Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.
1953-02-20 · 39 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 39 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1953:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 2.
1
Nr 2.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1953/54 under andra huvudtiteln,
avseende anslagen inom justitiedepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner
m. m.
(3:e avd.)
Justitiedepartementet m. m.
l:o) Avlöningar till statsråden utan departement m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 2 januari 1953) föreslagit riksdagen att dels
fastställa av departementschefen förordad stat för avlöningar till statsråden
utan departement in. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54, dels ock till Avlöningar till statsråden utan departement m. m.
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 312 600 kronor.
Ifrågavarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 293 600 kronor.
Statsråden utan departement skall numera uppbära de kontanta avlöningsförmåner,
som tillkommer befattningshavare med lön enligt löneklass
22 å löneplan 2. Härav föranledes en höjning av anslaget med 19 000 kronor,
att tillföras posten till rörligt tillägg. Hinder anses icke böra möta att
med anlitande av det för statsministerns handsekreterare beräknade arvodet
—- 15 000 kronor — jämte eljest under arvodesposten tillgängliga medel
ställa för statsministerns behov erforderlig sekreterarhjälp till förfogande.
Anslaget anses alltså böra bestämmas till 312 600 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Lindström
in. fl. (I: 260) samt den andra inom andra kammaren av herr Henriksson
m. fl. (II: 308), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett reservationsanslag
av 40 000 kronor för anskaffning av tvenne tjänstebilar att ställas
till regeringens förfogande.
Beträffande motiveringen för motionärernas förslag får utskottet hänvisa
till motionen II: 308.
Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit anledning
till erinran.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 2.
2
Statsutskottets utlåtande nr 2.
Utskottet är icke berett att taga ställning till yrkandet i motionerna 1: 260
och II: 308 utan tillgång till närmare utredning. Vid en sådan utredning
torde böra klarläggas, i vilken omfattning behov förefinnes för statsråden
att ha tjänstebilar till sitt förfogande, samt huruvida och i vad mån ett sådant
behov möjligen kan tillgodoses på annat sätt än motionärerna tänkt
sig, exempelvis genom att statliga institutioner ställer av dem disponerade
tjänstebilar till statsrådens förfogande eller genom att särskilda reseanslag
anvisas för statsråden, avsedda att täcka deras utgifter för bilresor. Jämväl
kostnads- och anslagsspörsmålen torde vid utredningen böra närmare klarläggas.
Då det synes böra ankomma på Kungl. Maj :t att föranstalta om en
dylik utredning, är utskottet icke nu berett förorda att riksdagen tager något
initiativ i motionernas syfte.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må
a) fastställa följande stat för avlöningar till statsråden
utan departement m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1953/54:
Stat.
1. Avlöningar till statsråden utan departement, förslags
-
vis .......................................... 157 500
2. Lönefyllnad åt statsministern.................... 6 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 99100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 50000
Summa kronor 312 600;
b) till Avlöningar till statsråden utan departement m. m.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 312 600
kronor;
II. att motionerna I: 260 och II: 308 icke må av riksdagen
bifallas.
2:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 2, s. 2
och 3) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av
departementschefen föreslagna ändringar i justitiedepartementets personalförteckning,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för justitiedepartementet, att tillämpas tills vidare fr. o m. budgetåret 1953/
54, dels ock till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 910 600 kronor.
Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 775 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
3
Under år 1952 har antalet ansökningar om svenskt medborgarskap visat en
fortgående stegring. Antalet inkommande dylika ärenden uppgick sålunda
till omkring 5 300, och vid det senaste årsskiftet förelåg en arbetsbalans på
cirka 1 350 ärenden. Denna arbetsökning har medfört, att de medel, som vid
1951 års riksdag anvisades för extra föredragande, måst tagas i anspråk
för sitt ändamål, varjämte behovet av skrivpersonal ökat. För att tillgodose
sistnämnda behov anses anslaget för nästa budgetår böra höjas med åtminstone
10 000 kronor. Den under fjolåret genomförda löneregleringen för
amanuens- och expeditionsvaktspersonal samt den allmänna lönehöjningen
föranleder, att anslaget uppräknas med ytterligare 120 800 kronor. För löneklassuppflyttningar
beräknas 4 800 kronor.
Med hänsyn till vad chefen för civildepartementet vid anmälan av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört rörande löneställningen för
vissa tjänstemän inom statsdepartementen in. m. föreslås i personalf
ört eckningen för justitiedepartementet uppförd en tjänst såsom
förste kanslisekreterare i lönegrad Ce 29. I stället anses en tjänst såsom
extra föredragande i Cg 29 böra indragas. Vidare anses i personalförteckningen
upptagna tjänster såsom andre kanslisekreterare i lönegrad Ca 25
böra utbytas mot tjänster såsom kanslisekreterare i samma lönegrad. I samband
därmed föreslås dock såsom en följd av de år 1949 beslutade personalindragningarna
i departementet en numera vakant sådan tjänst skola avföras
ur förteckningen, varigenom antalet minskas från 4 till 3. Åtgärden
föranleder icke någon nedsättning av anslaget, som redan är bestämt med
hänsyn härtill. Slutligen föreslås antalet kontorsbiträden i Ca 8 ökat från 3
till 6. Med tillämpning av gällande grunder för reglerad befordringsgång
anses nämligen tre icke-ordinarie biträden böra erhålla konstitutorial å
ordinarie kontorsbiträdestjänst. Då två av vederbörande befattningshavare
innehar högre extra ordinarie tjänst, föranledes härav icke annan ändring
beträffande anslagsberäkningen än att lönen för ett kontorsbiträde överföres
från icke-ordinarieposten till ordinarieposten.
Utskottet har i sitt utlåtande nr 13 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag rörande
löneställningen för vissa tjänstemän vid statsdepartementen m. m.
Utskottet har icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 2 januari
1953 angivna ändringar i justitiedepartementets personalförteckning;
b)
fastställa följande avlöningsstat för justitiedepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis....... 31 500
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.... 376 600
4
Statsutskottets utlåtande nr 2.
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 208 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 293 800
Summa kronor 910 600;
c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 910 600 kronor.
3:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 3, s. 4), vilket innebär en anslagsökning med 15 600 kronor,
varav 5 600 kronor såsom ett engångsbelopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 163 600
kronor.
4:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s. 4), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 20 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 240 000 kronor.
5:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 4
och 5), vilket innebär en anslagsökning med 9 000 kronor, föranledd av den
under fjolåret genomförda allmänna lönehöjningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1953/
54 anvisa ett reservationsanslag av 117 000 kronor.
6:o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6, s. 5), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 1 500
kronor, föranledd av en av departementschefen förordad höjning av arvodena
till chefens för justitiedepartementet tryckfrihetsombud, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 20 500
kronor.
Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet.
7:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 7, s. 6), vilket innebär en anslagsökning med 20 300 kronor
med anledning av beslut vid 1952 års riksdag angående lönegradsplaceringen
för vissa tjänster in. in. samt den under fjolåret genomförda allmänna
lönehöjningen, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 2.
5
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för justitiekanslersämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 99 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 24 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 46 200
Summa kronor 169 400;
b) till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 169 400 kronor.
8:o) Justitiekanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungi. Maj:ts
förslag (punkt 8, s. 6 och 7), vilket innebär en uppräkning av anslaget med
800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
10 400 kronor.
9:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 9, s. 7), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 31 300
kronor, därav 30 400 kronor avseende posten till rörligt tillägg, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för riksåklagarämbetet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/
54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 112 200
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .......... 44 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 71 400
Summa kronor 227 600;
b) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 227 600 kronor.
10:o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 10, s. 8), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
alt riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 19 000
kronor.
6
Statsutskottets utlåtande nr 2.
Domstolarna.
11 :o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.
9—11) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga
av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen för
högsta domstolen och nedre justitierevisionen, dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,
att tillämpas under budgetåret 1953/54, dels ock till Högsta
domstolen in. m.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 2 411 200 kronor.
Anslaget, som avser avlöningar till såväl högsta domstolens ledamöter som
befattningshavare vid nedre justitierevisionen, är i gällande riksstat uppfört
med 2 124 000 kronor.
Departementschefen framhåller, att det med hänsyn till den nuvarande
arbetsbördan i nedre justitierevisionen visat sig möjligt att tillfälligt nedbringa
antalet extra revisionssekreterare i vidare mån än som av revisionen
föreslagits. Sålunda har av de fem extra revisionssekreterare, för vilka medel
finns beräknade, tills vidare indragits tre. Som en följd av den ökning av
antalet mål, som för närvarande gör sig gällande vid underrätterna, anses
emellertid en ökad arbetsbelastning åter kunna uppstå i nedre revisionen.
Vid anslagsberäkningen bör man därför utgå från en minskning med endast
en revisionssekreterare. Departementschefen ämnar emellertid i fortsättningen
liksom hittills noga följa personalbehovet och, därest så befinnes
möjligt, vidtaga ytterligare begränsningar beträffande såväl den rättsbildade
som den icke rättsbildade personalen.
Enligt beslut av 1952 års riksdag har 9 av de 27 ordinarie revisionssekreterarbefattningarna
från och med den 1 januari 1953 uppflyttats från Ca
33 till Ca 37. Den högre löneställningen tillkommer föredragande i vattenmål
(2), i skiftesmål (4), i patentmål (2) och i sjörättsmål (1). I anslutning
härtill föreslås även löneställningen för nedre revisionens ordförande
omprövad. Den nuvarande ordföranden innehar en på övergångsstat upptagen
revisionssekreterartjänst i Ca 37 och åtnjuter befattningsarvode med
2 508 kronor för år. Det föreslås, att denna befattning överföres å ordinarie
stat med bibehållen lönegradsplacering och hittillsvarande befattningsarvode.
Anslaget uppräknas endast på grund av automatiska utgiftsökningar.
För löneregleringen för de specialföredragande revisionssekreterarna, för
förste expeditionsvakter samt för arkivarien, amanuenser och expeditionsvakter
ävensom för den allmänna lönehöjningen beräknas sålunda sammanlagt
314 700 kronor. Å andra sidan anses anslaget böra nedsättas med kostnaden
för en extra revisionssekreterare, 27 500 kronor.
I personalförteckningen anses — efter de ändringar, som beträffande
revisionssekreterare och förste expeditionsvakter med riksdagens
bemyndigande redan vidtagits med verkan från och med den 1 januari 1953
-—- antalet revisionssekreterare i Ca 37 på ordinarie stat böra ökas från 9
Statsutskottets utlåtande nr 2.
7
till 10 och antalet kontorsbiträden i Ca 8 från 11 till 12. Samtidigt föreslås
antalet revisionssekreterare i Ca 33 minskat från 18 till 17 och en av de på
övergångsstat uppförda revisionssekreterarna i Ca 37 avförd från förteckningen.
Utskottet. Allmänt sett finner utskottet önskvärt, att det pågående löneregleringsarbetet
redovisas på sådant sätt, att riksdagen beredes möjlighet
att pröva löneställningen för alla tjänster av samma slag vid visst verk i ett
sammanhang. I enlighet härmed finner utskottet det otillfredsställande,
att frågan om löneställningen för nedre justitierevisionens ordförande icke
underställdes riksdagen samtidigt som förslag framlades till lönegradsplacering
för revisionssekreterare i allmänhet. Då revisionens ordförande emellertid
icke synes böra i lönehänseende stå tillbaka för någon av de andra
föredragande revisionssekreterarna, vill utskottet icke motsätta sig Ivungl.
Maj :ts förslag rörande löneställningen för honom.
Under åberopande härav och med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i
övrigt hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,
vilka angivits i statsrådsprotokollet över
justitiedepartementsärenden för den 2 januari 1953;
b) fastställa följande avlöningsstat för högsta domstolen
och nedre justitierevisionen, att tillämpas under budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 1 454 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 3 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 194 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 759 600
Summa kronor 2 411 200;
c) till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 411 200 kronor.
12:o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 12, s. 11 och 12), vilket innebär en minskning av anslagsposten
till reseersättningar med 5 000 kronor samt en ökning av anslagsposten
till expenser med 13 500 kronor eller alltså sammanlagt en ökning av anslaget
med 8 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Högsta domstolen in. m.: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
167 200 kronor.
8
Statsutskottets utlåtande nr 2.
13:o) Regeringsrätten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 12 och
13) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad
avlöningsstat för regeringsrätten, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1953/54, dels ock till Regeringsrätten: Avlöningar för nämnda
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 540 600 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 453 000 kronor.
Enligt lagen den 30 maj 1952 om tillfällig ökning av regeringsrådens antal,
som trätt i kraft den 1 oktober 1952, skall regeringsrätten utgöras av
tretton regeringsråd, d. v. s. tre fler än tidigare. Vid anslagsberäkningen för
innevarande budgetår har hänsyn tagits till härav föranledd kostnadsökning
avseende nio månader. Motsvarande uppräkning av anslaget föreslås nu
ske för ytterligare tre månader med 29 400 kronor. Under hänvisning till
vad chefen för civildepartementet anfört i bilagan för flera huvudtitlar gemensamma
frågor angående införande av särskilda lönetillägg å 1 200 kronor
om året till högst åtta föredragande i regeringsrätten, att fördelas efter
regeringsrättens bestämmande, föreslår departementschefen, att härför erforderliga
medel, 9 600 kronor, beräknas under regeringsrättens icke-ordinariepost.
Under fjolåret genomförd lönereglering för expeditionsvakter och
den allmänna lönehöjningen medför en uppräkning av anslaget med ytterligare
48 600 kronor.
Utskottet, som i sitt utlåtande nr 13 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om
lönegradsplacering för samt avlöningsförstärkning till vissa föredragande
i regeringsrätten, har icke heller funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts anslagsberäkningar. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) fastställa följande avlöningsstat för regeringsrätten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 391 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 13 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 136 300
Summa kronor 540 600;
b) till Regeringsrätten: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 540 600 kronor.
14:o) Regeringsrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 14, s. 13), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Regeringsrätten: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 13 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
9
15:o) Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 15, s. 13), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Regeringsrätten: Regeringsrättens
årsbok för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
30 000 kronor.
16:o) Hovrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 16, s. 13—19)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen
föreslagna ändringar i hovrätternas personalförteckning, dels
fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för hovrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1953/54, dels ock till Hovrätterna: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 5 993 500 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 111 000 kronor.
Departementschefen förutsätter att Kungl. Maj :t liksom tidigare skall
äga befogenhet att provisoriskt tillgodose uppkommande personalbehov vid
hovrätterna. Detta anses särskilt betydelsefullt beträffande antalet ledamöter
i hovrätterna, vilket också understrukits av riksdagen. Att möjlighet sålunda
hålles öppen för Kungl. Maj :t att anpassa organisationen efter behovet
anses vara av särskild vikt för Svea hovrätt, som för närvarande torde
vara den mest arbetstyngda hovrätten. Angeläget anses även vara att, i avbidan
på resultatet av utredningen om instansordningen i vattenmål m. in.,
arbetsförhållandena i vattenöverdomstolen underlättas genom att tillräcklig
personal ställes till domstolens förfogande.
För ersättning åt tillsynsman för städning vid Göta hovrätt samt för höjning
av ersättning till eldare vid nämnda hovrätt och hovrätten för övre
Norrland beräknas sammanlagt 1 500 kronor i avrundat tal. För automatiska
utgiftsökningar till följd av beslut vid 1952 års riksdag föreslås anslaget
vidare uppräknat med 869 700 kronor, varav 73 000 kronor avser lönereglering
för assessorer, fiskaler, fiskalsaspiranter, amanuens-, biträdesoch
vaktpersonal, 796 000 kronor den allmänna lönehöjningen och 700 kronor
höjning av kallortstillägg. För löneklassuppflyttningar beräknas ytterligare
13 400 kronor. Å andra sidan anses anslaget böra nedsättas med
2 100 kronor på grund av indragning av arvode för springpojke vid Göta
hovrätt. Då den schablonmässiga nedräkningen av anslaget, som vidtagits
från och med budgetåret 1951/52, förutsättes höra gälla även under nästa
budgetår, begränsas sålunda anslagshöjningen till 882 500 kronor. En allmän
omprövning av grunderna för anslagets beräkning anses böra ske sedan
ytterligare erfarenheter vunnits.
I personalförteckningen föreslås antalet extra ordinarie assessorer
i hovrätten över Skåne och Blekinge ökat från 6 till 7 samt antalet
kontorshiträden i Svea hovrätt ökat från 9 till 14 och i hovrätten för Västra
Sverige från 1 till 2.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Vetander in. fl. (I: 105) och den andra inom andra kammaren av herr
10
Statsutskottets utlåtande nr 2.
Fröding m. fl. (II: 160) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att den
extra ledamotsbefattningen i hovrätten för Nedre Norrland må besättas med
i personalförteckningen uppförd e. o. assessor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen I: 105.
Utskottet. Såsom departementschefen framhållit har den nuvarande personalorganisationen
i hovrätterna karaktären av en försöksorganisation. Utskottet
anser, vilket också synes vara departementschefens uppfattning, att
någon allmän omprövning av hovrättsorganisationens personaluppsättning
icke bör komma till stånd, förrän resultatet av pågående utredningar —
genom 1951 års rättegångskommitté och statens organisationsnämnd ävensom
rörande instansordningen i vattenmål och därmed sammanhängande
spörsmål — föreligger och ytterligare någon tids erfarenhet vunnits av den nya
rättegångsordningen. I avvaktan härpå bör inrättande av nya tjänster och
tjänsteförändringar ske med stor varsamhet.
Vad angår hovrätten för Nedre Norrland tillkommer såsom ett ytterligare
skäl för återhållsamhet att frågan om en ändring av hovrättens domsområde
är under övervägande. Med hänsyn till det anförda och då tillströmningen
av unga jurister till domarbanan f. n. lär vara god är utskottet icke berett
att tillstyrka förslaget i motionerna I: 105 och II: 160 att den extra ledamotsbefattningen
i Sundsvallshovrätten må besättas med i personalförteckningen
uppförd e. o. assessor.
Utskottet tillstyrker jämväl i övrigt Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 105 och II: 160
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 2 januari
1953 angivna ändringar i hovrätternas personalförteckning;
b) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 1 875 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis................... 25 200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 2 065 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 027 100
Summa kronor 5 993 500;
c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 5 993 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
11
17:o) Hovrätterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 20—22)
föreslagit riksdagen att till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret 1953/
54 anvisa ett förslagsanslag av 565 600 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 525 600 kronor.
Till reseersättningar beräknas ytterligare 17 000 kronor, att fördelas med
4 000 kronor på Svea hovrätt, 10 500 kronor på Göta hovrätt och 2 500 kronor
på hovrätten för Västra Sverige. Beträffande delposten till bränsle, lyse
och vatten förordas höjning med 3 000 kronor för vardera av Svea hovrätt
och Göta hovrätt och 2 200 kronor för hovrätten för övre Norrland, tillhopa
8 200 kronor. Å andra sidan anses de för hovrätten för Västra Sverige under
posten för närvarande beräknade medlen, 23 000 kronor, med hänsyn till
utgifterna under föregående budgetår kunna minskas med 11 000 kronor. Delposten
skulle således kunna nedsättas med 2 800 kronor. Departementschefen
förordar en ökad medelsanvisning till övriga expenser med 25 800 kronor,
att fördelas med 5 000 kronor på vardera av Svea hovrätt och Göta hovrätt,
3 000 kronor på hovrätten över Skåne och Blekinge, 4 300 kronor på hovrätten
för Västra Sverige, 3 000 kronor på hovrätten för Nedre Norrland och
5 500 kronor på hovrätten för övre Norrland, varav 2 000 kronor är avsedda
för inköp av fönstermarkiser. Härvid har medel icke beräknats för anskaffande
av ljudupptagningsapparater och verkskyddsmateriel. I den mån dylik
anskaffning prövas skola ske, anses kostnaderna därför böra bestridas från
särskilda för sådana ändamål begärda anslag.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 565 600 kronor.
18:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 18, s. 22—
25) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i häradsrätternas
personalförteckning öka antalet kontorsbiträden i Ca 8 från 70 till
73, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna,
att tillämpas under budgetåret 1953/54, dels ock till Häradsrätterna:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
13 872 700 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 380 000 kronor.
Den efter rättegångsreformens genomförande vid domsagorna i allmänhet
successivt stegrade arbetsbördan anses på flera håll ha medfört behov
av omedelbar personalförstärkning. Kungl. Maj :t bör därför enligt departementschefen
liksom hittills vara oförhindrad medgiva sådana mera tillfälliga
ändringar i organisationen, som prövas erforderliga. Ehuru det icke
är möjligt att på förhand bedöma storleken av detta behov anses riktigast,
att anslaget uppräknas med något belopp, förslagsvis 90 000 kronor, för att
möta de kostnader, som kan uppstå av nämnda anledning. Det begärda bc
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 2.
loppet anses böra ha karaktären av en reserv, som står till Kungl. Maj :ts
förfogande. En höjning av arvodet till allmän tolk anses skälig. Arvodet föreslås
uppräknat från 25 kronor till 30 kronor. Härför erfordras icke ökad
medelsanvisning. Med hänsyn till vad sålunda anförts kräves för nästa budgetår,
utöver förut beräknad medelsreserv å 90 000 kronor, icke annan uppräkning
av anslaget än sådan som föranledes av automatiska utgiftsökningar. I
sådant hänseende anses ytterligare böra beräknas 565 900 kronor till följd av
den vid fjolårets riksdag beslutade löneregleringen för särskilda inskrivningsdomare
och tingsnotarier samt 1 786 100 kronor för den allmänna
lönehöjningen och höjningen av kallortstillägget jämte rättelse. För löneklassuppflyttningar
beräknas ytterligare 53 900 kronor. Å andra sidan medför
den automatiska indragningen av häradshövdingarnas övergångsersättningar
en nedsättning av anslaget med 3 200 kronor. Anslaget skulle sålunda
höjas med 2 492 700 kronor. En allmän omprövning av beräkningsgrunderna
för anslaget föreslås ske efter ytterligare vunnen erfarenhet.
I personalförteckningen anses antalet kontorsbiträden i Ca 8
böra ökas från 70 till 73.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i häradsrätternas personalförteckning
öka antalet kontorsbiträden i Ca 8 från 70
till 73;
b) fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna, att
tillämpas under budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 5 164 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis................... 5 400
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 149 400
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 4 553 100
Summa kronor 13 872 700;
c) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 13 872 700 kronor.
19:o) Häradsrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 19, s. 25—27), vilket innebär en anslagsökning med 86 700 kronor,
varav 4 000 kronor för sjukvård in. m., 31 500 kronor för reseersättningar
och 51 200 kronor för expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 848 700 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
13
20:o) Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän. Kungl. Maj :t har
(punkt 20, s. 27—29) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Ersättningar
till nämndemän för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
2 150 000 kronor.
Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 150 000 kronor.
Från anslaget utgår resekostnads- och traktamentsersättning till nämndemän.
Enligt gällande bestämmelser äger nämndeman för tjänstgöring
vid ting och vid särskilt sammanträde med häradsrätt åtnjuta sådan ersättning
enligt allmänna resereglementet med vissa inskränkningar. Någon särskild
ersättning för själva nämndemansuppdraget utgår däremot icke. Departementschefen
har funnit övervägande skäl tala för att nämndemännen
nu bör erhålla rätt till särskild gottgörelse för nämndemansuppdragets fullgörande
utöver resekostnads- och traktamentsersättningen. Den särskilda
gottgörelsen anses böra bestämmas så, att den icke förändrar nämndemansuppdragets
karaktär av ett heders- och förtroendeuppdrag. Med utgångspunkt
härifrån föreslås följande. Gottgörelsen skall utgå i form av ett arvode
för varje sammanträdesdag. Dagarvodets storlek anses böra avvägas så,
att arvodet står i rimligt förhållande till den arbetsinkomst vederbörande i
allmänhet går miste om genom uppdragets fullgörande. Viss hänsyn anses
även böra tagas till storleken av den ersättning, som utgår till nämndemännen
i städer med rådhusrätt. Denna varierar mellan 12 kronor och omkring
30 kronor för varje sammanträdesdag. Medeltalet kan sägas utgöra omkring
20 kronor per dag. Sistnämnda belopp anser departementschefen med beaktande
av samtliga på frågan inverkande omständigheter vara lämpligt avvägt
som dagarvode till nämndemännen vid häradsrätterna och föreslår, att
till dessa nämndemän skall från och med nästkommande budgetår, utöver
resekostnadsersättning och traktamente, utgå arvode med 20 kronor för varje
sammanträdesdag. Det förutsättes, vid bifall till förslaget, få ankomma på
Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.
Vad angår statsverkets kostnader för ifrågavarande dagarvode låter dessa
sig icke på förhand beräknas mera noggrant. En preliminär uppskattning
har emellertid givit vid handen, att kostnaderna kan uppskattas till i runt
tal 1 000 000 kronor. Anslaget föreslås därför uppräknat med detta belopp
till 2 150 000 kronor.
Utskottet. Det är med tillfredsställelse utskottet konstaterar, att den gamla
frågan om ersättning till nämndemän utöver resekostnads- och traktamentsersättning
enligt Kungl. Maj :ts förslag nu skall vinna en lösning. Såsom departementschefen
framhållit är ersättningens utformning och storlek beroende
av skilda, mot varandra i viss mån stridande hänsynstaganden. Ehuru
olika uppfattningar givetvis kan råda om vilken av dessa synpunkter som
man bör tillmäta den största vikten, finner utskottet departementschefens
förslag innefatta en tillfredsställande avvägning. Utskottet tillstyrker därför
att till nämndemän vid häradsrätterna skall från och med nästa budgetår,
utöver resekostnads- och traktamentsersättning, utgå arvode med 20
14
Statsutskottets utlåtande nr 2.
kronor för varje sammanträdesdag. Utskottet har icke heller något att erinra
mot att det får ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser
i ämnet.
Mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar har utskottet icke funnit anledning
till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Ersättningar till
nämndemän för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 2 150 000 kronor.
21 :o) Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 29), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Anskaffande av
nya fastighetsböcker för landet för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 75 000 kronor.
22ro) Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 29), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Häradsrätterna: Uppläggande av nya
fastighetsböcker för landet för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 40 000 kronor.
23:o) Vattendomstolarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s.
29—33) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i vattendomstolarnas
personalförteckning öka antalet kontorsbiträden från 4 till 5,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för vattendomstolarna
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock
till Vattendomstolarna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 1 332 800 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 144 400 kronor.
Med stöd av riksdagens beslut har Kungl. Maj :t medgivit, att vid Mellanbygdens
vattendomstol må intill utgången av innevarande budgetår finnas
anställd ytterligare en biträdande vattenrättssekreterare. Då arbetsbördan
vid nämnda vattendomstol fortgående ökar, föreligger där ett mera stadigvarande
behov av en förstärkning av den juridiskt utbildade personalen.
Departementschefen tillstyrker därför, att medel nu anvisas för fortsatt anställande
av ytterligare en biträdande vattenrättssekreterare vid Mellanbygdens
vattendomstol.
Det anses lämpligt, att vattenöverdomstolen beredes möjlighet att utbetala
stenografarvoden vid vattendomstolarna på samma villkor, som gäller
beträffande hovrätterna. Medel anses tills vidare böra beräknas för fem dy
-
Statsutskottets utlåtande nr 2.
15
lika arvoden, vart och ett om 600 kronor. Liksom beträffande motsvarande
arvoden vid hovrätterna förutsättes Kungl. Maj :t äga befogenhet företaga
skälig uppräkning av arvodesbeloppet. I enlighet med det anförda föreslås
anslaget höjt med 18 276 kronor för en biträdande vattenrättssekreterare vid
Mellanbygdens vattendomstol och med 3 000 kronor för stenografarvoden.
De automatiska utgiftsökningarna till följd av den allmänna lönehöjningen
och kallortstilläggets höjning samt på grund av bestämmelserna rörande reglerad
befordringsgång beräknas till sammanlagt 167 100 kronor.
I vattendomstolarnas personalförteckning föreslås antalet kontorsbiträden
ökat från 4 till 5.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i vattendomstolarnas personalförteckning
öka antalet kontorsbiträden från 4 till 5;
b) fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 401 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis................... 30 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 486 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 414 400
Summa kronor 1 332 800;
c) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 332 800 kronor.
24:o) Vattendomstolarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 24, s. 33 och 34), vilket innebär en anslagsökning med 18 400
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 208 400
kronor.
25 :o) Ljudupptagningsapparatur. Kungl. Maj:t har (punkt 25, s. 34)
föreslagit riksdagen att till Ljudupptagningsapparatur för budgetåret 1953/
54 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.
I samband med rättegångsreformens genomförande uppfördes å riksstaten
under andra huvudtiteln ett reservationsanslag till ljudupptagningsapparatur.
För de anvisade medlen har inköpts ett antal apparater, vilka visat
sig göra god nytta. Under år 1952 har beslutats vissa ändringar i 6 kap. 9 §
16
Statsutskottets utlåtande nr 2.
rättegångsbalken samt 11 och 12 §§ protokollskungörelsen i syfte att underlätta
ökad upptagning av utsagor å fonogram och samtidigt på längre sikt
vinna en personalbesparing. För att det avsedda syftet med reformen skall
uppnås, erfordras successivt anskaffande av ytterligare ett mindre antal
ljudupptagningsapparater. Det föreligger behov härav hos olika statliga domstolar,
i första hand vissa av hovrätterna. Apparater av lämplig modell betingar
för närvarande ett pris av något över 2 000 kronor stycket. Kostnaderna
för anskaffande av erforderligt antal apparater kan för nästa budgetår
uppskattas till 15 000 kronor. Under förevarande punkt anses därför
böra begäras ett nytt anslag å nämnda belopp. Anslaget föreslås erhålla karaktären
av reservationsanslag. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t
att bestämma om apparaternas fördelning mellan domstolarna.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Ljudupptagningsapparatur för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.
Rättegångsväsendet i allmänhet.
26:o) Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kungl. Maj :t har (punkt
26, s. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till Ersättning åt domare, vittnen
och parter för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 400 000 kronor.
Från anslaget bestrides bland annat vittnesersättningar enligt lagen den
10 juli 1947 (nr 632) angående ersättning av allmänna medel till vittnen
m. fl. Jämlikt denna lag utgår ersättning för kostnad till uppehälle för varje
dag med högst åtta kronor eller, om utgift för nattlogi åsamkas vittnet eller
domstolen eljest i varje särskilt fall med hänsyn till omständigheterna så
prövar skäligt, med högst femton kronor. I ersättning för tidsspillan må
vittne tillerkännas högst tjugu kronor om dagen. Emellertid har den 12 december
1952 till lagrådet remitterats förslag om ändring av nämnda lag,
enligt vilket ifrågavarande ersättningsbelopp höjts till respektive tio, aderton
och trettio kronor.
Vidare utgår från anslaget bland annat ersättningar enligt kungörelsen
den 24 november 1944 (nr 755) angående ersättning åt Stockholms rådhusrätts
tekniskt sakkunniga ledamöter i patentmål och enligt kungörelsen den
10 mars 1950 (nr 75) angående ersättning åt expropriationstekniker. Enligt
båda författningarna utgår ersättning med fyrtio kronor per sannnanträdesdag.
Förekommer mer än ett mål samma dag utgår för den dagen ersättning
för varje ytterligare mål med tio kronor, dock högst sammanlagt sextio
Statsutskottets utlåtande nr 2.
17
kronor. Nämnda ersättningsbelopp anser departementschefen med hänsyn
till det förändrade penningvärdet böra uppräknas till respektive femtio, tolv
och sjuttiofyra kronor. Beträffande för hemarbete fastställd ersättning, tjugu
kronor för dag, föreslås icke någon ändring. — Enligt kungörelsen den 23
maj 1947 (nr 211) angående ersättning åt särskild ledamot i underrätt vid
upptagande av sjöförklaring eller sjöförhör utgår ersättning med tjugu kronor
för varje förrättningsdag samt, där å samma dag fler än ett ärende förekommer,
ytterligare tio kronor för varje ärende utöver det första. Dessa belopp
föreslås höjda till tjugufem respektive tolv kronor. — Även det dagarvode,
vilket utgår till tolk som avses i 4 § andra stycket kungörelsen den 10
juli 1947 (nr 645) om tolk för döva och stumma, anses skäligen böra uppräknas
från tjugufem till trettio kronor.
Den merkostnad, som skulle uppstå vid bifall till vad sålunda föreslagits
och som huvudsakligen skulle hänföra sig till höjningen av vittnesersättningarna,
kan icke uppskattas med någon säkerhet men torde icke överstiga
300 000 kronor. Med hänsyn härtill och till de senast redovisade utgifterna
under anslaget föreslås detta uppräknat med förslagsvis 600 000 kronor till
3 000 000 kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft § 1 i riksdagens
revisorers år 1952 avgivna berättelse, vilken paragraf upptar iakttagelser
angående vissa rättegångskostnader. Revisorerna har bl. a. undersökt
rättegångskostnaderna för ett visst mål, gällande frågan om ansvar för grovt
bedrägeri in. in. i samband med tillverkning och försäljning av homeopatiska
preparat, och har i samband därmed gjort följande uttalande.
Revisorerna har redan år 1949 påtalat de dryga kostnaderna för det allmänna,
som den nya processreformen medför. Den nu verkställda stickprovsundersökningen
tyder på att vissa av dessa kostnader alltjämt ökar.
Det av revisorerna särskilt undersökta målet är av en osedvanlig storleksordning.
Att det allmännas kostnader fram till hovrättens dom skall behöva
uppgå till omkring 270 000 kronor bortsett från vissa mindre kostnader, kan
dock inge betänkligheter. Särskilt synes det överraskande, att mer än 1/:! av
detta belopp eller 98 000 kronor hänför sig till ersättningar åt de offentliga
försvararna i målet. Revisorerna vill inte taga ställning till frågan om
skäligheten av ersättningarna till de olika försvararna i detta mål. Med nu
eljest tillämpade advokatarvoden torde det inte kunna undvikas, att dessa
blir ganska höga. Revisorerna vill med anledning av den gjorda undersökningen
understryka vikten av att åtgärder vidtages för att genom förenklingar
och på annat sätt förbilliga det processuclla förfarandet. Med nuvarande
system torde stora grupper medborgare på grund av de dryga kostnaderna
bli avskurna från möjligheten att söka sin rätt vid domstol, något
som givetvis aldrig avsetts.
Utskottet får erinra om att första lagutskottet i sitt av riksdagen numera
godkända utlåtande nr 8 tillstyrkt Kungl. Maj :ts i propositionen nr 29 framlagda
förslag om höjda vittnesersättningar. Av Kungl. Maj :t under förevarande
punkt föreslagna höjningar av nu utgående ersättningsbelopp har
icke givit utskottet anledning till erinran.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 2.
18
Statsutskottets utlåtande nr 2.
I likhet med riksdagens revisorer finner utskottet utvecklingen av kostnaderna
för rättegångsväsendet oroande. Såsom revisorerna framhållit är det
en allmän uppfattning att stora grupper medborgare med nuvarande system
på grund av de dryga kostnaderna blir avskurna från möjligheten att söka
sin rätt vid domstol. Då en sådan utveckling givetvis aldrig avsetts, vill utskottet
understryka revisorernas uttalande om vikten av att åtgärder vidtages
för att genom förenklingar och på annat sätt förbilliga det processuella
förfarandet. I avbidan på den översyn, som framdeles — sedan 1951
års rättegångskommitté slutfört sitt uppdrag — kan komma till stånd, synes
det angeläget att partiella reformer överväges. Varje möjlighet att nå förenklingar
i det processuella förfarandet, utan att rättssäkerheten därmed eftersättes,
bör på allt sätt tillvaratagas.
Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts anslagsberäkningar hemställa,
att riksdagen må
a) till Ersättning åt domare, vittnen och parter för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor;
b)
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
ovan anfört i anledning av riksdagens revisorers iakttagelser
angående vässa rättegångskostnader.
27 :o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 27, s. 36), vilket innebär en med 250 000 kronor ökad medelsanvisning
med hänsyn till belastningen ävensom till inträdda prishöjningar
för resor m. m., och under erinran att första lagutskottet i sitt av riksdagen
numera godkända utlåtande nr 8 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 29 framlagda förslag om höjd ersättning enligt 4 § lagen om fri rättegång,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader enligt lagen om fri rättegång
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
2 000 000 kronor.
28 :o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 28, s. 36), vilket innebär oförändrad medelsanvisning
i avbidan på Kungl. Maj :ts ståndpunktstagande till 1949 års rättshjälpskommittés
förslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd för utomprocessuell rättshjälp
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
200 000 kronor.
29 :o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 29, s. 37), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 6 900
kronor med anledning av att föreståndaren och hans biträde förordas tills
vidare erhålla arvode, motsvarande lön enligt 33 respektive 17 löneklassen,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 2.
19
att riksdagen må till Tornedalens rättshjälpsanstalt för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 47 500 kronor.
30 :o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. Kungl. Maj :t har (punkt
30, s. 37 och 38) föreslagit riksdagen att till Efterutbildning inom rättegångsväsendet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
15 000 kronor.
Förslag att medel skulle anvisas till efterutbildning inom rättegångsväsendet
väcktes ursprungligen av 1943 års domarutredning (SOU 1946:57),
som särskilt underströk behovet av efterutbildning för domare, domaraspiranter,
åklagare och advokater inom straffrätten och på närliggande områden.
I enlighet med vad som förutsattes, då anslagsfrågan behandlades
vid 1947 års riksdag, inriktades utbildningsverksamheten till en början
uteslutande på den nya rättegångsordningen. Därefter har, på sätt domarutredningen
förordat, kursverksamhet anordnats i straffrättsliga och därmed
sammanhängande ämnen. Verksamheten har visat sig fylla ett stort behov.
Hittills har hållits sammanlagt åtta kurser med omkring 60 deltagare i varje.
Emellertid överstiger antalet anmälningar till varje kurs avsevärt det antal
platser, som kan beredas. Det anses därför angeläget, att flera liknande kurser
anordnas.
På grund av förefintliga reservationer har under de två senaste budgetåren
medel icke behövt anvisas för ändamålet. Då medelsreservationen vid
slutet av detta budgetår kommer att vara i det närmaste förbrukad, anses
anslag för ifrågavarande verksamhet åter böra uppföras å riksstaten. Under
nästkommande budgetår avses att anordna två kurser. Medelsbehovet
härför kan med ledning av utgifterna för de hittills anordnade kurserna uppskattas
till omkring 15 000 kronor. Kungl. Maj:t förutsättes liksom hittills
vara oförhindrad att jämväl i andra former än de sålunda beskrivna kurserna
tillgodose ändamålet med anslaget.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 kronor.
31 :o) Kurser för expropriationstekniker m. m. Kungl. Maj :t har (punkt
31, s. 38—40) föreslagit riksdagen att till Kurser för expropriationstekniker
in. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 73 000 kronor.
I gällande riksstat har för ifrågavarande ändamål upptagits ett reservationsanslag
av 68000 kronor.
En inom justitiedepartementet tillkallad kommitté, som antagit benäm
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 2.
ningen 1952 års sakkunniga för kursverksamhet för expropriationstekniker,
har hemställt, att för budgetåret 1953/54 måtte för ifrågavarande ändamål
anvisas ett anslag å 73 000 kronor, varav 55 000 kronor för själva kursverksamheten
och 18 000 kronor för sammanställning och tryckning av de vid
kurserna hållna föredragen in. in. Avsikten är att i februari och mars 1953
hålla två kurser. En tredje kurs planeras till hösten 1953.
Departementschefen finner det önskvärt, att alla expropriationstekniker,
som så önskar, får tillfälle att deltaga i de kurser, varom här är fråga.
Likaså anses det ur allmän synpunkt starkt motiverat att även andra
grupper befattningshavare, för vilkas arbete markvärderingsfrågorna är
av betydelse, beredes tillfälle därtill. Främst gäller detta de lagfarna
domare, som regelmässigt har att taga befattning med expropriationsmål.
Av vikt anses också vara att befattningshavare vid centrala verk, som sysslar
med markvärderingsproblem, blir informerade om dessa problem. Departementschefen
tillstyrker därför att kursverksamheten utvidgas att avse
även nu nämnda grupper av befattningshavare. Härför erfordras 55 000
kronor utom de för innevarande budgetår anvisade medlen.
Vad angår kostnaden för de lagfarna domarnas deltagande föreslås — i
likhet med vad som medgivits beträffande de häradshövdingar och hovrättsdomare,
som deltager i efterutbildningskurser inom rättegångsväsendet —- reseersättning få utgå enligt resereglementets bestämmelser och bestridas
från vederbörliga reseanslag. Bestridandet av kostnaderna för deltagare
från centrala verk anses böra ankomma på vederbörande verk. Såsom förutsatts
vid beviljandet av anslaget för innevarande budgetår anses man nu böra
upptaga frågan om att ordna och publicera en sammanställning av föredrag
och annat kursmaterial. För ändamålet anses böra beräknas 18 000 kronor.
Utskottet, som i fjol anslöt sig till departementschefens uppfattning om
angelägenheten av att ifrågavarande kurser komme till stånd, hade intet att
erinra mot de av departementschefen då förordade riktlinjerna för kursernas
anordnande. Dessa riktlinjer föreslås nu ändrade så till vida, att även de
lagfarna domare, som regelmässigt har att taga befattning med expropriationsmål,
samt befattningshavare vid centrala verk, som sysslar med markvärderingsproblem,
skall beredas tillfälle att deltaga i kurserna.
De sålunda föreslagna ändringarna är enligt utskottets mening ägnade
att ingiva vissa betänkligheter. Genom utvidgningen av kursverksamheten
till att avse även ovan angivna grupper befattningshavare kan denna lätt
komma att förändras till en permanent institution. Detta synes så mycket
mindre påkallat som enligt Kungl. Maj :ts förslag nu skall utges en kostnadskrävande
sammanställning av föredrag och annat kursmaterial, vilken
avses bli tillgänglig icke blott för expropriationsteknikerna och de lagfarna
domarna i expropriationsmål utan även för olika grenar av statsförvaltningen
samt för allmänheten. Med hänsyn härtill synes det utskottet som om
kurserna kunde givas karaktär av engångsanordning samt att antalet kurser
tills vidare kunde begränsas till högst sex.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
21
Vad departementschefen i övrigt föreslagit har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kurser för expropriationstekniker
m. 777. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 73 000 kronor.
Fångvården in. m.
32:o) Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 32, s.
41—46) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av
departementschefen föreslagna ändringar i fångvårdsstyrelsens personalförteckning,
dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för
fångvårdsstyrelsen, att tillämpas under budgetåret 1953/54, dels ock till
Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 955 900 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 735 300 kronor.
Departementschefen föreslår, att medel beräknas för avlönande av 2 förste
byråsekreterare i Ce 29, 2 kanslibiträden i Ce 11, 2 biträden i reglerad befordringsgång
och ett dylikt biträde med deltidsanställning jämte vikarier.
Kostnaderna härför uppgår till 85 200 kronor. Beträffande vissa från anslaget
utgående arvoden, som föregående år höjdes med anledning av det förändrade
penningvärdet, anses en ytterligare uppräkning skälig. Det föreslås
sålunda att arvodet till en sakkunnig i hälsovårdsärenden höjes från 3 300
kronor till 3 600 kronor och arvodet till en sakkunnig i utbildningsärenden
från 2 208 kronor till 2 400 kronor. Merkostnaden härför utgör i runt tal
500 kronor. Med anledning av beslut vid 1952 års riksdag angående lönegradsplaceringen
för vissa tjänster m. m. föreslås anslaget uppräknat med
19 900 kronor. Vidare föranleder den under fjolåret genomförda allmänna
lönehöjningen en uppräkning av anslaget med cirka 115 000 kronor.
Beträffande styrelsens personalförteckning föreslås, att antalet
förste hyråsekreterare i Ce 29 ökas från 2 till 4 och antalet kontorsbiträden
i Ca 8 från 9 till 11. Vidare anses för befattningen såsom byråsekreterare i
Ca 25 tjänstebenämningen böra ändras till byråingenjör.
Utskottet får, under hänvisning till vad utskottet under efterföljande
punkt 34 i detta utlåtande anför, tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
alltså,
all riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 2 januari
1953 angivna ändringar i fångvårdsstyrelsens personalförteckning;
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 2.
b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,
att tillämpas under budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 326 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 15 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal....... 288 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 325 600
Summa kronor 955 900;
c) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 955 900 kronor.
33:o) Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 33, s. 46 och 47), vilket innebär ökad medelsanvisning till
reseersättningar med 8 000 kronor, till övriga expenser med 23 600 kronor,
därav 10 200 kronor i anledning av överförandet till fångvårdsstyrelsen av
interneringsnämndens och ungdomsfängelsenämndens kanslier, samt till
sjukvård för personal m. in. med 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 127 900
kronor.
34:o) Interneringsnämnden. Kungl. Maj :t har (punkt 41, s. 52—61) föreslagit
riksdagen att till Interneringsnämnden för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 27 700 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 67 500 kronor.
Frågan om ändrad kansliorganisation för interneringsnämnden och ungdomsfängelsenämnden
har varit föremål för utredning inom justitiedepartementet
av särskild sakkunnig. Utredningsmannen har framlagt förslag
om ett för de båda nämnderna gemensamt kansli, anknutet till fångvårdsstyrelsen.
Kanslitjänstemännen har föreslagits skola ingå i personaluppsättningen
på styrelsens socialbyrå.
Departementschefen finner övervägande skäl tala för införande av ett gemensamt
kansli och förordar, att nämnderna tilldelas var sin heltidsanställd
sekreterare. Vidare förutsättes, att vardera nämnden skall äga medinflytande
i fråga om anställande m. m. av den personal, som skall tjänstgöra
för nämnden. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de
föreskrifter, som kan bli erforderliga i samband med införandet av den nya
ordningen. I enlighet med det anförda anses alltså vid fångvårdsstyrelsen
böra inrättas två för nämndernas sekreterare avsedda nya befattningar, i
samband varmed nuvarande under anslagen för nämnderna beräknade
Statsutskottets utlåtande nr 2.
23
sekreterararvoden bortfaller. Med hänsyn till sekreterarnas kvalificerade och
ansvarsfulla arbetsuppgifter föreslås befattningarna, som anses böra uppföras
å extra ordinarie stat, placerade i 29:e lönegraden. Såsom tjänstebenämning
föreslås förste byråsekreterare. För innehavarna av båda befattningarna
föreslås skola gälla att de skall ha avlagt examen, som medför behörighet
till domarbefattning. Vid genomförande av den föreslagna överflyttningen
av personal till fångvårdsstyrelsen anses styrelsens icke-ordinariepost
böra höjas med i runt tal 40 500 kronor, vartill anses böra läggas
14 700 kronor, motsvarande grundlönen till den för ungdomsfängelsenämndcn
avsedda förste byråsekreteraren och arvode tift vikarie för denne.
Posten till rörligt tillägg föreslås i anslutning härtill ökad med 30 000 kronor.
I styrelsens personalförteckning anses böra ytterligare upptagas, förutom
2 tjänster som förste byråsekreterare i Ce 29, 2 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8.
Vad angår anslagen till interneringsnämnden och ungdomsfängelsenämnden
anses härefter beträffande vardera nämnden endast böra anvisas medel
till dagarvoden till ordförande och ledamöter i nämnden samt till reseersättningar.
För förstnämnda ändamål beräknas 20 000 kronor för interneringsnämndens
del och 7 000 kronor såvitt avser ungdomsfängelsenämnden.
Departementschefen finner lämpligt, att även utgifter för nämndsekreterarnas
resor bestrides från nämndernas anslag. Det föreslås, att medelsanvisningen
till reseersättningar ökas, för interneringsnämnden med 700 kronor
till 7 700 kronor och för ungdomsfängelsenämnden med 600 kronor till
5 000 kronor. I samband härmed anses anslagsposterna till sjukvård och
expenser under fångvårdsstyrelsens omkostnadsanslag böra uppräknas med
300 kronor resp. 10 200 kronor. Av sistnämnda belopp, som motsvarar de
för nämndernas expenser för närvarande anvisade medlen med visst tillägg
på grund av prisstegringar, kan 6 200 kronor anses överförda från interneringsnämnden
och 4 000 kronor från ungdomsfängelsenämnden. I enlighet
med vad sålunda anförts föreslås anslaget till interneringsnämnden bestämt
till 27 700 kronor, varav 20 000 kronor beräknats till dagarvoden till nämndens
ordförande och ledamöter samt 7 700 kronor till reseersättningar.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär Kungl.
Maj :ts föreliggande förslag att för interneringsnämnden och ungdomsfängelsenämnden
skall inrättas ett gemensamt kansli, varvid nämnderna
skall tilldelas var sin heltidsanställd sekreterare, placerad såsom förste
byråsekreterare i Ce 29. Enligt den särskilda utredningsmannens förslag
skulle däremot det gemensamma kansliet förestås av en heltidsanställd
sekreterare i Ce 29, medan övriga sekreterargöroinål inom nämnderna skulle
handhas av en utav fångvårdsstyrelsen avdelad, för uppgiften lämpad byråsekreterare
på socialbyrån.
Ehuru inom utskottet förespråkare funnits för den uppfattningen, att utredningsmannens
snävare program ur såväl organisatorisk som statsfinansiell
synpunkt är alt föredraga, har utskottet likväl icke velat motsätta sig
24
Statsutskottets utlåtande nr 2.
att Kungl. Maj:ts förslag godtages. Härvid har utskottet utgått från, att den
väsentliga förstärkningen av de båda nämndernas kansli konnner att medföra
en viss avlastning för fångvårdsstyrelsen. Utskottet förutsätter att detta
indirekta tillskott av arbetskraft för styrelsen beaktas i den kommande propositionen
angående en räjongplan för fångvården, så att krav på ytterligare
befattningar i motsvarande mån reduceras. Utskottet förutsätter vidare
att Kungl. Maj :t vid utfärdandet av de föreskrifter, som kan bli erforderliga
i samband med att den nya ordningen införes, beaktar önskemålet att de
båda nämndsekretesarna ålägges tjänstgöringsskyldighet — i den mån arbetet
i den egna nämnden så medger — såväl inom båda nämnderna som å
fångvårdsstyrelsens socialbyrå.
Under åberopande av det anförda och då anslagsberäkningarna icke givit
utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,
att riksdagen må till Interneringsnämnden för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 27 700 kronor.
35 :o) Ungdomsfängelsenämnden. Kungl. Maj:t har (punkt 42, s. 62 och
63) föreslagit riksdagen att till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 26 400 kronor.
Vid behandlingen av föregående anslagspunkt har föreslagits, att interneringsnämndens
och ungdomsfängelsenämndens kanslipersonal skall överföras
till fångvårdsstyrelsen, som därefter skall tillhandahålla nämnderna
ett gemensamt kansli. Därvid avses, bland annat, att för nämndernas sekreterargöromål
vid styrelsen inrätta två befattningar såsom förste byråsekreterare,
av vilka vardera nämnden skall förfoga över sin. I enlighet härmed
föreslås såsom anslag till ungdomsfängelsenämnden skola anvisas ett belopp
av 12 000 kronor, varav 7 000 kronor beräknas för dagarvoden till ordförande
och ledamöter i nämnden samt 5 000 kronor för reseersättningar.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt
anfört finner sig utskottet kunna förorda Kungl. Maj :ts förevarande förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kronor.
36 :o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 43, s. 63), vilket innebär en uppräkning av anslaget
med 25 000 kronor med hänsyn till belastningen under föregående budgetår
samt ökade kostnader för transportmedel m. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
275 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
25
37 :o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 44, s. 63—74) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen
förordad avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Skyddskonsulentorganisationen:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 608 400 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 390 000 kronor.
Sedan en skyddskonsulentorganisation av mindre omfattning inrättats
under år 1942, anslog 1943 års riksdag medel till en organisation, omfattande
tretton skyddskonsulenter jämte fem skyddsassistenter. Den 1 juli
1947 utökades organisationen med en skyddsassistent. Såsom en provisorisk
åtgärd anvisades därefter vid 1950 års riksdag 70 000 kronor för tillfällig
arbetshjälp i de mest arbetstyngda skyddskonsulentdistrikten, varigenom
möjligheter bereddes att anställa ytterligare sex assistenter. Slutligen
beviljade 1952 års riksdag medel för anställande av ännu en tillfällig assistent.
Organisationen utgöres för närvarande av 13 konsulenter och 13 assistenter.
1950 års reform betecknades uttryckligen som ett provisorium, och det
föreligger enligt departementschefen uppenbarligen mycket starka skäl att
nu genomföra en ny etapp i organisationens utbyggnad. Fångvårdsstyrelsen
har föreslagit en ökning med 8 konsulenter och 17 assistenter.
Om läget inom skyddsverksamheten hösten 1952 har departementschefen
meddelat följande.
Den 1 oktober 1952 stod 9 642 villkorligt dömda under övervakning och
1 000 villkorligt frigivna under tillsyn (91 % resp. 9 % av sammanlagda
antalet, 10 642). övervakning och tillsyn besörjdes i 4 980 fall (47 %) av
personer, yrkesmässigt verksamma inom socialvården, därav i 260 (2 %)
av skyddskonsulenter eller skyddsassistenter, i 2 070 (20 %) av tjänstemän
vid skyddsföreningarna samt i 2 650 (25 %) av tjänstemän vid fångvårdsanstalter,
anstalter tillhörande barnavården, alkoholistanstalter och arbetsförmedlingar
eller av andra socialvårdstjänstemän. Antalet övervakare och
tillsynsmän var 5 197. Av dessa hade 4 959 1—5 uppdrag var, 144 6—10
uppdrag, 36 11—15 uppdrag, 21 16—20 uppdrag, 7 21—25 uppdrag, 13 26—
50 uppdrag, 5 51—75 uppdrag, 3 76—100 uppdrag, 2 101—125 uppdrag, 5
126—150 uppdrag samt 2 151—175 uppdrag. Av de 17 övervakare och tillsynsmän,
som hade mer än 50 uppdrag var, tillhörde 9 första skyddskonsulentdistriktet
(Stockholms stad), 1 andra skyddskonsulentdistriktet (Stockholms
och Uppsala län) och återstående 7 sjunde distriktet (Göteborgs och
Bohus samt Hallands län). Dessa 17 personer var alla heltidsanställda tjänstemän
vid skyddsförening. I detta sammanhang må nämnas, att av de 2 070
övervaknings- och tillsynsuppdrag, som omhänderhades av tjänstemän vid
skyddsföreningarna, 906 kom på första och 1)22 på sjunde distriktet.
Eu jämförelse med motsvarande uppgifter, avseende läget den 1 oktober
1951, ger vid handen hl. a., att antalet villkorligt dömda under övervakning
ökat drygt 7 % från 8 996 till 9 642 och att antalet villkorligt frigivna under
tillsyn visar en ökning med nära 12 % från 896 till 1 000. Ökningen av antalet
villkorligt dömda är mest framträdande i Stockholmsdistriktet, Göteborgsdistriktet
och Malmödistriktet. Det ökade antalet övervaknings- och till
-
26
Statsutskottets utlåtande nr 2.
synsuppdrag har icke föranlett någon nämnvärd rubbning i fördelningen av
uppdragen mellan de olika kategorierna av socialvårdstjänstemän inbördes
eller mellan denna personalgrupp och övriga uppdragstagare. Genom en intensifierad
värvningsverksamhet har emellertid antalet övervakare och tillsynsmän
stigit med nära 9 % från 4 784 till 5 198. över 150 uppdrag hade
vid den senaste undersökningen två personer mot en vid den förra; antalet
personer med mer än 100 uppdrag är oförändrat 9, medan antalet personer
med mer än 50 uppdrag stigit från 14 till 17.
Departementschefen anser det angeläget att frivilliga krafter i väsentligt
vidgad omfattning tages i anspråk såsom övervakare och tillsynsmän. Särskilt
anses böra eftersträvas att till ifrågavarande verksamhet knyta representanter
för ledande idrotts- och ungdomsorganisationer samt andra ideella
folkrörelser. För att underlätta arbetet för dessa frivilliga krafter föreslås
under en följande punkt att särskilt anslag anvisas till kurser för övervakare,
tillsynsmän och förundersökare.
Av en av justitiedepartementet företagen undersökning av arbetsförhållandena
inom skyddskonsulentorganisationen anses klart ha framgått att en
icke obetydlig personalförstärkning är nödvändig för att organisationen
skall kunna på tillfredsställande sätt fylla sin uppgift. Detta gäller, såsom
även fångvårdsstyrelsen framhållit, skyddsarbetet såväl före som efter domen.
Konsulenterna och assistenterna medhinner för närvarande icke att i
erforderlig utsträckning lämna förundersökarna råd och annat bistånd eller
att tillhandagå domstolarna med kompletterande uppgifter till ledning för
bestämmande av vårdåtgärder ii samband med villkorlig dom m. in. Ej heller
kan tillräcklig tid ägnas åt anskaffandet av lämpliga frivilliga övervakare
och tillsynsmän eller åt den rådgivande och kontrollerande verksamheten
i förhållande till dessa. Även uppgiften att bistå fångvårdsmyndigheterna
med att anordna eftervård åt de villkorligt frigivna blir eftersatt i
brist på tid. En nöjaktig ordning skulle emellertid enligt vad som framgått
av konsulenternas uttalanden kunna åvägabringas även med en något mindre
långtgående personalökning än den av fångvårdsstyrelsen föreslagna.
Fångvårdsstyrelsens plan innebär i stort sett en fördubbling av den nuvarande
organisationen. Även om en avsevärd förstärkning är påkallad anses
det tveksamt, om så stor utökning lämpligen bör ske på en gång. Detta
skulle kunna leda till praktiska svårigheter, icke minst i fråga om rekryteringen
av dessa befattningar, där personliga egenskaper spelar en ovanligt
stor roll.
Vid bedömandet av spörsmålet om konsulenternas och assistenternas arbetsbörda
anser departementschefen det emellertid angeläget att icke blott
beakta hur många nya tjänstemän som erfordras för arbetsuppgifternas fullgörande
under i övrigt oförändrade förhållanden utan också att undersöka, i
vad mån det är möjligt att genomföra en rationalisering av organisationen
av denna sociala hjälpverksamhet. I detta hänseende framhålles följande.
Inom skydds- och hjälpverksamheten förekommer i viss utsträckning dubbelarbete.
Sålunda är det icke ovanligt att funktionärer på olika vårdområden
sysslar med samma fall. Särskilt framträdande torde vara, att arbetsför
-
Statsutskottets utlåtande nr 2.
27
medlingsorganen ofta bedriver en verksamhet för villkorligt dömda och villkorligt
frigivna som har direkt anknytning till skyddskonsulentens verksamhet.
Anskaffandet av lämpligt arbete åt klienterna är ej sällan det viktigaste
och stundom det enda som behöver göras. För att rationalisera denna
sida av vården synes lämpligen en organisatorisk översyn böra företagas.
Därigenom skulle man ock kunna uppnå det psykologiskt sett viktiga resultatet
att klienten icke längre behövde remitteras från den ena till den andra
inrättningen med de dröjsmål och andra olägenheter som följer därmed.
Både ur samhällets och de hjälpbehövandes synpunkt skulle det vara fördelaktigt,
om det kunde anordnas ett närmare samgående mellan skyddskonsulentorganisationen
och arbetsförmedlingarna vid utförandet av vissa arbetsuppgifter.
Med chefen för socialdepartementet har jag överenskommit
om att låta inom justitiedepartementet verkställa en utredning av denna fråga.
övervakningstiden för villkorligt dömda, vilka utgör huvudparten av konsulenternas
klientel, omfattar i regel tre år. Många, däribland skvddskonsulenter,
anser att denna tid är onödigt lång för flertalet övervakade och
att den med fördel även ur behandlingssynpunkt skulle kunna avkortas betydligt
i åtskilliga fall. Likaså göres gällande att man vid ådömande av villkorlig
dom skulle, i betydligt större utsträckning än som nu sker, kunna utan
olägenhet underlåta att förordna om övervakning. Därest sådana vägar beträddes,
skulle skyddskonsulenternas arbetsbörda kunna minskas. De nu berörda
frågorna är enligt min mening värda beaktande, men jag är icke beredd
att taga ställning till dem utan närmare undersökning. De torde emellertid
komma att upptagas till behandling av strafflagberedningen.
På grund av vad sålunda anförts är departementschefen icke nu beredd
att tillstyrka eu så omfattande utökning av skyddskonsulentorganisationen
som fångvårdsstyrelsen föreslagit. Det anses ej föreligga tillräckliga förutsättningar
att för närvarande framlägga en slutgiltig plan för denna organisation.
I stället anses nu böra tagas en ny etapp i den fortgående utbyggnaden.
Icke minst av organisatoriska skäl anses det i rådande läge lämpligast att
låta den nu aktuella utökningen huvudsakligen ske i form av nya assistenttjänster,
icke genom uppdelning av ett större antal konsulentdistrikt. Särskilda
förhållanden anses emellertid föreligga i första distriktet, som omfattar
Stockholms stad, och i tolfte och trettonde distrikten, omfattande Västernorrlands
och Jämtlands län resp. Västerbottens och Norrbottens län. Antalet
vårdfall i första distriktet är ojämförligt mycket större än i övriga
distrikt. Därför anses det påkallat att uppdela detta distrikt genom att inrätta
eu ny konsulenttjänst. Vad beträffar ettvart av de båda nordligaste
distrikten är en uppdelning i praktiken redan genomförd, så till vida att assistenten
i distriktet inom eget verksamhetsområde självständigt fullgör på
konsulent ankommande göromål. Detta förhållande anses böra regleras genom
en motsvarande ändring av distriktsundelningen. I enlighet med det anförda
föreslås antalet konsulenter ökat med tre. 1 övrigt anses den nu aktuella
förstärkningen av organisationen böra ske genom att konsulenterna i de
mest arbetstyngda distrikten vid sin sida får assistenter. Det föreslås att i den
närmaste utvidgningsetappcn fem nya sådana tjänster inrättas. Fördelningen
på olika distrikt av dessa och de båda från nuvarande tolfte och trettonde
distrikten frigjorda assistenttjänsterna förutsättes få ske enligt Ivungl.
28
Statsutskottets utlåtande nr 2.
Maj :ts närmare bestämmande. De nya konsulenterna och assistenterna föreslås
få anställning som extra ordinarie tjänstemän. Till vikarier och ytterligare
skrivhjälp anses böra beräknas 35 200 kronor resp. 15 000 kronor. Frågan
om ändrad lönegradsplacering för konsulent- och assistentbefattningarna
torde komma att upptagas till prövning av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.
Vad beträffar förslaget om ändrad anställningsform för de arvodesavlönade
assistenterna tillstyrkes, att tre av dessa nu överföres på extra
ordinarie stat. Det till skyddskonsulenten i femte distriktet (Gotlands län)
utgående årsarvodet, som från och med innevarande budgetår höjts från
1 500 kronor till 1 700 kronor, föreslås uppräknat till 1 800 kronor.
I enlighet med det anförda skulle anslaget uppräknas med 109 400 kronor
för 3 skyddskonsulenter och 5 skyddsassistenter, med 50 200 kronor för vikarier
och skrivhjälp och med 100 kronor för höjning av gotlandskonsulentens
arvode. Den automatiska utgiftsökningen på grund av den allmänna
lönehöjningen, löneklassuppflvttningar in. m. kan beräknas till 58 700 kronor.
Anslaget skulle alltså höjas med 218 400 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Söderquist m. fl. (I: 106) och den andra inom andra kammaren av
herr Rylander m. fl. (11:163), har, i vad avser förevarande anslag, hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1953/54 höja det av Kungl. Maj :t
föreslagna anslaget till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar med
115 200 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 163.
Utskottet. Den i propositionen lämnade redogörelsen för läget inom skyddsverksamheten
under hösten 1952 visar, att övervakning och tillsyn icke i tillfredsställande
omfattning besörjes av personer, som inte äro anställda inom
socialvården. Av statsrådsprotokollet framgår vidare, att den 1 juli 1952
4 240 personer eller 2/3 av klientelet fanns i Stockholm, Göteborg och
Malmö.
Departementschefen framhåller, att tillräckliga förutsättningar ej föreligger
att nu framlägga en slutgiltig plan för skyddskonsulentorganisationen,
detta bl. a. för att vissa frågor, syftande till en rationalisering av organisationens
hjälpverksamhet, först skall kunna utredas. I stället betecknas
departementschefens förslag, som omfattar tre nya konsulenttjänster och
fem nya assistenttjänster, såsom en ytterligare etapp i den alltfort pågående
utbyggnaden av denna verksamhet. I motionerna I: 106 och II: 163 föreslås
inrättande härutöver av tre konsulenttjänster och fem assistenttjänster.
Utskottet — som tidigare i skilda sammanhang understrukit att kriminalvården
i frihet icke kan bedrivas med utsikter till framgång utan en effektiv
skyddskonsulentorganisation -—- finner med hänsyn till de bebådade utredningarna
departementschefens förslag lämpligt avvägt. Vid sin tillstyrkan
av detta förslag förutsätter utskottet, att den ökade kapaciteten såvitt
möjligt i första hand inriktas på anskaffande av lämpliga frivilliga överva
-
Statsutskottets utlåtande nr 2.
29
kare och tillsynsraän samt på rådgivning. Utskottet finner vidare angeläget,
att de av departementschefen åsyftade utredningarna bedrives med skyndsamhet,
så att en ytterligare effektivisering av organisationen snarast kan
komma till stånd. Då det av fångvårdsstyrelsens utredningar framgår, att
den procentuellt sett övervägande delen av villkorligt dömda och villkorligt
frigivna förekommer i storstäderna, kan det ifrågasättas om dessa städer
ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt problemen om omhändertagande av
detta klientel. Av det sagda framgår, att utskottet icke kan tillstyrka förslagen
i motionerna I: 106 och II: 163 om utbyggnad redan nu av organisationen
i vidare mån än departementschefen föreslagit.
Under åberopande av det anförda får utskottet, med tillstyrkande jämväl
i övrigt av Ivungl. Maj :ts förslag, hemställa,
att riksdagen må med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 106 och II: 163, i vad de
avser förevarande anslag,
a) fastställa följande avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen
att tillämpas tills vidare från och med bud
-
getåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Arvode, bestämt av Ivungl. Maj:t............... 1 800
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 438 700
3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 167 900
Summa kronor 608 400;
b) till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 608 400 kronor.
38:o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. Ivungl. Maj :t har
(punkt 45, s. 74 och 75) föreslagit riksdagen att till Skyddskonsulentorganisationen:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 156 700 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 94 500 kronor.
Den föreslagna utvidgningen av skyddskonsulentorganisationen påkallar
en höjning av samtliga poster under omkostnadsstaten. Beträffande posterna
till reseersättningar och expenser måste hänsyn dessutom tagas till inträffade
prisstegringar in. in. Medelsanvisningen till sjukvård in. in. anses sålunda
böra höjas med 200 kronor. Det föreslås vidare, att posten till reseersättningar
uppräknas med 22 000 kronor. Vad angår posten till expenser förordas
en höjning med 40 000 kronor, varav 14 000 avser kostnader för engångsanskaffning
av inventarier in. in.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Söderquist in. fl. (I: 106) och den andra inom andra kammaren av herr
Rglander m. fl. (II: 163), har, i vad avser förevarande anslag, hemställts, att
30
Statsutskottets utlåtande nr 2.
riksdagen måtte för budgetåret 1953/54 höja det av Kungl. Maj :t föreslagna
anslaget till Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader med 26 400 kronor.
Beträffade de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 163.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.
Av vad utskottet under nästföregående punkt anfört rörande motionerna
I: 106 och II: 163 följer, att utskottet icke kan tillstyrka motionerna såvitt
nu är i fråga.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 106 och II: 163, i vad de avser
förevarande anslag, till Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 156 700 kronor.
39:o) Övervakning av villkorligt dömda. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 46, s. 75 och 76), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
får utskottet, som avser att i annat sammanhang behandla motionen II: 325,
hemställa,
att riksdagen må till Övervakning av villkorligt dömda
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 425 000
kronor.
40:o) Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 47, s. 76), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tillsyn över villkorligt frigivna m.
fl. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
75 000 kronor.
41 :o) Kurser för övervakare, tillsynsmän och förundersökare. Kungl. Maj :t
har (punkt 48, s. 76 och 77) föreslagit riksdagen att till Kurser för övervakare,
tillsynsmän och förundersökare för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 10 000 kronor.
Anslag för ifrågavarande ändamål finnes ej uppfört i gällande riksstat.
I skilda sammanhang har betonats angelägenheten av att erhålla goda
frivilliga arbetskrafter inom skyddsarbetet. Ofta nog är det enligt departementschefen
önskvärt, att de för sådan verksamhet intresserade erhåller
vissa informationer och anvisningar, varigenom man kan stimulera deras
håg för arbetet och vinna ökade insatser från deras sida. Det är därför ett
samhälleligt intresse, att kurser av avsett slag anordnas för dem, som arbe
-
Statsutskottets utlåtande nr 2.
31
tar eller kan antagas vara villiga att arbeta inom den frivilliga skyddsverksamheten.
Med hänsyn till det nära sambandet mellan hithörande uppgifter
och förundersökningsverksamheten anses kurserna böra stå öppna
även för förundersökare.
Det förutsättes få ankomma på fångvårdsstyrelsen att till Kungl. Maj :t
inkomma med närmare förslag om huru kurserna skall anordnas och ledas.
Därvid bör tillses att kurserna förlägges till sådana platser inom skilda delar
av riket, där möjlighet finnes att samla ett större antal deltagare. Strävan
bör vara att som kursdeltagare få icke blott dem som redan verkar inom
det frivilliga skyddsarbetet utan även personer, som kan förmodas vara
lämpliga såsom övervakare, tillsynsmän eller förundersökare och villiga
att åtaga sig sådana uppdrag. Kursverksamheten anses i främsta rummet
böra bestå i föreläsningar med åtföljande diskussioner. I den mån så lämpligen
kan ske, anses i kursverksamheten även böra ingå besök på och demonstration
av sådana anstalter och inrättningar, som det kan vara av
värde för kursdeltagarna att äga närmare insikt om, exempelvis fångvårdsanstalter,
ungdomsvårdsskolor och alkoholistanstalter.
Kostnaderna för den ifrågasatta kursverksamheten anses böra bestridas
från särskilt anslag å riksstaten. Från anslaget skall täckas föreläsarnas
arvoden och resor, lokalhyra, annonskostnader och skrivmateriel m. in.
Medelsbehovet beräknas till 10 000 kronor. Det förutsättes få ankomma på
Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser om anslagets disposition.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Kurser för övervakare, tillsynsmän
och förundersökare för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 kronor.
42:o) Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. Kungl. Majt har
(punkt 49, s. 78—80) föreslagit riksdagen att till Understöd åt verksamhet
för frigivna fångar in. fl. för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
250 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 190 000 kronor.
Fångvårdsstyrelsen har framhållit, att utrustningen för de från fångvårdsanstalterna
frigivna och utskrivna måste avsevärt förbättras. Minst 70
procent av fångvårdens klientel behöver vid frigivningen utrustas med arbetskläder
i form av blåställ, strumpor, arbetsskor in. m. Styrelsen anser, att kostnaderna
för arbetskläder bör, i likhet med vad som är fallet vid flertalet anstalter
utom fångvården, bestridas av medel, som anvisas till utrustning vid
avgång från anstalten, och icke såsom nu sker av det särskilda anslage.i till
understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. På grund härav har styrelsen
i annat sammanhang hemställt, att posten å fångvårdsanstalternas
omkostnadsstat till omkostnader för permitterade, frigivna och utskrivna
32
Statsutskottets utlåtande nr 2.
mätte höjas med — förutom 333 000 kronor för de intagnas utrustning i
allmänhet och 68 000 kronor för resekostnader — 160 000 kronor för arbetskläder.
Vid bifall härtill anser styrelsen förevarande understödsanslag
böra för nästa budgetår upptagas med oförändrat belopp, 190 000 kronor.
Departementschefen framhåller att fångvårdsklientelet, även ungdomsfängelseeleverna,
står i en avsevärt sämre ställning i fråga om förmåner
vid utskrivningen än de som varit intagna på ungdomsvårdsskola. Även med
den höjning av anslaget till understöd åt verksamhet för frigivna fångar
in. fl., som beslöts av föregående års riksdag, medger resurserna blott en
mycket begränsad hjälpverksamhet. Detta gäller bland annat i fråga om
utrustning med arbetskläder. För den brottsliges inlemmande på nytt i
samhället är det emellertid ofta av avgörande betydelse att man, särskilt
under den kritiska tid, som följer närmast efter frigivningen eller den villkorliga
domen, kan på ett effektivt sätt bistå honom ej blott genom personlig
vägledning utan även ekonomiskt. Det framstår därför såsom synnerligen
angeläget att ytterligare medel anvisas för ifrågavarande ändamål. Då
denna hjälpverksamhet, även i vad avser tilldelandet av arbetskläder, lämpligen
anses böra bedrivas i den för kriminalvård i frihet gällande ordningen
och således ej bör belasta fångvårdsanstalternas omkostnadsanslag, förordas
en uppräkning av nu förevarande anslag. För närvarande kan departementschefen
emellertid icke tillstyrka, att anslaget höjes med mer än
60 000 kronor. Det förutsättes, att behovet av understöd skall, liksom hittills,
noggrant prövas i varje särskilt fall.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sunne m. fl. (1:107) och den andra inom andra kammaren -av herrar
Swedberg och Rylander (11:171), har hemställts, att riksdagen måtte för
budgetåret 1953/54, utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit, höja anslaget till
Understöd åt verksamhet för frigivna fångar in. fl. med 100 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen 1:107.
Utskottet. Förevarande anslag höjdes i fjol med 50 000 kronor och föreslås
nu uppräknat med ytterligare 60 000 kronor. Även om utskottet av vad
som nu anförts av departementschefen samt i motionerna 1:107 och 11:171
fått den uppfattningen att en ytterligare medelsanvisning för ifrågavarande
ändamål är behjärtansvärd, kan utskottet med hänsyn till det statsfinansiella
läget icke tillstyrka den i motionerna påyrkade ökade medelsanvisningen.
Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:107 och 11:171 till Understöd
åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 250 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 2.
33
43:o) Bidrag till svenska skyddsförbundet. Kungl. Maj:t har (punkt 50, s.
80 och 81) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svenska skyddsförbundet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 165 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 150 000 kronor.
Fångvårdsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 25 000 kronor.
Styrelsen understryker härvid vikten av att skyddsföreningarna erhåller tillräckligt
ekonomiskt understöd från staten för att kunna effektivt bedriva
sin till följd av kriminalklientelets starka ansvällning väsentligt ökade verksamhet.
Detta gäller främst skyddsvärnen i Stockholm och Göteborg men
jämväl ett flertal andra skyddsföreningar. Vad som i hög grad försatt föreningarna
i ekonomiska svårigheter är lönerörelserna. Om föreningarna skall
erhålla kompetenta krafter för arbetet, måste dessa enligt styrelsen avlönas
enligt de grunder som tillämpas inom kriminalvård och socialvård i
övrigt.
Departementschefen anser en uppräkning av anslaget motiverad och föreslår,
att anslaget höjes med 15 000 kronor.
Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under punkt 37 i detta utlåtande
anfört och då Kungl. Maj :ts förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska skyddsförbundet
för hudgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 165 000 kronor.
Diverse.
44.o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond; Fångvårdsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 51—53, s. 82) hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1953/54 såsom förslagsanslag
anvisa
a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Fångvårdsstyrelsens delfond 1 142 000 kronor;
b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 855 000 kronor;
c) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark 46 700 kronor.
45:o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. Kungl. Maj:t
bär (punkt 54, s. 83 och 84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utgivande
av författningskommentarer in. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 2.
34
Statsutskottets utlåtande nr 2.
Ifrågavarande liidragsverksamhet handhaves av cn särskild nämnd, kallad
nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer. Med hänsyn
till befintlig reservation å anslaget vid utgången av budgetåret 1950/51,
136 354 kronor, uppfördes anslaget för innevarande budgetår endast med ett
formellt belopp av 100 kronor. Vid senaste budgetårsskifte uppgick reservationen
till 74 290 kronor. Anslaget anses böra uppföras med 30 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer
in. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kronor.
46:o) Bidrag till utgivande av lagsamling. Kungl. Maj :t har (punkt 55, s.
84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utgivande av lagsamling för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 125 000 kronor.
I föregående statsverkspropositioner har efter hand redovisats dittills utkomna
delar av lagsamlingen. Under det sistförflutna året har följande delar
utgivits, nämligen Försäkringsväsen, Lantbruket, Fastighetsrätt, Allmänna
läroverk in. in. och Kyrkorätt. I enlighet med vad riksdagen förutsatt har
verkställts eu undersökning, som resulterat i att utgivningstiden för vissa
delar uppskjutits i avbidan på väntade större författningsändringar. Beträffande
några delar har utgivningen uppskjutits på obestämd tid. En mera
väsentlig rubbning av utgivningsplanen anses emellertid icke möjlig utan
stora kostnader för statsverket. Med hänsyn till antalet under arbete varande
delar av verket anses anslaget icke kunna nedsättas lör nästa budgetar. Anslaget
föreslås därför uppfört med oförändrat belopp.
Utskottet har uppmärksammat, att delen Kommunallagarna av lagsamlingen
utgivits år 1950 samt att nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga
publikationer under budgetåret 1951/52 beviljat bidrag från det under
nästföregående punkt avsedda anslaget för en andra upplaga av eu kommentar
till kommunallagarna. Detta synes utskottet med hänsyn till att 1946
års kommunallagskommittés förslag till kommunallag in. in. är föremål
för Kungl. Maj:ts prövning mindre tillfredsställande.
När förslaget om bidrag till utgivande av en lagsamling år 1949 först förelädes
riksdagen, uppskattades de totala kostnaderna för statsverket, mycket
ungefärligt, till mellan 400 000 och 500 000 kronor. Trots att av de omkring
30 delar, till vilka statsbidrag avsågs utgå, hittills utkommit endast omkring
hälften, har den sammanlagda medelsanvisningen redan överstigit sistnämnda
belopp.
Med hänsyn både till att kommenterade upplagor av lagar i regel torde
vara av större värde för köparna än den lagtext, lagsamlingen innehåller,
Statsutskottets utlåtande nr 2.
35
och till de avsevärt stegrade kostnaderna för detta verk är det enligt utskottets
mening önskvärt, att en fullständig kostnadsberäkning utföres innan
ytterligare anslag för ändamålet hegäres. Vid eu sådan definitiv kostnadsberäkning
är det, särskilt i nuvarande läge, angeläget att alla förenklingar
och avgränsningar beaktas, som till kostnadernas nedbringande befinnes
möjliga. Utgivandet av sådana delar, som berör områden där stora författningsändringar
är att vänta, bör inställas eller i varje fall tills vidare uppskjutas.
Nya avtal, som binder anslaget för framtiden, bör ej ingås.
Trots att utskottet, såsom framgår av det anförda, icke varit främmande
för tanken att förorda en minskad medelsanvisning, har utskottet med hänsyn
till departementschefens uttalande att anslaget icke kan nedsättas för
nästa budgetår icke velat motsätta sig Kungl. Maj :ts förevarande förslag.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till utgivande av lagsamling
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
125 000 kronor.
47 :o) Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära och
konstnärliga verk m. m. Kungl. Maj :t bär (punkt 56, s. 84—86) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära
och konstnärliga verk in. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 8 500 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 500 kronor.
Vid den senaste Haagkonferensen, som ägde rum i oktober 1951, antog
konferensen ett stadgeförslag, innebärande att ett permanent sekretariat
skulle inrättas med säte i Haag. Sekretariatet skulle bestå av en generalsekreterare
och två sekreterare, tillhörande olika nationer men utnämnda av
holländska regeringen. Sekretariatet skulle under den alltjämt bestående
statskommissionens ledning få i uppdrag att förbereda och organisera blivande
Haagkonferenser, vilka i fortsättningen i princip skulle hållas med tre
års mellanrum. Stadgeförslaget skulle underställas vederbörande regeringars
godkännande och träda i kraft när det biträtts av majoriteten bland de
vid 1951 års konferens representerade staterna. Dessa var till antalet sexton.
Hittills bar stadgeförslaget godkänts av sju stater, nämligen Belgien, Italien,
Japan, Luxemburg, Nederländerna, Portugal och Österrike. Stadgan träder
emellertid icke i kraft, förrän ytterligare minst två stater biträtt densamma.
Det är anledning förmoda, att så kommer att ske före utgången av budgetåret
1953/54.
Kostnaderna för sekretariatet kan ännu ej med säkerhet bedömas. Enligt
eu preliminär beräkning skulle de dock kunna väntas uppgå till 100 000 ä
150 000 floriner per år. Med hänsyn lill att Sverige varit representerat vid
alla Haagkonfcrcnserna, anses det i och för sig naturligt och lämpligt, alt
Sverige biträder stadgeförslaget. En förutsättning härför anses dock böra
vara, att flertalet nordiska stater samt åtminstone ytterligare någon av de
36
Statsutskottets utlåtande nr 2.
vid senaste Haagkonferensen representerade stormakterna gör detta. Kungl.
Maj :t anses därför böra bemyndigas att vid lämpligt tillfälle tillkännage
Sveriges anslutning till stadgeförslaget, och medel anses böra stå till Kungl.
Maj :ts förfogande för bestridande av de kostnader som kan föranledas härav.
Det årliga bidragsbeloppet anses dock för Sveriges del icke böra överstiga
10 000 floriner, vilket efter nu gällande kurs motsvarar omkring 13 700
kronor. Med hänsyn till den ovisshet som råder i fråga om inträdandet av
förpliktelser för Sverige enligt berörda stadga anses särskilda bidragsmedel
icke nu böra anvisas å riksstaten. I stället föreslås Kungl Maj :t skola
bemyndigas att anlita nu förevarande förslagsanslag för bestridande av den
kostnad som i enlighet med det anförda kan uppkomma under nästa budgetår.
Till frågan om en reglering av sådana kostnader under följande budgetår
återkommer departementschefen senare. Med hänsyn till det anförda
har anslagets rubrik något jämkats.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag titt internationella byrån i
Bern för skydd av litterära och konstnärliga verk in. m. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 8 500 kronor.
48:o) Bidrag till internationella institutet för unifiering av privaträtten.
Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. Bidrag till Tidskrift för
kriminalvård. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 57—59, s.
86), vilka innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa
a) till Bidrag till internationella institutet för unifiering
av privaträtten ett förslagsanslag av 3 000 kronor;
b) till Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab
ett anslag av 3 000 kronor;
c) till Bidrag till Tidskrift för kriminalvård ett anslag av
1 000 kronor.
49:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj :t har
(punkt 60, s. 86 och 87) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar
genom sakkunniga för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 900 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 635 000 kronor.
Detta anslag har under de senaste budgetåren visat sig alltför knappt beräknat.
För budgetåret 1951/52 beviljade riksdagen på tilläggsstat 200 000
kronor utöver tidigare anvisade 550 000 kronor. Även för innevarande budgetår
anses ofrånkomligt att begära en betydande förstärkning av anslaget.
De utredningar, som ingångsatts under innevarande budgetår, behandlar
problem, som länge väntat på sin lösning. Departementschefen erinrar om ut
-
Statsutskottets utlåtande nr 2.
37
redningarna rörande dels revision av lagstiftningen om ersättning för skada
till följd av bruk av motorfordon, dels ock stats och kommuns skadeståndsansvar,
vilka båda bedrives i samarbete med övriga nordiska länder. Flera
större, under tidigare budgetår påbörjade utredningar rörande exempelvis
revision av fastighetsbildningslagstiftningen och reformer på strafflagsstiftningens
område kommer att fortsätta sin verksamhet under nästa budgetår.
På fångvårdens område har i enlighet med den av riksdagen godkända s. k.
långtidsplaneringen igångsatts eu utredning angående det abnorma klientelets
behandlingsfrågor, vilken skall efterföljas av en motsvarande översyn
beträffande vården av det ordinära fångvårdsklientelet. Vidare har riksdagen
begärt utredning av åtskilliga spörsmål, som tills vidare måste anstå i huvudsak
på grund av brist på medel. Trots att några kommittéer kommer att
ha avslutat sin verksamhet vid utgången av innevarande budgetår anses alltså
en betydande höjning av det nuvarande anslaget starkt påkallad. Medelsbehovet,
som påverkas även av den under fjolåret genomförda allmänna lönehöjningen
m. in., anses kunna uppskattas till 900 000 kronor.
Utskottet. Ehuru kostnadsutvecklingen under detta anslag synes utskottet
oroande, vill utskottet med hänsyn till vad departementschefen anfört icke
motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 900 000 kronor.
•50:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 61, s. 87
och 88), vilket innebär en ökning av anslaget med 15 000 kronor med hänsyn
bl. a. till att något särskilt anslag till resestipendier åt domare in. fl. icke
äskas för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.
51 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 88), vilket innebär en minskning av anslaget
med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kronor.
52:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles alt avgiva utlåtande
beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda
förslag, nämligen
punkten 34: Fångvårdsanstalterna: Avlöningar;
punkten 35: Fångvårdsanstalterna: Omkostnader;
38
Statsutskottets utlåtande nr 2.
punkten 36: Fångvårdsanstalterna: Maskin-och verktygsutrustning in. m.;
punkten 37: Fångvårdsanstalterna: Inventarier in. m. för anstalten Roxtuna;
punkten
38: Fångvårdsanstalterna: Inventarier in. in. för fångkolonier;
punkten 39: Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport
av baracker m. in.;
punkten 40: Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra
fångvården, in. in.;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 20 februari 1953.
På statsutskottets vägnar:
KARL WARD.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, fröken Andersson, herrar Leander, Sundelin, Rergh, Ragnar Persson,
Bergman, Lodenius, Erik Svedberg, Boman och Bengtsson; samt
från andra kammaren: herrar Ward, Mårtensson i Uddevalla, Rubbestad
Lindholm, fröken Elinén, herrar Åkerström, Petterson i Degerfors, Onsjö,
Thapper, Birke, Gustafsson i Skellefteå, fru Ericsson i Luleå, fröken
Vinge och fröken Ager.
Reservation
vid punkten 16 (Hovrätterna: Avlöningar) av fröken Andersson och herr
Bergh, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det i motionerna 1: 105 och
II: 160 gjorda yrkandet samt att därför
dels andra och tredje styckena i utskottets yttrande på s. 10 bort ha följande
lydelse:
»Vad utskottet ovan anfört utgör dock icke något skäl för att icke bifalla
yrkandet i motionerna I: 105 och II: 160 att den extra ledainotsbefattningen
i hovrätten för Nedre Norrland må besättas med i personalförteckningen
uppförd e. o. assessor. Såsom i motionerna framhålles medför nämligen
den begärda tjänsteförändringen icke någon ytterligare löneutgift för statsverket.
Tjänsteförändringen medför däremot organisatoriska och arbetstekniska
fördelar, varjämte den får anses påkallad ur rekryteringssynpunkt.
På grund härav finner sig utskottet böra tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande.
Statsutskottets utlåtande nr 2. 39
Utskottet tillstyrker i övrigt Kungl. Maj :ts förslag.»
dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar hort ha följande
lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 105 och II: 160
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i hovrätternas personalförteckning
vidtaga de ändringar, som angivits i statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden för den 2 januari
1953 samt av utskottet;»
637161. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1953:2 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/5Jf un a1 i texten