Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om Alnön och fastlandet. broförbindelse mellan

1953-11-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:178, Utlåtande i anledning av väckt motion om Alnön och fastlandet. broförbindelse mellan

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 178.

11

Nr 178.

Utlåtande i anledning av väckt motion om

Alnön och fastlandet.

broförbindelse mellan

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren av fru Nilsson och herr Hagberg i Stockholm

väckt motion (II: 328) har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t anhålla om att förslag förelägges årets riksdag om byggandet

av bro mellan Alnön och fastlandet.

I motionen har gjorts gällande, att den färjled som f. n. ombesörjer

trafiken mellan Alnön och fastlandet är synnerligen otillfredsställande,

varför behov anses föreligga av förbättrad fastlandsförbindelse i form av

en bro. I anslutning härtill ha motionärerna anfört följande.

Inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lär planer finnas på byggandet

av två nya färjor, vars kostnader beräknats till 600 000 kronor för varje

färja. För landningsbryggor och tillfartsvägar beräknas åtgå ca 400 000

kronor. Det kan inte vara god ekonomi att investera så mycket pengar i

ett företag, som endast i ringa mån förbättrar förbindelserna mellan Alnön

och fastlandet, ty de verkligt stora olägenheterna skulle trots detta kvarstå

i oförändrat skick.

Angelägenhetsgraden vad beträffar byggandet av bro mellan Alnön och

fastlandet synes vara av sådan storleksordning, att det inte längre bör uppskjutas

på obestämd tid, ty detta medför mycket allvarliga konsekvenser

för Alnöns framtid, såsom risk för tillbakagång av industrien, minskade

arbetstillfällen och vad allt detta kan medföra.

över motionen har, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,

yttrande avgivits av väg- och vattenbgggnadsstgrelsen.

Styrelsen har inledningsvis lämnat följande uppgifter angående vad som

hitintills förevarit i brofrågan.

Länsstyrelsen i Västemorrlands län förordnade den 21 april 1939 dåvarande

vägingenjören i länet att uppgöra arbetsplan för anläggning av bro

mellan Alnösundet och fastlandet jämte tillfartsvägar. Uppdraget innefattade

icke utarbetande av förslag till själva brobyggnaden, vilket skulle ske

genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens försorg.

Det förslag, som i anledning härav upprättades, dagtecknat den 5 februari

1942, innefattade två alternativa sträckningar för bro, varav alt. I avsåg

en brolinje mellan Näs på fastlandet och Alvik på Alnön cirka 400 m norr

om den befintliga färjleden Fillan—Alvik och alt. II en linje mellan Forsta

på fastlandet och Gustavsberg på Alnön cirka 2 800 m söder om nämnda

färjled. Bron vore avsedd att ersätta den nuvarande färjleden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Vid det norda broläget (alt. I) har Alnösundet en bredd av cirka 600 in,

medan bredden vid det södra broläget (alt. 11) är cirka 800 in. Såväl vattendjupet

som djupet till fast botten är vid alt. II avsevärt större än i alt. I.

En undersökning har givit vid banden, att en bro enligt alt. II skulle bli

väsentligt dyrare än en bro enligt alt. I.

Sedan vid överläggningar med lotsstybelsen framgått, att under vissa

villkor hinder icke skulle möta att förlägga eu bro enligt det norra alternativet,

har förslagsritning till bro'' över Alnösundet enligt nämnda alternativ

upprättats inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dagtecknad den 26

juni 1947. Ritningen är avsedd att ingå i arbetsplanen för företaget.

Beträffande den föreslagna bron har styrelsen lämnat följande uppgifter.

Den föreslagna bron har en total längd av cirka 980 m och en fri bredd

av 13,0 m. Brobredden är indelad i en 7,0 m bred körbana och två förhöjda

kombinerade gång- och cykelbanor med vardera 2,5 m bredd. Mellan körbanan

samt gång- och cykelbanorna är inlagd en 0,5 m bred skiljeremsa.

Bron är över sundet uppdelad i sju spann, varav mittspannet får en teoretisk

spännvid av 100 m och lämnar åt sjötrafiken segelfri höjd av 40 in

på en bredd av 70 m. På fastlandssidan och på Alnön anordnas tillfartsviadukter

med ungefär 200 in respektive 160 in total längd, uppdelade i

spann med 20 m spännvidd. Bron är så dimensionerad, att möjlighet även

finnes att över bron framföra enstaka järnvägsvagnar upplastade på s. k.

»vagnbjöm».

Kostnaderna för bron kunna vid nuvarande pris- och lönenivå beräknas

uppgå till ungefär 20 milj. kronor, vartill komma kostnaderna för anordnande

av tillfartsvägar på fastlandet och Alnön beräknade till i runt tal

1,5 milj. kronor. Materialåtgången för bron beräknas till 4 800 ton stål,

varav cirka 1 300 ton armeringsstål, samt cirka 200 000 säckar cement.

Förslaget till arbetsplan är under överarbetning genom vägförvaltningen

i länet. Avsikten är, att sedan denna plan färdigställts, föranstalta om vägfrågans

prövning i laga ordning.

Med hänsyn till bl. a. företagets storlek och de svåra grundläggningsförhållandena

för bron ute i sundet, där ett flertal pelare skola grundläggas på

ett djup av 20—25 m under vattenytan, torde, även om man räknar från

den tidpunkt, då företaget skulle igångsättas, en avsevärd tid komma att

förflyta, innan broförbindelsen skulle kunna öppnas för trafik. Byggnadstiden

för bron kan beräknas till cirka 5 år.

Då sålunda en eventuell broförbindelse inte kan tagas i bruk förrän

efter relativt lång tid och då den nuvarande färjförbindelsen mellan Fillan

Och Alvik icke nu kan upprätthålla trafiken på ett tillfredsställande sätt,

har — framhåller väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidare — styrelsen ansett

ofrånkomligt att vissa åtgärder vidtagas i syfte att förbättra trafikförhållandena

vid färjleden. Härutinnan har styrelsen närmare anfört

följande.

För närvarande upprätthålles trafiken sommartid av två färjor under

huvuddelen av dygnet, varvid —- med hänsyn till den tid som åtgår1 för

bl. a. angöring samt motorfordonens av- och påkörning — (ä (are turer än

var 15—20 minut ej kunnat genomföras. Vintertid trafikeras leden endast

av den ena färjan, då den andra ej är byggd för gång under isförhållanden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr IT8.

13

På grundval av verkställda trafikräkningar och kapacitetsberäkningar

har styrelsen beslutat anskaffa två stycken nya färjor för leden. Kostnaden

för var och en av färjorna är beräknad till 600 000 kronor. Beställning på

färjorna har utlagts. I samband härmed avses två nya färjlägen skola utföras,

vartill förslag äro under upprättande. Kostnaderna för desamma

torde uppskattningsvis kunna angivas till 400 000 kronor. Den ena färjan

beräknas kunna insättas i trafik i slutet av instundande september månad,

medan den andra färjan skall levereras i medio av år 1954. Vardera färjan

får en kapacitet av 12—14 personbilar eller 4 lastbilar jämte 6 personbilar

eller 2 bussar jämte 6 personbilar. Genom att de nya färjorna bl. a. få

större maskinstyrka och bredare fordonsdäck samt till följd av förbättrade

anordningar vid färjlägena beräknas tiden för av- och påkörning skola

kunna nedbringas i sådan grad, att det — när de nya färjorna äro levererade

och båda äro i trafik — skall bliva möjligt att hålla 10 å 15-minuters

trafik. Kapaciteten blir därigenom väsentligt utökad. Endast under mera

extrema trafiktoppar torde väntetiden, sedan de nya färjorna tagits i bruk,

komma att bli längre än intervallet mellan färjturerna.

I vad avser finansieringen av broföretaget synes man, enligt styrelsens

förmenande, böra utgå från att kostnaderna härför skola bestridas från

reservationsanslaget till Byggande av broar, vilket anslag numera skall

inrymma medel även för speciella storbroar. Dessa skola sålunda inrymmas

i de flerårsplaner för byggande av broar, som enligt vägstadgan skola

upprättas. Vid den jämförelse med andra broföretag inom landet, vilken

skett vid behandlingen av dessa planer för tidsperioden 1952—1956, har

bro över Alnösundet icke kunnat inrymmas i planerna. Vid sådant förhållande

är, framhåller styrelsen avslutningsvis, tidpunkten för det tilltänkta

broprojektets realiserande beroende på bl. a. tillgången på anslagsmedel

samt företagets angelägenhet jämfört med andra aktuella byggnadsföretag

såväl inom Västernorrlands län som inom landet i dess helhet.

Utskottet. Såvitt utskottet kan bedöma föreligger otvivelaktigt ett behov

av broförbindelse mellan Alnön och fastlandet. Förslagsritning till sådan

bro har också upprättats inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för mer

än sex år sedan. Företaget i fråga har dock av bl. a. ekonomiska skäl icke

hittills kunnat beredas plats på de för byggande av broar fastställda flerårsplanerna.

Själva byggnadskostnaderna beräknas sålunda vid nuvarande

pris- och lönenivå uppgå till ca 20 milj. kronor, vartill komma kostnaderna

för anordnande av vissa tillfartsvägar å i runt tal 1,5 milj. kronor. Med

hänsyn till den nuvarande färjförbindelsens otillfredsställande skick och

då en eventuell bro väntas kunna tagas i bruk först fem år efter det arbetet

därmed påbörjats, har emellertid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beslutat

vidtaga vissa åtgärder för en tillfällig lösning av förevarande kommunikationsfråga.

Dessa åtgärder innebära att två nya färjor skola anskaffas

och att i samband därmed även nya färjlägen skola iordningställas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 178.

Enligt utskottets mening få de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda

träffade dispositionerna anses välbetänkta, då den ifrågavarande

färjmaterielen torde erfordras även för den händelse beslut om byggande

av bro över Alnösundet kunde fattas redan nu. Detta synes emellertid av

ovan antydda skäl icke vara möjligt. Utskottet vill i detta sammanhang

erinra om att jämväl inom andra delar av vårt land starkt motiverade broförslag

vänta på sitt förverkligande. Vid sådant förhållande är, såsom

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, tidpunkten för det här avsedda

broprojektets realiserande beroende på bl. a. tillgången på anslagsmedel

samt företagets angelägenhet jämfört med andra aktuella byggnadsföretag

såväl inom Västernorrlands län som inom landet i dess helhet. Det hela är

en ren avvägningsfråga, som måste infogas i sitt stora sammanhang. Frågan

om byggande av bro mellan Alnön och fastlandet får sålunda prövas på

samma sätt som övriga spörsmål av nu angivet slag.

Av anförda skäl kan utskottet icke biträda det i motionen II: 328 framförda

yrkandet. Utskottet hemställer alltså,

att motionen II: 328 icke må bifallas av riksdagen.

Stockholm den 19 november 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gillström, Pålsson,

Alfred Nilsson, Lundqvist, Edvin Thun, Lodenius och Boman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Eriksson i Sandby, Johansson

i Mysinge, Åkerström, Onsjö, Jansson i Kalix, Birke, Löfroth och

Blidfors.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.