpliktiga arméingenjörer samt i mindre

utsträckning av reservpersonal eller, beträffande specialbefattningar, av

aktiv personal. För huvuddelen av befattningarna kräves tekniskt läroverk,

under det att de militärtekniska kraven anses böra vara lika stora som

beträffande stabs- och förbandsbefattningar. De militära kraven behöver

däremot för huvuddelen av nu ifrågavarande befattningar icke vara så

stora.

I utredningen anföres mot bakgrunden av omförmälda kompetenskrav,

att i princip två rekryteringsvägar är möjliga: antingen rekrytering underifrån

med värnpliktiga, som före eller under sin värnpliktstjänstgöring

uttages till arméingenjörutbildning, eller också rekrytering med färdigutbildade

civila ingenjörer eller tekniskt högt kvalificerade officerare. Den

förstnämnda rekryteringsvägen har enligt utredningen bl. a. den fördelen,

att den blivande arméingenjören från början av sin militära och i stor

utsträckning även civila utbildning kan direkt inrikta sig på sin framtida

militära befattning, varjämte den civila yrkesutbildningen och den

militära tjänstgöringen på ett ur både utbildningssynpunkt och med hänsyn

till den värnpliktiges intressen lämpligt sätt kan samordnas. Utredningen

anser därför, att ifrågavarande rekryteringsförfarande bör vara den

normala vägen för arméingenjörer av samtliga kategorier.

I överensstämmelse med de uppställda kompetenskraven beträffande befattningar

i krigsorganisationen, som bör beklädas av aktiva arméingenjörer

och arméingenjörer i reserven, kommer dessa två kategorier att

rekryteras av studenter, som avser att påbörja eller avslutat (del av) sin

utbildning vid teknisk högskola. I likhet med förhållandena vid marinen

och flygvapnet skulle dessa redan under första tjänstgöringen kunna antagas

såsom arméingenjörsaspiranter. Värnpliktiga arméingenjörer (motoroch

signalingenjörer) kan däremot jämväl rekryteras med personal, som

avlagt examen vid tekniskt läroverk.

I utredningen framhålles, att det vid tillämpandet av denna rekryterings
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 136.

väg alltid kommer att vara ett önskemål ur utbildningssynpunkt, att den

värnpliktige vid den militärtekniska utbildningens början hunnit så långt

som möjligt med sina civila studier, och att han helst avslutat desamma,

vilket sistnämnda förhållande bör krävas av de blivande värnpliktiga arméingenjörer,

som genomgår tekniskt läroverk. Då emellertid enligt utredningen

starka skäl talar emot att sådana krav ställes på flertalet blivande

arméingenjörer (motor- och signalingenjörer), bör man därför — i den

mån avgångsexamen från tekniskt läroverk icke är tillräcklig studiekompetens

— endast kräva, att de före fullgörandet av första tjänstgöringen

kan uppvisa sådana betyg, att de kan beräknas vinna inträde vid teknisk

högskola. För blivande radar- och vapeningenjörer erfordras dock med

hänsyn till den komplicerade tekniska materiel, som dessa skall lära sig

behärska, mångåriga civiltekniska förstudier för att de skall kunna tillägna

sig den militärtekniska utbildningen. Huvuddelen av deras militära

utbildning bör därför enligt utredningen fullgöras efter slutförda studier

vid teknisk högskola.

Beträffande rekryteringen med färdigutbildade ingenjörer eller tekniskt

högt kvalificerade officerare framhålles i utredningen, att denna rekryteringsväg

endast bör avse arméingenjörer på aktiv stat och icke är

lämplig annat än som komplettering av rekryteringen underifrån. Då det

emellertid, främst inom arméförvaltningens tygavdelning, finns vissa specialbefattningar,

vilka endast torde kunna rekryteras genom anställning

av civila ingenjörer med hög fackkompetens och erfarenhet eller tekniskt

högt kvalificerade officerare, anses i utredningen, att nu ifrågavarande rekryteringssätt

bör bibehållas för sådana specialbefattningar.

Utbildning in. m.

Enligt utredningen avses den normala utbildningsgången bli densamma

för samtliga tre kategorier av blivande arméingenjörer — aktiva, reservanställda

och värnpliktiga. Förslaget rörande utbildningens omfattning

och organisation innebär i stort följande.

Första tjänstgöringen anses lämpligen böra fullgöras vid det

truppslag, där vederbörliga materielslag huvudsakligen förekommer. Sålunda

bör blivande motoringenjörer tilldelas pansartrupperna, vapen- och

radaringenjörer luftvärnet samt signalingenjörer signaltrupperna. Med

hänsyn till de uppställda kraven på grundlig militärteknisk utbildning föreslås

första tjänstgöringen skola fullgöras på vederbörligt truppslags mekaniker-

eller teknikerlinje. Denna grundläggande militära och militärtekniska

utbildning skulle omfatta samma tid som första tjänstgöringen för

övriga värnpliktiga.

Inryckning till första tjänstgöringen sker för blivande motor- och signalingenjörer

normalt efter studentexamen eller i förekommande fall ingen
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

15

jörsexamen vid tekniskt läroverk. Blivande radar- och vapeningenjörer

(endast aktiva eller reservanställda) uttages bland värnpliktiga tekniker,

som fullgör sin fackutbildning och som avlagt examen vid teknisk högskola.

Efter denna grundläggande utbildning kräves befälsutbildning, som

för huvuddelen av de blivande arméingenjörerna bör vara av både militär

och militärteknisk karaktär. Denna befälsutbildning bör utformas i ungefärlig

överensstämmelse med bestämmelserna för övriga värnpliktigas underofficers-

och officersutbildning, d. v. s. uppdelas i plutonchefsskola (motsvarande)

om sammanlagt 6 månader och kadettskola på likaledes omkring

6 månader.

Enligt utredningen bör underofficersutbildningen syfta till att

utbygga den militära grund, på vilken den fortsatta specialutbildningen

måste vila. Med tanke på vapen- och radaringenjörernas särskilda förhållanden

avses underofficersutbildningen för dessa vara mera tekniskt betonad

än för huvuddelen. Utredningen anser, att ifrågavarande befälsutbildning

bör följa omedelbart efter första tjänstgöringen och ske vid det

truppslag, som den värnpliktige tilldelats. Utredningen framhåller jämväl

att, om det årliga elevantalet är tillräckligt stort, en särskild plutonchefsskola

bör ordnas för blivande arméingenjörer.

Efter den rent militära befälsutbildning, som bibringas huvuddelen av

eleverna vid plutonchefsskolan, bör enligt utredningens förslag den därpå

följande officersutbildningen ske med särskild tanke på arméingenjörernas

speciella arbetsområden. Den i utredningen för detta ändamål

förordade anordningen med en särskild arméingenjörkadettskola föreslås

uppdelad på två omgångar, vardera omgången omfattande cirka 3 månader

och förlagd till tiden för de tekniska högskolornas sommaruppehåll. Utbildningen

vid kadettskolan avses främst skola omfatta dels fortsatt militärteknisk

utbildning, dels arméns krigsorganisation, taktik, stabstjänst

samt underhålls-, förvaltnings- och expeditionstjänst.

Blivande arméingenjörer på aktiv stat och i reserven skall enligt förslaget

efter kadettskolans avslutande tjänstgöra under omkring en månad,

om möjligt i krigsförband. Efter denna utbildning samt avläggande av avgångsexamen

från teknisk högskola kan vederbörande antagas till arinéunderingenjör

av fänriks tjänsteklass i arméingenjörkårens reserv. Arméunderingenjör,

som efter högskoleexamen bedrivit ingenjörverksamhet

under minst två år, varav minst ett år i arméingenjörbefattning, kan vinna

anställning såsom arméingenjör av 2. graden på aktiv stat. För att bli

antagen till arméingenjör av 2. graden i reserven fordras, att vederbörande

såsom arméunderingenjör i reserven fullgjort tjänstgöring under minst

60 dagar. För befordran till arméingenjör av 1. graden i reserven erfordras

fullgörande av kurs, motsvarande kaptenskurs för rcservofficerarc.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande ur 136.

Övergångsbestämmelser.

En utbyggnad av arméingenjörkårens reserv genom antagning och utbildning

av aspiranter på föreslaget sätt kommer att taga en avsevärd tid

i anspråk. På grund härav föreslås i utredningen, att särskilda åtgärder

vidtages för en tillräckligt snabb utbyggnad av reserven.

Det framhålles, att det för närvarande finns ett mindre antal värnpliktiga,

vilka genom såväl särskild arméingenjörutbildning som långvarig

beredskapstjänstgöring i arméingenjörsbefattning blivit väl lämpade att

efter viss kompletterande utbildning bekläda för arméingenjörer i reserven

avsedda befattningar i krigsorganisationen. Genom att överföra ett

antal av högst 30 av dessa värnpliktiga till arméingenjörkårens reserv

skulle de enligt utredningen under föreskrivna tjänstgöringsomgångar i

reserven kunna bibringas förenämnda kompletterande utbildning. Härigenom

skulle utbildad och erfaren reservpersonal snabbt kunna erhållas.

Enligt förslaget bör personal över 40 år icke övergångsvis anställas i

reserven. Hel pension skall tillkomma den som tillhört reserven under

minst 15 anställningsår. För den som vid avskedet innehar kortare anställningstid

förutsättes pensionen skola utgå med ett i förhållande till

anställningstidens längd reducerat belopp, dock lägst hälften av hel pension.

Uppgår anställningstiden i reserven icke till minst 5 år, bör pension

icke utgå.

Kostnadsberäkningar m. m.

I utredningen uppskattas det genomsnittliga årliga utbildningsbehovet

till sammanlagt 22 man, varav 4 på stat, 7 i reserven och 11 värnpliktiga.

Årskostnaderna i samband med utbildningen beräknas till i runt tal

200 000 kronor. Härvid är icke kostnaderna för utbildningen till och med

plutonchef sskolan medräknade, enär den totala kvoten av uttagningar till

befälsskola icke påverkas av arméingenjörsrekryteringen.

Årskostnaderna (utom pensionskostnader) för arméingenjörkårens reserv

beräknas i utredningen vid utbyggd organisation till i runt tal 100 000

kronor. Vad pensionskostnaderna angår framhålles, att dessa fram till

omkring år 1970 torde bli av ''ringa omfattning. År 1990 beräknas de uppgå

till cirka 184 000 kronor.

Departementschefen.

Frågan om inrättande av en reservorganisation av arméingenjörer har

tidigare i skilda sammanhang varit föremål för överväganden. Så har även

varit fallet med frågan om arméingenjörkårens rekrytering på längre sikt.

Av skilda anledningar har emellertid med ställningstagande till dessa

spörsmål fått anstå. Då numera större klarhet vunnits angående behovet

av ingenjörpersonal inom armén och arméingenjörkårens organisation

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 13(1.

17

vunnit viss stadga, synes departementschefen tiden vara inne att fatta

beslut i dessa frågor. De förslag liärutinnan, som framlagts av chefen för

armén, synes departementschefen i allt väsentligt böra kunna läggas till

grund för principbeslut i ämnet. Enligt departementschefens mening torde

i huvudsak intet vara att erinra mot arméchefens förslag i fråga om utbildningen

av arméingenjörer. Arméchefen framhåller, att vid utredningen

härom beaktats erfarenheterna av den under sommaren 1951 försöksvis

anordnade arméingenjörkadettskolan. Departementschefen erinrar i detta

sammanhang om att enligt beslut av Kungl. Maj :t en dylik skola anordnades

även sommaren 1952 dels för de elever, som under år 1951 påbörjat

sin utbildning därstädes, dels ock för nya elever, som frivilligt anmält sig

till officersutbildning på arméingenjörslinjen. Departementschefen tillstyrker

ävenledes arméchefens förslag till vissa övergångsanordningar i syfte

att säkerställa en tillräckligt snabb utbyggnad av arméingenjörkårens

reserv.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av chefen

för armén meddela närmare bestämmelser i ämnet. Av försvarets civilförvaltning

och statskontoret gjorda erinringar (jfr sid. 27 och 28 i propositionen)

synes departementschefen härvid böra beaktas. Föreskrifter

angående arméingenjörkårens reserv bör intagas i arméns reservbefälskungörelse.

Departementschefen framhåller, att den beräknade totala årskostnaden,

utom pensionskostnader, vid genomförd utbildningsgång och fullt utbyggd

reservorganisation i realiteten kommer att bli något lägre än vad som angivits,

enär redan nu utbildningslöner till ganska avsevärda belopp årligen

utbetalas.

Vidkommande arméchefens förslag om att överföra verkstadschefer och

verkstadsingenjörer till arméingenjörkåren anser departementschefen sig

icke f. n. beredd förorda ändring i nu gällande ordning. Departementschefen

kan ej heller tillstyrka förslaget om inrättande av nya beställningar

för verkstadsingenjörer.

Utskottet.

Vid 1948 års riksdag beslöts, att en arméingenjörkår skulle organiseras

från och med den 1 juli 1948. Krigsorganisationens behov av ingenjörpersonal

i befälsställning ansågs motivera, att eu reservorganisation skapades

inom nämnda kår. Riksdagen tog emellertid icke då närmare ställning till

ifrågavarande organisation och med denna sammanhängande rekryteringsoch

utbildningsfrågor.

Sedan nu ytterligare utredning verkställts i ämnet och densamma synes

ha givit belägg för behovet av alt eu arméingenjörkårens reserv inrättas

vill utskottet därför tillstyrka, alt beslut nu fattas härom.

2—803 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 0 sand. Nr ISO.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Med hänsyn till befattningarnas art har i krigsorganisationen angivits

tre huvudgrupper arméingenjörsbefattningar, nämligen stabsbefattningar,

befattningar som förbands- och underavdelningschefer samt övriga befattningar.

Mot de uppställda skilda kompetenskraven för de olika krigsbefattningarna

har utskottet icke någon erinran att framställa.

I rekryteringsfrågan anser utskottet övervägande skäl tala för att en

rekrytering underifrån med värnpliktiga, som före eller under sin värnpliktstjänstgöring

uttagas till arméingenjörsutbildning, bör vara den normala

vägen för samtliga tre kategorier av blivande arméingenjörer -— aktiva,

reservanställda och värnpliktiga.

Förslaget, i vad det avser utbildningens omfattning och organisation,

synes utskottet kunna i princip godtagas.

I syfte att åstadkomma en snabb utbyggnad av arméingenjörkårens

reserv föreslås, att ett mindre antal därtill kvalificerade värnpliktiga skola

överföras till nämnda reserv. De av departementschefen i sådant avseende

föreslagna övergångsbestämmelserna ha icke givit utskottet anledning till

erinran.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda närmare bestämmelser

i ämnet, därvid, bland annat, frågan om premie till personalen bör

kunna prövas av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva inrättande av en arméingenjörkårens reserv;

b) medgiva, att rekrytering och utbildning av aktiv personal

och reservpersonal inom nämnda kår ävensom av värnpliktiga

arméingenjörer skall ske efter i huvudsak de riktlinjer,

som i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den

6 mars 1953 angivits;

c) besluta, att arméingenjörkårens reservorganisation från

och med nästa budgetår tillföres värnpliktiga arméingenjörer i

den i berörda statsrådsprotokoll angivna omfattningen.

3:o) Personalvårdens lokala organisation. Kungl. Maj :t har föreslagit

riksdagen (punkt 3, s. 30—35) godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 6 mars 1953 föreslagit beträffande

personalvårdsorganisationen inom försvaret.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Elmgren (1:409) och den andra inom andra kammaren av herr

Thctpper m. fl. (11:511), i vilka hemställts, att de nuvarande personalvårdsassistenterna

i lönegrad Cg 22 placeras i lönegrad Ce 22, att de före
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

19

slagna nyinrättade assistenttjänsterna efter Kungl. Maj:ts prövning t. v.

placeras i lönegraden Cg 19 samt att det må ankomma på Kungl. Maj:t

att avgöra i vilken omfattning de nyinrättade assistenttjänsterna bör föranleda

indragning av deltidsanställda befattningar,

dels ock en inom andra kammaren av herr Nyberg m. fl. väckt motion

(11:491), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de nuvarande 9

tjänsterna för personalvårdsassistenter inplaceras i lönegrad Ce 22 samt

att de nytillkommande 11 tjänsterna placeras i lönegrad Ce 22 eller spridas

i lönegraderna Ce 17, 19 och 22.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna II: 511 och II: 491.

Försvarets personalbehandlingsutredning har avgivit förslag till ändrad

organisation av den militärpsykologiska verksamheten och personalvården

inom krigsmakten. Departementschefen är icke beredd att nu fatta ståndpunkt

till de avgivna förslagen i vad de avser den militärpsykologiska verksamheten

och den centrala organisationen för personalvården inom krigsmakten.

Då emellertid en viss förstärkning av den centrala organisationen

befunnits erforderlig oavsett organisationens utformning i stort, har departementschefen

vid anmälan av försvarsstabens avlöningsanslag i årets

statsverksproposition föreslagit att en tjänst för konsulent i lönegrad

Cg 27 inrättas för handläggning av personalvårdsfrågor. Enligt gällande

organisation är en regementsofficer placerad som chef för försvarsstabens

personalvårdsavdelning. Det kan enligt departementschefen ifrågasättas

huruvida icke chefskapet borde ankomma på socialvårdsdirektören. Därigenom

skulle regementsofficer sbeställningen kunna frigöras för andra uppgifter.

Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t att fatta beslut i

denna fråga.

I fråga om den lokala organisationen anser departementschefen en

väsentlig förstärkning i personellt hänseende erforderlig, om uppgifterna

skall kunna lösas på tillfredsställande sätt. För personalvården vid förbanden

finnes för närvarande nio heltidstjänster i lönegrad Cg 22 samt

65 deltidstjänster mot arvode för personalvårdsassistenter. Departementschefen

föreslår att ytterligare ett antal tjänster inrättas för heltidstjänstgörande

personalvårdsassistenter. Utökningen anses emellertid för närvarande

kunna begränsas till elva tjänster. De nytillkommande tjänsterna

föreslås tills vidare inplacerade i Ce 17. Det förutsättes få ankomma på

Kungl. Maj:t att avgöra om göromålen för vissa personalvårdsassistenter

motiverar en högre löneställning. Vid bifall till förslaget om inrättande av

ytterligare befattningar för heltidstjänstgörande assistenter bör enligt departementschefen

20 deltidstjänster mot arvode utgå ur organisationen.

Nuvarande nio extra tjänster i Cg 22 synes böra utbytas mot nio extra

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 136.

ordinarie tjänster i Ce 17. Innehavarna av de nuvarande tjänsterna i 22

lönegraden anses dock övergångsvis böra få bibehålla dessa tjänster. Förslaget

medför en kostnadsökning av i runt tal 60 000 kronor per år. Av

de föreslagna elva nya tjänsterna i Ce 17 föreslås tio upptagna under

arméns avlöningsanslag och en tjänst upptagas under marinens avlöningsanslag.

Departementschefen förutsätter att innehavarna av tjänsterna skall

fullgöra uppgifter även vid andra förband än sådana som tillhör den försvarsgren

under vilkens avlöningsanslag tjänsten är uppförd. Det förutsättes

få ankomma på Ivungl. Maj :t att utfärda de bestämmelser som erfordras

med anledning av den nu föreslagna ändringen av personalvårdsorganisationen.

Utskottet. Försvarets personalbehandlingsutredning har avgivit förslag

till ändrad organisation av den militärpsykologiska verksamheten

och personalvården inom krigsmakten.

Departementschefen anser sig för närvarande endast böra taga ställning

till frågan om den lokala organisationen och framlägger därvid förslag

om förstärkning i personellt hänseende. Förslaget innebär i huvudsak,

att ytterligare 11 tjänster för heltidstjänstgörande personalvårdsassistenter

inrättas mot att 20 arvodesavlönade deltidstjänster utgå ur

organisationen. Utskottet, som finner en vidgad användning av heltidsanställda

personalvårdsassistenter vara ur effektivitetssynpunkt ändamålsenlig,

tillstyrker förslaget i nu berörd del.

Enligt departementschefens förslag skulle de nytillkommande tjänsterna

tills vidare placeras i Ce 17, varjämte nuvarande 9 extra heltidstjänster

i Cg 22 avses skola utbytas mot 9 extra ordinarie tjänster i Ce 17.

Innehavarna av de nuvarande tjänsterna i 22 lönegraden skulle dock enligt

förslaget övergångsvis få bibehålla dessa tjänster.

Med hänsyn till de fordringar, som ställas på personalvårdsassistenterna,

och arten av dessas arbetsuppgifter, kan det ifrågasättas, om den föreslagna

placeringen i 17 lönegraden är tillfyllest. Försiktigheten synes utskottet

dock bjuda att, i avvaktan på närmare erfarenhet rörande dessa befattningshavares

löneställning, icke nu vidtaga ändring i Ivungl. Maj :ts förslag.

I anslutning härtill vill utskottet tillstyrka, att det, såsom departementschefen

förutsatt, får ankomma på Ivungl. Maj :t att avgöra, om göromålen

för vissa personalvårdsassistenter motivera en högre löneställning än den,

som innefattas av nu föreliggande förslag. Av det anförda följer, att utskottet

icke biträder de motionsvis gjorda yrkandena.

Vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande punkt har

icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande.

Utskottet hemställer,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

21

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag ävensom

med avslag å motionerna I: 409 och II: 511 samt II: 491,

godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet över

försvar särenden för den 6 mars 1953 föreslagit beträffande

personalvårdsorganisationen inom försvaret.

4:o) Vissa arvodesfrågor berörande det frivilliga för svar sarbetet.

Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 35—39) medgiva, att

vid hittills verkställda utbetalningar av instruktörsarvoden till hemvärnsofficerare,

hemvärnsunderofficerare och ordinarie instruktörer vid försvarsområdesstaber

får bero.

Vidare har i en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion

(11:509) hemställts, att riksdagen ville besluta, att till ordinarie instruktörer

vid försvarsområdesstaberna måtte utgå arvoden för tjänstgöring

under fritid motsvarande dem som f. n. utbetalas till instruktörer vid förbanden.

Beträffande de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

För utbildningsarbetet inom hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna

disponeras tre kategorier instruktörer, nämligen dels innehavare

av vissa för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar vid

försvarsområdesstaberna, s. k. hemvärnsofficerare och hemvärnsunderofficerare,

dels officerare eller underofficerare på aktiv stat, placerade till

ständig tjänstgöring vid nämnda staber, s. k. ordinarie instruktörer, dels

ock avtalsbundna instruktörer, som efter eget åtagande frivilligt tjänstgör

såsom sådana vid sidan av sitt vanliga arbete vid eget truppförband.

Den personal varom bär är fråga nödgas förlägga en väsentlig del

av instruktörsarbetet till sådan tid som för tjänstemän i allmänhet betraktas

som fritid. Det har därför föreslagits att beträffande förstnämnda

båda kategorier kompensation för dylikt 1''ritidsarbete under vissa förutsättningar

skall få utgå, i första hand i form av eu motsvarande minskning

av den ordinarie arbetstiden. I de fall då arbetsbördan icke medger någon

inskränkning i befattningshavarnas ordinarie arbetstid skulle gottgörelsc

för fritidsarbetet få utgå i form av särskilt arvode.

Ett bifall till dessa förslag skulle innebära att man för ifrågavarande

kategorier av militär personal skulle fastställa eu ordinarie arbetstid, vars

överskridande skulle medge rätt till särskild ersättning. Ett dylikt avsteg

från de för den militära personalen eljest gällande arbetstidsfaestämmelserna

inger, framhåller departementschefen, onekligen betänkligheter.

Emellertid föreligger vissa särskilda förhållanden beträffande den personal

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr t3ti.

varom här är fråga, och departementschefen anser det därför böra undersökas

huruvida icke någon form av kompensation för utbildningsverksamheten

på fritid kan ges till här avsedda personalkategorier utan att detta

får prejudicerande verkan för annan militär personal. I avvaktan på att

ställning kan tagas till denna fråga bör enligt departementschefen självfallet

inga arvoden få utbetalas till ifrågavarande personal.

Försvarets civilförvaltning har utställt ett flertal anmärkningar med anledning

av att instruktörsarvode utbetalats till personal som nyss berörts.

Då bestämmelserna i ämnet varit i viss mån svårtolkade, anser departementschefen

att vid de gjorda utbetalningarna bör bero.

I 1946 års statsverlcsproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 67) anmäldes

ett av chefen för armén och arméförvaltningen framlagt förslag rörande

förmåner till personal tillhörande frivilliga försvarsorganisationer under

utbildning in. m. Enligt de bestämmelser som sedermera utfärdats på

grundval av vad i propositionen anfördes äger endast medlemmar av Centralförbundet

för befälsutbildning och av Riksförbundet Sveriges lottakårer

att uppbära dagarvode. I skrivelse den 28 december 1951 har överbefälhavaren

bland annat föreslagit, att förmånen av daglön skall utsträckas

att gälla även för medlem av sådan frivillig försvarsorganisation

som nu icke omfattas av bestämmelserna om daglön, överbefälhavaren

har jämväl föreslagit vissa jämkningar i de nu gällande arvodesbestämmelserna

i övrigt.

Det förutsättes få ankomma på Ivungl. Maj:t att fatta beslut i denna

fråga. Departementschefen utgår från att det härvid skall vara Kungl. Maj: t

obetaget att utsträcka förmånen av daglön till medlemmar av sådana frivilliga

försvarsorganisationer som icke nu omfattas av bestämmelserna. Med

hänsyn till frågans tidigare riksdagsbehandling har departementschefen ansett

sig böra omförmäla densamma i detta sammanhang.

Utskottet. Det ligger i sakens natur, att den militära utbildningen av

deltagare i det frivilliga försvarsarbetet huvudsakligen måste förläggas till

deras fritid, varav följer att avsedd instruktörspersonal — hemvärnsofficerare,

hemvärnsunderofficerare och ordinarie instruktörer vid försvarsområdesstaber

— nödgas utföra utbildningsarbetet å tid utöver sedvanlig

tjänstetid. Enligt vad i ärendet upplysts lära svårigheter föreligga att medgiva

denna personal kompensation härför genom särskild ledighet. Såväl

chefen för armén som försvarets civilförvaltning ha ansett skäligt, att

arvode för på instruktörs fritid fullgjord instruktörstjänst måtte få utgå

till ifrågavarande personal under förutsättning, att motsvarande ledighet

under arbetstid icke kan medgivas. Till denna uppfattning har även statens

organisationsnämnd anslutit sig. Utskottet anser för sin del obilligt, att

berörda personal skall i motsats till det ordinarie truppbefälet utan er
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

23

sättning tagas i anspråk på fritid för fullgörande av sin instruktörsverksamhet.

Även departementschefen är inne på samma tanke utan att dock

nu framlägga något förslag i sådant syfte. Med hänsyn till frivilligutbildningens

stora betydelse för riksförsvaret och då enligt vad som i ärendet

upplysts stora svårigheter numera föreligga att erhålla kvalificerade

sökande till instruktörsbefattningarna just av den anledningen, att vederbörande

icke erhåller ersättning för på arbetstid tid utförd instruktörsverksamhet,

anser utskottet, att denna fråga icke tål vidare uppskov.

Utskottet är icke berett att nu taga ställning till storleken av den ersättning,

varom här är fråga, men föreställer sig att man härvidlag skäligen

bör följa de statligt bestämda arvodesregler, som nu gälla för tillfälligt anställda

instruktörer vid försvarsområdesstaberna.

Med anledning av det sålunda anförda vill utskottet föreslå, att riksdagen

bemyndigar Kungl. Maj :t att meddela föreskrifter av innehåll, att till hemvärnsofficerare

och hemvärnsunderofficerare vid försvarsområdesstaberna

samt ordinarie instruktörer vid nämnda staber må utgå arvoden enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande för å sön- och helgdag ävensom å dag före

sådan dag fullgjort instruktörsarbete, under förutsättning att arbetet utförts

å tid utöver sedvanlig arbetstid samt att kompensation i form av ledighet

under arbetstid icke kunnat medgivas. Utskottet förutsätter givetvis,

att ersättningen i fråga endast skall avse instruktörsarbete i egentlig

mening.

Såsom departementschefen framhållit har försvarets civilförvaltning utställt

anmärkningar med anledning av att arvode för utfört instruktörsarbete

utbetalats till i det föregående berörd personal. Utbetalningarna ha

motiverats av de svårigheter, som varit förenade med tolkningen av de på

hithörande område gällande föreskrifterna. Utskottet tillstyrker departementschefens

förslag, att vid de sålunda gjorda utbetalningarna må bero.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att vid hittills verkställda utbetalningar av instruktörsarvoden

till hemvärnsofficerare, hemvärnsunderofficerare

och ordinarie instruktörer vid försvarsoinrådesstaber

får bero;

b) i anledning av motionen 11:509 i skrivelse till Kungl.

Maj :t bemyndiga Kungl. Maj :t att utfärda föreskrifter av innehåll,

att till under a) omförmäld personal må utgå instruktörsarvoden

i enlighet med vad utskottet anfört.

5:o) Ralionaliscringsverksamliet inom försvaret. Departementschefen

har (punkt 5, s. 39 och 40) lämnat en översikt över det aktuella läget beträffande

den rationaliseringsverksamliet inom försvaret, som bedrives

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 136.

genom statens organisationsnämnds försorg, särskilt i den män denna

verksamhet påverkar anslagsberäkningarna eller eljest utformningen av

skilda organisationsenheter under nästa budgetår. Härutinnan torde få hänvisas

till propositionen.

Departementschefen framhåller att i den mån det skulle visa sig möjligt

att tidigare än nu beräknats genomföra rationaliseringen även vid andra

enheter än som enligt propositionen förutsatts skola kunna omorganiseras

före utgången av nästa budgetår sådana möjligheter givetvis hör tillvaratagas.

Departementschefen förutsätter därför att — liksom varit fallet för

innevarande och tidigare budgetår — Kungl. Maj:t skall äga att jämväl

under budgetåret 1953/54 vidtaga de jämkningar i vederbörande personalorganisationer

som kan bliva erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,

dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna

för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt personal som

med bibehållen löneställning bestrider göromål som i en ny organisation

ankommer på innehavare av högre tjänst.

Utskottet anser i likhet med departementschefen, att Kungl. Maj :t bör

äga möjlighet att vidtaga av departementschefen avsedda jämkningar i

vederbörliga personalorganisationer samt att bereda särskild ersättning åt

personal i de fall, departementschefen angivit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet anfört.

6:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar, Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 4) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 3 550 000 kronor, har

Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 6, s. 41—45) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad ändring i

personalförteckningen för försvarets civilförvaltning, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för försvarets civilförvaltning, att

tillämpas tills vidare från och med nämnda budgetår, dels ock till Försvarets

civilförvaltning: Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 3 490 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 855 000 kronor.

I sitt den 16 oktober 1950 dagtecknade betänkande (SOU 1950: 36 och

37) framlade 1946 års militära förvaltningsutredning förslag rörande försvarets

centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning. Förslaget berörde

följande centrala ämbetsverk, nämligen försvarets civilförvaltning och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ISO.

25

krigsmaterielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna. Vid anmälan

i årets statsverksproposition av förevarande anslag meddelade departementschefen,

att beredningen av förvaltningsutredningens förslag ännu

icke avslutats och att det därför icke var möjligt att då framlägga slutliga

anslagsäskandcn rörande de ämbetsverk som kunde beröras av en blivande

omorganisation. Beredningen av ärendet pågår alltjämt. Därest det vid den

fortsatta beredningen befinnes möjligt, framhåller departementschefen, att

för årets riksdag framlägga förslag rörande försvarets centrala förvaltningsorganisation,

kommer detta förslag endast att beröra principerna för den

centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltningstjänstens organisation samt

indelningen i stort av de ämbetsverk, som bör handha ifrågavarande förvaltningsgrenar.

Vid sådant förhållande kan slutliga anslagsberäkningar

för budgetåret 1953/54 i fråga om de verk, som kan beröras av omorganisalionsfrågan,

nu framläggas med utgångspunkt från gällande organisation.

Det ytterligare uppskov med ifrågavarande organisationsfrågas slutliga

lösning som sålunda sker bör emellertid, framhåller departementschefen,

icke hindra, att ändringar i den bestående organisationen provisoriskt vidtages,

i den mån så anses påkallat för underlättande av en övergång till den

nya förvaltningsorganisation som kan bli beslutad eller eljest i rationaliseringssyfte.

Det kan härvid befinnas erforderligt att i vissa fall bereda

tjänstemän vikariatslön i högre lönegrad.

I ett hänseende finner departementschefen så starka skäl för en snabb

personalförstärkning föreligga, att han redan nu anser förslag härom böra

framläggas. Inom flygförvaltningen finnes en anskaffningsbyrå under

en anskaffningschef i lönegrad Cp 15 medan inom armé- och marinförvaltningarna

motsvarande organ saknas. Ett genomförande av de planer

för arméns och marinens materielanskaffningar som framlagts för årets

riksdag kommer att pålägga armé- och marinförvaltningarna en ytterst

omfattande inköpsverksamhet även för det fall att den nuvarande förvaltningsorganisationen

skulle i princip bibehållas. Departementschefen anser

det därför vara ett tvingande behov att redan från och med budgetåret

1953/54 anskalfningschefer anställes även vid armé- och marinförvaltningarna.

Dessa föreslås skola under nämnda budgetår anställas mot arvoden

från vederbörliga sakanslag. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj:t

alt bestämma storleken av arvodena i fråga.

Så som frågan om en omorganisation av försvarsförvaltningarna nu ligger

till anser departementschefen det icke lämpligt att i övrigt nu tillstyrka

andra personalförändringar vid de myndigheter som beröres av omorganisationsförslagct

än dem han i det följande föreslår vid behandlingen av nu

förevarande anslag och arméförvaltningens avlöningsanslag. Departementschefen

erinrar därvid om alt åtskilliga löneförbättringar för personal vid

dessa myndigheter nyligen genomförts enligt riksdagens beslut under höstsessionen

1952.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Departementschefen tillstyrker att de under punkt 3 i den i propositionen

intagna sammanställningen upptagna, på arméns personalförteckning

uppförda tjänsterna vid civilförvaltningens bokbinderi, blankettförråd

och tryckeri i nuvarande lönegrader överföres till civilförvaltningen.

Vidare föreslås de båda för telefonister avsedda kontor sbi trädest jänsterna

i Ca 8 skola överföras till arméförvaltningen.

En vakant för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning föreslås

skola indragas.

Enligt principerna för reglerad befordringsgång föreslås att fyra kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 tillkommer i utbyte mot tjänster för biträde för skrivoch

kontorsgöromål.

Utskottet har tidigare framhållit, att dröjsmålet med förvaltningsreformens

genomförande medfört stora olägenheter för de härav berörda

ämbetsverken ävensom understrukit angelägenheten av att denna fråga

bringades till sin snara lösning. I årets statsverksproposition förutsattes

också, att proposition i ämnet skulle föreläggas riksdagens vårsession.

Trots detta och trots riksdagens tidigare bestämda uttalande i frågan lärer

sådant förslag icke nu vara att förvänta. Utskottet, som finner dröjsmålet

beklagligt, förutsätter, att Kungl. Maj :t låter påskynda den beredning,

som pågår inom försvarsdepartementet, så att förslag snarast kan föreläggas

riksdagen.

Utskottet finner välbetänkt, att i avvaktan på organisationsfrågans lösning

ändringar i den bestående organisationen provisoriskt må på sätt

departementschefen förutsatt kunna vidtagas och att hinder icke bör möta

att i vissa fall bereda tjänstemän vikariatslön i högre lönegrad.

Utskottet har icke något att erinra mot den föreslagna ändringen i personalförteckningen

och anser den verkställda anslagsberäkningen böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för försvarets civilförvaltning

uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster i lönegrad

Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis

924 000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136. 27

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis.................................... 14 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 6 108

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 370 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 190 892

Sunnna kronor 3 505 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 15 000

Nettoutgift kronor 3 490 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 490 000 kronor.

7:o) Försvarets civilförvaltning: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 5) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 430 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 7, s. 45 och 46) föreslagit riksdagen

att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 430 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 385 000 kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot den begärda anslagshöjningen,

vilken är föranledd av de allmänna kostnadsstegringarna, och tillstyrker

alltså Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

430 000 kronor.

8:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 8) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 3 550 000 kronor, har

Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 8, s. 46—48) föreslagit

riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för krigsmaterielverket, att tillämpas tills vidare från och med

nämnda budgetår, dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för samma

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 3 620 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Vidare har i två likalvdande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundqvist in. fl. (I: 407) och den andra inom andra kammaren

av herr von Seth in. fl. (II: 512), hemställts, att riksdagen måtte besluta

att, i avvaktan på Kungl. Maj :ts förslag rörande försvarets centrala

förvaltningsorganisation, de av Kungl. Maj :t föreslagna anslagen till Krigsmaterielverket:

Avlöningar, Omkostnader och Förrådsorganisation upptagas

med ett till hälften minskat belopp, eller med respektive 1 810 000

kronor, 222 500 kronor och 970 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen 1:407.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 2 960 000 kronor.

Departementschefen förutsätter, att Kungl. Maj :t, därest det under anläggning

varande nya centralförrådet skulle kunna tas i bruk före utgången

av nästa budgetår, skall äga att, med utnyttjande av anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal, medgiva anställande av för förrådets

drift oundgängligen erforderlig personal.

Den föreslagna anslagshöjningen är föranledd av automatiska kostnadsstegringar.

Utskottet har icke något att erinra mot den verkställda beräkningen av

förevarande anslag eller mot vad departementschefen i samband därmed

anfört.

Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet är, såsom i det föregående

under punkten 6 framhållits, proposition rörande försvarets centrala

förvaltningsorganisation icke att förvänta till innevarande års riksdags vårsession.

Innan riksdagen sålunda haft tillfälle att fatta ställning till det

kommande omorganisationsförslaget och tagit del av de motiv, som förestava

detsamma, kan det enligt utskottets mening icke gärna ifrågakomma,

att såsom i de föx^eliggande motionerna yrkats riksdagen redan nu och

alltså med föregripande verkan anslagsvägen beslutar om en avveckling av

krigsmaterielverket. Ej heller lärer det vara möjligt att ur sitt sammanhang

lösrycka allenast en av de försvarets förvaltningsmyndigheter, som

beröras av omorganisationsförslaget.

Med hänsyn till det nu anförda avstyrkas motionerna i fråga.

Beträffande krigsmaterielverkets anslag till omkostnader och till förrådsorganisation

m. m. gör utskottet hemställan under efterföljande

punkter.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 407 och II: 512, såvitt nu är i fråga,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

29

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielverlcet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 132 400

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ................................. 100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 17 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 2 178 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 240 600

Summa kronor 3 668 000

Särskilda uppbärdsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 48 000

Nettoutgift kronor 3 620 000

b) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 620 000 kronor.

9:o) Krigsmaterielverket: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i pro
positionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 9) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 445 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 9, s. 49) föreslagit riksdagen

att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

445 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de i det

föregående under punkten 8 omförmälda båda likalydande motionerna

I: 1/07 och II: 512, i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att förevarande

anslag måtte uppföras med 222 500 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 355 000 kronor.

Anslagshöjningen är föranledd av automatiska kostnadsstegringar.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ls förslag

under förevarande punkt.

Med hänvisning i övrigt till vad utskottet anfört under krigsmatericlverkets

avlöningsanslag hemställer utskottet,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 136.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 407 och II: 512, såvitt nu är i fråga,

till Krigsmciterielverket: Omkostnader för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 445 000 kronor.

10 :o) Krigsmaterielverket: Förråd sorganisationen m. in. Sedan Kungl.

Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 10) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 1 925 000

kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 10, s. 49

och 50) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 1 940 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft de i det föregående

under punkten 8 omförmälda båda likalydande motionerna 1: i07

och II: 512, i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att förevarande anslag

måtte uppföras med 970 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 540 000 kronor.

Krigsmaterielverket hemställer, att anslaget höjes med 485 000 kronor,

varav 250 000 kronor avse nytt centralt ammunitionsförråd samt 235 000

kronor höjda löner och priser.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.

Med hänvisning i övrigt till vad utskottet anfört under krigsmaterielverkets

avlöningsanslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:407 och 11:512, såvitt nu är i

fråga, till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m.

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 940 000

kronor.

11 :o) Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 13) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor,

har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 11, s. 50—57) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade ändringar

i personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen, dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med nämnda budgetår, dels

ock till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för samma budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 2 057 000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

31

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 700 000 kronor.

Departementschefen anser sig icke beredd att utan ytterligare prövning

taga slutlig ställning till av fortifikationsförvaltningen och statens organisationsnämnd

framlagda förslag till organisation av försvarets regionala och

lokala fastighetsförvaltning. Ifrågavarande prövning bör enligt departementschefen

icke hindra att den förutsatta översynen av fortifikationsförvaltningens

organisation påbörjas under nästkommande budgetår, därest

erforderlig organisationsexpertis kan ställas till förfogande härför.

Beträffande fortifikationsförvaltningens personaluppsättning tillstyrker

departementschefen, att en tjänst för förste byråintendent i Ce 29 överföres

från flygförvaltningen till fortifikationsförvaltningen samt att en befattning

för reparatör i Ce 12 utbytes mot en motsvarande tjänst i Ca 12.

Anslagshöjningen i övrigt är föranledd av automatiska utgiftsstegringar.

Utskottet tillstyrker de föreslagna ändringarna i fortifikationsförvaltningens

personalförteckning och har icke något att erinra mot den verkställda

anslagsberäkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen

uppföra dels under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat

en tjänst för reparatör i lönegrad Ca 12, dels ock under

rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än

Ce 25 med avlöning från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag

en tjänst för förste byråintendent i lönegrad

Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 425 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 127 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 9 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 885 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 740 160

Summa kronor 2 187 000

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Särskilda uppbärdsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 130 000

Nettoutgift kronor 2 057 000

c) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 057 000 kronor.

12:o) Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 14) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 270 000 kronor,

har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 12, s. 57 och 58)

föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 295 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 270 000 kronor.

Anslagshöjningen avses för att täcka inträffade höjningar av traktamenten,

resekostnader, taxor m. in. samt möjliggöra att de viktigaste av vissa

nyanmälda behov kan tillgodoses.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

295 000 kronor.

13:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 1 725 000 kronor, har Kungl.

Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 13, s. 58—60) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen

för arméförvaltningen, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för arméförvaltningen, att tillämpas tills

vidare från och med nämnda budgetår, dels ock till Arméförvaltningen:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 2 045 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 610 000 kronor.

Departementschefen föreslår dels att vid arméförvaltningen anställes en

anskaffningschef mot arvode från sakanslag, varvid förutsättes att det får

ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma storleken av arvodet, dels ock att

två för telefonister avsedda kontorsbiträdestjänster i Ca 8 överföres från

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

33

försvarets civilförvaltning till arméförvaltningen. Enligt den reglerade befordringsgången

föreslås skola vid ämbetsverket inrättas en ny kontorsbiträdestjänst

i Ca 8 i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Förslaget i övrigt innebär allenast automatiska kostnadsökningar.

Utskottet tillstyrker, att en anskaffningschef anställes vid arméförvaltningen

och har icke något att erinra mot förslaget till personalförteckning

liksom ej heller mot kostnadsberäkningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) på personalförteckningen för arméförvaltningen uppföra

ytterligare tre kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 384 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ................................. 393 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 19 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 745 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 789 500

Summa kronor 2 331 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 286 000

Nettoutgift kronor 2 045 000

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 045 000 kronor.

14:o) Arméförvaltningen: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 19) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 680 000 kronor, har Kungl.

Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 14, s. 60 och 61) föreslagit

riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 680 000 kronor.

3—803 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 136.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 590 000 kronor.

Anslagshöjningen är motiverad av inträffade prisstegringar in. m.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Arméförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 680 000 kronor.

15:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 20) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 845 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 15, s. 61—63) föreslagit riksdagen

att dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för

marinförvaltningen, att tillämpas tills vidare från och med nämnda budgetår,

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för samma budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 890 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 710 000 kronor.

Departementschefen föreslår, att vid marinförvaltningen anställes en

anskaffningschef mot arvode från sakanslag, varvid förutsättes att det får

ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma storleken av arvodet.

I övrigt innebär förslaget allenast automatiska kostnadsökningar.

Utskottet tillstyrker den föreslagna personalförstärkningen med en anskaffningschef

och har icke något att erinra mot de verkställda kostnadsberäkningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 238 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 186 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 7 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 265 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 355 200

Summa kronor 1 052 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136. 35

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 162 000

Nettoutgift kronor 890 000

b) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 890 000 kronor.

16:o) Marinförvaltningen: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 21) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 550 000 kronor, har Kungl.

Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 16, s. 63 och 64) föreslagit

riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 600 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 490 000 kronor.

Anslagshöjningen anses nödvändig, främst för att möta automatiska

kostnadsökningar men även för att kunna i den utsträckning så är ofrånkomligen

erforderligt tillgodose det ökade behov av medel för expensutgifter

som föranledes av att verksamheten intensifierats och nya lokaler tagits

i bruk för ämbetsverkets räkning.

Utskottet finner den begärda anslagsförstärkningen motiverad och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Marinförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

17:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 22) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor, har

Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 17, s. 64—66) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad ändring

i personalförteckningen för flygförvaltningen, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för flygförvaltningen, att tillämpas tills

vidare från och med nämnda budgetår, dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Axel Andersson (1:384) och den andra inom andra kammaren

av herr Sjölin (II: 476), hemställts, att riksdagen måtte besluta, alt

chefen för materielavdclningens motorbyrås drivmedelssektion vid flygförvaltningen

placeras i lönegrad Ce 31.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 476.

Förutom automatiska kostnadsökningar föreslår departementschefen

icke några andra ändringar än att tjänsten för förste byråintendent i Ce 29

vid flygförvaltningen fr. o. m. nästa budgetår överföres till fortifikationsförvaltningen.

Utskottet har icke något att erinra mot föreslagen ändring i personalförteckningen

eller mot beräkningen av förevarande anslag.

Vad beträffar det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra, att

frågan om lönegradsplaceringen för de civila tjänsterna inom flygförvaltningen

var föremål för prövning vid 1952 års riksdag i anledning av tjänsteförteckningskommitténs

förslag. En då väckt motion i samma syfte som

i de nu föreliggande avslogs av riksdagen. Med hänsyn härtill och då enligt

utskottets mening i motionerna icke anförts några nya motiv, som skäligen

böra föranleda riksdagen att ändra ståndpunkt i detta ärende, avstyrkas

motionerna i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 384 och II: 476,

a) ur personalförteckningen för flygförvaltningen avföra

en tjänst för förste byråintendent i lönegrad Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 326 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,

förslagsvis ................................. 116 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 8 900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 350 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 409 100

Summa kronor 1 210 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 90 000

Nettoutgift kronor 1 120 000

c) till Flggförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

37

18:o) Flygförvallningen: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 23) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 700 000 kronor, har Kungl.

Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 18, s. 66 och 67) föreslagit

riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 750 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 600 000 kronor.

Anslagshöjningen är föranledd av automatiska kostnadsökningar och

för att tillgodose de angelägnaste av vissa av flygförvaltningen anmälda nya

medelsbehov.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Flijgförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

19:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl. Maj:t

i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 29) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 181 500 000 kronor,

har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 19, s. 68—120)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen

förordade ändringar i personalförteckningarna för ordinarie

tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid armén,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som

innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj:ts brev den

6 juni 1952 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av

arméns personalförteckningar för budgetår 1952/53, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1953/54, dels ock

till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 181 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Wetterström väckt motion (11:271), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att sjukvårdsförvaltarna vid arméns trängregementcn

uppflyttas från lönegrad Ma 21 till Ma 23.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 143 000 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i

arvodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,

som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen

framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

1. Departementschefen räknar med att för arméstabens utrustningsavdelning

skall tillkomma en arvodesbefattning för pensionerad officer i 1: 30.

2. Enligt Kungl. Maj :ts medgivande må vissa av de i personalförteckningarna

för budgetåret 1951/52 för Skånska kavalleriregementet (K 2)

och Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N) upptagna tjänsterna, anknutna

till kavalleriets mobiliseringscentral i Ljungbyhed (Kavmobc L)

respektive T 2, bibehållas tillsvidare under budgetåret 1952/53 eller intill

viss närmare angiven tidpunkt. Samtliga de tjänster, vilka sålunda må bibehållas

för viss begränsad tid, däribland 1 bataljonsläkarbeställning i Ca 27

och 5 arvodesbefattningar i 1: 22 vid K 2, blir överflödiga under innevarande

budgetår. Vad angår de tjänster, som må finnas kvar tillsvidare under

samma budgetår, kunna bland annat följande tjänster efter ledigblivande

indragas, nämligen 1 kontoristtjänst i Ca 13 och 1 biträdande köksföreståndartjänst

i Ca 10 vid K 2 samt 1 köksföreståndartjänst i Ca 12 vid

T 2 N.

3. Genom beslut den 6 juni 1952 har Kungl. Maj:t fastställt ändrad

organisation av Stockholms kustartilleriförsvar (SK) samt Vaxholms kustartilleriregemente,

att tillämpas från och med den 1 oktober 1952. Beslutet

innebär bland annat, att den nuvarande infanteribefälhavarstaben i Vaxholm

skall utgå ur organisationen och ersättas av en infanteriavdelning, ingående

i den nya kustartilleriförsvarsstaben. I anledning av beslutet föreslås,

att en beställning för infanteribefälhavare i Ma 33 eller Ma 30 utbytes mot

beställning för överstelöjtnant i Ma 33 samt att en beställning för intendent

i 1: 30 utbytes mot beställningar för kapten i Md 27 eller pensionerad officer

i 1: 30. De hittillsvarande för infanteribefälhavarstaben avsedda tjänsterna

för förråds- och kontorspersonal förutsättes skola redovisas på marinens

personalförteckning.

4. Departementschefen räknar med att motorisering av A 4 skall genomföras

men kan icke taga slutlig ställning till tidpunkten för densamma.

Därest omorganisation av regementet med hänsyn till motorisering skulle

genomföras redan före utgången av nästa budgetår, förutsättes Kungl. Maj :t

kunna medgiva särskilda vikariatsförmåner åt den som i anledning av

omorganisationen får sig anförtrodd mera kvalificerade arbetsuppgifter än

eljest. I personalförteckningen för nästa budgetår anses emellertid böra angivas,

att vid uppkommande vakans bland annat följande tjänster icke får

återbesättas utan Kungl. Maj :ts bemyndigande, nämligen 1 bataljons
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136. 39

veterinär i Ca 23, 1 furageunderofficer i 1: 22 och 2 överfurirer (i hovslagartjänst).

7. Staben för Norrköping—Linköpings försvarsområde (fo 42—41) är

f. n. delad på två förläggningsorter. Stabens huvuddel, bestående av stabs-,

mobiliserings-, tyg-, intendentur- och fortifikationsavdelningarna samt utbildnings-

och hemvärnsavdelningarna vid Norrköpings försvarsområde

(fo42), är förlagd till Norrköping, medan utbildnings- och hemvärnsavdelningarna

vid Linköpings försvarsområde (fo41) är stationerade i Linköping.

Arméchefen har föreslagit att principbeslut fattas, att försvarsområdesstaben

med stabs- och expeditionspersonal förlägges till Linköping samt

att, vid bifall till ett av överbefälhavaren avgivet förslag om sammanslagning

av ifrågavarande försvarsområden till ett försvarsområde, försvarsområdet

efter stabens flyttning till Linköping skall benämnas Linköpings

försvarsområde (fo41).

Departementschefen biträder arméchefens förslag. Flyttningsersättning

och omplaceringstraktamente anses i förekommande fall böra få utgå även

till sådan av omflyttningen berörd personal som författningsenligt icke

är berättigad därtill.

8. Departementschefen räknar för nästa budgetår med samma antal för

instruktörer avsedda överfurirs- och furirsbeställningar som för innevarande

budgetår. Departementschefen tillstyrker förslag av arméchefen och statens

oganisationsnämnd om att inrätta beställningar för vaktchefer och tillsynsmän

för vissa utbildningsanordningar, vilka beställningar bör avses för

överfurirer. Departementschefen biträder vidare arméchefens förslag om

att för genomförandet av den nya manskapsorganisationen inrätta 1 110

beställningar för instruktörsaspiranter. I samband därmed förutsättes ur

personalförteckningen utgå de för innevarande budgetår upptagna beställningarna

för korpraler (konstaplar) samt vicekorpraler (vicekonstaplar)

och meniga.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts -— och med beaktande av

att departementschefen i det följande ämnar tillstyrka att 52 nya överfurirsbeställningar

inrättas, varav 48 för försvarsområdesstaberna (p. 27)

och 4 för arméns signalskola (p. 16) samt att en överfurirsbeställning vid

Budgetår

1952/53

1953/54

Överfurirer.......................

1 520

1 669

Furirer...........................

2 451

2 451

Korpraler (konstaplar).............

1 023

—

Vicekorpraler (vicekonstaplar) och

meniga.........................

1 340

—

Instruktörsaspiranter...............

—

i no

Summa

6 334

5 230

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 136.

I 19 utbytes mot brandmästartjänst (p. 26) — föreslår departementschefen,

att kadern av underbefäl och instruktöraspiranter — med undantag av

musikmanskap och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten — fastställes

på sätt framgår av förestående sammanställning.

10. Departementschefen föreslår, att för åtta försvarsområdesbefälhavare,

kommendanten i Stockholm inberäknad, skall avses beställningar

i Mo 14 och att för fyra försvarsområdesbefälhavare, inberäknat den för

Kiruna—Jokkmokks försvarsområde avsedde, skall upptagas beställningar

i Ma 37. Utom såvitt avser sistnämnde försvarsområdesbefälhavare bör

dock enligt departementschefens mening möjlighet föreligga att, såsom är

fallet beträffande de redan befintliga sju beställningarna i Mo 14, utnyttja

pensionerade officerare i stället för aktiv personal. På vederbörlig personalförteckning

bör därför finnas uppförda ett motsvarande antal arvodesbefattningar

för försvarsområdesbefälhavare i 2: 14 respektive 1:40, vilka

befattningar bör hållas vakanta i den mån de ordinarie beställningarna är

tillsatta. Beställningarna i Mo 14 bör, framhåller departementschefen

vidare, kunna tas i anspråk inte endast, såsom nu är fallet, för omplacering

av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare utan även som befordringstjänster.

Övriga åtta försvarsområdesbefälhavare förutsättes alltjämt

skola vara pensionerade officerare. Departementschefen föreslår att för

dem avses arvodesbefattningar i 1: 40.

11. Departementschefen föreslår, att en beställning för överstelöjtnant

eller major vid arméstaben utbytes mot en beställning som chef för infanteriets

kadettskola i Ma 33 eller Ma 30. Beställningen förutsättes skola redovisas

på särskild stat för skolan.

13. Departementschefen föreslår, att två majorsbeställningar inrättas

vid luftvärnet. I samband härmed förutsättes två vakanta löjtnantsbeställningar

vid luftvärnet skola indragas.

14. Departementschefen tillstyrker, att till luftvärnets stat överföres beställningar

för en fanjunkare i Ma 19 vid kavalleriet, en fanjunkare i Ma 19

vid pansartrupperna och en sergeant i Ma 16 vid trängtrupperna.

16. Departementschefen förordar, alt för befattningar såsom yrkesinstruktör

vid arméns signalskola inrättas fyra nya beställningar för överfurir.

17. Departementschefen tillstyrker, att för radarskolans räkning inrättas

nya beställningar för en tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19 och fyra

armétekniker i Ca 14.

18. Departementschefen föreslår, att vid tygstaten inrättas nya beställningar

för en tygverkmästare av 2. klassen, avsedd som verkstadsföreståndare

vid K 4, 6 tyghantverkare av 1. klassen och 14 tyghantverkare av

2. klassen.

Den efter indragningen av K 2 övertaliga kaptensbeställningen vid inten
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

41

denturkåren föreslås skola avses för försvarsområdesintendent. Antalet

arvodesbefattningar som intendent i 1: 30 bör enligt departementschefen

icke minskas i anledning härav. En arvodesbefattning förutsättes emellertid

hållas vakant vid utnyttjande av den aktiva beställningen.

Departementschefen räknar med att en beställning för förvaltare i kassatjänst

i Ma 23, avsedd för kassachef vid krigsskolan, inrättas.

19. Departementschefen tillstyrker, att en beställning för major eller

kapten vid A 9 överföres till artilleriskjutskolans stat.

Arvodesbefattningen som domänofficer vid Järvafältet i 1: 32 bör enligt

departementschefen omvandlas till befattning som domänofficer vid IV.

militärbefälsstaben i samma löneklass.

Departementschefen räknar vidare med att den för expeditionsföreståndare

avsedda fanjunkarbeställningen vid Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab

utbytes mot en förvaltarbeställning i Ma 21 samt att de båda för

cxpeditionsunderofficerare avsedda sergeantsbeställningarna vid samma

stab utbytes mot fanjunkarbeställningar.

Vidare föreslås två arvodesbefattningar för förrådsunderofficer i 1: 22,

avsedda för I 15 och Kalmar—Växjö försvarsområdesstab, skola inrättas.

Vid avgång från befattningarna förutsättes frågan om återbesättande underställas

Kungl. Maj :ts prövning.

Den vakanta arvodesbefattningen som uppbördsman för rustningsmateriel

i 1: 22 vid VII. militärbefälet bör enligt departementschefen utgå ur

personalförteckningen.

20. Inom ramen för fastställt preliminärt slutläge för annéingenjörkårens

sammansättning bör ordinariesättning ske av fyra arméingenjörsbeställningar

av 2. graden i Ce 27. En beställning för armédirektör i Ca 30 kan

indragas.

22. Vikariatslön i 17 lönegraden föreslås skola utgå till den maskinist

i Ca 16 vid IV. militärbefälsstaben, som handhar anläggningarna å Marieberg.

Den för Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab inrättade tjänsten för

eldare av 2. klass i Ce 10 föreslås skola omvandlas till tjänst för reparatör

i Ca 12.

24. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal

föreslår departementschefen, att tillhopa 76 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 tillkommer i utbyte mot samma antal biträdestjänster för

skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid armestaben 8 tjänster;

vid militärbefälsstaberna 7 tjänster, av vilka 4 vid IV. och 3 vid VI.

militärbefälsstaben;

vid försvarsområdesstaberna 5 tjänster, av vilka 2 vid Kiruna—Jokkmokks,

en vid Uppsala—Västerås och 2 vid Umeå—Storumans försvarsområdesstab;
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 136.

vid infanteriet 25 tjänster, av vilka 3 vid vartdera av I 5 och I 19, 2 vid

ettvart av 16, I 12, I 13, I 14, I 17, I 18 och I 21 samt 1 vid ettvart av I 2,

I 7, I 11, I 15 och I 16;

vid kavalleriet 1 tjänst vid K 4;

vid pansartrupperna 10 tjänster, av vilka 2 vid P 1, 1 vid P 2, 3 vid P 3

och 4 vid P 4;

vid artilleriet 3 tjänster, vid A 4, A 7 och A 9;

vid luftvärnet 5 tjänster, av vilka 2 vid Lv 4 samt 1 vid ettvart av Lv 3,

Lv 5 och Lv 7;

vid ingenjörtrupperna 5 tjänster, av vilka 2 vid Ing 1 och 3 vid Ing 3;

vid signaltrupperna 1 tjänst vid S 1;

vid trängen 5 tjänster, av vilka 2 vid T 1 och 3 vid T 4; ävensom

vid utbildningsanstalterna 1 tjänst vid artilleriskjutskolan.

26. Departementschefen räknar med att vid Bodens försvarsoinrådesstab

skall tillkomma en tjänst för brandmästare i Ce 17 i utbyte mot en vakant

överfurirsbeställning i Ma 14 vid I 19.

Departementschefen tillstyrker, att till arméns och marinens avlöningsanslag

överföres de kostnader för lärararvoden vid de fasta utbildningsanstalterna

och skolorna, som hittills bestritts från övnings- eller materielanslag.

I samband härmed bör enligt departementschefen föreskrift

meddelas, att sistnämnda anslag icke får utnyttjas för att bestrida dylika

arvodeskostnader. Departementschefen tillstyrker även att beträffande

försvarsgrenarnas avlöningsanslag till redovisning under anslagsposterna

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, överföres

kostnaderna för arvoden till civila lärare vid fasta utbildningsanstalter

och skolor.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 56) har departementschefen

föreslagit, att anslaget Vissa förrådskostnader skall utgå ur

riksstaten med utgången av innevarande budgetår och att de kostnader,

som nu redovisas å anslaget, från nämnda tidpunkt i stället skall belasta

vederbörliga ordinarie anslag. I överensstämmelse härmed kommer kostnaderna

för bevakning av s. k. provisoriska förråd (arvoden åt tillsynsmän)

att upptagas under arméns avlöningsanslag.

Kungl. Maj:ts beslut den 23 maj 1952 rörande normer för självkostnadsberäkning

m. in. vid försvarets verkstäder beräknas under förevarande anslag

medföra viss utgiftsminskning. Departementschefen föreslår, att ett

belopp av 2 315 000 kronor upptages under en särskild uppbördspost, benämnd

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift.

27. För försvarsområdesstaberna föreslår departementschefen inrättande

av beställningar för 10 kaptener i Md 27, varav åtta avses för tjänst såsom

tygofficerare, 2 fanjunkare i Ma 19 och 48 överfurirer i Ma 14. När kaptensbeställning

tages i anspråk för tygofficer skall för ändamålet inrättad

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

43

befattning för pensionerad officer hållas vakant. Vid staberna kan arvodesbefattningar

för 2 pensionerade officerare i 1: 30 och 1 pensionerad underofficer

i 1: 22 samt tjänster för 3 förrådsförmän i Ca 13 utgå.

I enlighet med vad departementschefen i det följande under anslaget

Försvarshögskolan: Avlöningar anför bör beställningen för ställföreträdande

militärbefälhavare i femte militärområdet samt en majorsbeställning

vid Svea livgarde vid nästkommande ledigblivande vakanthållas. I personalförteckningen

förutsättes göras erforderlig anteckning härom.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar

uppgå till sammanlagt 181 500 000 kronor eller 38 500 000 kronor mera än

det belopp, som anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet, som i det föregående yttrat sig i vissa personalfrågor, som

beröra flera försvarsgrenar, har ansett sig kunna godtaga de jämkningar

i arméns personalorganisation, som departementschefen i förevarande sammanhang

förordat, dock med de avvikelser härifrån, som utskottet i det

följande föreslår.

Enligt departementschefens förslag skall en för Göta trängregementes

kompani i Nora övergångsvis kvarstående ordinarie köksföreståndartjänst

indragas fr.o.m. budgetåret 1953/54, enär tjänsten, enligt vad försvarets civilförvaltning

uppgivit, blivit ledig genom att innehavaren erhållit annan ordinarie

tjänst. Civilförvaltningen har emellertid numera meddelat, att tjänsteinnehavaren

i fråga icke erhållit tjänst likvärdig med nämnda köksföreståndartjänst.

Med hänsyn härtill och då vederbörande icke frivilligt avstått

från den högre ordinarie tjänsten, bör densamma alltså bibehållas tills

vidare under nästa budgetår.

Beträffande artilleri- och ingenjörofficersskolan har organisationsnämnden

förordat, att en befattning för pensionerad underofficer tillkommer.

Förslaget tillstyrkes av chefen för armén, som emellertid framhåller, att

vid skolan finnes en förste vaktmästare, som genom lång anställningstid

— över 40 år i statstjänst, därav som vaktmästare sedan 1914 — äger sådan

erfarenhet av verksamheten, att han enligt arméchefen bör intill sin

pensionsavgång fullgöra de uppgifter, som avsetts för innehavaren av den

tilltänkta arvodesbefattningen. Arméchefen föreslår därför, att inrättandet

av arvodesbefattningen bör anstå i avvaktan på att ifrågavarande vaktmästare

avgår med pension, vilket beräknas ske den 1 juli 1955, samt att

tjänsten för förste vaktmästare utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i

Ce 15. Departementschefen har emellertid föreslagit, att berörda tjänst omvandlas

till en kontoristbefattning i Ce 13.

Utskottet, som tagit närmare del av de göromål, som bestridas av ifrågavarande

befattningshavare, har funnit desamma vara av sådan beskaffenhet,

att den av departementschefen föreslagna lönegraden får anses väl låg.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande lir 136.

Det bör framhållas, att de förste vaktmästaren åliggande arbetsuppgifterna

tidigare haft delvis vaktmästarkaraktär men att befattningshavaren numera

sköter kvalificerad expeditionstjänst i likhet med expeditionsföreståndare

vid regementsexpedition och med samma självständighet. För att

förste vaktmästaren skall erhålla en mot göromålen bättre svarande löneställning

vill utskottet förorda, att i enlighet med arméchefens förslag för

denne inrättas en tjänst för kansliskrivare i Ce 15. Utskottet förutsätter

därvid, att efter vederbörandes avgång frågan om tjänstens lönegradsplacering

upplages till förnyad prövning.

Arméchefen har föreslagit ändrad sammansättning av stabs- och förvaltningsorganen

vid Livgardesskvadronen och Stockholms stabskompani. Departementschefen

anser sig emellertid icke utan ytterligare utredning kunna

biträda förslaget. De små enheter, om vilka här är fråga, kräva jämförelsevis

höga förvaltningskostnader, varför det enligt departementschefens mening

bör undersökas, huruvida de icke kunna anslutas till andra förband.

Även frågan om nedbringande av antalet ekonomivärnpliktiga, placerade

vid stabskompaniet, synes departementschefen böra närmare utredas.

Utskottet har vid särskild föredragning inhämtat, att förhållandena vid

ifrågavarande förband icke äro i alla avseenden tillfredsställande. Här må

allenast erinras om de för statsverket höga hyreskostnader, som äro förenade

med den nuvarande organisationen. Ovissheten om de båda förbandens

framtida ställning utgör även ett osäkerhetstillstånd för den personal,

som är knuten till desamma. Utskottet vill därför framhålla nödvändigheten

av att den tilltänkta utredningen snarast kommer till stånd. Utskottet

förutsätter, att densamma slutföres utan onödig tidsutdräkt och att

riksdagen sedermera får tillfälle taga ställning till de förslag, vartill resultatet

av utredningen kan föranleda.

Departementschefen har ifrågasatt, huruvida icke med hänsyn till

arméns ökade motorisering utbildningsverksamheten vid ridskolan i

Strömsholm bör anslutas till ett kavalleriförband. Utskottet anser sig

sakna anledning att i nu förevarande sammanhang göra något uttalande

i detta ämne, då frågan avses skola bliva föremål för utredning inom

arméledningen. Det är enligt utskottets mening angeläget att därvid få

grundligt utrett, huruvida ifrågavarande verksamhet kan inrymmas i redan

befintliga byggnader vid de förband, som kunna komma i fråga, eller om

för ändamålet sådana omfattande ny- eller ombyggnadsarbeten erfordras,

att en omorganisation skulle medföra ökade kostnader för statsverket.

Hänsyn bör givetvis även tagas till övningsförhållanden m. in.

Beträffande de av departementschefen avsedda personalförändringarna

vid ridskolan förutsätter utskottet, att förslaget i denna del icke kommer

att medföra försämrade avlönings- och pensionsförhållanden för den personal,

om vilken här är fråga.

I motionen II: 271 yrkas, att sjukvårdsförvaltarna vid trängförbanden

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

45

skola uppflyttas från Ma 21 till Ma 23. Utskottet vill erinra, att frågan om

förvaltarbeställningarnas differentiering på skilda lönegrader var föremål

för prövning av 1952 års riksdag i anledning av tjänsteförteckningskommitténs

förslag. Med hänsyn härtill och då utskottet icke kan finna skäl

föreligga för riksdagen att i anledning av motionen frångå sitt förra året

fattade beslut i ämnet, avstyrkes motionen i fråga.

Åberopande det anförda och då utskottet icke funnit anledning till erinran

mot departementschefens förslag i de delar, som icke i det föregående

berörts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 271,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledas

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 6 mars 1953 föreslagit, dock

med av utskottet i förstnämnda förteckning föreslagen ändring;
b)

bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj:ts brev den 6 juni 1952

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns

personalförteckningar för budgetåret 1952/53;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 73 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
-

fattningar, förslagsvis ...................... 6 800 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 1 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................. 42 665 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 64 000 000

Summa kronor 187 815 000

Särskilda uppbördsmedel :

1. Pensionsmedel, förslagsvis.................. 4 000 000

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis

.................................. 2 315 000

Nettoutgift kronor 181 500 000

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 136.

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 181 500 000 kronor.

20:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl.

Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 70) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 70 000 000

kronor, har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 110 (punkt 20, s. 120

—151) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna för

ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar

vid marinen, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas

under budgetåret 1953/54, dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal

m. fl. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehalt en inom andra

kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 14), vari hemställts, att —

i likhet med vad som skett vid flertalet av försvarets kassor — kassören

vid Karlskrona kustartilleriregementes kassaförvaltning uppflyttas från

lönegrad Ca 13 till Ca 15 och ett kanslibiträde vid samma kassa från lönegrad

Ca 11 till Ca 13.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 57 700 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak endast

för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Vid framställningen följer utskottet den punktindeldelning,

som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av

departementschefen framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

6. En för Stockholms kustartilleriförsvar avsedd löjtnantsbeställning,

som genom omorganisation av kustartilleriförsvaret blivit övertalig, föreslås

skola indragas.

7. Departementschefen tillstyrker, att två förvaltarbeställningar i Ma 21

vid flottan utbytes mot beställningar i Ma 23 för maskintjänstchef (uppbördsmaskinist)

på jagare typ Halland. Vidare föreslås en beställning för

flaggunderofficer eller underofficer av 2. graden i Ma 19 eller Ma 16 samt

en arvodesbefattning såsom expeditionsunderofficer i 1: 22 vid Stockholms

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

47

örlogsstation skola utgå ur respektive personalförteckningar från och med

nästa budgetår.

En genom rationalisering av Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms

kustartilleriregemente övertalig förvaltarbeställning i Ma 21 föreslås

skola indragas.

9. Av marinchefen anmält behov av en läkarbeställning för Härnösands

kustartilleridetachement m. in. förusättes skola tillgodoses genom att för

ändamålet tas i anspråk den f. n. vakanta, för flottans värnpliktsskola avsedda

beställningen för marinläkare av 1. graden i Ca 27. Därvid utgår

departementschefen emellertid från att, för det fall beställningen icke kan

omedelbart tillsättas, den hittillsvarande anordningen med arvode till läkare

vid detachementet övergångsvis får tillämpas.

It. I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdes^

personal föreslås sammanlagt 28 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 tillkomma

vid marinen i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål,

nämligen

vid Ostkustens marindistrikt 6 tjänster, av vilka 1 för marindistriktsstaben

och gemensamma förvaltningsorgan, 3 för Stockholms

örlogsstation och 2 för Vaxholms kustartilleriregemente;

vid Gotlands kustartilleriförsvar 1 tjänst;

vid Sydkustens marindistrikt 17 tjänster, av vilka 2 för marindistriktsstaben

och gemensamma förvaltningsorgan, 10 för Karlskrona örlogsstation

och 5 för Blekinge kustartilleriförsvar;

vid Västkustens marindistrikt 3 tjänster avsedda för Göteborgs

örlogsstation; samt

vid sjökrigshögskolan 1 tjänst.

13. Beträffande ändrad redovisning av vissa lärararvoden hänvisas till

vad departementschefen därom anfört under arméns motsvarande anslag.

Liksom under arméns anslag föreslås, att under förevarande anslag tillkommer

en särskild uppbördspost, benämnd Avlöningar till viss personal

i verkstadsdrift. För nästa budgetår beräknas denna post till 90 000 kronor.

I enlighet med vad departementschefen i det följande anför vid behandlingen

av anslaget Försvarshögskolan: Avlöningar bör en beställning för

kommendörkapten av 1. graden vid flottan vakanthållas vid ledigblivande.

Till personalförteckningen förutsättes erforderlig föreskrift härom meddelas.

Departemenstchefen föreslår, att Härnösands kustartilleridetachement

(KA 4 H) fr. o. in. nästa budgetår benämnes Härnösands kustartillerikår

(KA 5).

Det sammanlagda mcdelsbehovet under marinens anslag till avlöningar

till aktiv personal in. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 136.

uppgå till 70 000 000 kronor eller 12 300 000 kronor mera än det belopp

som anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet, som under punkten 1 i det föregående tillstyrkt, att flottans

och kustartilleriets manskapsorganisation skall utformas efter av departementschefen

angivna riktlinjer samt vidare yttrat sig i vissa personalfrågor,

som beröra flera försvarsgrenar, har ansett sig böra godtaga de jämkningar

i marinens personalorganisation, som departementschefen under nu ifrågavarande

punkt förordat.

Beträffande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet erinra, att

Kungl. Maj:t i propositionen 1952: 245, vilken proposition i förevarande del

bifallits av riksdagen, framlagt förslag om uppflyttning till högre lönegrad

av vissa tjänster vid rationaliserade kassaavdelningar inom försvaret.

Sålunda föreslogs i allmänhet vid varje kassaavdelning uppflyttning till

15 lönegraden av kassör och till 13 lönegraden av ett med avlöningsuträkning

sysselsatt biträde. Förslag om sådan lönegradsuppflyttning

framlades emellertid icke beträffande motsvarande befattningar vid Karlskrona

kustartilleriregementes kassaförvaltning, enär kassan vid nämnda

förband avsågs skola sammanslås med kassan vid Blekinge kustartilleriförsvar.

I förberörda motion har nu uppgivits, att avsedd sammanslagning

icke beräknas kunna ske under de närmaste åren. Det synes utskottet

knappast tillfredsställande, att i motionen berörda befattningshavare skola

av angivna anledning vara placerade i lägre löneställning än vid andra

försvarets kassor anställd personal, med vilken de ha fullt jämställda

arbetsuppgifter. Utskottet, som visserligen icke är berett att i frågans nuvarande

läge tillstyrka motionen, anser dock, att det bör få ankomma på

Kungl. Maj:t att, i avvaktan på resultatet av utredningen eller därest

eljest så skulle befinnas påkallat, meddela ifrågavarande båda befattningshavare

vikariatslöneförordnanden i respektive 15 och 13 lönegraden. Motionens

syfte torde härigenom kunna bliva tillgodosett.

Mot den verkställda beräkningen av marinens avlöningsanslag har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 14,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid marinen, som

föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över torsvarsärenden för den 6 mars 1953 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under

budgetåret 1953/54:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136. 49

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

......................................................... 31 600 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis ........................... 1 070 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 595 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 14 000 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ 23 625 000

Summa kronor 70 890 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... 800 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,

förslagsvis ............................................. 90 000

Nettoutgift kronor 70 000 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000

kronor.

21 :o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl.

Maj :t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 102) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 77 500 000

kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 21, s. 151

—170) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

av departementschefen förordade ändringar i personalförteckningarna för

ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid

flygvapnet, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas

under nämnda budgetår, dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv

personal in. fl. för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 77 000 000

kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 63 700 000 kronor.

Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak

endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i ar4—805

53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 saml. Nr 136.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 136.

vodesbefattningar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,

som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen

framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.

I. För chefen för flygstabens personalavdelning föreslås skola tillkomma

en beställning för överstelöjtnant eller major i utbyte mot en majorsbeställning.

3. Departementschefen tillstyrker, att 54 beställningar för förvaltare i

flygstationstjänst utbytes mot beställningar för förste verkmästare i Ca 22,

att 20 beställningar för förvaltare i förrådstjänst utbytes mot beställningar

för förrådsförvaltare i Ca 21 och att 17 fanjunkarbeställningar utbytes mot

beställningar för mästare i Ca 19. De underofficerare som den 1 juli 1953

bestrider respektive befattningar bör enligt departementschefen, om de så

önskar, överföras till motsvarande nya civilmilitära beställningar. De som

ej önskar överföras bör medges kvarstå i innehavda militära beställningar.

Till personalförteckningen förutsättes därför anmärkas, att ifrågavarande

civilmilitära beställningar tills vidare får ersättas med för budgetåret

1952/53 uppförda motsvarande underofficersbeställningar. Viss icke alltför

kort betänketid torde emellertid böra medges vederbörande. Det förutsättes

få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av chefen för flygvapnet meddela

de närmare bestämmelser för överföringen som kan befinnas erforderliga.

5. Departementschefen förordar, att en kaptensbeställning för flygkrigshögskolan

utbytes mot beställning för major eller kapten.

Departementschefen tillstyrker, att en arvodesbefattning i 1: 30 för officer

i intendenturbefattning vid flygvapnets centrala skolor indrages och

att samtidigt en beställning för löjtnant i intendenturbefattning utbytes mot

kaptensbeställning.

8. Departementschefen föreslår, att flottiljpolisorganisationen utökas

med beställningar för 2 förste flottilj poliser i Ca 16 och 26 flottiljpoliser i

Ca 14.

II. Departementschefen förordar, att i enlighet med principerna för reglerad

befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 20 kontorsbiträdestjänster

skall tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skrivoch

kontorsgöromål, nämligen

vid flygstaben 1 tjänst;

vid flygförbanden 13 tjänster, av vilka 2 vid vardera av F 12 och F 15

samt 1 vid envar av Fl, F 6, F 7, F 9, Fil, F 13, F 16, F 18 och F 21,

ävensom

vid väderlekstjänsten 6 tjänster.

12. Beträffande ändrad redovisning av vissa lärararvoden hänvisas till

vad departementschefen därom anfört under arméns motsvarande anslag.

Liksom under arméns och marinens motsvarande anslag föreslås, att

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

51

under förevarande anslag tillkommer en särskild uppbördspost, benämnd

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift. För nästkommande budgetår

beräknas denna post till 1 620 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. skulle enligt departementschefens beräkningar

uppgå till 77 000 000 kronor eller 13 300 000 kronor mera än det belopp som

anvisats för innevarande budgetår.

Utskottet, som under punkten 3 i det föregående yttrat sig i viss personalfråga,

som berör flera försvarsgrenar, har icke funnit anledning till

erinran mot de av departementschefen under förevarande punkt förordade

ändringarna i flygvapnets personalorganisation.

Åberopande det anförda och då utskottet jämväl anser sig böra godtaga

den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad

personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som

föranledas av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 6 mars 1953 föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 35 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis ................................. 1 050 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 215 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 17 300 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 25 585 000

Summa kronor 79 250 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 630 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,

förslagsvis ............................................. 1 620 000

Nettoutgift kronor 77 000 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 77 000 000

kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 136.

22:o) Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i

propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor,

har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 22, s. 170—

177) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade

ändringar i personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

forskningsanstalt, att tillämpas tills vidare från och med nämnda budgetår,

dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för samma budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom törsta kammaren

av herrar Svärd och Magnusson (I: 408) och den andra inom andra kammaren

av herrar Hjalmar son och Håstad (II: 514), i vilka hemställts, att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla dels att riksdagen vid

innevarande års höstsession måtte beredas tillfälle att taga ställning till

principförslag beträffande forskningsverksamhetens omfattning och inriktning

liksom till förslag till definitiv lösning av forskningsanstaltens lokalfrågor

och dels att den pågående utredningsverksamheten beträffande

forskningsanstaltens organisationsfrågor påskyndas, så att riksdagen vid

samma höstsession kan beredas tillfälle att taga ställning till förslag från

Kungl. Maj :t angående forskningsanstaltens organisation,

dels en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 510),

vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att såsom nödvändigt komplement till den i år beslutade långtidsplanen för

försvarsgrenarna förslag om en definitiv organisation av försvarets forskningsanstalt

framlägges för riksdagen vid innevarande års höstsession,

dels ock en inom första kammaren av herr Lundgren väckt motion

(1:406), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen måtte besluta

att inrätta nya tjänster i försvarets forskningsanstalt enligt vad forskningsanstalten

äskat i skrivelse till Kungl. Maj :t.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas

till motionerna 11:514, 11:510 och 1:406.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 660 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt har hemställt, att anslaget höjes med

1 498 000 kronor. Förslaget innebär — förutom överflyttning av vissa

tjänster från forskningsanslaget in. m. — inrättande av dels 11 tjänster

i högst Cp eller Cr 10, 11 i högst Ce 31 och 16 i högst Ce 29, dels ock 4

tjänster i högst Cp eller Cr 10, 3 i Ce 33, 1 i Ca 31 och 4 i Ce 31, samtliga

dessa 12 tjänster i utbyte mot samma antal tjänster i lägre lönegrad.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

53

Departementschefen har för egen del anfört följande.

»Under en följd av år har forskningsanstalten framlagt förslag om en

väsentlig utbyggnad av anstaltens organisation. Förslagen har grundats

på en treårsplan som anstalten gjort upp i samråd med försvarsgrensförvaltningarna.

Av statsfinansiella skäl har emellertid förslagen i endast

mycket begränsad omfattning kunnat genomföras.

Anstalten föreslår nu att den angivna treårsplanen, i vissa avseenden

kompletterad, skall läggas till grund för förslag till årets riksdag. Med

hänsyn till den försening som inträtt beträffande planens genomförande

föreslås dock att utbyggnaden av anstalten skall äga rum under loppet

av två år.

För egen del får jag framhålla att icke minst ekonomiska skäl talar för

att forskningen ges tillräckligt utrymme inom den totala försvarsbudgetens

ram. För årets riksdag har framlagts vittsyftande förslag rörande inaterielanskaffning

för försvaret. Av vikt är att denna anskaffning kan inriktas

på sådan materiel som med hänsyn till forskningsrön och utvecklingstendenser

kan behålla sin modernitet under lång tid framåt. En ökad

forskningsinsats kan här inbespara belopp som vida överstiger de på

forskningen nedlagda kostnaderna. Exempel härpå kan framdragas

redan från forskningsanstaltens hittillsvarande verksamhet. Inom den

ekonomiska ram som står till förfogande för försvarsändamål under nästa

budgetår har det emellertid befunnits möjligt att i allenast mycket begränsad

omfattning tillgodose de av anstalten anmälda behoven.

En granskning av anstaltens nuvarande personalorganisation visar att

det föreligger en viss disproportion mellan högre och lägre tjänster. Detta

har haft till följd att anstalten icke i tillräcklig omfattning kunnat förvärva

högkvalificerade forskare, och härigenom torde den lägre kvalificerade

personalen i vissa fall icke ha kunnat effektivt utnyttjas. En ändring

av förhållandet mellan högre och lägre tjänster skulle därför även inom

oförändrad kostnadsram kunna synas motiverad. Jag kan emellertid icke

i nuvarande läge tillstyrka att antalet forskarbefattningar i de högre lönegraderna

ökas utöver vad som beslutats genom 1952 års tjänsteförteckningsrevision.

Frågan om den centrala ledningen av forskningsanstalten och dess avdelningar

är föremål för utredning genom särskilt tillkallad sakkunnig.

Sedan denne i juni 1952 avgivit utredning rörande vissa särskilda förhållanden

inom anstaltens avdelning 1, har utredningsarbetet beträffande uppdraget

i övrigt kunnat igångsättas. Enligt vad utredningsmannen upplyst

beräknas utredningsarbetet kunna slutföras inom en nära framtid. Såvitt

avser anstaltens personalorganisation torde utredningsmannen komma att

föreslå inrättande av vissa högre forskarbefattningar för effektivisering

av forskningsplaneringen såväl centralt som inom de olika avdelningarna.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Såsom nyss anförts kan jag emellertid icke i nuvarande läge tillstyrka en

utökning av antalet dylika befattningar.

En viss förstärkning av anstaltens administrativa personal har däremot

synts utredningsmannen så angelägen att därmed icke kan anstå. Ledningen

av de administrativa göromålen handhaves sedan anstaltens tillkomst,

under anstaltens chef, av en kamrerare i Ca 27. Med hänsyn till

den avsevärda ökningen av anstaltens organisation — befattningshavarnas

antal är nu omkring 630 mot 130 år 1945 -— bör en befattning för byrådirektör

i 33 lönegraden tillkomma. Befattningen torde tills vidare böra

uppföras som extra ordinarie. I samband därmed kan kamrerarbefattningen

överföras till övergångsstat.

Forskningsanstalten ledes för närvarande av en styrelse, i vilken ingår,

förutom anstaltens överdirektör, företrädare för dels forskningen inom anstaltens

huvudsakliga forskningsområden och dels de militära myndigheterna.

Med hänsyn till de många intressen som sålunda skall företrädas

inom styrelsen består denna av icke mindre än 10 ledamöter och 8 suppleanter.

Enär de sistnämnda förutsättes som regel skola närvara vid styrelsens

sammanträden för att hålla sig underrättade om verksamheten,

uppgår antalet vid styrelsesammanträdena närvarande — inberäknat anstaltens

avdelningschefer, vilka ofta är föredragande —- till mer än 20.

Erfarenheten har visat, att denna organisation icke motsvarar de krav

som numera måste ställas på forskningsanstaltens ledning. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan utredningen slutförts, besluta om de

ändringar beträffande styrelsens sammansättning och därmed sammanhängande

frågor som må befinnas påkallade.

I anslutning till vad jag sålunda anfört föreslår jag att vid forskningsanstalten

fr. o. in. nästa budgetår inrättas en för anstaltens kansli avsedd

byrådirektör stjänst i Ce 33 och att samtidigt den befintliga ordinarie

tjänsten för kamrerare i Ca 27 föres på övergångsstat.

Jag anser mig vidare böra förorda att de 19 tjänster för forskningsingenjör

i Ce 27, vilkas innehavare f. n. avlönas från anslaget till viss

forskningsverksamhet, med oförändrad löneställning överföres till förevarande

anslag. I övrigt kan jag som nämnts icke nu tillstyrka att några

förändringar vidtages beträffande personaluppsättningen vid forskningsanstalten,

utöver dem som redan genomförts enligt riksdagens beslut i anledning

av propositionen 1952:251. Jag kan icke heller förorda att särskilda

arvoden inrättas för ställföreträdare åt anstaltens avdelningschefer.»

Utskottet. Vid behandlingen föregående år av motsvarande anslag

erinrade utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 172, efter

att hava understrukit den militärvetenskapliga forskningens betydelsefulla

uppgift för vårt lands försvar, att frågan om forskningsanstaltens

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

55

organisation och utbyggnad under flera år hållits öppen. Detta hade haft

till följd, framhöll utskottet, att åtskillig för de speciella forskningsuppgifterna

väl kvalificerad personal lämnat sina tjänster. Med hänsyn till

ovissheten rörande anstaltens framtida utformning vore det att befara,

att anstalten koinme att förlora ytterligare värdefull personal. Utskottet

framhöll vidare, att anstalten, till en del beroende på svårigheten att med

den dåvarande bristen på befattningar i högre lönegrad förvärva tillräckligt

många högkvalificerade forskare, tvingats frånsäga sig uppgifter, om

vilka försvarsgrensförvaltningarna uttryckt önskemål, att anstalten skulle

lösa, och vilka varit av stor betydelse för vårt lands försvar. Utskottet

ansåg därför högst angeläget, att frågan om anstaltens organisation löstes

och att slutligt förslag i ämnet om möjligt kunde föreläggas 1952 års

höstriksdag.

Utskottet anser beklagligt, att forskningsanstaltens organisationsfråga

ännu icke lösts, så mycket mer som riksdagen i år fattat beslut om omfattande,

långsiktiga materielplaner på försvarets område, vid vilkas

genomförande forskningsanstalten måste anses ha en stor uppgift att fylla.

Utskottet delar sålunda departementschefens uppfattning, att en ökad

forskningsinsats härvidlag kan inbespara belopp, som vida överstiga de

på forskningen nedlagda kostnaderna.

Departementschefen har nu anmält, att utredningsarbetet rörande den

centrala ledningen av forskningsanstalten och dess avdelningar beräknas

kunna slutföras inom en nära framtid. Utskottet har därför anledning

förvänta, att förslag till lösning av frågan om forskningsanstaltens organisation

förelägges innevarande års riksdags höstsession. Riksdagen

bör vid samma tillfälle få taga ställning till principförslag beträffande

forskningsanstaltens omfattning och inriktning. Utskottet vill i anslutning

till motionerna I: 408 och II: 514, såvitt nu är i fråga, samt motionen

11:510 föreslå, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna

vad utskottet sålunda anfört.

I fråga om forskningsanstaltens ledning synes det, på sätt departementschefen

förutsatt, få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan den pågående

utredningen i ärendet slutförts, besluta om sådana ändringar beträffande

anstaltsstyrelsens sammansättning och därmed sammanhängande frågor,

som må befinnas påkallade.

Vidkommande det i förberörda båda motioner 1:408 och 11:514 gjorda

yrkandet beträffande forskningsanstaltens lokalfråga må framhållas, att

utskottet i sitt tidigare i år av riksdagen godkända utlåtande nr 34 erinrade

om att utskottet redan vid 1951 års riksdag uttalade angelägenheten

av att forskningsanstaltens lokalförhållanden stabiliserades och därvid

förutsatte, att riksdagen så snart ske kunde finge tillfälle att taga ställning

till förslag om en definitiv lösning av detta spörsmål. Med hänsyn

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 136.

till frågans vikt och betydelse — till belysning må framhållas att forskningsanstalten

för närvarande är spridd på 18 olika ställen -— vill utskottet

i anledning av det motionsvis gjorda yrkandet föreslå, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet sålunda anfört.

Med hänsyn till den ekonomiska ram, som står till förfogande för försvarsändamål

för nästa budgetår, anser utskottet sig icke böra föreslå,

att riksdagen nu tillmötesgår de mycket betydande anslagskrav, som framställts

från forskningsanstalten och vilka delvis upptagits i motionen

I: 406. Utskottet avstyrker alltså motionen, såvitt nu är i fråga.

Utskottet vill emellertid framhålla, att enligt vad utskottet inhämtat

det i samband med tjänsteförteckningsrevisionens genomförande visade

sig — för att en skälig lönesättning för vissa sektionschef sbefattningar

skulle möjliggöras — önskvärt, att ytterligare 5 laboratorsbefattningar i

liögst Ce 31 inrättades. I anledning härav har Kungl. Maj :t för ändamålet

tills vidare inrättat tjänster i Cg 31. Med hänsyn till vad utskottet

inledningsvis anfört vill utskottet i anslutning till yrkandet i de i det

följande under forskningsanslaget redovisade båda likalydande motionerna

1:405 och 11:513 föreslå, att ytterligare 5 befattningar för laborator

i högst Ce 31 inrättas vid forskningsanstalten. Avlöningskostnaderna för

de nya befattningarna böra, i likhet med vad som gäller för forskningsanstaltens

övriga tjänster i högre lönegrader, bestridas från avlöningsanslaget,

vilket med hänsyn härtill bör i förhållande till Kungl. Maj :ts

förslag uppräknas med 110 000 kronor med den fördelning, som framgår

av förslaget till avlöningsstat i det följande. En motsvarande minskning

bör emellertid ske beträffande anslaget till viss forskningsverksamhet, från

vilket anslag kostnaderna för förberörda befattningar i Cg 31 för närvarande

bestridas.

Utskottet biträder i övrigt departementschefens förslag under förevarande

punkt, som i huvudsak innebär, att 19 tjänster för forskningsingenjör

i Ce 27 överflyttas från forskningsanslaget till förevarande anslag

samt att en byrådirektör stjänst i Ce 33 inrättas, varvid en tjänst

för kamrerare i Ca 27 föres på övergångsstat.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å motionen I: 406, såvitt nu är i fråga,

a) överföra den på personalförteckningen för försvarets

forskningsanstalt under rubriken Tjänstemän å ordinarie

stat uppförda tjänsten för kamrerare i lönegrad Ca 27 till

redovisning under rubriken Tjänstemän å övergångsstat samt

på förteckningen under rubriken Extra ordinarie tjänstemän

i högre lönegrad än Ce 25 uppföra en tjänst för byrådirektör

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

57

i lönegrad Ce 33, fem tjänster för laborator i högst lönegrad

Ce 31 samt ytterligare nitton tjänster för forskningsingenjör

i lönegrad Ce 27;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 255 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ....................................... 11700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 1 388 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 855 300

Summa kronor 2 510 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 510 000 kronor;

II. i anledning av motionerna I: 408 och II: 514 samt II: 510

i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.

23:o) Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t

i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 138) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 400 000

kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 23, s.

177—179) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft den i det

föregående under punkten 22 omförmälda av herr Lundgren väckta motionen

(I: 406), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts, att förevarande anslag

måtte uppföras med 735 000 kronor, innebärande i förhållande till

Kungl. Maj:ts förslag en höjning med 335 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 350 000 kronor.

Anslagshöjningen är föranledd främst av prisstegringar.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet anfört under forskningsanstaltens

avlöningsanslag hemställer utskottet,

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 136.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen 1: 406, såvitt nu är i fråga, till Försvarets

forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

24:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Sedan

Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 138)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna ett reservationsanslag

av 8 200 000 kronor, har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr

110 (punkt 24, s. 179 och 180) föreslagit riksdagen att dels till samma

ändamål för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag av 8 200 000

kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva, att därutöver beställningar

av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet må

utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Svärd och Magnusson (I: 405) och den andra inom andra kammaren

av herrar Hjalmarson och Håstad (11:513), i vilka hemställts, att

riksdagen måtte besluta dels att inrätta fem laboratorsbefattningar i Ce 31

vid försvarets forskningsanstalt och dels att kostnaderna härför skall bestridas

ur anslaget till viss forskningsverksamhet,

dels ock den i det föregående under punkten 22 omförinälda av herr

Lundgren väckta motionen (I: 406), vari, såvitt nu är i fråga, hemställts,

att riksdagen måtte besluta att inrätta nya tjänster i försvarets forskningsanstalt

enligt vad forskningsanstalten äskat i skrivelse till Kungl. Maj :t.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna 11:513 och 1:406.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 7 100 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, efter samråd med bland andra

överbefälhavaren, att anslaget liöjes med 5 725 000 kronor. Härvid förutsättes

att avlöningskostnader till ett belopp av 408 000 kronor, som nu bestrides

från forskningsanslaget, överföres till avlöningsanslaget. Av det

äskade beloppet, 12 825 000 kronor, avses 1 140 000 kronor för utveckling

och tillverkning av elektronrör m. in., för vilket ändamål medel för innevarande

budgetår begärts av krigsmaterielverket och anvisats under ifrågavarande

anslag. Dessutom hemställer anstalten liksom för innevarande

budgetår om bemyndigande att utlägga beställningar på materiel för forskningsverksamhet

intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade

anslagsmedel.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

59

Under hänvisning till vad som anförts under forskningsanstaltens avlöningsanslag

föreslår departementschefen att förevarande anslag uppföres

med ett belopp av 8 200 000 kronor. Därvid har departementschefen,

såsom framgår av vad som anförts under avlöningsanslaget, räknat med

att vissa avlöningskostnader, som nu belastar forskningsanslaget, under

budgetåret 1953/54 i stället skall bestridas från avlöningsanslaget. Departementschefen

förutsätter vidare, att inom ramen för det av honom tillstyrkta

anslagsbeloppet till viss forskningsverksamhet skall bestridas erforderliga

kostnader för utveckling och tillverkning inom landet av elektronrör

och andra teletekniska detaljer, i den mån icke andra medel står

till förfogande därför. Liksom för innevarande budgetår hemställes om

riksdagens bemyndigande att medgiva anstalten att utlägga materielbeställningar

intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade medel.

Utskottet. Med hänsyn till vad utskottet under forskningsanstaltens

avlöningsanslag föreslagit beträffande inrättande av 5 befattningar för laborator

i högst lönegrad Ce 31 kommer syftet i motionerna I: 405 och II: 513

att bliva tillgodosett. I överensstämmelse med detta förslag bör nu ifrågavarande

anslag i förhållande till den av Kungl. Maj :t äskade medelsanvisningen

minskas med 110 000 kronor och alltså uppföras med 8 090 000

kronor. Av det anförda följer, att utskottet avstyrker motionen 1:406,

såvitt nu är i fråga.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionen 1: 406, såvitt nu är i fråga, samt motionerna 1: 405

och II: 513 till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 8 090 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva, att därutöver beställningar

av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet

må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000

kronor.

25:o) Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss ut
rustning.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln

(punkt 138) föreslagit riksdagen att, i avhidan på särskild proposition

i ämnet, till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1953/54 beräkna

ett reservationsanslag av 325 000 kronor, har Kungl. Maj:t i förberörda

proposition nr 110 (punkt 25, s. 180 och 181) föreslagit riksdagen att till

samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett reservationsanslag av

325 000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget uppföres med

840 000 kronor för utrustning av nytillkommande lokaler ävensom för engångsanskaffning

av instrument och verktygsutrustning i anledning av

förutsatt utökning av anstaltens organisation. Departementschefen finner

sig för egen del icke kunna tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med högre belopp än 325 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 25 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att anslaget uppräknas i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning

av viss utrustning för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 325 000 kronor.

26:o) Försvarshögskolan: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 142) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 105 000 kronor, har

Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 26, s. 181—185) föreslagit

riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning

och avlöningsstat för försvarshögskolan, att tillämpas

tills vidare från och med nämnda budgetår, dels ock till Försvarshögskolan:

Avlöningar för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av

162 000 kronor.

Enligt beslut av 1951 års riksdag anordnades under budgetåret 1951/52

försöksvis högre försvarsstudier enligt ett av överbefälhavaren framlagt

förslag. På grundval av de därvid vunna erfarenheterna har verksamheten

under innevarande budgetår givits en fastare form inom en försvarshögskola

som organiserats med utnyttjande av kommenderad och tillfälligt anställd

personal. Försvarshögskolans uppgift är i första hand att åt högre

civila och militära befattningshavare ge en vidgad överblick över det totala

krigets problem. Högskolan skall vidare som en förberedelse för högre militära

chefs- eller stabsbefattningar och för motsvarande civila befattningar

ge fördjupade insikter om det totala försvarets olika grenar samt om planläggning

och genomförande av för dem gemensamma försvarsuppgifter.

Slutligen skall högskolan utföra eller medverka vid specialstudier av frågor

som är särskilt aktuella för det totala försvaret.

Verksamheten vid högskolan omfattar dels en höstkurs och en vårkurs

om vardera ungefär 9 veckor för i vardera gruppen omkring 25 militära

och civila befattningshavare och dels en chefskurs om ungefär 10 dagar

för sammanlagt omkring 20 högre civila och militära befattningshavare.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

61

Departementschefen framhåller, att hittills vunna erfarenheter av verksamheten

vid försvarshögskolan visat att ett starkt behov föreligger att

även i fortsättningen högre försvarsstudier ordnas i huvudsak i enlighet

med den hittills vid försvarshögskolan bedrivna verksamheten. Departementschefen

förordar därför att försvarshögskolan fr. o. m. nästa budgetår

ges en fastare organisation med verksamheten inriktad på längre

sikt än hittills varit fallet. Chefen för försvarsstaben har, till ändamål

av natur att böra tillgodoses från avlöningsanslag för försvarshögskolan,

för nästa budgetår beräknat ett medelsbehov av i runt tal 191 000 kronor.

■*>- 0pS"

1. Försvarshögskolans råd .................................... 500

2. Personal.

1 chef Mo 17/15 ............................................. 34 320

3 regementsofficerare Ma 33/30 .............................. 70 920

1 arvodesbefattning för pensionerad officer 1:30 ... 21 084

1 arvodesbefattning för pensionerad underofficer 1:22 13 956

1 kanslibiträde Ca 11 .......................................... 8 652

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ............... 6 072

3. Arvoden till militära lärare .............................. 13 140

4. Arvoden till civila lärare ....................................... 33 240

5. Arvoden till särskilda föreläsare ........................... 10 350

6. Pensionsmedel ................................................ 20 966

212 234 20 966

+ 191 268

Avrundat 191 000

Departementschefen anser sig härvid kunna tillstyrka att på särskild

stat för försvarshögskolan inrättas beställningar för skolchef samt heltidstjänstgörande

militära lärare ur armén och marinen. Behovet av motsvarande

lärare ur flygvapnet förutsättes tills vidare få tillgodoses genom

kommendering. Vad skolchefen beträffar kan departementschefen emellertid

icke förorda att för denne avses högre beställning än i Mo 15. Beställningen

synes kunna besättas med officer ur vilken försvarsgren som helst.

Med hänsyn till betydelsen av att vid personvalet äga stor frihet tillstyrker

departementschefen att de för lärare ur armén och marinen avsedda beställningarna

placeras i alternativt Ma 33 eller Ma 30.

För att molväga de merkostnader som uppkommer genom inrättandet

av ifrågavarande beställningar föreslår departementschefen, i huvudsaklig

överensstämmelse med ett av överbefälhavaren under hand avgivet förslag,

att beställningen i Mo 15 för ställföreträdande militärbefälhavare i femte

militärområdet, eu majorsbcställning vid Svea livgarde samt en beställ
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 136.

ning för kommendörkapten av 1. graden vid flottan vid ledigblivande

vakantsättes.

Departementschefen anser sig böra godtaga försvarsstabschefens förslag

till personaluppsättning för skolans expedition med den jämkningen

att han icke för närvarande kan tillstyrka alt en arvodesbefattning för

underofficer inrättas. I likhet med civilförvaltningen anser departementschefen

att kanslibiträdestjänsten tills vidare bör inrättas såsom extra

ordinarie.

Försvarsstabschefens beräkning av kostnaderna för arvoden till ledamöter

av skolans råd samt till lärare och särskilda föreläsare ger departementschefen

icke anledning till erinran. Det lörutsättes emellertid få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela reglerande föreskrifter i fråga om

här avsedda arvoden. I förslaget till avlöningsstat upptages samtliga berörda

arvodeskostnader under en anslagspost till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t.

Utskottet. Erfarenheterna av den hittills bedrivna försöksverksamheten

vid försvarshögskolan synas utskottet giva vid handen, att högskolan nu

bör erhålla en fastare organisation med en på längre sikt inriktad verksamhet.

Vid sin granskning av den av departementschefen föreslagna personaluppsättningen

har utskottet icke funnit något vara att erinra. Detsamma

gäller de förordade lönegradsplaceringarna. Utskottet finner riktigt, att

av departementschefen angivna beställningar vakantsättas vid ledigblivande

i syfte att motverka de merkostnader, som uppkomma genom inrättande

av beställningar för skolchef och heltidstjänstgörande militära

lärare ur armén och marinen. De verkställda kostnadsberäkningarna

synas jämväl böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för försvarshögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Personalförteckning.

Beställning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 chef ............................................. Mo 15

1 överstelöjtnant eller major .................. Ma 33 el. Ma 30

1 kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant)

eller kommendörkapten av 2.

graden (major) .............................. Ma 33 el. Ma 30

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarshögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

63

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 53 000

2. Arvode till pensionerad personal i arvodesbefatt
-

mng, förslagsvis .......................................... 14 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 57 230

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 10 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 40 370

Summa kronor 175 100

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 13100

Nettoutgift kronor 162 000

c) till Försvarshögskolan: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 162 000 kronor.

27:o) Försvarshögskolan: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under fjärde huvudtiteln (punkt 142) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av 80 000 kronor, har

Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 27, s. 185 och 186)

föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

Chefen för försvarsstaben har, till ändamål av natur att böra tillgodoses

från oinkostnadsanslag för försvarshögskolan, för nästa budgetår beräknat

ett medelsbehov av 80 900 kronor. Av nämnda belopp avses 500

kronor till kostnader för sjukvård m. m. för skolans personal, 60 000 kronor

till kostnader för rese- och traktamentsersättningar för lärare och

militära elever vid skolan samt 20 400 kronor till undervisningsmateriel,

till viss engångsanskaffning av materiel, till kompendier och till övriga

expenser.

Departementschefen godtager de gjorda beräkningarna och föreslår att

anslaget uppföres med ett avrundat belopp av 80 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarshögskolan: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 136.

28:o) Svenska fältsjukhuset i Korea. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 28, s. 186—188) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 000 kronor.

Genom beslut den 10 augusti 1950 medgav Kungl. Maj:t att Svenska

röda korset finge — under villkor att bestämmelserna i en Genévekonvention

angående förbättrande av sårades och sjukas behandling vid stridskrafterna

i fält iakttoges — på statsverkets bekostnad ställa till F. N :s

överkommandos förfogande i Korea ett fältsjukhus enligt en viss organisationsplan.

För täckande av kostnaderna för sjukhuset har riksdagen hittills anvisat

tillhopa 23 000 000 kronor.

Det är, framhåller departementschefen, icke möjligt att bedöma hur

länge fältsjukhuset kommer att erfordras i sin nuvarande verksamhetsform.

Vid anmälan av tidigare propositioner om medel för sjukhusets

verksamhet har framhållits att, därest stridshandlingarna skulle upphöra,

fråga kan uppkomma om sjukhusets utnyttjande under någon tid såsom

civilt sjukhus i svensk regi, varvid kostnaderna skulle betraktas som ett

bidrag till åtgärder för återhämtningen i Korea. I nämnda sammanhang

bär vidare berörts förslag om en sjukvårdande verksamhet av denna art,

bedriven av de skandinaviska länderna gemensamt. Departementschefen

förutsätter att, därest beslut fattas om en fortsättning efter vapenstillestånd

av sjukhusverksamhet i Korea, de anslagsmedel som anvisats för

fältsjukhuset övergångsvis får utnyttjas jämväl för den ändrade verksamheten

intill dess andra anslagsmedel kan tagas i anspråk. Sjukhuset

har enligt vad departementschefen omnämnt redan i viss utsträckning

kunnat bereda sjukvård åt den koreanska civilbefolkningen.

Det är givetvis icke möjligt, framhåller departementschefen, att nu beräkna

de slutliga kostnaderna för sjukhuset. Medel bör emellertid nu anvisas

för sjukhusets drift intill utgången av budgetåret 1953/54. Kostnaderna

har enligt civilförvaltningens beräkningar — vilka måste anses

såsom mycket osäkra — uppskattats till i avrundat tal 11 000 000 kronor.

Departementschefen föreslår att för nästa budgetår äskas ett resex-vationsanslag

av nämnda storlek. Om detta belopp icke skulle förslå förutsättes

frågan om anvisande av ytterligare anslag framdeles få underställas riksdagen.

I avbidan på dylikt förslag torde enligt departementschefen uppkommande

merkostnader få bestridas från anslaget till oförutsedda utgifter

och frågan om täckning av sålunda bestridda kostnader framdeles

anmälas.

Utskottet. Den verkställda beräkningen av sjukhusets medelsbehov

för nästa budgetår anser utskottet sig böra godtaga, varför utskottet

tillstyrker, att för ändamålet anvisas It miljoner kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 136.

65

Utskottet har icke någon erinran att framställa mot att, såsom departementschefen

förutsatt, därest beslut fattas om en fortsättning efter vapenstillestånd

av sjukhusverksamhet i Korea, de anslagsmedel, som anvisats

för fältsjukhuset, övergångsvis få utnyttjas jämväl för den ändrade verksamheten,

intill dess andra anslagsmedel kunna tagas i anspråk.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Svenska fältsjukhuset i Korea för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 000

kronor.

29 :o) Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under fjärde huvudtiteln

(punkt 186) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 12 500 000 kronor, har

Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 110 (punkt 29, s. 188 och 189)

—• med ändring av det i förberörda proposition nr 1 framlagda förslaget

— föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 15 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 13 500 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att han på grundval av en av riksförsäkringsanstalten

den 3 januari 1953 ingiven framställning ämnar att föreslå

Kungl. Maj :t att för innevarande års riksdag framlägga proposition

med förslag till förordning om ändrad lydelse av 9 § militärersättningsförordningen

den 2 juni 1950 (nr 261) m. in., innebärande att sjukpenningar

och invaliditetsräntor skall höjas med omkring 30 procent samt livräntor

till änkor och barn med omkring 20 procent. Dessa åtgärder beräknas av

riksförsäkringsanstalten medföra en kostnadsökning under detta anslag av

omkring 2 500 000 kronor. Då departementschefen icke funnit anledning

till erinran mot denna beräkning, föreslås anslaget för budgetåret 1953/54

skola upptagas med 15 000 000 kronor.

Utskottet får erinra, att riksdagen numera godkänt Kungl. Maj :ts proposition

nr 162 med förslag till förordning om ändrad lydelse av 9 § militärersättningsförordningen

den 2 juni 1950 (nr 261) in. in. Beslutet i

fråga medför ökade kostnader under förevarande anslag. Då beräkningen

av desamma icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kronor.

Stockholm den 15 maj 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

5—803 53 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 136.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 136.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Näsgård,

Ohlon, Leander, Gillström, Näsström, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf

Andersson, Birger Andersson, Erik Svedberg och Arrhén; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Ståhl, Lindholm, Eriksson i Sandby, Staxäng, fröken Elmén,

herrar Åkerström, Hoppe, Persson i Växjö, Hansson i Skegrie, Blidfors och

fröken Ager.

Sthlm 1953. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1953 a1 i texten