Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dispositionen av överskottsmedel i vissa clearingkassor.
1953-03-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1953:38, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dispositionen av överskottsmedel i vissa clearingkassor.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 38.
1
Nr 38.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dispositionen
av överskottsmedel i vissa clearingkassor.
(1 :a avd.)
I propositionen nr 39 har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 23 januari 1953, föreslagit
riksdagen medgiva, att överskottsmedlen i vissa clearingkassor, tillhopa
7,6 miljoner kronor, må användas på sätt departementschefen i berörda
statsrådsprotokoll förordat.
Som ett led i prispolitiken efter det andra världskrigets utbrott har dels
tvångsvis genom beslut av Kungl. Maj :t, dels på frivillig väg efter överenskommelser
mellan staten och sammanslutningar inom näringslivet inrättats
ett antal clearingkassor för prisutjämning beträffande olika varuslag. Till
grund för clearingförfarandet har lagts i förväg bestämda avräkningspriser.
Därest det verkliga anskaffningspriset för visst varuparti underskridit avräkningspriset
har vederbörande företagare till clearingkassan erlagt en
avgift, beräknad på grundval av prisskillnaden. I motsatt fall har den överskjutande
anskaffningskostnaden blivit täckt av medel ur kassan.
En med clearingkassorna jämförlig inrättning är den s. k. krigsriskkassan,
som tillkommit för att möjliggöra reglering av sådana av krigsförhållandena
föranledda förluster inom importkolhandeln, som ej blivit täckta
genom vanlig försäkring. Kassans medel har tillskjutits av importörerna i
form av avgifter, beräknade efter visst av bränslekommissionen fastställt
belopp per ton importerad vara. Avgifterna har inkalkylerats i de priser,
som tillämpats vid återförsäljning.
Verksamheten inom vissa kassor främst tillhörande jordbruksnämndens
verksamhetsområde pågår fortfarande. Flertalet clearingkassor har emellertid
numera avvecklats. Det kassamässiga resultatet av clearingverksamheten
varierar från fall till fall. Sålunda har vid verksamhetens upphörande några
kassor visat underskott, andra överskott. Medel till täckning av de uppkomna
underskotten har anvisats å riksstaten eller tagits ur överskott, som
uppstått i clearingkassor eller i samband med annan prisreglcrande verksamhet.
Frågan om den slutliga dispositionen av överskottsmedlen aktualiserades
av 1951 års riksdag. Härutinnan har förslag av särskild utredning
nu framlagts beträffande krigsriskkassan och sex clearingkassor för olika
varuslag, överskottsmedlen i dessa kassor utgör sammanlagt ca 7,6 milj.
kronor.
1 Biliang till riksdagens protokoll 1953. lisaml. Nr 38.
2
Statsutskottets utlåtande nr 38.
Av vad utredningen anfört framgår, att övervägande delen av inbetalningarna
till de olika kassorna inkalkylerats i varupriserna. Då överskott
uppkommit, är det sålunda som regel i sista hand konsumenterna, som
åsamkats en extra utgift. En återbäring av överskottsmedel direkt till konsumenterna
är självfallet icke praktiskt genomförbar. I vissa fall kan det
ha förekommit, att företagare lidit förlust till följd av kassornas verksamhet.
Utredningen anser det vara mycket ovisst, huruvida detta kan anses
motivera rättsligt grundade anspråk på ersättning från kassorna. Några
dylika krav har emellertid icke framställts och kommer, såvitt utredningen
kunnat utröna, icke att framställas av de berörda företagarna. Utredningen
har därför icke ansett nödvändigt att närmare ingå på frågan huruvida
eventuella anspråk av detta slag kan göras gällande på rättslig väg. Utredningen
har kommit till den uppfattningen, att om frågan betraktas som ett
praktiskt problem hinder knappast föreligger för staten att förfoga över
medlen. Någon invändning mot detta ställningstagande har icke förekommit
vid remissbehandlingen av utredningens förslag. För egen del har departementschefen
icke heller någon erinran mot den ståndpunkt utredningen intagit.
Departementschefen påpekar i detta sammanhang att i avtal, respektive
av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser rörande samtliga här berörda
kassor bestämts att uppkommande överskott skall inbetalas till statsverket.
Vid sina överväganden av hur överskottsmedlen bör disponeras har utredningen
fäst avseende vid överskottsmedlens speciella karaktär och med
hänsyn härtill icke ansett att medlen bör indragas till statsverket för tillgodoseende
av allmänna budgetändamål. Den omständigheten, att medlen
härrör från vissa mer eller mindre klart avgränsade branscher och att deras
uppkomst inneburit uppoffringar från konsumenternas och möjligen vissa
företagares sida, talar enligt utredningens mening för att medlen disponeras
för ändamål, som tjänar ifrågavarande konsumenters och företagares intressen.
Vidare har utredningen understrukit, att avsikten med clearingverksamheten
ju icke varit att skaffa staten inkomster. Utredningen har
förordat, att medlen användes för teknisk forsknings- och försöksverksamhet
inom de branscher, från vilka de härrör. Efter att ha samrått med cheferna
för vederbörande krisorgan och vissa av de berörda branschorganisationerna
har utredningen föreslagit, att krigsriskkassans medel, ca 6,3 milj. kronor,
användes till försöksverksamhet och forskning på bränsleområdet, medlen
i de övriga kassorna utom clearingkassan för handelsjärn, tillhopa omkring
1,2 milj. kronor, för teknisk forskning samt medlen i sistnämnda kassa, ca
0,i milj. kronor, till åtgärder för att främja varuutbytet med utlandet. Vid
remissbehandlingen har i stort sett enighet rått om att den föreslagna användningen
är lämplig; statskontoret har dock ansett att medlen bör indragas
till statsverket.
De principiella skäl utredningen anfört till stöd för sitt förslag förtjänar
enligt departementschefens mening beaktande. Utredningens förslag överensstämmer
till sitt syfte med vad som tidigare (jfr X ht 1949 s. 124) beslutats
rörande dispositionen av överskottsmedel i vissa hos statens handelskom
-
Statsutskottets utlåtande nr 38.
3
mission inrättade clearingkassor. Departementschefen anser sig därför i huvudsak
böra tillstyrka utredningsförslaget. Emellertid synes departementschefen
icke den omständigheten att överskottsmedlen härrör från vissa branscher
genomgående böra tillmätas avgörande betydelse. Vad angår krigsriskkassans
medel förhåller det sig ju så, framhåller departementschefen, att de
avgifter, genom vilka överskottet uppkommit, i sista hand bestritts av bränslekonsumenterna,
som knappast kan sägas utgöra någon bestämt avgränsad
samhällsgrupp. Med hänsyn härtill och då vidare överskottsmedlen i krigsriskkassan
uppgår till ett jämförelsevis betydande belopp, förefaller det departementschefen
motiverat att viss del av desamma undantages från den av
utredningen föreslagna användningen och i stället disponeras för andra ändamål,
så t. ex. forskningsuppgifter samt försöks- och upplysningsverksamhet
rörande sådana frågor, som är av betydelse för de stora konsumentgrupperna
i vårt land. Departementschefen erinrar i detta sammanhang om att
tekniska forskningsrådet och Stockholms handelskammare förordat, att överskottsmedlen
i clearingkassan för handelsjärn användes för distributionsekonomisk
forskning. Medlen i övriga clearingkassor synes departementschefen
som utredningen föreslagit böra användas till teknisk forskning.
I anslutning till vad sålunda anförts förordar departementschefen, att av
nu ifrågavarande överskottsmedel 5,5 milj. kronor disponeras för forskningsoch
försöksverksamhet på bränsleområdet och 1,2 milj. kronor för teknisk
forskning. Dessa medel synes departementschefen, som utredningen föreslagit,
lämpligen böra bilda två särskilda under statskontorets förvaltning
stående fonder. Återstoden av medlen, i runt tal 0,9 milj. kronor, föreslås
skola tillföras handels- och sjöfartsfonden. Departementschefen förutsätter,
att härav 400 000 kronor kan få användas för forskning samt försöks- och
upplysningsverksamhet av betydelse för konsumenterna. Det förutsättes få
ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser om medlens
användning för olika ändamål. I fråga om dispositionen av de medel, som
avsatts för bränsleforskning, anses bränsleutredningen böra inkomma med
förslag.
Med hänsyn till det jämförelsevis betydande belopp, som föreslagits skola
användas för forskning in. m. på bränsleområdet, synes departementschefen
något särskilt anslag till åtgärder för främjande av en rationell bränsleförsörjning
icke behöva uppföras å riksstaten för nästa budgetår.
Utskottet. I den föreliggande propositionen behandlas frågan om dispositionen
av överskottsmedel i ett antal clearingkassor, som inrättats för prisutjämning
inom vissa branschområden under krigs- och efterkrigsåren och
vilkas verksamhet nu upphört.
Utskottet finner i likhet med departementschefen hinder knappast böra
möta för staten alt förfoga över ifrågavarande överskottsmedel. Någon invändning
mot ett sådant ställningstagande har ej heller förekommit vid remissbehandlingen
av ärendet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 38.
Vid övervägande av frågan om medlens disposition delar utskottet den
uppfattningen, att desamma icke böra indragas till statsverket för tillgodoseende
av allmänna budgetändamål utan böra anslås till speciella ändamål
under hänsynstagande till deras ursprung. Beträffande de användningssätt,
som kunna komma i fråga vid dispositionen av överskottsmedlen, synes departementschefens
förslag utgöra en lämplig lösning, varför detsamma tillstyrkes
av utskottet.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att överskottsmedlen i vissa
clearingkassor, tillhopa 7,6 miljoner kronor, må användas på
sätt departementschefen i statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 23 januari 1953 förordat.
Stockholm den 17 mars 1953.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar
Anderson, Näsgård, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,
Pålsson, Sundelin, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson, Edvin Thun, Lundgren
och Eric Holmqvist; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Bergström, Ståhl, Rubbestad, Svensson i Ljungskile, Lindholm,
Eriksson i Sandby, Johansson i Mysinge, Åkerström, Wedén, Thapper, Hjalmarson
och Karlsson i Olofström.
667278
Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1953:106 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dispositionen av överskottsmedel i vissa clearingkassor. a1 i texten