Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om upptagande å riksstaten för budgetåret 1953/54 av underskottet för luftfartsfonden.

1953-03-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:39, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om upptagande å riksstaten för budgetåret 1953/54 av underskottet för luftfartsfonden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 39.

1

Nr 39.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning om upptagande å riksstaten

för budgetåret 1953/54 av underskottet för luftfartsfonden.

(4:e avd.)

I propositionen nr 1, bilaga 17, har Kungl. Maj :t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den

2 januari 1953, föreslagit riksdagen att för Luftfartsfonden å riksstaten för

budgetåret 1953/54 upptaga ett underskott av 8 700 000 kronor.

Det faktiska underskottet för luftfartsfonden uppgick budgetåret 1951/52

till ca 7,4 milj. kronor.

Med skrivelse den 29 oktober 1952 har luftfartsstyrelsen framlagt förslag

till stat för luftfartsverkets driftkostnader budgetåret 1953/54.

Styrelsen anför till en början följande uppgifter rörande luftfartsfondens

inkomster och utgifter under de senaste sex budgetåren.

Inkomster Utgifter Underskott

Budgetår kronor kronor kronor

1947/48 ........................... 2 019 600 7 192 900 5 173 300

1948/49 ........................... 2 571 000 8 871 100 6 300 100

1949/50 ........................... 2 701 000 8 502 800 5 801 800

1950/51 ........................... 3 003 100 9 133 900 6 130 800

1951/52 ........................... 3 400 800 10 767 600 7 366 800

1952/53 (beräkn.).................. 3 500 000 12 247 000 8 747 000

Av sammanställningen framgår, att inkomsterna stadigt ökat, så att de

under innevarande budgetår kan beräknas ligga ca 75 % över nivån för

budgetåret 1947/48. ökningen beror väsentligen på trafikens stegring samt

på inkomster från nya byggnader och andra objekt, som tillförts fonden.

Någon större höjning av taxenivån har däremot ej förekommit under perioden.

Även utgifterna har, fortsätter styrelsen, ökat varje budgetår med undantag

av budgetåret 1949/50, då verkningarna av en på sakrevisionens initiativ

verkställd rationalisering av verksamheten slog igenom. Utgiftsökningen

från budgetåret 1947/48 — då nuvarande utgjftsredovisning för

första gången tillämpades — till budgetåret 1951/52 uppgår till drygt 70 %.

1 Ilihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. I\Tr39.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 39.

Resultatet av den angivna utvecklingen av inkomster och utgifter är, att

underskottet under ifrågavarande tidsperiod ökat från 5,2 till 8,7 milj. kr.

eller med nära 70 %. ökningen av underskottet har dock ej varit kontinuerlig.

Budgetåret 1949/50 minskade nämligen underskottet med ca 0,5

milj. kr., väsentligen beroende på de förutnämnda rationaliseringsåtgärderna.

Under de följande budgetåren har i stället underskottet stigit så mycket

kraftigare. Detta förklaras väsentligen av de sista årens pris- och lönestegringar.

Luftfartsstyrelsen framhåller vidare att den bristande balans mellan utgifter

och inkomster, som sålunda kunnat konstateras under en följd av år,

föranlett styrelsen att i sina petita hösten 1951 förorda, att frågan om luftfartsverkets

ställning såsom affärsdrivande verk upptoges till förnyat övervägande.

En närmare undersökning av detta spörsmål bedrives för närvarande

inom styrelsen. Några slutliga resultat härav kan icke påräknas inom

den närmaste framtiden. Styrelsen har emellertid redan i sina investeringspetita

för nästa budgetår uttalat, att täckning för ränte- och amorteringskostnaderna

för flygfältsbyggen sannolikt ej kan erhållas. På grund härav

har styrelsen föreslagit, att investeringsanslagen för nämnda ändamål omedelbart

avskrives med skattemedel. Ett bifall till detta förslag påverkar

emellertid ej avsättningarna till värdeminskningskontot förrän under budgetåret

1954/55.

I avbidan på de resultat, vartill förutnämnda undersökningar kan leda,

har luftfartsstyrelsen baserat sina överväganden rörande den ekonomiska

målsättningen för budgetåret 1953/54 på nu gällande redovisning av inkomster,

utgifter och underskott.

Det har därvid varit självfallet, framhåller styrelsen, att alla ansträngningar

måste göras för att förhindra en fortsatt ökning av underskottet utöver

8,8 milj. kr. Styrelsen säger sig ämna fortsätta det redan pågående arbetet

med att söka begränsa utgifterna, även om styrelsen är medveten om att

man icke — efter den rationalisering som genomfördes i anslutning till

sakrevisionens utredning — kan räkna med några resultat, som väsentligt

påverkar den ekonomiska bilden. Styrelsen kommer även att pröva frågan

om en höjning av taxenivån för att uppnå en gynnsammare utveckling av

inkomstsidan. Förhandlingar härom har inletts.

Ehuru styrelsen sålunda avser att på olika vägar även söka nedbringa

underskottet, vågar styrelsen på nuvarande stadium ej ställa i utsikt mera

än att underskottet budgetåret 1953/54 såvitt möjligt skall förhindras att

ytterligare öka utöver den i riksstaten för innevarande budgetår beräknade

nivån. Styrelsen förutsätter därvid, att penningvärdet kommer att stabiliseras

under den berörda tidsperioden.

Styrelsen har lämnat följande specifikation över inkomst- och utgiftsposterna,

varvid såsom jämförelse även upptagits motsvarande belopp för innevarande

budgetår.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 39.

3

Inkomster

1952/53

1953/54

1.

Hyror och arrenden............................

1 175 000

1 360 000

2.

Trafikinkomster................................

2 110 000

2 325 000

3.

Besiktningsavgifter.............................

90 000

90 000

4.

Diverse inkomster..............................

125 000

225 000

Summa kronor

3 500 000

4 000 000

Utgifter

Luftfartsstyrelsen:

1952/53

1953/54

1.

Avlöningar..................................

1 827 000

1 885 000

2.

Omkostnader................................

272 000

313 000

Flygplatsorganisationen:

3.

Avlöningar..................................

3 533 000

3 640 000

4.

Omkostnader................................

256 000

327 000

5.

Underhåll och drift av luftfartsleder.............

1 000 000

1 100 000

6.

Hyres- och arrendeavgifter......................

125 000

125 000

7.

Underhåll och drift av radioanläggningar.........

2 270 000

2 250 000

8.

Underhåll och drift av teleutrustning............

628 000

570 000

9.

Utgifter för väderlekstjänst.....................

1 252 000

1 370 000

10.

Sveriges bidrag till ICAO m. m..................

484 000

480 000

11.

Pensionskostnader..............................

45 000

50 000

12.

Diverse utgifter................................

85 000

90 000

13. Avsättning till värdeminskningskonto............

470 000

600 000

Summa kronor 12 247 000

12 800 ) 00

Underskott.........................................

8 747 000

8 800 000

I anslutning härtill anför luftfartsstyrelsen bl. a., att den, ehuru med någon

tvekan, ansett sig kunna räkna med en höjning av luftfartsverkets i nk

o in s t e r från 3 500 000 kr. för innevarande budgetår till 4 000 000 kr.

för budgetåret 1953/54. Ökningen hänför sig i huvudsak till en väntad stegring

av trafikvolymen, och hänsyn har sålunda icke tagits till den ifrågasatta

höjningen av taxenivån. Styrelsen reserverar sig dock för att utvecklingen

kan bli ogynnsammare, om konjunkturerna skulle försämras.

Styrelsen har slutligen lämnat en sammanställning över storleken av och

de främsta anledningarna till utgiftsökningarna (s. 5).

Luf tf artsstyrelsens framställning utmynnar i en hemställan, att, såvitt

nu är i fråga, Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för luftfartsfonden å

riksstaten för budgetåret 1953/54 upptaga ett underskott av 8 800 000 kr.

över luftfartsstyrelsens framställning har yttrande avgivits av statskontoret,

som föreslagit reduceringar om sammanlagt ca 100 000 kronor på

vissa av de i styrelsens förslag upptagna utgiftsposterna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 39.

Departementschefen har anfört följande.

I 1952 års statsverksproposition beräknades luftfartsfondens underskott

för budgetåret 1952/53 till 7,6 milj. kr. Hänsyn hade då icke kunnat tagas till

den senare under 1952 beslutade höjningen av det rörliga tillägget å personallönerna.

Genom beslut den 30 maj 1952 fastställde Kungl. Maj:t den definitiva

driftkostnadsstaten för luftfartsverket, och i denna upptogs driftkostnaderna,

inklusive höjda rörliga tillägg, till 12 247 000 kr. Då inkomsterna

samtidigt beräknades ge ca 3,5 milj. kr., förutsågs ett underskott på luftfartsfonden

för innevarande budgetår av 8 747 000 kr.

För nästa budgetår uppskattar luftfartsstyrelsen underskottet å fonden

till ca 8,8 milj. kr. Utgifterna har beräknats till 12.8 milj. kr., vilket innebär

eu ökning i förhållande till innevarande budgetår med 553 000 kr. Denna

förändring är därvid ett saldo av minskade utgifter för vissa ändamål med

82 000 kr. och ökade utgifter för andra med 635 000 kr. Den senare siffran

består till väsentlig del av automatiska kostnadsstegringar. Sålunda ingår

däri lönestegringar till följd av löneklassuppflyttningar och ändringar i

tjänsteförteckningen. Vidare har omkostnadsposterna måst uppräknas på

grund av att reglerna för traktamentsersättning ändrats och vissa allmänna

omkostnader stigit, varjämte trafikutvecklingen beräknats medföra en del

ytterligare kostnader. Det största beloppet automatiska kostnadsstegringar

faller emellertid på avskrivningsanslaget, vilket på grund av investeringarna

under innevarande budgetår höjts med 130 000 kr.

Därest icke konjunkturutvecklingen leder till ett bakslag i den trafikökning,

som pågått inom flyget de senaste åren, kan enligt styrelsen fondens

inkomster under 1953/54 vämtas stiga med ca 500 000 kr. Ökningen i underskottet

skulle därmed begränsas till något över 50 000 kr.

De preliminära kalkyler över underskottet å luftfartsfonden, som nu framlagts,

föranleder i stort sett icke några erinringar från min sida. Den noggrannare

avvägningen av de olika utgiftsposterna synes mig nämligen böra

anstå tills styrelsen under våren 1953 inger sitt definitiva förslag till driftkostnadsstat

för 1953/54. Med hänsyn till den reducering av vissa utgiftsposter

som statskontoret föreslagit i sitt utlåtande över luftfartsstyrelsens

framställning, anser jag emellertid, att underskottet för luftfartsfonden å

driftbudgeten för 1953/54 kan nedsättas till 8,7 milj. kr.

Av det anförda framgår att balansen mellan luftfartsverkets inkomster

och utgifter fortfarande är i hög grad otillfredsställande. Någon påtaglig

förbättring synes enligt luftfartsstyrelsen icke heller vara att räkna med

för den närmaste framtiden. Såsom styrelsen nämner i sina petita har förhandlingar

förts mellan representanter för de danska, norska och svenska

kommunikationsdepartementen om en höjning av flygplatstaxorna. Det visade

sig emellertid härvid, att de danska och norska deltagarna bestämt

motsatte sig en taxehöjning. Med hänsyn till att frågan berör det nordiska

samarbetet inom SAS, har under sådana förhållanden en isolerad svensk

uppjustering av taxor som drabbar flygföretagen icke heller ansetts kunna

komma i fråga.

Frågan om luftfartsverkets ställning såsom affärsdrivande verk utredes

för närvarande inom styrelsen. Resultatet därav torde tidigast kunna framläggas

under den kommande våren. Styrelsen har emellertid i sina investeringspetita

för nästa budgetår, såvitt angår investeringarna i flygfältsbyggen,

erinrat om att någon täckning för de årliga avskrivnings- och räntekostnaderna

sannolikt icke kan påräknas. Styrelsen föreslår därför att de

investeringsanslag som anvisas till nämnda ändamål för budgetåret 1953/54

skall omedelbart avskrivas med skattemedel. Såsom jag senare denna dag an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 39.

5

för vid min anmälan av investeringsbehovet inom luftfartsfonden för nästa

budgetår, anser jag mig emellertid böra uppskjuta ställningstagandet till

denna fråga till dess styrelsens utredning om dess framtida verksamhetsform

föreligger. Denna inställning från min sida föranleder icke någon ändring

i de beräknade utgifterna för luftfartsfonden för nästa budgetår.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att underskottet å luftfartsfonden

för sistförflutna budgetår uppgick till i runt tal 7,4 milj. kronor.

I den för innevarande budgetår fastställda driftkostnadsstaten har underskottet

beräknats till drygt 8,7 milj. kronor, vilket innebär en höjning

med ca l,i milj. kronor av det belopp som förutsattes i 1952 års statsverksproposition.

Skillnaden beror i huvudsak på att vid statsverkspropositionens

framläggande hänsyn icke kunde tagas till den förändring av det rörliga

tillägget å personallönerna som sedermera beslöts.

För nästa budgetår har luftfartsstyrelsen uppskattat fondens underskott

till 8,8 milj. kronor. Mot de preliminära kalkyler som styrelsen därvid

framlagt har departementschefen i stort sett intet haft att erinra. Under hänvisning

till ett av statskontoret i ärendet avgivet utlåtande har departementschefen

dock ansett, att underskottet kan nedsättas till 8,7 milj. kronor.

Den kontinuerliga stegring av luftfartsfondens underskott som ägt rum

under senare år synes sålunda i viss mån ha kunnat hejdas\ Såsom departementschefen

framhållit, är dock balansen mellan luftfartsverkets inkomster

och utgifter alltjämt i hög grad otillfredsställande. Utskottet finner det därför

påkallat, att förevarande spörsmål ägnas den största uppmärksamhet

även i fortsättningen. Enligt vad utskottet under hand erfarit pågå f. n.

inom luftfartsstyrelsen vissa undersökningar, vilka ha till syfte att söka

få till stånd såväl en reducering av luftfartsverkets kostnader som en höjning

av verkets intäkter. Det initiativ som härvidlag tagits av verksledningen

finner utskottet synnerligen behjärtansvärt och förutsätter, att de inledda

undersökningarna fullföljas med all energi.

Mot bakgrunden härav anser sig utskottet kunna tillstyrka Kungl. Maj :ts

förslag. Då utskottet ej heller i övrigt har något att erinra mot vad departementschefen

i förevarande sammanhang anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret

1953/54 upptaga ett underskott av 8 700 000 kronor.

Stockholm den 17 mars 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 39.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Pålsson, Bergh, Hesselbom,

Erik Gustaf Andersson, Edvin Thun, Erik Svedberg, Eric Holmqvist,

Axel Andersson och Nils Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Ståhl, Rubbestad, Svensson i

Ljungskile, Eriksson i Sandby, Staxäng, fröken Elmén, herrar Johansson i

Mysinge, Åkerström, Hoppe och Jansson i Kalix.

537221. Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.