Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående organisationen av den civila sjukvårdsber edskapen m. m.
1953-05-15 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1953:142, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående organisationen av den civila sjukvårdsber edskapen m. m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
0
Statsutskottets utlåtande nr 142.
Nr 142.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående
organisationen av den civila sjukvårdsber edskapen
m. m.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln (punkten 4,
s. 13—15 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för
den 2 januari 1953) föreslagit riksdagen att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 356 000
kronor.
I samma proposition har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna
5—10, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1953/54 beräkna till Medicinalstyrelsen: Beredskapsavdelning
ett förslagsanslag av 150 000 kronor, till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar
resp. Omkostnader två förslagsanslag av 160 000 resp. 27 900 kronor,
till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Förvaring och underhåll av materiel
in. m. ett förslagsanslag av 90 000 kronor, till Utrustning m. in. av
beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara ett reservationsanslag av
7 625 000 kronor samt till Utrustning för viss läkemedelstillverkning i bergrum
ett reservationsanslag av 30 000 kronor.''
Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 159, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 13 mars
1953, framlagt de förslag, vilka framgår av den följande redogörelsen.
l:o) Medicinalstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har i propositionen
nr 1 (punkt 4, s. 13—15) föreslagit riksdagen att till Medicinalstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 356 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 345 000 kronor.
Anslagsposten till sjukvård in. in. föreslås med beaktande av belastningen
uppräknad med 3 000 kronor. Med hänsyn såväl till taxehöjningarna under
år 1952 som till de ökade resor, som torde föranledas av den av 1952 års
riksdag beslutade förstärkningen av sinnesslöinspektionen, anses posten till
reseersättningar böra höjas med 10 000 kronor. Under posten till övriga expenser,
expenser för eget behov, beräknas en höjning med 30 000 kronor. Anslagsposten
till publikationstryck föreslås nedräknad med ett för budgetåret
1952/53 anvisat engångsbelopp om 25 000 kronor. För tryckning av hälso
-
Statsutskottets utlåtande nr 142.
7
vårdsaffischer samt för övriga utgifter under posten beräknas 3 000 resp.
49 000 kronor, eller en ökning för vartdera ändamålet med 1 000 kronor.
Posten anses sålunda böra nedräknas med 23 000 kronor. Anslaget föreslås
nedräknat med för inköp av verkskyddsinateriel nu anvisade medel,
18 000 kronor. De under anslaget redovisade särskilda uppbördsmedlen anses
böra uppskattas till 10 000 kronor, innebärande en minskning i förhållande
till innevarande budgetår med 9 000 kronor.
I propositionen nr 1 beräknas sålunda medelsbehovet under anslaget
till 356 000 (+ 11 000) kronor.
I propositionen nr 159 (s. 35 och 36) har Kungl. Maj:t — med ändring
av vad därutinnan föreslagits i propositionen nr 1 — föreslagit riksdagen
att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 340 000 kronor.
Utgifter av omkostnadsnatur, som hänfört sig till medicinalstyrelsens nuvarande
beredskapsavdelning, har icke bestritts från beredskapsavdelningens
anslag utan från styrelsens omkostnadsanslag. Dessa utgifter har under
budgetåret 1951/52 uppgått till i runda tal för sjukvård in. in. 300, för reseersättningar
3 000 samt för expenser 13 400 kronor. Av sistnämnda belopp
belöper cirka 400 kronor på lyse och cirka 13 000 kronor på övriga expenser.
Det förordas nu att i medicinalstyrelsens omkostnadsstat under posterna
till reseersättningar och övriga expenser, expenser för eget behov,
för budgetåret 1953/54 äskade belopp nedräknas med 3 000 resp. 13 000
kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och hemställer därför,
att riksdagen må till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 340 000 kronor.
2:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar. I propositionen
nr 159 har Kungl. Maj:t (s. 28—35) föreslagit riksdagen att
dels fastställa av departementschefen föreslagen personalförteckning för
medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels
ock till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar för
nämnda budgetår under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
390 000 kronor.
1 propositionen redovisas inledningsvis det huvudsakliga innehållet i ett
av särskilt tillkallad utredningsman den 19 juli 1952 avgivet betänkande
8
Statsutskottets utlåtande nr 142.
angående hälso- och sjukvården vid krig och andra utomordentliga förhållanden
(SOU 1952:22) samt i däröver avgivna remissutlåtanden.
Efter en redogörelse för den nuvarande organisationen behandlas principerna
för krigsplanläggningen. Härom har departementschefen
anfört i huvudsak följande.
Någon erinran torde icke kunna framföras mot de i betänkandet angivna
riktlinjerna för krigsplanläggningen. Jag anser alltså i likhet med utredningsmannen,
att identitet principiellt bör föreligga mellan verkställighetsoch
planläggningsorgan. Vidare bör ledningsorganen i lägre instanser på
olika sätt göras förtrogna med planläggningen, även om denna i huvudsak
utföres centralt.
I detta sammanhang torde jag böra erinra om vissa huvuddrag av den
krigsorganisation för hälso- och sjukvården, som jag förordat i samband
med lagrådsremiss i ämnet. Jag har därvid funnit, att hälso- och sjukvården
vid krigsfall framdeles måste bedrivas inom samma tre organisationer
som enligt gällande planläggning, nämligen inom krigsmakten, inom
civilförsvaret och inom det allmänt civila medicinalväsendet. De operativa
ledningsorganen inom sistnämnda organisation är enligt förslaget centralt
medicinalstyrelsen samt regionalt civilbefälhavarna och länsstyrelserna.
Ansvaret för omställning till krigsförhållanden och verksamheten i krig beträffande
de olika grenarna av den allmänt civila hälso- och sjukvården
tillkommer i princip de fredsinässiga huvudmännen. Det anförda torde böra
hållas i minnet när organisationen för krigsplanläggning på området skall
utformas enligt de förordade principerna.
Utredningsmannen har berört frågan om ett gemensamt
planläggningsorgan. Departementschefen har i likhet med utredningsmannen
funnit, att ett sådant organ icke bör inrättas, och i anslutning
därtill anfört följande.
Ifrågavarande planläggning bör alltså utföras av eller i nära anslutning
till de myndigheter, som i krig kommer att ha den operativa ledningen
inom de tre hälso- och sjukvårdsorganisationerna. Liksom i verkställighetsläget
en intim samverkan mellan ledningsorganen inom nämnda organisationer
måste ske, bör även planläggningsorganen samarbeta med varandra.
Särskilt gäller detta planläggningen av sådan hälso- och sjukvård,
som är av betydelse för totalförsvaret och sålunda för utjämning av behov
var de än uppkommer.
Det allmänt civila medicinalväsendet, vars krigsplanläggning nu skall
behandlas, har till väsentliga delar sådan betydelse. Krigsmaktens och
civilförsvarets sjukvårdstjänst synes snarast kunna betecknas som komplement
till det allmänt civila medicinalväsendet.
Efter en redogörelse för vad utredningsmannen anfört rörande ett
centralorgan för krigsplanläggningen av den allmänt
civila hälso- och sjukvården anför departementschefen
härutinnan inledningsvis följande:
För att uppnå en önskvärd enhetlig planläggning av den allmänt civila
hälso- och sjukvården i krig är det nödvändigt, att huvuddelen av plan
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr H2.
«)
läggningen utföres eller i varje fall ledes av centrala organ. Särskilt
gäller detta i fråga om fördelningen av tillgänglig medicinalpersonal samt
beträffande sådan hälso- och sjukvårdande verksamhet, som är avsedd
för annat än rent lokal behovstäckning. Såsom exempel på sådan verksamhet
vill jag anföra den slutna vården av kropps- och sinnessjuka, epidemibekämpning
med tillhörande laboratorieverksamhet, försörjningen i stort
med läkemedel och sjukvårdsmateriel o. s. v. Vad gäller mera lokalt betonad
verksamhet såsom den öppna sjukvården och hälsoövervakningen i
primärkommunerna bör krigsplanläggningen för denna givetvis ske lokalt
men i enlighet med anvisningar utfärdade av de centrala planläggningsorganen.
I tydlighetens intresse bör påpekas, att beträffande flertalet områden,
som är ägnade för central planläggning, exempelvis verksamheten vid
kroppssjukhusen, erfordras ett mer eller mindre långtgående biträde av regionala
och lokala instanser, särskilt av sådana, som driver motsvarande
verksamhet i fred.
Vid övervägande av den lämpliga organisationen för nämnda centrala
planläggning finner jag följande synpunkter vara av särskild betydelse.
Identitet hör så långt möjligt föreligga mellan organet för ledningen av
ifrågavarande verksamhet i krig och det organ, som i fred planlägger verksamheten.
Såsom jag tidigare anfört, bör enligt min mening de centrala
ledningsbefogenheterna i fråga om den allmänt civila hälso- och sjukvården
i krig tillkomma medicinalstyrelsen. Huvudparten av den fredsmässiga
hälso- och sjukvården, främst kroppssjukhusvården men även mycket
väsentliga delar av den öppna sjukvården in. in., är icke statlig utan ombesörjes
av landstingen och de landstingsfria städerna. Dessa skall även under
krig i princip ansvara för motsvarande verksamhet. Det har vidare befunnits
oundgängligt, att i krig två nya hälso- och sjukvårdsorganisationer
upprättas, nämligen krigsmaktens och civilförsvarets sjukvårdstjänst. De
är närmast att betrakta som komplement till det allmänt civila medicinalväsendet
och bör i möjligaste mån begränsas. Krigsorganisationen för
den allmänt civila hälso- och sjukvården är därför av största intresse för
utformningen av de båda nya organisationerna.
Utredningsmannens förslag till organisation för planläggningen av den
allmänt civila hälso- och sjukvården i krig innebär en liknande uppdelning
som f. n. av ansvaret för planläggningen mellan medicinalstyrelsen och
sjukvårdsberedskapsnämnden. Nämnden skulle handha i princip hela planläggningen
för beredskapssjukhusen och vara sakkunnigorgan åt riksnämnden
för ekonomisk försvarsberedskap beträffande läkemedels- och sjukvårdsmaterielförsörjningen.
På medicinalstyrelsen skulle ankomma hela
planläggningen i övrigt, vari ingår den mycket betydelsefulla verksamheten
att tillsammans med försvarets sjukvårdsstyrelse fördela medicinalpersonalen
mellan den militära och den civila sektorn. Med sitt förslag har
utredningsmannen avsett, att medicinalstyrelsen i egenskap av centralmyndighet
i fred och centralt ledningsorgan i krig skall ha ansvaret för planläggningen
beträffande betydelsefulla delar av den civila hälso- och sjukvården
under krig. Härmed skulle verkets ledning och personal förvärva
förtrogenhet med beredskapsfrågor och ha möjlighet att vid fredsärendenas
behandling beakta eventuella beredskapssynpunkter. Beträffande verksamheten
vid beredskapssjukhusen, vilken är den mest omfattande grenen av
den allmänt civila hälso- och sjukvården och har utomordentlig betydelse
för det totala försvaret, skulle planläggningen alltjämt ankomma på sjuk
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 142.
vårdsberedskapsnämnden. Denna anordning skulle visserligen bryta principen
om identitet mellan lednings- och planläggningsorgan, men genom
densamma skulle såväl sjukhushuvudmännen som företrädare för krigsmakten
och civilförsvaret få medbestämmande och medansvar i fråga om
denna planläggning. Den på angivet sätt splittrade civila planläggningen
skulle sammanhållas av den föreslagne chefstjänstemannen för medicinalstyrelsens
beredskapsuppgifter, vilken även borde vara styrelsens representant
i sjukvårdsberedskapsnämnden.
Departementschefen betonar betydelsen av att landsting och landstingsfria
städer medverkar vid krigsplanläggningen även beträffande annan av
dem driven hälso- och sjukvård än verksamheten vid beredskapssjukhusen.
Då nämnda huvudmäns andel i den civila hälso- och sjukvården är klart
dominerande, bör enligt departementschefen till det organ, som får i uppdrag
att krigsplanlägga denna verksamhet, hänskjutas också återstående
planläggning på området. Detta organ anses böra vara en nämnd, då denna
organisationsform erbjuder möjlighet till representation från huvudmännens
och andra intressenters sida. Med hänsyn till att ledningen av verksamheten
i krig skall utövas av medicinalstyrelsen anses planläggningsorganet
böra erhålla så nära anslutning som möjligt till denna myndighet.
Departementschefen föreslår alltså, att för ifrågavarande krigsplanläggning
en särskild nämnd inrättas och knytes till medicinalstyrelsen på motsvarande
sätt som styrelsens nuvarande, för fredsuppgifter tillkomna nämnder.
Den nya nämnden, vilken föreslås få betecknas medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd, anses böra övertaga samtliga krigsplanläggningsuppgifter
beträffande den allmänt civila hälso- och sjukvården. I samband
med att medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd inrättas, vilket
anses böra ske från den 1 juli 1953, skall den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämnden
och medicinalstyrelsens beredskapsavdelning indragas.
Den nya sjukvårdsberedskapsnämnden anses böra givas sådan sammansättning,
att de myndigheter och institutioner, som har ett mera väsentligt
intresse av nämndens verksamhet, blir representerade i nämnden. För att
markera nämndens nära anslutning till medicinalstyrelsen men främst för
att skapa garantier för att en sådan anslutning verkligen kommer till stånd
anses böra föreskrivas, att chefen för medicinalstyrelsen eller hans ställföreträdare
skall vara ordförande i nämnden och att styrelsen skall ha
ytterligare en representant i nämnden. Sistnämnda ledamotskap bör alltefter
ärendenas sakliga innehåll alternera mellan styrelsens byråchefer och
med dessa jämställda särskilda föredragande. De kommunala huvudmännen
bör erhålla två företrädare i nämnden, utsedda på förslag av svenska
landstingsförbundet resp. svenska stadsförbundet. Vidare bör såsom i fråga
om den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämnden envar av chefen för försvarsstaben,
försvarets sjukvårdsstyrelse och civilförsvarsstyrelsen utse sin
representant. Den nya nämnden skulle alltså komina att bestå av sju ledamöter
mot fem i den nuvarande nämnden. De två nytillkomna ledamöterna
Statsutskottets utlåtande nr 142.
11
utgöres av ytterligare en representant för medicinalstyrelsen och av en
företrädare för stadsförbundet. Någon direktivrätt från medicinalstyrelsens
sida gentemot nämnden anses icke vara erforderlig.
Departementschefen övergår härefter till frågan om den nya sjukvårdsberedskapsnämndens
kansliorganisation.
Såväl utredningsmannen som vissa remissmyndigheter framhåller, att
beredskapsplanläggningen beträffande den civila hälso- och sjukvården
alltjämt företer allvarliga brister. Remissmyndigheterna efterlyser särskilt
centralt utarbetade anvisningar för de regionala och lokala organens planläggningsarbete.
För att lyfta den civila hälso- och sjukvårdsberedskapen till en rimlig
nivå anses det därför nödvändigt, att det centrala planläggningsorganet,
medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd, till en början erhåller en
förhållandevis stark kansliorganisation. Sedan en första genomgång av
beredskapsområdet verkställts, anses organisationen kunna begränsas.
Den nya sjukvårdsberedskapsnämndens kansli anses tills vidare böra
uppdelas på två byråer och en fristående sektion. De två byråerna anses
under benämningarna upphandlings- och organisationsbyrån samt personalbyrån
böra erhålla väsentligen motsvarande arbetsuppgifter som den
nuvarande sjukvårdsberedskapsnämndens kansli resp. medicinalstyrelsens
beredskapsavdelning. Emellertid anses de omfattande och specialbetonade
göromål, som avser åtgärder till skydd mot biologisk krigföring och som nu
ankommer på beredskapsavdelningen, böra hänföras till förenämnda fristående
sektion, vilken föreslås benämnd hälsovårdssektionen. I fråga om
den närmare fördelningen av den nya nämndens arbetsuppgifter på de båda
byråerna och sektionen föreslås nämnden få besluta sedan viss erfarenhet
av organisationen vunnits.
Den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämndens kansli förestås av en
heltidsanställd befattningshavare, som härför åtnjuter dels ersättning för
mistad lön på sin ordinarie tjänst (f. n. byrådirektör i lönegrad Ca 31,
löneklass 32), dels arvode med 5 000 kronor för år. Chefen för medicinalstyrelsens
beredskapsavdelning är deltidsanställd med årsarvode av 3 000
kronor. Hans närmaste medhjälpare är en heltidsanställd läkare med arvode
motsvarande lön i lönegrad Cp 12.
Inom den föreslagna nya sjukvårdsberedskapsnämndens kansliorganisation
anses vardera byrån böra förestås av en befattningshavare med byråchefs
ställning. Med hänsyn till att arbetsuppgifterna på personalbyrån till
övervägande del kommer att avse fördelning och krigsplacering av läkare
och annan kvalificerad medicinalpersonal samt beredskapsutbildning för
dessa personalkategorier, anses chefen för denna byrå böra vara läkare.
Tjänsten som chef för upphandlings- och organisationsbyrån föreslås uppehållen
av eu befattningshavare med administrativ utbildning och erfarenhet.
En av dessa befattningar föreslås placerad i lönegrad Ce 37 medan
12
Statsutskottets utlåtande nr 1A2.
den andra anses kunna konstrueras som en arvodesbefattning, varvid arvodet
bör motsvara lön i 37 löneklassen. Hälsovårdssektionen bör förestås
av den epidemiolog med arvode av 25 000 kronor för år, som med stöd av
riksdagens bemyndigande redan under innevarande budgetår anställts för
ändamålet inom medicinalstyrelsens beredskapsavdelning.
Någon särskild tjänst som kanslichef anser sig departementschefen icke
böra tillstyrka. Däremot anses en av byråcheferna böra förordnas att jämte
egen tjänst fullgöra åliggandena som chef för kansliet. Härför föreslås
skola utgå ersättning med 3 000 kronor för år.
Beträffande redogörelsen å s. 24—27 i propositionen för vad utredningsmannen
anfört rörande regionala organ för krigs plan läggningen
av den allmänt civila hälso- och sjukvården biträder
departementschefen i princip ett förslag att civilbefälhavarens närmaste
medhjälpare vid ledningen av den civila hälso- och sjukvården i krig
skall beredas tillfälle att redan i fred sätta sig in i betingelserna för verksamheten
och planläggningen på området. Även om en årligen återkommande
tjänstgöring om 30 dagar knappast anses erforderlig, bör enligt
departementschefen i varje fall under nästa budgetår sådan tjänstgöring
kunna komma till stånd. I likhet med ett par länsstyrelser finner departementschefen
angeläget, att korta utbildnings- och informationskurser anordnas
centralt för ifrågavarande sektionschefer hos civilbefälhavare och
länsstyrelser.
Vad härefter angår anslagsberäkningen under förevarande punkt
har departementschefen anfört att vid bifall till vad i det föregående förordats
kommer medicinalstyrelsens beredskapsavdelning och den nuvarande
sjukvårdsberedskapsnämnden att sammanföras till en arbetsenhet, medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd. Förslag rörande ledningen av
nämndens kansliorganisation har ovan framlagts. I enlighet härmed anses
på nämndens personalförteckning böra uppföras en befattning som byråchef
i lönegrad Ce 37. Vidare föreslås till förteckningen skola överföras
de båda på den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämndens personalförteckning
uppförda befattningarna som kontorsbiträde i Ca 8 och intendent i
Ce 27. Löneställningen för sistnämnda befattning skall enligt tjänsteförteckningskommitténs
i propositionen nr 241/1952 redovisade, av riksdagen
antagna förslag bibehållas oförändrad. Däremot har i enlighet med i propositionerna
nr 107, 241 och 245/1952 framlagda, av riksdagen likaledes antagna
förslag befattningarna såsom föreståndare för sjuksköterskeregistret
i lönegrad Ce 19 (beredskapsavdelningen) och kanslibiträde i lönegrad Ce 11
(nämnden) ändrats till befattningar såsom förste kontorsskrivare i Ce 21
resp. kontorist i Ce 13, varjämte amanuens- och vaktmästarpersonal erhållit
viss lönegradsuppflyttning.
Avlöningskostnaderna för medicinalstyrelsens beredskapsavdelning och
den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämnden under budgetåret 1952/53
Statsutskottets utlåtande nr 142.
13
— inberäknat nu gällande rörligt tillägg samt i enlighet med riksdagens
bemyndigande medgivna löneregleringar och tillfällig personalförstärkning
samt kostnader för rådet för skydd mot biologisk krigföring — uppskattas
till i runda tal 231 000 resp. 179 000 kronor eller tillhopa 410 000
kronor. Beredskapsavdelningens och sjukvårdsberedskapsnämndens nuvarande
befattningshavare anses i huvudsak böra överflyttas till den nya
sjukvårdsberedskapsnämnden. Den omorganisation av nämndens kansli,
som förut angivits, och den enhetliga ledning av beredskapsarbetet på detta
område, som blir en följd härav, anses emellertid komma att innebära en
rationalisering och effektivisering av nämndens arbete. Med hänsyn härtill
anser sig departementschefen kunna räkna med att redan fr. o. in. nästa
budgetårs ingång en viss reducering av den tillfälligt anställda personalen
skall vara möjlig. Den i anledning härav uppkommande kostnadsminskningen
uppskattas till i runt tal 20 000 kronor. Med hänsyn till arbetsuppgifternas
karaktär är det emellertid icke möjligt att i förväg mera exakt
beräkna behovet av den erforderliga personalen. Organisationen anses därför
böra besitta önskvärd elasticitet och Kungl. Maj:t — liksom hittills varit
fallet beträffande beredskapsavdelningen — äga att allt efter det aktuella
behovet besluta om sammansättningen av nämndens personal.
Med utgångspunkt från vad sålunda anförts förordas att nämndens avlöningsanslag
för nästa budgetår upptages till 390 000 kronor. Då för innevarande
budgetår för motsvarande ändamål anvisats två förslagsanslag om
sammanlagt 234 000 kronor — vartill dock kommer betydande kostnader
för vissa förut angivna särskilda ändamål — uppgår den anslagsmässiga
ökningen av medelsbehovet till 156 000 kronor.
Anslaget anses böra omfatta följande anslagsposter, nämligen avlöning till
ordinarie tjänsteman, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt rörligt
tillägg.
Utskottet. Departementschefen har i propositionen framhållit, att beredskapsplanläggningen
beträffande den civila hälso- och sjukvården alltjämt
företer allvarliga brister. Särskilt har efterlysts centralt utarbetade anvisningar
för de regionala och lokala organens planläggningsarbete. Det centrala
planläggningsorganet, medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd,
föreslås därför till en början erhålla en förhållandevis stark kansliorganisation.
Utskottet är medvetet om de av departementschefen berörda förhållandena
och vitsordar jämväl angelägenheten av eu förbättring på detta område.
Förbättringen synes emellertid icke främst förutsätta eu utbyggnad
av personalorganisationen; den torde i avsevärd utsträckning kunna vinnas
genom eu intensifierad strävan efter rationellare planläggning och effektivare
utnyttjande av redan tillgängliga resurser. I detta sammanhang vill
14
Statsutskottets utlåtande nr 142.
utskottet understryka angelägenheten av att den verksamhet, som på ifrågavarande
område bedrives av olika myndigheter, i största möjliga utsträckning
samordnas så att dubbelarbete kan undvikas. Utskottet förutsätter,
att de särskilda sakkunniga, som nyligen tillkallats för att överse civilförsvarets
behov och planläggning in. in., kommer att överväga, om icke möjligheter
föreligger att i förenhetligande och förbilligande syfte i viss utsträckning
överflytta civilförsvarets sjukvårdstjänst till det nya centralorganet.
I förevarande sammanhang bör tillses, att den betydande erfarenhet
och det praktiska handlag med sjukvårdsangelägenheter, som finns hos
de lokala organen och då särskilt landstingen, icke neutraliseras och klavbindes
genom alltför detaljerade och tvingande anvisningar från centrum.
Dessa bör i stället i kortfattad men samtidigt lättillgänglig form koncentre •
ras till de grundläggande och mest väsentliga uppgifterna.
Med det anförda har utskottet icke velat rikta någon erinran mot departementschefens
förslag i nu berörda hänseenden utan endast anlägga synpunkter
som bör beaktas vid det fortsatta organisationsarbetet.
Under åberopande härav får utskottet, som icke heller i övrigt funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,
att riksdagen må
a) fastställa följande personalförteckning för medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd:
Personalförteckning.
Befattning Tjänsteman å ordinarie stat. Lönegrad
1 kontorsbiträde ................................ Ca 8
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25.
1 byråchef .................................... Ce 37
1 intendent.................................... Ce 27;
b) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelcens
sjukvårdsberedskapsnämnd, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis................................
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................
Summa kronor 390 000;
c) till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kronor.
100
102 900
193 000
94 000
Statsutskottets utlåtande nr H2.
15
3:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 159 (s. 35 och 36) framlagda
förslag, vilket innebär en uppräkning av anslaget med 17 100 kronor, samt
med erinran att utgifter av omkostnadsnatur, som hänför sig till medicinalstyrelsens
nuvarande beredskapsavdelning, såsom framgår av redogörelsen
under punkten 1 i detta utlåtande, föreslagits i fortsättningen få bestridas
från sjukvårdsberedskapsnäinndens anslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 under
elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.
4:o) Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts i propositionen nr 159 (s. 36—38) framlagda förslag,
vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss
sjukvårdsmateriel m. m. för budgetåret 1953/54 under elfte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.
5:o) Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara. I
propositionen nr 159 har Kungl. Maj:t (s. 38—41) föreslagit riksdagen att
till Utrustning in. in. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret
1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
7 500 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 670 000 kronor.
Av riksdagen hittills för anskaffande av utrustning till beredskapssjukhusens
vårdplatser anvisade medel förslår till utrustning för omkring 83 200
platser, d. v. s. det platsantal, som avsetts med ifrågavarande medelsanvisning.
Då enligt av Kungl. Maj :t den 20 juli 1951 godkänd planläggning
sammanlagt 109 260 vårdplatser skall kunna disponeras inom beredskapssjukhusorganisationen,
återstår sålunda 26 060 platser, för vilkas utrustning
medel icke finnes tillgängliga. Departementschefen förordar, att för
nästa budgetår anvisas ett belopp om 5 375 000 kronor för utrustning av
vårdplatser. Detta skulle möjliggöra en materielanskaffning för omkring
6 300 vårdplatser, d. v. s. av i huvudsak samma omfattning som den, för
vilken medel beräknats för innevarande budgetår. Härigenom skulle sammanlagt
i runt tal 89 500 platser kunna bliva fullt utrustade.
För anskaffning och installation av sanitetsteknisk utrustning i vissa
för användning såsom beredskapssjukhus avsedda lokaler har av 1952 års
riksdag anvisats ett belopp av 1 000 000 kronor. Totalkostnaden för ändamålet
beräknas till i runt tal 7 700 000 kronor, varav ett belopp av omkring
2 225 000 kronor hänför sig till kostnader för rör- och elledningsinstallationer.
Det är icke möjligt att, om sådan utrustning saknas, med erforderlig
16
Statsutskottets utlåtande nr 1A2.
skyndsamhet taga sjukhusen i anspråk. I likhet med sjukvårdsberedskapsnämnden
anser departementschefen därför angeläget, att denna utrustning
anskaffas och installeras i sjukhusen, varvid i första hand rör- och elledningsinstallationerna
bör komma i fråga. Det förordas därför, att för bestridande
av återstående kostnader för sistnämnda ändamål ett belopp om
1 225 000 kronor anvisas för nästa budgetår.
Vad slutligen angår de provisoriska förlossningshemmen kan platsbehovet
f. n. uppskattas till i runt tal 2 700. Då befintlig, användbar materiel
kan beräknas täcka utrustningsbehovet för omkring 1 200 vårdplatser, föreligger
sålunda ett icke tillgodosett utrustningsbehov för cirka 1 500 platser.
Materielkostnaden per vårdplats kan uppskattas till omkring 1 200 kronor
och totalkostnaden för detta ändamål sålunda till i runt tal 1 800 000 kronor.
I enlighet med sjukvårdsberedskapsnämndens förslag förordas att hälften
av sistnämnda belopp eller 900 000 kronor anvisas för budgetåret
1953/54.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle anslaget för nästa budgetår
behöva uppföras med 7 500 000 kronor. Förslaget innebär en minskning
med 170 000 kronor i förhållande till för innevarande budgetår anvisade
medel.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus
vid krig eller krigsfara för budgetåret 1953/54 under
elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
7 500 000 kronor.
6:o) Utrustning för viss läkemedelstillverkning i bergrum. I propositionen
nr 159 har Kungl. Maj :t (s. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till
Utrustning för viss läkemedelstillverkning i bergrum för budgetåret 1953/54
under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Sedan 1951 års riksdag till utrustning för viss läkemedelstillverkning
i bergrum anvisat ett reservationsanslag om 50 000 kronor, uppdrog Kungl.
Maj :t genom beslut den 11 maj 1951 åt sjukvårdsberedskapsnämnden att
till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande bl. a. organisationen av
ifrågavarande läkemedelstillverkning. I enlighet med det förslag i ämnet,
som med anledning härav utarbetades av nämnden, har sedermera organisationsplan
för tillverkningen den 18 april 1952 godtagits av Kungl. Maj:t
samtidigt som åt nämnden uppdrogs att anskaffa erforderlig utrustning för
ändamålet. På grund av vunnen ytterligare erfarenhet av tillverkningen visade
det sig emellertid nödvändigt att anskaffa en förrådsbehållare utöver
vad som avsetts i det ursprungliga förslaget. Med hänsyn härtill ävensom
till sedan tiden för nämndens första anslagsframställning i september
Statsutskottets utlåtande nr 142.
17
1950 inträffade prisstegringar har det anvisade anslaget visat sig otillräckligt.
Ett ytterligare medelsbehov om cirka 30 000 kronor har sålunda uppkommit.
Det föreslås, att sistnämnda belopp anvisas för nästa budgetår.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Utrustning för viss läkemedelstillverkning
i bergrum för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Stockholm den 15 maj 1953.
På statsutskottets vägnar:
KARL WARD.
Närvarande: se under utlåtandet nr 141.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 19.1.1. (i samt. Nr 141-141/.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1953:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till civilförsvaret ni. m. a1 i texten