Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1958/54- till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner m. in.

1953-05-19 · 27 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 27 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:151, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1958/54- till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner m. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

1

Nr 151.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1958/54- till avlöningar vid

de allmänna läroverken m. m. jämte i ämnet väckta

motioner m. in.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 2 januari 1953,

dels under åttonde huvudtiteln, punkten 174, föreslagit riksdagen att till

Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor,

dels ock under åttonde huvudtiteln, punkterna 173, 175, 177, 181 och

287, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret

1953/54 beräkna

''till Allmänna läroverken: Avlöningar ett förslagsanslag av 110 000 000

kronor,

till Allmänna läroverken: Omkostnader ett förslagsanslag av 500 000

kronor,

till Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna ett förslagsanslag

av 3 500 000 kronor,

till Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor,

till Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

in. m. ett anslag av 900 000 kronor samt

till Högre tekniska läroverk: Avlöningar ett förslagsanslag av 6 000 000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 158, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6

mars 1953, framlagt de närmare förslag i sistnämnda hänseenden, vilka

framgår av den följande redogörelsen, och därjämte till behandling upptagit

fragan om anslag till kompletteringsgymnasier.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft jämväl

dels vissa i det följande angivna motioner,

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 151.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 151.

dels ock riksdagens revisorers berättelse över den år 1952 av dem verkställda

granskningen angående statsverket, i vad berättelsen angår frågan

om bidrag ur läroverkens ljus- och vedkassor till vaktmästarpersonalens avlöning

(§ 20).

l:o) Läroverk för vuxna. Kungl. Maj:t har (s. 3—16 och 54 av förutnämnda

statsrådsprotokoll den 6 mars 1953) föreslagit riksdagen att besluta

att från och med budgetåret 1953/54 skall å ort, som Kungl. Maj:t

bestämmer, successivt upprättas ett läroverk för vuxna med den organisation

departementschefen förordat; skolande som förutsättning för läroverkets

upprättande gälla, att vederbörande kommun åtager sig de villkor i

fråga om tillhandahållande för läroverket av lokaler m. in., som Kungl.

Maj:t kan komma att föreskriva.

Enligt de av Kungl. Maj:t fastställda allmänna riktlinjerna för det svenska

skolväsendets utveckling skall från tidpunkt, som senare bestämmes,

bland annat »försöksvis anordnas ett eller flera gymnasier för vuxna».

Till förverkligande av detta beslut har skolöverstyrelsen på Kungl. Maj:ts

uppdrag verkställt utredning i ämnet och därefter den 14 januari 1952 till

Kungl. Maj:t överlämnat ett förslag till inrättande av ett läroverk för

vuxna omfattande såväl gymnasium som realskola. Därjämte har studielånenämnden

avgivit förslag beträffande studiehjälp för personer i mogen

ålder, vilka som elever vid kompletteringsgymnasium eller eljest förbereder

sig för högre studier.

Departementschefen anför följande angående skälen för inrättande av

ett läroverk för vuxna.

Som redan 1946 års skolkommission påpekat, erbjudes endast ett fåtal

lämpliga möjligheter till gymnasial utbildning för vuxna i vårt land. Detta

innebär, att såväl »senväckta begåvningar» som de som av andra anledningar

först vid mogen ålder kan ägna sig åt högre teoretiska studier

ofta anser sig tvingade att avstå från en sådan utbildning. Såväl av sociala

rättviseskäl som ur den synpunkten, att samhället bör taga tillvara de

begåvningar, som vill ägna sig åt högre studier, inte minst med tanke på

rekryteringen av lärare för enhetsskolan, är det otvivelaktigt av intresse

för det allmänna att underlätta dessa kategoriers strävanden att vidareutbilda

sig genom att ställa för ändamålet lämplig undervisning till deras

förfogande.

Jag delar emellertid helt skolöverstyrelsens mening, att en reform på

detta område inte blott bör omfatta inrättande av ett gymnasium för vuxna

utan även en realskola. Ofta, i all synnerhet för glesbebyggelsens ungdomar,

är vägen fram till realexamen eller till inhämtande av eljest erforderliga

förkunskaper för gymnasiestudier minst lika svår som den fortsatta

vägen fram till studentexamen. Anslutningen till korrespondensinstitutens

undervisning och uttalanden från många av dessas elever visar visserligen,

att åtskilliga redan nu genom trägna självstudier kan nå både real- och

studentexamen. Enbart korrespondensstudier utgör emellertid för många

ett så stort företag, att de hellre avstår från vidareutbildning än anlitar

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

3

den vägen. Men även för de kategorier, som redan nu läser in real- eller

studentkurser per korrespondens, skulle ett inrättande av såväl realskola

som gymnasium för vuxna betyda en avsevärd lättnad och en säkrare

studieväg.

Beträffande undervisningens anordning ansluter sig departementschefen

till förslag av skolöverstyrelsen om en kombination av muntlig undervisning

och korrespondensundervisning samt anför därvid följande.

De personer, läroverket är avsett för, kan beräknas självmant söka sig

dit. Det kan därför förutsättas, att deras studieintresse och mognad är av

den art, att de bör kunna lämnas tämligen fria. händer vid inläsningen av

de olika ämnena. En stor del av läroverkets elever kommer dessutom sannolikt

att utgöras av personer, som antingen redan är familjeförsörjare

eller i varje fall självförsörjande, varför ett längre avbrott i deras förvärvsarbete

skulle åstadkomma stora ekonomiska och personliga uppoffringar.

Det förefaller mig därför naturligt att utnyttja de fördelar korrespondensundervisningen

har. Samtidigt är det emellertid av vikt, att eleverna får

tillfälle att erhålla en muntlig undervisning, som på ett systematiskt sätt

binder ihop det genom korrespondensstudierna inlärda kunskapsstoffet.

Det är också betydelsefullt för eleverna att därunder erhålla praktiska anvisningar

för korrespondensstudiernas rationella bedrivande.

För gymnasiets vidkommande har skolöverstyrelsen tänkt sig en

studietid av tre år, vilket skulle möjliggöras genom koncentrationsläsning

av respektive ämnen (med några få undantag). Den muntliga undervisningen

skulle utgöras av sex femveckorskurser, vilket skulle innebära, att en

elev, som på normal tid når fram till studentexamen, endast behöver avbryta

sitt yrkesarbete för två femveckorsperioder under första läsåret, en

under andra, två under tredje samt slutligen en period följande höst. Under

flertalet muntliga kurser slutläses ett eller ett par ämnen. Mellan de muntliga

kurserna idkar eleven korrespondensstudier.

Som inträdesvillkor till gymnasiet föreslås skola gälla antingen realexamen,

normalskolekompetens (med vederbörliga kompletteringar), avgångsbetyg

från L I4, R I4 eller högre avdelning vid högre allmänt läroverk eller

efter inträdesprövning ådagalagda motsvarande kunskaper i läroämnena.

Då gymnasiet är avsett för vuxna anses en undre åldersgräns böra sättas,

t. ex. 20 år. Dock bör yngre elever kunna mottagas, om de har stadigvarande

förvärvsarbete eller av annan orsak, t. ex. geografiska förhållanden, icke

kan erhålla gymnasieutbildning i hemtrakten. För realskolans normalelever

beräknas en studietid av 3 3/4 år. I studietiden ingår 7 muntliga

kurser, varav en introduktionskurs om två månader, en femveckors- och

fyra fyraveckorskurser samt en avslutningkurs om 3 månader med mellanliggande

perioder av korrespondensundervisning. Till den första muntliga

kursen beräknas i regel elever med endast folkskolekunskaper som grund.

Elever, som börjar i högre stadier än introduktionskursen bör, anser skol
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 151.

överstyrelsen, prövas i samtliga stadiets ämnen. Som undre åldersgräns för

tillträde till realskolan föreslås 16 år.

Departementschefen anser studiegången vid läroverket böra bli i huvudsak

den som överstyrelsen föreslagit. Han biträder vidare ett förslag av

överstyrelsen, att eleverna vid läroverket för vuxna icke skall belastas

med terminsavgifter. Beträffande studiehjälpen förordar departementschefen

i enlighet med förslag av studielånenämnden, att eleverna skola ges

möjlighet att erhålla studielån och behovsprövade stipendier enligt de grunder

för studiehjälp, som godkänts av 1952 års riksdag. De behovsprövade

stipendierna anses böra maximeras till 800 kronor per läsår, fördelade på

högst 400 kronor per termin.

I fråga om läroverkets personalorganisation, förläggningsort, lokalfråga

in. m. anför departementschefen följande.

Jag föreslår, att vid läroverket inrättas en rektorstjänst i lönegraden

Cb 14, avlöningsgrupp II. Tjänsten torde böra tillsättas från och med

den 1 januari 1954. Därigenom synes rektor få erforderlig tid till det förberedelsearbete,

som måste utföras för att läroverket skall vara redo att

ta emot eleverna höstterminen samma år.

I fråga om personal i övrigt har skolöverstyrelsen föreslagit en tjänst

som studiekonsulent, två lärartjänster och en heltidstjänst som kanslibiträde.

I likhet med överstyrelsen anser jag det nödvändigt, att två fasta lärartjänster

inrättas redan från och med läroverkets start. Av dessa bör en avses för

moderna språk och en för matematik, fysik och kemi. Även om lärarna under

första läsåret inte kan beredas full sysselsättning i den egentliga undervisningen,

torde deras arbetsbörda ändå bli krävande. Tillsammans med rektor

måste de nämligen svara för den första planläggningen av undervisningen

och följa dess utveckling samt själva göra sig förtrogna med uppläggningen

av de korrespondenskurser eleverna använder. Man kan också förutsätta,

att de kommer att få anlitas för viss studierådgivning samt för andra på

förhand mera svårbestämbara uppgifter. Undervisningens karaktär av försöksundervisning

måste vidare beaktas. Jag föreslår, att lärartjänsterna inrättas

från och med den 1 juli 1954. De torde tills vidare böra inrättas

som e. o. lektorstjänster i lönegraden Ce 31 eller Ce 33. Såväl rektor som

lärare bör om möjligt ha förtrogenhet med korrespondensundervisning.

Någon tjänst som studiekonsulent anser jag däremot inte för närvarande

böra inrättas. De rent praktiska råd, som eleverna kan behöva i samband

med de muntliga kurserna, bör kunna lämnas av rektor och lärare. Man

torde också kunna räkna med att korrespondensinstituten, liksom hittills,

kommer att lämna en stor del av den rådgivning, som är nödvändig. För

att rektor skall få erforderlig biträdeshjälp föreslår jag, att en e. o. tjänst

som kanslibiträde inrättas från och med den 1 april 1954.

I förberedelsearbetet för läroverket måste också reklamen för dess verksamhet

inräknas. Jag räknar därför med att en viss annonsering måste

genomföras på ett tidigt stadium, så att skolans verksamhet blir känd.

Skolöverstyrelsen har föreslagit Stockholm som förläggningsort för läroverket.

Enligt min mening är det emellertid att föredraga, om läroverket

kan placeras å annan ort, under förutsättning att tillräckligt gynnsamma

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

5

förhållanden för läroverket erbjuder sig där. Det torde emellertid få ankomma

på Kungl. Maj:t att efter närmare utredning bestämma förläggningsort

för läroverket.

Vad angår läroverkets lokalfråga torde jag få erinra om att det vid upprättandet

av allmänna läroverk regelmässigt som villkor för upprättandet

brukat föreskrivas, att vederbörande kommun åtager sig vissa förpliktelser

i fråga om lokaler m. m. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i detta

fall besluta om och i vad mån dylika villkor bör föreskrivas.

Kostnaderna för läroverket för vuxna beräknar jag för nästa budgetår

till omkring 36 000 kronor och för första läsåret (1954/55), med den organisation

jag i det föregående tillstyrkt, till 155 000 kronor. Fullt utbyggt

med tre gymnasielinjer om 18 varandra avlösande avdelningar för muntlig

undervisning samt 7 huvudsakligen varandra avlösande realskoleavdelningar

och 11 korrespondensperioder torde läroverket kunna beräknas kosta

300 000 kronor per år. I dessa belopp ingår såväl avlöningskostnader som

omkostnader men ej kostnaderna för stipendier till de studerande. Medel

till avlöningar och till omkostnader torde böra anvisas under de allmänna

läroverkens avlönings- respektive omkostnadsanslag. Jag återkommer härtill

i det följande. Utgifterna för stipendier torde böra bestridas från samma

anslag som studiebidrag och stipendier åt elever vid andra allmänna läroverk.

Utskottet finner i likhet med departementschefen, att det ur skilda synpunkter

är ett intresse för det allmänna att underlätta strävandena till

vidareutbildning för de kategorier, som av olika anledningar först vid mogen

ålder kunna ägna sig åt högre teoretiska studier. Utskottet tillstyrker

därför, att det som en försöksanordning föreslagna läroverket för vuxna

kommer till stånd. Vad angår läroverkets förläggningsort är utskottet ense

med departementschefen om att det är att föredraga om läroverket kan

placeras å annan ort än Stockholm. Utskottet hemställer,

att riksdagen må besluta, att från och med budgetåret

1953/54 skall å ort, som Kungl. Maj:t bestämmer, successivt

upprättas ett läroverk för vuxna med den organisation

departementschefen förordat; skolande som förutsättning

för läroverkets upprättande gälla, att vederbörande

kommun åtager sig de villkor i fråga om tillhandahållande

för läroverket av lokaler m. m., som Kungl. Maj:t

kan komma att föreskriva.

2:o) Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen. Kungl.

Maj:t har (s. 16—24 och 55) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att samrealskolorna i Hedemora, Karlskoga, Lycksele,

Malmberget, Trelleborg och Varberg från och med budgetåret 1953/54 eller

den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre

allmänna läroverk, läroverken i Hedemora, Karlskoga, Trelleborg och Var
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 151.

berg med treårigt latin- och realgymnasium samt läroverken i Lycksele

och Malmberget med treårigt realgymnasium, skolande ombildningen tillgå

sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan

ytterligare en ring per år, tills dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat;

allt under villkor att vederbörande kommuner åtager sig att tillhandahålla

för respektive högre allmänna läroverk erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal;

dels ock besluta, att samrealskolan i Solna från och med budgetåret 1953/

54 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till

högre allmänt läroverk med fyraårigt gymnasium, bestående av en latinoch

en reallinje samt en allmän linje, skolande ombildningen tillgå sålunda,

att första ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan ytterligare

en ring per år av varje linje, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat;

allt under villkor att Solna kommun åtager sig att tillhandahålla

för det högre allmänna läroverket erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Holmqvist och Svensson (I: 388) och den andra inom andra kammaren

av herr Adamsson m. fl. (II: 484), i vilka hemställts, att riksdagen

ville besluta, att Johannes samrealskola i Malmö från och med budgetåret

1953/54 skall genom successiv överföring av gymnasielinjer från högre allmänna

läroverket för gossar i Malmö ombildas till högre allmänt läroverk

med treårigt realgymnasium och fyraårigt allmänt gymnasium, skolande

ombildningen tillgå sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart

upprättas och sedan ytterligare en ring per år, till dess gymnasiet är i

sin helhet färdigbildat; allt under villkor att Malmö stad åtager sig att

tillhandahålla för det nya läroverket erforderliga undervisningslokaler jämte

inredning och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande kontant

ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bergvall m. fl. (I: 432) och den andra inom andra kammaren av

herr Dahlén m. fl. (II: 547), i vilka hemställts, att riksdagen för sin del

måtte besluta upprättande av statliga gymnasier i anslutning till samrealskolorna

i Blackeberg och Gubbängen från och med läsåret 1953/54 i enlighet

med framställning av Stockholms stadsfullmäktige.

Beträffande den närmare motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena

hänvisas till motionerna II: 484 och I: 432.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslår skolöverstyrelsen

successivt förstatligande av de med statliga samrealskolor förenade kom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

7

munala gymnasierna i Hedemora, Karlskoga, Malmberget,

Solna, Trelleborg och V a r b e r g. Dessa gymnasier är alla treåriga

utom gymnasiet i Solna, som har en fyraårig latinlinje samt en tre- och en

fyraårig reallinje. I särskild skrivelse föreslår överstyrelsen, att denna organisation

bibehålies vid förstatligandet endast med det undantaget, att vid

Solnaläroverket den treåriga reallinjen utbytes mot en fyraårig allmän

linje. Förstatligandet föreslås skola påbörjas budgetåret 1953/54 eller vid

senare tidpunkt, som bestämmes av Kungl. Maj:t, och genomföras successivt,

så att första året endast första ringen av varje gymnasielinje övertages

av staten.

Vid skolornas ombildning till högre allmänna läroverk föreslås rektorstjänsterna

i Hedemora, Malmberget, Karlskoga och Varberg placerade i

avlöningsgrupp II, lönegrad Cb 14, tjänsten i Trelleborg i avlöningsgrupp

III, lönegrad Cb 14, och tjänsten i Solna i avlöningsgrupp IV, lönegrad

Cb 14. Vid vart och ett av läroverken i Hedemora, Karlskoga, Solna, Trelleborg

och Varberg föreslås vidare inrättande av två lektorstjänster och vid

läroverket i Malmberget en lektorstjänst.

Utöver nu angivna framställning om förstatligande av kommunala gymnasier

föreligger framställningar från vederbörajide lokala myndigheter om

utbyggande av samrealskolorna i Blackeberg och Gubbängen i

Stockholm samt samrealskolan i Lycksele med statliga gymnasier.

Skolöverstyrelsen har beträffande framställningen om gymnasier i Blackeberg

och Gubbängen förklarat sig sakna anledning att frångå den principiella

uppfattning i frågan om upprättande av nya statliga gymnasier,

varåt överstyrelsen tidigare givit uttryck, nämligen att ett kommunalt stadium

normalt bör föregå upprättandet av ett statligt gymnasium. Överstyrelsen

avstyrker därför denna framställning.

Ifråga om det föreslagna gymnasiet i Lycksele har från stadens sida hävdats,

att intet län är i större behov av ytterligare ett gymnasium än Västerbottens,

att Lycksele är lämpligast som förläggningsort för detta, att

tanken på ett kommunalt gymnasium i Lycksele av olika skäl ej är realiserbar

samt att därför enda möjligheten att få ett gymnasium i Lycksele

är, att ett statligt sådant direkt inrättas. Vidare har uttalats, att svårigheterna

med lärarrekryteringen ingalunda är särskilt framträdande i Lycksele.

Tvärtom anses läget vid läroverket i Lycksele relativt gynnsamt. Sålunda

har, framhålles det, all undervisning i de eljest av lärarbristen hårdast

drabbade ämnena matematik, fysik, kemi och biologi kunnat uppehållas av

ordinarie lärare.

Skolöverstyrelsen erinrar i avgivet yttrande om att överstyrelsen förra

året uttalade, att starka skäl talade för upprättande av ett gymnasium för

Västerbottens lappmark med placering i Lycksele. Överstyrelsen anser sig

nu — därest icke ett kommunalt gymnasium kan komma till stånd —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 151.

med hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna kunna förorda

inrättande av ett statligt gymnasium i staden, dock endast om sådana åtgärder

vidtages, att förutsättningar skapas för en tillfredsställande rekrytering

av lärare för gymnasieundervisningen. Överstyrelsen avser därmed,

bland annat, att licentiat, som genomgått praktisk lärarkurs, vid förordnande

som extra ordinarie lektor bör placeras i lönegrad Ce 33.

Det av överstyrelsen tillstyrkta nya statliga gymnasiet i Lycksele föreslås

organiserat som treårigt realgymnasium. Den nuvarande rektorstjänsten

vid samrealskolan, vilken skall vara placerad i lönegrad Cb 10 eller Cb 8,

föreslås uppflyttad till Cb 14. Därjämte föreslås inrättande av en ny lektorst

jänst.

Departementschefen erinrar om att han i propositionen nr 140 till förra

årets riksdag anmälde ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag om fortsatt

utbyggande av läroverksorganisationen med nya statliga gymnasier. Därvid

uttalade han, att det vore önskvärt, att det statliga gymnasieväsendet

kompletterades med ett kommunalt. I fråga om gången vid upprättandet

av nya statliga gymnasier anförde han vidare, att ett kommunalt stadium

utom i undantagsfall borde föregå upprättandet av ett statligt gymnasium.

Någon erinran framställdes icke från riksdagens sida mot den angivna

principen för den statliga gymnasieorganisationens utbyggnad.

Vidare anför departementschefen följande.

Vid min granskning av förhållandena beträffande de sex kommunala

gymnasier, som av överstyrelsen föreslagits till förstatligande, har jag kommit

till den uppfattningen, att samtliga bör medtagas i en andra etapp

av förstatligandet. Jag tillstyrker därför, att de kommunala gymnasierna

i Hedemora, Karlskoga, Malmberget, Solna, Trelleborg och Varberg övertages

av staten. Jag biträder även överstyrelsens förslag om de nya statliga

gymnasiernas organisation.

Tillräckliga skäl föreligger enligt min mening icke för att beträffande

samrealskolorna i Blackeberg och Gubbängen frångå den principiella ståndpunkt,

som intagits i fråga om den normala gången för ett fortsatt utbyggande

av den statliga gymnasieorganisationen. Jag anser mig därför icke

böra biträda den av stadsfullmäktige i Stockholm gjorda framställningen om

ombildning av nämnda realskolor till högre allmänna läroverk.

Vad slutligen angår frågan om inrättande av ett gymnasium i Lycksele

vill jag till en början erinra om att statsutskottet vid behandlingen av

denna fråga förra året anslöt sig till den uppfattning, som uttalats i propositionen,

nämligen att beträffande Lycksele skäl föreligger för ett undantag

från den uppställda huvudregeln, att ett kommunalt stadium bör föregå

upprättandet av ett nytt statligt gymnasium. Dessa skäl föreligger alltjämt.

Behovet av ett gymnasium i Västerbottens lappmark torde vara

obestridligt, eftersom det befintliga lärjungeunderlaget kan anses tillräckligt

och även andra omständigheter, som bör beaktas i detta sammanhang,

såsom närheten till andra gymnasier och platstillgången i dessa samt gymnasiernas

geografiska fördelning i landet, talar för att ett sådant gymna
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

9

sium kommer till stånd. Någon ekonomisk möjlighet att tillgodose behovet

genom upprättandet av ett kommunalt gymnasium torde dock ej finnas.

Det skäl, som förra året gjorde, att gynmasiefrågan i Lycksele ansågs böra

vila ytterligare någon tid, var lärarbristen. Skolöverstyrelsen har nu vid

sitt tillstyrkande av ett nytt statligt gymnasium bland annat knutit vissa

synpunkter på lönegradsplaceringen av e. o. lektorstjiinst, som inrättas i

utbyte mot ordinarie lektorstjänst. Vad överstyrelsen därvid förordat är

jag icke beredd att biträda. Jag anser mig likväl böra tillstyrka, att samrealskolan

i Lycksele från och med budgetåret 1953/54 eller den senare

tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, på sätt överstyrelsen föreslagit ombildas

till högre allmänt läroverk med treårigt realgymnasium.

Till stöd för det i motionerna I: 388 och II: 484 gjorda yrkandet framhålles,

att en utbyggnad av Johannes samrealskola till högre allmänt läroverk

skulle öka möjligheten att vid gymnasierna i Malmö mottaga alla dem,

som nästa läsår borde erhålla gymnasieplats, och dessutom erbjuda vissa

andra fördelar.

I motionerna 1:432 och II: 547 framhålles det stora behovet av en utvidgning

av Stockholms gymnasieorganisation samt uttalas, att den normala

gången härvidlag närmast torde vara det omedelbara upprättandet av

statliga gymnasier, utan att ett kommunalt gymnasium föregår detta upprättande.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag angående

ombildning av vissa samrealskolor till högre allmänna läroverk genom

förstatligande av de med dessa skolor förenade kommunala gymnasierna.

I motionerna I: 388 och II: 484 samt I: 432 och II: 547 har föreslagits inrättande

av nya statliga gymnasier i Malmö och Stockholm. Utskottet har

emellertid icke funnit tillräckliga skäl föreligga att i dessa fall, som i motionerna

förutsatts, frånträda den principiella ståndpunkt, som intagits i

fråga om den normala gången för ett fortsatt utbyggande av den statliga

gymnasieorganisationen, nämligen att ett kommunalt stadium normalt bör

föregå upprättandet av ett statligt gymnasium. Utskottet ställer sig därför

avvisande till nämnda motionsvis gjorda yrkanden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 388 och II: 484 icke må av riksdagen

bifallas;

II. att motionerna I: 432 och II: 547 icke må av riksdagen

bifallas;

in. att riksdagen må

a) besluta, att samrealskolorna i Iledemora, Karlskoga,

Lycksele, Malmberget, Trelleborg och Varberg från och

med budgetåret 1953/54 eller den senare tidpunkt, Kungl.

Maj:t bestämmer, skall ombildas till högre allmänna läroverk,

läroverken i Iledemora, Karlskoga, Trelleborg och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 151.

Varberg med treårigt latin- och realgymnasium samt läroverken

i Lycksele och Malmberget med treårigt realgymnasium,

skolande ombildningen tillgå sålunda, att första

ringen vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan

ytterligare en ring per år, till dess gymnasiet är i sin helhet

färdigbildat; allt under villkor att vederbörande kommuner

åtager sig att tillhandahålla för respektive högre allmänna

läroverk erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostad åt erforderlig

vaktmästarpersonal;

b) besluta, att samrealskolan i Solna från och med budgetåret

1953/54 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t

bestämmer, skall ombildas till högre allmänt läroverk med

fyraårigt gymnasium, bestående av en latin- och en reallinje

samt en allmän linje, skolande ombildningen tillgå

sålunda, att första ringen vid ombildningen omedelbart

upprättas och sedan ytterligare en ring per år av varje

linje, till dess gymnasiet är i sin helhet färdigbildat; allt

under villkor att Solna kommun åtager sig att tillhandahålla

för det högre allmänna läroverket erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning, bostad

åt rektor eller motsvarande kontant ersättning samt

bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal.

3:o) Inrättande av en 4-årig realskolelinje vid samrealskolan i

Strömstad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (s. 24, 25 och 55) hemställer

utskottet,

att riksdagen må besluta, att vid samrealskolan i Strömstad

skall från och med budgetåret 1954/55 eller den senare

tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, successivt inrättas en

fyraårig realskollinje i stället för den ena parallellinjen av

den femåriga realskolan under villkor, att Strömstads kommun

åtager sig att tillhandahålla för den ombildade samrealskolan

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning, bostad åt rektor eller motsvarande

kontant ersättning samt bostad åt erforderlig vaktmästarpersonal.

4:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (s. 25—56)

föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och

med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar i personalförteckningen för

de allmänna läroverken, vilka föranledas av vad departementschefen förordat,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

11

dels bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande,

skolöverstyrelsen att — utan hinder av fastställd personalförteckning —

tills vidare under budgetåret 1953/54, då för realskolestadiet avsedd ordinarie

ämneslärartjänst vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta, huruvida

tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjiinst eller ämneslärarinnetjänst,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de allmänna

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54,

dels ock till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 109 800 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Ohlon och Sunne (I: 395) och den andra inom andra kammaren av

herr Nestrup (II: 502), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

läroverksadjunkter vid läroverk med s. k. egentlig lärarkurs, inom ramen

för antalet tjänster i lönegrad Ca 29, skall placeras i Ca 29;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Arrhén (1:431) och den andra inom andra kammaren av herr Braconier

(II: 546), i vilka hemställts, att riksdagen måtte verkställa en uppräkning

av den i avlöningsstaten för de allmänna läroverken uppförda delposten

arvoden till bibliotekarier så att i vart fall lärarutredningens intentioner

beträffande arvoderingen realiseras;

dels ock det i det föregående angivna avsnittet av riksdagens revisorers

berättelse.

Beträffande den närmare motiveringen till de motions vis gjorda yrkandena

hänvisas, i den mån densamma icke framgår av det följande, till motionerna

I: 395 och I: 431.

Kungl. Maj:ts förslag innefattar i huvudsak följande:

1) uppflyttning i högre lönegrad av rektorstjänsterna vid de sju samrealskolor,

som föreslås ombildade till högre allmänna läroverk (fem tjänster

till lönegrad Cb 14, avlöningsgrupp II, en tjänst till lönegrad Cb 14, avlöningsgrupp

III, och en tjänst till lönegrad Cb 14, avlöningsgrupp IV);

2) uppflyttning av 19 övningslärartjänster vid nyssnämnda läroverk

från lönegraden Ca 21 till Ca 23;

3) inrättande av följande antal nya ordinarie lärartjänster, nämligen en

rektorstjänst i Cb 14, avlöningsgrupp II, vid läroverket för vuxna samt 32

lektorstjänster i Ca 33 eller 31, 150 adjunktstjänster i Ca 29, 50 adjunktstjänster

i Ca 27 och 24 övningslärartjänster;

4) höjning av arvodena åt skolbibliotekarierna vid de allmänna läroverken

samt folk- och småskoleseminarierna;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 151.

5) ändrade grunder för bestridande av kostnaderna för arbetshjälp på

rektorsexpeditionerna vid de allmänna läroverken samt folk- och småskoleseminarierna;
6)

höjning av vissa arvoden bl. a. till föreståndare för förberedande lärarkurs;
7)

ökning av den icke-ordinarie lärarpersonalen;

8) ökad medelsanvisning till undervisning i övningsämnen.

Därjämte har i detta sammanhang berörts frågan om fortsatt tillämpning

av vissa besparingsföreskrifter.

Förslaget om en reglering av bibliotekariearvodena grundar sig på ett av

1950 års lärarutredning i ämnet framlagt förslag.

Utredningen förutsätter, att ersättningen till skolbibliotekarierna vid de

allmänna läroverken i fortsättningen liksom hittills kommer att utgå som

arvode och ej i form av nedsättning i undervisningsskyldigheten. Arvodet

anses på samnla sätt som nu är fallet böra utgå med belopp, som till storleken

i huvudsak är beroende av antalet elever i skolan. Enligt de nuvarande

bestämmelserna är läroverken indelade i tre storleksgrupper —

skolor med mer än 600, med mellan 400 och 600 och med mindre än 400

elever. Med hänsyn till den betydande förskjutning i skolornas storlek, som

inträtt, sedan denna gruppindelning gjordes, föreslår utredningen en ny

gruppindelning.

Vid sin bedömning av arvodesbeloppens storlek har utredningen utgått

från den uppfattningen, att bibliotekariens arbete vid de största läroverken

kan jämställas med 4 ä 5 veckotimmars undervisning. Med hänsyn härtill

föreslås ett högsta arvode av 2 100 kronor. Övriga arvodesbelopp har beräknats

i relation härtill och med iakttagande av att skillnaden i arvodesbeloppen

mellan jämnstora läroverk med eller utan gymnasium i någon

mån minskats i förhållande till vad som nu gäller. Utredningens förslag

framgår av följande sammanställning.

Arvode i kronor vid

högre allm. , , ,

i realskola

läroverk

Grupp 1 ............................ 2 100 1 800

» 2 1 800 1 500

» 3 1 500 1 200

» 4 ............................ 1 200 900

» 5 ............................ 900 600

Läroverk med praktisk lärarkurs anses oavsett lärjungeantalet böra hänföras

till grupp 1. Det förutsättes vidare, att skolöverstyrelsen skall äga

jämka arvodesbeloppen uppåt och nedåt, då sådant på grund av särskilda

förhållanden befinnes nödigt och lämpligt. För att underlätta jämkningar

anses överstyrelsen böra disponera ett belopp motsvarande omkring 3 procent

av den schematiskt beräknade sammanlagda anslagssumman.

Utredningens förslag avser jämväl bibliotekariearvodena vid folk- och

småskoleseminarier. Beträffande dessa läroanstalter föreslås, att arvodessystemets

huvuddrag bestämmes i viss anslutning till det för de allmänna

läroverken förordade, på sätt följande tabell närmare utvisar:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

13

Grupp

nr

Antal avdelningar av seminarieklasserna

Arvode

i kronor

folkskole-

seminarium

småskole-

serainarium

i

Minst 8 avdelningar.......

2 400

2100

2

6 å 7 avdelningar.........

2100

1800

3

4 å 5 avdelningar.........

1 800

1500

4

Mindre än 4 avdelningar.......

1 500

1200

Anm. Seminarier med praktisk lärarkurs för ämneslärare hänföres oavsett antalet avdelningar

till högsta gruppen.

Även i fråga om seminarierna föreslås skolöverstyrelsen få rätt att jämka

de angivna beloppen. För detta ändamål föreslås liksom vid läroverken ett

treprocentstillägg.

Skolöverstyrelsen finner det av lärarutredningen föreslagna arvodessystemet

lämpligt men anser, att de angivna arvodesbeloppen bör räknas upp

med hänsyn till den ändring i löneläget, som skett sedan 1951.

Statskontoret anser sig icke kunna tillstyrka annan ändring än att de

nuvarande arvodesgrupperna vid de allmänna läroverken ökas med en

grupp avsedd för de största skolorna och med ett arvodesbelopp av 1 512

kronor vid högre allmänt läroverk och 1 080 kronor vid realskola.

Departementschefen, som funnit goda skäl tala för en revidering av de

nuvarande grunderna för arvode åt skolbibliotekarierna, har anfört bl. a.

följande.

Det förslag, lärarutredningen framlagt, anser jag vara väl uppbyggt. De

av utredningen föreslagna arvodesbeloppen anser jag mig kunna acceptera.

Jag tillstyrker, att utredningens förslag beträffande de allmänna läroverkens

bibliotekarier lägges till grund för beräkningen av medelsbehovet under

delposten till arvoden åt bibliotekarier. Med hänsyn härtill torde denna

post böra uppföras med ett förslagsvis betecknat belopp av 249 000 kronor.

Vad angår bibliotekariearvodena vid folk- och småskoleseminarierna,

vilka jämväl behandlats av lärarutredningen, torde jag få erinra om att

i årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, under punkterna

210 och 214 uttalats, att respektive delposter till dylika arvoden borde få

överskridas med erforderliga belopp, därest i annat sammanhang beslut

fattades om en reglering av nämnda arvoden. Under hänvisning härtill vill

jag framhålla, att jag anser mig kunna ge min anslutning jämväl till lärarutredningens

förslag i fråga om seminariebibliotekariernas arvoden. Detta

förslag torde därför få läggas till grund för ett beslut om överskridande

av vederbörliga delposter.

I motionerna I: 431 och II: 546 anföres, att omfattningen av bibliotekariernas

arbete enligt en verkställd undersökning är större än vad lärarutredningen

räknat med, samt uttalas, att de av utredningen föreslagna arvodesbeloppen

i varje fall bör räknas upp med hänsyn till den förskjutning i

lönenivån, som inträtt sedan utredningens förslag framlades.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 151.

T fråga om biträdesorganisationen å rektorsexpeditionerna har utredning

år 1947 verkställts av särskilda sakkunniga — benämnda organisationssakkunniga

— samt av 1950 års lärarutredning.

Departementschefen anför i denna fråga till en början följande.

Bristen på lämplig biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna har uppenbarligen

länge varit besvärande och under de senaste åren otvivelaktigt blivit

än mer kännbar till följd av olika förhållanden såsom lärjungeantalets

starka ökning och tillkomsten av nya arbetsuppgifter icke minst av socialvårdsnatur.

I ett sådant läge gör sig givetvis de inom all förvaltning ständigt

aktuella kraven på rationalisering och förenkling av förvaltningsförfarandet

gällande med särskild styrka. Man torde kunna förutsätta, att

såväl rektorerna ute i skolorna som de centrala skolmyndigheterna haft

och framgent kommer att ha sin uppmärksamhet riktad på de möjligheter,

som kan förefinnas till dylik rationalisering och förenkling. De båda sakkunnigutredningar,

som behandlat förevarande problem, har emellertid —

och säkerligen med all rätt — påpekat, att en rationalisering icke löser

problemet. Den minskning i arbetsmängden, som kan åstadkommas, är

relativt ringa. Vad som behövs är bättre tillgång till arbetskraft med utbildning

och kompetens avpassad efter de olika arbetsuppgifterna. Härför

krävs ökade medel. Jag förordar, att åtgärder nu i enlighet med den i höstas

träffade förhandlingsuppgörelsen vidtages för ordnande av biträdesorganisationen

på rektorsexpeditionerna. Vid framläggande i det följande av förslag

till sådana åtgärder anser jag mig böra utgå från att i stort sett samma

arbetsuppgifter som nu åtminstone tills vidare kommer att påvila rektorsexpeditionerna.

Vad först angår de allmänna läroverken är jag enig med

organisationssakkunniga om att för varje läroverk bör fastställas en kostnadsram,

inom vilken utgifterna för biträdeshjälp av olika slag normalt

skall rymmas. Alla dessa utgifter bör bestridas ur läroverkens avlöningsanslag

och den rätt som nu finnes att utnyttja ljus- och vedkassorna för

expeditionsgöromål bör därför upphöra. Därigenom vinnes, att överblicken

över medelsbehovet blir bättre, och möjligt är också, att man i vissa fall

kan vinna en sådan avlastning av nämnda kassor, att terminsavgiften kan

sänkas.

Med utgångspunkt i organisationssakkunnigas och lärarutredningens förslag

samt med beaktande av behovet av vissa jämkningar föreslår departementschefen

vidare vissa grunder för beräkningen av anslagsbeloppen för

skolor av olika storlek.

De belopp, som enligt dessa grunder kan komma att utgå, varierar mellan

omkring 1 000 kronor vid de helt små realskolorna och 12 000 å 16 000

kronor — i enstaka fall något mer — vid de största högre allmänna läroverken

(med 800 a 1 000 elever).

Departementschefen anför vidare följande.

Organisationssakkunniga har tänkt sig, att på rektorsexpeditionerna i

princip skall få förekomma dels arvodesbefattningar för sekreterare och

kamrerare, dels extra ordinarie tjänster som kontorsbiträde, kanslibiträde

eller kansliskrivare, dels ock tillfälligt anlitad arbetshjälp. För egen del

vill jag framhålla, att ett inrättande av extra ordinarie tjänster på rektorsexpeditionerna

säkerligen kommer att betydligt underlätta för rektorerna

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 151.

att erhålla och i skolan behålla duglig biträdespersonal. Jag vill också betona,

att det synes mig mycket angeläget, att man icke genom alltför snäva

bestämmelser äventyrar möjligheterna att få bästa utbyte av de medel,

som anvisas. Förhållandena och behoven växlar betydligt från skola till

skola. I det ena fallet kan det vara lämpligt att anställa både sekreterare

och kamrerare och därutöver endast anlita mindre kvalificerad biträdespersonal,

exempelvis ett deltidsanställt kontorsbiträde. I det andra kan

det vara bättre att i stället för både kamrerare och kontorsbiträde anställa

ett heltidstjänstgörande biträde i högre lönegrad. I detta biträdes arbetsuppgifter

kan då även komma att ingå en del av de göromål, som brukat

handhavas av sekreteraren. Med hänsyn till vad jag nu anfört synes vid

rektorsexpeditionerna i princip böra få inrättas extra ordinarie tjänster

med hel- eller deltidstjänstgöring förutom för kontorsbiträden i den reglerade

befordringsgången även för kanslibiträden, kontorister och kansliskrivare.

Jag förutsätter därvid, att vid prövningen i det enskilda fallet

av behovet av en tjänst av visst slag skall följas de normer för lönegradsplaceringen

av bi trädest jänster, som angivits i propositionen 1952:14. I anslutning

till vad organisationssakkunniga och lärarutredningen anfört föreslår

jag vidare, att förefintligheten av en biträdestjänst på en rektorsexpedition

skall anses belasta skolans anslag med ett fixt belopp.

Vad angår de föreslagna arvodesbefattningarna torde enligt min mening

1 första hand komma att föreligga ett behov av sekreterarbefattningar. I

vissa fall torde det emellertid också visa sig lämpligt att anställa kamrerare.

I fråga om arvodessättningen förordar jag en maximering av de arvoden,

som normalt må utgå till lärare för uppdrag som sekreterare eller

kamrerare. Det av organisationssakkunniga föreslagna beloppet 2 000 kronor

torde dock med hänsyn till ändringarna i lönenivån böra höjas till

2 400 kronor. Jag förutsätter, att samma maximibelopp skall gälla om uppdrag

som sekreterare och kamrerare förenas hos en och samma lärare.

Föreliggande förslag angående biträdesorganisationen på rektorsexpeditionerna

vid folk- och sm a skolesemin ariorna ansluter

nära till förslaget angående de allmänna läroverken.

Ett genomförande av de åtgärder, departementschefen förordat i fråga

om biträdesorganisationen kommer att för statsverket medföra vissa kostnadsökningar.

Dessa ökningar beräknas med utgångspunkt i innevarande

ars förhallanden till ungefär 450 000 kronor för de allmänna läroverken

och 91 000 kronor för seminarierna. För nästa budgetår beräknas något

avvikande belopp beroende på ändringar i elevantal och organisation.

För seminariernas del har redan i årets statsverksproposition äskats anslag

till avlöningar. Därvid har förutsatts, att Kungl. Maj:t, därest riksdagen

ej gjorde erinran däremot, i mån av behov skulle få medgiva (iverskridande

av delposterna till arvoden åt sekreterare in. in., därest i annat

sammanhang beslut fattades om en omreglering av dessa arvoden. Den

föreslagna biträdesorganisationen förutsätter, att samtliga kostnader utom

de som avser rörligt tillägg skall utgå ur icke-ordinarieposterna. Dessa poster,

som är betecknade förslagsvis, föreslås därför vid bifall till dessa förslag

få belastas med större belopp än som avsetts vid anslagsavvägningen, medan

delposterna till sekreterararvoden icke skall tagas i anspråk.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 151.

Enligt förhandlingsöverenskommelse, som av 1949 års tjänsteförteckningskommitté

träffats med vederbörliga fackorganisationer, skall antalet adjunktstjänster

i Ca 29 i huvudsak motsvara behovet av ämneslärartjänster

å gymnasiet samt i realskolans två högsta klasser, bortsett från rektorsoch

lektorstjänster samt ämneslärarinnetjänster i Ca 27. I enlighet härmed

har efter beslut av 1952 års riksdag å personalförteckningen för de allmänna

läroverken uppförts 1 400 adjunktstjänster i lönegraden Ca 29 (se propositionen

1952: 241, s. 67* ff.).

Till stöd för det i motionerna 1:395 och II: 502 framförda yrkandet, att

adjunkter vid läroverk med s. k. egentlig lärarkurs, inom ramen för antalet

tjänster i lönegrad Ca 29, skall placeras i Ca 29, anföres bland annat

följande.

I motion nr 536 vid riksdagen år 1952 underströks den risk för lärarrekryteringen

vid läroverk med egentlig lärarkurs (provårsläroverk), som

låge däri, att ej samtliga adjunkter vid läroverk med lärarutbildning placerades

i lönegrad Ca 29.

Den farhåga, som därvid uttalades, har besannats. Provårsläroverk, som

tidigare kunnat väl rekrytera sin lärarpersonal, har nu svårt att hävda sig

i konkurrensen. Stundom har ingen kompetent sökande anmält sig eller

den ende sökanden återtagit sin ansökan. Redan utnämnda välmeriterade

adjunkter vid provårsläroverk, vilka fått åtnöja sig med lönegrad Ca 27, har

hotat med att söka andra befattningar. I all synnerhet gäller detta ämnesgrupper,

där lärarbristen är påfallande stor. För lärarutbildningen är denna

utveckling ödesdiger. Det bör nämligen erinras därom, att merparten av

handledningen vid den praktiska utbildningen av lärare för de högre skolorna

ombesörjes av lärarutbildningsanstalternas adjunkter.

Ett förverkligande av de önskemål rörande pro vårsläroverken, som här

berörts, kräver ej några högre anslag än vad Kungl. Maj:t i proposition 158

äskat. Tillgången på adjunktsbefattningar i lönegrad Ca 29 är så stor, att

samtliga ordinarie adjunkter vid provårsläroverken kan placeras i denna

högre lönegrad utan att andra kategorier lärare nämnvärt eftersättes.

I den av departementschefen för nästa budgetår föreslagna avlöningsstaten

för de allmänna läroverken ingår under rubriken Särskilda uppbördsmedel

en post å 553 400 kronor såsom »Bidrag ur läroverks ljus- och

vedkassor till vaktmästarpersonalens avlöning». I förut angivna avsnitt

(§ 20) av riksdagens revisorers berättelse har revisorerna ifrågasatt sådan

ändring, att nämnda post kommer att utgå ur avlöningsstaten. Av revisorernas

framställning inhämtas följande.

Sedan gammalt finnes vid de allmänna läroverken inrättade s. k. ljusoch

vedkassor. Från sådan kassa skall bestridas bland annat kostnaderna

för avlöning åt vaktmästare, eldare och annan betjäning. Kassans inkomster

utgöres av terminsavgifter och vissa hyresmedel. Terminsavgift utgår med

högst 30 kronor per lärjunge. Där för bestridande av kassans nödvändiga

utgifter skulle ha erfordrats högre terminsavgift än 30 kronor fylles bristen

genom bidrag av statsmedel ur anslaget till Allmänna läroverken: Bidrag

till ljus- och vedkassorna. I samband med en vid 1939 års riksdag

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151. 17

genomförd lönereglering beslöts, att statsverket skulle övertaga kostnaderna

for avlöning åt ordinarie och extra ordinarie vaktmästare vid läroverken,

medan annan vaktmästarpersonal alltjämt skulle avlönas ur ljusoch

vedkassornas medel. Avlöningskostnaderna skulle i förra fallet utgå

från läroverkens avlöningsanslag, som dock skulle beredas ersättning härför

genom omföring av motsvarande belopp från ljus- och vedkassorna. Nämnda

omföring motiverades med att man, innan slutlig ställning tagits till

frågan om terminsavgifterna vid de allmänna läroverken, däribland avgifterna

till ljus- och vedkassorna, icke ville vidtaga någon mera genomgripande

förändring i avgiftssystemet vid de allmänna läroverken. Omföring

skall endast ske beträffande läroverk, som berördes av 1939 års lönereglering.

I små anslagsäskanden för budgetaret 1948/49 föreslog skolöverstyrelsen,

att ljus- och vedkassorna skulle befrias från skyldigheten att till statsverket

erlägga belopp motsvarande vissa vaktmästarlöner. Till motivering anförde

överstyrelsen, att medelsbehovet för ljus- och vedkassorna vid alltfler läroverk

kommit att överstiga 30 kronor per lärjunge och termin. Härmed vore

den punkt nådd, där staten trädde emellan för att hindra en alltför tung

avgiftsbelastning på lärjungarna. På grund härav återginge vanligen det

till statsverket inlevererade beloppet i form av statsbidrag till ljus- och

vedkassorna.

Mot bakgrunden av skolöverstyrelsens uttalande har revisorerna undersökt,

i vilken omfattning läroverk, som har att avlöna vaktmästarpersonal

med medel ur vederbörande ljus- och vedkassa, erhåller statsbidrag till

samma kassa. Denna undersökning har givit vid handen, att de belopp,

som ljus- och vedkassorna vid vissa läroverk har att inleverera till statsverket,

i allmänhet återgår till vederbörande kassor i form av statsbidrag.

Belastningen på dessa kassor är sålunda i förevarande fall som regel endast

av bokföringsmässig karaktär. Redan av denna anledning synes det revisorerna

omotiverat att bibehålla den nuvarande skyldigheten att inleverera

medel. Härtill kommer, att den belastning, som ifrågavarande skyldighet

innebär, endast drabbar vissa skolor. Revisorerna finner det kunna

ifrågasättas huruvida icke ifrågavarande skyldighet bör upphävas, varigenom

även möjlighet skulle yppas för en förenkling av vederbörande rektorers

förvaltningsbestyr.

Rik srä k en sk ap sv er k e t och skolöverstyrelsen har i avgivna yttranden biträtt

den uppfattning, varåt revisorerna givit uttryck.

Utskottet. I motionerna 1:431 och 11:546 har yrkats en ytterligare

uppräkning, utöver den av Kungl. Maj:t föreslagna, av bibliotekariearvodena

vid de allmänna läroverken. Utskottet, som vill framhålla, att Kungl.

Maj ds förslag inrymmer en möjlighet att, om särskilda skäl föranleda

dåitill, i det enskilda fallet avvika från det beräknade normala arvodet,

har icke funnit skäl biträda det motionsvis gjorda yrkandet. Utskottet avstyrker

förty bifall till nämnda motioner.

Utskottet får med anledning av motionerna 1:395 och 11:502 erinra

om Kungl. Maj:ts till 19.>2 ars riksdag avlåtna proposition nr 241 angående

lönegradsplaeeringen för vissa tjänster in. in. Denna proposition blev jiim
2

— Bihang till riksdagens protokoll 1953. (! sand. Nr 151.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 151.

te i ämnet väckta motioner föremål för behandling vid nämnda riksdags

höstsession. I propositionen berördes bl. a. löneställningen för adjunkterna

vid läroverk med egentlig lärarkurs, vilken fråga ingick som ett led i en

av de mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté och vederbörliga fackorganisationer

träffade förhandlingsuppgörelserna. Statsutskottet upptog

ifrågavarande spörsmål till bedömande i sitt utlåtande 1952: 230, varvid

utskottet jämväl tog ställning till ett motionsvis (I: 536) framlagt förslag,

innebärande att riksdagen måtte uttala, att läroverksadjunkter vid läroverk

med egentlig lärarkurs normalt skulle placeras i lönegraden Ca 29.

På anförda skäl (s. 12) avstyrkte utskottet visserligen bifall till nämnda

motion, men gjorde härjämte beträffande preciseringen av vederbörliga

tjänsters lokalisering i sitt utlåtande (s. 10) ett generellt uttalande, att

den av föredragande departementschefen anförda synpunkten, att avvikelser

från lokaliseringen i regel ej borde ske, eftersom denna utgjorde ett led

i förhandlingsöverenskommelsen, givetvis icke borde hindra, att Kungl.

Maj :t eller efter Kungl. Maj:ts bemyndigande vederbörande myndighet

finge inom ramen för det beslutade antalet tjänster göra de omdispositioner,

som kunde anses särskilt påkallade ur effektivitetssynpunkt. Riksdagen

biträdde vad statsutskottet sålunda anfört (riksdagens skrivelse 1952:

438).

Utskottet har ansett sig böra i anledning av de nu föreliggande motionerna

I: 395 och II: 502 fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på de ovannämnda,

av fjolårets riksdag sålunda gjorda uttalandena.

I anledning av vad riksdagens revisorer anfört om bestridande ur läroverkens

ljus- och vedkassor av vissa lönekostnader för ordinarie och extra

ordinarie statlig personal tillstyrker utskottet ett upphävande av föreliggande

skyldighet att från ljus- och vedkassorna till avlöningsanslaget omföra

belopp motsvarande nämnda lönekostnader. Med hänsyn härtill bör

den nuvarande inkomstposten Bidrag ur läroverks ljus- och vedkassor till

vaktmästarpersonalens avlöning å 553 400 kronor utgå ur de allmänna

läroverkens avlöningsstat, och nettoutgiftssumman i samma stat i stället

ökas med belopp motsvarande denna inkomstpost. I samband härmed bör

för erhållande av en jämn anslagssumma den under särskilda uppbördsmedel

upptagna inkomstposten 4 ökas med 400 kronor till 120 400 kronor.

Vad departementschefen anfört och föreslagit har icke i vidare mån .än

som framgår av det nu anförda givit utskottet anledning till erinran eller

särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt riksdagens år 1952 församlade revisorers berättelse,

§ 20, ävensom med avslag å motionerna I: 431 och

II: 546,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

19

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de allmänna läroverken,

vilka föranledas av vad departementschefen anfört;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, skolöverstyrelsen att — utan hinder av

fastställd personalförteckning — tills vidare under budgetåret

1953/54, då för realskolestadiet avsedd ordinarie iimneslärartjänst

vid allmänt läroverk skall tillsättas, besluta,

huruvida tjänsten skall kungöras ledig såsom adjunktstjänst

eller ämneslärarinnetjänst;

c) godkänna följande avlöningsstat för de allmänna läroverken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 51 400 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m.,

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis

.................. 249 000

c) Särskilda arvoden vid läroverk

med lärarkurs, förslagsvis . . 1 100 000

d) Särskilda arvoden vid statens

aftonskola, förslagsvis ..... 12 700

e) Arvode åt biträdande föreståndarinna

.............. 1 200 1 918 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ........................... 19 800 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 37 681 400

Summa kronor 110 800 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Stockholms stad .. 15 000

2. Av kommuner och lärare erlagda

hyror ...................... 274 000

3. Avkastning av donationer från

kronan m. m................. 37 600

4. Av vaktmästare erlagda hyror

samt ersättning för bränsle och

lyse ................ 120 400 447.000

Nettoutgift kronor Ilo 353 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 151.

d) till Allmänna läroverken: Avlöningar för budgetåret

1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 110 353 000 kronor;

II. att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva

tillkänna vad utskottet anfört i anledning av motionerna

I: 395 och II: 502.

5:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (s. 57—59), vilket innebär en anslagshöjning med 49 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 496 500 kronor.

6:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna.

Kungl. Maj:t har (s. 60) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Fahlander väckt motion (I: 57),

i vilken hemställts, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa

om åtgärder för ett borttagande snarast möjligt av terminsavgifterna

till läroverkens kassor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion

(II: 280), i vilken — såvitt här är i fråga — hemställts, att riksdagen måtte

fatta sådant beslut, att terminsavgifterna helt kan avskaffas vid de allmänna

läroverken.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 315 000 kronor

föranledd av de ökade kostnaderna för bränsle och städning m. m.

De terminsavgifter till läroverkens kassor, som eleverna — i den mån

de icke helt eller delvis befriats därifrån — har att erlägga, är avgift till

ljus- och vedkassan med högst 30 kronor, till biblioteks- och materielkassan

med högst 15 kronor och till byggnadsfonden med 5 kronor.

Om för bestridande av ljus- och vedkassas nödvändiga utgifter skulle

ha erfordrats högre terminsavgift än 30 kronor, skall bristen fyllas genom

bidrag av statsmedel ur förevarande anslag. En minskning eller ett borttagande

av terminsavgiften till denna kassa kommer därför att föranleda

en ökad belastning på anslaget.

Utskottet. I anledning av de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

erinra om att i 1950 års beslut om en skolreform ingår, att terminsavgiftssystemet

vid de allmänna läroverken snarast möjligt skall avvecklas i ordning,

som framdeles bestämmes. Med hänsyn härtill finner sig utskottet

icke böra biträda det i motionen I: 57 gjorda yrkandet. Ej heller är ut
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 151.

skottet berett att tillstyrka bifall till motionen II: 280, såvitt densamma

avser terminsavgifterna till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor

och byggnadsfonder. Utskottet återkommer under nästa punkt till denna

motion i vad den i övrigt berör de allmänna läroverken.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag har icke i och för sig givit utskottet

anledning till erinran. Med hänsyn till vad utskottet i det föregående under

punkten 4 förordat angående upphävande av skyldigheten att från ljusoch

vedkassorna till de allmänna läroverkens avlöningsanslag omföra vissa

belopp, synes det av Kungl. Maj:t äskade anslaget å 3 500 000 kronor kunna

sänkas med 553 000 kronor till 2 947 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 280, i vad den avser

de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor, till Allmänna

läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna för budgetåret

1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 947 000 kronor;

II. att motionen I: 57 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

III. att motionen II: 280, i vad den avser byggnadsfonderna

vid de allmänna lärovei’ken, icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

7:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. Kungl.

Maj:t har (punkt 174, s. 278—280 av förutnämnda statsrådsprotokoll över

ecklesiastikärenden för den 2 januari 1953) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under närmast

föregående punkt angivna motionen II: 280.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 298 000 kronor,

föranledd av att väsentliga brister ansetts föreligga i möjligheterna för

läroverken att anskaffa erforderliga böcker m. m.

Beträffande det motionsvis gjorda yrkandet hänvisas till vad därom

anförts under närmast föregående punkt. På liknande sätt som ifråga om

ljus- och vedkassorna kan en nedsättning eller ett borttagande av terminsavgifterna

till biblioteks- och materielkassorna beräknas komma att medföra

behov av ökad medelsanvisning å riksstaten.

Utskottet. Under erinran om den ståndpunkt utskottet under nästföregående

punkt intagit till motionen IT: 280, såvitt densamma avser terminsavgifterna

till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor samt byggnads
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 151.

fonder, får utskottet avstyrka bifall till motionen jämväl i vad den avser

läroverkens biblioteks- och materielkassor.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionen II: 280, i vad den avser biblioteks-

och materielkassorna vid de allmänna läroverken,

till Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning för

budgetåret 1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kronor.

8:o) Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (s. 61 av förutnämnda statsrådsprotokoll över

ecklesiastikärenden för den 6 mars 1953) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avlöning åt deltagare i praktiska

lärarkurser m. m. för budgetåret 1953/54 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

9:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (s. 62—68), vilket innebär

en anslagshöjning med 145 000 kronor föranledd jämte annat av att statsbidrag

föreslås utgå till vissa skolor, som tidigare ej erhållit bidrag, däribland

Västerås kommunala flickskola och Örebro aftonskola, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt

vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret 1953/54

under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 925 000

kronor.

10:o) Kompletteringsgymnasier. Kungl. Maj:t har (s. 69—85) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 125 000 kronor.

I propositionen redovisas ett av särskild utredningsman avgivet betänkande

om vidgat tillträde till högre studier (SOU 1952: 29). I detta betänkande

uttalas, att möjligheten för personer utan studentexamen att vinna

inträde vid högre utbildningsanstalter bör utvidgas. Fördenskull föreslås

dels att genomgång av vissa utbildningslinjer i nu angivna hänseende skall

likställas med studentexamen, dels ock att ett ändrat förfarande vid prövningen

av frågor om individuella dispenser från fastställda inträdesfordringar

vid högre utbildningsanstalter skall införas. Vidare föreslås, att särskilda

kompletteringsgymnasier skall inrättas för dem, som önskar bedriva

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

23

högre studier och som antingen räknas som studentlikställda men

har behov av att komplettera sina kunskaper i vissa enstaka skolämnen

(exempelvis i fråga om språken) eller efter viss komplettering kan påräkna

dispens för högre studier.

Personalorganisationen vid kompletteringsgymnasium bör enligt utredningen

vara relativt enkel. Som chef bör stå en studierektor. Uppdraget

bör förenas med ordinarie lärartjänst. Som lärare vid kompletteringsgymnasiets

egna kurser bör i första hand utnyttjas personer med erfarenhet

från undervisning vid gymnasium, främst lektorer och adjunkter, som är

villiga att åtaga sig extratimmar. Till varje gymnasium bör vidare knytas

en krets av examinatorer i de särskilda ämnena.

Kostnaderna för varje kompletteringsgymnasium beräknas på följande

sätt.

Rektorsarvode (60 lärjungar) ............................... 2 900

Utlägg för elevernas kursavgifter vid främmande kurser (6 000 un
dervisningstimmar

till en genomsnittlig kostnad av 1 kr. 75 öre) 10 500

Timlärararvoden för egna kurser ............................ 14 000

Huvudlärararvoden ........................................ 3 000

Prövningsarvoden.......................................... 4 800

Kostnader för hänvisning av provelever...................... 1 600

Lokalhyror, städning m. m.................................. 3 000

Skrivmateriel, skrivhjälp, reklam ............................ 1 800

Summa kronor 41 600

För ett gymnasium i Stockholm, vilket beräknas bli ungefär dubbelt

så stort som övriga kompletteringsgymnasier, räknas med årliga kostnader

av 80 000 kronor.

Departementschefen, som ansluter sig till utredningsmannens mening,

att det är i hög grad önskvärt, att studentexamen inte utgör enda vägen

till högre studier, anför bland annat följande.

De av utredningen om vidgat tillträde till högre studier behandlade frågorna

om s. k. studentlikställda samt om formerna och reglerna för dispensprövningen

av dem, som önskar vinna inträde vid universitet och högskolor

utan att ha avlagt studentexamen i vanlig ordning, torde icke vara

av den natur, att de behöver underställas riksdagens prövning. Då emellertid

dessa frågor är nära förbundna med spörsmålet om inrättande av

särskilda s. k. kompletteringsgymnasier, vill jag — utan att nu taga slutlig

ställning till de av utredningen framförda förslagen om studentlikställighet

för vissa grupper av studerande — helt allmänt uttala, att jag framdeles

ämnar föreslå Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser i stort sett i enlighet

med av utredningen förordade grunder.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 151.

Jag delar utredningens uppfattning, att samhället bör åtaga sig ansvaret

att ordna lämplig undervisning, som avser studier av enskilda skolämnen

såsom förberedelse till högre studier. I likhet med flertalet hörda remissinstanser

förordar jag därför i allt väsentligt det av utredningen framlagda

förslaget om inrättande av särskilda kompletteringsgymnasier. Jag delar

uppfattningen, att kompletteringsgymnasierna bör betraktas som försöksverksamhet

och att ledningen av verksamheten bör utövas av skolöverstyrelsen.

Innan tillräcklig erfarenhet vunnits torde emellertid antalet gymnasier

böra begränsas till tre, och i likhet med vad jag i det föregående

uttalat beträffande förläggningsort för läroverket för vuxna torde det få

ankomma på Kungl. Maj:t att efter närmare utredning bestämma förläggningsort

även för kompletteringsgymnasierna. Dessa bör om möjligt träda

i verksamhet redan nästa budgetår.

De föreslagna kompletteringsgymnasierna avses i första hand för personer

utan studentexamen, och förslaget innebär därför icke någon fullständig

lösning av hela problemet om kompletteringsundervisning för studentexamen.

Men i likhet med utredningen anser jag, att kompletteringsgymnasierna

i viss utsträckning bör vara tillgängliga även för personer

med studentexamen.

I princip anser jag icke heller, att personer utan studentexamen, vilka

har ett annat syfte än att vinna inträde vid en högre läroanstalt, bör uteslutas.

Vid konkurrens om elevplatserna bör dock självklart företräde ges

åt den som förbereder sig för högre studier. Innan erfarenhet av tillströmningen

till gymnasierna vunnits, synes därför inträdesvillkoren icke närmare

böra preciseras.

Såsom utredningen framhållit anordnas redan nu kompletteringskurser

i universitetens och högskolornas regi, av yrkesföreningar och studentorganisationer

samt av privata kursgivare. Jag delar också utredningens uppfattning,

att man i första hand bör söka utnyttja de nuvarande kursgivarna

genom att hänvisa enskilda studerande till sådana »främmande kurser».

Ett sådant förfarande förutsätter givetvis kursgivarens samtycke och jag vill

tillägga, åtminstone i vissa fall skolöverstyrelsens godkännande av kursplaner

och undervisning. I de fall däremot, när några »främmande kurser» i ämnet

icke finns eller dessa av olika skäl icke kan godkännas eller icke står

öppna för personer utan studentexamen, bör kompletteringsgymnasium kunna

anordna egna kurser. Även pedagogiska skäl torde i vissa fall tala för en

undervisning i gymnasiets egen regi.

Jag ansluter mig till utredningens förslag, att kompletteringsgymnasium

får rätt att självständigt anställa prov och att utfärda vitsord om

kunskaper enligt fordringarna för studentexamen. Till varje gymnasium

bör därför knytas en krets av examinatorer i de särskilda ämnena. Beträffande

formerna för examinationen torde det få ankomma på skolöverstyrelsen

att bestämma.

Enligt utredningen bör undervisningen vid kompletteringsgymnasierna

vara kostnadsfri. Även i de fall, då elev hänvisas till »främmande kurs»,

skulle det allmänna svara för kursavgiften. Jag anser mig böra tillstyrka

detta förslag. Utredningen har däremot icke ansett det ligga inom ramen

för sitt uppdrag att framföra förslag om att det allmänna skulle betala

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

25

även studenternas kursavgifter. För egen del är jag icke heller beredd att

.r Pioner med studentexamen förorda fri undervisning under kompletteringsstudier

annat än då fråga är om deltagande i kompletteringsgymnasmms

egna kurser och studierna avser s. k. ämneskomplettering.

lietraffande studiehjälpen ansluter jag mig till de förslag, som framförts

av studie!anenamnden, nämligen att eleverna i kompletteringsgymnasium

ges möjlighet att erhalla studielån och behovsprövade stipendier enligt de

grunder för studiehjälp, som godkänts av 1952 års riksdag. De behovsprövade

stipendierna torde böra maximeras till 800 kronor per läsår, fördelade

pa högst 400 kronor per termin.

Mot den av utredningen föreslagna personalorganisationen har jag icke

funnit anledning till erinran. Innan erfarenhet vunnits av den nu föreslagna

\erksamheten

avseende kompletteringsgymnasierna endast bli ungefärliga. Jag anser mig

emellertid i stort sett kunna godtaga den av utredningen beräknade totalkostnaden

för kompletteringsgymnasierna utan att därvid taga ställning

till kostnadsberäkningarnas detaljer. För ett eventuellt gymnasium i Stockholm

beraknar jag dock för nästa budgetår samma belopp som för övriga

eller i runt tal 42 000 kronor. Jag beräknar sålunda kostnaderna för tre

kompletteringsgymnasier för nästa budgetår till i runt tal 125 000 kronor,

vilket belopp torde böra anvisas såsom reservationsanslag under rubriken

Kompietteringsgymnasier. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter

förslag av skolöverstyrelsen meddela de bestämmelser angående anslagets

disposition, som må befinnas erforderliga. Utgifterna för stipendier

torde bora bestridas från samma anslag som studiebidrag och stipendier åt

elever vid andra allmänna läroverk.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

hemställer,

att riksdagen ma till Komplettering sgymnasier för budgetåret

1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 125 000 kronor.

ll:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (s. SO

92) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tilllämpning

tills vidare från och med budgetåret 1953/54 vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken, vilka föranledes

av vad departementschefen förordat, dels godkänna av7 departementschefen

angiven avlömngsstat för de högre tekniska läroverken, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Högre tekniska läroverk:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

6 300 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Lindblom och

Söderquist (I: 133) och den andra inom andra kammaren av fröken Elmén

m. fl. (II: 147), i vilka — såvitt här är ifråga — hemställts, att riksdagen

3 — B i haag till riksdagens protokoll, 1053. 6 samt. Nr 151.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 151.

måtte anhålla hos Kungl. Maj:t om förslag till nästa ars riksdag om införande

av obligatorisk undervisning vid de tekniska läroverken i humanistiska

ämnen, främst psykologi, pedagogik och sociologi.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande:

a) förstatligande av den för närvarande med kommunala medel uppehållna

treåriga maskintekniska fackskolan i Göteborg;

b) inrättande av fyra nya ordinarie lektorstjänster;

c) höjning av bibliotekariearvodena;

d) inrättande av fem adjunktstjänster i Ce 29 och nio i Ce 27;

e) anvisande i anslutning till motsvarande förslag beträffande de allmänna

läroverken av ökade medel till biträdeshjälp a rektorsexpeditionerna.

I motionerna 1:133 och 11:11,7 framhålles, att förutsättningen för att

en ingeniörs tekniska och vetenskapliga kunnande skall kunna omsättas

på ett rätt sätt och bli till gagn för samhället och mänskligheten är att

ingenjören är insatt i vår tids problem och har intresse för en vidare sektor

av kulturen än enbart den tekniskt vetenskapliga. Humanistisk undervisning

anses därför av motionärerna nödvändig vid bland annat de tekniska

läroverken.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Vad angår det i motionerna I: 133 och II: 147 gjorda yrkandet får utskottet

erinra om att utskottet i sitt utlåtande nr 8 under punkten 147 behandlat

motsvarande i samma motioner framställda förslag om obligatorisk

undervisning i humanistiska ämnen vid de tekniska högskolorna och

därvid helt anslutit sig till motionärernas uppfattning om vikten av att

ingenjörsutbildningen icke alltför ensidigt toge sikte på det tekniska och

vetenskapliga kunnandet. Vidkommande de tekniska läroverken torde det

av motionärerna berörda spörsmålet komma att prövas av 1948 ars tekniska

skolutredning, som enligt sina direktiv har att utreda frågan om utbildningens

mål och innehåll vid nämnda läroanstalter. Med hänsyn härtill

är utskottet icke berett att biträda det i motionerna framförda, här ifrågavarande

yrkandet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må ....

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de högre tekniska läroverken,

vilka föranledes av vad departementschefen förordat;
b)

godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 151.

27

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................... 2 250 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

...................... 31 900

b) Arvoden åt bibliotekarier, förslagsvis

.......................... 12 800 44 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 2 400 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 700 000

Summa kronor 6 394 700

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m........... 94 700

Nettoutgift kronor 6 300 000

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 6 300 000 kronor;

II. att motionerna 1:133 och II: 147, såvitt här är i fråga,

icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 19 maj 1953.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Leander, Pålsson, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, fru

Lindström, herrar Birger Andersson, Lundqvist, Edvin Thun, Bergman,

Nils Theodor Larsson och IIuss: samt

från andra kammaren: herrar Ward, Malmborg i Skövde, Ståhl,

Lindholm, Johansson i Mysinge, Åkerström, Hoppe, Kyling, Wedén, Petterson

i Degerfors, Onsjö, Birke, Svensson i Alingsås, fröken Vinge och

herr Blidfors.

Reservation

vid punkten 2 (Utvidgning av den statliga gymnasieorganisationen) av

fru Lindström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:294 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1953/54 till avlöningar vid blindoch dövskolorna. a1 i texten