Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående flyttning av Stockholms örlogsbas.

1953-11-17 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:168, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående flyttning av Stockholms örlogsbas.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168.

1

Nr 168.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

flyttning av Stockholms örlogsbas.

(l:a avd.)

I propositionen nr 1 (bil. 25, punkt 34) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flyttning av

Stockholms örlogsbas för budgetåret 1953/54 beräkna ett investeringsanslag

av 460 000 kronor under befästningars delfond av försvarets fastighetsfond.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 200, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 8

april 1953, föreslagit riksdagen besluta, att Stockholms örlogsbas skall

flyttas till Stockholms södra skärgård i huvudsaklig överensstämmelse med

de riktlinjer, som angivits i berörda statsrådsprotokoll.

I anledning av riksdagens i skrivelse 1948: 369 gjorda uttalande i ämnet

har Kungl. Maj :t bemyndigat chefen för försvarsdepartementet att låta

verkställa utredning rörande flyttning av Stockholms örlogsstation och

örlogsvarv till plats inom Stockholms skärgård. De med stöd härav tillkallade

utredningsmännen — vilka antagit benämningen 1948 års örlogsbasutredning

och i det följande kallas örlogsbasutredningen — hava till

fullgörande av sitt uppdrag den 15 november 1951 avgivit betänkande med

förslag angående flyttning av Stockholms örlogsbas till Stockholms södra

skärgård.

Departementschefen har till en början framhållit, att statsmakterna

i nära 100 år övervägt frågan om flyttning av Stockholms örlogsbas

utan att något definitivt beslut fattats i vare sig ena eller andra

riktningen. De förutsättningar, från vilka frågan måste bedömas, har

emellertid genom händelserna under det senaste årtiondet radikalt förändrats.

Tidigare ansågs i första hand organisatoriska och ekonomiska

synpunkter tala för en flyttning. Därjämte framhölls önskemålet att frigöra

huvudstaden från en militär anläggning, som bedömdes öka riskerna

för angreppshandlingar — på senare tid främst genom flyganfall — mot

1813 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 168.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 168.

staden. Nu har den vapentekniska utvecklingen under och efter andra

världskriget i förening med vunna erfarenheter om den hänsynslöshet,

varmed överraskningsmomentet numera utnyttjas vid ett krigsutbrott, fått

som följd att militära skäl med stor styrka talar för en utflyttning av i

vart fall den del av örlogsbasen, som örlogsvarvet utgör. Kommer kriget,

måste man räkna med att varvet i dess nuvarande skick utsättes för stora

risker genom flyganfall, robotbombning eller insats av atombomber mot

huvudstaden. Detta förhållande kan på varvets nuvarande plats icke i

väsentlig grad ändras genom skyddsåtgärder, enär naturförhållandena icke

medger att bergrum för fartyg, verkstäder och förråd i tillnärmelsevis tillräcklig

omfattning anordnas i anslutning till den befintliga varvsanläggningen.

Icke ens om närbelägna civila varv utnyttjades som annexföretag

är detta möjligt. Som krigsreparationsbas är det nuvarande varvet alltså

icke lämpligt, även om avståndet till flottans operationsområden hade varit

mindre än vad som faktiskt är fallet.

En skyddad och användbar krigsreparationsbas inom Stockholms skärgårdsområde

är emellertid nödvändig för att flottan i krig skall kunna fylla

sina uppgifter. Vid sådant förhållande finner departementschefen i likhet

med örlogsbasutredningen det både av ekonomiska skäl och ur beredskapssynpunkt

riktigast att flytta fredsvarvet och anordna det så, att det även

kan tjänstgöra som krigsreparationsbas. De verkställda undersökningarna

visar att en sådan förening av de båda organen är möjlig att genomföra.

Den för det nya varvet föreslagna platsen, Muskö Sköldudde, synes vara

för en krigsreparationsbas nära nog idealisk och för fredsdrift acceptabel.

De befarade olägenheterna i form av något försämrade möjligheter till

ekonomiskt lönande drift och försvårad rekrytering synes departementschefen

icke vara så allvarliga att de får utgöra hinder för en utflyttning.

Vad särskilt angår de uttalade farhågorna för att alltför många arbetare

kommer att sluta sin anställning vid varvet, när detsamma flyttas, vill

departementschefen här endast erinra om att tidpunkten, då verksamheten

kan föras över till den nya anläggningen, är så avlägsen, att det icke

nu är möjligt att med säkerhet bedöma denna fråga. Självfallet kommer

konjunkturerna vid tiden för utflyttningen att få stor betydelse för personalens

benägenhet att följa med vid flyttningen. De framförda farhågorna

för att bergrumsarbetet skulle inverka menligt på rekryteringen vill

departementschefen icke tillmäta alltför stor betydelse. Några hälsorisker

av sådant arbete har trots ingående undersökningar icke kunnat påvisas.

Det må i stället framhållas, att åtskilligt arbete, som vid det nuvarande

örlogsvarvet — och vid andra varv av konventionell typ — måste utföras

utomhus hurudant vädret än är, å Muskö får ske i skydd. Departementschefen

ansluter sig sålunda helt till förslaget att flytta Stockholms örlogsvarv

till Muskö Sköldudde och där spränga in varvets vitala delar i berget.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168.

3

För örlogsstationens utflyttning talar väsentligen andra skäl. Den nuvarande

stationen behöver moderniseras och rationaliseras, men utrymmet

på Skeppsholmen är för litet för att man där skulle kunna tillskapa en

fullt modern anläggning. Vidare bör stationen icke ligga alltför långt från

varvet med tanke på samarbetet dem emellan. Även stationen hör därför

enligt departementschefen utflyttas. Örlogsbasutredningens förslag att

vid flyttningen uppdela stationen efter arbetsuppgifterna så att en del

överföres till det nya varvet å Muskö medan återstoden får bilda

en ny örlogsstation å Berga i anslutning till de redan befintliga marina

anläggningarna därstädes finner departementschefen lämpligt. Att

utan sådan uppdelning överflytta stationen till Berga skulle vara ofördelaktigt

särskilt med tanke på de omfattande, tids- och kostnadskrävande

sjötransporter, som då skulle bli nödvändiga för att dagligen

forsla personal mellan stationen och varvet. Även om i sådant fall gymnastik-

och idrottsanläggning skulle kunna undvaras å Muskö -—- något

som icke är säkert med hänsyn till den personal, som under alla förhållanden

för tjänstens skull måste vara förlagd dit — kan någon nettobesparing

i det totala byggnadsbehovet icke påräknas. Tvärtom förefaller en

nettoökning sannolik. Ytterligare kasernutrymmen skulle nämligen krävas

å Berga för sådan personal, som enligt utredningens förslag skulle å Muskö

inkvarteras i ändock befintliga bergrum, och anordningarna å Berga för

bespisning in. in. måste ökas utan att motsvarande minskningar skulle

kunna göras å Muskö.

Om örlogsvarvet och örlogsstationen sålunda flyttas till skärgården,

vinner man, framhåller departementschefen vidare, också en betydande

fördel av annan art: huvuddelen av Skepps- och Kastellholmarna samt

av marinens områden å Djurgården frigöres för andra angelägna behov.

Däremot synes det departementschefen föga troligt att utflyttningen kommer

att minska riskerna för angrepp från luften mot huvudstaden.

Departementschefen ansluter sig även till örlogsbasutredningens förslag,

att marindistriktets huvudförråd flyttas ut tillsammans med varvet och

stationen. Däremot är departementschefen icke nu beredd att taga ställning

till frågan, om marindistriktschefen med stab och förvaltningsorgan -—

förråden undantagna — skall kvarbli i Stockholm eller även de flyttas

därifrån. Denna fråga synes departementschefen böra ytterligare

utredas, lämpligen av marinledningen och organisationsnämnden tillsammans.

Det bör enligt departementschefen också ankomma på marinledningen,

i erforderlig utsträckning i samarbete med organisationsnämnden, att

närmare undersöka och framlägga förslag i sådana organisationsfrågor,

som uppkommer genom ett beslut om utflyttning av örlogsvarvet och

örlogsstationen. Departementschefen tänker då icke minst på de problem,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 168.

som föranledes av att en del av den nuvarande örlogsstationen förenas med

varvet medan huvuddelen av stationen förlägges tillsammans med marinens

skolor å Berga. Vid dessa undersökningar bör särskilt beaktas de

möjligheter till personalbesparingar, som uppstår genom att administrationen

för vissa organ kan göras gemensam.

Örlogsvarvet å Muskö m. m.

Departementschefen anser det av örlogsbasutredningen framlagda förslaget

till varvsanläggning in. m. å Muskö (se propositionen s. 22—32)

i det väsentliga väl utformat. Förslaget bör kunna utgöra en god grundval

för ett principbeslut om utflyttningen. Genom ett sådant beslut bör ramen

för anläggningens omfattning och huvuddragen för den fortsatta planläggningen

fastställas. Några detaljer i utformningen bör däremot icke nu

fastlåsas. På Kungl. Maj :t bör ankomma att bestämma härutinnan allteftersom

detaljplanläggningen fortskrider. Därvid bör i kostnadsminskande

syfte eftersträvas en viss begränsning av byggnadsprogrammet.

Det är vanskligt att på förhand bedöma i vilken utsträckning muskövarvet

blir konkurrenskraftigt i fråga om vissa större arbeten. Med hänsyn

härtill delar departementschefen utredningens uppfattning, att försiktigheten

bjuder att räkna med en viss nedgång i marinverkstädernas arbetsuppgifter

och personalstyrka under fred. Departementschefen är emellertid

också ense med utredningen om önskvärdheten av att utvidga fredsdriften,

om sådant visar sig kunna ske med ekonomisk fördel. Då anläggningen i

allt väsentligt är dimensionerad efter krigsförhållanden, kan en sådan utvidgning

av fredsdriften ske utan att lokalerna i allmänhet behöver utökas.

Endast beträffande vissa för fredsbruk avsedda specialanordningar, t. ex.

marketenteriet, kan en utökning bli behövlig. Sådana anordningar bör därför

redan från början planlösas så, att en utvidgning kan ske utan svårighet.

Skall man tillvarataga alla möjligheter att göra fredsdriften ekonomisk,

synes varvet icke kunna undvara en större flytdocka. Departementschefen

anser därför att en sådan docka bör ingå i varvsanläggningen.

Till frågan om anordnande av en skyddad tvätt- och reparationsanstalt

i anslutning till varvsanläggningen är departementschefen icke beredd att

nu taga ställning. Frågan bör ytterligare övervägas.

Departementschefen ansluter sig till de av utredningen förordade principerna

för bostadsfrågans lösning (se propositionen s. 35—38). De av

Nynäshamns stad och ösmo kommun gjorda utfästelserna bör genom

Kungl. Maj :ts försorg godtagas. Därvid får dock framhållas, att tiden ännu

icke är inne att taga ställning till frågan om den för varvspersonalen erforderliga

bostadsbebyggelsens fördelning mellan staden och kommunen.

Departementschefen har erfarit, att frågorna om inrättande av lasarett och

gymnasium i Nynäshamn för närvarande ligger mindre gynnsamt till än

när utredningen verkställde sin undersökning. En tillfredsställande lösning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168.

5

av dessa och andra frågor, som kan göra de tilltänkta bostadsorterna attraktiva,

är emellertid av vikt för att underlätta arbetskraftsrekryteringen vid

musköanläggningen. Departementschefen förutsätter därför, att vederbörande

kommunala och statliga organ samverkar för att åstadkomma gynnsamma

lösningar och att statsmakterna i mån av behov lämnar sin medverkan

härvid.

Vägförbindelsen mellan Muskö och fastlandet synes departementschefen

böra i princip ordnas enligt utredningens förslag (se propositionen

s. 40 och 41). Definitiv ställning får tagas i den ordning, som

gäller för behandling av vägfrågor i allmänhet. Departementschefen delar

utredningens uppfattning, att kostnaderna för erforderliga arbeten med

redan befintliga allmänna vägar och gator bör bestridas av väghållaren i

vanlig ordning. Vid angelägenhetsgraderingen beträffande dessa arbeten

måste hänsyn tagas icke blott till det tidigare befintliga behovet av åtgärderna

utan även till de ändrade förutsättningar ur trafiksynpunkt,

som blir en följd av musköanläggningens tillkomst. Av samma skäl och

med hänsyn till den betydelse, som den nya muskövägen får för andra

trafikintressen än varvets, bör en del av anläggningskostnaderna för denna

väg belasta väganslaget. Kostnadsfördelningen synes här lämpligen böra

göras så, att den del av vägsträckan, som kan ingå såsom ett led i en

eventuell omläggning av länshuvudväg 143, bekostas av väganslag medan

återstoden av nyanläggningskostnaden påföres varvet.

Utredningen anser att kronan bör bära en del av kostnaderna för personaltransporterna

till och från musköanläggningen. Frågan om de allmänna

principer enligt vilka kronans bidrag bör utgå i dylika fall är för närvarande

föremål för beredning inom civildepartementet. De principer, som

kan komma att fastställas för andra liknande fall, synes departementschefen

böra tillämpas även beträffande musköanläggningen.

De av utredningen framlagda driftskalkylerna (se propositionen s. 44—

46) föranleder ingen erinran från departementschefens sida.

I samband med utflyttningen uppkommer, fortsätter departementschefen,

givetvis åtskilliga personalproblem, som måste särskilt övervägas.

Genom Kungl. Maj :ts försorg bör vid lämplig tidpunkt tillsättas något

organ för att behandla sådana frågor. Hur detta organ skall sammansättas

synes icke behöva nu diskuteras.

Den av utredningen beräknade totalkostnaden för anläggningen,

202 800 000 kronor, bör enligt departementschefen uppräknas med 30 å

35 % för att motsvara den nuvarande prisnivån. Till de av utredningen beräknade

kostnaderna bör läggas jämväl flyttningskostnader för personalen.

Däremot räknar departementschefen i detta sammanhang icke med några

kapitalmedelsförluster för de byggnader, som frigöres i Stockholm, liksom

ej heller med kostnader för att iordningställa de frigjorda områdena. I

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 168.

totalkostnaden för den nya anläggningen bör inrymmas åtminstone någon

allmän marginal för oförutsedda utgifter. Departementschefen anser därför

befogat att öka den av utredningen beräknade totalkostnaden med 35 %,

vartill lägges kostnaden för personalens flyttning. Departementschefen räknar

därför med att totalkostnaden för musköanläggningen in. m. enligt nuvarande

prisläge rör sig om 275 000 000 kronor.

Från totalkostnaden borträknar utredningen 1 600 000 kronor för redan

genomförda markförvärv och 12 200 000 kronor för beslutade arbeten.

Sedan denna beräkning verkställdes har ytterligare 4 500 000 kronor anvisats

för markförvärv. Kostnaderna för de beslutade arbetena har stigit,

varjämte i annat sammanhang förslag förelagts riksdagen att anvisa medel

för hudgetåret 1953/54 för påbörjande av ytterligare visst arbete, som omfattas

av utredningens beräkningar. Vid bifall till detta förslag skulle

den sammanlagda kostnaden för beslutade arbeten uppgå till 30 200 000

kronor och de för ändamålet anvisade medlen utgöra 16 610 000 kronor.

Totalkostnaden enligt nuvarande prisläge bör alltså minskas med (1 600 000

+ 4 500 000 + 16 610 000 =) 22 710 000 kronor, varefter återstår att anvisa

i runt tal 252 300 000 kronor för genomförande av örlogsvarvets utflyttning

till Muskö. Härav bör — såsom förut framhållits — en mindre

del bestridas av väganslag.

Örlogsstationen vid Berga m. m.

Beträffande örlogsbasutredningens förslag in. in. i denna del hänvisas

till propositionen s. 52—64.

Departementschefen framhåller, att de förutsättningar i fråga om behovet

av förläggningslokaler m. in. på vilka örlogsbasutredningen grundat sitt förslag

i vissa avseenden förändrats sedan utredningen avgav sitt betänkande.

Sålunda har flottans värnpliktsutbildning enligt beslut av 1952 års riksdag i

väsentliga avseenden omlagts. Vidare har chefen för marinen framlagt förslag

till ny underbefälsorganisation vid flottan, vilket förslag i annat sammanhang

förelagts riksdagen. Även örlogsstationens stabs- och förvaltningsorganisation

torde komma att förändras. Det är därför enligt departementschefen

icke möjligt att nu i detalj taga ställning till nybyggnadsprogrammet

för örlogsstationen m. in., utan detta torde böra underkastas en översyn med

beaktande av numera rådande förhållanden. Vid denna översyn bör undersökas

huruvida icke, eventuellt genom bättre utnyttjande av tillgängliga

lokalutrymmen inom övriga marindistrikt, en viss begränsning av byggnadsprogrammet

kan vinnas. Sedan översynen verkställts, bör frågan ånyo

underställas riksdagens prövning.

Ehuru det sålunda icke är möjligt att nu taga slutlig ståndpunkt till

byggnadsprogrammet, torde, framhåller departementschefen vidare, den av

Västerhaninge kommun gjorda utfästelsen att bereda bostäder m. m. åt ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168.

t

flyttande personal kunna genom Kungl. Maj :ts försorg godtagas. Några

uppgifter om antalet behövliga bostäder kan dock givetvis icke lämnas

förrän på ett senare stadium.

Departementschefen finner det tveksamt, om tjänstebostad bör uppföras

för stationschefen. I samband med den här förut nämnda detaljgranskningen

av byggnadsprogrammet får emellertid även enskildheterna i förslaget

om tjänstebostäder närmare bedömas. Tills vidare utgår departementschefen

från utredningens förslag som beräkningsgrund.

Behovet av ett särskilt organ för att behandla personalfrågor i samband

med utflyttningen är icke så framträdande när det gäller stationen som

i fråga om varvet. Att så är förhållandet sammanhänger delvis med att

stationens fasta personal är betydligt mindre än varvets. Vidare är avståndet

från Berga till Stockholm icke längre än att utflyttningen av personalen

i viss utsträckning kan ske successivt, när förhållandena för den

enskilde synes lämpliga. I första hand bör därför enligt departementschefen

eftersträvas att lösa uppkommande frågor rörande stationens personal på

ordinärt sätt.

Ehuru den förutsatta översynen av byggnadsprogrammet närmast bör

föranleda en viss begränsning av detsamma, räknar departementschefen

tills vidare med den av utredningen enligt prisläget sista kvartalet 1950 beräknade

totalkostnaden för den nya anläggningen vid Berga, 14 300 000

kronor, ökad till 16 500 000 kronor för att möjliggöra högre standard för

vissa förläggningslokaler ävensom vissa detalj kompletteringar. Liksom

beträffande varvsanläggningen bör vidare en uppräkning av totalkostnaden

ske med 35 % på grund av inträffade prisstegringar in. m. Departementschefen

räknar alltså med i runt tal 22 500 000 kronor som totalkostnad för

den nya Berga-anläggningen enligt nuvarande prisläge. Denna kostnadsram

kan dock, enligt departementschefen, icke slutligt fastställas med hänsyn

till den förut nämnda översynen av förslaget.

Särskilda frågor.

Beträffande örlogsbasutredningens förslag in. in. i denna del hänvisas

till propositionen s. 65—74.

Departementschefen förutsätter liksom örlogsbasutredningen att sjökarteverket

tills vidare får disponera sina nuvarande lokaler å Skeppsholmen.

Övriga här aktuella frågor, som berör verket, synes departementschefen

icke påkalla något ställningstagande förrän resultatet av den pågående

utredningen rörande vissa administrativa organisationsfrågor på sjöfartens

område föreligger.

Först när utflyttningen av örlogsbasen genomförts, torde enligt departementschefens

mening tiden vara inne att till övervägande upptaga frågan

om Skeppsholms församlings framtida öde.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 168.

Såsom tidigare anförts är departementschefen icke nu beredd att taga

ställning till frågan om marindistriktschefen med stab och förvaltningsorgan

bör kvarbli i Stockholm, när örlogsbasen i övrigt flyttas därifrån.

Detta medför att departementschefen icke heller kan nu taga slutlig ställning

till frågan om marinens framtida utrymmesbehov å Skepps- och

Kastellholmarna. I avvaktan på resultatet av de fortsatta övervägandena

räknar departementschefen emellertid med att lokaler och markområden å

holmarna tills vidare reserveras för marinens räkning i den omfattning,

som utredningen föreslagit.

Genom örlogsbasens utflyttning frigöres betydande områden av den

värdefullaste marken i landet. Några beslut om den framtida användningen

av dessa områden med därå befintliga byggnader och anläggningar bör

enligt departementschefens mening icke fattas, innan en grundlig och allsidig

utredning verkställts rörande de olika synpunkter, som bör beaktas

vid omdispositionen. En sådan utredning, som även kan bli förenad med

förhandlingar med Stockholms stad och andra intressenter, bör igångsättas

så snart beslut om örlogsbasens utflyttning fattats. Vid utredningsarbetet

bör beaktas att starka skäl talar mot försäljning av ifrågavarande markområden,

vilka torde böra i huvudsak reserveras för statliga och kulturella

ändamål.

Departementschefen ansluter sig till örlogsbasutredningens uppfattning,

att finansieringen av örlogsbasens utflyttning icke bör sammankopplas

med en eventuell försäljning av delar av de genom utflyttningen disponibla

områdena.

Vad utredningen föreslagit rörande Hårsfjärdens örlogsdepå och Fjäderholmarna

föranleder ingen erinran från departementschefens sida.

Byggnadsarbetenas utförande, årliga anslag.

Beträffande örlogsbasutredningens förslag in. m. i denna del hänvisas

till propositionen s. 75—78.

Såsom departementschefen redan framhållit är den nuvarande varvsanläggningen

i Stockholm känslig för krigshandlingar. Med den spänning, som

råder i världen, är det då, framhåller departementschefen vidare, angeläget

att den nya skyddade varvsanläggningen å Muskö färdigställes så snart omständigheterna

medger. Emellertid är detta företag så kostnads- och arbetskrävande,

att det måste inpassas i ett större sammanhang. Den konjunkturförändring,

som inträtt sedan örlogsbasutredningen slutförde sitt arbete

och remissyttrandena avgavs, har ändrat arbetsmarknadsläget i en för

nämnda företags igångsättande gynnsam riktning. Trots detta räknar

departementschefen icke med att musköanläggningen kan färdigställas på

kortare tid än 10 å 15 år så framt icke exceptionella omständigheter skulle

nödvändiggöra en forcering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168.

9

Muskövarvet blir till huvudsaklig del en bergrumsanläggning. De mest

omfattande statliga arbetena av liknande art — bortsett från kraftverksbyggena

— omhänderhas nu av fortifikationsförvaltningen. Skulle man,

fortsätter departementschefen, tillsätta en fristående kommitté för att

handha utförandet av musköanläggningen, har man att räkna med antingen

att fortifikationsförvaltningen måste i åtskilliga hänseenden biträda

nämnda kommitté eller ock att dragkamp om personalen skulle

uppstå mellan ämbetsverket och kommittén. Departementschefen anser

det under sådana förhållanden lämpligast, att fortifikationsförvaltningen

får svara för utförandet även av musköanläggningen, och förutsätter,

att härav betingade tillfälliga organisationsförändringar inom

ämbetsverket får beslutas av Kungl. Maj :t. Emellertid må man icke bortse

från att det här gäller en anläggning av helt annan storleksordning än

dem som vanligen utföres. Vidare är att beakta, att för varvets utflyttning

krävs en rad andra åtgärder än genomförandet av byggnadsarbetena å

Muskö. Sålunda skall bostäder anskaffas genom vederbörande kommuners

försorg, personaltransporterna skall ordnas, varvets maskinpark och transportmateriel

skall kompletteras o. s. v. En nära samordning mellan de

olika åtgärderna erfordras för att resultatet skall bli tillfredsställande.

Därför bör enligt departementschefens mening fortifikationsförvaltningen

biträdas av en särskild kommitté, som har att deltaga i planläggningen av

byggnadsåtgärderna och följa arbetets utförande, svara för kontakten med

de berörda kommunerna och samordna de åtgärder, som ankommer på

olika statliga organ.

I det planerade varvet skall ingå vissa anläggningar som redan beslutats

av riksdagen. Departementschefen räknar icke med att under nästa budgetår

skall igångsättas andra arbeten än sådana som ingår i det redan beslutade

byggnadsprogrammet. Någon ytterligare medelsanvisning för arbeten på

platsen erfordras således icke för nästa budgetår. Kostnaderna för erforderlig

förplanering av varvsanläggningen torde, i den mån de ej kan

rymmas inom fortifikationsförvaltningens ordinarie anslag, få i mån av

tillgång bestridas från de medel som anvisats för de redan beslutade anläggningarna.

Den fortsatta utbyggnadstakten blir, framhåller departementschefen

vidare, beroende av ett flertal faktorer som icke nu kan överblickas.

Det är därför icke möjligt att nu angiva storleken av de årliga anslag

som erfordras under utbyggnadstiden. Om anläggningen skulle

kunna färdigställas på 10 år — vilket knappast synes sannolikt —

skulle det genomsnittliga medelsbehovet per år uppgå till omkring

25 miljoner kronor. Om utbyggnadstiden skulle komma att förlängas

till 15 år, nedgår det årliga medelsbehovet till icke fullt 17 miljoner

kronor. Det bör ankomma på fortifikationsförvaltningen i samråd med

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 168.

marinledningen och förenämnda kommitté att uppgöra en plan för anläggningsarbetenas

bedrivande och på grundval därav framlägga förslag

om hur arsanslagen bör beräknas för att arbetena skall kunna utföras

på ett ur teknisk och ekonomisk synpunkt lämpligt sätt.

I den beräknade totalkostnaden ingår icke blott medel för investeringsarbeten

utan även kostnader, som skall bestridas från driftbudgetsanslag.

Fördelningen mellan dessa båda huvudkategorier framgår i stora drag av

den förut lämnade redogörelsen. Detalj uppdelningen får göras i samband

med medelsäskandena för de olika ändamålen. Av kostnaderna för

investeringsarbeten hänför sig största delen till bergrumsanläggningar. Betydande

belopp belöper emellertid på kaserner, tjänstebostäder och andra

friliggande byggnader och anläggningar. Örlogsbasutredningen har icke

berört frågan, hur investeringsanslagen med hänsyn härtill bör fördelas

mellan marinens och befästningars delfonder av försvarets fastighetsfond.

Denna fråga bör enligt departementschefen klarläggas av fortifikationsförvaltningen.

Beträffande den nya örlogsstationen m. m. har departementschefen redan

angivit, att vissa förändringar inträffat rörande det underlag, på vilket

örlogsbasutredningen grundat sina beräkningar, och att därför en viss översyn

av förslaget är påkallad. Någon medelsanvisning bör enligt departementschefen

icke ifrågakomma, innan denna översyn verkställts. Vid översynen

bör även frågorna om lämplig utbyggnadstid och om erforderlig

samordning av varvets och stationens flyttning beaktas.

Departementschefen delar utredningens uppfattning, att arbetet med

anläggningarna å Berga bör i vanlig ordning omhänderhas av fortifikationsförvaltningen.

Utskottet.

Såsom i ärendet framhållits har frågan om en förflyttning av Stockholms

örlogsbas alltsedan år 1863 varit föremål för ett flertal utredningar.

Det är därför att hälsa med tillfredsställelse, att ett principförslag

till frågans lösning nu underställts riksdagens prövning. Utflyttningen av

örlogsbasen innefattar emellertid ett spörsmål av betydande ekonomisk

räckvidd. Enligt verkställda beräkningar skulle totalkostnaden för den

tilltänkta varvsanläggningen in. in. uppgå till sammanlagt omkring 275

miljoner kronor enligt nuvarande prisläge.

Innan utskottet närmare ingår på Kungl. Maj:ts förslag vill utskottet

erinra, att enligt beslut vid 1948 års riksdag skola inom Stockholms skärgårdsområde

finnas såväl en fredsbas som en primär krigsbas för flottan.

Någon ändring härvidlag har sedermera icke ifrågasatts.

Utskottet är av den uppfattningen, att det av ekonomiska skäl och ur

beredskapssynpunkt är önskvärt, att fredsvarvet och krigsreparationsbasen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168.

11

om möjligt utgöras av en och samma anläggning. Det är också främst från

denna utgångspunkt, som frågan om Stockholms örlogsvarvs framtida ordnande

bedömts.

Örlogsbasutredningen har enligt utskottets mening med full tydlighet

visat, att örlogsvarvet icke kan på sin nuvarande plats, vars belägenhet

dessutom ur flera synpunkter icke är lämplig, moderniseras och utbyggas

så, att detsamma motsvarar de krav, som ej minst med hänsyn till den

vapentekniska utvecklingen böra kunna ställas på en nutida krigsrepationsbas.

Det synes utskottet därför ofrånkomligt, att örlogsvarvet flyttas

till annan plats. Örlogsbasutredningens förslag i denna del, till vilket departementschefen

ansluter sig, har nästan undantagslöst godtagits av i ärendet

hörda myndigheter och organ. Även utskottet är trots de betydande kostnader,

som förslaget medför, berett att i princip förorda, att en förflyttning

kommer till stånd.

De skäl, som förestavat en utflyttning av örlogsvarvet, föreligga icke

med samma styrka i fråga om örlogsstationen. Departementschefen har

emellertid anfört enligt utskottets mening bärande skäl för att även härvidlag

en förflyttning bör komma till stånd. Utskottet har vid övervägande

av denna fråga funnit en tillfredsställande lösning vara, att, såsom departementschefen

föreslagit, de av örlogsstationens uppgifter, som äga direkt

anknytning till varvet, överflyttas till den blivande varvsplatsen, medan

återstoden av stationen förlägges till Berga i omedelbar anslutning till marinens

där befintliga skolor. Utskottet anser även, att marindistriktets huvudförråd

bör utflyttas tillsammans med varvet och stationen.

Vad härefter beträffar valet av plats för den nya örlogsbasen har denna

fråga varit föremål för grundliga undersökningar. Därvid har, vilket även

utskottet vid besök på ort och ställe kunnat konstatera, det bergmassiv

som utgöres av den s. k. Sköldudden å Muskö befunnits vara en ur flera

synpunkter för en krigsreparationsbas synnerligen lämplig plats. Utskottet

har också funnit, att tillräckliga förutsättningar äro för handen att utnyttja

en anläggning därstädes även såsom fredsbas. I detta sammanhang

vill utskottet erinra, att riksdagen redan investerat betydande belopp i

marina anläggningar inom Hårsfjärdsområdet, varjämte omfattande markförvärv

genomförts för att säkra flottans behov av mark därstädes. Utskottet

är alltså av den uppfattningen, att den föreslagna platsen för örlogsbasen

bör godtagas.

Enligt vad som vid utredningen framkommit synes det vara ett oeftergivligt

villkor, att anläggningen till sina vitala delar inspränges i berg. Utskottet

tillstyrker således förslaget även härutinnan.

Beträffande varvsanläggningens omfattning och utformning kan utskottet

i stort sett ansluta sig till huvuddragen i det föreliggande förslaget.

Utskottet utgår härvid från att anläggningen i första hand skall avpassas

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 168.

efter dess uppgift som reparationsbas under krig. Det är emellertid enligt

utskottets mening angeläget, att frågan om örlogsbasens dimensionering icke

nu till alla delar fastlåses. Varvets kapacitet och arbetsvolym och därmed

förenade krav på utrymme bli bl. a. beroende på vilka fordringar, som under

beredskap och krig kunna komma att ställas på anläggningen. Detta är

emellertid i sin tur avhängigt av frågan, vilken roll som flottan framdeles

kan komma att få inom det totala försvaret. Frågan är värd uppmärksamhet

ej minst med hänsyn till den avsevärda tid, som beräknas förflyta,

innan Muskö-anläggningen kan tagas i bruk. Utskottet vill vidare erinra,

att utskottet i sitt av riksdagen i våras godkända utlåtande nr 34 påtalade

vissa olägenheter, som vore förenade med den nuvarande organisationen

vid Karlskrona örlogsvarv, varjämte utskottet framhöll att varvet vore i

trängande behov av teknisk upprustning. Med hänsyn till såväl dessa som

av riksdagens revisorer och marinförvaltningen anmärkta förhållanden av

i huvudsak samma innebörd har Kungl. Maj:t den 23 juli innevarande år

tillsatt en kommitté, örlogsvarvsutredningen, för översyn av örlogsvarvens

organisation under såväl freds- som krigsförhållanden, därvid även närliggande

marinorganisatoriska problem borde utredas. Ej enbart frågan om

flottans framtida sammansättning utan även resultatet av nämnda utredningsarbete

kunna således komma att medföra vissa omdispositioner beträffande

den i propositionen skisserade utbyggnaden. Mot bakgrunden av

det anförda synes utskottet alltså största försiktighet böra iakttagas, då det

gäller att fastställa ramen för anläggningens omfattning, så att densamma

icke göres större än som oundgängligen kan komma att krävas. I anslutning

till denna uppfattning vill utskottet ifrågasätta, om ställning redan

nu bör tagas till frågan om den av departementschefen föreslagna till 8

miljoner kronor enligt 1950 års prisläge kostnadsberäknade större flytdockan.

Detta detalj spörsmål synes enligt utskottets mening vara av

natur att lämpligen böra upptagas till slutlig behandling först vid den

senare tidpunkt, då på varvets dimensionering inverkande faktorer bättre

kunna överblickas.

Departementschefen förutsätter, att nybyggnad sprogrammet för örlogsstationen

in. in. underkastas översyn med hänsyn till vissa efter örlogsbasutredningens

slutförande inträdda förändrade förhållanden. Utskottet

saknar därför anledning att nu ingå på därmed förknippade problem.

Vad beträffar den framtida användningen av de genom örlogsbasens utflyttning

frigjorda områdena synas utskottet i likhet med departementschefen

starka skäl tala mot en försäljning av dessa områden, vilka äro särskilt

lämpade att tillgodose statens behov av lokaler för olika kulturella

ändamål. Frågan är emellertid jämväl enligt utskottets mening av sådan

räckvidd, att, innan definitivt beslut fattas, densamma bör göras till föremål

för en grundlig och allsidig utredning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 168.

13

Utskottet anser, att tiden för den nya varvsanläggningens utbyggnad icke

bör bliva längre än som oundgängligen erfordras för att arbetena skola

kunna bedrivas på ett ur teknisk och ekonomisk synpunkt lämpligt sätt.

Denna tid har departementschefen preliminärt uppskattat till 10 ä 15 år.

Då för bedömande av frågan om såväl den fortsatta utbyggnadstakten som

årsanslagens beräkning en särskild plan framdeles kommer att uppgöras

genom fortifikationsförvaltningens försorg, anser utskottet sig icke nu böra

närmare ingå på dessa spörsmål. Utskottet räknar emellertid med att tiden

för arbetets utförande kan i viss mån bliva beroende av arbetskraftsproblemet

och det allmänna konjunkturläget inom byggnadsbranschen.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 25, punkt 34) har

Kungl. Maj:t till flyttning av Stockholms örlog,sbas för budgetåret 1953/54

beräknat ett investeringsanslag av 460 000 kronor. I den nu föreliggande

propositionen förutsättas icke skola för innevarande budgetår igångsättas

andra arbeten än sådana, som ingå i det redan beslutade byggnadsprogrammet.

Härav följer, att någon ytterligare medelsanvisning för arbeten

på platsen icke erfordras för nämnda budgetår.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta, att Stockholms örlogsbas skall

flyttas till Stockholms södra skärgård i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som angivits i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 8 april 1953.

Stockholm den 17 november 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Näsgård,

Leander, Gillström, Näsström, Bergh, Hesselbom, Einar Persson,

Alfred Nilsson, Edvin Thun, Erik Svedberg, Lundgren, Ivar Nilzon och

Axel Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Ståhl, Svensson i Ljungskile,

Lindholm, Eriksson i Sandby, Staxäng, Johansson i Mysinge, Åkerström,

Wedén, Petterson i Degerfors och Onsjö.

av herr Åkerström.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:402 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående flyttning av Stockholms örlogshas. a1 i texten