Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående organisationen av den civila sjukvårdsber edskapen m. m.

1953-05-15 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:142, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående organisationen av den civila sjukvårdsber edskapen m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Statsutskottets utlåtande nr 142.

Nr 142.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående

organisationen av den civila sjukvårdsber edskapen

m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln (punkten 4,

s. 13—15 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för

den 2 januari 1953) föreslagit riksdagen att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 356 000

kronor.

I samma proposition har Kungl. Maj :t under elfte huvudtiteln, punkterna

5—10, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1953/54 beräkna till Medicinalstyrelsen: Beredskapsavdelning

ett förslagsanslag av 150 000 kronor, till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar

resp. Omkostnader två förslagsanslag av 160 000 resp. 27 900 kronor,

till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Förvaring och underhåll av materiel

in. m. ett förslagsanslag av 90 000 kronor, till Utrustning m. in. av

beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara ett reservationsanslag av

7 625 000 kronor samt till Utrustning för viss läkemedelstillverkning i bergrum

ett reservationsanslag av 30 000 kronor.''

Därefter har Kungl. Maj :t i propositionen nr 159, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 13 mars

1953, framlagt de förslag, vilka framgår av den följande redogörelsen.

l:o) Medicinalstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har i propositionen

nr 1 (punkt 4, s. 13—15) föreslagit riksdagen att till Medicinalstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 356 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 345 000 kronor.

Anslagsposten till sjukvård in. in. föreslås med beaktande av belastningen

uppräknad med 3 000 kronor. Med hänsyn såväl till taxehöjningarna under

år 1952 som till de ökade resor, som torde föranledas av den av 1952 års

riksdag beslutade förstärkningen av sinnesslöinspektionen, anses posten till

reseersättningar böra höjas med 10 000 kronor. Under posten till övriga expenser,

expenser för eget behov, beräknas en höjning med 30 000 kronor. Anslagsposten

till publikationstryck föreslås nedräknad med ett för budgetåret

1952/53 anvisat engångsbelopp om 25 000 kronor. För tryckning av hälso
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142.

7

vårdsaffischer samt för övriga utgifter under posten beräknas 3 000 resp.

49 000 kronor, eller en ökning för vartdera ändamålet med 1 000 kronor.

Posten anses sålunda böra nedräknas med 23 000 kronor. Anslaget föreslås

nedräknat med för inköp av verkskyddsinateriel nu anvisade medel,

18 000 kronor. De under anslaget redovisade särskilda uppbördsmedlen anses

böra uppskattas till 10 000 kronor, innebärande en minskning i förhållande

till innevarande budgetår med 9 000 kronor.

I propositionen nr 1 beräknas sålunda medelsbehovet under anslaget

till 356 000 (+ 11 000) kronor.

I propositionen nr 159 (s. 35 och 36) har Kungl. Maj:t — med ändring

av vad därutinnan föreslagits i propositionen nr 1 — föreslagit riksdagen

att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 340 000 kronor.

Utgifter av omkostnadsnatur, som hänfört sig till medicinalstyrelsens nuvarande

beredskapsavdelning, har icke bestritts från beredskapsavdelningens

anslag utan från styrelsens omkostnadsanslag. Dessa utgifter har under

budgetåret 1951/52 uppgått till i runda tal för sjukvård in. in. 300, för reseersättningar

3 000 samt för expenser 13 400 kronor. Av sistnämnda belopp

belöper cirka 400 kronor på lyse och cirka 13 000 kronor på övriga expenser.

Det förordas nu att i medicinalstyrelsens omkostnadsstat under posterna

till reseersättningar och övriga expenser, expenser för eget behov,

för budgetåret 1953/54 äskade belopp nedräknas med 3 000 resp. 13 000

kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och hemställer därför,

att riksdagen må till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 340 000 kronor.

2:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar. I propositionen

nr 159 har Kungl. Maj:t (s. 28—35) föreslagit riksdagen att

dels fastställa av departementschefen föreslagen personalförteckning för

medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels

ock till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar för

nämnda budgetår under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

390 000 kronor.

1 propositionen redovisas inledningsvis det huvudsakliga innehållet i ett

av särskilt tillkallad utredningsman den 19 juli 1952 avgivet betänkande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 142.

angående hälso- och sjukvården vid krig och andra utomordentliga förhållanden

(SOU 1952:22) samt i däröver avgivna remissutlåtanden.

Efter en redogörelse för den nuvarande organisationen behandlas principerna

för krigsplanläggningen. Härom har departementschefen

anfört i huvudsak följande.

Någon erinran torde icke kunna framföras mot de i betänkandet angivna

riktlinjerna för krigsplanläggningen. Jag anser alltså i likhet med utredningsmannen,

att identitet principiellt bör föreligga mellan verkställighetsoch

planläggningsorgan. Vidare bör ledningsorganen i lägre instanser på

olika sätt göras förtrogna med planläggningen, även om denna i huvudsak

utföres centralt.

I detta sammanhang torde jag böra erinra om vissa huvuddrag av den

krigsorganisation för hälso- och sjukvården, som jag förordat i samband

med lagrådsremiss i ämnet. Jag har därvid funnit, att hälso- och sjukvården

vid krigsfall framdeles måste bedrivas inom samma tre organisationer

som enligt gällande planläggning, nämligen inom krigsmakten, inom

civilförsvaret och inom det allmänt civila medicinalväsendet. De operativa

ledningsorganen inom sistnämnda organisation är enligt förslaget centralt

medicinalstyrelsen samt regionalt civilbefälhavarna och länsstyrelserna.

Ansvaret för omställning till krigsförhållanden och verksamheten i krig beträffande

de olika grenarna av den allmänt civila hälso- och sjukvården

tillkommer i princip de fredsinässiga huvudmännen. Det anförda torde böra

hållas i minnet när organisationen för krigsplanläggning på området skall

utformas enligt de förordade principerna.

Utredningsmannen har berört frågan om ett gemensamt

planläggningsorgan. Departementschefen har i likhet med utredningsmannen

funnit, att ett sådant organ icke bör inrättas, och i anslutning

därtill anfört följande.

Ifrågavarande planläggning bör alltså utföras av eller i nära anslutning

till de myndigheter, som i krig kommer att ha den operativa ledningen

inom de tre hälso- och sjukvårdsorganisationerna. Liksom i verkställighetsläget

en intim samverkan mellan ledningsorganen inom nämnda organisationer

måste ske, bör även planläggningsorganen samarbeta med varandra.

Särskilt gäller detta planläggningen av sådan hälso- och sjukvård,

som är av betydelse för totalförsvaret och sålunda för utjämning av behov

var de än uppkommer.

Det allmänt civila medicinalväsendet, vars krigsplanläggning nu skall

behandlas, har till väsentliga delar sådan betydelse. Krigsmaktens och

civilförsvarets sjukvårdstjänst synes snarast kunna betecknas som komplement

till det allmänt civila medicinalväsendet.

Efter en redogörelse för vad utredningsmannen anfört rörande ett

centralorgan för krigsplanläggningen av den allmänt

civila hälso- och sjukvården anför departementschefen

härutinnan inledningsvis följande:

För att uppnå en önskvärd enhetlig planläggning av den allmänt civila

hälso- och sjukvården i krig är det nödvändigt, att huvuddelen av plan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H2.

«)

läggningen utföres eller i varje fall ledes av centrala organ. Särskilt

gäller detta i fråga om fördelningen av tillgänglig medicinalpersonal samt

beträffande sådan hälso- och sjukvårdande verksamhet, som är avsedd

för annat än rent lokal behovstäckning. Såsom exempel på sådan verksamhet

vill jag anföra den slutna vården av kropps- och sinnessjuka, epidemibekämpning

med tillhörande laboratorieverksamhet, försörjningen i stort

med läkemedel och sjukvårdsmateriel o. s. v. Vad gäller mera lokalt betonad

verksamhet såsom den öppna sjukvården och hälsoövervakningen i

primärkommunerna bör krigsplanläggningen för denna givetvis ske lokalt

men i enlighet med anvisningar utfärdade av de centrala planläggningsorganen.

I tydlighetens intresse bör påpekas, att beträffande flertalet områden,

som är ägnade för central planläggning, exempelvis verksamheten vid

kroppssjukhusen, erfordras ett mer eller mindre långtgående biträde av regionala

och lokala instanser, särskilt av sådana, som driver motsvarande

verksamhet i fred.

Vid övervägande av den lämpliga organisationen för nämnda centrala

planläggning finner jag följande synpunkter vara av särskild betydelse.

Identitet hör så långt möjligt föreligga mellan organet för ledningen av

ifrågavarande verksamhet i krig och det organ, som i fred planlägger verksamheten.

Såsom jag tidigare anfört, bör enligt min mening de centrala

ledningsbefogenheterna i fråga om den allmänt civila hälso- och sjukvården

i krig tillkomma medicinalstyrelsen. Huvudparten av den fredsmässiga

hälso- och sjukvården, främst kroppssjukhusvården men även mycket

väsentliga delar av den öppna sjukvården in. in., är icke statlig utan ombesörjes

av landstingen och de landstingsfria städerna. Dessa skall även under

krig i princip ansvara för motsvarande verksamhet. Det har vidare befunnits

oundgängligt, att i krig två nya hälso- och sjukvårdsorganisationer

upprättas, nämligen krigsmaktens och civilförsvarets sjukvårdstjänst. De

är närmast att betrakta som komplement till det allmänt civila medicinalväsendet

och bör i möjligaste mån begränsas. Krigsorganisationen för

den allmänt civila hälso- och sjukvården är därför av största intresse för

utformningen av de båda nya organisationerna.

Utredningsmannens förslag till organisation för planläggningen av den

allmänt civila hälso- och sjukvården i krig innebär en liknande uppdelning

som f. n. av ansvaret för planläggningen mellan medicinalstyrelsen och

sjukvårdsberedskapsnämnden. Nämnden skulle handha i princip hela planläggningen

för beredskapssjukhusen och vara sakkunnigorgan åt riksnämnden

för ekonomisk försvarsberedskap beträffande läkemedels- och sjukvårdsmaterielförsörjningen.

På medicinalstyrelsen skulle ankomma hela

planläggningen i övrigt, vari ingår den mycket betydelsefulla verksamheten

att tillsammans med försvarets sjukvårdsstyrelse fördela medicinalpersonalen

mellan den militära och den civila sektorn. Med sitt förslag har

utredningsmannen avsett, att medicinalstyrelsen i egenskap av centralmyndighet

i fred och centralt ledningsorgan i krig skall ha ansvaret för planläggningen

beträffande betydelsefulla delar av den civila hälso- och sjukvården

under krig. Härmed skulle verkets ledning och personal förvärva

förtrogenhet med beredskapsfrågor och ha möjlighet att vid fredsärendenas

behandling beakta eventuella beredskapssynpunkter. Beträffande verksamheten

vid beredskapssjukhusen, vilken är den mest omfattande grenen av

den allmänt civila hälso- och sjukvården och har utomordentlig betydelse

för det totala försvaret, skulle planläggningen alltjämt ankomma på sjuk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 142.

vårdsberedskapsnämnden. Denna anordning skulle visserligen bryta principen

om identitet mellan lednings- och planläggningsorgan, men genom

densamma skulle såväl sjukhushuvudmännen som företrädare för krigsmakten

och civilförsvaret få medbestämmande och medansvar i fråga om

denna planläggning. Den på angivet sätt splittrade civila planläggningen

skulle sammanhållas av den föreslagne chefstjänstemannen för medicinalstyrelsens

beredskapsuppgifter, vilken även borde vara styrelsens representant

i sjukvårdsberedskapsnämnden.

Departementschefen betonar betydelsen av att landsting och landstingsfria

städer medverkar vid krigsplanläggningen även beträffande annan av

dem driven hälso- och sjukvård än verksamheten vid beredskapssjukhusen.

Då nämnda huvudmäns andel i den civila hälso- och sjukvården är klart

dominerande, bör enligt departementschefen till det organ, som får i uppdrag

att krigsplanlägga denna verksamhet, hänskjutas också återstående

planläggning på området. Detta organ anses böra vara en nämnd, då denna

organisationsform erbjuder möjlighet till representation från huvudmännens

och andra intressenters sida. Med hänsyn till att ledningen av verksamheten

i krig skall utövas av medicinalstyrelsen anses planläggningsorganet

böra erhålla så nära anslutning som möjligt till denna myndighet.

Departementschefen föreslår alltså, att för ifrågavarande krigsplanläggning

en särskild nämnd inrättas och knytes till medicinalstyrelsen på motsvarande

sätt som styrelsens nuvarande, för fredsuppgifter tillkomna nämnder.

Den nya nämnden, vilken föreslås få betecknas medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd, anses böra övertaga samtliga krigsplanläggningsuppgifter

beträffande den allmänt civila hälso- och sjukvården. I samband

med att medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd inrättas, vilket

anses böra ske från den 1 juli 1953, skall den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämnden

och medicinalstyrelsens beredskapsavdelning indragas.

Den nya sjukvårdsberedskapsnämnden anses böra givas sådan sammansättning,

att de myndigheter och institutioner, som har ett mera väsentligt

intresse av nämndens verksamhet, blir representerade i nämnden. För att

markera nämndens nära anslutning till medicinalstyrelsen men främst för

att skapa garantier för att en sådan anslutning verkligen kommer till stånd

anses böra föreskrivas, att chefen för medicinalstyrelsen eller hans ställföreträdare

skall vara ordförande i nämnden och att styrelsen skall ha

ytterligare en representant i nämnden. Sistnämnda ledamotskap bör alltefter

ärendenas sakliga innehåll alternera mellan styrelsens byråchefer och

med dessa jämställda särskilda föredragande. De kommunala huvudmännen

bör erhålla två företrädare i nämnden, utsedda på förslag av svenska

landstingsförbundet resp. svenska stadsförbundet. Vidare bör såsom i fråga

om den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämnden envar av chefen för försvarsstaben,

försvarets sjukvårdsstyrelse och civilförsvarsstyrelsen utse sin

representant. Den nya nämnden skulle alltså komina att bestå av sju ledamöter

mot fem i den nuvarande nämnden. De två nytillkomna ledamöterna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142.

11

utgöres av ytterligare en representant för medicinalstyrelsen och av en

företrädare för stadsförbundet. Någon direktivrätt från medicinalstyrelsens

sida gentemot nämnden anses icke vara erforderlig.

Departementschefen övergår härefter till frågan om den nya sjukvårdsberedskapsnämndens

kansliorganisation.

Såväl utredningsmannen som vissa remissmyndigheter framhåller, att

beredskapsplanläggningen beträffande den civila hälso- och sjukvården

alltjämt företer allvarliga brister. Remissmyndigheterna efterlyser särskilt

centralt utarbetade anvisningar för de regionala och lokala organens planläggningsarbete.

För att lyfta den civila hälso- och sjukvårdsberedskapen till en rimlig

nivå anses det därför nödvändigt, att det centrala planläggningsorganet,

medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd, till en början erhåller en

förhållandevis stark kansliorganisation. Sedan en första genomgång av

beredskapsområdet verkställts, anses organisationen kunna begränsas.

Den nya sjukvårdsberedskapsnämndens kansli anses tills vidare böra

uppdelas på två byråer och en fristående sektion. De två byråerna anses

under benämningarna upphandlings- och organisationsbyrån samt personalbyrån

böra erhålla väsentligen motsvarande arbetsuppgifter som den

nuvarande sjukvårdsberedskapsnämndens kansli resp. medicinalstyrelsens

beredskapsavdelning. Emellertid anses de omfattande och specialbetonade

göromål, som avser åtgärder till skydd mot biologisk krigföring och som nu

ankommer på beredskapsavdelningen, böra hänföras till förenämnda fristående

sektion, vilken föreslås benämnd hälsovårdssektionen. I fråga om

den närmare fördelningen av den nya nämndens arbetsuppgifter på de båda

byråerna och sektionen föreslås nämnden få besluta sedan viss erfarenhet

av organisationen vunnits.

Den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämndens kansli förestås av en

heltidsanställd befattningshavare, som härför åtnjuter dels ersättning för

mistad lön på sin ordinarie tjänst (f. n. byrådirektör i lönegrad Ca 31,

löneklass 32), dels arvode med 5 000 kronor för år. Chefen för medicinalstyrelsens

beredskapsavdelning är deltidsanställd med årsarvode av 3 000

kronor. Hans närmaste medhjälpare är en heltidsanställd läkare med arvode

motsvarande lön i lönegrad Cp 12.

Inom den föreslagna nya sjukvårdsberedskapsnämndens kansliorganisation

anses vardera byrån böra förestås av en befattningshavare med byråchefs

ställning. Med hänsyn till att arbetsuppgifterna på personalbyrån till

övervägande del kommer att avse fördelning och krigsplacering av läkare

och annan kvalificerad medicinalpersonal samt beredskapsutbildning för

dessa personalkategorier, anses chefen för denna byrå böra vara läkare.

Tjänsten som chef för upphandlings- och organisationsbyrån föreslås uppehållen

av eu befattningshavare med administrativ utbildning och erfarenhet.

En av dessa befattningar föreslås placerad i lönegrad Ce 37 medan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 1A2.

den andra anses kunna konstrueras som en arvodesbefattning, varvid arvodet

bör motsvara lön i 37 löneklassen. Hälsovårdssektionen bör förestås

av den epidemiolog med arvode av 25 000 kronor för år, som med stöd av

riksdagens bemyndigande redan under innevarande budgetår anställts för

ändamålet inom medicinalstyrelsens beredskapsavdelning.

Någon särskild tjänst som kanslichef anser sig departementschefen icke

böra tillstyrka. Däremot anses en av byråcheferna böra förordnas att jämte

egen tjänst fullgöra åliggandena som chef för kansliet. Härför föreslås

skola utgå ersättning med 3 000 kronor för år.

Beträffande redogörelsen å s. 24—27 i propositionen för vad utredningsmannen

anfört rörande regionala organ för krigs plan läggningen

av den allmänt civila hälso- och sjukvården biträder

departementschefen i princip ett förslag att civilbefälhavarens närmaste

medhjälpare vid ledningen av den civila hälso- och sjukvården i krig

skall beredas tillfälle att redan i fred sätta sig in i betingelserna för verksamheten

och planläggningen på området. Även om en årligen återkommande

tjänstgöring om 30 dagar knappast anses erforderlig, bör enligt

departementschefen i varje fall under nästa budgetår sådan tjänstgöring

kunna komma till stånd. I likhet med ett par länsstyrelser finner departementschefen

angeläget, att korta utbildnings- och informationskurser anordnas

centralt för ifrågavarande sektionschefer hos civilbefälhavare och

länsstyrelser.

Vad härefter angår anslagsberäkningen under förevarande punkt

har departementschefen anfört att vid bifall till vad i det föregående förordats

kommer medicinalstyrelsens beredskapsavdelning och den nuvarande

sjukvårdsberedskapsnämnden att sammanföras till en arbetsenhet, medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd. Förslag rörande ledningen av

nämndens kansliorganisation har ovan framlagts. I enlighet härmed anses

på nämndens personalförteckning böra uppföras en befattning som byråchef

i lönegrad Ce 37. Vidare föreslås till förteckningen skola överföras

de båda på den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämndens personalförteckning

uppförda befattningarna som kontorsbiträde i Ca 8 och intendent i

Ce 27. Löneställningen för sistnämnda befattning skall enligt tjänsteförteckningskommitténs

i propositionen nr 241/1952 redovisade, av riksdagen

antagna förslag bibehållas oförändrad. Däremot har i enlighet med i propositionerna

nr 107, 241 och 245/1952 framlagda, av riksdagen likaledes antagna

förslag befattningarna såsom föreståndare för sjuksköterskeregistret

i lönegrad Ce 19 (beredskapsavdelningen) och kanslibiträde i lönegrad Ce 11

(nämnden) ändrats till befattningar såsom förste kontorsskrivare i Ce 21

resp. kontorist i Ce 13, varjämte amanuens- och vaktmästarpersonal erhållit

viss lönegradsuppflyttning.

Avlöningskostnaderna för medicinalstyrelsens beredskapsavdelning och

den nuvarande sjukvårdsberedskapsnämnden under budgetåret 1952/53

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142.

13

— inberäknat nu gällande rörligt tillägg samt i enlighet med riksdagens

bemyndigande medgivna löneregleringar och tillfällig personalförstärkning

samt kostnader för rådet för skydd mot biologisk krigföring — uppskattas

till i runda tal 231 000 resp. 179 000 kronor eller tillhopa 410 000

kronor. Beredskapsavdelningens och sjukvårdsberedskapsnämndens nuvarande

befattningshavare anses i huvudsak böra överflyttas till den nya

sjukvårdsberedskapsnämnden. Den omorganisation av nämndens kansli,

som förut angivits, och den enhetliga ledning av beredskapsarbetet på detta

område, som blir en följd härav, anses emellertid komma att innebära en

rationalisering och effektivisering av nämndens arbete. Med hänsyn härtill

anser sig departementschefen kunna räkna med att redan fr. o. in. nästa

budgetårs ingång en viss reducering av den tillfälligt anställda personalen

skall vara möjlig. Den i anledning härav uppkommande kostnadsminskningen

uppskattas till i runt tal 20 000 kronor. Med hänsyn till arbetsuppgifternas

karaktär är det emellertid icke möjligt att i förväg mera exakt

beräkna behovet av den erforderliga personalen. Organisationen anses därför

böra besitta önskvärd elasticitet och Kungl. Maj:t — liksom hittills varit

fallet beträffande beredskapsavdelningen — äga att allt efter det aktuella

behovet besluta om sammansättningen av nämndens personal.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts förordas att nämndens avlöningsanslag

för nästa budgetår upptages till 390 000 kronor. Då för innevarande

budgetår för motsvarande ändamål anvisats två förslagsanslag om

sammanlagt 234 000 kronor — vartill dock kommer betydande kostnader

för vissa förut angivna särskilda ändamål — uppgår den anslagsmässiga

ökningen av medelsbehovet till 156 000 kronor.

Anslaget anses böra omfatta följande anslagsposter, nämligen avlöning till

ordinarie tjänsteman, arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, avlöningar till övrig icke-ordinarie personal samt rörligt

tillägg.

Utskottet. Departementschefen har i propositionen framhållit, att beredskapsplanläggningen

beträffande den civila hälso- och sjukvården alltjämt

företer allvarliga brister. Särskilt har efterlysts centralt utarbetade anvisningar

för de regionala och lokala organens planläggningsarbete. Det centrala

planläggningsorganet, medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd,

föreslås därför till en början erhålla en förhållandevis stark kansliorganisation.

Utskottet är medvetet om de av departementschefen berörda förhållandena

och vitsordar jämväl angelägenheten av eu förbättring på detta område.

Förbättringen synes emellertid icke främst förutsätta eu utbyggnad

av personalorganisationen; den torde i avsevärd utsträckning kunna vinnas

genom eu intensifierad strävan efter rationellare planläggning och effektivare

utnyttjande av redan tillgängliga resurser. I detta sammanhang vill

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 142.

utskottet understryka angelägenheten av att den verksamhet, som på ifrågavarande

område bedrives av olika myndigheter, i största möjliga utsträckning

samordnas så att dubbelarbete kan undvikas. Utskottet förutsätter,

att de särskilda sakkunniga, som nyligen tillkallats för att överse civilförsvarets

behov och planläggning in. in., kommer att överväga, om icke möjligheter

föreligger att i förenhetligande och förbilligande syfte i viss utsträckning

överflytta civilförsvarets sjukvårdstjänst till det nya centralorganet.

I förevarande sammanhang bör tillses, att den betydande erfarenhet

och det praktiska handlag med sjukvårdsangelägenheter, som finns hos

de lokala organen och då särskilt landstingen, icke neutraliseras och klavbindes

genom alltför detaljerade och tvingande anvisningar från centrum.

Dessa bör i stället i kortfattad men samtidigt lättillgänglig form koncentre •

ras till de grundläggande och mest väsentliga uppgifterna.

Med det anförda har utskottet icke velat rikta någon erinran mot departementschefens

förslag i nu berörda hänseenden utan endast anlägga synpunkter

som bör beaktas vid det fortsatta organisationsarbetet.

Under åberopande härav får utskottet, som icke heller i övrigt funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för medicinalstyrelsens

sjukvårdsberedskapsnämnd:

Personalförteckning.

Befattning Tjänsteman å ordinarie stat. Lönegrad

1 kontorsbiträde ................................ Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25.

1 byråchef .................................... Ce 37

1 intendent.................................... Ce 27;

b) godkänna följande avlöningsstat för medicinalstyrelcens

sjukvårdsberedskapsnämnd, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

Summa kronor 390 000;

c) till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 390 000 kronor.

100

102 900

193 000

94 000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr H2.

15

3:o) Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 159 (s. 35 och 36) framlagda

förslag, vilket innebär en uppräkning av anslaget med 17 100 kronor, samt

med erinran att utgifter av omkostnadsnatur, som hänför sig till medicinalstyrelsens

nuvarande beredskapsavdelning, såsom framgår av redogörelsen

under punkten 1 i detta utlåtande, föreslagits i fortsättningen få bestridas

från sjukvårdsberedskapsnäinndens anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 under

elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kronor.

4:o) Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts i propositionen nr 159 (s. 36—38) framlagda förslag,

vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förvaring och underhåll av viss

sjukvårdsmateriel m. m. för budgetåret 1953/54 under elfte

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

5:o) Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara. I

propositionen nr 159 har Kungl. Maj:t (s. 38—41) föreslagit riksdagen att

till Utrustning in. in. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret

1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

7 500 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 7 670 000 kronor.

Av riksdagen hittills för anskaffande av utrustning till beredskapssjukhusens

vårdplatser anvisade medel förslår till utrustning för omkring 83 200

platser, d. v. s. det platsantal, som avsetts med ifrågavarande medelsanvisning.

Då enligt av Kungl. Maj :t den 20 juli 1951 godkänd planläggning

sammanlagt 109 260 vårdplatser skall kunna disponeras inom beredskapssjukhusorganisationen,

återstår sålunda 26 060 platser, för vilkas utrustning

medel icke finnes tillgängliga. Departementschefen förordar, att för

nästa budgetår anvisas ett belopp om 5 375 000 kronor för utrustning av

vårdplatser. Detta skulle möjliggöra en materielanskaffning för omkring

6 300 vårdplatser, d. v. s. av i huvudsak samma omfattning som den, för

vilken medel beräknats för innevarande budgetår. Härigenom skulle sammanlagt

i runt tal 89 500 platser kunna bliva fullt utrustade.

För anskaffning och installation av sanitetsteknisk utrustning i vissa

för användning såsom beredskapssjukhus avsedda lokaler har av 1952 års

riksdag anvisats ett belopp av 1 000 000 kronor. Totalkostnaden för ändamålet

beräknas till i runt tal 7 700 000 kronor, varav ett belopp av omkring

2 225 000 kronor hänför sig till kostnader för rör- och elledningsinstallationer.

Det är icke möjligt att, om sådan utrustning saknas, med erforderlig

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 1A2.

skyndsamhet taga sjukhusen i anspråk. I likhet med sjukvårdsberedskapsnämnden

anser departementschefen därför angeläget, att denna utrustning

anskaffas och installeras i sjukhusen, varvid i första hand rör- och elledningsinstallationerna

bör komma i fråga. Det förordas därför, att för bestridande

av återstående kostnader för sistnämnda ändamål ett belopp om

1 225 000 kronor anvisas för nästa budgetår.

Vad slutligen angår de provisoriska förlossningshemmen kan platsbehovet

f. n. uppskattas till i runt tal 2 700. Då befintlig, användbar materiel

kan beräknas täcka utrustningsbehovet för omkring 1 200 vårdplatser, föreligger

sålunda ett icke tillgodosett utrustningsbehov för cirka 1 500 platser.

Materielkostnaden per vårdplats kan uppskattas till omkring 1 200 kronor

och totalkostnaden för detta ändamål sålunda till i runt tal 1 800 000 kronor.

I enlighet med sjukvårdsberedskapsnämndens förslag förordas att hälften

av sistnämnda belopp eller 900 000 kronor anvisas för budgetåret

1953/54.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle anslaget för nästa budgetår

behöva uppföras med 7 500 000 kronor. Förslaget innebär en minskning

med 170 000 kronor i förhållande till för innevarande budgetår anvisade

medel.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus

vid krig eller krigsfara för budgetåret 1953/54 under

elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

7 500 000 kronor.

6:o) Utrustning för viss läkemedelstillverkning i bergrum. I propositionen

nr 159 har Kungl. Maj :t (s. 41 och 42) föreslagit riksdagen att till

Utrustning för viss läkemedelstillverkning i bergrum för budgetåret 1953/54

under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Sedan 1951 års riksdag till utrustning för viss läkemedelstillverkning

i bergrum anvisat ett reservationsanslag om 50 000 kronor, uppdrog Kungl.

Maj :t genom beslut den 11 maj 1951 åt sjukvårdsberedskapsnämnden att

till Kungl. Maj :t inkomma med förslag rörande bl. a. organisationen av

ifrågavarande läkemedelstillverkning. I enlighet med det förslag i ämnet,

som med anledning härav utarbetades av nämnden, har sedermera organisationsplan

för tillverkningen den 18 april 1952 godtagits av Kungl. Maj:t

samtidigt som åt nämnden uppdrogs att anskaffa erforderlig utrustning för

ändamålet. På grund av vunnen ytterligare erfarenhet av tillverkningen visade

det sig emellertid nödvändigt att anskaffa en förrådsbehållare utöver

vad som avsetts i det ursprungliga förslaget. Med hänsyn härtill ävensom

till sedan tiden för nämndens första anslagsframställning i september

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142.

17

1950 inträffade prisstegringar har det anvisade anslaget visat sig otillräckligt.

Ett ytterligare medelsbehov om cirka 30 000 kronor har sålunda uppkommit.

Det föreslås, att sistnämnda belopp anvisas för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Utrustning för viss läkemedelstillverkning

i bergrum för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Stockholm den 15 maj 1953.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Närvarande: se under utlåtandet nr 141.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19.1.1. (i samt. Nr 141-141/.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till civilförsvaret ni. m. a1 i texten