Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1953-02-20 · 39 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 39 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

1

Nr 2.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1953/54 under andra huvudtiteln,

avseende anslagen inom justitiedepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner

m. m.

(3:e avd.)

Justitiedepartementet m. m.

l:o) Avlöningar till statsråden utan departement m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

för den 2 januari 1953) föreslagit riksdagen att dels

fastställa av departementschefen förordad stat för avlöningar till statsråden

utan departement in. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54, dels ock till Avlöningar till statsråden utan departement m. m.

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 312 600 kronor.

Ifrågavarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 293 600 kronor.

Statsråden utan departement skall numera uppbära de kontanta avlöningsförmåner,

som tillkommer befattningshavare med lön enligt löneklass

22 å löneplan 2. Härav föranledes en höjning av anslaget med 19 000 kronor,

att tillföras posten till rörligt tillägg. Hinder anses icke böra möta att

med anlitande av det för statsministerns handsekreterare beräknade arvodet

—- 15 000 kronor — jämte eljest under arvodesposten tillgängliga medel

ställa för statsministerns behov erforderlig sekreterarhjälp till förfogande.

Anslaget anses alltså böra bestämmas till 312 600 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Lindström

in. fl. (I: 260) samt den andra inom andra kammaren av herr Henriksson

m. fl. (II: 308), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett reservationsanslag

av 40 000 kronor för anskaffning av tvenne tjänstebilar att ställas

till regeringens förfogande.

Beträffande motiveringen för motionärernas förslag får utskottet hänvisa

till motionen II: 308.

Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts förslag har utskottet icke funnit anledning

till erinran.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 2.

Utskottet är icke berett att taga ställning till yrkandet i motionerna 1: 260

och II: 308 utan tillgång till närmare utredning. Vid en sådan utredning

torde böra klarläggas, i vilken omfattning behov förefinnes för statsråden

att ha tjänstebilar till sitt förfogande, samt huruvida och i vad mån ett sådant

behov möjligen kan tillgodoses på annat sätt än motionärerna tänkt

sig, exempelvis genom att statliga institutioner ställer av dem disponerade

tjänstebilar till statsrådens förfogande eller genom att särskilda reseanslag

anvisas för statsråden, avsedda att täcka deras utgifter för bilresor. Jämväl

kostnads- och anslagsspörsmålen torde vid utredningen böra närmare klarläggas.

Då det synes böra ankomma på Kungl. Maj :t att föranstalta om en

dylik utredning, är utskottet icke nu berett förorda att riksdagen tager något

initiativ i motionernas syfte.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) fastställa följande stat för avlöningar till statsråden

utan departement m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1953/54:

Stat.

1. Avlöningar till statsråden utan departement, förslags
-

vis .......................................... 157 500

2. Lönefyllnad åt statsministern.................... 6 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis....................... 99100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 50000

Summa kronor 312 600;

b) till Avlöningar till statsråden utan departement m. m.

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 312 600

kronor;

II. att motionerna I: 260 och II: 308 icke må av riksdagen

bifallas.

2:o) Justitiedepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 2, s. 2

och 3) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av

departementschefen föreslagna ändringar i justitiedepartementets personalförteckning,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat

för justitiedepartementet, att tillämpas tills vidare fr. o m. budgetåret 1953/

54, dels ock till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 910 600 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 775 000

kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

3

Under år 1952 har antalet ansökningar om svenskt medborgarskap visat en

fortgående stegring. Antalet inkommande dylika ärenden uppgick sålunda

till omkring 5 300, och vid det senaste årsskiftet förelåg en arbetsbalans på

cirka 1 350 ärenden. Denna arbetsökning har medfört, att de medel, som vid

1951 års riksdag anvisades för extra föredragande, måst tagas i anspråk

för sitt ändamål, varjämte behovet av skrivpersonal ökat. För att tillgodose

sistnämnda behov anses anslaget för nästa budgetår böra höjas med åtminstone

10 000 kronor. Den under fjolåret genomförda löneregleringen för

amanuens- och expeditionsvaktspersonal samt den allmänna lönehöjningen

föranleder, att anslaget uppräknas med ytterligare 120 800 kronor. För löneklassuppflyttningar

beräknas 4 800 kronor.

Med hänsyn till vad chefen för civildepartementet vid anmälan av för

flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört rörande löneställningen för

vissa tjänstemän inom statsdepartementen in. m. föreslås i personalf

ört eckningen för justitiedepartementet uppförd en tjänst såsom

förste kanslisekreterare i lönegrad Ce 29. I stället anses en tjänst såsom

extra föredragande i Cg 29 böra indragas. Vidare anses i personalförteckningen

upptagna tjänster såsom andre kanslisekreterare i lönegrad Ca 25

böra utbytas mot tjänster såsom kanslisekreterare i samma lönegrad. I samband

därmed föreslås dock såsom en följd av de år 1949 beslutade personalindragningarna

i departementet en numera vakant sådan tjänst skola avföras

ur förteckningen, varigenom antalet minskas från 4 till 3. Åtgärden

föranleder icke någon nedsättning av anslaget, som redan är bestämt med

hänsyn härtill. Slutligen föreslås antalet kontorsbiträden i Ca 8 ökat från 3

till 6. Med tillämpning av gällande grunder för reglerad befordringsgång

anses nämligen tre icke-ordinarie biträden böra erhålla konstitutorial å

ordinarie kontorsbiträdestjänst. Då två av vederbörande befattningshavare

innehar högre extra ordinarie tjänst, föranledes härav icke annan ändring

beträffande anslagsberäkningen än att lönen för ett kontorsbiträde överföres

från icke-ordinarieposten till ordinarieposten.

Utskottet har i sitt utlåtande nr 13 tillstyrkt Kungl. Maj:ts förslag rörande

löneställningen för vissa tjänstemän vid statsdepartementen m. m.

Utskottet har icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 2 januari

1953 angivna ändringar i justitiedepartementets personalförteckning;
b)

fastställa följande avlöningsstat för justitiedepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen, förslagsvis....... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.... 376 600

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 2.

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal............. 208 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ 293 800

Summa kronor 910 600;

c) till Justitiedepartementet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 910 600 kronor.

3:o) Justitiedepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 3, s. 4), vilket innebär en anslagsökning med 15 600 kronor,

varav 5 600 kronor såsom ett engångsbelopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 163 600

kronor.

4:o) Justitiedepartementet: Svensk författningssamling. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 4, s. 4), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiedepartementet: Svensk författningssamling

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 240 000 kronor.

5:o) Lagberedningen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 4

och 5), vilket innebär en anslagsökning med 9 000 kronor, föranledd av den

under fjolåret genomförda allmänna lönehöjningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lagberedningen för budgetåret 1953/

54 anvisa ett reservationsanslag av 117 000 kronor.

6:o) Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 6, s. 5), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 1 500

kronor, föranledd av en av departementschefen förordad höjning av arvodena

till chefens för justitiedepartementet tryckfrihetsombud, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 20 500

kronor.

Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet.

7:o) Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 7, s. 6), vilket innebär en anslagsökning med 20 300 kronor

med anledning av beslut vid 1952 års riksdag angående lönegradsplaceringen

för vissa tjänster in. in. samt den under fjolåret genomförda allmänna

lönehöjningen, hemställer utskottet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

5

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för justitiekanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 99 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 24 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 46 200

Summa kronor 169 400;

b) till Justitiekanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 169 400 kronor.

8:o) Justitiekanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungi. Maj:ts

förslag (punkt 8, s. 6 och 7), vilket innebär en uppräkning av anslaget med

800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Justitiekanslersämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

10 400 kronor.

9:o) Riksåklagarämbetet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 9, s. 7), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 31 300

kronor, därav 30 400 kronor avseende posten till rörligt tillägg, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för riksåklagarämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/

54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 112 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .......... 44 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 71 400

Summa kronor 227 600;

b) till Riksåklagarämbetet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 227 600 kronor.

10:o) Riksåklagarämbetet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 10, s. 8), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

alt riksdagen må till Riksåklagarämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 19 000

kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 2.

Domstolarna.

11 :o) Högsta domstolen m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.

9—11) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga

av departementschefen föreslagna ändringar i personalförteckningen för

högsta domstolen och nedre justitierevisionen, dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,

att tillämpas under budgetåret 1953/54, dels ock till Högsta

domstolen in. m.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 2 411 200 kronor.

Anslaget, som avser avlöningar till såväl högsta domstolens ledamöter som

befattningshavare vid nedre justitierevisionen, är i gällande riksstat uppfört

med 2 124 000 kronor.

Departementschefen framhåller, att det med hänsyn till den nuvarande

arbetsbördan i nedre justitierevisionen visat sig möjligt att tillfälligt nedbringa

antalet extra revisionssekreterare i vidare mån än som av revisionen

föreslagits. Sålunda har av de fem extra revisionssekreterare, för vilka medel

finns beräknade, tills vidare indragits tre. Som en följd av den ökning av

antalet mål, som för närvarande gör sig gällande vid underrätterna, anses

emellertid en ökad arbetsbelastning åter kunna uppstå i nedre revisionen.

Vid anslagsberäkningen bör man därför utgå från en minskning med endast

en revisionssekreterare. Departementschefen ämnar emellertid i fortsättningen

liksom hittills noga följa personalbehovet och, därest så befinnes

möjligt, vidtaga ytterligare begränsningar beträffande såväl den rättsbildade

som den icke rättsbildade personalen.

Enligt beslut av 1952 års riksdag har 9 av de 27 ordinarie revisionssekreterarbefattningarna

från och med den 1 januari 1953 uppflyttats från Ca

33 till Ca 37. Den högre löneställningen tillkommer föredragande i vattenmål

(2), i skiftesmål (4), i patentmål (2) och i sjörättsmål (1). I anslutning

härtill föreslås även löneställningen för nedre revisionens ordförande

omprövad. Den nuvarande ordföranden innehar en på övergångsstat upptagen

revisionssekreterartjänst i Ca 37 och åtnjuter befattningsarvode med

2 508 kronor för år. Det föreslås, att denna befattning överföres å ordinarie

stat med bibehållen lönegradsplacering och hittillsvarande befattningsarvode.

Anslaget uppräknas endast på grund av automatiska utgiftsökningar.

För löneregleringen för de specialföredragande revisionssekreterarna, för

förste expeditionsvakter samt för arkivarien, amanuenser och expeditionsvakter

ävensom för den allmänna lönehöjningen beräknas sålunda sammanlagt

314 700 kronor. Å andra sidan anses anslaget böra nedsättas med kostnaden

för en extra revisionssekreterare, 27 500 kronor.

I personalförteckningen anses — efter de ändringar, som beträffande

revisionssekreterare och förste expeditionsvakter med riksdagens

bemyndigande redan vidtagits med verkan från och med den 1 januari 1953

-—- antalet revisionssekreterare i Ca 37 på ordinarie stat böra ökas från 9

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

7

till 10 och antalet kontorsbiträden i Ca 8 från 11 till 12. Samtidigt föreslås

antalet revisionssekreterare i Ca 33 minskat från 18 till 17 och en av de på

övergångsstat uppförda revisionssekreterarna i Ca 37 avförd från förteckningen.

Utskottet. Allmänt sett finner utskottet önskvärt, att det pågående löneregleringsarbetet

redovisas på sådant sätt, att riksdagen beredes möjlighet

att pröva löneställningen för alla tjänster av samma slag vid visst verk i ett

sammanhang. I enlighet härmed finner utskottet det otillfredsställande,

att frågan om löneställningen för nedre justitierevisionens ordförande icke

underställdes riksdagen samtidigt som förslag framlades till lönegradsplacering

för revisionssekreterare i allmänhet. Då revisionens ordförande emellertid

icke synes böra i lönehänseende stå tillbaka för någon av de andra

föredragande revisionssekreterarna, vill utskottet icke motsätta sig Ivungl.

Maj :ts förslag rörande löneställningen för honom.

Under åberopande härav och med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag i

övrigt hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för högsta domstolen och nedre justitierevisionen,

vilka angivits i statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för den 2 januari 1953;

b) fastställa följande avlöningsstat för högsta domstolen

och nedre justitierevisionen, att tillämpas under budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. 1 454 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 3 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 194 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 759 600

Summa kronor 2 411 200;

c) till Högsta domstolen m. m.: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 411 200 kronor.

12:o) Högsta domstolen m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, s. 11 och 12), vilket innebär en minskning av anslagsposten

till reseersättningar med 5 000 kronor samt en ökning av anslagsposten

till expenser med 13 500 kronor eller alltså sammanlagt en ökning av anslaget

med 8 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högsta domstolen in. m.: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

167 200 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 2.

13:o) Regeringsrätten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 12 och

13) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad

avlöningsstat för regeringsrätten, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54, dels ock till Regeringsrätten: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 540 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 453 000 kronor.

Enligt lagen den 30 maj 1952 om tillfällig ökning av regeringsrådens antal,

som trätt i kraft den 1 oktober 1952, skall regeringsrätten utgöras av

tretton regeringsråd, d. v. s. tre fler än tidigare. Vid anslagsberäkningen för

innevarande budgetår har hänsyn tagits till härav föranledd kostnadsökning

avseende nio månader. Motsvarande uppräkning av anslaget föreslås nu

ske för ytterligare tre månader med 29 400 kronor. Under hänvisning till

vad chefen för civildepartementet anfört i bilagan för flera huvudtitlar gemensamma

frågor angående införande av särskilda lönetillägg å 1 200 kronor

om året till högst åtta föredragande i regeringsrätten, att fördelas efter

regeringsrättens bestämmande, föreslår departementschefen, att härför erforderliga

medel, 9 600 kronor, beräknas under regeringsrättens icke-ordinariepost.

Under fjolåret genomförd lönereglering för expeditionsvakter och

den allmänna lönehöjningen medför en uppräkning av anslaget med ytterligare

48 600 kronor.

Utskottet, som i sitt utlåtande nr 13 tillstyrkt Kungl. Maj :ts förslag om

lönegradsplacering för samt avlöningsförstärkning till vissa föredragande

i regeringsrätten, har icke heller funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj :ts anslagsberäkningar. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för regeringsrätten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. 391 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 13 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis...................... 136 300

Summa kronor 540 600;

b) till Regeringsrätten: Avlöningar för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 540 600 kronor.

14:o) Regeringsrätten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 14, s. 13), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 13 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

9

15:o) Regeringsrätten: Regeringsrättens årsbok. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 15, s. 13), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Regeringsrätten: Regeringsrättens

årsbok för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

30 000 kronor.

16:o) Hovrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 16, s. 13—19)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av departementschefen

föreslagna ändringar i hovrätternas personalförteckning, dels

fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för hovrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1953/54, dels ock till Hovrätterna: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 5 993 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 111 000 kronor.

Departementschefen förutsätter att Kungl. Maj :t liksom tidigare skall

äga befogenhet att provisoriskt tillgodose uppkommande personalbehov vid

hovrätterna. Detta anses särskilt betydelsefullt beträffande antalet ledamöter

i hovrätterna, vilket också understrukits av riksdagen. Att möjlighet sålunda

hålles öppen för Kungl. Maj :t att anpassa organisationen efter behovet

anses vara av särskild vikt för Svea hovrätt, som för närvarande torde

vara den mest arbetstyngda hovrätten. Angeläget anses även vara att, i avbidan

på resultatet av utredningen om instansordningen i vattenmål m. in.,

arbetsförhållandena i vattenöverdomstolen underlättas genom att tillräcklig

personal ställes till domstolens förfogande.

För ersättning åt tillsynsman för städning vid Göta hovrätt samt för höjning

av ersättning till eldare vid nämnda hovrätt och hovrätten för övre

Norrland beräknas sammanlagt 1 500 kronor i avrundat tal. För automatiska

utgiftsökningar till följd av beslut vid 1952 års riksdag föreslås anslaget

vidare uppräknat med 869 700 kronor, varav 73 000 kronor avser lönereglering

för assessorer, fiskaler, fiskalsaspiranter, amanuens-, biträdesoch

vaktpersonal, 796 000 kronor den allmänna lönehöjningen och 700 kronor

höjning av kallortstillägg. För löneklassuppflyttningar beräknas ytterligare

13 400 kronor. Å andra sidan anses anslaget böra nedsättas med

2 100 kronor på grund av indragning av arvode för springpojke vid Göta

hovrätt. Då den schablonmässiga nedräkningen av anslaget, som vidtagits

från och med budgetåret 1951/52, förutsättes höra gälla även under nästa

budgetår, begränsas sålunda anslagshöjningen till 882 500 kronor. En allmän

omprövning av grunderna för anslagets beräkning anses böra ske sedan

ytterligare erfarenheter vunnits.

I personalförteckningen föreslås antalet extra ordinarie assessorer

i hovrätten över Skåne och Blekinge ökat från 6 till 7 samt antalet

kontorshiträden i Svea hovrätt ökat från 9 till 14 och i hovrätten för Västra

Sverige från 1 till 2.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Vetander in. fl. (I: 105) och den andra inom andra kammaren av herr

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 2.

Fröding m. fl. (II: 160) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att den

extra ledamotsbefattningen i hovrätten för Nedre Norrland må besättas med

i personalförteckningen uppförd e. o. assessor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen I: 105.

Utskottet. Såsom departementschefen framhållit har den nuvarande personalorganisationen

i hovrätterna karaktären av en försöksorganisation. Utskottet

anser, vilket också synes vara departementschefens uppfattning, att

någon allmän omprövning av hovrättsorganisationens personaluppsättning

icke bör komma till stånd, förrän resultatet av pågående utredningar —

genom 1951 års rättegångskommitté och statens organisationsnämnd ävensom

rörande instansordningen i vattenmål och därmed sammanhängande

spörsmål — föreligger och ytterligare någon tids erfarenhet vunnits av den nya

rättegångsordningen. I avvaktan härpå bör inrättande av nya tjänster och

tjänsteförändringar ske med stor varsamhet.

Vad angår hovrätten för Nedre Norrland tillkommer såsom ett ytterligare

skäl för återhållsamhet att frågan om en ändring av hovrättens domsområde

är under övervägande. Med hänsyn till det anförda och då tillströmningen

av unga jurister till domarbanan f. n. lär vara god är utskottet icke berett

att tillstyrka förslaget i motionerna I: 105 och II: 160 att den extra ledamotsbefattningen

i Sundsvallshovrätten må besättas med i personalförteckningen

uppförd e. o. assessor.

Utskottet tillstyrker jämväl i övrigt Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 105 och II: 160

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 2 januari

1953 angivna ändringar i hovrätternas personalförteckning;

b) fastställa följande avlöningsstat för hovrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 1 875 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................... 25 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 2 065 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 2 027 100

Summa kronor 5 993 500;

c) till Hovrätterna: Avlöningar för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 5 993 500 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

11

17:o) Hovrätterna: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 20—22)

föreslagit riksdagen att till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret 1953/

54 anvisa ett förslagsanslag av 565 600 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 525 600 kronor.

Till reseersättningar beräknas ytterligare 17 000 kronor, att fördelas med

4 000 kronor på Svea hovrätt, 10 500 kronor på Göta hovrätt och 2 500 kronor

på hovrätten för Västra Sverige. Beträffande delposten till bränsle, lyse

och vatten förordas höjning med 3 000 kronor för vardera av Svea hovrätt

och Göta hovrätt och 2 200 kronor för hovrätten för övre Norrland, tillhopa

8 200 kronor. Å andra sidan anses de för hovrätten för Västra Sverige under

posten för närvarande beräknade medlen, 23 000 kronor, med hänsyn till

utgifterna under föregående budgetår kunna minskas med 11 000 kronor. Delposten

skulle således kunna nedsättas med 2 800 kronor. Departementschefen

förordar en ökad medelsanvisning till övriga expenser med 25 800 kronor,

att fördelas med 5 000 kronor på vardera av Svea hovrätt och Göta hovrätt,

3 000 kronor på hovrätten över Skåne och Blekinge, 4 300 kronor på hovrätten

för Västra Sverige, 3 000 kronor på hovrätten för Nedre Norrland och

5 500 kronor på hovrätten för övre Norrland, varav 2 000 kronor är avsedda

för inköp av fönstermarkiser. Härvid har medel icke beräknats för anskaffande

av ljudupptagningsapparater och verkskyddsmateriel. I den mån dylik

anskaffning prövas skola ske, anses kostnaderna därför böra bestridas från

särskilda för sådana ändamål begärda anslag.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till Hovrätterna: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 565 600 kronor.

18:o) Häradsrätterna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 18, s. 22—

25) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i häradsrätternas

personalförteckning öka antalet kontorsbiträden i Ca 8 från 70 till

73, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för häradsrätterna,

att tillämpas under budgetåret 1953/54, dels ock till Häradsrätterna:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

13 872 700 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 380 000 kronor.

Den efter rättegångsreformens genomförande vid domsagorna i allmänhet

successivt stegrade arbetsbördan anses på flera håll ha medfört behov

av omedelbar personalförstärkning. Kungl. Maj :t bör därför enligt departementschefen

liksom hittills vara oförhindrad medgiva sådana mera tillfälliga

ändringar i organisationen, som prövas erforderliga. Ehuru det icke

är möjligt att på förhand bedöma storleken av detta behov anses riktigast,

att anslaget uppräknas med något belopp, förslagsvis 90 000 kronor, för att

möta de kostnader, som kan uppstå av nämnda anledning. Det begärda bc
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 2.

loppet anses böra ha karaktären av en reserv, som står till Kungl. Maj :ts

förfogande. En höjning av arvodet till allmän tolk anses skälig. Arvodet föreslås

uppräknat från 25 kronor till 30 kronor. Härför erfordras icke ökad

medelsanvisning. Med hänsyn till vad sålunda anförts kräves för nästa budgetår,

utöver förut beräknad medelsreserv å 90 000 kronor, icke annan uppräkning

av anslaget än sådan som föranledes av automatiska utgiftsökningar. I

sådant hänseende anses ytterligare böra beräknas 565 900 kronor till följd av

den vid fjolårets riksdag beslutade löneregleringen för särskilda inskrivningsdomare

och tingsnotarier samt 1 786 100 kronor för den allmänna

lönehöjningen och höjningen av kallortstillägget jämte rättelse. För löneklassuppflyttningar

beräknas ytterligare 53 900 kronor. Å andra sidan medför

den automatiska indragningen av häradshövdingarnas övergångsersättningar

en nedsättning av anslaget med 3 200 kronor. Anslaget skulle sålunda

höjas med 2 492 700 kronor. En allmän omprövning av beräkningsgrunderna

för anslaget föreslås ske efter ytterligare vunnen erfarenhet.

I personalförteckningen anses antalet kontorsbiträden i Ca 8

böra ökas från 70 till 73.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i häradsrätternas personalförteckning

öka antalet kontorsbiträden i Ca 8 från 70

till 73;

b) fastställa följande avlöningsstat för häradsrätterna, att

tillämpas under budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 5 164 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................... 5 400

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 4 149 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 4 553 100

Summa kronor 13 872 700;

c) till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 13 872 700 kronor.

19:o) Häradsrätterna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 19, s. 25—27), vilket innebär en anslagsökning med 86 700 kronor,

varav 4 000 kronor för sjukvård in. m., 31 500 kronor för reseersättningar

och 51 200 kronor för expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 848 700 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

13

20:o) Häradsrätterna: Ersättningar till nämndemän. Kungl. Maj :t har

(punkt 20, s. 27—29) föreslagit riksdagen att till Häradsrätterna: Ersättningar

till nämndemän för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

2 150 000 kronor.

Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 1 150 000 kronor.

Från anslaget utgår resekostnads- och traktamentsersättning till nämndemän.

Enligt gällande bestämmelser äger nämndeman för tjänstgöring

vid ting och vid särskilt sammanträde med häradsrätt åtnjuta sådan ersättning

enligt allmänna resereglementet med vissa inskränkningar. Någon särskild

ersättning för själva nämndemansuppdraget utgår däremot icke. Departementschefen

har funnit övervägande skäl tala för att nämndemännen

nu bör erhålla rätt till särskild gottgörelse för nämndemansuppdragets fullgörande

utöver resekostnads- och traktamentsersättningen. Den särskilda

gottgörelsen anses böra bestämmas så, att den icke förändrar nämndemansuppdragets

karaktär av ett heders- och förtroendeuppdrag. Med utgångspunkt

härifrån föreslås följande. Gottgörelsen skall utgå i form av ett arvode

för varje sammanträdesdag. Dagarvodets storlek anses böra avvägas så,

att arvodet står i rimligt förhållande till den arbetsinkomst vederbörande i

allmänhet går miste om genom uppdragets fullgörande. Viss hänsyn anses

även böra tagas till storleken av den ersättning, som utgår till nämndemännen

i städer med rådhusrätt. Denna varierar mellan 12 kronor och omkring

30 kronor för varje sammanträdesdag. Medeltalet kan sägas utgöra omkring

20 kronor per dag. Sistnämnda belopp anser departementschefen med beaktande

av samtliga på frågan inverkande omständigheter vara lämpligt avvägt

som dagarvode till nämndemännen vid häradsrätterna och föreslår, att

till dessa nämndemän skall från och med nästkommande budgetår, utöver

resekostnadsersättning och traktamente, utgå arvode med 20 kronor för varje

sammanträdesdag. Det förutsättes, vid bifall till förslaget, få ankomma på

Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.

Vad angår statsverkets kostnader för ifrågavarande dagarvode låter dessa

sig icke på förhand beräknas mera noggrant. En preliminär uppskattning

har emellertid givit vid handen, att kostnaderna kan uppskattas till i runt

tal 1 000 000 kronor. Anslaget föreslås därför uppräknat med detta belopp

till 2 150 000 kronor.

Utskottet. Det är med tillfredsställelse utskottet konstaterar, att den gamla

frågan om ersättning till nämndemän utöver resekostnads- och traktamentsersättning

enligt Kungl. Maj :ts förslag nu skall vinna en lösning. Såsom departementschefen

framhållit är ersättningens utformning och storlek beroende

av skilda, mot varandra i viss mån stridande hänsynstaganden. Ehuru

olika uppfattningar givetvis kan råda om vilken av dessa synpunkter som

man bör tillmäta den största vikten, finner utskottet departementschefens

förslag innefatta en tillfredsställande avvägning. Utskottet tillstyrker därför

att till nämndemän vid häradsrätterna skall från och med nästa budgetår,

utöver resekostnads- och traktamentsersättning, utgå arvode med 20

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2.

kronor för varje sammanträdesdag. Utskottet har icke heller något att erinra

mot att det får ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga bestämmelser

i ämnet.

Mot Kungl. Maj :ts anslagsberäkningar har utskottet icke funnit anledning

till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Ersättningar till

nämndemän för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 2 150 000 kronor.

21 :o) Häradsrätterna: Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 29), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Anskaffande av

nya fastighetsböcker för landet för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

22ro) Häradsrätterna: Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22, s. 29), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Häradsrätterna: Uppläggande av nya

fastighetsböcker för landet för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 40 000 kronor.

23:o) Vattendomstolarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s.

29—33) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i vattendomstolarnas

personalförteckning öka antalet kontorsbiträden från 4 till 5,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för vattendomstolarna

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock

till Vattendomstolarna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 1 332 800 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 144 400 kronor.

Med stöd av riksdagens beslut har Kungl. Maj :t medgivit, att vid Mellanbygdens

vattendomstol må intill utgången av innevarande budgetår finnas

anställd ytterligare en biträdande vattenrättssekreterare. Då arbetsbördan

vid nämnda vattendomstol fortgående ökar, föreligger där ett mera stadigvarande

behov av en förstärkning av den juridiskt utbildade personalen.

Departementschefen tillstyrker därför, att medel nu anvisas för fortsatt anställande

av ytterligare en biträdande vattenrättssekreterare vid Mellanbygdens

vattendomstol.

Det anses lämpligt, att vattenöverdomstolen beredes möjlighet att utbetala

stenografarvoden vid vattendomstolarna på samma villkor, som gäller

beträffande hovrätterna. Medel anses tills vidare böra beräknas för fem dy
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

15

lika arvoden, vart och ett om 600 kronor. Liksom beträffande motsvarande

arvoden vid hovrätterna förutsättes Kungl. Maj :t äga befogenhet företaga

skälig uppräkning av arvodesbeloppet. I enlighet med det anförda föreslås

anslaget höjt med 18 276 kronor för en biträdande vattenrättssekreterare vid

Mellanbygdens vattendomstol och med 3 000 kronor för stenografarvoden.

De automatiska utgiftsökningarna till följd av den allmänna lönehöjningen

och kallortstilläggets höjning samt på grund av bestämmelserna rörande reglerad

befordringsgång beräknas till sammanlagt 167 100 kronor.

I vattendomstolarnas personalförteckning föreslås antalet kontorsbiträden

ökat från 4 till 5.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i vattendomstolarnas personalförteckning

öka antalet kontorsbiträden från 4 till 5;

b) fastställa följande avlöningsstat för vattendomstolarna

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis . 401 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis................... 30 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal......... 486 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 414 400

Summa kronor 1 332 800;

c) till Vattendomstolarna: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 332 800 kronor.

24:o) Vattendomstolarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 24, s. 33 och 34), vilket innebär en anslagsökning med 18 400

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vattendomstolarna: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 208 400

kronor.

25 :o) Ljudupptagningsapparatur. Kungl. Maj:t har (punkt 25, s. 34)

föreslagit riksdagen att till Ljudupptagningsapparatur för budgetåret 1953/

54 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

I samband med rättegångsreformens genomförande uppfördes å riksstaten

under andra huvudtiteln ett reservationsanslag till ljudupptagningsapparatur.

För de anvisade medlen har inköpts ett antal apparater, vilka visat

sig göra god nytta. Under år 1952 har beslutats vissa ändringar i 6 kap. 9 §

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 2.

rättegångsbalken samt 11 och 12 §§ protokollskungörelsen i syfte att underlätta

ökad upptagning av utsagor å fonogram och samtidigt på längre sikt

vinna en personalbesparing. För att det avsedda syftet med reformen skall

uppnås, erfordras successivt anskaffande av ytterligare ett mindre antal

ljudupptagningsapparater. Det föreligger behov härav hos olika statliga domstolar,

i första hand vissa av hovrätterna. Apparater av lämplig modell betingar

för närvarande ett pris av något över 2 000 kronor stycket. Kostnaderna

för anskaffande av erforderligt antal apparater kan för nästa budgetår

uppskattas till 15 000 kronor. Under förevarande punkt anses därför

böra begäras ett nytt anslag å nämnda belopp. Anslaget föreslås erhålla karaktären

av reservationsanslag. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t

att bestämma om apparaternas fördelning mellan domstolarna.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Ljudupptagningsapparatur för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

Rättegångsväsendet i allmänhet.

26:o) Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kungl. Maj :t har (punkt

26, s. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till Ersättning åt domare, vittnen

och parter för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 400 000 kronor.

Från anslaget bestrides bland annat vittnesersättningar enligt lagen den

10 juli 1947 (nr 632) angående ersättning av allmänna medel till vittnen

m. fl. Jämlikt denna lag utgår ersättning för kostnad till uppehälle för varje

dag med högst åtta kronor eller, om utgift för nattlogi åsamkas vittnet eller

domstolen eljest i varje särskilt fall med hänsyn till omständigheterna så

prövar skäligt, med högst femton kronor. I ersättning för tidsspillan må

vittne tillerkännas högst tjugu kronor om dagen. Emellertid har den 12 december

1952 till lagrådet remitterats förslag om ändring av nämnda lag,

enligt vilket ifrågavarande ersättningsbelopp höjts till respektive tio, aderton

och trettio kronor.

Vidare utgår från anslaget bland annat ersättningar enligt kungörelsen

den 24 november 1944 (nr 755) angående ersättning åt Stockholms rådhusrätts

tekniskt sakkunniga ledamöter i patentmål och enligt kungörelsen den

10 mars 1950 (nr 75) angående ersättning åt expropriationstekniker. Enligt

båda författningarna utgår ersättning med fyrtio kronor per sannnanträdesdag.

Förekommer mer än ett mål samma dag utgår för den dagen ersättning

för varje ytterligare mål med tio kronor, dock högst sammanlagt sextio

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

17

kronor. Nämnda ersättningsbelopp anser departementschefen med hänsyn

till det förändrade penningvärdet böra uppräknas till respektive femtio, tolv

och sjuttiofyra kronor. Beträffande för hemarbete fastställd ersättning, tjugu

kronor för dag, föreslås icke någon ändring. — Enligt kungörelsen den 23

maj 1947 (nr 211) angående ersättning åt särskild ledamot i underrätt vid

upptagande av sjöförklaring eller sjöförhör utgår ersättning med tjugu kronor

för varje förrättningsdag samt, där å samma dag fler än ett ärende förekommer,

ytterligare tio kronor för varje ärende utöver det första. Dessa belopp

föreslås höjda till tjugufem respektive tolv kronor. — Även det dagarvode,

vilket utgår till tolk som avses i 4 § andra stycket kungörelsen den 10

juli 1947 (nr 645) om tolk för döva och stumma, anses skäligen böra uppräknas

från tjugufem till trettio kronor.

Den merkostnad, som skulle uppstå vid bifall till vad sålunda föreslagits

och som huvudsakligen skulle hänföra sig till höjningen av vittnesersättningarna,

kan icke uppskattas med någon säkerhet men torde icke överstiga

300 000 kronor. Med hänsyn härtill och till de senast redovisade utgifterna

under anslaget föreslås detta uppräknat med förslagsvis 600 000 kronor till

3 000 000 kronor.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft § 1 i riksdagens

revisorers år 1952 avgivna berättelse, vilken paragraf upptar iakttagelser

angående vissa rättegångskostnader. Revisorerna har bl. a. undersökt

rättegångskostnaderna för ett visst mål, gällande frågan om ansvar för grovt

bedrägeri in. in. i samband med tillverkning och försäljning av homeopatiska

preparat, och har i samband därmed gjort följande uttalande.

Revisorerna har redan år 1949 påtalat de dryga kostnaderna för det allmänna,

som den nya processreformen medför. Den nu verkställda stickprovsundersökningen

tyder på att vissa av dessa kostnader alltjämt ökar.

Det av revisorerna särskilt undersökta målet är av en osedvanlig storleksordning.

Att det allmännas kostnader fram till hovrättens dom skall behöva

uppgå till omkring 270 000 kronor bortsett från vissa mindre kostnader, kan

dock inge betänkligheter. Särskilt synes det överraskande, att mer än 1/:! av

detta belopp eller 98 000 kronor hänför sig till ersättningar åt de offentliga

försvararna i målet. Revisorerna vill inte taga ställning till frågan om

skäligheten av ersättningarna till de olika försvararna i detta mål. Med nu

eljest tillämpade advokatarvoden torde det inte kunna undvikas, att dessa

blir ganska höga. Revisorerna vill med anledning av den gjorda undersökningen

understryka vikten av att åtgärder vidtages för att genom förenklingar

och på annat sätt förbilliga det processuclla förfarandet. Med nuvarande

system torde stora grupper medborgare på grund av de dryga kostnaderna

bli avskurna från möjligheten att söka sin rätt vid domstol, något

som givetvis aldrig avsetts.

Utskottet får erinra om att första lagutskottet i sitt av riksdagen numera

godkända utlåtande nr 8 tillstyrkt Kungl. Maj :ts i propositionen nr 29 framlagda

förslag om höjda vittnesersättningar. Av Kungl. Maj :t under förevarande

punkt föreslagna höjningar av nu utgående ersättningsbelopp har

icke givit utskottet anledning till erinran.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 2.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2.

I likhet med riksdagens revisorer finner utskottet utvecklingen av kostnaderna

för rättegångsväsendet oroande. Såsom revisorerna framhållit är det

en allmän uppfattning att stora grupper medborgare med nuvarande system

på grund av de dryga kostnaderna blir avskurna från möjligheten att söka

sin rätt vid domstol. Då en sådan utveckling givetvis aldrig avsetts, vill utskottet

understryka revisorernas uttalande om vikten av att åtgärder vidtages

för att genom förenklingar och på annat sätt förbilliga det processuella

förfarandet. I avbidan på den översyn, som framdeles — sedan 1951

års rättegångskommitté slutfört sitt uppdrag — kan komma till stånd, synes

det angeläget att partiella reformer överväges. Varje möjlighet att nå förenklingar

i det processuella förfarandet, utan att rättssäkerheten därmed eftersättes,

bör på allt sätt tillvaratagas.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts anslagsberäkningar hemställa,

att riksdagen må

a) till Ersättning åt domare, vittnen och parter för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kronor;
b)

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

ovan anfört i anledning av riksdagens revisorers iakttagelser

angående vässa rättegångskostnader.

27 :o) Kostnader enligt lagen om fri rättegång. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 27, s. 36), vilket innebär en med 250 000 kronor ökad medelsanvisning

med hänsyn till belastningen ävensom till inträdda prishöjningar

för resor m. m., och under erinran att första lagutskottet i sitt av riksdagen

numera godkända utlåtande nr 8 tillstyrkt Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 29 framlagda förslag om höjd ersättning enligt 4 § lagen om fri rättegång,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader enligt lagen om fri rättegång

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

2 000 000 kronor.

28 :o) Understöd för utomprocessuell rättshjälp. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 28, s. 36), vilket innebär oförändrad medelsanvisning

i avbidan på Kungl. Maj :ts ståndpunktstagande till 1949 års rättshjälpskommittés

förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utomprocessuell rättshjälp

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

200 000 kronor.

29 :o) Tornedalens rättshjälpsanstalt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 29, s. 37), vilket innebär en uppräkning av anslaget med 6 900

kronor med anledning av att föreståndaren och hans biträde förordas tills

vidare erhålla arvode, motsvarande lön enligt 33 respektive 17 löneklassen,

hemställer utskottet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

19

att riksdagen må till Tornedalens rättshjälpsanstalt för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 47 500 kronor.

30 :o) Efterutbildning inom rättegångsväsendet. Kungl. Maj :t har (punkt

30, s. 37 och 38) föreslagit riksdagen att till Efterutbildning inom rättegångsväsendet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

15 000 kronor.

Förslag att medel skulle anvisas till efterutbildning inom rättegångsväsendet

väcktes ursprungligen av 1943 års domarutredning (SOU 1946:57),

som särskilt underströk behovet av efterutbildning för domare, domaraspiranter,

åklagare och advokater inom straffrätten och på närliggande områden.

I enlighet med vad som förutsattes, då anslagsfrågan behandlades

vid 1947 års riksdag, inriktades utbildningsverksamheten till en början

uteslutande på den nya rättegångsordningen. Därefter har, på sätt domarutredningen

förordat, kursverksamhet anordnats i straffrättsliga och därmed

sammanhängande ämnen. Verksamheten har visat sig fylla ett stort behov.

Hittills har hållits sammanlagt åtta kurser med omkring 60 deltagare i varje.

Emellertid överstiger antalet anmälningar till varje kurs avsevärt det antal

platser, som kan beredas. Det anses därför angeläget, att flera liknande kurser

anordnas.

På grund av förefintliga reservationer har under de två senaste budgetåren

medel icke behövt anvisas för ändamålet. Då medelsreservationen vid

slutet av detta budgetår kommer att vara i det närmaste förbrukad, anses

anslag för ifrågavarande verksamhet åter böra uppföras å riksstaten. Under

nästkommande budgetår avses att anordna två kurser. Medelsbehovet

härför kan med ledning av utgifterna för de hittills anordnade kurserna uppskattas

till omkring 15 000 kronor. Kungl. Maj:t förutsättes liksom hittills

vara oförhindrad att jämväl i andra former än de sålunda beskrivna kurserna

tillgodose ändamålet med anslaget.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Efterutbildning inom rättegångsväsendet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

31 :o) Kurser för expropriationstekniker m. m. Kungl. Maj :t har (punkt

31, s. 38—40) föreslagit riksdagen att till Kurser för expropriationstekniker

in. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 73 000 kronor.

I gällande riksstat har för ifrågavarande ändamål upptagits ett reservationsanslag

av 68000 kronor.

En inom justitiedepartementet tillkallad kommitté, som antagit benäm
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 2.

ningen 1952 års sakkunniga för kursverksamhet för expropriationstekniker,

har hemställt, att för budgetåret 1953/54 måtte för ifrågavarande ändamål

anvisas ett anslag å 73 000 kronor, varav 55 000 kronor för själva kursverksamheten

och 18 000 kronor för sammanställning och tryckning av de vid

kurserna hållna föredragen in. in. Avsikten är att i februari och mars 1953

hålla två kurser. En tredje kurs planeras till hösten 1953.

Departementschefen finner det önskvärt, att alla expropriationstekniker,

som så önskar, får tillfälle att deltaga i de kurser, varom här är fråga.

Likaså anses det ur allmän synpunkt starkt motiverat att även andra

grupper befattningshavare, för vilkas arbete markvärderingsfrågorna är

av betydelse, beredes tillfälle därtill. Främst gäller detta de lagfarna

domare, som regelmässigt har att taga befattning med expropriationsmål.

Av vikt anses också vara att befattningshavare vid centrala verk, som sysslar

med markvärderingsproblem, blir informerade om dessa problem. Departementschefen

tillstyrker därför att kursverksamheten utvidgas att avse

även nu nämnda grupper av befattningshavare. Härför erfordras 55 000

kronor utom de för innevarande budgetår anvisade medlen.

Vad angår kostnaden för de lagfarna domarnas deltagande föreslås — i

likhet med vad som medgivits beträffande de häradshövdingar och hovrättsdomare,

som deltager i efterutbildningskurser inom rättegångsväsendet —- reseersättning få utgå enligt resereglementets bestämmelser och bestridas

från vederbörliga reseanslag. Bestridandet av kostnaderna för deltagare

från centrala verk anses böra ankomma på vederbörande verk. Såsom förutsatts

vid beviljandet av anslaget för innevarande budgetår anses man nu böra

upptaga frågan om att ordna och publicera en sammanställning av föredrag

och annat kursmaterial. För ändamålet anses böra beräknas 18 000 kronor.

Utskottet, som i fjol anslöt sig till departementschefens uppfattning om

angelägenheten av att ifrågavarande kurser komme till stånd, hade intet att

erinra mot de av departementschefen då förordade riktlinjerna för kursernas

anordnande. Dessa riktlinjer föreslås nu ändrade så till vida, att även de

lagfarna domare, som regelmässigt har att taga befattning med expropriationsmål,

samt befattningshavare vid centrala verk, som sysslar med markvärderingsproblem,

skall beredas tillfälle att deltaga i kurserna.

De sålunda föreslagna ändringarna är enligt utskottets mening ägnade

att ingiva vissa betänkligheter. Genom utvidgningen av kursverksamheten

till att avse även ovan angivna grupper befattningshavare kan denna lätt

komma att förändras till en permanent institution. Detta synes så mycket

mindre påkallat som enligt Kungl. Maj :ts förslag nu skall utges en kostnadskrävande

sammanställning av föredrag och annat kursmaterial, vilken

avses bli tillgänglig icke blott för expropriationsteknikerna och de lagfarna

domarna i expropriationsmål utan även för olika grenar av statsförvaltningen

samt för allmänheten. Med hänsyn härtill synes det utskottet som om

kurserna kunde givas karaktär av engångsanordning samt att antalet kurser

tills vidare kunde begränsas till högst sex.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

21

Vad departementschefen i övrigt föreslagit har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för expropriationstekniker

m. 777. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 73 000 kronor.

Fångvården in. m.

32:o) Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 32, s.

41—46) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av

departementschefen föreslagna ändringar i fångvårdsstyrelsens personalförteckning,

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för

fångvårdsstyrelsen, att tillämpas under budgetåret 1953/54, dels ock till

Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 955 900 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 735 300 kronor.

Departementschefen föreslår, att medel beräknas för avlönande av 2 förste

byråsekreterare i Ce 29, 2 kanslibiträden i Ce 11, 2 biträden i reglerad befordringsgång

och ett dylikt biträde med deltidsanställning jämte vikarier.

Kostnaderna härför uppgår till 85 200 kronor. Beträffande vissa från anslaget

utgående arvoden, som föregående år höjdes med anledning av det förändrade

penningvärdet, anses en ytterligare uppräkning skälig. Det föreslås

sålunda att arvodet till en sakkunnig i hälsovårdsärenden höjes från 3 300

kronor till 3 600 kronor och arvodet till en sakkunnig i utbildningsärenden

från 2 208 kronor till 2 400 kronor. Merkostnaden härför utgör i runt tal

500 kronor. Med anledning av beslut vid 1952 års riksdag angående lönegradsplaceringen

för vissa tjänster m. m. föreslås anslaget uppräknat med

19 900 kronor. Vidare föranleder den under fjolåret genomförda allmänna

lönehöjningen en uppräkning av anslaget med cirka 115 000 kronor.

Beträffande styrelsens personalförteckning föreslås, att antalet

förste hyråsekreterare i Ce 29 ökas från 2 till 4 och antalet kontorsbiträden

i Ca 8 från 9 till 11. Vidare anses för befattningen såsom byråsekreterare i

Ca 25 tjänstebenämningen böra ändras till byråingenjör.

Utskottet får, under hänvisning till vad utskottet under efterföljande

punkt 34 i detta utlåtande anför, tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag och hemställer

alltså,

all riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 2 januari

1953 angivna ändringar i fångvårdsstyrelsens personalförteckning;
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 2.

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,

att tillämpas under budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 326 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... 15 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal....... 288 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 325 600

Summa kronor 955 900;

c) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 955 900 kronor.

33:o) Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 33, s. 46 och 47), vilket innebär ökad medelsanvisning till

reseersättningar med 8 000 kronor, till övriga expenser med 23 600 kronor,

därav 10 200 kronor i anledning av överförandet till fångvårdsstyrelsen av

interneringsnämndens och ungdomsfängelsenämndens kanslier, samt till

sjukvård för personal m. in. med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 127 900

kronor.

34:o) Interneringsnämnden. Kungl. Maj :t har (punkt 41, s. 52—61) föreslagit

riksdagen att till Interneringsnämnden för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 27 700 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 67 500 kronor.

Frågan om ändrad kansliorganisation för interneringsnämnden och ungdomsfängelsenämnden

har varit föremål för utredning inom justitiedepartementet

av särskild sakkunnig. Utredningsmannen har framlagt förslag

om ett för de båda nämnderna gemensamt kansli, anknutet till fångvårdsstyrelsen.

Kanslitjänstemännen har föreslagits skola ingå i personaluppsättningen

på styrelsens socialbyrå.

Departementschefen finner övervägande skäl tala för införande av ett gemensamt

kansli och förordar, att nämnderna tilldelas var sin heltidsanställd

sekreterare. Vidare förutsättes, att vardera nämnden skall äga medinflytande

i fråga om anställande m. m. av den personal, som skall tjänstgöra

för nämnden. Det förutsättes få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de

föreskrifter, som kan bli erforderliga i samband med införandet av den nya

ordningen. I enlighet med det anförda anses alltså vid fångvårdsstyrelsen

böra inrättas två för nämndernas sekreterare avsedda nya befattningar, i

samband varmed nuvarande under anslagen för nämnderna beräknade

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

23

sekreterararvoden bortfaller. Med hänsyn till sekreterarnas kvalificerade och

ansvarsfulla arbetsuppgifter föreslås befattningarna, som anses böra uppföras

å extra ordinarie stat, placerade i 29:e lönegraden. Såsom tjänstebenämning

föreslås förste byråsekreterare. För innehavarna av båda befattningarna

föreslås skola gälla att de skall ha avlagt examen, som medför behörighet

till domarbefattning. Vid genomförande av den föreslagna överflyttningen

av personal till fångvårdsstyrelsen anses styrelsens icke-ordinariepost

böra höjas med i runt tal 40 500 kronor, vartill anses böra läggas

14 700 kronor, motsvarande grundlönen till den för ungdomsfängelsenämndcn

avsedda förste byråsekreteraren och arvode tift vikarie för denne.

Posten till rörligt tillägg föreslås i anslutning härtill ökad med 30 000 kronor.

I styrelsens personalförteckning anses böra ytterligare upptagas, förutom

2 tjänster som förste byråsekreterare i Ce 29, 2 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8.

Vad angår anslagen till interneringsnämnden och ungdomsfängelsenämnden

anses härefter beträffande vardera nämnden endast böra anvisas medel

till dagarvoden till ordförande och ledamöter i nämnden samt till reseersättningar.

För förstnämnda ändamål beräknas 20 000 kronor för interneringsnämndens

del och 7 000 kronor såvitt avser ungdomsfängelsenämnden.

Departementschefen finner lämpligt, att även utgifter för nämndsekreterarnas

resor bestrides från nämndernas anslag. Det föreslås, att medelsanvisningen

till reseersättningar ökas, för interneringsnämnden med 700 kronor

till 7 700 kronor och för ungdomsfängelsenämnden med 600 kronor till

5 000 kronor. I samband härmed anses anslagsposterna till sjukvård och

expenser under fångvårdsstyrelsens omkostnadsanslag böra uppräknas med

300 kronor resp. 10 200 kronor. Av sistnämnda belopp, som motsvarar de

för nämndernas expenser för närvarande anvisade medlen med visst tillägg

på grund av prisstegringar, kan 6 200 kronor anses överförda från interneringsnämnden

och 4 000 kronor från ungdomsfängelsenämnden. I enlighet

med vad sålunda anförts föreslås anslaget till interneringsnämnden bestämt

till 27 700 kronor, varav 20 000 kronor beräknats till dagarvoden till nämndens

ordförande och ledamöter samt 7 700 kronor till reseersättningar.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär Kungl.

Maj :ts föreliggande förslag att för interneringsnämnden och ungdomsfängelsenämnden

skall inrättas ett gemensamt kansli, varvid nämnderna

skall tilldelas var sin heltidsanställd sekreterare, placerad såsom förste

byråsekreterare i Ce 29. Enligt den särskilda utredningsmannens förslag

skulle däremot det gemensamma kansliet förestås av en heltidsanställd

sekreterare i Ce 29, medan övriga sekreterargöroinål inom nämnderna skulle

handhas av en utav fångvårdsstyrelsen avdelad, för uppgiften lämpad byråsekreterare

på socialbyrån.

Ehuru inom utskottet förespråkare funnits för den uppfattningen, att utredningsmannens

snävare program ur såväl organisatorisk som statsfinansiell

synpunkt är alt föredraga, har utskottet likväl icke velat motsätta sig

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 2.

att Kungl. Maj:ts förslag godtages. Härvid har utskottet utgått från, att den

väsentliga förstärkningen av de båda nämndernas kansli konnner att medföra

en viss avlastning för fångvårdsstyrelsen. Utskottet förutsätter att detta

indirekta tillskott av arbetskraft för styrelsen beaktas i den kommande propositionen

angående en räjongplan för fångvården, så att krav på ytterligare

befattningar i motsvarande mån reduceras. Utskottet förutsätter vidare

att Kungl. Maj :t vid utfärdandet av de föreskrifter, som kan bli erforderliga

i samband med att den nya ordningen införes, beaktar önskemålet att de

båda nämndsekretesarna ålägges tjänstgöringsskyldighet — i den mån arbetet

i den egna nämnden så medger — såväl inom båda nämnderna som å

fångvårdsstyrelsens socialbyrå.

Under åberopande av det anförda och då anslagsberäkningarna icke givit

utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må till Interneringsnämnden för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 27 700 kronor.

35 :o) Ungdomsfängelsenämnden. Kungl. Maj:t har (punkt 42, s. 62 och

63) föreslagit riksdagen att till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 26 400 kronor.

Vid behandlingen av föregående anslagspunkt har föreslagits, att interneringsnämndens

och ungdomsfängelsenämndens kanslipersonal skall överföras

till fångvårdsstyrelsen, som därefter skall tillhandahålla nämnderna

ett gemensamt kansli. Därvid avses, bland annat, att för nämndernas sekreterargöromål

vid styrelsen inrätta två befattningar såsom förste byråsekreterare,

av vilka vardera nämnden skall förfoga över sin. I enlighet härmed

föreslås såsom anslag till ungdomsfängelsenämnden skola anvisas ett belopp

av 12 000 kronor, varav 7 000 kronor beräknas för dagarvoden till ordförande

och ledamöter i nämnden samt 5 000 kronor för reseersättningar.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt

anfört finner sig utskottet kunna förorda Kungl. Maj :ts förevarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kronor.

36 :o) Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 43, s. 63), vilket innebär en uppräkning av anslaget

med 25 000 kronor med hänsyn till belastningen under föregående budgetår

samt ökade kostnader för transportmedel m. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

275 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

25

37 :o) Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har

(punkt 44, s. 63—74) föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen

förordad avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Skyddskonsulentorganisationen:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 608 400 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 390 000 kronor.

Sedan en skyddskonsulentorganisation av mindre omfattning inrättats

under år 1942, anslog 1943 års riksdag medel till en organisation, omfattande

tretton skyddskonsulenter jämte fem skyddsassistenter. Den 1 juli

1947 utökades organisationen med en skyddsassistent. Såsom en provisorisk

åtgärd anvisades därefter vid 1950 års riksdag 70 000 kronor för tillfällig

arbetshjälp i de mest arbetstyngda skyddskonsulentdistrikten, varigenom

möjligheter bereddes att anställa ytterligare sex assistenter. Slutligen

beviljade 1952 års riksdag medel för anställande av ännu en tillfällig assistent.

Organisationen utgöres för närvarande av 13 konsulenter och 13 assistenter.

1950 års reform betecknades uttryckligen som ett provisorium, och det

föreligger enligt departementschefen uppenbarligen mycket starka skäl att

nu genomföra en ny etapp i organisationens utbyggnad. Fångvårdsstyrelsen

har föreslagit en ökning med 8 konsulenter och 17 assistenter.

Om läget inom skyddsverksamheten hösten 1952 har departementschefen

meddelat följande.

Den 1 oktober 1952 stod 9 642 villkorligt dömda under övervakning och

1 000 villkorligt frigivna under tillsyn (91 % resp. 9 % av sammanlagda

antalet, 10 642). övervakning och tillsyn besörjdes i 4 980 fall (47 %) av

personer, yrkesmässigt verksamma inom socialvården, därav i 260 (2 %)

av skyddskonsulenter eller skyddsassistenter, i 2 070 (20 %) av tjänstemän

vid skyddsföreningarna samt i 2 650 (25 %) av tjänstemän vid fångvårdsanstalter,

anstalter tillhörande barnavården, alkoholistanstalter och arbetsförmedlingar

eller av andra socialvårdstjänstemän. Antalet övervakare och

tillsynsmän var 5 197. Av dessa hade 4 959 1—5 uppdrag var, 144 6—10

uppdrag, 36 11—15 uppdrag, 21 16—20 uppdrag, 7 21—25 uppdrag, 13 26—

50 uppdrag, 5 51—75 uppdrag, 3 76—100 uppdrag, 2 101—125 uppdrag, 5

126—150 uppdrag samt 2 151—175 uppdrag. Av de 17 övervakare och tillsynsmän,

som hade mer än 50 uppdrag var, tillhörde 9 första skyddskonsulentdistriktet

(Stockholms stad), 1 andra skyddskonsulentdistriktet (Stockholms

och Uppsala län) och återstående 7 sjunde distriktet (Göteborgs och

Bohus samt Hallands län). Dessa 17 personer var alla heltidsanställda tjänstemän

vid skyddsförening. I detta sammanhang må nämnas, att av de 2 070

övervaknings- och tillsynsuppdrag, som omhänderhades av tjänstemän vid

skyddsföreningarna, 906 kom på första och 1)22 på sjunde distriktet.

Eu jämförelse med motsvarande uppgifter, avseende läget den 1 oktober

1951, ger vid handen hl. a., att antalet villkorligt dömda under övervakning

ökat drygt 7 % från 8 996 till 9 642 och att antalet villkorligt frigivna under

tillsyn visar en ökning med nära 12 % från 896 till 1 000. Ökningen av antalet

villkorligt dömda är mest framträdande i Stockholmsdistriktet, Göteborgsdistriktet

och Malmödistriktet. Det ökade antalet övervaknings- och till
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 2.

synsuppdrag har icke föranlett någon nämnvärd rubbning i fördelningen av

uppdragen mellan de olika kategorierna av socialvårdstjänstemän inbördes

eller mellan denna personalgrupp och övriga uppdragstagare. Genom en intensifierad

värvningsverksamhet har emellertid antalet övervakare och tillsynsmän

stigit med nära 9 % från 4 784 till 5 198. över 150 uppdrag hade

vid den senaste undersökningen två personer mot en vid den förra; antalet

personer med mer än 100 uppdrag är oförändrat 9, medan antalet personer

med mer än 50 uppdrag stigit från 14 till 17.

Departementschefen anser det angeläget att frivilliga krafter i väsentligt

vidgad omfattning tages i anspråk såsom övervakare och tillsynsmän. Särskilt

anses böra eftersträvas att till ifrågavarande verksamhet knyta representanter

för ledande idrotts- och ungdomsorganisationer samt andra ideella

folkrörelser. För att underlätta arbetet för dessa frivilliga krafter föreslås

under en följande punkt att särskilt anslag anvisas till kurser för övervakare,

tillsynsmän och förundersökare.

Av en av justitiedepartementet företagen undersökning av arbetsförhållandena

inom skyddskonsulentorganisationen anses klart ha framgått att en

icke obetydlig personalförstärkning är nödvändig för att organisationen

skall kunna på tillfredsställande sätt fylla sin uppgift. Detta gäller, såsom

även fångvårdsstyrelsen framhållit, skyddsarbetet såväl före som efter domen.

Konsulenterna och assistenterna medhinner för närvarande icke att i

erforderlig utsträckning lämna förundersökarna råd och annat bistånd eller

att tillhandagå domstolarna med kompletterande uppgifter till ledning för

bestämmande av vårdåtgärder ii samband med villkorlig dom m. in. Ej heller

kan tillräcklig tid ägnas åt anskaffandet av lämpliga frivilliga övervakare

och tillsynsmän eller åt den rådgivande och kontrollerande verksamheten

i förhållande till dessa. Även uppgiften att bistå fångvårdsmyndigheterna

med att anordna eftervård åt de villkorligt frigivna blir eftersatt i

brist på tid. En nöjaktig ordning skulle emellertid enligt vad som framgått

av konsulenternas uttalanden kunna åvägabringas även med en något mindre

långtgående personalökning än den av fångvårdsstyrelsen föreslagna.

Fångvårdsstyrelsens plan innebär i stort sett en fördubbling av den nuvarande

organisationen. Även om en avsevärd förstärkning är påkallad anses

det tveksamt, om så stor utökning lämpligen bör ske på en gång. Detta

skulle kunna leda till praktiska svårigheter, icke minst i fråga om rekryteringen

av dessa befattningar, där personliga egenskaper spelar en ovanligt

stor roll.

Vid bedömandet av spörsmålet om konsulenternas och assistenternas arbetsbörda

anser departementschefen det emellertid angeläget att icke blott

beakta hur många nya tjänstemän som erfordras för arbetsuppgifternas fullgörande

under i övrigt oförändrade förhållanden utan också att undersöka, i

vad mån det är möjligt att genomföra en rationalisering av organisationen

av denna sociala hjälpverksamhet. I detta hänseende framhålles följande.

Inom skydds- och hjälpverksamheten förekommer i viss utsträckning dubbelarbete.

Sålunda är det icke ovanligt att funktionärer på olika vårdområden

sysslar med samma fall. Särskilt framträdande torde vara, att arbetsför
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

27

medlingsorganen ofta bedriver en verksamhet för villkorligt dömda och villkorligt

frigivna som har direkt anknytning till skyddskonsulentens verksamhet.

Anskaffandet av lämpligt arbete åt klienterna är ej sällan det viktigaste

och stundom det enda som behöver göras. För att rationalisera denna

sida av vården synes lämpligen en organisatorisk översyn böra företagas.

Därigenom skulle man ock kunna uppnå det psykologiskt sett viktiga resultatet

att klienten icke längre behövde remitteras från den ena till den andra

inrättningen med de dröjsmål och andra olägenheter som följer därmed.

Både ur samhällets och de hjälpbehövandes synpunkt skulle det vara fördelaktigt,

om det kunde anordnas ett närmare samgående mellan skyddskonsulentorganisationen

och arbetsförmedlingarna vid utförandet av vissa arbetsuppgifter.

Med chefen för socialdepartementet har jag överenskommit

om att låta inom justitiedepartementet verkställa en utredning av denna fråga.

övervakningstiden för villkorligt dömda, vilka utgör huvudparten av konsulenternas

klientel, omfattar i regel tre år. Många, däribland skvddskonsulenter,

anser att denna tid är onödigt lång för flertalet övervakade och

att den med fördel även ur behandlingssynpunkt skulle kunna avkortas betydligt

i åtskilliga fall. Likaså göres gällande att man vid ådömande av villkorlig

dom skulle, i betydligt större utsträckning än som nu sker, kunna utan

olägenhet underlåta att förordna om övervakning. Därest sådana vägar beträddes,

skulle skyddskonsulenternas arbetsbörda kunna minskas. De nu berörda

frågorna är enligt min mening värda beaktande, men jag är icke beredd

att taga ställning till dem utan närmare undersökning. De torde emellertid

komma att upptagas till behandling av strafflagberedningen.

På grund av vad sålunda anförts är departementschefen icke nu beredd

att tillstyrka eu så omfattande utökning av skyddskonsulentorganisationen

som fångvårdsstyrelsen föreslagit. Det anses ej föreligga tillräckliga förutsättningar

att för närvarande framlägga en slutgiltig plan för denna organisation.

I stället anses nu böra tagas en ny etapp i den fortgående utbyggnaden.

Icke minst av organisatoriska skäl anses det i rådande läge lämpligast att

låta den nu aktuella utökningen huvudsakligen ske i form av nya assistenttjänster,

icke genom uppdelning av ett större antal konsulentdistrikt. Särskilda

förhållanden anses emellertid föreligga i första distriktet, som omfattar

Stockholms stad, och i tolfte och trettonde distrikten, omfattande Västernorrlands

och Jämtlands län resp. Västerbottens och Norrbottens län. Antalet

vårdfall i första distriktet är ojämförligt mycket större än i övriga

distrikt. Därför anses det påkallat att uppdela detta distrikt genom att inrätta

eu ny konsulenttjänst. Vad beträffar ettvart av de båda nordligaste

distrikten är en uppdelning i praktiken redan genomförd, så till vida att assistenten

i distriktet inom eget verksamhetsområde självständigt fullgör på

konsulent ankommande göromål. Detta förhållande anses böra regleras genom

en motsvarande ändring av distriktsundelningen. I enlighet med det anförda

föreslås antalet konsulenter ökat med tre. 1 övrigt anses den nu aktuella

förstärkningen av organisationen böra ske genom att konsulenterna i de

mest arbetstyngda distrikten vid sin sida får assistenter. Det föreslås att i den

närmaste utvidgningsetappcn fem nya sådana tjänster inrättas. Fördelningen

på olika distrikt av dessa och de båda från nuvarande tolfte och trettonde

distrikten frigjorda assistenttjänsterna förutsättes få ske enligt Ivungl.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 2.

Maj :ts närmare bestämmande. De nya konsulenterna och assistenterna föreslås

få anställning som extra ordinarie tjänstemän. Till vikarier och ytterligare

skrivhjälp anses böra beräknas 35 200 kronor resp. 15 000 kronor. Frågan

om ändrad lönegradsplacering för konsulent- och assistentbefattningarna

torde komma att upptagas till prövning av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Vad beträffar förslaget om ändrad anställningsform för de arvodesavlönade

assistenterna tillstyrkes, att tre av dessa nu överföres på extra

ordinarie stat. Det till skyddskonsulenten i femte distriktet (Gotlands län)

utgående årsarvodet, som från och med innevarande budgetår höjts från

1 500 kronor till 1 700 kronor, föreslås uppräknat till 1 800 kronor.

I enlighet med det anförda skulle anslaget uppräknas med 109 400 kronor

för 3 skyddskonsulenter och 5 skyddsassistenter, med 50 200 kronor för vikarier

och skrivhjälp och med 100 kronor för höjning av gotlandskonsulentens

arvode. Den automatiska utgiftsökningen på grund av den allmänna

lönehöjningen, löneklassuppflvttningar in. m. kan beräknas till 58 700 kronor.

Anslaget skulle alltså höjas med 218 400 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Söderquist m. fl. (I: 106) och den andra inom andra kammaren av

herr Rylander m. fl. (11:163), har, i vad avser förevarande anslag, hemställts,

att riksdagen måtte för budgetåret 1953/54 höja det av Kungl. Maj :t

föreslagna anslaget till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar med

115 200 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 163.

Utskottet. Den i propositionen lämnade redogörelsen för läget inom skyddsverksamheten

under hösten 1952 visar, att övervakning och tillsyn icke i tillfredsställande

omfattning besörjes av personer, som inte äro anställda inom

socialvården. Av statsrådsprotokollet framgår vidare, att den 1 juli 1952

4 240 personer eller 2/3 av klientelet fanns i Stockholm, Göteborg och

Malmö.

Departementschefen framhåller, att tillräckliga förutsättningar ej föreligger

att nu framlägga en slutgiltig plan för skyddskonsulentorganisationen,

detta bl. a. för att vissa frågor, syftande till en rationalisering av organisationens

hjälpverksamhet, först skall kunna utredas. I stället betecknas

departementschefens förslag, som omfattar tre nya konsulenttjänster och

fem nya assistenttjänster, såsom en ytterligare etapp i den alltfort pågående

utbyggnaden av denna verksamhet. I motionerna I: 106 och II: 163 föreslås

inrättande härutöver av tre konsulenttjänster och fem assistenttjänster.

Utskottet — som tidigare i skilda sammanhang understrukit att kriminalvården

i frihet icke kan bedrivas med utsikter till framgång utan en effektiv

skyddskonsulentorganisation -—- finner med hänsyn till de bebådade utredningarna

departementschefens förslag lämpligt avvägt. Vid sin tillstyrkan

av detta förslag förutsätter utskottet, att den ökade kapaciteten såvitt

möjligt i första hand inriktas på anskaffande av lämpliga frivilliga överva
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

29

kare och tillsynsraän samt på rådgivning. Utskottet finner vidare angeläget,

att de av departementschefen åsyftade utredningarna bedrives med skyndsamhet,

så att en ytterligare effektivisering av organisationen snarast kan

komma till stånd. Då det av fångvårdsstyrelsens utredningar framgår, att

den procentuellt sett övervägande delen av villkorligt dömda och villkorligt

frigivna förekommer i storstäderna, kan det ifrågasättas om dessa städer

ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt problemen om omhändertagande av

detta klientel. Av det sagda framgår, att utskottet icke kan tillstyrka förslagen

i motionerna I: 106 och II: 163 om utbyggnad redan nu av organisationen

i vidare mån än departementschefen föreslagit.

Under åberopande av det anförda får utskottet, med tillstyrkande jämväl

i övrigt av Ivungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Ivungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 106 och II: 163, i vad de

avser förevarande anslag,

a) fastställa följande avlöningsstat för skyddskonsulentorganisationen

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvode, bestämt av Ivungl. Maj:t............... 1 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal........... 438 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................... 167 900

Summa kronor 608 400;

b) till Skyddskonsulentorganisationen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 608 400 kronor.

38:o) Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader. Ivungl. Maj :t har

(punkt 45, s. 74 och 75) föreslagit riksdagen att till Skyddskonsulentorganisationen:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 156 700 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 94 500 kronor.

Den föreslagna utvidgningen av skyddskonsulentorganisationen påkallar

en höjning av samtliga poster under omkostnadsstaten. Beträffande posterna

till reseersättningar och expenser måste hänsyn dessutom tagas till inträffade

prisstegringar in. in. Medelsanvisningen till sjukvård in. in. anses sålunda

böra höjas med 200 kronor. Det föreslås vidare, att posten till reseersättningar

uppräknas med 22 000 kronor. Vad angår posten till expenser förordas

en höjning med 40 000 kronor, varav 14 000 avser kostnader för engångsanskaffning

av inventarier in. in.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Söderquist in. fl. (I: 106) och den andra inom andra kammaren av herr

Rglander m. fl. (II: 163), har, i vad avser förevarande anslag, hemställts, att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 2.

riksdagen måtte för budgetåret 1953/54 höja det av Kungl. Maj :t föreslagna

anslaget till Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader med 26 400 kronor.

Beträffade de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 163.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.

Av vad utskottet under nästföregående punkt anfört rörande motionerna

I: 106 och II: 163 följer, att utskottet icke kan tillstyrka motionerna såvitt

nu är i fråga.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 106 och II: 163, i vad de avser

förevarande anslag, till Skyddskonsulentorganisationen: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 156 700 kronor.

39:o) Övervakning av villkorligt dömda. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 46, s. 75 och 76), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

får utskottet, som avser att i annat sammanhang behandla motionen II: 325,

hemställa,

att riksdagen må till Övervakning av villkorligt dömda

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 425 000

kronor.

40:o) Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 47, s. 76), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tillsyn över villkorligt frigivna m.

fl. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

75 000 kronor.

41 :o) Kurser för övervakare, tillsynsmän och förundersökare. Kungl. Maj :t

har (punkt 48, s. 76 och 77) föreslagit riksdagen att till Kurser för övervakare,

tillsynsmän och förundersökare för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 10 000 kronor.

Anslag för ifrågavarande ändamål finnes ej uppfört i gällande riksstat.

I skilda sammanhang har betonats angelägenheten av att erhålla goda

frivilliga arbetskrafter inom skyddsarbetet. Ofta nog är det enligt departementschefen

önskvärt, att de för sådan verksamhet intresserade erhåller

vissa informationer och anvisningar, varigenom man kan stimulera deras

håg för arbetet och vinna ökade insatser från deras sida. Det är därför ett

samhälleligt intresse, att kurser av avsett slag anordnas för dem, som arbe
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

31

tar eller kan antagas vara villiga att arbeta inom den frivilliga skyddsverksamheten.

Med hänsyn till det nära sambandet mellan hithörande uppgifter

och förundersökningsverksamheten anses kurserna böra stå öppna

även för förundersökare.

Det förutsättes få ankomma på fångvårdsstyrelsen att till Kungl. Maj :t

inkomma med närmare förslag om huru kurserna skall anordnas och ledas.

Därvid bör tillses att kurserna förlägges till sådana platser inom skilda delar

av riket, där möjlighet finnes att samla ett större antal deltagare. Strävan

bör vara att som kursdeltagare få icke blott dem som redan verkar inom

det frivilliga skyddsarbetet utan även personer, som kan förmodas vara

lämpliga såsom övervakare, tillsynsmän eller förundersökare och villiga

att åtaga sig sådana uppdrag. Kursverksamheten anses i främsta rummet

böra bestå i föreläsningar med åtföljande diskussioner. I den mån så lämpligen

kan ske, anses i kursverksamheten även böra ingå besök på och demonstration

av sådana anstalter och inrättningar, som det kan vara av

värde för kursdeltagarna att äga närmare insikt om, exempelvis fångvårdsanstalter,

ungdomsvårdsskolor och alkoholistanstalter.

Kostnaderna för den ifrågasatta kursverksamheten anses böra bestridas

från särskilt anslag å riksstaten. Från anslaget skall täckas föreläsarnas

arvoden och resor, lokalhyra, annonskostnader och skrivmateriel m. in.

Medelsbehovet beräknas till 10 000 kronor. Det förutsättes få ankomma på

Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser om anslagets disposition.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Kurser för övervakare, tillsynsmän

och förundersökare för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

42:o) Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. Kungl. Majt har

(punkt 49, s. 78—80) föreslagit riksdagen att till Understöd åt verksamhet

för frigivna fångar in. fl. för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

250 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 190 000 kronor.

Fångvårdsstyrelsen har framhållit, att utrustningen för de från fångvårdsanstalterna

frigivna och utskrivna måste avsevärt förbättras. Minst 70

procent av fångvårdens klientel behöver vid frigivningen utrustas med arbetskläder

i form av blåställ, strumpor, arbetsskor in. m. Styrelsen anser, att kostnaderna

för arbetskläder bör, i likhet med vad som är fallet vid flertalet anstalter

utom fångvården, bestridas av medel, som anvisas till utrustning vid

avgång från anstalten, och icke såsom nu sker av det särskilda anslage.i till

understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. På grund härav har styrelsen

i annat sammanhang hemställt, att posten å fångvårdsanstalternas

omkostnadsstat till omkostnader för permitterade, frigivna och utskrivna

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 2.

mätte höjas med — förutom 333 000 kronor för de intagnas utrustning i

allmänhet och 68 000 kronor för resekostnader — 160 000 kronor för arbetskläder.

Vid bifall härtill anser styrelsen förevarande understödsanslag

böra för nästa budgetår upptagas med oförändrat belopp, 190 000 kronor.

Departementschefen framhåller att fångvårdsklientelet, även ungdomsfängelseeleverna,

står i en avsevärt sämre ställning i fråga om förmåner

vid utskrivningen än de som varit intagna på ungdomsvårdsskola. Även med

den höjning av anslaget till understöd åt verksamhet för frigivna fångar

in. fl., som beslöts av föregående års riksdag, medger resurserna blott en

mycket begränsad hjälpverksamhet. Detta gäller bland annat i fråga om

utrustning med arbetskläder. För den brottsliges inlemmande på nytt i

samhället är det emellertid ofta av avgörande betydelse att man, särskilt

under den kritiska tid, som följer närmast efter frigivningen eller den villkorliga

domen, kan på ett effektivt sätt bistå honom ej blott genom personlig

vägledning utan även ekonomiskt. Det framstår därför såsom synnerligen

angeläget att ytterligare medel anvisas för ifrågavarande ändamål. Då

denna hjälpverksamhet, även i vad avser tilldelandet av arbetskläder, lämpligen

anses böra bedrivas i den för kriminalvård i frihet gällande ordningen

och således ej bör belasta fångvårdsanstalternas omkostnadsanslag, förordas

en uppräkning av nu förevarande anslag. För närvarande kan departementschefen

emellertid icke tillstyrka, att anslaget höjes med mer än

60 000 kronor. Det förutsättes, att behovet av understöd skall, liksom hittills,

noggrant prövas i varje särskilt fall.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sunne m. fl. (1:107) och den andra inom andra kammaren -av herrar

Swedberg och Rylander (11:171), har hemställts, att riksdagen måtte för

budgetåret 1953/54, utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit, höja anslaget till

Understöd åt verksamhet för frigivna fångar in. fl. med 100 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen 1:107.

Utskottet. Förevarande anslag höjdes i fjol med 50 000 kronor och föreslås

nu uppräknat med ytterligare 60 000 kronor. Även om utskottet av vad

som nu anförts av departementschefen samt i motionerna 1:107 och 11:171

fått den uppfattningen att en ytterligare medelsanvisning för ifrågavarande

ändamål är behjärtansvärd, kan utskottet med hänsyn till det statsfinansiella

läget icke tillstyrka den i motionerna påyrkade ökade medelsanvisningen.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:107 och 11:171 till Understöd

åt verksamhet för frigivna fångar m. fl. för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 250 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

33

43:o) Bidrag till svenska skyddsförbundet. Kungl. Maj:t har (punkt 50, s.

80 och 81) föreslagit riksdagen att till Bidrag till svenska skyddsförbundet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 165 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 150 000 kronor.

Fångvårdsstyrelsen har hemställt, att anslaget höjes med 25 000 kronor.

Styrelsen understryker härvid vikten av att skyddsföreningarna erhåller tillräckligt

ekonomiskt understöd från staten för att kunna effektivt bedriva

sin till följd av kriminalklientelets starka ansvällning väsentligt ökade verksamhet.

Detta gäller främst skyddsvärnen i Stockholm och Göteborg men

jämväl ett flertal andra skyddsföreningar. Vad som i hög grad försatt föreningarna

i ekonomiska svårigheter är lönerörelserna. Om föreningarna skall

erhålla kompetenta krafter för arbetet, måste dessa enligt styrelsen avlönas

enligt de grunder som tillämpas inom kriminalvård och socialvård i

övrigt.

Departementschefen anser en uppräkning av anslaget motiverad och föreslår,

att anslaget höjes med 15 000 kronor.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet under punkt 37 i detta utlåtande

anfört och då Kungl. Maj :ts förslag icke givit utskottet anledning till

erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska skyddsförbundet

för hudgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 165 000 kronor.

Diverse.

44.o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond; Fångvårdsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 51—53, s. 82) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Fångvårdsstyrelsens delfond 1 142 000 kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 855 000 kronor;

c) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark 46 700 kronor.

45:o) Bidrag till utgivande av författningskommentarer m. m. Kungl. Maj:t

bär (punkt 54, s. 83 och 84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utgivande

av författningskommentarer in. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 2.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 2.

Ifrågavarande liidragsverksamhet handhaves av cn särskild nämnd, kallad

nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer. Med hänsyn

till befintlig reservation å anslaget vid utgången av budgetåret 1950/51,

136 354 kronor, uppfördes anslaget för innevarande budgetår endast med ett

formellt belopp av 100 kronor. Vid senaste budgetårsskifte uppgick reservationen

till 74 290 kronor. Anslaget anses böra uppföras med 30 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av författningskommentarer

in. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

46:o) Bidrag till utgivande av lagsamling. Kungl. Maj :t har (punkt 55, s.

84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till utgivande av lagsamling för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 125 000 kronor.

I föregående statsverkspropositioner har efter hand redovisats dittills utkomna

delar av lagsamlingen. Under det sistförflutna året har följande delar

utgivits, nämligen Försäkringsväsen, Lantbruket, Fastighetsrätt, Allmänna

läroverk in. in. och Kyrkorätt. I enlighet med vad riksdagen förutsatt har

verkställts eu undersökning, som resulterat i att utgivningstiden för vissa

delar uppskjutits i avbidan på väntade större författningsändringar. Beträffande

några delar har utgivningen uppskjutits på obestämd tid. En mera

väsentlig rubbning av utgivningsplanen anses emellertid icke möjlig utan

stora kostnader för statsverket. Med hänsyn till antalet under arbete varande

delar av verket anses anslaget icke kunna nedsättas lör nästa budgetar. Anslaget

föreslås därför uppfört med oförändrat belopp.

Utskottet har uppmärksammat, att delen Kommunallagarna av lagsamlingen

utgivits år 1950 samt att nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga

publikationer under budgetåret 1951/52 beviljat bidrag från det under

nästföregående punkt avsedda anslaget för en andra upplaga av eu kommentar

till kommunallagarna. Detta synes utskottet med hänsyn till att 1946

års kommunallagskommittés förslag till kommunallag in. in. är föremål

för Kungl. Maj:ts prövning mindre tillfredsställande.

När förslaget om bidrag till utgivande av en lagsamling år 1949 först förelädes

riksdagen, uppskattades de totala kostnaderna för statsverket, mycket

ungefärligt, till mellan 400 000 och 500 000 kronor. Trots att av de omkring

30 delar, till vilka statsbidrag avsågs utgå, hittills utkommit endast omkring

hälften, har den sammanlagda medelsanvisningen redan överstigit sistnämnda

belopp.

Med hänsyn både till att kommenterade upplagor av lagar i regel torde

vara av större värde för köparna än den lagtext, lagsamlingen innehåller,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

35

och till de avsevärt stegrade kostnaderna för detta verk är det enligt utskottets

mening önskvärt, att en fullständig kostnadsberäkning utföres innan

ytterligare anslag för ändamålet hegäres. Vid eu sådan definitiv kostnadsberäkning

är det, särskilt i nuvarande läge, angeläget att alla förenklingar

och avgränsningar beaktas, som till kostnadernas nedbringande befinnes

möjliga. Utgivandet av sådana delar, som berör områden där stora författningsändringar

är att vänta, bör inställas eller i varje fall tills vidare uppskjutas.

Nya avtal, som binder anslaget för framtiden, bör ej ingås.

Trots att utskottet, såsom framgår av det anförda, icke varit främmande

för tanken att förorda en minskad medelsanvisning, har utskottet med hänsyn

till departementschefens uttalande att anslaget icke kan nedsättas för

nästa budgetår icke velat motsätta sig Kungl. Maj :ts förevarande förslag.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till utgivande av lagsamling

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

125 000 kronor.

47 :o) Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära och

konstnärliga verk m. m. Kungl. Maj :t bär (punkt 56, s. 84—86) föreslagit

riksdagen att till Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära

och konstnärliga verk in. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 8 500 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 8 500 kronor.

Vid den senaste Haagkonferensen, som ägde rum i oktober 1951, antog

konferensen ett stadgeförslag, innebärande att ett permanent sekretariat

skulle inrättas med säte i Haag. Sekretariatet skulle bestå av en generalsekreterare

och två sekreterare, tillhörande olika nationer men utnämnda av

holländska regeringen. Sekretariatet skulle under den alltjämt bestående

statskommissionens ledning få i uppdrag att förbereda och organisera blivande

Haagkonferenser, vilka i fortsättningen i princip skulle hållas med tre

års mellanrum. Stadgeförslaget skulle underställas vederbörande regeringars

godkännande och träda i kraft när det biträtts av majoriteten bland de

vid 1951 års konferens representerade staterna. Dessa var till antalet sexton.

Hittills bar stadgeförslaget godkänts av sju stater, nämligen Belgien, Italien,

Japan, Luxemburg, Nederländerna, Portugal och Österrike. Stadgan träder

emellertid icke i kraft, förrän ytterligare minst två stater biträtt densamma.

Det är anledning förmoda, att så kommer att ske före utgången av budgetåret

1953/54.

Kostnaderna för sekretariatet kan ännu ej med säkerhet bedömas. Enligt

eu preliminär beräkning skulle de dock kunna väntas uppgå till 100 000 ä

150 000 floriner per år. Med hänsyn lill att Sverige varit representerat vid

alla Haagkonfcrcnserna, anses det i och för sig naturligt och lämpligt, alt

Sverige biträder stadgeförslaget. En förutsättning härför anses dock böra

vara, att flertalet nordiska stater samt åtminstone ytterligare någon av de

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 2.

vid senaste Haagkonferensen representerade stormakterna gör detta. Kungl.

Maj :t anses därför böra bemyndigas att vid lämpligt tillfälle tillkännage

Sveriges anslutning till stadgeförslaget, och medel anses böra stå till Kungl.

Maj :ts förfogande för bestridande av de kostnader som kan föranledas härav.

Det årliga bidragsbeloppet anses dock för Sveriges del icke böra överstiga

10 000 floriner, vilket efter nu gällande kurs motsvarar omkring 13 700

kronor. Med hänsyn till den ovisshet som råder i fråga om inträdandet av

förpliktelser för Sverige enligt berörda stadga anses särskilda bidragsmedel

icke nu böra anvisas å riksstaten. I stället föreslås Kungl Maj :t skola

bemyndigas att anlita nu förevarande förslagsanslag för bestridande av den

kostnad som i enlighet med det anförda kan uppkomma under nästa budgetår.

Till frågan om en reglering av sådana kostnader under följande budgetår

återkommer departementschefen senare. Med hänsyn till det anförda

har anslagets rubrik något jämkats.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Bidrag titt internationella byrån i

Bern för skydd av litterära och konstnärliga verk in. m. för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 8 500 kronor.

48:o) Bidrag till internationella institutet för unifiering av privaträtten.

Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. Bidrag till Tidskrift för

kriminalvård. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 57—59, s.

86), vilka innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa

a) till Bidrag till internationella institutet för unifiering

av privaträtten ett förslagsanslag av 3 000 kronor;

b) till Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab

ett anslag av 3 000 kronor;

c) till Bidrag till Tidskrift för kriminalvård ett anslag av

1 000 kronor.

49:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kungl. Maj :t har

(punkt 60, s. 86 och 87) föreslagit riksdagen att till Kommittéer och utredningar

genom sakkunniga för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 900 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 635 000 kronor.

Detta anslag har under de senaste budgetåren visat sig alltför knappt beräknat.

För budgetåret 1951/52 beviljade riksdagen på tilläggsstat 200 000

kronor utöver tidigare anvisade 550 000 kronor. Även för innevarande budgetår

anses ofrånkomligt att begära en betydande förstärkning av anslaget.

De utredningar, som ingångsatts under innevarande budgetår, behandlar

problem, som länge väntat på sin lösning. Departementschefen erinrar om ut
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2.

37

redningarna rörande dels revision av lagstiftningen om ersättning för skada

till följd av bruk av motorfordon, dels ock stats och kommuns skadeståndsansvar,

vilka båda bedrives i samarbete med övriga nordiska länder. Flera

större, under tidigare budgetår påbörjade utredningar rörande exempelvis

revision av fastighetsbildningslagstiftningen och reformer på strafflagsstiftningens

område kommer att fortsätta sin verksamhet under nästa budgetår.

På fångvårdens område har i enlighet med den av riksdagen godkända s. k.

långtidsplaneringen igångsatts eu utredning angående det abnorma klientelets

behandlingsfrågor, vilken skall efterföljas av en motsvarande översyn

beträffande vården av det ordinära fångvårdsklientelet. Vidare har riksdagen

begärt utredning av åtskilliga spörsmål, som tills vidare måste anstå i huvudsak

på grund av brist på medel. Trots att några kommittéer kommer att

ha avslutat sin verksamhet vid utgången av innevarande budgetår anses alltså

en betydande höjning av det nuvarande anslaget starkt påkallad. Medelsbehovet,

som påverkas även av den under fjolåret genomförda allmänna lönehöjningen

m. in., anses kunna uppskattas till 900 000 kronor.

Utskottet. Ehuru kostnadsutvecklingen under detta anslag synes utskottet

oroande, vill utskottet med hänsyn till vad departementschefen anfört icke

motsätta sig Kungl. Maj :ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 900 000 kronor.

•50:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 61, s. 87

och 88), vilket innebär en ökning av anslaget med 15 000 kronor med hänsyn

bl. a. till att något särskilt anslag till resestipendier åt domare in. fl. icke

äskas för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 55 000 kronor.

51 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 88), vilket innebär en minskning av anslaget

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 10 000 kronor.

52:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles alt avgiva utlåtande

beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter framställda

förslag, nämligen

punkten 34: Fångvårdsanstalterna: Avlöningar;

punkten 35: Fångvårdsanstalterna: Omkostnader;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 2.

punkten 36: Fångvårdsanstalterna: Maskin-och verktygsutrustning in. m.;

punkten 37: Fångvårdsanstalterna: Inventarier in. m. för anstalten Roxtuna;
punkten

38: Fångvårdsanstalterna: Inventarier in. in. för fångkolonier;

punkten 39: Fångvårdsanstalterna: Anskaffning, montering och transport

av baracker m. in.;

punkten 40: Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra

fångvården, in. in.;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 20 februari 1953.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, fröken Andersson, herrar Leander, Sundelin, Rergh, Ragnar Persson,

Bergman, Lodenius, Erik Svedberg, Boman och Bengtsson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Mårtensson i Uddevalla, Rubbestad

Lindholm, fröken Elinén, herrar Åkerström, Petterson i Degerfors, Onsjö,

Thapper, Birke, Gustafsson i Skellefteå, fru Ericsson i Luleå, fröken

Vinge och fröken Ager.

Reservation

vid punkten 16 (Hovrätterna: Avlöningar) av fröken Andersson och herr

Bergh, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka det i motionerna 1: 105 och

II: 160 gjorda yrkandet samt att därför

dels andra och tredje styckena i utskottets yttrande på s. 10 bort ha följande

lydelse:

»Vad utskottet ovan anfört utgör dock icke något skäl för att icke bifalla

yrkandet i motionerna I: 105 och II: 160 att den extra ledainotsbefattningen

i hovrätten för Nedre Norrland må besättas med i personalförteckningen

uppförd e. o. assessor. Såsom i motionerna framhålles medför nämligen

den begärda tjänsteförändringen icke någon ytterligare löneutgift för statsverket.

Tjänsteförändringen medför däremot organisatoriska och arbetstekniska

fördelar, varjämte den får anses påkallad ur rekryteringssynpunkt.

På grund härav finner sig utskottet böra tillstyrka ifrågavarande motionsyrkande.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2. 39

Utskottet tillstyrker i övrigt Kungl. Maj :ts förslag.»

dels ock utskottets hemställan i nedan angivna delar hort ha följande

lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 105 och II: 160

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i hovrätternas personalförteckning

vidtaga de ändringar, som angivits i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för den 2 januari

1953 samt av utskottet;»

637161. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:2 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/5Jf un a1 i texten