Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1953-03-13 · 67 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 67 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1953:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 5.
1
Nr 5.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1953/54 under femte huvudtiteln,
avseende anslagen inom socialdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Socialdepartementet.
1 :o) Socialdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
1 propositionen nr 1 under femte huvudtiteln framlagda förslag (punkt 1,
s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den
2 januari 1953), vilket innebär en anslagsökning med 123 000 kronor med
anledning av beslutade löneregleringar m. in. samt automatiska löneökningar,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
socialdepartementet vidtaga de ändringar, som angivits i statsrådsprotokollet
över socialärenden för den 2 januari 1953;
b) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ..................... 31 500
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 318 000
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal............... 142 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 217 500
Summa kronor 709 000;
c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 709 000 kronor.
2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 61 000 kronor.
1—488 63 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 5.
2
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt
arbetsdomstolen.
3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.
Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 4—9) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialstyrelsen, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för socialstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till Socialstyrelsen:
Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 460 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 992 000 kronor.
Med hänsyn till den starka utvecklingen inom den halvöppna barnavården
och de därav följande ökade arbetsuppgifterna för barnavårdsbyrån
föreslås byrån förstärkt med en amanuenstjänst. Kostnaderna för lönestatistiken,
vilka’ hittills bestritts från anslaget till avlöningar till viss personal
för större statistiska specialundersökningar, avses i fortsättningen
skola belasta nu ifrågavarande anslag. Posten till ersättningar till sakkunniga
personer på socialvårdens område, vilken för innevarande budgetår anvisats
med 9 200 kronor, föreslås uppdelad på två poster, varav den ena
uppföres med 8 000 kronor för ersättningar till arkitekt och den andra upptages
till 3 000 kronor för ersättningar till sakkunniga, främst läkarexpertis.
Tjänsten som kamrerare (Ce 25) samt 4 kanslibiträdesbefattningar föreslås
till ordinariesättning. Antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster ökas
med 11 på grund av gällande befordringsgång för biträdespersonal. En inom
barnavårdsbyrån inrättad tjänst i Cg 27, vilken är avsedd för ärenden angående
ferieresor och husmoderssemester, föreslås ändrad till tjänst i
Ce 27.
Ifrågavarande förslag medför en ökning av anslaget med 39 000 kronor.
På grund av den allmänna lönehöjningen m. m. beräknas en ökning med
423 800 kronor. Slutligen bör anslaget i anledning av vissa under 1952
beslutade löneregleringar höjas med 5 200 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för socialstyrelsen, som föranledes av vad
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 2 januari 1953 förordat;
b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Statsutskottets utlåtande nr 5.
3
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 815 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 18 100
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 777 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 849 300
Summa kronor 2 460 000;
c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten
i allmänhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 2 460 000 kronor.
4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 9 och 10) föreslagit
riksdagen att till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för
större statistiska specialundersökningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 35 000 kronor.
Med anledning av att medel för viss med lönestatistiken sysselsatt personal
ansetts böra beräknas under styrelsens allmänna avlöningsanslag
har nu ifrågavarande anslag nedräknats med 15 000 kronor. Under hänvisning
till att 1952 års indexkommitté torde komma att framlägga förslag,
som medför behov av personalförstärkning hos styrelsen, anses det å andra
sidan lämpligt att anslaget anvisas med sådant belopp att medel vid behov
kan disponeras för den förbättring av levnadskostnadsberäkningarna, som
kan befinnas erforderlig.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren av herr Sjölin väckt motion (II: 302), i vilken hemställes,
att riksdagen måtte under ifrågavarande anslagsrubrik för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag, som är 30 000 kronor lägre än
vad Kungl. Maj:t föreslagit eller 20 000 kronor.
Beträffande motiveringen för motionärens förslag hänvisas till motionen.
Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat beräknas 1952 års indexkommitté,
vars uppgift är att hl. a. klarlägga hur indexarbetet bör bedrivas för
att levnadskostnadsindex skall kunna utnyttjas i olika kortfristiga löneuppgörelser,
komma att avge sina förslag i början av nästa budgetår. Avsikten
är att resultatet av utredningen om möjligt skall kunna beaktas vid indexberäkningarna
under nästkommande år. Med hänsyn till det anförda synes
departementschefens beräkning av medelsbebovet böra godtagas.
4
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 302 till Socialstyrelsen: Avlöningar
till viss personal för större statistiska specialundersökningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
kronor.
5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s. 10
—12) föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 483 000 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 417 000 kronor.
Anslagsposten till sjukvård m. m. räknas upp med 1 000 kronor. Med
hänsyn till de ökade rese- och traktainentskostnaderna tillstyrkes att anslagsposten
till reseersättningar höjes med 8 000 kronor. Till bränsle, lyse
och vatten beräknas ytterligare 700 kronor och till hyra för statistikmaskiner
ytterligare 3 000 kronor. Sistnämnda ökning anses böra föranleda,
att inkomstposten räknas upp med likaledes 3 000 kronor. På grund av
utbyggnad av styrelsens telefonväxel och med hänsyn till höjda städningskostnader
m. in. uppräknas posten till övriga expenser för eget behov med
sammanlagt 40 000 kronor. Anslagsposten till publikationstryck räknas upp
med 16 300 kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till
Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 483 000 kronor.
6:o) Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 6, s. 12 och 13), vilket innebär en anslagsökning
med 6 200 kronor för höjning av ombudens arvoden samt för utvidgning
av ombudsorganisationen i Stockholm, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 62 000
kronor.
7:o) Statens soteialvårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 13 och 14), vilket innebär en anslagshöjning
med 53 300 kronor i anledning av det rörliga tilläggets höjning samt
av 1952 års riksdag beslutade löneregleringar m. m., hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 5.
5
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 207 300
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 86 700
Summa kronor 294 000;
b) till Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 294 000 kronor.
8:o) Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 14—16), vilket innebär en ökad medelsanvisning
till sjukvård m. m. med 300 kronor, till reseersättningar med
6.000 kronor och till expenser med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
100 300 kronor.
9:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 9, s. 16 och 17), vilket innebär en anslagsökning med 12 000
kronor i anledning av det rörliga tilläggets höjning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsdomstolen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............................. 74 500
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 51 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 23 000
Summa kronor 149 000;
b) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 149 000 kronor.
10:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 10, s. 17), vilket innebär en ökad medelsanvisning till sjukvård
m. m. samt till övriga expenser med 700 resp. 300 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande nr 5.
11 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 18 och 19), vilket innebär
en anslagsökning med 7 000 kronor för att höja distriktsförlikningsmännens
arvoden till 7 500 kronor i samtliga distrikt, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister
m. m.: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 175 000 kronor.
12 :o) Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 19), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister
m. m.: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 35 000 kronor.
13 :o) Mödrahjälpsnämnderna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 14, s. 21), vilket innebär en ökad medelsanvisning till expenser med
7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 187 000 kronor.
SOCIAL HEMHJÄLP.
14 :o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 15, s. 21—23), vilket innebär en anslagshöjning med
90 000 kronor i anledning av en beräknad ökning av antalet hemvårdarinnor
samt att något visst antal hemvårdarinnor, för vilket statsbidrag får
utgå, icke längre fastställes, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
3 160 000 kronor.
15 :o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 16, s. 24 och 25), vilket innebär en ökad
medelsanvisning med 20 000 kronor på grund av höjda omkostnader, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för
hemvårdarinnor för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 260 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
7
FATTIGVÅRD OCH BARNAVÅRD M. M.
16 :o) Fattigvård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 17, s. 25 och 26), vilket innebär en anslagsökning med 700 000
kronor med hänsyn till bl. a. medelsåtgången under budgetåret 1951/52,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fattigvård i allmänhet för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 600 000 kronor.
17:o) Barnavård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 18, s. 26), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barnavård i allmänhet för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.
18:o) Fattigvård och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 19, s. 26 och 27), vilket innebär en anslagshöjning
med 50 000 kronor med hänsyn till belastningen under budgetåret 1951/52,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fattigvård och barnavård för lappar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 150 000
kronor.
19 :o) Bidrag till svenska socialvårdsförbundet. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 21, s. 27—30), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 5 000 kronor till löner m. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till svenska socialvårdsförbundet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 40 000 kronor.
20 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 22, s. 30 och 31), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid
arbetshem för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
50 000 kronor.
21 :o) Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 31 och
32) föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 518 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 510 000 000 kronor.
Enligt departementschefen föreligger f. n. icke statsfinansiella förutsättningar
för att uppta frågan om de allmänna barnbidragens belopp till om
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 5.
prövning. Socialstyrelsen beräknar på grundval av tillgängliga uppgifter
barnantalet Aid utgången av år 1953 till 1 788 000. Denna siffra anses böra
läggas till grund för anslagsberäkningen, varför anslaget bör uppföras med
518 000 000 kronor.
Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till andra lagutskottets
hemställan i dess utlåtande nr 7 avslagit motionsvis framställt
yrkande om höjning av de allmänna barnbidragens belopp, tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Allmänna barnbidrag för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 518 000 000 kronor.
22 :o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24, s. 32), vilket innebär en
anslagsökning med 400 000 kronor i anledning av att ersättningen till
postverket höjts från 40 till 50 öre per utbetald barnbidragsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning
av allmänna barnbidrag för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 2 000 000 kronor.
23 :o) Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt
barnavårdslagen m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26,
s. 33 och 34), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till barnavårdsnämnderna för
vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.
24 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. Kungl.
Maj:t har (punkt 27, s. 34—36) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att
statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnhem under budgetåret
1953/54 beviljas intill ett belopp av högst 1 400 000 kronor, dels ock till
Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor.
Å anslaget, som för innevarande budgetår uppförts med ett formellt
belopp av 100 kronor, fanns vid utgången av budgetåret 1951/52 en reservation
av 3 328 905 kronor.
Socialstyrelsen har anfört, att de nuvarande bidragsbeloppen, vilka fastställdes
1947, beräknats efter en genomsnittlig anläggningskostnad vid nybyggnad
av i runt tal 12 000 kronor per vårdplats. I dagens läge kostar
emellertid en ny vårdplats genomsnittligt 18 000—20 000 kronor. Under
Statsutskottets utlåtande nr 5.
9
erinran att statsmakterna tidigare fastslagit principen att staten bör bära
huvudparten av det allmännas kostnader för barnhemmen, anser styrelsen
det skäligt, att bidragsbeloppen höjes. Styrelsen föreslår, att statsbidraget
vid nybyggnad maximeras till 12 000 kronor per plats samt, där för ändamålet
inköpt byggnad eller i vederbörandes ägo befintlig byggnad tages i
anspråk, till 8 000 resp. 6 000 kronor per plats.
Departementschefen uttalar att ifrågavarande statsbidrag på grund av
byggnadskostnadernas utveckling otvivelaktigt har kommit att utgöra eu
mindre kostnadsandel än man avsåg när bidraget infördes. En höjning av
bidrag av detta slag har emellertid vid övervägande av hur tillgängliga
knappa resurser skall fördelas ansetts böra stå tillbaka. Han kan därför
icke f. n. tillstyrka någon ändring av bidragsgrunderna.
Er. o. m. innevarande budgetår har gjorts den ändringen i fråga om beräkningen
av detta anslag att Kungl. Maj :t begärt riksdagens bemyndigande
att inom viss ram bevilja statsbidrag utan att medel samtidigt äskats. Avsikten
har varit att anslag skall anvisas endast för att täcka utbetalningen
av beviljade belopp.
Av de i gällande barnliemsplaner upptagna nyanläggningarna återstod
vid ingången av budgetåret 1952/53 ca 70 barnhem med omkring 1 430
platser. Efter borträknande av de platser, för vilka statsbidrag kan lämnas
innevarande budgetår, torde återstå ca 1 350 platser. Detta antal kan dock
beräknas minska i den mån andra vårdformer än barnhemsvård kommer
(ill användning och med hänsyn till de sjunkande födelsesiffrorna. Det
anses icke kunna medföra någon större olägenhet om nybyggnaderna kommer
till stånd i något långsammare takt än de 184 platser, som socialstyrelsen
tänkt sig för nästa budgetår. Departementschefen anser sig därför
kunna föreslå, att statsbidrag under nästa budgetår beviljas endast med
1 400 000 kronor, vilket kan antagas motsvara ungefär 155 barnhemsplatser.
Styrelsens hemställan om tilläggsbemyndigande för innevarande budgetår
ti listyrkes inte. Mot den av socialstyrelsen föreslagna medelsanvisningen
för nästa budgetår, 2 600 000 kronor, har departementschefen inte något
att erinra.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Anderberg m. fl. (I: 213) och den andra inom andra kammaren av herr
andre vice talmannen Olsson m. fl. (II: 324), har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att statsbidrag må utgå med högst 15 000 kronor per plats
i barnhem, som färdigställts efter den 30 juni 1953.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas till
motionen II: 324.
Utskottet. Då de nuvarande bidragsbeloppen — högst 9 000 kronor per
vårdplats — fastställdes 1947, kostade enligt socialstyrelsens uppgifter en
10
Statsutskottets utlåtande nr 5.
vårdplats vid nybyggnad i genomsnitt 12 000 kronor, medan f. n. en ny
vårdplats kostar mellan 18 000 och 20 000 kronor. En betydande förskjutning
i kostnadsfördelningen mellan staten och huvudmännen för verksamheten
har härigenom inträtt till de senares nackdel. Denna utveckling är
enligt utskottets mening ägnad att ingiva betänkligheter och stridande mot
den ursprungligen fastställda principen att staten bör bära huvuddelen av
det allmännas kostnader för barnhemmen. I likhet med socialstyrelsen och
motionärerna anser utskottet starka skäl föreligga för en höjning av bidragsbeloppen.
Emellertid synes frågan härom böra sättas i sammanhang
med allmänna statsbidragsutredningens pågående arbete beträffande de till
kommunerna utgående anläggningsbidragen. Med hänsyn härtill är utskottet
icke f. n. berett tillstyrka motionärernas yrkande.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts förslag icke
givit utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 213 och II: 324
a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande
av barnhem under budgetåret 1953/54 beviljas intill ett belopp
av högst 1 400 000 kronor;
b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
2 600 000 kronor.
25 :o) Bidrag till driften av barnhem. Kungl. Maj:t har (punkt 28, s.
36—39) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad höjning av maximiavgifterna för vård å barnhem, dels ock till
Bidrag till driften av barnhem för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 2 400 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 300 000 kronor.
Frågan om statens och kommunernas bidrag till landstingens kostnader
för driften av barnhemmen har under de senaste åren aktualiserats upprepade
gånger. Ett av socialstyrelsen framlagt förslag om höjning av vårdavgiften
från en krona 50 öre till 2 kronor utan höjning av statsbidraget
lämnades utan bifall år 1951. Statsutskottet uttalade i nämnda sammanhang,
att både rättvisesynpunkter och ekonomiska skäl talade för att
kostnadsfördelningen på ifrågavarande område så snart omständigheterna
det medgav av Kungl. Maj :t upptogs till omprövning.
Socialstyrelsen har nu lagt fram förslag om höjning av såväl statsbidrag
som vårdavgifter till i regel 3 kronor för vårddag. Ehuru den andel av
driftkostnaderna som statsbidraget täcker numera är avsevärt mindre än
när statsbidragen infördes, kan departementschefen icke tillstyrka en höj
-
Statsutskottets utlåtande nr 5.
11
ning av dessa bidrag med hänsyn till den kostnadsökning för staten som
skulle bli följden därav. En höjning av vårdavgifterna anses emellertid
erbjuda påtagliga fördelar även om statsbidragen ej kan förbättras samtidigt.
Den föreslagna höjningen av vårdavgifterna skulle göra vård i
fosterhem och å barnhem ur ekonomisk synpunkt mera jämställda och
eliminera — den visserligen som regel sannolikt obetydliga — risken att
barnavårdsnämndernas val mellan dessa vårdformer påverkas av kostnadshänsyn.
Samtidigt skulle åtminstone en viss lättnad beredas landstingen
beträffande kostnaderna för barnhemsvården. Departementschefen
anser sig därför böra tillstyrka, att socialstyrelsens förslag genomföres
fr. o. m. den 1 juli 1953 i vad detsamma rör vårdavgifterna. Med utgångspunkt
från medelsåtgången under budgetåret 1951/52 beräknas anslaget till
2 400 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Pålsson m. fl. (I: 216) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 166), har hemställts, att riksdagen måtte för
budgetåret 1953/54 för ifrågavarande ändamål anvisa ett förslagsanslag å
4 800 000 kronor att utgå i enlighet med av socialstyrelsen avgivet förslag,
eller, därest så icke kan ske, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj :ts förslag
i ärendet, måtte besluta att tidigare gällande maximiavgift för vård å
barnhem även i fortsättningen må äga tillämpning.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
hänvisas till motionen II: 166.
Utskottet. Enligt de uppgifter, som socialstyrelsen lämnat i ärendet, har
statens bidrag till driften av barnhem genom de ökade kostnaderna minskat
från omkring 40 % år 1946 till numera 16—17 %. I likhet med vad utskottet
givit uttryck åt vid behandlingen under nästföregående punkt av
frågan om anläggningsbidragen till barnhemmen finner utskottet denna utveckling
betänklig.
Genom departementschefens förslag att vårdavgifterna skall höjas från
1 krona 50 öre till 3 kronor per vårddag erhåller landstingen en viss lättnad
i sina kostnader för verksamheten. Såsom motionärerna framhållit
synes det önskvärt att även statens bidrag höjes till samma nivå. I sammanhanget
må erinras, att allmänna statsbidragsutredningen i sitt nyligen avgivna
principbetänkande angående driftbidrag till primärkommuner ansett
att ifrågavarande statsbidrag bör bibehållas som ett speciellt driftbidrag.
Utskottet har dock icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att nu frångå
departementschefens förslag om bibehållande av det statliga bidraget oförändrat
men förutsätter att Kungl. Maj:t snarast möjligt upptager frågan
till omprövning.
Icke heller kan utskottet tillstyrka motionärernas förslag om att vid
12
Statsutskottets utlåtande nr 5.
sådan utgång jämväl vårdavgifterna skall bibehållas oförändrade. Den föreslagna
höjningen av avgifterna innebär icke blott en fördel för huvudmännen
utan synes även, som departementschefen antytt, kunna motverka att
kommunerna av kostnadsskäl placerar barn på barnhem i stället för att
anlita den ur många synpunkter lämpligare vården i fosterhem.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag, hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 216 och II: 166
a) godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden för
den 2 januari 1953 förordad höjning av maximiavgifterna för
vård å barnhem;
b) till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.
26 :o) Bidrag till allmänna barnhuset. Kungl. Maj :t har (punkt 29, s.
39—48) föreslagit riksdagen att till Bidrag till allmänna barnhuset för
budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 21 500 kronor.
I det läge som uppkommit därigenom att den av socialvårdsförbundet
tidigare bedrivna utbildningen av barnhemsföreståndare numera upphört
anses det ofrånkomligt, att från statens sida åtgärder vidtas för fortsatt
tillgodoseende av det allmänt vitsordade behovet av en särskild utbildning
för personal i ledande ställning på andra barnhem än spädbarns- och mödrahem.
Beträffande de sistnämnda är utbildningskraven för motsvarande personal
redan fastslagna i barnavårdsstadgan. Det är tänkbart, att ifrågavarande
utbildning visar sig vara lämplig också för föreståndare vid andra
vårdanstalter för barn; riktmärket angives dock vara att i första hand
säkra barnhemmens behov i förevarande avseende.
Socialstyrelsens förslag att utbildningen skall betraktas som en helt
statlig angelägenhet kan departementschefen inte godta. Svenska socialvårdsförbundet
sköter utbildningen av föreståndare vid ålderdomshem, varvid
staten lämnar bidrag med i princip hälften av kostnaderna bortsett från
stipendiekostnader som bestrides helt av statsmedel. Starka skäl talar för
att utbildningen av föreståndare vid barnhem ordnas enligt samma system.
Med anledning härav har från socialdepartementets sida kontakt tagits
med direktionen för allmänna barnhuset om dettas möjligheter och villighet
att åtaga sig utbildningens anordnande under den förutsättningen att
kostnaderna för utbildningsverksamheten — bortsett från eventuella stipendieutgifter
för vilka staten helt borde svara — delas lika mellan staten och
Statsutskottets utlåtande nr 5.
13
barnhuset. Direktionen har förklarat, att den — om ock med tvekan -—
är beredd att åtaga sig att anordna och med stöd av statsbidrag i den angivna
omfattningen finansiera den ifrågavarande utbildningen.
Departementschefen förordar, att barnhusdirektionens erbjudande antages
och att huvudmannaskapet för den planerade utbildningen anförtros
barnhuset, som i denna egenskap förutsättes få åtnjuta statsbidrag enligt
nyss angivna grunder.
Såsom tillsynsmyndighet för verksamheten föreslås socialstyrelsen med
hänsyn till dess centrala ställning inom barnavården. Ett av styrelsen framlagt
förslag till kursplan kan departementschefen i stort sett ansluta sig
till. Kursplanen anses dock böra utformas definitivt först sedan någon tids
erfarenhet vunnits. Det förutsättes ankomma på Kungl. Maj:t eller den
myndighet, som Kungl. Maj:t förordnar, att fastställa kursplan för utbildningen
och ge närmare direktiv rörande densamma.
Departementschefen är icke beredd att f. n. förorda socialstyrelsens förslag
om att ifrågavarande utbildning bör uppställas som kompetenskrav för
erhållande av föreståndarbefattning vid barnhem. Frågan bör tas upp först
sedan utbildningen kommit igång och det visat sig föreligga möjligheter att
tillgodose behovet av utbildad personal. Det förutsättes, att barnhemmens
huvudmän utan särskild föreskrift härom anställer utbildad personal i den
mån lämplig sådan anmäler sig till ledig befattning.
Den förordade utbildningen anses böra komma till stånd fr. o. m. budgetåret
1953/54. Då den icke kan komma igång annat än successivt blir kostnaderna
under inledningsåret mindre omfattande än vid full utbyggnad i
ett senare skede.
Utbildningsverksamheten föreslås skola ledas av två heltidsanställda
tjänstemän, en rektor och en assistent. Till en början anses dock tillfyllest
att räkna uteslutande med rektorstjänsten. För denna beräknas avlöning
med belopp, motsvarande 23 löneklassen. Rektors lön beräknas enligt det
sagda till 14 772 kronor. Härtill kommer en utgiftspost för andel i rektors
pensionering, vilken beräknas till 2 500 kronor. Under antagande att antalet
föreläsnings- och lektionstimmar icke kommer att under det första året
överstiga 200, beräknas ifrågavarande kostnader till 7 000 kronor. På omkostnadssidan
räknas med utgiftsposter till eu summa av 14 000 kronor.
Efter särskild kontakt i frågan med styrelsen för svenska landstingsförbundet
utgår departementschefen från att vederbörande huvudmän för
barnhemmen kommer att svara för att elevpraktiken på barnhemmen får
åsyftat värde och beräknar inte medel för särskilda handledararvoden.
Svenska landstingsförbundet har förklarat sig berett att —- såframt kurserna
hålles inom eu ifrågasatt tidsram av 4 veckor —- medverka till att
kursdeltagarna av huvudmännen beredes tjänstledighet med bibehållen
14
Statsutskottets utlåtande nr 5.
lön samt reseersättning och dagtraktamente under kurstiden. I de fall då
föreståndare från barnhem i städer utanför landsting ingår bland kursdeltagarna
förutsättes en motsvarande medverkan från städernas sida. Vid
angivna förutsättningar kommer kostnaderna för kursens anordnande att
begränsas till i huvudsak lokalhyra och föreläsningar, för vilka ändamål
elt belopp av 4 000 kronor anses vara tillfyllest.
Beträffande frågan om stipendier åt eleverna under utbildningstiden
erinras om den nya ordning för studiehjälp, som av riksdagen beslutats med
anledning av propositionen 1952: 220 och som skall tillämpas fr. o. m. nästa
budgetår. För ifrågavarande elevkategori innebär den nya ordningen, att
eleverna skall kunna erhålla studielån samt därjämte behovsprövade stipendier
om högst 75 kronor per månad. Kostnaderna skall bestridas från anslag
under åttonde huvudtiteln.
Bortsett från eventuella stipendieutgifter skulle kostnaderna för utbildningsverksamheten
under nästa budgetår komma att uppgå till sammanlagt
42 272 kronor. Hälften därav eller i runt tal 21 500 kronor föreslås, på
sätt i det föregående förordats, skola bestridas i form av statsbidrag. Om
motsvarande kostnader för verksamheten i full utbyggnad ger en approximativ
kalkyl vid handen, att de för statsverkets del icke torde komma att
överstiga ett belopp av ca 45 000 kronor årligen.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att staten bör vidta
åtgärder i syfte att säkra barnhemmens behov av kvalificerad föreståndarpersonal.
De föreslagna formerna härför liksom den ifrågasatta hälftendelningen
mellan staten och allmänna barnhuset av kostnaderna för utbildningsverksamheten
föranleder ingen erinran från utskottets sida. I fråga
om det framlagda förslaget till kursplan vill utskottet understryka angelägenheten
av att denna, såsom departementschefen uttalat, icke utformas
definitivt förrän närmare erfarenheter vunnits. Enligt utskottets mening
bör härvid tillses att utbildningen icke ges större omfattning än vad som
kan anses nödvändigt med hänsyn till elevernas blivande arbetsuppgifter.
I övrigt kan utskottet i allt väsentligt ansluta sig till vad departementschefen
föreslagit.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till allmänna barnhuset för
budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 21 500 kronor.
27 :o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.
Maj :t har (punkt 30, s. 48—57) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften
av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 2 750 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
15
Det nuvarande statsbidraget till anstalter för halvöppen barnavård tillkom
genom beslut av 1943 års riksdag som en provisorisk lösning av statsbidragsfrågan
i avbidan på resultatet av den utredning om den halvöppna
barnavårdens ställning i samhällslivet som pågått först inom 1941 års befolkningsutredning
och sedermera genom 1946 års kommitté för den halvöppna
barnavården. Sedan sistnämnda kommitté i juni 1951 avlämnat sitt
betänkande har detsamma varit föremål för en omfattande remissbehandling,
som i sin helhet avslutades först under sommaren 1952.
Inledningsvis konstateras, att betänkandet i mångt och mycket utgör
en redovisning och sammanfattning av de hittillsvarande erfarenheterna
inom den praktiska verksamheten på förevarande barnavårdsområde och
av den i ämnet förda diskussionen. Den mångfald av rekommendationer
som framförts i betänkandet i olika praktiska detaljfrågor har inte föranlett
något uttalande från departementschefens sida, då det i dessa delar anses
ankomma på de lokala huvudmännen inom kommunerna att vidtaga
lämpliga dispositioner.
Vad statsmakterna främst har att ta ställning till är dels de förslag som
berör frågan om statens ekonomiska stöd åt verksamheten, dels kommitténs
överväganden rörande målsättningen för institutionernas utbyggnad och
den i samband därmed förordade avvägningen mellan lekskolor och daghem.
Enligt gällande grunder för statsbidragsgivningen på förevarande område
utgår bidrag dels till avlöningar åt föreståndarinna och annan på
institutionerna anställd kvalificerad personal, dels till bestridande av kostnaderna
för bespisning av de vid institutionerna mottagna barnen. Anläggningsbidrag
utgår däremot inte. I sistnämnda avseende erinras emellertid
om de möjligheter som slår öppna för ekonomiskt mindre väl ställda kommunala
eller enskilda huvudmän att söka bidrag till anläggningskostnader
ur allmänna arvsfonden.
Kommittén har föreslagit en väsentligt ökad och på helt nya grunder
baserad statsbidragsgivning, innebärande bl. a. att bidrag jämväl skall utgå
till anläggningskostnader. Åtgärder i sådan riktning anges av kommittén
utgöra en grundläggande förutsättning för genomförandet av det av kommittén
förordade utbyggnadsprogrammet, enligt vilket 500 lekskolor och
180 daghem skall byggas eller inrättas i städer och tätorter under 1950-talet.
I statsbidragsfrågan erinrar departementschefen om att allmänna statsbidragsutredningen
i december 1952 har framlagt förslag om en omläggning
av systemet med driftbidrag till primärkommunerna, vilket förslag bl. a.
berör bidraget till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Innan ställning
tagits till detta förslag, anses någon prövning av 1946 års kommittés
förslag i bidragsfrågan inte lämpligen böra komma i fråga.
Spörsmålet om de olika institutionsformerna och deras utbyggnad inom
kommunerna anses vara angelägenheter, som måste förbehållas de lokala
16
Statsutskottets utlåtande nr 5.
huvudmännens avgöranden under hänsynstagande till ortens förhållanden,
resurser och behov. Det konstateras, att ett stadigt stigande intresse från
kommunernas sida medfört en kraftig utveckling på området under de
sista tiotalen år. År 1937 uppgick antalet daghem, förskolor och eftermiddagshem
till 270 med plats för ca 9 500 barn. 1941 hade motsvarande institutioners
antal stigit till ca 350 för att elva år senare — den 1 juli 1952 —
uppgå till drygt 800 med plats för ca 33 750 barn. Det finns också anledning
räkna med att under det kommande budgetåret nya institutioner skall
tillkomma i samma takt som hittills, även om ställning icke tas till 194(5
års kommittés förslag i statsbidragsfrågan.
Liksom hittills torde lekskolorna och daghemmen komma att stå i förgrunden
för utbyggnadsverkamheten. Departementschefen förutsätter härvid,
att behovet av daghemsplatser för de förvärvsarbetande mödrarnas
barn blir föremål för särskilt beaktande samt tillfogar, att det ur olika
synpunkter synes vara värdefullt, att man ute i kommunerna vid sidan
av de kollektiva vårdformerna prövar möjligheterna att främja barntillsynen
genom sådana former av organiserad familjevård, som kommit till
uttryck i det redan nu i viss utsträckning tillämpade systemet med familjedaghem.
Mot bakgrunden av det sagda anses frågan om uppgörandet av eu
generalplan för den fortsatta verksamheten med viss fixerad utbyggnadstakt
under en tioårsperiod sakna aktualitet.
Beträffande den centrala tillsynen av den halvöppna barnavården har
kommittén framlagt alternativa förslag, innebärande att denna antingen
bibehålies hos socialstyrelsen eller överflyttas till skolöverstyrelsen. Enligt
det senare alternativet skulle det lokala tillsynsansvaret överflyttas från
barnavårdsnämnderna till folkskolestyrelserna (skolråden). I det övervägande
antalet remissyttranden har förord givits åt alternativet med
socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Skolöverstyrelsen har för sin del
ansett, att tillsynen av förskoleseminarier och av de förskolor, som icke är
samorganiserade med andra institutioner, redan nu bör kunna överföras
till överstyrelsen, medan återstoden skulle kvarligga hos socialstyrelsen.
Departementschefen erinrar vidare om att skolöverstyrelsesakkunniga i sitt
betänkande med förslag om skolöverstyrelsens organisation (SOU 1951: 29)
i denna del uttalat sig för skolöverstyrelsen som tillsynsmyndighet. Liksom
kommittén har de sakkunniga därvid funnit anledning betona, att det
av praktiska skäl knappast låter sig göra att uppdela den centrala tillsynen
av institutionerna på olika ämbetsverk. I den på grundval av sakkunnigförslaget
till 1952 års riksdag avgivna propositionen (nr 149) angående
omorganisation av skolöverstyrelsen in. m. föreslogs emellertid, att tillsynen
åtminstone tillsvidare skall kvarligga hos socialstyrelsen. Till stöd
härför åberopade chefen för ecklesiastikdepartementet — efter avvisande
av tanken på en delad tillsyn — den halvöppna barnavårdens starka sociala
Statsutskottets utlåtande nr 5.
17
betoning och skolöverstyrelsens krävande arbete i anledning av omdaningen
av vårt skolväsen. Statsutskottet anslöt sig i sitt utlåtande (nr 174) till
departementschefens uppfattning i tillsynsfrågan men förklarade sig i anledning
av väckta motioner i ämnet förutsätta, att tillsynsfrågan skulle
komma att upptagas till en allsidig prövning vid behandlingen av det förslag,
som framlagts av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården.
Utskottets uttalande biträddes av riksdagen (skr. nr 333). För egen del har
departementschefen vid prövning av frågan icke funnit anledning att frångå
den i nyssnämnda proposition tillkännagivna meningen att den centrala
tillsynen tills vidare bör kvarligga hos socialstyrelsen. I konsekvens härmed
förutsättes, att den lokala tillsynen tills vidare skall utövas av barnavårdsnämnderna.
Ej heller finner departementschefen skäl att f. n. ifrågasätta
någon ändring i den länsstyrelserna författningsenligt åvilande inspektionsoch
tillsynsfunktionen på området inom resp. län.
Beträffande anslagsfrågan förutsättes fortsatt tillämpning av den nuvarande
ordningen med prövning av institutionernas ekonomi i syfte att
tillförsäkra bidrag åt dem som har största behovet därav. Även om sålunda
samtliga institutioner fortfarande inte kan tillerkännas bidrag, anses medelsanvisningen
med hänsyn till den fortgående utbyggnaden böra ökas med
300 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Bergli och Sunne (I: 215) samt den andra inom andra kammaren av
fröken Ager m. fl. (II: 315), föreslås riksdagen besluta, att skolöverstyrelsen
skall vara tillsynsmyndighet för förskolor och förskoleseminarier och att
framställning göres hos Kungl. Maj :t om framläggande inför riksdagen av
därav betingade förslag till avlöningsstater m. m.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande får utskottet hänvisa
till motionen I: 215.
Utskottet. Vid behandlingen av propositionen 1952: 149 angående omorganisation
av skolöverstyrelsen in. m. anslöt sig utskottet till propositionens
förslag att den centrala tillsynen av den halvöppna barnavården
tills vidare borde kvarligga hos socialstyrelsen men förutsatte, att frågan
skulle komma att upptagas till en allsidig prövning i samband med behandlingen
av det förslag, som framlagts av 1946 års kommitté för den halvöppna
barnavården.
Kommittén har framlagt två alternativa förslag i frågan om den centrala
tillsynen, innebärande att denna antingen bibehållcs hos socialstyrelsen
eller överflyttas till skolöverstyrelsen. I det övervägande antalet remissyttranden
har förord givits åt det förstnämnda alternativet. I fråga om det
andra alternativet har bl. a. skolöverstyrelsen förklarat att den med hänsyn
2—488 r>3 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 saml. Nr 5.
18
Statsutskottets utlåtande nr 5.
till sina uppgifter rörande enhetsskolans genomförande och försöksverksamheten
icke kan omedelbart övertaga tillsynen över hela området utan
endast i vad avser förskoleseminarier och förskolor, som icke är samorganiserade
med andra institutioner. Departementschefen har för egen del
stannat för att tillsynen tills vidare bör bibehållas hos socialstyrelsen.
I motsats till förslaget i motionerna I: 215 och II: 315 om en överflyttning
till skolöverstyrelsen i den omfattning, som styrelsen f. n. ansett möjlig,
kan utskottet icke finna det lämpligt, att tillsynen över institutionerna
på den halvöppna barnavårdens område delas mellan tvenne centralmyndigheter.
Utskottet ansluter sig därför till departementschefens uppfattning
att den centrala tillsynen tills vidare bör kvarligga hos socialstyrelsen.
Härvid har utskottet förutsatt, att erforderligt samråd beträffande
de pedagogiska synpunkterna på verksamheten upprätthålles mellan socialstyrelsen
och skolöverstyrelsen.
Vad departementschefen i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
a) att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för
halvöppen barnavård för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 2 750 000 kronor;
b) att motionerna I: 215 och II: 315 icke må av riksdagen
bifallas.
28:o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 31, s. 57—63),
vilket innebär å ena sidan en ökad medelsanvisning med 42 100 kronor till
avlöningskostnader m. m. vid förskoleseminarierna samt å andra sidan en
anslagsminskning med 75 000 kronor i anledning av att medel till stipendier
fr. o. m. nästa budgetår beräknats under åttonde huvudtiteln, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal inom
den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 288 600 kronor.
29 :o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 63 och 64)
föreslagit riksdagen att till Ferieresor för barn för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 2 900 000 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 2 700 000 kronor.
I vissa remissyttranden över arbetsmarknadsstyrelsens under punkt
Statsutskottets utlåtande nr 5.
19
32 :o) i det följande behandlade utredning om semester åt husmödrar,
lantbrukare m. fl. har ifrågasatts ändringar i de för ferieresorna gällande
bestämmelserna. Tillräckliga skäl anses emellertid icke föreligga att nu ompröva
bestämmelserna, som de senaste åren ändrats upprepade gånger.
Anslagsökningen tillskrives de höjda biljettaxorna.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Sjöström-Bengtsson och fru Carlqvist (1:115) samt den andra inom
andra kammaren av fru Ericsson i Luleå m. fl. (II: 173), har hemställts,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen vill dels besluta att bestämmelserna
slopas om att den enskilde skall lämna ersättning med fem kronor för
ferieresor till enskilt ordnad ferie- eller semestervistelse, dels under femte
huvudtiteln till Ferieresor för barn för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
om 3 100 000 kronor.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas till
motionen II: 173.
Utskottet. Ifrågavarande bestämmelser ändrades senast genom beslut av
1952 års riksdag. Under hänvisning härtill är utskottet icke berett tillstyrka
motionärernas ifrågavarande yrkande.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 115 och II: 173, i vad de berör
förevarande anslag, till Ferieresor för barn för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 900 000 kronor.
30:o) Ferieresor för husmödrar. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 65)
föreslagit riksdagen att till Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 400 000 kronor.
Gällande bestämmelser förutsättes skola tillämpas även under nästa
budgetår. Vid sådant förhållande anses socialstyrelsens anslagsberäkning
böra godtagas.
I de likalydande under nästföregående punkt behandlade motionerna
I: 115 och II: 173 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen ville
dels besluta att bestämmelserna slopas om att den enskilde skall lämna ersättning
med tio kronor för ferieresor till enskilt ordnad ferie- eller semes
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 5.
tervistelse, dels under femte huvudtiteln till Ferieresor för husmödrar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 173.
Utskottet avstyrker av samma skäl, som anförts under punkten 29,
jämväl i förevarande del motionerna I: 115 och II: 173.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag alltså hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 115 och II: 173, i vad de berör
ifrågavarande anslag, till Ferieresor för husmödrar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.
31 :o) Bidrag till driften av semesterhem. Kungl. Maj:t har (punkt 34,
s. 65 och 66) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av semesterhem
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 000 kronor.
Socialstyrelsen har anfört, att den genomsnittliga kostnaden per dag
och husmoder uppskattades till 3 kronor 30 öré, då nuvarande grunder för
statsbidraget fastställdes år 1946, medan dagkostnaden f. n. torde ligga
omkring 9 kronor. De ökade kostnaderna har medfört, att ett flertal landsting
höjt sitt bidrag till en krona 50 öre eller 2 kronor per gästdag. Med
hänsyn till kostnadsökningen och penningvärdets försämring anser styrelsen
det skäligt, att det statliga driftbidraget höjes från två till tre kronor
per gästdag. Som förutsättning härför anses böra gälla, att landstinget
lämnar bidrag med minst en krona 50 öre per gästdag.
Departementschefen kan f. n. icke tillstyrka nagon ändring av statsbidragsgrunderna.
Med hänsyn till anslagsbelastningen under 1951/52 och
då medelsåtgången beräknas stiga ytterligare på grund av ökat antal gästdagar
uppräknas anslaget emellertid till 450 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Carlqvist m. fl. (I: 68) och den andra inom andra kammaren av fru
Ericsson i Luleå m. fl. (II: 101), har hemställts, att riksdagen ville dels besluta
att det statliga driftbidraget till semesterhemmen för husmödrar
höjes från 2 till 3 kronor per gäst och dag och att som förutsättning härför
skall gälla att bidrag från landsting, stad, som ej deltager i landsting,
eller annan kommun lämnas med minst 1 krona 50 öre per gäst och dag,
dels ock under femte huvudtiteln till Bidrag till driften av semesterhem
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag om 700 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5. 21
Angående de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande, hänvisas
till motionen II: 101.
Utskottet. Enligt vad socialstyrelsen påvisat har den genomsnittliga
driftkostnaden vid semesterhemmen stigit från 3 kronor 30 öre år 1946 till
f. n. ca 9 kronor per gäst och dag. Med hänsyn till såväl kostnadsökningen
som semesterhemmens stora betydelse för det klientel, varom här är fråga,
anser utskottet i likhet med motionärerna att statsbidraget bör höjas. Utskottet
kan dock icke förorda att bidraget höjes till högre belopp än 2
kronor 50 öre per gäst och dag. Som förutsättning härför synes böra föreskrivas,
att vederbörande landsting lämnar bidrag med minst 1 krona 50
öre per gästdag. Med anledning av utskottets förslag torde anslaget böra
höjas med ett belopp av 130 000 kronor utöver vad departementschefen föreslagit.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 68 och II: 101
a) godkänna av utskottet förordade ändringar i statsbidragsgrunderna
rörande bidrag till driften av semesterhem;
b) till Bidrag till driften av semesterhem för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 580 000 kronor.
32 :o) Stipendier för underlättande av husmoderssemester. Kungl.
Maj:t har (punkt 35, s. 66—71) föreslagit riksdagen att till Stipendier för
underlättande av husmoderssemester för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 1 100 000 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med 800 000 kronor.
I propositionen redovisas en av arbetsmarknadsstyrelsen verkställd utredning
om semester åt husmödrar, lantbrukare in. fl. (SOU 1952: 19).
I samband med utredningen har ett stort antal myndigheter och organisationer
beretts tillfälle att yttra sig såväl under utredningens gång som
efter dess färdigställande.
I remissyttrandena synes råda en nära nog fullständig enighet om att
de ekonomiska problemen i samband med semesterfirandet inte kan lösas
genom statliga åtgärder i annan mån än som f. n. sker genom stipendier
till husmödrar i små ekonomiska omständigheter. Departementschefen
delar denna uppfattning. Då det gäller att övervinna de hinder för anskaffandet
av semestervikarier, som knappheten på lämplig arbetskraft medför,
anses att arbetsmarknadsorganen i samarbete med berörda organisationer
står närmast till att verka för att föreliggande behov tillgodoses. Det värdefulla
arbete, som på detta område utföres av t. ex. jordbruksnäringens orga
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 5.
nisationer, förtjänar allt stöd från arbetsmarknadsorganens sida. Kursverksamheten
för husmorsvikarier förutsättes skola fortsätta. Att den sociala
hemhjälpen inom en nära framtid skulle kunna i någon högre grad fylla
behovet av semestervikarier hålles inte för troligt. Denna fråga torde emellertid
få tas upp i samband med bostadskollektiva kommitténs nyligen avgivna
betänkande om den sociala hemhjälpen. De psykologiska hinder för
semesterfirandet, som består däri att man inte vill eller vågar lämna skötseln
av barn, hushåll och husdjur eller en rörelse i främmande händer, anses
inte kunna lösas annat än genom upplysning och genom exemplets
makt.
Arbetsmarknadsstyrelsens förslag om ändrade regler för stipendiernas
användning kan departementschefen icke tillstyrka. Inget hinder föreligger
för att stipendierna användes till att ersätta en husmorsvikarie eller till
barnens inackordering. Även vissa landsting har anslagit medel för stipendier
till dylika ändamål. Erfarenheterna synes ge vid handen, att en begränsning
av stipendieutdelningen till enbart dessa ändamål i flertalet fall
inte skulle överensstämma med stipendieemottagarnas egna önskemål och
behov. Det är emellertid departementschefens förhoppning, att landstingen
skall fortsätta med denna stipendiegivning. Med tillfredsställelse konstateras,
att Svenska Röda Korset är positivt inställt till önskemålet att s. k.
mors-blommemedel användes som komplettering till husmorsstipendierna.
Det angelägnaste anses f. n. vara, att allt flera husmödrar får den hjälp till
semesterfirande, som även ett litet stipendium ofta innebär. Sålunda anses
en ökning av stipendiernas antal böra ske. Med hänsyn härtill avstyrkes
socialstyrelsens förslag om en generell höjning av stipendiebeloppen. Departementschefen
föreslår, att de nuvarande reglerna för stipendieutdelningen
bibehålies men att stipendiernas antal ökas genom att anslaget för nästa
budgetår uppräknas med 300 000 kronor.
Utskottet. Vad departementschefen anfört beträffande arbetsmarknadsstyrelsens
föreliggande utredning om semester åt husmödrar m. fl. har
icke givit utskottet anledning till erinran.
I fråga om husmodersstipendierna delar utskottet departementschefens
uppfattning att nuvarande regler för stipendieutdelningen bör bibehållas
men att stipendiernas antal bör ökas. Utskottet, som under nästföregående
punkt förordat att anslaget till Bidrag till driften av semesterhem höjes med
180 000 kronor, anser sig likväl icke kunna tillstyrka, att nu ifrågavarande
anslag uppräknas med mer än 200 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till
Stipendier för underlättande av husmoderssemester för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
23
33 :o) Bidrag till driften av harnkolonier m. m. Kungl. Maj:t har
(punkt 36, s. 71 och 72) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av
barnkolonier m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
1 500 000 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med samma belopp.
Socialstyrelsen har anfört, att bidraget till barnkolonierna i regel utgår
med en krona för barn och dag, dock att det i särskilda undantagsfall kan
utgå med högst 2 kronor. På grund av anslagets begränsning har emellertid
bidraget i icke så få fall fått nedskäras till 25 eller 50 öre per barn och
dag eller också helt nekas. Driftkostnaderna för kolonierna har i hög grad
stegrats under de senaste åren, främst på grund av ökade lönekostnader
och höjda livsmedelspriser. Kolonianordnarna bär därför icke så sällan
stora ekonomiska bekymmer att brottas med. För att förbättra koloniernas
standard skulle det vara av betydelse om bidrag kunde lämnas med en
krona 50 öre för barn och dag till vanliga kolonier och med 3 kronor till
specialkolonier.
Beträffande feriebarnsverksamheten konstaterar styrelsen med tillfredsställelse,
att verksamheten utvidgats för varje år. Icke enbart av ekonomiska
skäl utan fastmer på grund av att den gagnar barnen bättre är feriebarnsverksamheten
att föredraga framför koloniverksamheten. Med hänsyn till
de fördyrade levnadskostnaderna har feriebarnsorganisationerna som regel
under senare år fått lämna feriehemmen ökad ersättning. Denna utgår f. n.
i flertalet fall med minst 75 kronor per månad och barn, i vissa fall med
125—150 kronor per månad. Denna ersättning anses icke oskälig. För att
feriebarnsverksamheten skall kunna ytterligare stimuleras föreslår styrelsen,
att bidraget höjes från en krona till en krona 50 öre per barn och dag.
Departementschefen anser sig — oaktat en viss förbättring av stödet till
barnkolonier och feriebarnsverksamhet kan synas önskvärd — icke f. n.
kunna tillstyrka ökad medelsanvisning för ändamålet.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Nyström och Grym (I: 217) samt den andra inom andra kammaren
av fru Ericsson i Luleå m. fl. (II: 314), har hemställts, att riksdagen måtte
besluta att statsbidragsgrunderna till driften av barnkolonier och till feriebarnsverksamheten
förslagsvis ändras enligt de grunder socialstyrelsen
förordat, samt att till Bidrag till driften av harnkolonier in. in. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas till
motionen 1: 217.
Utskottet är i likhet med departementschefen icke f. n. berett förorda,
att statsbidragsgrunderna för ifrågavarande verksamhetsgrenar ändras.
Motionärernas yrkande avstyrkes sålunda av utskottet.
24
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1:217 och 11:314 till Bidrag till
driften av barnkolonier m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.
34:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 37, s. 73—92) föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens
skolor tillhörande barna- och ungdomsvården att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till Statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 4 343 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 540 000 kronor.
Vårdmetoderna inom ungdomsvårdsskoleorganisationen var föremål för
en utförlig behandling vid 1950 års riksdag. Närmast föranleddes denna av
att socialstyrelsen avgivit vissa förslag till åtgärder i syfte att minska rymningarna
från skolorna. Bl. a. föreslog styrelsen, att s. k. slutna avdelningar
skulle anordnas vid vissa skolor efter mönster av den avdelning, som sedan
år 1949 funnits vid Långanäs. Någon ökning av de slutna avdelningarnas
antal beslöts emellertid ej då av riksdagen.
Sedermera har ungdomsvårdsskoleutredningen tillsatts med uppgift att
granska de vid ungdomsvårdsskolorna vunna erfarenheterna och avgiva förslag
till förbättringar i vårdsystemet. Under hösten 1951 framlade utredningen
vissa delförslag, vilka var föremål för statsmakternas ställningstagande
år 1952. Sålunda förstärktes i viss överensstämmelse med utredningens
förslag anslagen till elevbelöningar och till utackorderingsverksamhet.
Därjämte anvisades medel för viss omorganisation av Sundbo i syfte
att sätta skolan i stånd att mottaga särskilt besvärliga elever i åldern
15—17 år.
I samband med Sundboprojektet angav utredningen vissa allmänna
principer, som borde gälla för skolornas fortsatta utformning. Sålunda
borde bl. a. de större elevförläggningarna uppdelas på mindre enheter och
personalen vid skolorna förstärkas. Härigenom skapas förutsättningar för
en mera individuell och intensiv behandling än som nu är möjlig att erhålla
vid de större skolorna. Sundboförslaget var uppgjort efter dessa riktlinjer
och utredningen har nu från samma utgångspunkter gjort upp en generalplan
för omorganisation under loppet av fem år av det stora flertalet
ungdomsvårdsskolor. Tills vidare har dock utredningen framlagt ett formligt
förslag endast beträffande första årsetappen, avseende åtgärder som
anses böra vidtagas redan under nästa budgetår.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
25
Utredningens slutbetänkande kan väntas senare under innevarande
budgetår. Det förhållandet att utredningen på väsentliga punkter ännu icke
är färdig med sitt uppdrag finner departementschefen motivera en viss försiktighet,
då det gäller att taga ställning till utredningens nu föreliggande
förslag. Departementschefen är angelägen understryka, att något som helst
ställningstagande till utredningens femårsprogram i dess helhet icke är påkallat.
Den av 1952 års riksdag antagna lagstiftningen om påföljd för brott av
underårig innebär, att en lagbrytare, som är under 18 år, i regel skall hänvisas
till ungdomsvårdsskola i stället för att intagas å fångvårdsanstalt. För
lagstiftningens genomförande har allmänt förutsatts, att skolornas resurser
att omhändertaga särskilt svårbehandlade elever skall ökas i erforderlig
grad. För att tillfredsställande anordningar i detta hänseende skall hinna
vidtagas har riksdagen beslutat uppskjuta lagstiftningens ikraftträdande
från, såsom Kungl. Maj :t föreslagit, den 1 juli 1953 till senare tidpunkt.
Av de förslag ungdomsvårdsskoleutredningen fört fram inom första byggnadsetappen
syftar de som berör Forsane, Lövsta och Margretelund direkt
till att fylla det behov som nyss nämnts. Sålunda skall vid var och en av
dessa skolor uppföras en specialavdelning för särskilt svårbehandlade elever.
Eleverna vid denna avdelning skall vid behov kunna låsas in, och fönstren,
som dock icke är försedda med galler, skall vara så konstruerade att eleverna
icke obehindrat skall kunna taga sig ut genom dem. Utredningens
program omfattar vidare minskning av de båda största elevförläggningarna
vid Forsane och Lövsta och uppförande av en avdelning för i det närmaste
utskrivningsfärdiga elever vid Forsane. Sedan dessa tre skolor omändrats i
enlighet med förslaget, kommer de att fylla de krav utredningen uppställt
beträffande uppdelning på mindre behandlingsenheter. Antalet platser ökar
med tillhopa 14.
Enligt departementschefens mening bör Forsane, Lövsta och Margretelund
under nästa budgetår utrustas med de nya avdelningar utredningen
föreslagit. Planlösningen av specialavdelningarna anses dock böra göras till
föremål för en viss överarbetning. Det förutsättes få ankomma på Kungl.
Maj :t att därefter bestämma deras närmare utformning. Vidare anses vissa
ombyggnadsarbeten böra företagas i de båda största elevförläggningarna
vid Forsane och Lövsta samt i Storgården vid Lövsta. Flera bostadslägenheter
anses icke nu böra uppföras än som kan beräknas nödvändiga för
specialavdelningarnas och utskrivningsavdelningens behov. Departementschefen
räknar därför icke med mer än fem nya bostadslägenheter vid Forsane,
fyra vid Lövsta och likaledes fyra vid Margretelund, envar å 65 in2.
Kostnaderna för de nu förordade byggnadsarbetena beräknas till ungefärligen
följande belopp, nämligen för Forsane 605 000 kronor, för Lövsta
512 000 kronor och för Margretelund 442 000 kronor eller tillhopa 1 559 000
26
Statsutskottets utlåtande nr 5.
kronor. Härtill kommer ett visst behov av medel för inventarieanskaffning.
För att minska byggnadskostnaderna men även av pedagogiska skäl anses
eleverna i möjligaste mån böra deltaga i förekommande byggnadsarbeten.
Frågan om anvisande av medel för dessa ändamål behandlas under anslaget
till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna.
Beträffande medelsbehovet för nästa budgetår under avlöningsanslaget
ingår departementschefen icke nu på frågan om personalbehovet för de
föreslagna nya avdelningarna eller i form av en allmän förstärkning av
personalen i övrigt, varom utredningen framlagt förslag. För att tillgodose
behovet av personal för de nya avdelningarna vid Sundbo, vilka beräknas
färdiga i början av nästa budgetår, anses dock fr. o. m. den 1 juli 1953
böra inrättas 2 tillsyningsmannatjänster i Ce 16 och 3 vårdare i Ce 12.
Avlöningskostnaderna beräknas till 44 136 kronor.
Vidare föreslås att personalen vid Råby, där en nyinrättad avdelning
inom kort öppnas, förstärkes med en tillsyningsman i Ce 16 och en vårdare
i Ce 12; kostnaderna härför uppgår till 17 160 kronor. För skrivhjälp beräknas
en ökad medelsanvisning med 3 500 kronor. Till höjda ersättningar åt
folkskollärare för slöjd- och fortsättningsskoleundervisning samt åt rådgivande
psykiater beräknas 6 550 resp. 4 250 kronor. Vidare beräknas ett
medelsbehov av 7 540 kronor för ersättningar till chefsläkare, som fyller den
rådgivande psykiaterns uppgift.
För löneklassuppflyttningar, rörligt tillägg och tjänsteförteckningsrevision
beräknas sammanlagt 719 875 kronor.
Utskottet. Den av departementschefen föreslagna utbyggnaden under
nästa budgetår av ungdomsvårdsskolorna innebär bl. a., att vid var och
en av skolorna Forsane, Lövsta och Margretelund skall inrättas en specialavdelning
för särskilt svårbehandlade elever. Förslaget syftar närmast till
att skapa förutsättningar för ett ikraftträdande av den av 1952 års riksdag
beslutade lagstiftningen om påföljd för brott av underårig. Härför kräves
nämligen en ökning av skolornas resurser att omhändertaga elever, tillhörande
den nämnda kategorien. Under sådana förhållanden anser utskottet,
att departementschefens förslag bör godtas. Utskottet väll emellertid
samtidigt understryka, att utskottet härmed icke tagit ställning till frågan
om en utökning av personalorganisationen för tillgodoseende av personalbehovet
för de föreslagna specialavdelningarna eller till de av ungdomsvårdsskoleutredningen
uppdragna riktlinjerna för en omorganisation av
flertalet övriga skolor. Till frågan om medelsanvisning för anordnande av
de nya specialavdelningarna återkommer utskottet vid punkten 36 :o) i det
följande.
Departementschefens beräkning av medelsbehovet under avlöningsanslaget
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
27
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 270 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 96 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................................... 1 528 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 449 000
Summa kronor 4 343 000;
b) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
4 343 000 kronor.
35:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.
Kungl. Maj :t har (punkt 38, s. 92—95) föreslagit riksdagen
att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 334 000 kronor.
Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med 2 929 000 kronor.
Ökad medelsanvisning begäres med tillhopa 212 300 kronor till sjukvård
åt befattningshavare, reseersättningar, bränsle, lyse och vatten samt övriga
expenser. Posterna till tvätt och renhållning samt hälso- och sjukvård uppräknas
med sammanlagt 23 000 kronor, posten till byggnadsunderhåll med
10 100 kronor och posten till utspisning med 80 000 kronor. För beklädnad
samt till eftervård och inackordering beräknas ytterligare 64 000 resp.
25 000 kronor, medan posten till inventarier in. in. minskas med 10 000
kronor. Härjämte föreslås, att stipendiebeloppet till villkorligt utskrivna
elever, vilket f. n. utgår med högst 1 200 kronor, höjes till den för eftervårdsbidraget
till slutligt utskrivna elever gällande maximigränsen 1 500
kronor per elev och år.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling föreliaft eu
inom andra kammaren av herrar Helén och Rimmerfors väckt motion
(II: 325), i vilken, såvitt nu är i fråga, har föreslagits, att arvodena för övervakare
inom den statliga ungdomsvårdsskoleorganisationen höjes till 5, 10
resp. 15 kronor allt efter svårighetsgrad samt att medel härför anvisas
under femte huvudtiteln.
28
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas till
motionen.
Utskottet får erinra, att gällande bestämmelser om arvoden åt övervakare
inom ungdomsvårdsskoleorganisationen icke medger ogynnsammare ersättningsmöjligheter
än vid övervakning enligt lagen om villkorlig dom och
lagen om villkorlig frigivning. Med hänsyn härtill är utskottet icke berett
tillstyrka yrkandet i motionen II: 325 om en höjning av de förstnämnda
arvodena samt om medelsanvisning härför.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag, hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 325, i vad den berör förevarande
anslag, till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 3 334 000 kronor.
36:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Bygg
nadsarbeten
m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 39, s. 95—99) föreslagit riksdagen
att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
2 250 000 kronor.
För innevarande budgetår har till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna
anvisats dels under förevarande anslag 705 000 kronor och dels
från fonden för utbyggnad av statens ungdomsvårdsskolor 295 000 kronor
eller tillhopa 1 000 000 kronor. Fortfarande kvarstår ett betydande behov av
byggnadsarbeten vid skolorna. Med hänsyn till de krav, som den av departementschefen
vid behandlingen av skolornas avlöningsanslag föreslagna
utbyggnaden kommer att ställa på anslaget för nästa budgetår, förutsättes
en viss nedskärning av det för skolornas normala byggnadsbehov avsedda
beloppet. Departementschefen utgår i det följande ifrån att 750 000 kronor
skall kunna anvisas för detta ändamål.
Till en början biträdes socialstyrelsens förslag att den större elevavdelningen
vid Margretelund repareras och ombygges på sätt styrelsen föreslagit.
Vidare beräknas vissa reparationer av bostadshus för jordbrukspersonal
vid Härsjögården och Hornö komma till stånd. Medel äskas därjämte
för reparation av köket vid Lövsta, anordnande av särskilda toaletter för den
personal som bor i småstugorna vid samma skola, förbättring av vattenförsörjningen
vid Fagared och inredande av sjuk- och isoleringsrum vid
Hornö.
För kostnadsstegringar beträffande vissa tidigare beslutade byggnadsarbeten
beräknas 61 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
29
Enligt vad socialstyrelsen uppgivit saknas i nuvarande läge familjebostäder
för ett fyrtiotal befattningshavare vid skolorna för manligt klientel;
vid flickskolorna är personalen nästan undantagslöst hänvisad till att bo
mer eller mindre provisoriskt i elevförläggningarna. Dessa förhållanden
har medfört att förläggningsutrymmen, som egentligen är avsedda för eleverna,
måst utnyttjas som personalbostäder. De bostäder som kan uppföras
med anlitande av det för budgetåret 1952/53 anvisade anslaget täcker
emellertid icke på långt när det kvarstående behovet. Medel till fortsatt utbyggnad
av bostadsbeståndet vid skolorna anses därför böra anvisas även
för nästa budgetår. De av departementschefen specificerade byggnadsarbetena
drager en kostnad av tillhopa ca 155 300 kronor. Sedan sistnämnda
belopp avsatts anses vad som återstår av 750 000 kronor få användas till nj’a
bostadslägenheter eller, i viss mindre omfattning, till särskilt angelägna
standardförbättringar i äldre lägenheter. Det förutsättes, att ett specificerat
byggnadsprogram upplägges innan Kungl. Maj:t meddelar dispositionsbeslut
rörande dessa medel. Under innevarande budgetår kommer byggnadsprogrammet
att i stor utsträckning genomföras med anlitande av
bostadshus från aktiebolaget Elementhus i Mockfjärd. I mån av tillgång
beräknas sådana hus komma till användning även i fortsättningen.
Vid behandlingen av skolornas avlöningsanslag har departementschefen
förordat vissa byggnadsarbeten vid Forsane, Lövsta och Margretelund. För
dessa arbeten beräknas för nästa budgetår ett belopp av 1 500 000 kronor.
Departementschefen föreslår alltså, att till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna
för budgetåret 1953/54 anvisas tillhopa 2 250 000 kronor.
Då några medel nu icke längre återstår under fonden för utbyggnad
av statens ungdomsvårdsskolor anses detta belopp i sin helhet böra anvisas
å riksstaten för nästa budgetår.
Utskottet har uppmärksammat att det byggnadsprogram för personalbostäder,
vartill medel anvisats för innevarande budgetår, avses skola
genomföras med anlitande av bostadshus från aktiebolaget Elementhus.
Sådana bus förutsättes komma till användning även i fortsättningen. Byggnadskostnaderna
torde härigenom icke oväsentligt kunna minskas. Innan
byggnadsplanerna definitivt fastställes, synes dock enligt utskottets mening
även möjligheterna till radhusbebyggelse böra närmare undersökas i syfte
att ytterligare nedbringa kostnaderna.
Vad departementschefen i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården: Bgggnadsarbcten m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 250 000 kronor.
30
Statsutskottets utlåtande nr 5.
37 :o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
40, s. 99 och 100), vilket innebär en ökad medelsanvisning med 1 400 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fortbildningskurs för befattningshavare
vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 21 400
kronor.
38 :o) Bidrag till inrättande av inaekorderingshem in. in. Kungl.
Maj:t har (punkt 41, s. 100—102) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
inrättande av inaekorderingshem m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 15 600 kronor.
Under denna rubrik har fr. o. m. budgetåret 1946/47 anvisats tillhopa
184 500 kronor, varav för inrättande av inaekorderingshem 175 000 kronor
och för bidrag till I. O. G. T. 9 500 kronor. I sistnämnda belopp ingår det
anslag av 2 500 kronor, som anvisats för innevarande budgetår.
Frågan om eftervårdsverksamheten är f. n. föremål för undersökning
genom ungdomsvårdsskoleutredningen. Med hänsyn härtill och då inackorderingsverksamheten
fortfarande är av försöksnatur kan departementschefen
icke biträda socialstyrelsens förslag om anvisande av medel till ytterligare
sju inaekorderingshem. Däremot föreslås styrelsen erhålla det tillskott
å anslaget, som erfordras för att inackorderingshemmet i Östersund
skall kunna öppnas, eller 13 100 kronor. Vidare förutsättes I. O. G. T. jämväl
under nästa budgetår erhålla 2 500 kronor för sin verksamhet med inackorderingshemmen.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Wallentheim m. fl. (1:218) och den andra inom andra kammaren av
fröken Öberg m. fl. (II: 296), i vilka motioner hemställes, att riksdagen
måtte, utöver det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet av 15 600 kronor till
ett inaekorderingshem i Östersund, anvisa ytterligare 31 000 kronor i reservationsanslag
för inrättande av två nya inaekorderingshem under budgetåret
1953/54,
dels ock en inom andra kammaren av herr Hammar m. fl. väckt motion
(II: 164), vari hemställes, att riksdagen måtte besluta, att medel anvisas för
inrättande av ytterligare sju inaekorderingshem.
Beträffande motiveringen för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna
II: 296 och II: 164.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
31
Utskottet. Under anslaget hittills anvisade medel har tidigare beräknats
förslå till It inackorderingshem. Av dessa var 8 hem i gång vid början av
budgetåret 1952/53, och 2 beräknades kunna starta under hösten 1952. Genom
det tillskott å anslaget, som departementschefen föreslagit, torde ett
tidigare planerat inackorderingshem i Östersund kunna öppnas. En icke
obetydlig utökning av verksamheten kommer sålunda till stånd fr. o. in.
innevarande budgetår. Med hänsyn härtill ävensom till att frågan om eftervårdsverksamheten
f. n. prövas av ungdomsvårdsskoleutredningen är utskottet
icke berett att tillstyrka en i och för sig önskvärd ökning av antalet
inackorderingshem i enlighet med motionärernas förslag.
Under hänvisning till det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 218 och II: 296 ävensom motionen
II: 164 till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 15 600
kronor.
39:o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. Kungl.
Maj:t har (punkt 42, s. 102) föreslagit riksdagen att till Ersättning till
inackorderingshem för driftförluster för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 45 000 kronor.
Inackorderingshemmen erhåller fr. o. in. andra året ersättning av staten
för uppkomna driftunderskott med högst årshyrans belopp. Till ifrågavarande
ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag
av 45 000 kronor. I överensstämmelse med socialstyrelsens förslag
beräknas samma belopp för nästa budgetår.
I en inom andra kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 316) har
hemställts, att riksdagen måtte i ersättning till inackorderingshem för
driftförluster under budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
55 000 kronor.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet. I en inom socialdepartementet den 20 februari 1953 upprättad
och till utskottet överlämnad promemoria redovisas eu utredning av inackorderingshemmens
ekonomiska ställning på grundval av uppgifter, som
socialstyrelsen lämnat efter statsverkspropositionens avlåtande till riksdagen.
Av utredningen framgår, att den i motionen 11:316 föreslagna beräkningen
av anslagsbehovet till driftförluster kommer att tillfredsställande
ansluta sig till det faktiska utfallet under budgetåret 1953/54. Med hänsyn
32
Statsutskottets utlåtande nr 5.
till vad sålunda framkommit tillstyrker utskottet, att medelsanvisningen
ökas med 10 000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionen II: 316 till Ersättning till inackorderingshem
för driftförluster för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 55 000 kronor.
40 :o) Bidrag till frälsningsarmens flickhem. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 43, s. 102), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarmens flickhem
för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.
Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet.
41 :o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
44, s. 103—108) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen
för arbetsmarknadsstyrelsens permanenta organisation antalet kontorsbiträdestjänster
i lönegrad Ca 8 skall minskas med sju, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens
permanenta organisation, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1953/54, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 064 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 343 000 kronor.
Departementschefen delar styrelsens uppfattning att minskningen av
antalet åtalsärenden aktualiserat en sammanslagning av kansli- och kameralbyråerna.
Då emellertid ett av styrelsen framlagt förslag icke medför
någon besparing och då utvecklingen på arbetsmarknaden under den senaste
tiden torde ställa ökade krav på styrelsens organisation, anses det
lämpligast att ställningstagandet i frågan tills vidare får anstå.
Det framhålles som självfallet, att det förändrade läget på arbetsmarknaden
och därav betingade planerings- och verkställighetsåtgärder till bekämpande
av arbetslöshet kan medföra behov av tillfällig förstärkning av
styrelsens organisation. För att ernå en bl. a. i sådana lägen erforderlig
smidighet i organisationen anvisas ett särskilt anslag till styrelsens krisorganisation.
I avbidan på erfarenheter angående utvecklingen på arbetsmarknaden
anses eventuellt erforderliga förstärkningar efter Kungl. Maj :ts
prövning böra ske inom sistnämnda organisation. Kungl. Maj:t har redan
med anledning av det ändrade arbetsmarknadsläget medgivit, att en för
Statsutskottets utlåtande nr 5.
33
materielärenden avsedd tjänst, vilken skulle ha indragits vid utgången av
år 1952, tills vidare får behållas inom krisorganisationen.
Med hänsyn till att arbetsförmedlingen har hand om förmedlingen av
vissa lärarkrafter har praktiska skäl ansetts tala för att också den lärarförmedling
som handhafts av skolöverstyrelsen överföres till arbetsmarknadsverket.
Kungl. Maj:t har den 30 december 1952 beslutat i enlighet härmed.
Av chefen för ecklesiastikdepartementet har av denna anledning föreslagits,
att skolöverstyrelsens avlöningsanslag skall minskas med kostnaderna för
en amanuens. Motsvarande uppräkning föreslås under arbetsmarknadsstyrelsens
avlöningsanslag.
För yrkesväglednings- och arbetsvårdsärenden finnes anställd en läkare
med årsarvode om 4 300 kronor. Arvodet föreslås höjt med 400 kronor.
Styrelsens beräkning av kostnaderna under omräkningsposterna, innefattande
rörligt tillägg, löneklassuppflyttningar in. m., anses böra föranleda
en höjning av anslaget med 654 200 kronor. Antalet ordinarie kontorsbiträden
minskas med 7 till 92.
De i det föregående förordade förslagen medför en kostnadsökning av
sammanlagt 669 000 kronor. Härtill beräknas ett belopp av 52 000 kronor
i anledning av de av 1952 års riksdag efter förslag i propositionerna nr 241
och 251 beslutade löneregleringarna.
Utskottet. Med anledning av ett av 1950 års arbetsförmedlingsutredning
i november 1951 avgivet betänkande omprövades arbetsmarknadsstyrelsens
organisation vid 1952 års riksdag. I detta sammanhang erinrade utskottet
om departementschefens uppfattning att frågan om en sammanslagning av
kansli- och kameralbyråerna borde närmare prövas, sedan de av byggnadsregleringen
föranledda åtalsärendena minskat i omfattning. Enligt utskottets
mening borde denna fråga ägnas fortlöpande uppmärksamhet och
förslag härutinnan snarast föreläggas riksdagen. Arbetsmarknadsstyrelsen
har nu framlagt ett förslag till sammanslagning av byråerna. Förslagets
genomförande förutsätter att en tjänst för byrådirektör i 33 lönegraden
inrättas för kameralärendena, varvid den nuvarande kameralbyråchefsbefattningen
i Ca 37 skall föras å övergångsstat. Under hänvisning till att förslaget
icke medför någon kostnadsbesparing anser departementschefen att
ställningstagandet till frågan om sammanslagningen bör uppskjutas tills
vidare. Utskottet anser sig böra godta denna uppfattning men förutsätter
härvid att frågan om sammanslagningen av byråerna på nytt aktualiseras
så snart en även ur kostnadssynpunkt tillfredsställande lösning befinnes
möjlig.
Vad departementschefen i övrigt anfört bar icke givit utskottet anledning
till särskilt uttalande.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
3—488 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 5.
34
Statsutskottets utlåtande nr 5.
att riksdagen må
a) besluta, att i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens
permanenta organisation antalet kontorsbiträdestjänster
i lönegrad Ca 8 skall minskas med sju;
b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens
permanenta organisation, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 927 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 66 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 674 500
4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
.................................................... 17 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 379 400
Summa kronor 4 064 000;
c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 064 000 kronor.
42:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 45, s. 109 och 110), vilket innebär en anslagsminskning
med 7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
754 000 kronor.
43:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen. Kungl. Maj :t har
(punkt 46, s. 110 och 111) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i
personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens krisorganisation antalet
förste byråsekreterare i Ce 27 skall minskas med en, dels ock till
Arbetsmarknadsstyrelsen; Krisorganisationen för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 875 000 kronor.
Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget å samma belopp har
till avlöningar beräknats 775 000 kronor och till omkostnader 100 000
kronor.
Enligt beslut av 1952 års riksdag skall antalet befattningar inom krisorganisationen,
som vid ingången av budgetåret 1951/52 var 93, fr. o. in.
den 1 januari 1953 utgöra 64. Med hänsyn till minskningen av antalet åtalsärenden
föreslås en förste byråsekreterartjänst i Ce 27 samt en amanuensbefattning
indragas.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
35
Möjligheterna till ytterligare indragningar närmast i anledning av ändrad
utformning av byggnadsregleringen anses självfallet böra tillvaratagas. Å
andra sidan förutsättes, såsom framhållits vid anmälan av styrelsens avlöningsanslag,
uppkommande behov av personalförstärkning för planeringsoch
verkställighetsåtgärder till bekämpande av arbetslöshet tillgodoses inom
krisorganisationen. Löneställningen för personalen inom denna har även
prövats av 1952 års riksdag. Vad nu anförts anses inte vara av beskaffenhet
att väsentligt ändra förutsättningarna för beräkning av anslaget för nästa
budgetår. I överensstämmelse med arbetsmarknadsstyrelsens förslag förordas,
att anslaget anvisas med oförändrat belopp.
Utskottet, som förutsätter att alla möjligheter till minskning av personalen
för byggnadstillståndsärenden tillvaratages, tillstyrker Kungl. Maj :ts
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) besluta, att i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens
krisorganisation antalet förste byråsekreterare i
Ce 27 skall minskas med en;
b) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 875 000 kronor.
44.o) De» offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 111—116), vilket innebär en anslagsökning
med 2 773 000 kronor huvudsakligen i anledning av det rörliga tillläggets
höjning och tjänsteförteckningsrevisionen, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att i personalförteckningen för den offentliga
arbetsförmedlingens permanenta organisation antalet kontorsbiträden
i lönegrad Ca 8 skall ökas med fjorton;
b) godkänna följande avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingens
permanenta organisation, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 560 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 229 000
3. Avlöningar till övrig ickc-ordinarie personal 5 983 000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis .................. i 500
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 5 959 000
Summa kronor 17 733 000;
36
Statsutskottets utlåtande nr 5.
c) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 17 733 000
kronor.
45:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 117—119), vilket innebär en
ökad medelsanvisning med 350 000 kronor, därav till sjukvård och lokalkostnader
20 000 resp. 125 000 kronor, till expenser 200 000 kronor samt
till utbildnings- och instruktionsverksamhet 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:
Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 4 328 000 kronor.
46:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen. I enlig
het
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 119 och 120), vilket innebäi
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:
Krisorganisationen för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 2 500 000 kronor.
47 :o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. Kungl. Maj :t
har (punkt 51, s. 120—128) föreslagit riksdagen att till Kostnader för
arbetslöshetens bekämpande m. m. för budgetåret 1953/o4 anvisa ett
reservationsanslag av 21 000 000 kronor.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 13 800 000 kronor.
Departementschefen redogör till en början för vissa åtgärder, som vidtagits
i anledning av ändringar i arbetsmarknadsläget. Härom anförs
bl. a. följande.
Den åtstramning på arbetsmarknaden, som kunde förmärkas redan mot
slutet av 1951, fortsatte under 1952 ehuru med växlande styrka inom
olika näringsområden. Vid början av året drabbades främst vissa konsumtionsvaruindustrier,
såsom textil-, beklädnads- och skoindustri, av
sämre sysselsättning, men frampå sommaren hade läget i dessa branscher
stabiliserats. Då framstod i stället läget inom skogsbruket och skogsindustrierna
som labilt. Men även för dessa har senare en stabilisering inträtt
och en viss uppgång i konjunkturen kunnat förmärkas. Mot slutet av
året har främst metallindustrin samt i viss utsträckning byggnadsindustrin
kännetecknats av minskad arbetstillgång. I stort sett var dock sysselsättningen
under året god, och någon avgjord förändring av arbetsmarknadsläget
i stort har icke ägt rum. , , , . iO-0
Inför ovissheten om arbetsmarknadens utveckling har undei 19o2 åtgärder
vidtagits för att öka beredskapen mot arbetslöshet. Härvid har till
en början den redan tidigare uppehållna investeringsplanlaggmngen
Statsutskottets utlåtande nr 5.
37
aktualiserats och utbyggts. Uppgifter har inhämtats om i vilken utsträckning
de arbetsobjekt, som ingår i investeringsreserven, är så planlagda att
de vid behov kan sättas igång snabbt. Vidare har de vidtagna åtgärderna
syftat till att väsentligt öka reserven av förberedda arbeten. En intensivare
projektering har bedrivits av de myndigheter, som svarar för de i investeringsreserven
ingående arbetena. Genom de lokala arbetsmarknadsorganen
har kontakt tagits med kommunerna för att stimulera dem att överse och
förbättra sin arbetslöshetsberedskap. Jag anser det i nuvarande labila läge
på arbetsmarknaden nödvändigt att en relativt stor reserv av färdigprojekterade
arbeten finns. Det är därför angeläget att detaljplaneringen av berörda
statliga myndigheter och kommuner bedrives i sådan takt och omfattning''
att den färdigplanerade investeringsreserven inte blott uppehälles
utan även ökas.
Vidare må omnämnas att åtgärder vidtagits för att man vid behov skall
kunna väsentligt öka yrkesutbildningsverksamheten för arbetslösa. Även
förberedelser för industribeställningar i arbetslöshetsbekämpande syfte har
vidtagits.
Sedan akuta sysselsättningssvårigheter under hösten 1952 inträtt på
vissa orter har direkt sysselsättningsstimulerande åtgärder ansetts böra
tillgripas. Byggnadstillstånd har lämnats i större utsträckning än som
för utsetts i den för år 1952 fastställda tillståndsbudgeten. Vidare må erinras,
att 1952 års riksdag vid höstsessionen anvisat betydande anslag å tillläggsstat
till vägbyggnader in. in. Härjämte har Kungl. Maj :t delvis utnyttjat
det av riksdagen lämnade bemyndigandet att intill ett belopp av
200 milj. kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag
är uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 (prop.
1952:65, statsutsk. uti. 1952/73, rd. skr. 1952:147). Kungl. Maj :t har
nämligen genom beslut den 10 oktober 1952 ställt ett belopp av 50 milj.
kronor till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande att disponeras i enlighet
med de närmare beslut Kungl. Maj :t meddelar. Intill utgången av 1952
hade dispositionsbeslut meddelats till en kostnad av ca 16,5 milj. kronor.
I vilken utsträckning medel härutöver behöver tas i anspråk kan f. n. ej
bedömas med någon säkerhet. Det är emellertid aktuellt bl. a. att bevilja
lån till anordnande av allmänna samlingslokaler i fall då byggnadstillstånd
meddelats av sysselsättningspolitiska skäl.
Beträffande medelsbchovet under anslaget har arbetsmarknadsstyrelsen
för beredskapsarbeten under innevarande och nästa budgetår beräknat belopp,
som överstiger dubbla kostnaden under budgetåret 1951/52. Det är
möjligt att denna beräkning visar sig vara alltför hög. Med hänsyn till
arbetsmarknadsläget finner departementschefen det emellertid lämpligt att
medel i betryggande utsträckning står till förfogande för beredskapsarbeten.
Antalet i arkivarbete och musikerhjälp sysselsatta personer har under
1952 ökat något, ökningen tillskrives helt den åtstramning, som ägt rum
på arbetsmarknaden. Kungl. Maj:t bar den 25 april 1952 bemyndigat
arbetsmarknadsstyrelsen att höja lönerna till arkivarbetare och personer
som erhåller musikerhjälp samt utländska forskarstipendiater i anslutning
38
Statsutskottets utlåtande nr 5.
till den allmänna löneutvecklingen. I avvaktan på den utredning om arkivarbetenas
framtida utformning och organisation, som pågår inom arbetsmarknadsstyrelsen,
förutsättes verksamheten få bedrivas i oförändrad
form.
Med anledning av det stramare arbetsmarknadsläget har en höjning av
kontantunderstöden fått förnyad aktualitet. Departementschefen erinrar
om att ett förslag till förbättring av förmånerna från de erkända arbetslöshetskassorna
numera föreligger och att han räknar med att proposition
om sådan förbättring skall föreläggas riksdagen. I nämnda sammanhang
förutsätter han få anledning återkomma till frågan om kontantunderstöden.
Det är emellertid hans avsikt att ta upp frågan om en provisorisk
höjning av understödsbeloppen.
Vid behandlingen av arbetslöshetsanslaget för innevarande budgetår anförde
departementschefen, att återstående belopp under femte huvudtitelns
anslag till planering av allmänna arbeten vid utgången av budgetåret
1951/52 borde tillgodoföras budgetutjämningsfonden. Om arbetsmarknadsläget
skulle föranleda behov av att arbetsmarknadsstyrelsen beviljar
bidrag till detaljplanering av arbetsföretag, borde medel för ändamålet få
ställas till förfogande från arbetslöshetsanslaget. I enlighet härmed har
Ivungl. Maj:t den 31 oktober 1952 bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen att
under budgetåret 1952/53 disponera högst 100 000 kronor av nu ifrågavarande
anslag för bidrag till detaljplanering av vissa anläggningsarbeten.
Medel för ändamålet anses böra beräknas även för nästa budgetår.
Såsom närmare anföres vid behandlingen i det följande av anslaget
till arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet har utvecklingen på
arbetsmarknaden lett till ett ökat behov av omskolning för partiellt arbetsföra.
Departementschefen har med anledning härav för avsikt att föreslå
Kungl. Maj:t att av nu ifrågavarande anslag ställa ett belopp av 500 000
kronor till styrelsens förfogande för omskolningsbidrag.
Departementschefen har i och för sig icke något att erinra mot styrelsens
beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag. Då såsom nyss
nämnts 500 000 kronor av anslaget beräknas komma att ställas till förfogande
för omskolningsbidrag åt partiellt arbetsföra, blir det för andra
ändamål under anslaget disponibla beloppet motsvarande lägre. Anslaget
anses med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna trots detta böra anvisas
med det av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna beloppet 21 000 000 kronor.
I detta belopp har inte inräknats medel för steninköp, för vilket ändamål
beräknats 2 600 000 kronor under anslaget för innevarande budgetår.
Härom anför departementschefen följande.
Som jag förutskickade vid anmälan av motsvarande anslag för innevarande
budgetår har nuvarande villkor för de statliga stenbeställningarna
och för utlämning av sten ur statens stenförråd omprövats. Statens stöd
åt stenindustrin är f. n. ordnat så att en inom arbetsmarknadsstyrelsen
Statsutskottets utlåtande nr 5.
39
särskilt inrättad delegation handhar inköp av gatsten för statens räkning.
Sedan arbetsmarknadsstyrelsen fattat beslut om inköp av sten, ankommer
det på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att avsluta kontrakt med vederbörande
stenleverantör. I kontraktet ingår föreskrifter angående arbetskraften.
Antalet inom gatstensindustrin med statliga beställningar sysselsatta
arbetare må f. n. utgöra högst 1 050, därav högst 150 må utgöras av
sådan fullgod arbetskraft, som är nödvändig för rationell drift i storbrott
och som uttages efter av arbetsmarknadsstyrelsen givna anvisningar.
Medeltalet anställda år 1951 var 782, varav 119 var för rationell drift i
storbrott erforderlig fullgod arbetskraft. I oktober 1952 var antalet anställda
737, varav 104 var fullgod arbetskraft. Leverantörerna är skyldiga
att månadsvis till arbetsmarknadsstyrelsen insända nominativa uppgifter
på arbetare, som sysselsättes med gatstenstillverkning. Arbetsmarknadsstyrelsen
föreskriver regler för arbetskraftens användning.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 juni 1945 (nr 326) anhöll riksdagen
om en allsidig och förutsättningslös utredning rörande rationalisering av
den svenska gat- och kantstensindustrin med beaktande därvid huruvida
ett förstatligande av densamma kunde vara påkallat. Den 4 januari 1946
bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för handelsdepartementet att tillkalla
högst sju utredningsmän för att inom departementet biträda med denna
utredning. Utredningsmännen, som antog benämningen 1946 års stenindustriutredning,
avgav förslag i september 1949. Med hänsyn till att den
framtida exporten av gat- och kantsten, på vilken stenindustrin tidigare i
första hand varit baserad, icke med någon säkerhet kunde bedömas, ansåg
sig utredningen icke kunna framlägga ett slutligt förslag till stenindustrins
ordnande på längre sikt. Utredningen förordade emellertid lösning av vissa
aktuella problem, vilka kan sammanfattas sålunda. Utredningen ansåg det
angeläget att påskynda övergången från småbrottsdrift till storbrottsdrift.
Därför föreslogs att öppnandet av nya stenbrott för brytning till avsalu
skulle läggas under statlig kontroll. För ändamålet föreslogs en lag om
brytning av gnejs och granit. Kontrollen över öppnandet av nya stenbrott
skulle utövas av länsstyrelserna. Statens stenförråd skulle reserveras för
användning såsom ett buffertlager för utjämning av sådana ojämnheter i
stenindustrins avsättningsvolym, vilka kunde medföra icke önskvärda fluktuationer
i den inom denna industri sysselsatta totala arbetsstyrkan. Förbrukare
av gatsten inom landet skulle hänvisas att täcka sitt behov genom
upphandling i den fria marknaden. De statliga stenbeställningarna skulle
avvecklas, och industriföretagen skulle få frihet att nyrekrytera arbetskraft
i erforderlig omfattning. Viss statlig kontroll över den inom stenindustrin
totalt sysselsatta arbetsstyrkan skulle dock införas i syfte alt
förebygga en ur arbetsmarknadssynpunkt icke önskvärd ansvällning.
Vidare skulle kontrollen över arbetsstyrkans storlek utsträckas till alt
omfatta övervakning av att möjligheterna till nyrekrytering icke utnyttjades
så, att äldre arbetstagare frånkändes möjligheten till fortsatt sysselsättning
inom sitt yrke. Kontrollen skulle utövas av eu särskilt inrättad
nämnd, statens granitindustrinämnd, som därjämte skulle ha vissa
andra funktioner. Den inom arbetsmarknadsstyrelsen arbetande steninköpsdclegationen
skulle slopas. Användningen av gat- och kantsten
inom landet skulle bringas upp till eu omfattning motsvarande del föreliggande
behovet. För ändamålet erfordrades en ökning av det under
sjätte huvudtiteln anvisade anslaget till beläggningsarbcten i städerna och
40
Statsutskottets utlåtande nr 5.
å landsbygden. A andra sidan kunde genom slopandet av de statliga stenbeställningarna
det under femte huvudtiteln till steninköp anvisade anslaget
helt utgå.
Utredningens förslag har hittills av olika skäl icke lett till någon
ändring i det nuvarande systemet.
Departementschefen framhåller vidare, att konsumtionen av gatsten
inom landet under flera år visat sig överstiga de kvantiteter, som årligen
uppköpts av staten för att sysselsätta äldre stenarbetare. En väsentlig
nedgång av statens stenförråd har ägt rum. Lagren av smågatsten
har minskat från 1 919 888 m2 år 1946 till 1 076 534 m2 vid slutet av
år 1951 samt lagren av storgatsten från 158 944 in2 till 89 589 in2 under
samma tid. Med hänsyn härtill anses det motiverat att avveckla de av
medel för arbetslöshetsbekämpande åtgärder bekostade stenbeställningarna.
Staten och kommunerna bör tillgodose sitt behov av gatsten genom uppköp
på fria marknaden i stället för att som nu erhålla gatstenen gratis
ur statens stenförråd. Kostnaderna för den gatsten, som erfordras för vägväsendet,
bör bestridas av anslagen till detta, och kommuner som är egna
väghållare bör erhålla statsbidrag till kostnaderna för steninköp liksom till
andra kostnader för väghållningen. Av anslaget till Bidrag till byggande
av vägar och gator under sjätte huvudtiteln förutsättes ett visst mindre
belopp få reserveras för bidrag till steninköp och stensättning på för
biltrafiken viktiga vägar och gator inom sådana städer och samhällen,
som är egna väghållare, därest det visar sig påkallat att i här angivet syfte
befrämja en viss avsättning av gatsten till kommunerna. Departementschefen
räknar med att den inhemska konsumtionen av sten f. n. skall
garantera de äldre stenarbetarna full sysselsättning. Därtill kommer i
varje fall vissa år en icke obetydlig export. Skulle emellertid svårigheter
uppkomma att sysselsätta den äldre arbetskraft, som nu är sysselsatt i
stenindustrin, anses frågan om steninköp med anlitande av arbetslöshetsanslaget
få tagas under förnyad prövning.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (II: 24), vari yrkas,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa om en skyndsam
och allsidig utredning rörande frågan om en effektivisering av förberedelserna
till arbeten för motverkande av arbetslöshet samt att de förslag,
vilka kan framkomma genom utredningen, förelägges riksdagen så
snart ske kan.
Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.
Utskottet. Vad till en början angår yrkandet i motionen 11:24 om en
utredning i syfte att effektivisera förberedelserna för motverkande av
arbetslöshet får utskottet erinra om de åtgärder, som enligt departements
-
Statsutskottets utlåtande nr 5.
41
chefens redogörelse redan vidtagits eller planeras i arbetslöshetsbekämpande
syfte. Då dessa åtgärder synes ägnade att i allt väsentligt tillgodose
motionärens önskemål avstyrker utskottet motionen.
Beräkningen av medelsbehovet under anslaget har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Beträffande slutligen frågan om de statliga stenbeställningarna har
departementschefen anfört, att konsumtionen inom landet av gatsten
under de senare åren visat sig överstiga de kvantiteter, som årligen uppköpts
av staten för att sysselsätta äldre stenarbetare. Som följd härav
har en väsentlig nedgång av statens stenförråd ägt rum. Med hänsyn till
denna utveckling vill utskottet icke motsätta sig, att de statliga stenbeställningarna
avvecklas i överensstämmelse med vad departementschefen
föreslagit. Vad gäller frågan om den fortsatta sysselsättningen av de äldre
stenarbetarna, vilka den 31 januari 1953 uppgick till ett antal av 658,
räknar departementschefen med att den inhemska konsumtionen f. n.
skall garantera denna arbetskraft full sysselsättning. Om svårigheter
skulle uppstå att sysselsätta den äldre arbetskraft, som nu arbetar i stenindustrin,
anses frågan om steninköp med anlitande av arbetslöshetsanslaget
få tagas under förnyat övervägande. Utskottet vill understryka
detta uttalande samt i anslutning härtill framhålla lämpligheten av att
den gatsten, som framställes av de nu inom statsbeställningarna anställda,
kommer till användning, innan de statliga stenlagren tages i anspråk för
att täcka behovet av gatsten inom landet.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag, hemställa,
a) att riksdagen må till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande
m. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 21 000 000 kronor;
b) att motionen 11:24 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
48:o) Kostnader för överflyttning av arbetskraft. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 52, s. 128—131), vilket innebär en formell
medelsanvisning med 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
100 kronor.
49:o) Arbetskliniken i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 53, s. 131—134), vilket innebär å ena sidan en ökning av anslaget
med 52 600 kronor till kostnader i samband med forskning, det
rörliga tilläggets höjning, höjda driftkostnader in. m. samt å andra sidan
42
Statsutskottets utlåtande nr 5.
en minskning med 27 000 kronor för byggnadskostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 164100
kronor.
50:o) Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverksamliet. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 54, s. 134—136), vilket innebär
en ökad medelsanvisning med 122 500 kronor till träningsverkstäder och
arbetscentraler in. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kommunal och enskild
arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 380 000 kronor.
51 :o) Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. Kungl. Maj:t
har (punkt 55, s. 136—140) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsstyrelsens
arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 1 950 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 960 000 kronor.
1952 års riksdag godkände Kungl. Maj :ts förslag om överflyttning av
åtminstone huvuddelen av pensionsstyrelsens yrkesutbildande verksamhet
till arbetsmarknadsstyrelsen. En av de båda verken träffad överenskommelse
i fråga om ärendesfördelningen innebär, att pensionsstyrelsen
fr. o. m. den 1 oktober 1952 som regel inte tar emot nya ansökningar om
yrkesutbildning eller omskolning. Pensionsstyrelsen kommer dock att ha
möjlighet att ordna yrkesutbildning i fall som blir aktuella i samband
med pensionsärenden. Dessa riktlinjer anses böra tillämpas tills vidare
i avbidan på ytterligare erfarenhet.
Arbetsmarknadsstyrelsen har funnit de innevarande budgetår till omskolning
anvisade medlen otillräckliga. I någon mån beror detta på förslaget
att överförandet från pensionsstyrelsen skall äga rum redan under
loppet av detta budgetår. Den väsentliga anledningen är dock det ökade
behovet av omskolning och yrkesutbildning som orsakats av det stramare
arbetsmarknadsläget. Den handikappade arbetskraften befinner sig givetvis
i ett särskilt utsatt läge då sysselsättningsmöjligheterna tenderar att
bli knappare. Även i ett sådant läge kan emellertid brist på yrkeskunnig
arbetskraft föreligga inom en del områden. Det är enligt departementschefens
mening under sådana förhållanden av vikt att intensifiera verksamheten
för att bereda partiellt arbetsföra den yrkeskunskap, som fordras
för arbetsplacering. Detta är en av de arbetslöshetsbekämpande åtgärder
som f. n. är mest aktuella. Med hänsyn härtill anses det riktigare att för
Statsutskottets utlåtande nr 5.
43
en utvidgning av omskolningen ta i anspråk de medel som redan anvisats
till arbetslöshetens bekämpande än att anslag äskas på tilläggsstat.
På grund härav har departementschefen för avsikt att föreslå Kungl.
Maj:t, att 500 000 kronor av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens
bekämpande in. in. ställes till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för
omskolningsbidrag under innevarande budgetår.
En till följd av levnadskostnadernas stegring motiverad höjning av ornskolningsbidragen
anses böra anstå till ingången av nästa budgetår. På
grund av sambandet med frågan om kompensation för levnadskostnadsstegringen
åt livräntetagare enligt olycksfallsförsäkringslagen in. fl. författningar
förutsättes det ankomma på Kungl. Maj :t att sedan sistnämnda
fråga fått sin lösning fastställa omskolningsbidragens maximibelopp. Omskolningsbidragen
bestrides av statsmedel med det undantaget, att kommunerna
förutsättes stå för 25 % av kostnaderna för bidrag till den partiellt
arbetsföres familj. Den ökning av omskolningsbehovet som inträtt
och de stora anspråk, som på grund därav ställes på ökad medelsanvisning
för omskolningsbidrag, anses böra ge anledning till att bidrag från
kommunernas sida •—- högst med 25 % — fr. o. m. nästa budgetår begäres
även till omskolningsbidragen i övrigt.
Enligt tillgängliga uppgifter har under budgetåret 1951/52 av arbetsmarknadsstyrelsen
och pensionsstyrelsen meddelats beslut om omskolning
i närmare 900 fall, medan verken för nästa budgetår räknat med sammanlagt
endast ca 750 fall. Trots att departementschefen förutsätter ökade
bidrag från kommunerna föreslår han därför, att det för omskolningsbidrag
avsedda beloppet höjes med 1 000 000 kronor eller från 760 000 till
1 760 000 kronor. I övrigt föreslås en höjning av anslaget med 15 000
kronor till psykotekniska undersökningar. Efter frånräknande av ett f. n.
till provanställningar beräknat belopp å 25 000 kronor, vilka icke erfordras
längre, blir anslagsökningen 990 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande
motioner, nämligen
dels två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Boo (1:211) och den andra inom andra kammaren av herrar
Bengtsson i Varberg och Bengtsson i Halmstad (II: 86), i vilka hemställes,
att riksdagen vid behandling av förevarande punkt måtte uttala, att den
hittills tillämpade kostnadsfördelningen mellan stat och kommun bibehålies,
dels två likalydandc motioner, väckta av samma kammarledamöter
(I: 210 och II: 87), i vilka motioner hemställes, att riksdagen vid behandlingen
av denna punkt måtte uttala, att utbildningsbidrag må, såsom ett
provisorium med tillämpning räknat från den 1 januari 1953, i mån av
44
Statsutskottets utlåtande nr 5.
behov beviljas militär- och civilskadade, som medgivits utbildning, med
ett belopp för månad av högst 350 kronor, därest utbildningsorten tillhör
lägsta dyrortsgruppen, och högst 400 kronor, där utbildningsorten tillhör
högsta dyrortsgrupp, och i fråga om under utbildningstiden med familjen
sammanboende militär- och civilskadade med högst 290 kronor,
dels ock en inom andra kammaren av herr Jonsson i Järvsand väckt
motion (II: 343), vari hemställes, att riksdagen uttalar sig för fullständig
likhet i förmåner som vid utbildning utgår till s. k. militär- respektive
civilskadade.
Beträffande motiveringen för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna
II: 86, II: 87 och II: 343.
Utskottet. Vid 1952 års riksdag beslöts att åtminstone huvuddelen av
pensionsstyrelsens yrkesutbildande verksamhet skulle överflyttas till arbetsmarknadsstyrelsen,
som handhar omskolningsverksamheten beträffande
partiellt arbetsföra. I fråga om de närmare riktlinjerna för ärendesfördelningen
har departementschefen i avbidan på närmare erfarenhet
tillstyrkt en av de båda verken träffad överenskommelse, vilken innebär
att pensionsstyrelsen som regel icke skall ta emot nya ansökningar om
yrkesutbildning eller omskolning men dock ha kvar möjlighet att ordna
yrkesutbildning i fall, som blir aktuella i samband med pensionsärenden.
Till departementschefens förslag i denna del kan utskottet ansluta sig.
Däremot har tvekan yppats inom utskottet beträffande den omfattning
i vilken kommunerna förutsättes skola bidraga till kostnaderna för arbetsmarknadsstyrelsens
utvidgade omskolningsverksamhet. F. n. gäller att
omskolningsbidragen bestrides av statsmedel med det undantaget att kommunerna
står för 25 % av kostnaderna för bidrag till vederbörandes familj.
I fråga om de utbildningsbidrag, som beviljas av pensionsstyrelsen, svarar
kommunerna för samma andel av hela kostnaden. Det ökade omskolningsbehovet
beträffande partiellt arbetsföra jämte de åtföljande stora anspråken
på ökad medelsanvisning bör enligt departementschefens mening
föranleda att kommunerna bidrager med högst 25 % till kostnaderna för
samtliga av arbetsmarknadsstyrelsen beviljade omskolningsbidrag.
Utskottet har förut vid behandlingen av de statsbidragsfrågor, som berör
socialstyrelsens verksamhetsområde, påtalat tendensen att överskjuta
de i nuvarande läge ökade kostnaderna på kommunerna. Under framhållande
av denna för kommunerna ogynnsamma utveckling har i motionerna
1:211 och 11:86 samt 11:343 yrkats, att den nuvarande kostnadsfördelningen
beträffande omskolningsbidragen bibehålies. Enligt utskottets mening
talar starka skäl för att så sker. Efter olika överväganden har utskottet
dock stannat för att icke motsätta sig departementschefens förslag.
En genom levnadskostnadernas stegring motiverad höjning av omskol
-
Statsutskottets utlåtande nr 5.
45
ningsbidragen har departementschefen ansett böra anstå intill dess frågan
om en härmed sammanhängande kompensation för levnadskostnadsstegringen
åt hl. a. livräntetagare enligt olycksfallsförsäkringslagen blivit
löst. Utskottet, som får erinra om att proposition i denna fråga är att vänta
inom kort, kan godtaga departementschefens förslag även i denna del.
Däremot är utskottet icke berett tillstyrka yrkandet i motionerna 1:210
och II: 87 om en provisorisk höjning av omskolningsbidragen redan dessförinnan.
Den i motionen II: 343 berörda frågan om undanröjande av vissa
mindre olikheter beträffande beklädnadsbidrag samt startbidrag till s. k.
militär- resp. civilskadade synes böra prövas av arbetsmarknadsstyrelsen.
Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag beträffande anslagsberäkningen,
hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:211 och 11:86 samt 1:210 och
11:87 ävensom motionen 11:343 till Arbetsmarknadsstyrelsens
arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 1 950 000 kronor.
52 :o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. I
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 140—143), vilket innebär
en formell medelsanvisning med 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens
förrådsverksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.
Förbättrande av bostadsförliållandena m. m.
53:o) Bostadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 57, s.
144—151) föreslagit riksdagen att dels besluta, att å personalförteckningen
för bostadsstyrelsen skall uppföras en tjänst som förste kansliskrivare i
lönegrad Ca 17 i utbyte mot en å övergångsstat upptagen tjänst som kansliskrivare
i lönegrad Ca 15 samt antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 ökas
med sex, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
bostadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels
ock till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 3 595 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 939 000 kronor.
Kungl. Maj:t har den 29 augusti 1952 bemyndigat bostadsstyrelsen att
till länsbostadsnämnderna överföra beslutanderätten i låneärenden avseende
flerfamiljshus i sådana kommuner, där övervägande antalet flerfamiljshus
inrymmer högst 16 lägenheter.
46
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Frågan om decentralisering av ärenden angående familjebostads- och
bränslebidrag har under senare hälften av förra året varit föremål för
överväganden inom socialdepartementet; härvid har kontakt tagits hl. a.
med svenska stadsförbundet. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 12 december
1952 har beslutanderätten i vad det gäller bidrag till familjer i städer och
köpingar fr. o. in. den 1 januari 1953 överförts från bostadsstyrelsen och
länsbostadsnämnderna till förmedlingsorganet i vederbörande stad resp.
köping.
De nämnda redan beslutade eller planerade förändringarna i arbetsuPP8^ternas
fördelning på olika organ medför, att bostadsstyrelsens personalbehov
så småningom kommer att minska. Å andra sidan torde en viss
förstärkning av länsbostadsnämndernas personalorganisation bli nödvändig.
Bostadsstyrelsens medverkan genom råd och anvisningar till de lokala
organen anses i anledning av decentraliseringen av låne- och bidragsärenden
komma att erfordras i icke obetydlig utsträckning under en övergångstid.
Styrelsen har f. n. en betydande balans i fråga om låneärenden. Läget såväl
på kreditmarknaden som på arbetsmarknaden är sådant, att det är av
största vikt att balansen avarbetas så att styrelsen blir i stånd att utan
dröjsmål meddela beslut i låneärenden.
På grund av de anförda omständigheterna är det f. n. icke möjligt att
närmare ange de olika decentraliseringsåtgärdernas inverkan på personalorganisationen
under nästa budgetår. Departementschefen har emellertid
för avsikt att så fort förutsättningar härför uppkommer låta verkställa en
översyn av de delar av bostadsstyrelsens personalorganisation, vilka berörs
av decentraliseringen. I detta sammanhang framhålles, att låne- och bidragsverksamheten
f. n. är föremål för prövning i anledning av bl. a. de förslag,
som 1951 års bostadsutredning framlagt i december 1952. Då denna prövning
kan ge anledning till sådana ändringar av ifrågavarande verksamhet
fr. o. m. den 1 juli 1953, vilka tillfälligt ökar bostadsstyrelsens arbetsuppgifter,
anses försiktigheten bjuda att icke nu räkna med att påtagliga inskränkningar
kan göras i bostadsstyrelsens personalorganisation redan
under nästa budgetår.
I det för budgetåret 1952/53 anvisade anslaget ingår ett belopp av 155 000
kronor för tillfälliga förstärkningar av lånebyrån och byrån för tekniskekonomiska
utredningar. Till huvudsaklig del har förstärkningarna motiverats
av ökade arbetsuppgifter å lånebyrån i samband med den provisoriska
ökning av tilläggslånen till flerfamiljshus, vilken genomfördes den 1 januari
1952. Den f. n. betydande balansen i fråga om ärenden å lånebyrån är ett
uttryck för att bostadsstyrelsen trots ifrågavarande förstärkning har ställts
inför svårbemästrade problem i samband med den inträdda stegringen av
byggnadskostnaderna och den därav föranledda utvidgningen av tilläggslångivningen.
Lånebyråns arbetsuppgifter förutsättes även under nästa
Statsutskottets utlåtande nr 5.
47
budgetår bli betydande, varför möjlighet anses böra finnas att bibehålla
nuvarande personalorganisation under hela budgetåret. Departementschefen
tillstyrker därför, att angivna belopp för tillfälliga förstärkningar — vilket
med hänsyn till det höjda rörliga tillägget numera motsvarar 180 000
kronor — beräknas även för nästa budgetår. Dessa medel bör stå till Kungl.
Maj:ts förfogande och ställas till styrelsens disposition endast i mån av
behov.
Den kamerala sektionens behov av personal för låneavisering har visat
sig vara större än tidigare förutsetts. Delvis beror det ökade personalbehovet
dock på den fortgående ökningen av antalet lån. Departementschefen tillstyrker,
att medel beräknas för en kansliskrivare i Ce 15 och nio biträden
i reglerad befordringsgång utöver tidigare beslutad organisation. Med hänsyn
till behovet av ökad arbetskraft för ritningsgranskning beräknas vidare
medel för ytterligare en deltidsanställd arkitekt i högst Cg 31 å tekniska
byrån. Medel beräknas även för att åt ett kanslibiträde å kanslibyråns allmänna
sektion med bl. a. registratorsgöromål inrätta ett förordnande att
bestrida göromål, som ankommer på tjänsteman i 13 lönegraden.
Antalet ordinarie kontorsbiträden ökas med 6 till 68. Härjämte anses
beslut böra fattas om att en med anledning av propositionen 1952: 241
inrättad tjänst som förste kansliskrivare i Ce 17 skall föras å ordinarie stat.
Denna tjänst har tillkommit i stället för en tjänst i Ca 15, vilken felaktigt
angivits vara placerad i Ce 15. Tjänsten i Ca 15 har uppförts på övergångsstat.
En förste byråingenjörstjänst i Cg 27 å tvätterisektionen föreslås till extra
ordinarie tjänst.
De förordade förslagen medför en anslagshöjning med sammanlagt
89 700 kronor. Anslaget höjes därjämte med 125 900 kronor i anledning av
tjänsteförteckningsrevisionen in. in. samt med 418 000 kronor på grund av
höjningen av det rörliga tillägget. Härtill lägges ett belopp av 22 100 kronor
för de efter förslag i propositionen 1952:241 beslutade löneregleringarna.
Utskottet. Av den av departementschefen lämnade redogörelsen framgår,
att Kungl. Maj:t numera meddelat beslut om att till länsbostadsnämnderna
och kommunala organ överföra beslutanderätten i låneärenden avseende
mindre flerfamiljshus resp. ärenden angående familjebostadsbidrag
och bränslebidrag. Vid anmälan av motsvarande anslag för innevarande
budgetår förutsatte departementschefen att en dylik utflyttning av ärenden
skulle visa sig möjlig redan under detta budgetår. Några mera betydande
minskningar av personalbehovet förutsattes dock ej komma till stånd före
utgången av budgetåret. Under framhållande av övergångssvårigheter anser
departementschefen det icke heller nu möjligt att närmare ange decentraliseringsåtgärdernas
inverkan på bostadsstyrelsens personalorganisation. Försiktigheten
anses bjuda att icke räkna med alt påtagliga personalminsk
-
48
Statsutskottets utlåtande nr 5.
ningar kan göras ens under nästa budgetår. A andra sidan beräknas behov
alltjämt föreligga av ett för innevarande budgetår till tillfälliga förstärkningar
anvisat belopp, numera motsvarande 180 000 kronor. Vidare
föreslås bl. a. att den kamerala sektionens personal för låneavisering på
grund av ett tidigare ej förutsett behov ökas med en kansliskrivare och 9
biträden i reglerad befordringsgång.
Utskottet har vid sitt ställningstagande till den föreslagna anslagsberäkningen
icke kunnat undgå att påtala de förutsättningar under vilka medelsbehovet
beräknats under innevarande budgetår. Emellertid är det enligt
utskottets mening angeläget att den alltjämt betydande balansen av låneärenden
avarbetas, så att de lånesökande icke på grund av eftersläpningen
tillskyndas ökade ränteutgifter. Med hänsyn bl. a. härtill samt till den
översyn av bostadsstyrelsens organisation, som departementschefen ställt
i utsikt, har utskottet kunnat godtaga Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
a) besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen
skall dels uppföras en tjänst som förste kansliskrivare i lönegrad
Ca 17 i utbyte mot en å övergångsstat upptagen tjänst
som kansliskrivare i lönegrad Ca 15 och dels antalet kontorsbiträden
i lönegrad Ca 8 ökas med sex;
b) godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 423 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 73 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 893 500
4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................................... 15 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 190 100
Summa kronor 3 595 000;
c) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 3 595 000 kronor.
54:o) Bostadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 58,
s. 151—153) föreslagit riksdagen att till Bostadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 545 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
49
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 452 000 kronor.
Av anslagsökningen avses 8 000 kronor till reseersättningar, 80 000 kronor
till expenser för eget behov och 5 000 kronor till bearbetning av statistiskt
material.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till
Bostads styrelsen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 545 000 kronor.
55:o) Länsbostadsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt
59, s. 153—156) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen
för länsbostadsnämnderna antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8
skall ökas med fem, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för länsbostadsnämnderna, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1953/54, dels ock till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 622 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 588 200 kronor,
varav 107 600 kronor för tillfällig personalförstärkning, 100 000 kronor
för ökad ersättning till länsarkitektkontoren för ritningsgranskning samt
380 600 kronor för rörligt tillägg och tjänsteförteckningsrevision.
Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
a) besluta, att i personalförteckningen för länsbostadsnämnderna
antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med
fem;
b) godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 33 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................... 100 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 484 000
4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................................... 230 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 774 700
Summa kronor 2 622 000;
c) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 622 000 kronor.
4—488 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 0 sand. Nr 5.
50
Statsutskottets utlåtande nr 5.
56:o) Länsbostadsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 60, s. 156 och 157), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 1 000 kronor till sjukvård in. in., 20 000 kronor till expenser
och 20 000 kronor till reseersättningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 626 000
kronor.
57:o) Statens nämnd för samlingslokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 69, s. 161—163), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 2 900 kronor till rörligt tillägg m. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 31 800
kronor.
58 :o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 163), vilket innebär oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa riksorganisationer för
samlingslokaler för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
15 000 kronor.
59 ro) Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 163 och 164), vilket innebär en
formell medelsanvisning med 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till anordnande av allmänna
samlingslokaler för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
BOSÄTTNINGSLÅN.
60:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72, s. 164), vilket innebär en anslagsminskning
med 10 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning
åt ortsombud för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
61 :o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. I enlighet
med Kungl Maj:ts förslag (punkt 73, s. 164 och 165), vilket innebär en
ökad ersättning med 150 000 kronor till riksbanken för dess bestyr med
bosättningslånen, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 5.
51
alt riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning
åt riksbanken för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 325 000 kronor.
Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd.
62 :o) Försäkringsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 74, s. 166—168), vilket innebär en anslagsökning med
134 000 kronor i anledning av det rörliga tilläggets höjning, tjänsteförteckningsrevision
in. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 348 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 75 200
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 151 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 257 400
Summa kronor 832 000;
b) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 832 000 kronor.
63:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 75, s. 168 och 169), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 3 500 kronor till övriga expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 31 600 kronor.
64:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
76, s. 169—173) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
i personalförteckningen för riksförsäkringsanstalten vidtaga de ändringar,
som av departementschefen angivits, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten, att tillämpas tills
vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till Riksförsäkringsanstalten:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 8 220 000
kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 087 000 kronor.
För arvodeshöjningar åt anstaltens läkare beräknas ett belopp av
5 300 kronor samt för tjänsteförteckningsrevision och rörligt tillägg in. in.
52
Statsutskottets utlåtande nr 5.
tillhopa 1 234 960 kronor. Ä andra sidan föreslås anslaget minskat med
ett belopp av 20 000 kronor, vilket tidigare beräknats för uppskov med
en beslutad omorganisation av andra skaderegleringsbvrån.
Antalet kontor sbi trädest jänster i Ca 8 ökas med 8. Vidare föreslås att
en å ordinarie stat i personalförteckningen uppförd aktuarietjänst i Ca 25,
vilken tidigare omändrats till förste aktuarietjänst i Ce 27 och ^ars besättande
i samband därmed spärrats, utgår ur förteckningen. En å övergångsstat
uppförd kontorsbiträdestjänst i Ca 8 kan likaledes utgå ur förteckningen.
Socialförsäkringsutredningen har i november 1952 avlämnat betänkande
(SOU 1952:39) med förslag om införande fr. o. in. den 1 januari
1955 av obligatorisk, med yrkesskadeförsäkringen samordnad sjukförsäkring.
Utredningen har föreslagit, att pensionsstyrelsens sjukkassebyrå
snarast möjligt och, om så kan ske, redan fr. o. in. ingången av nasta
budgetår skall överföras till riksförsäkringsanstalten. Det är nämligen enligt
utredningens mening lämpligast att ett enda ämbetsverk leder förberedelsearbetena
för lagstiftningens genomförande. Den sålunda förordade
organisationsförändringen är avsedd som en provisorisk åtgaid.
Departementschefen delar utredningens uppfattning angående lämpligheten
av att förberedelsearbetet för genomförandet av den planerade lagstiftningen
ledes av ett enda ämbetsverk. Då vidare en samordning a\
sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring måste eftersträvas, vilken ställning
som än tages till nu föreliggande förslag, föreslås att sjukkassebyrån
fr. o. m. ingången av nästa budgetår överföres till riksförsäkringsanstalten.
De vid denna byrå placerade tjänsterna bör således den 1 juli 1953 flyttas
över till riksförsäkringsanstaltens personalstat och i förekommande fall
uppföras på anstaltens personalförteckning. Vidare bör anstaltens avlöningsanslag
i detta sammanhang höjas med 913 400 kronor, vilken ökning
motsvaras av en lika stor minskning under pensionsstyrelsens avlöningsanslag.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts fölslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen föi
riksförsäkringsanstalten vidtaga de ändringar, som angivits
i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 2 januari
1953;
b) godkänna följande avlöningsstat för riksföisäkringsanstalten,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:
Statsutskottets utlåtande nr 5.
53
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 053 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t .......................................... 63 600
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 3 298 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 805 400
Summa kronor 8 220 000;
c) till Riksförsäki-ingsanstalten: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 8 220 000 kronor.
65 :o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 77, s. 173 och 174), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 93 000 kronor, därav till sjukvård 15 000 kronor, till reseersättningar
1 000 kronor, till övriga expenser 24 000 kronor samt 53 000
kronor i anledning av överflyttningen av pensionsstyrelsens sjukkassebyrå,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
678 000 kronor.
66:o) Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens ortsombud
m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 174 och 175),
vilket innebär eu ökad medelsanvisning med 20 000 kronor till arvodesförbättringar
in. m., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens
ortsombud in. m. för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 323 000 kronor.
67 :o) Bidrag till fiskares försäkring. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 81, s. 176), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till fiskares försäkring för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.
68:o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 186 och 187),
vilket innebär en ökad medelsanvisning med 10 000 kronor i anledning av
höjda kostnader, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet
på arbetarskyddets område för budgetåret 1953/54
anvisa etl anslag av 90 000 kronor.
54
Statsutskottets utlåtande nr 5.
69 :o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 187), vilket
innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar
enligt arbetarskyddslagen för hudgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.
Folkpensionering m. m.
70:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 88, s.
188—196) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de ändringar i personalförteckningen för pensionsstyrelsen som föranledes
av de av departementschefen förordade förslagen, dels fastställa
av departementschefen förordad avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54; dels ock till Pensionsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
4 737 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 707 000 kronor.
Vad angår gransknings- och sjukvårdsbyråerna har pensionsstyrelsen
beräknat, att överflyttningen till arbetsmarknadsstyrelsen av huvuddelen
av pensionsstyrelsens yrkesutbildande verksamhet minskar personalbehovet
med 2 amanuens- och 2 biträdestjänster. De 2 förste byråsekreterare i
27 lönegraden, som jämte innehavarna av nämnda tjänster under en byrådirektörs
ledning handhar ärenden angående yrkesutbildning och näringshjälp,
har styrelsen ansett erforderliga för de yrkesutbildningsärenden styrelsen
fortfarande skall handlägga ävensom ärendena rörande näringshjälp.
Organisationsnämnden har föreslagit indragning också av de båda
förste byråsekreterartjänsterna. Det permaneta personalbehovet för framtiden
inom de båda byråerna är svårt att bedöma med hänsyn till folkpensionsreformerna.
Nämndens förslag anses emellertid få godtas och
personalen minskas med, förutom de av styrelsen angivna tjänsterna,
2 tjänster i Ce 27. Vidare tillstyrkes medelsanvisning för 2 amanuenser
för den med genomförandet av folkpensionsreformerna sammanhängande
ökningen av arbetsuppgifterna. Medel för 3 å övergångsstat uppförda förste
byråsekreterar tjänster i Ca 29 beräknas ej längre. Endast en av dessa
tjänster — de övriga är ännu ej vakanta — bör dock f. n. utgå ur personalförteckningen.
Departementschefen har vid behandlingen i det föregående av riksförsäkringsanstaltens
avlöningsanslag föreslagit, att pensionsstyrelsens sjukkassebyrå
fr. o. m. nästa budgetår överföres till anstalten. I förevarande
Statsutskottets utlåtande nr 5.
55
sammanhang anses emellertid de särskilda förslagen angående byrån
böra upptagas. Härvid tillstyrkes till en början att medel beräknas för
dubblering av byråchefstjänsten. Kungl. Maj :t har redan den 9 februari
1952 medgivit en sådan anordning med hänsyn främst till den ökade arbetsbörda
som förorsakas av reformarbetet på sjukförsäkringens område.
Dubbleringsförordnande erfordras sannolikt under hela nästa budgetår.
Pensionsstyrelsen har föreslagit en betydande förstärkning av sjukkassebyråns
personal för en effektivare statlig kontroll över understödsföreningarna.
Då det förslag rörande obligatorisk sjukförsäkring som nyligen
lagts fram av socialförsäkringsutredningen, om det godkännes av
statsmakterna, torde komma att leda till en minskning av personalbehovet
inom riksförsäkringsanstalten och möjligen även inom försäkringsrådet,
anses emellertid försiktigheten bjuda att spörsmålet om den föreslagna
kraftiga förstärkningen av inspektionspersonalen prövas först i
samband med de organisationsfrågor, som nu nämnts.
För sjukkassebyråns försäkringstekniska avdelning tillstyrkes en
amanuenstjänst och en tjänst som kontorsskrivare i Ce 19. Arvodet till
pensionsstyrelsens överläkare anses böra höjas från nuvarande 11 004
till 12 000 kronor och arvodena till de biträdande läkarna från 6 600 till
7 200 kronor. Till vikarier för läkarna m. in. beräknas 7 000 kronor.
För engångsarbeten med anledning av beslutade ändringar i folkpensionslagstiftningen
beräknas 245 000 kronor under nästa budgetår.
Antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster i pensionsstyrelsens personalförteckning
kan minskas med 25.
De av departementschefen förordade förslagen medför en ökning av
medelsbehovet med 125 000 kronor. För rörligt tillägg, tjänsteförteckningsrevision
m. in. beräknas en anslagshöjning av sammanlagt 818 605
kronor. Hela anslagsökningen skulle i enlighet härmed bli 943 605 kronor.
Med anledning av överflyttningen av pensionsstyrelsens sjukkassebyrå
till riksförsäkringsanstalten minskas å andra sidan pensionsstyrelsens avlöningsanslag
med 913 400 kronor, med vilket belopp riksförsäkringsanstaltens
avlöningsanslag föreslagits höjt. Pensionsstyrelsens anslag höjes
alltså med 30 205 kronor eller avrundat 30 000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Sunne (1:212) samt den andra inom andra kammaren av herrar
Jacobsson i Igelsbo och Andersson i Alfredshem (11:322), har hemställts,
att riksdagen måtte besluta att de två ovannämnda förste byråsekreterartjänsterna
i Ce 27 på pensionsstyrelsens gransknings- och sjukvårdsbyråer
icke skall indragas.
Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas till
motionen IT: 322.
56
Statsutskottets utlåtande nr 5.
Utskottet är icke berett att mot Kungl. Maj:ts förslag tillstyrka motionärernas
yrkande om bibehållande av ifrågavarande två förste byråsekreter
ar tjänster i Ce 27.
Utskottet, som icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj :ts förslag, hemställer alltså,
I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för pensionsstyrelsen som föranledes av
de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 2 januari 1953 förordade förslagen;
b) fastställa följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 379 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................... 65 850
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 649 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 643 150
Summa kronor 4 737 000;
c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 4 737 000 kronor.
II. att motionerna 1:212 och 11:322 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda.
71 :o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 89, s. 196—198), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 7 000 kronor till sjukvård m. m., 106 000 kronor till kostnader för
folkpensionernas utbetalande, 40 000 kronor till övriga expenser och 5 000
kronor i anledning av minskade uppbördsmedel, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 159 500
kronor.
72:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsomhud. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 90, s. 198 och 199), vilket innebär en
ökad medelsanvisning med 22 500 kronor för höjning av ortsombudens arvoden,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens
ortsombud för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 415 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
57
73 :o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 202), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 600 000 kronor i anledning av att ersättningen till postverket
höjts från 30 till 35 öre per utbetald folkpensionsanvisning, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 3 200 000 kronor.
74 :o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 94, s. 202—206), vilket innebär en anslagsökning
med 1 910 000 kronor, därav 1 785 000 kronor i anledning av
ökade kostnader för vård å pensionsstyrelsens sjukvårdsanstalter samt å
sommarkurorter, 50 000 kronor för ökade vårdkostnader å lasarett och
lupushem, 50 000 kronor till näringshjälp samt 25 000 kronor till resor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Åtgärder till förebyggande och hävande
av invaliditet för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 13 525 000 kronor.
75 :o) Bidrag till sjukkassor. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 96, s. 207—209), vilket innebär en anslagsökning med 5 000 000
kronor i anledning av en förutsedd höjning av statsbidraget till sjukkassorna
i anslutning till fastställande av ny läkarvårdstaxa, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till sjukkassor för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 66 900 000 kronor.
76 :o) Moderskapspenning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag,
(punkt 97, s. 209 och 210), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Moderskapspenning för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.
Diverse.
77:o) Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond: Byggnadsstyrel
sens
delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 100 och 101, s. 211) hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1953/54 såsom förslagsanslag
anvisa
58
Statsutskottets utlåtande nr 5.
a) till Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond 1 315 000 kronor;
b) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark 5 400 kronor.
78:o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 102, s. 211—214), vilket innebär å ena sidan en ökad medelsanvisning
med 15 200 kronor för sammanträdesarvoden, 5 000 kronor
för extra skrivhjälp, 72 800 kronor för automatiska lönestegringar och
2 600 kronor för vissa arvodeshöjningar samt å andra sidan en anslagsminskning
med 35 200 kronor avseende kostnader för en under innevarande
budgetår slutförd undersökning av fastighetsomkostnaderna, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 688 000
kronor.
79:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 103, s. 214 och 215), vilket innebär en ökad medelsanvisning
med 11 000 kronor till expenser in. m„ hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 62 000
kronor.
80 :o) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar in. fl. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, s. 215), vilket innebär en
anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av
vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor.
81 :o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 105, s. 215 och 216), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
780 000 kronor.
82 :o) Understöd åt utlandssvenskar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 106, s. 216), vilket innebär en minskning av anslaget med
25 000 kronor i anslutning till belastningen under budgetåret 1951/52,
hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 5.
59
att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar in. m.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 25 000
kronor.
83 :o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. 1 enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 107, s. 217 och 218), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
104 000 kronor.
84 :o) Understöd åt flyktingar m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 108, s. 218 och 219), vilket innebär en minskad medelsanvisning
med 170 000 kronor med hänsyn till belastningen under budgetåret
1951/52, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 300 000
kronor.
85 :o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj :t har (punkt 109, s. 219 och
220) föreslagit riksdagen att till social upplysningsfilm för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.
Departementschefen anser det önskvärt, att filmverksamheten får fortgå
även under nästa budgetår men kan icke förorda en av kommittén för
social upplysningsfilm begärd höjning av anslaget.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Social upplysningsfilm för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.
80:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 220 och 221), vilket innebär en
ökad medelsanvisning med 185 000 kronor med hänsyn till behovet av utredningar,
den genomförda höjningen av dagarvoden och traktamentsersättningar
in. in., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 835 000 kronor.
60
Statsutskottets utlåtande nr 5.
87 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungi. Maj:ts förslag (punkt
111, s. 221), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.
88:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 221), vilket innebär en anslagsminskning
med 2 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 7 000 kronor.
89 :o) Behandlade frågor. Sammansatta stats- och andra lagutskottet
har förut avgivit utlåtande beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under
följande punkter framställda förslag, nämligen
punkten 13: Mödrahjälp;
punkten 25: Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott;
punkten 91: Bidrag till folkpensioner in. in.;
punkten 92: Indextillägg å folkpensioner;
punkten 95: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. in.;
varom utskottet här velat
erinra.
90 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande
beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter
framställda förslag, nämligen
punkten 20: Bidrag till uppförande eller inrättande av ålderdomshem;
punkten 50: Bidrag till erkända arbetslöshetskassor;
punkten 61: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån;
punkten
62: Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer;
punkten 63: Särskilda bostadsrabatter;
punkten 65: Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden;
punkten 65: Bidrag till inrättande av pensionärshem;
punkten 66: Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska
frågor;
punkten 67: Statens kommitté för byggnadsforskning;
punkten 68: Byggnadsforskning;
punkten 79: Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i
arbete in. m.;
Statsutskottets utlåtande nr 5.
61
punkten 80: Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar
i anledning av olycksfall i arbete m. m.;
punkten 82: Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar;
punkten 83: Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader;
punkten 8k: Yrkesinspektionen: Avlöningar;
punkten 85: Yrkesinspektionen: Omkostnader;
punkten 98: Driften av centraldepån för blindas arbeten;
punkten 99: Bidrag till de blindas förening;
vilket utskottet härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 13 mars 1953.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Iwar Anderson, Näsgård, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,
Pålsson, Sundelin, Bergh, Birger Andersson, Ragnar Persson, Bergman,
Erik Svedberg och Axel Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i
Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Lindholm, fröken Elmén, herrar
Åkerström, Petterson i Degerfors, Onsjö, Persson i Växjö, Birke, Gustafsson
i Skellefteå, fru Ericsson i Luleå, fröken Vinge och herr Blidfors;
dock har herr Lodenius deltagit i stället för herr Näsgård vid behandlingen
av punkterna 53—90.
Reservationer.
1) vid punkten 5 (Socialstyrelsen: Omkostnader) av fröken Andersson,
herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett, att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»I sitt yttrande över socialstyrelsens medelsframställning har statskontoret
anfört, att det bör vara möjligt att utan besvärande återverkningar
inskränka omfattningen av tjänsteresorna och att posten till reseersättningar
— oaktat stegrade biljettpriser och traktamentsersättningar — bör
upptagas med oförändrat belopp. Utskottet, som i tidigare sammanhang
uttalat att frågan om en begränsning av socialstyrelsens reseverksamhet
bör ägnas fortsatt uppmärksamhet av Kungl. Maj :t, delar statskontorets
uppfattning beträffande möjligheterna att begränsa resornas omfattning.
Härvid bör även tagas i beaktande att den genomförda kommunsammanslagningen,
som minskat antalet kommuner med 1 461, bör kunna med
-
62
Statsutskottets utlåtande nr 5.
föra ett minskat antal resor för konsultation och inspektion. Utskottet kan
sålunda icke tillstyrka att posten till reseersättningar, såsom departementschefen
föreslagit, uppräknas med 8 000 kronor. Mot mcdelsberäkningen
i övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet alltså,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till
Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 475 000 kronor.
2) vid punkten 27 (Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård)
av herr Bergh, som ansett, att utskottet bort tillstyrka det i motionerna
I: 215 och II: 315 framställda yrkandet samt att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med orden
»I motsats» och slutar med orden »och skolöverstyrelsen», bort ha följande
lydelse:
»I likhet med motionärerna anser utskottet övervägande skäl tala för att
tillsynen över förskoleverksamheten och förskoleseminarierna överflyttas
till skolöverstyrelsen. Inom den halvöppna barnavården har särskilt förskoleverksamheten
ökat i omfattning under senare år samtidigt som de
pedagogiska synpunkterna kommit alltmer i förgrunden. Utskottet hänvisar
i detta sammanhang till skolkommissionens och skolöverstyrelsesakkunnigas
uppfattning, liksom också till förskoleseminariernas lärarsällskaps
remissyttrande. Verksamhetens anknytning till skolan skulle icke
blott gagna barnen utan även vara till fördel för skolväsendets utveckling
i övrigt. Det måste därför betraktas som angeläget, att tillsynen utövas
av en pedagogiskt sakkunnig myndighet. För den centrala tillsynen av
övriga institutioner, daghem av olika slag, synes socialstyrelsen tills vidare
böra svara. Då den föreslagna gränsdragningen mellan berörda myndigheter
liksom det erforderliga personalbehovet å resp. håll torde förutsätta
en närmare utredning, förordar utskottet, att riksdagen hos Kungl. Maj:t
hemställer att förslag i frågan framlägges för nästa års riksdag.»
dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:
»b) att riksdagen må i anledning av motionerna I: 215 och
11:315 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
anfört.»
3) vid punkten 29 (Ferieresor för barn)
a) av fröken Andersson, herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke,
vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Ifrågavarande bestämmelser ändrades senast genom beslut av 1952 års
riksdag. Under hänvisning härtill är utskottet icke berett tillstyrka motionärernas
ifrågavarande yrkande.
Statsutskottets utlåtande nr 5.
63
Belastningen å ifrågavarande anslag uppgick under budgetåret 1951/52
till 2 529 623 kronor. Enligt socialstyrelsens uppgifter pekade tendensen
under 1952 snarare på en minskning än ökning av resefrekvensen. Med
hänsyn härtill synes anslaget även med beaktande av de höjda biljettpriserna
kunna uppföras med oförändrat belopp eller sålunda med 200 000
kronor lägre än departementschefen föreslagit.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 115 och II: 173, i vad de berör
förevarande anslag, till Ferieresor för barn för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor.»
b) av fru Ericsson i Luleå.
4) vid punkten 30 (Ferieresor för husmödrar) av fru Ericsson i Luleå.
5) vid punkten 32 (Stipendier för underlättande av husmoderssemester)
av herr Näsgård, fröken Andersson, herrar Pålsson, Sundelin, Axel
Andersson, Malmborg i Skövde, fröken Elmén, herrar Onsjö, Gustafsson i
Skellefteå och fröken Vinge, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl.
Maj :ts förslag och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med orden
»I fråga» och slutar med »200 000 kronor», bort ha följande lydelse:
»I fråga om husmodersstipendierna delar utskottet departementschefens
uppfattning att nuvarande regler för stipendieutdelningen bör bibehållas
men att stipendiernas antal bör ökas. Utskottet tillstyrker sålunda den
föreslagna medelsanvisningen för sistnämnda ändamål.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till
Stipendier för underlättande av husmoderssemester för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000
kronor.»
6) vid punkten 36 (Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m.) av fröken Elmén.
7) vid punkten 38 (Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.)
av herrar Sundelin, Axel Andersson, Malmborg i Skövde, Lindholm, fröken
Elmén, herrar Åkerström, Gustafsson i Skellefteå, fru Ericsson i Luleå och
fröken Vinge, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:218
och II: 296 samt att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:
64
Statsutskottets utlåtande nr 5.
»Under anslaget hittills anvisade medel ha tidigare beräknats förslå till
11 inackorderingshem. Genom det tillskott å anslaget, som departementschefen
föreslagit, torde det sista hemmet i ordningen kunna öppnas. Med
hänsyn till den betydelsefulla verksamhet det här är fråga om anser utskottet,
att antalet inackorderingshem bör ökas. Utskottet kan dock icke
tillstyrka att medel härför under nästa budgetår anvisas i större utsträckning
än som föreslagits i motionerna 1:218 och 11:296 eller sålunda för
två nya hem.
Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionen II: 164 samt med bifall till motionerna I: 218 och
II: 296 till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
46 600 kronor.»
8) vid punkten 53 (Bostadsstyrelsen: Avlöningar)
a) av fröken Andersson, herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Rubbestad,
Onsjö och Birke, vilka ansett, att utskottet bort föreslå minskad medelsanvisning
med 268 900 kronor och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 48, som börjar med orden
»Utskottet har» och slutar med orden »Kungl. Maj :ts förslag», bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Vid sitt ställningstagande till den föreslagna anslagsberäkningen har
utskottet icke kunnat undgå att påtala de förutsättningar under vilka medelsbehovet
beräknats för innevarande och nästa budgetår. Utskottet är
självfallet medvetet om att genomförandet av de beslutade decentraliseringsåtgärderna
påkallar en viss medverkan från bostadsstyrelsens sida
under en övergångstid. Med hänsyn till att nämnda åtgärder börjat verkställas
redan före utgången av 1952 kan utskottet dock icke finna annat
än att det måste vara möjligt att åtminstone under nästa budgetår räkna
med ett minskat personalbehov hos bostadsstyrelsen.
I den mån så visar sig erforderligt, torde den arbetskraft, som frigöres,
kunna disponeras för att tillgodose det nämnda behovet av ökad personal
för kameralsektionens aviseringsuppgifter. Några nya tjänster för detta
ändamål synes därför icke böra beräknas. Icke heller kan utskottet tillstyrka
att medel beräknas för en deltidsanställd arkitekt i Cg 31 å tekniska
byrån. Slutligen kan utskottet icke förorda att det belopp av numera
180 000 kronor, som för innevarande budgetår anvisats för tillfälliga
förstärkningar, alltjämt skall beräknas. Med hänvisning till det anförda
bör den föreslagna medelsanvisningen minskas med 268 900 kronor, därav
176 300 kronor under icke-ordinarieposten och 92 600 kronor under posten
till rörligt tillägg.»
Statsutskottets utlåtande nr 5.
65
dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna hänseenden bort ha
följande lydelse:
»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
b) godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 423 400
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 73 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 717 200
4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................................... 15 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 097 500
Summa kronor 3 326 100;
c) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 3 326 100 kronor.»
b) av herr Karl Andersson.
9) vid punkten 54 (Bostadsstyrelsen: Omkostnader) av fröken Andersson,
herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Rubbestad, Onsjö och Birke,
vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»I likhet med statskontoret anser utskottet att den begärda ökningen
av anslagsposten till reseersättningar bör begränsas till 5 000 kronor samt
att anslagsposten till bearbetning av statistiskt material bör upptagas till
oförändrat belopp. Till expenser för eget behov har departementschefen
räknat med ett ökat medelsbehov av 80 000 kronor. Med hänsyn till att
den föreslagna utflyttningen av ärenden från bostadsstyrelsen bör kunna
minska behovet av inköp och underhåll av möbler in. in. förordar utskottet
att expensposten höjes med endast 20 000 kronor. Anslaget bör sålunda
uppföras med 477 000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till
Bostadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 477 000 kronor.»
10) vid punkten 55 (Länsbostadsnämnderna: Avlöningar) av fröken
Andersson, herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett,
att utskottet bort tillstyrka minskad medelsanvisning med 87 600 kronor
och alt därför utskottets yttrande och hemställan hort ha följande lydelse:
5—488 63 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 saml. Nr 5.
66
Statsutskottets utlåtande nr 5.
»I det för innevarande budgetår anvisade anslaget ingår ett belopp av
75 000 kronor för tillfällig förstärkning av länsbostadsnämndernas personal.
Departementschefen har utgått ifrån att detta belopp, vilket med
hänsyn till den allmänna lönehöjningen uppräknas till 87 600 kronor, icke
torde vara tillräckligt under nästa budgetår. Då säkra hållpunkter f. n.
saknas för ett bedömande av de erforderliga personalförstärkningarna, anser
sig departementschefen emellertid tills vidare böra följa bostadsstyrelsens
förslag att det dubbla beloppet skall beräknas eller sålunda 175 200
kronor. Även om utskottet delar departementschefens mening att de under
bostadsstyrelsens avlöningsanslag redovisade förändringarna i arbetsfördelningen
mellan styrelsen och nämnderna torde påkalla en viss förstärkning
för nämndernas del är utskottet likväl icke berett att f. n. tillstyrka
den föreslagna dubbleringen av nämnda belopp.
Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av
Kung]. Maj :ts förslag i övrigt hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
a) besluta, att i personalförteckningen för länsbostadsnämnderna
antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas
med fem;
b) godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 33 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 100 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 426 000
4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................................... 230 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 745 100
Summa kronor 2 534 400;
c) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 534 400 kronor.»
11) vid punkten 70 (Pensionsstyrelsen: Avlöningar) av fröken Elmén.
12) vid punkten 8ö (Social upplysningsfilm) av fröken Andersson,
herrar Bcrgh, Skoglund i Doverstorp, Rubbestad, Onsjö och Birke, vilka
ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:
»Enligt utskottets uppfattning utgör filmverksamheten ett sådant ändamål,
där möjlighet till tillfällig begränsning av statsutgifterna föreligger.
Statsutskottets utlåtande nr 5. 67
Under hänvisning härtill kan utskottet icke tillstyrka, att medel för verksamheten
anvisas för nästa budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj:ts förslag besluta
att reservationsanslaget till Social upplysningsfilm icke
skall uppföras å riksstaten för budgetåret 1953/54.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1953:129 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning omgående anslag för budgetåret 1953 a1 i texten
- Rskr. 1953:5 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/5Jf un a1 i texten