Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1953-03-13 · 67 sidor, varav 67 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 67 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 under femte huvudtiteln, avseende anslagen inom socialdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

1

Nr 5.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1953/54 under femte huvudtiteln,

avseende anslagen inom socialdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Socialdepartementet.

1 :o) Socialdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

1 propositionen nr 1 under femte huvudtiteln framlagda förslag (punkt 1,

s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den

2 januari 1953), vilket innebär en anslagsökning med 123 000 kronor med

anledning av beslutade löneregleringar m. in. samt automatiska löneökningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

socialdepartementet vidtaga de ändringar, som angivits i statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 2 januari 1953;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialdepartementet,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ..................... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 318 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal............... 142 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 217 500

Summa kronor 709 000;

c) till Socialdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 709 000 kronor.

2:o) Socialdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 2 och 3), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 61 000 kronor.

1—488 63 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 5.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt

arbetsdomstolen.

3:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

Kungl. Maj :t har (punkt 3, s. 4—9) föreslagit riksdagen att dels

bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialstyrelsen, som föranledes av vad departementschefen förordat, dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för socialstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till Socialstyrelsen:

Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 460 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 992 000 kronor.

Med hänsyn till den starka utvecklingen inom den halvöppna barnavården

och de därav följande ökade arbetsuppgifterna för barnavårdsbyrån

föreslås byrån förstärkt med en amanuenstjänst. Kostnaderna för lönestatistiken,

vilka’ hittills bestritts från anslaget till avlöningar till viss personal

för större statistiska specialundersökningar, avses i fortsättningen

skola belasta nu ifrågavarande anslag. Posten till ersättningar till sakkunniga

personer på socialvårdens område, vilken för innevarande budgetår anvisats

med 9 200 kronor, föreslås uppdelad på två poster, varav den ena

uppföres med 8 000 kronor för ersättningar till arkitekt och den andra upptages

till 3 000 kronor för ersättningar till sakkunniga, främst läkarexpertis.

Tjänsten som kamrerare (Ce 25) samt 4 kanslibiträdesbefattningar föreslås

till ordinariesättning. Antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster ökas

med 11 på grund av gällande befordringsgång för biträdespersonal. En inom

barnavårdsbyrån inrättad tjänst i Cg 27, vilken är avsedd för ärenden angående

ferieresor och husmoderssemester, föreslås ändrad till tjänst i

Ce 27.

Ifrågavarande förslag medför en ökning av anslaget med 39 000 kronor.

På grund av den allmänna lönehöjningen m. m. beräknas en ökning med

423 800 kronor. Slutligen bör anslaget i anledning av vissa under 1952

beslutade löneregleringar höjas med 5 200 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för socialstyrelsen, som föranledes av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 2 januari 1953 förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för socialstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

3

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 815 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 18 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 777 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 849 300

Summa kronor 2 460 000;

c) till Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 2 460 000 kronor.

4:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för större statistiska

specialundersökningar. Kungl. Maj:t har (punkt 4, s. 9 och 10) föreslagit

riksdagen att till Socialstyrelsen: Avlöningar till viss personal för

större statistiska specialundersökningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 50 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 35 000 kronor.

Med anledning av att medel för viss med lönestatistiken sysselsatt personal

ansetts böra beräknas under styrelsens allmänna avlöningsanslag

har nu ifrågavarande anslag nedräknats med 15 000 kronor. Under hänvisning

till att 1952 års indexkommitté torde komma att framlägga förslag,

som medför behov av personalförstärkning hos styrelsen, anses det å andra

sidan lämpligt att anslaget anvisas med sådant belopp att medel vid behov

kan disponeras för den förbättring av levnadskostnadsberäkningarna, som

kan befinnas erforderlig.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en

inom andra kammaren av herr Sjölin väckt motion (II: 302), i vilken hemställes,

att riksdagen måtte under ifrågavarande anslagsrubrik för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag, som är 30 000 kronor lägre än

vad Kungl. Maj:t föreslagit eller 20 000 kronor.

Beträffande motiveringen för motionärens förslag hänvisas till motionen.

Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat beräknas 1952 års indexkommitté,

vars uppgift är att hl. a. klarlägga hur indexarbetet bör bedrivas för

att levnadskostnadsindex skall kunna utnyttjas i olika kortfristiga löneuppgörelser,

komma att avge sina förslag i början av nästa budgetår. Avsikten

är att resultatet av utredningen om möjligt skall kunna beaktas vid indexberäkningarna

under nästkommande år. Med hänsyn till det anförda synes

departementschefens beräkning av medelsbebovet böra godtagas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 302 till Socialstyrelsen: Avlöningar

till viss personal för större statistiska specialundersökningar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kronor.

5:o) Socialstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 5, s. 10

—12) föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 483 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 417 000 kronor.

Anslagsposten till sjukvård m. m. räknas upp med 1 000 kronor. Med

hänsyn till de ökade rese- och traktainentskostnaderna tillstyrkes att anslagsposten

till reseersättningar höjes med 8 000 kronor. Till bränsle, lyse

och vatten beräknas ytterligare 700 kronor och till hyra för statistikmaskiner

ytterligare 3 000 kronor. Sistnämnda ökning anses böra föranleda,

att inkomstposten räknas upp med likaledes 3 000 kronor. På grund av

utbyggnad av styrelsens telefonväxel och med hänsyn till höjda städningskostnader

m. in. uppräknas posten till övriga expenser för eget behov med

sammanlagt 40 000 kronor. Anslagsposten till publikationstryck räknas upp

med 16 300 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till

Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 483 000 kronor.

6:o) Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 6, s. 12 och 13), vilket innebär en anslagsökning

med 6 200 kronor för höjning av ombudens arvoden samt för utvidgning

av ombudsorganisationen i Stockholm, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Socialstyrelsen: Socialstyrelsens ortsombud

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 62 000

kronor.

7:o) Statens soteialvårdskonsulenter: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7, s. 13 och 14), vilket innebär en anslagshöjning

med 53 300 kronor i anledning av det rörliga tilläggets höjning samt

av 1952 års riksdag beslutade löneregleringar m. m., hemställer utskottet,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

5

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens socialvårdskonsulenter,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 207 300

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 86 700

Summa kronor 294 000;

b) till Statens socialvårdskonsulenter: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 294 000 kronor.

8:o) Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8, s. 14—16), vilket innebär en ökad medelsanvisning

till sjukvård m. m. med 300 kronor, till reseersättningar med

6.000 kronor och till expenser med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens socialvårdskonsulenter: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

100 300 kronor.

9:o) Arbetsdomstolen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 9, s. 16 och 17), vilket innebär en anslagsökning med 12 000

kronor i anledning av det rörliga tilläggets höjning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för arbetsdomstolen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.............................. 74 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 51 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 23 000

Summa kronor 149 000;

b) till Arbetsdomstolen: Avlöningar för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 149 000 kronor.

10:o) Arbetsdomstolen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 10, s. 17), vilket innebär en ökad medelsanvisning till sjukvård

m. m. samt till övriga expenser med 700 resp. 300 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Arbetsdomstolen: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 5.

11 :o) Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, s. 18 och 19), vilket innebär

en anslagsökning med 7 000 kronor för att höja distriktsförlikningsmännens

arvoden till 7 500 kronor i samtliga distrikt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister

m. m.: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 175 000 kronor.

12 :o) Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12, s. 19), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förlikningsmän för medling i arbetstvister

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 35 000 kronor.

13 :o) Mödrahjälpsnämnderna. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 14, s. 21), vilket innebär en ökad medelsanvisning till expenser med

7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mödrahjälpsnämnderna för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 187 000 kronor.

SOCIAL HEMHJÄLP.

14 :o) Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 15, s. 21—23), vilket innebär en anslagshöjning med

90 000 kronor i anledning av en beräknad ökning av antalet hemvårdarinnor

samt att något visst antal hemvårdarinnor, för vilket statsbidrag får

utgå, icke längre fastställes, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

3 160 000 kronor.

15 :o) Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 16, s. 24 och 25), vilket innebär en ökad

medelsanvisning med 20 000 kronor på grund av höjda omkostnader, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Prov- och kompletteringskurser för

hemvårdarinnor för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 260 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

7

FATTIGVÅRD OCH BARNAVÅRD M. M.

16 :o) Fattigvård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 17, s. 25 och 26), vilket innebär en anslagsökning med 700 000

kronor med hänsyn till bl. a. medelsåtgången under budgetåret 1951/52,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fattigvård i allmänhet för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 600 000 kronor.

17:o) Barnavård i allmänhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 18, s. 26), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barnavård i allmänhet för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

18:o) Fattigvård och barnavård för lappar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 19, s. 26 och 27), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor med hänsyn till belastningen under budgetåret 1951/52,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fattigvård och barnavård för lappar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 150 000

kronor.

19 :o) Bidrag till svenska socialvårdsförbundet. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 21, s. 27—30), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 5 000 kronor till löner m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska socialvårdsförbundet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 40 000 kronor.

20 :o) Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 22, s. 30 och 31), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driftkostnaderna vid

arbetshem för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

21 :o) Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj:t har (punkt 23, s. 31 och

32) föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 518 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 510 000 000 kronor.

Enligt departementschefen föreligger f. n. icke statsfinansiella förutsättningar

för att uppta frågan om de allmänna barnbidragens belopp till om
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 5.

prövning. Socialstyrelsen beräknar på grundval av tillgängliga uppgifter

barnantalet Aid utgången av år 1953 till 1 788 000. Denna siffra anses böra

läggas till grund för anslagsberäkningen, varför anslaget bör uppföras med

518 000 000 kronor.

Utskottet, som erinrar att riksdagen numera med bifall till andra lagutskottets

hemställan i dess utlåtande nr 7 avslagit motionsvis framställt

yrkande om höjning av de allmänna barnbidragens belopp, tillstyrker

Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Allmänna barnbidrag för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 518 000 000 kronor.

22 :o) Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 24, s. 32), vilket innebär en

anslagsökning med 400 000 kronor i anledning av att ersättningen till

postverket höjts från 40 till 50 öre per utbetald barnbidragsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för utbetalning

av allmänna barnbidrag för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

23 :o) Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt

barnavårdslagen m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26,

s. 33 och 34), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till barnavårdsnämnderna för

vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m. för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 140 000 kronor.

24 :o) Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem. Kungl.

Maj:t har (punkt 27, s. 34—36) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att

statsbidrag till uppförande eller inrättande av barnhem under budgetåret

1953/54 beviljas intill ett belopp av högst 1 400 000 kronor, dels ock till

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000 kronor.

Å anslaget, som för innevarande budgetår uppförts med ett formellt

belopp av 100 kronor, fanns vid utgången av budgetåret 1951/52 en reservation

av 3 328 905 kronor.

Socialstyrelsen har anfört, att de nuvarande bidragsbeloppen, vilka fastställdes

1947, beräknats efter en genomsnittlig anläggningskostnad vid nybyggnad

av i runt tal 12 000 kronor per vårdplats. I dagens läge kostar

emellertid en ny vårdplats genomsnittligt 18 000—20 000 kronor. Under

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

9

erinran att statsmakterna tidigare fastslagit principen att staten bör bära

huvudparten av det allmännas kostnader för barnhemmen, anser styrelsen

det skäligt, att bidragsbeloppen höjes. Styrelsen föreslår, att statsbidraget

vid nybyggnad maximeras till 12 000 kronor per plats samt, där för ändamålet

inköpt byggnad eller i vederbörandes ägo befintlig byggnad tages i

anspråk, till 8 000 resp. 6 000 kronor per plats.

Departementschefen uttalar att ifrågavarande statsbidrag på grund av

byggnadskostnadernas utveckling otvivelaktigt har kommit att utgöra eu

mindre kostnadsandel än man avsåg när bidraget infördes. En höjning av

bidrag av detta slag har emellertid vid övervägande av hur tillgängliga

knappa resurser skall fördelas ansetts böra stå tillbaka. Han kan därför

icke f. n. tillstyrka någon ändring av bidragsgrunderna.

Er. o. m. innevarande budgetår har gjorts den ändringen i fråga om beräkningen

av detta anslag att Kungl. Maj :t begärt riksdagens bemyndigande

att inom viss ram bevilja statsbidrag utan att medel samtidigt äskats. Avsikten

har varit att anslag skall anvisas endast för att täcka utbetalningen

av beviljade belopp.

Av de i gällande barnliemsplaner upptagna nyanläggningarna återstod

vid ingången av budgetåret 1952/53 ca 70 barnhem med omkring 1 430

platser. Efter borträknande av de platser, för vilka statsbidrag kan lämnas

innevarande budgetår, torde återstå ca 1 350 platser. Detta antal kan dock

beräknas minska i den mån andra vårdformer än barnhemsvård kommer

(ill användning och med hänsyn till de sjunkande födelsesiffrorna. Det

anses icke kunna medföra någon större olägenhet om nybyggnaderna kommer

till stånd i något långsammare takt än de 184 platser, som socialstyrelsen

tänkt sig för nästa budgetår. Departementschefen anser sig därför

kunna föreslå, att statsbidrag under nästa budgetår beviljas endast med

1 400 000 kronor, vilket kan antagas motsvara ungefär 155 barnhemsplatser.

Styrelsens hemställan om tilläggsbemyndigande för innevarande budgetår

ti listyrkes inte. Mot den av socialstyrelsen föreslagna medelsanvisningen

för nästa budgetår, 2 600 000 kronor, har departementschefen inte något

att erinra.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Anderberg m. fl. (I: 213) och den andra inom andra kammaren av herr

andre vice talmannen Olsson m. fl. (II: 324), har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att statsbidrag må utgå med högst 15 000 kronor per plats

i barnhem, som färdigställts efter den 30 juni 1953.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas till

motionen II: 324.

Utskottet. Då de nuvarande bidragsbeloppen — högst 9 000 kronor per

vårdplats — fastställdes 1947, kostade enligt socialstyrelsens uppgifter en

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 5.

vårdplats vid nybyggnad i genomsnitt 12 000 kronor, medan f. n. en ny

vårdplats kostar mellan 18 000 och 20 000 kronor. En betydande förskjutning

i kostnadsfördelningen mellan staten och huvudmännen för verksamheten

har härigenom inträtt till de senares nackdel. Denna utveckling är

enligt utskottets mening ägnad att ingiva betänkligheter och stridande mot

den ursprungligen fastställda principen att staten bör bära huvuddelen av

det allmännas kostnader för barnhemmen. I likhet med socialstyrelsen och

motionärerna anser utskottet starka skäl föreligga för en höjning av bidragsbeloppen.

Emellertid synes frågan härom böra sättas i sammanhang

med allmänna statsbidragsutredningens pågående arbete beträffande de till

kommunerna utgående anläggningsbidragen. Med hänsyn härtill är utskottet

icke f. n. berett tillstyrka motionärernas yrkande.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Maj:ts förslag icke

givit utskottet anledning till erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 213 och II: 324

a) medgiva, att statsbidrag till uppförande eller inrättande

av barnhem under budgetåret 1953/54 beviljas intill ett belopp

av högst 1 400 000 kronor;

b) till Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

2 600 000 kronor.

25 :o) Bidrag till driften av barnhem. Kungl. Maj:t har (punkt 28, s.

36—39) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad höjning av maximiavgifterna för vård å barnhem, dels ock till

Bidrag till driften av barnhem för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 2 400 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 300 000 kronor.

Frågan om statens och kommunernas bidrag till landstingens kostnader

för driften av barnhemmen har under de senaste åren aktualiserats upprepade

gånger. Ett av socialstyrelsen framlagt förslag om höjning av vårdavgiften

från en krona 50 öre till 2 kronor utan höjning av statsbidraget

lämnades utan bifall år 1951. Statsutskottet uttalade i nämnda sammanhang,

att både rättvisesynpunkter och ekonomiska skäl talade för att

kostnadsfördelningen på ifrågavarande område så snart omständigheterna

det medgav av Kungl. Maj :t upptogs till omprövning.

Socialstyrelsen har nu lagt fram förslag om höjning av såväl statsbidrag

som vårdavgifter till i regel 3 kronor för vårddag. Ehuru den andel av

driftkostnaderna som statsbidraget täcker numera är avsevärt mindre än

när statsbidragen infördes, kan departementschefen icke tillstyrka en höj
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

11

ning av dessa bidrag med hänsyn till den kostnadsökning för staten som

skulle bli följden därav. En höjning av vårdavgifterna anses emellertid

erbjuda påtagliga fördelar även om statsbidragen ej kan förbättras samtidigt.

Den föreslagna höjningen av vårdavgifterna skulle göra vård i

fosterhem och å barnhem ur ekonomisk synpunkt mera jämställda och

eliminera — den visserligen som regel sannolikt obetydliga — risken att

barnavårdsnämndernas val mellan dessa vårdformer påverkas av kostnadshänsyn.

Samtidigt skulle åtminstone en viss lättnad beredas landstingen

beträffande kostnaderna för barnhemsvården. Departementschefen

anser sig därför böra tillstyrka, att socialstyrelsens förslag genomföres

fr. o. m. den 1 juli 1953 i vad detsamma rör vårdavgifterna. Med utgångspunkt

från medelsåtgången under budgetåret 1951/52 beräknas anslaget till

2 400 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Pålsson m. fl. (I: 216) och den andra inom andra kammaren av herr

Larsson i Hedenäset m. fl. (II: 166), har hemställts, att riksdagen måtte för

budgetåret 1953/54 för ifrågavarande ändamål anvisa ett förslagsanslag å

4 800 000 kronor att utgå i enlighet med av socialstyrelsen avgivet förslag,

eller, därest så icke kan ske, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj :ts förslag

i ärendet, måtte besluta att tidigare gällande maximiavgift för vård å

barnhem även i fortsättningen må äga tillämpning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionen II: 166.

Utskottet. Enligt de uppgifter, som socialstyrelsen lämnat i ärendet, har

statens bidrag till driften av barnhem genom de ökade kostnaderna minskat

från omkring 40 % år 1946 till numera 16—17 %. I likhet med vad utskottet

givit uttryck åt vid behandlingen under nästföregående punkt av

frågan om anläggningsbidragen till barnhemmen finner utskottet denna utveckling

betänklig.

Genom departementschefens förslag att vårdavgifterna skall höjas från

1 krona 50 öre till 3 kronor per vårddag erhåller landstingen en viss lättnad

i sina kostnader för verksamheten. Såsom motionärerna framhållit

synes det önskvärt att även statens bidrag höjes till samma nivå. I sammanhanget

må erinras, att allmänna statsbidragsutredningen i sitt nyligen avgivna

principbetänkande angående driftbidrag till primärkommuner ansett

att ifrågavarande statsbidrag bör bibehållas som ett speciellt driftbidrag.

Utskottet har dock icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att nu frångå

departementschefens förslag om bibehållande av det statliga bidraget oförändrat

men förutsätter att Kungl. Maj:t snarast möjligt upptager frågan

till omprövning.

Icke heller kan utskottet tillstyrka motionärernas förslag om att vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 5.

sådan utgång jämväl vårdavgifterna skall bibehållas oförändrade. Den föreslagna

höjningen av avgifterna innebär icke blott en fördel för huvudmännen

utan synes även, som departementschefen antytt, kunna motverka att

kommunerna av kostnadsskäl placerar barn på barnhem i stället för att

anlita den ur många synpunkter lämpligare vården i fosterhem.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 216 och II: 166

a) godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden för

den 2 januari 1953 förordad höjning av maximiavgifterna för

vård å barnhem;

b) till Bidrag till driften av barnhem för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 2 400 000 kronor.

26 :o) Bidrag till allmänna barnhuset. Kungl. Maj :t har (punkt 29, s.

39—48) föreslagit riksdagen att till Bidrag till allmänna barnhuset för

budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 21 500 kronor.

I det läge som uppkommit därigenom att den av socialvårdsförbundet

tidigare bedrivna utbildningen av barnhemsföreståndare numera upphört

anses det ofrånkomligt, att från statens sida åtgärder vidtas för fortsatt

tillgodoseende av det allmänt vitsordade behovet av en särskild utbildning

för personal i ledande ställning på andra barnhem än spädbarns- och mödrahem.

Beträffande de sistnämnda är utbildningskraven för motsvarande personal

redan fastslagna i barnavårdsstadgan. Det är tänkbart, att ifrågavarande

utbildning visar sig vara lämplig också för föreståndare vid andra

vårdanstalter för barn; riktmärket angives dock vara att i första hand

säkra barnhemmens behov i förevarande avseende.

Socialstyrelsens förslag att utbildningen skall betraktas som en helt

statlig angelägenhet kan departementschefen inte godta. Svenska socialvårdsförbundet

sköter utbildningen av föreståndare vid ålderdomshem, varvid

staten lämnar bidrag med i princip hälften av kostnaderna bortsett från

stipendiekostnader som bestrides helt av statsmedel. Starka skäl talar för

att utbildningen av föreståndare vid barnhem ordnas enligt samma system.

Med anledning härav har från socialdepartementets sida kontakt tagits

med direktionen för allmänna barnhuset om dettas möjligheter och villighet

att åtaga sig utbildningens anordnande under den förutsättningen att

kostnaderna för utbildningsverksamheten — bortsett från eventuella stipendieutgifter

för vilka staten helt borde svara — delas lika mellan staten och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

13

barnhuset. Direktionen har förklarat, att den — om ock med tvekan -—

är beredd att åtaga sig att anordna och med stöd av statsbidrag i den angivna

omfattningen finansiera den ifrågavarande utbildningen.

Departementschefen förordar, att barnhusdirektionens erbjudande antages

och att huvudmannaskapet för den planerade utbildningen anförtros

barnhuset, som i denna egenskap förutsättes få åtnjuta statsbidrag enligt

nyss angivna grunder.

Såsom tillsynsmyndighet för verksamheten föreslås socialstyrelsen med

hänsyn till dess centrala ställning inom barnavården. Ett av styrelsen framlagt

förslag till kursplan kan departementschefen i stort sett ansluta sig

till. Kursplanen anses dock böra utformas definitivt först sedan någon tids

erfarenhet vunnits. Det förutsättes ankomma på Kungl. Maj:t eller den

myndighet, som Kungl. Maj:t förordnar, att fastställa kursplan för utbildningen

och ge närmare direktiv rörande densamma.

Departementschefen är icke beredd att f. n. förorda socialstyrelsens förslag

om att ifrågavarande utbildning bör uppställas som kompetenskrav för

erhållande av föreståndarbefattning vid barnhem. Frågan bör tas upp först

sedan utbildningen kommit igång och det visat sig föreligga möjligheter att

tillgodose behovet av utbildad personal. Det förutsättes, att barnhemmens

huvudmän utan särskild föreskrift härom anställer utbildad personal i den

mån lämplig sådan anmäler sig till ledig befattning.

Den förordade utbildningen anses böra komma till stånd fr. o. m. budgetåret

1953/54. Då den icke kan komma igång annat än successivt blir kostnaderna

under inledningsåret mindre omfattande än vid full utbyggnad i

ett senare skede.

Utbildningsverksamheten föreslås skola ledas av två heltidsanställda

tjänstemän, en rektor och en assistent. Till en början anses dock tillfyllest

att räkna uteslutande med rektorstjänsten. För denna beräknas avlöning

med belopp, motsvarande 23 löneklassen. Rektors lön beräknas enligt det

sagda till 14 772 kronor. Härtill kommer en utgiftspost för andel i rektors

pensionering, vilken beräknas till 2 500 kronor. Under antagande att antalet

föreläsnings- och lektionstimmar icke kommer att under det första året

överstiga 200, beräknas ifrågavarande kostnader till 7 000 kronor. På omkostnadssidan

räknas med utgiftsposter till eu summa av 14 000 kronor.

Efter särskild kontakt i frågan med styrelsen för svenska landstingsförbundet

utgår departementschefen från att vederbörande huvudmän för

barnhemmen kommer att svara för att elevpraktiken på barnhemmen får

åsyftat värde och beräknar inte medel för särskilda handledararvoden.

Svenska landstingsförbundet har förklarat sig berett att —- såframt kurserna

hålles inom eu ifrågasatt tidsram av 4 veckor —- medverka till att

kursdeltagarna av huvudmännen beredes tjänstledighet med bibehållen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 5.

lön samt reseersättning och dagtraktamente under kurstiden. I de fall då

föreståndare från barnhem i städer utanför landsting ingår bland kursdeltagarna

förutsättes en motsvarande medverkan från städernas sida. Vid

angivna förutsättningar kommer kostnaderna för kursens anordnande att

begränsas till i huvudsak lokalhyra och föreläsningar, för vilka ändamål

elt belopp av 4 000 kronor anses vara tillfyllest.

Beträffande frågan om stipendier åt eleverna under utbildningstiden

erinras om den nya ordning för studiehjälp, som av riksdagen beslutats med

anledning av propositionen 1952: 220 och som skall tillämpas fr. o. m. nästa

budgetår. För ifrågavarande elevkategori innebär den nya ordningen, att

eleverna skall kunna erhålla studielån samt därjämte behovsprövade stipendier

om högst 75 kronor per månad. Kostnaderna skall bestridas från anslag

under åttonde huvudtiteln.

Bortsett från eventuella stipendieutgifter skulle kostnaderna för utbildningsverksamheten

under nästa budgetår komma att uppgå till sammanlagt

42 272 kronor. Hälften därav eller i runt tal 21 500 kronor föreslås, på

sätt i det föregående förordats, skola bestridas i form av statsbidrag. Om

motsvarande kostnader för verksamheten i full utbyggnad ger en approximativ

kalkyl vid handen, att de för statsverkets del icke torde komma att

överstiga ett belopp av ca 45 000 kronor årligen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att staten bör vidta

åtgärder i syfte att säkra barnhemmens behov av kvalificerad föreståndarpersonal.

De föreslagna formerna härför liksom den ifrågasatta hälftendelningen

mellan staten och allmänna barnhuset av kostnaderna för utbildningsverksamheten

föranleder ingen erinran från utskottets sida. I fråga

om det framlagda förslaget till kursplan vill utskottet understryka angelägenheten

av att denna, såsom departementschefen uttalat, icke utformas

definitivt förrän närmare erfarenheter vunnits. Enligt utskottets mening

bör härvid tillses att utbildningen icke ges större omfattning än vad som

kan anses nödvändigt med hänsyn till elevernas blivande arbetsuppgifter.

I övrigt kan utskottet i allt väsentligt ansluta sig till vad departementschefen

föreslagit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till allmänna barnhuset för

budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 21 500 kronor.

27 :o) Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Kungl.

Maj :t har (punkt 30, s. 48—57) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften

av anstalter för halvöppen barnavård för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 2 750 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

15

Det nuvarande statsbidraget till anstalter för halvöppen barnavård tillkom

genom beslut av 1943 års riksdag som en provisorisk lösning av statsbidragsfrågan

i avbidan på resultatet av den utredning om den halvöppna

barnavårdens ställning i samhällslivet som pågått först inom 1941 års befolkningsutredning

och sedermera genom 1946 års kommitté för den halvöppna

barnavården. Sedan sistnämnda kommitté i juni 1951 avlämnat sitt

betänkande har detsamma varit föremål för en omfattande remissbehandling,

som i sin helhet avslutades först under sommaren 1952.

Inledningsvis konstateras, att betänkandet i mångt och mycket utgör

en redovisning och sammanfattning av de hittillsvarande erfarenheterna

inom den praktiska verksamheten på förevarande barnavårdsområde och

av den i ämnet förda diskussionen. Den mångfald av rekommendationer

som framförts i betänkandet i olika praktiska detaljfrågor har inte föranlett

något uttalande från departementschefens sida, då det i dessa delar anses

ankomma på de lokala huvudmännen inom kommunerna att vidtaga

lämpliga dispositioner.

Vad statsmakterna främst har att ta ställning till är dels de förslag som

berör frågan om statens ekonomiska stöd åt verksamheten, dels kommitténs

överväganden rörande målsättningen för institutionernas utbyggnad och

den i samband därmed förordade avvägningen mellan lekskolor och daghem.

Enligt gällande grunder för statsbidragsgivningen på förevarande område

utgår bidrag dels till avlöningar åt föreståndarinna och annan på

institutionerna anställd kvalificerad personal, dels till bestridande av kostnaderna

för bespisning av de vid institutionerna mottagna barnen. Anläggningsbidrag

utgår däremot inte. I sistnämnda avseende erinras emellertid

om de möjligheter som slår öppna för ekonomiskt mindre väl ställda kommunala

eller enskilda huvudmän att söka bidrag till anläggningskostnader

ur allmänna arvsfonden.

Kommittén har föreslagit en väsentligt ökad och på helt nya grunder

baserad statsbidragsgivning, innebärande bl. a. att bidrag jämväl skall utgå

till anläggningskostnader. Åtgärder i sådan riktning anges av kommittén

utgöra en grundläggande förutsättning för genomförandet av det av kommittén

förordade utbyggnadsprogrammet, enligt vilket 500 lekskolor och

180 daghem skall byggas eller inrättas i städer och tätorter under 1950-talet.

I statsbidragsfrågan erinrar departementschefen om att allmänna statsbidragsutredningen

i december 1952 har framlagt förslag om en omläggning

av systemet med driftbidrag till primärkommunerna, vilket förslag bl. a.

berör bidraget till driften av anstalter för halvöppen barnavård. Innan ställning

tagits till detta förslag, anses någon prövning av 1946 års kommittés

förslag i bidragsfrågan inte lämpligen böra komma i fråga.

Spörsmålet om de olika institutionsformerna och deras utbyggnad inom

kommunerna anses vara angelägenheter, som måste förbehållas de lokala

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 5.

huvudmännens avgöranden under hänsynstagande till ortens förhållanden,

resurser och behov. Det konstateras, att ett stadigt stigande intresse från

kommunernas sida medfört en kraftig utveckling på området under de

sista tiotalen år. År 1937 uppgick antalet daghem, förskolor och eftermiddagshem

till 270 med plats för ca 9 500 barn. 1941 hade motsvarande institutioners

antal stigit till ca 350 för att elva år senare — den 1 juli 1952 —

uppgå till drygt 800 med plats för ca 33 750 barn. Det finns också anledning

räkna med att under det kommande budgetåret nya institutioner skall

tillkomma i samma takt som hittills, även om ställning icke tas till 194(5

års kommittés förslag i statsbidragsfrågan.

Liksom hittills torde lekskolorna och daghemmen komma att stå i förgrunden

för utbyggnadsverkamheten. Departementschefen förutsätter härvid,

att behovet av daghemsplatser för de förvärvsarbetande mödrarnas

barn blir föremål för särskilt beaktande samt tillfogar, att det ur olika

synpunkter synes vara värdefullt, att man ute i kommunerna vid sidan

av de kollektiva vårdformerna prövar möjligheterna att främja barntillsynen

genom sådana former av organiserad familjevård, som kommit till

uttryck i det redan nu i viss utsträckning tillämpade systemet med familjedaghem.

Mot bakgrunden av det sagda anses frågan om uppgörandet av eu

generalplan för den fortsatta verksamheten med viss fixerad utbyggnadstakt

under en tioårsperiod sakna aktualitet.

Beträffande den centrala tillsynen av den halvöppna barnavården har

kommittén framlagt alternativa förslag, innebärande att denna antingen

bibehålies hos socialstyrelsen eller överflyttas till skolöverstyrelsen. Enligt

det senare alternativet skulle det lokala tillsynsansvaret överflyttas från

barnavårdsnämnderna till folkskolestyrelserna (skolråden). I det övervägande

antalet remissyttranden har förord givits åt alternativet med

socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Skolöverstyrelsen har för sin del

ansett, att tillsynen av förskoleseminarier och av de förskolor, som icke är

samorganiserade med andra institutioner, redan nu bör kunna överföras

till överstyrelsen, medan återstoden skulle kvarligga hos socialstyrelsen.

Departementschefen erinrar vidare om att skolöverstyrelsesakkunniga i sitt

betänkande med förslag om skolöverstyrelsens organisation (SOU 1951: 29)

i denna del uttalat sig för skolöverstyrelsen som tillsynsmyndighet. Liksom

kommittén har de sakkunniga därvid funnit anledning betona, att det

av praktiska skäl knappast låter sig göra att uppdela den centrala tillsynen

av institutionerna på olika ämbetsverk. I den på grundval av sakkunnigförslaget

till 1952 års riksdag avgivna propositionen (nr 149) angående

omorganisation av skolöverstyrelsen in. m. föreslogs emellertid, att tillsynen

åtminstone tillsvidare skall kvarligga hos socialstyrelsen. Till stöd

härför åberopade chefen för ecklesiastikdepartementet — efter avvisande

av tanken på en delad tillsyn — den halvöppna barnavårdens starka sociala

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

17

betoning och skolöverstyrelsens krävande arbete i anledning av omdaningen

av vårt skolväsen. Statsutskottet anslöt sig i sitt utlåtande (nr 174) till

departementschefens uppfattning i tillsynsfrågan men förklarade sig i anledning

av väckta motioner i ämnet förutsätta, att tillsynsfrågan skulle

komma att upptagas till en allsidig prövning vid behandlingen av det förslag,

som framlagts av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården.

Utskottets uttalande biträddes av riksdagen (skr. nr 333). För egen del har

departementschefen vid prövning av frågan icke funnit anledning att frångå

den i nyssnämnda proposition tillkännagivna meningen att den centrala

tillsynen tills vidare bör kvarligga hos socialstyrelsen. I konsekvens härmed

förutsättes, att den lokala tillsynen tills vidare skall utövas av barnavårdsnämnderna.

Ej heller finner departementschefen skäl att f. n. ifrågasätta

någon ändring i den länsstyrelserna författningsenligt åvilande inspektionsoch

tillsynsfunktionen på området inom resp. län.

Beträffande anslagsfrågan förutsättes fortsatt tillämpning av den nuvarande

ordningen med prövning av institutionernas ekonomi i syfte att

tillförsäkra bidrag åt dem som har största behovet därav. Även om sålunda

samtliga institutioner fortfarande inte kan tillerkännas bidrag, anses medelsanvisningen

med hänsyn till den fortgående utbyggnaden böra ökas med

300 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Bergli och Sunne (I: 215) samt den andra inom andra kammaren av

fröken Ager m. fl. (II: 315), föreslås riksdagen besluta, att skolöverstyrelsen

skall vara tillsynsmyndighet för förskolor och förskoleseminarier och att

framställning göres hos Kungl. Maj :t om framläggande inför riksdagen av

därav betingade förslag till avlöningsstater m. m.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande får utskottet hänvisa

till motionen I: 215.

Utskottet. Vid behandlingen av propositionen 1952: 149 angående omorganisation

av skolöverstyrelsen in. m. anslöt sig utskottet till propositionens

förslag att den centrala tillsynen av den halvöppna barnavården

tills vidare borde kvarligga hos socialstyrelsen men förutsatte, att frågan

skulle komma att upptagas till en allsidig prövning i samband med behandlingen

av det förslag, som framlagts av 1946 års kommitté för den halvöppna

barnavården.

Kommittén har framlagt två alternativa förslag i frågan om den centrala

tillsynen, innebärande att denna antingen bibehållcs hos socialstyrelsen

eller överflyttas till skolöverstyrelsen. I det övervägande antalet remissyttranden

har förord givits åt det förstnämnda alternativet. I fråga om det

andra alternativet har bl. a. skolöverstyrelsen förklarat att den med hänsyn

2—488 r>3 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 saml. Nr 5.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 5.

till sina uppgifter rörande enhetsskolans genomförande och försöksverksamheten

icke kan omedelbart övertaga tillsynen över hela området utan

endast i vad avser förskoleseminarier och förskolor, som icke är samorganiserade

med andra institutioner. Departementschefen har för egen del

stannat för att tillsynen tills vidare bör bibehållas hos socialstyrelsen.

I motsats till förslaget i motionerna I: 215 och II: 315 om en överflyttning

till skolöverstyrelsen i den omfattning, som styrelsen f. n. ansett möjlig,

kan utskottet icke finna det lämpligt, att tillsynen över institutionerna

på den halvöppna barnavårdens område delas mellan tvenne centralmyndigheter.

Utskottet ansluter sig därför till departementschefens uppfattning

att den centrala tillsynen tills vidare bör kvarligga hos socialstyrelsen.

Härvid har utskottet förutsatt, att erforderligt samråd beträffande

de pedagogiska synpunkterna på verksamheten upprätthålles mellan socialstyrelsen

och skolöverstyrelsen.

Vad departementschefen i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

a) att riksdagen må till Bidrag till driften av anstalter för

halvöppen barnavård för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 2 750 000 kronor;

b) att motionerna I: 215 och II: 315 icke må av riksdagen

bifallas.

28:o) Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården

m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 31, s. 57—63),

vilket innebär å ena sidan en ökad medelsanvisning med 42 100 kronor till

avlöningskostnader m. m. vid förskoleseminarierna samt å andra sidan en

anslagsminskning med 75 000 kronor i anledning av att medel till stipendier

fr. o. m. nästa budgetår beräknats under åttonde huvudtiteln, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utbildning av personal inom

den halvöppna barnavården m. m. för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 288 600 kronor.

29 :o) Ferieresor för barn. Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 63 och 64)

föreslagit riksdagen att till Ferieresor för barn för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 2 900 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår anvisats med 2 700 000 kronor.

I vissa remissyttranden över arbetsmarknadsstyrelsens under punkt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

19

32 :o) i det följande behandlade utredning om semester åt husmödrar,

lantbrukare m. fl. har ifrågasatts ändringar i de för ferieresorna gällande

bestämmelserna. Tillräckliga skäl anses emellertid icke föreligga att nu ompröva

bestämmelserna, som de senaste åren ändrats upprepade gånger.

Anslagsökningen tillskrives de höjda biljettaxorna.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Sjöström-Bengtsson och fru Carlqvist (1:115) samt den andra inom

andra kammaren av fru Ericsson i Luleå m. fl. (II: 173), har hemställts,

såvitt nu är i fråga, att riksdagen vill dels besluta att bestämmelserna

slopas om att den enskilde skall lämna ersättning med fem kronor för

ferieresor till enskilt ordnad ferie- eller semestervistelse, dels under femte

huvudtiteln till Ferieresor för barn för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

om 3 100 000 kronor.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas till

motionen II: 173.

Utskottet. Ifrågavarande bestämmelser ändrades senast genom beslut av

1952 års riksdag. Under hänvisning härtill är utskottet icke berett tillstyrka

motionärernas ifrågavarande yrkande.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 115 och II: 173, i vad de berör

förevarande anslag, till Ferieresor för barn för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 900 000 kronor.

30:o) Ferieresor för husmödrar. Kungl. Maj:t har (punkt 33, s. 65)

föreslagit riksdagen att till Ferieresor för husmödrar för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 400 000 kronor.

Gällande bestämmelser förutsättes skola tillämpas även under nästa

budgetår. Vid sådant förhållande anses socialstyrelsens anslagsberäkning

böra godtagas.

I de likalydande under nästföregående punkt behandlade motionerna

I: 115 och II: 173 har, såvitt nu är i fråga, hemställts att riksdagen ville

dels besluta att bestämmelserna slopas om att den enskilde skall lämna ersättning

med tio kronor för ferieresor till enskilt ordnad ferie- eller semes
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 5.

tervistelse, dels under femte huvudtiteln till Ferieresor för husmödrar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 173.

Utskottet avstyrker av samma skäl, som anförts under punkten 29,

jämväl i förevarande del motionerna I: 115 och II: 173.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag alltså hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 115 och II: 173, i vad de berör

ifrågavarande anslag, till Ferieresor för husmödrar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.

31 :o) Bidrag till driften av semesterhem. Kungl. Maj:t har (punkt 34,

s. 65 och 66) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av semesterhem

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 000 kronor.

Socialstyrelsen har anfört, att den genomsnittliga kostnaden per dag

och husmoder uppskattades till 3 kronor 30 öré, då nuvarande grunder för

statsbidraget fastställdes år 1946, medan dagkostnaden f. n. torde ligga

omkring 9 kronor. De ökade kostnaderna har medfört, att ett flertal landsting

höjt sitt bidrag till en krona 50 öre eller 2 kronor per gästdag. Med

hänsyn till kostnadsökningen och penningvärdets försämring anser styrelsen

det skäligt, att det statliga driftbidraget höjes från två till tre kronor

per gästdag. Som förutsättning härför anses böra gälla, att landstinget

lämnar bidrag med minst en krona 50 öre per gästdag.

Departementschefen kan f. n. icke tillstyrka nagon ändring av statsbidragsgrunderna.

Med hänsyn till anslagsbelastningen under 1951/52 och

då medelsåtgången beräknas stiga ytterligare på grund av ökat antal gästdagar

uppräknas anslaget emellertid till 450 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Carlqvist m. fl. (I: 68) och den andra inom andra kammaren av fru

Ericsson i Luleå m. fl. (II: 101), har hemställts, att riksdagen ville dels besluta

att det statliga driftbidraget till semesterhemmen för husmödrar

höjes från 2 till 3 kronor per gäst och dag och att som förutsättning härför

skall gälla att bidrag från landsting, stad, som ej deltager i landsting,

eller annan kommun lämnas med minst 1 krona 50 öre per gäst och dag,

dels ock under femte huvudtiteln till Bidrag till driften av semesterhem

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag om 700 000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 21

Angående de skäl, motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen II: 101.

Utskottet. Enligt vad socialstyrelsen påvisat har den genomsnittliga

driftkostnaden vid semesterhemmen stigit från 3 kronor 30 öre år 1946 till

f. n. ca 9 kronor per gäst och dag. Med hänsyn till såväl kostnadsökningen

som semesterhemmens stora betydelse för det klientel, varom här är fråga,

anser utskottet i likhet med motionärerna att statsbidraget bör höjas. Utskottet

kan dock icke förorda att bidraget höjes till högre belopp än 2

kronor 50 öre per gäst och dag. Som förutsättning härför synes böra föreskrivas,

att vederbörande landsting lämnar bidrag med minst 1 krona 50

öre per gästdag. Med anledning av utskottets förslag torde anslaget böra

höjas med ett belopp av 130 000 kronor utöver vad departementschefen föreslagit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 68 och II: 101

a) godkänna av utskottet förordade ändringar i statsbidragsgrunderna

rörande bidrag till driften av semesterhem;

b) till Bidrag till driften av semesterhem för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 580 000 kronor.

32 :o) Stipendier för underlättande av husmoderssemester. Kungl.

Maj:t har (punkt 35, s. 66—71) föreslagit riksdagen att till Stipendier för

underlättande av husmoderssemester för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 1 100 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med 800 000 kronor.

I propositionen redovisas en av arbetsmarknadsstyrelsen verkställd utredning

om semester åt husmödrar, lantbrukare in. fl. (SOU 1952: 19).

I samband med utredningen har ett stort antal myndigheter och organisationer

beretts tillfälle att yttra sig såväl under utredningens gång som

efter dess färdigställande.

I remissyttrandena synes råda en nära nog fullständig enighet om att

de ekonomiska problemen i samband med semesterfirandet inte kan lösas

genom statliga åtgärder i annan mån än som f. n. sker genom stipendier

till husmödrar i små ekonomiska omständigheter. Departementschefen

delar denna uppfattning. Då det gäller att övervinna de hinder för anskaffandet

av semestervikarier, som knappheten på lämplig arbetskraft medför,

anses att arbetsmarknadsorganen i samarbete med berörda organisationer

står närmast till att verka för att föreliggande behov tillgodoses. Det värdefulla

arbete, som på detta område utföres av t. ex. jordbruksnäringens orga
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 5.

nisationer, förtjänar allt stöd från arbetsmarknadsorganens sida. Kursverksamheten

för husmorsvikarier förutsättes skola fortsätta. Att den sociala

hemhjälpen inom en nära framtid skulle kunna i någon högre grad fylla

behovet av semestervikarier hålles inte för troligt. Denna fråga torde emellertid

få tas upp i samband med bostadskollektiva kommitténs nyligen avgivna

betänkande om den sociala hemhjälpen. De psykologiska hinder för

semesterfirandet, som består däri att man inte vill eller vågar lämna skötseln

av barn, hushåll och husdjur eller en rörelse i främmande händer, anses

inte kunna lösas annat än genom upplysning och genom exemplets

makt.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag om ändrade regler för stipendiernas

användning kan departementschefen icke tillstyrka. Inget hinder föreligger

för att stipendierna användes till att ersätta en husmorsvikarie eller till

barnens inackordering. Även vissa landsting har anslagit medel för stipendier

till dylika ändamål. Erfarenheterna synes ge vid handen, att en begränsning

av stipendieutdelningen till enbart dessa ändamål i flertalet fall

inte skulle överensstämma med stipendieemottagarnas egna önskemål och

behov. Det är emellertid departementschefens förhoppning, att landstingen

skall fortsätta med denna stipendiegivning. Med tillfredsställelse konstateras,

att Svenska Röda Korset är positivt inställt till önskemålet att s. k.

mors-blommemedel användes som komplettering till husmorsstipendierna.

Det angelägnaste anses f. n. vara, att allt flera husmödrar får den hjälp till

semesterfirande, som även ett litet stipendium ofta innebär. Sålunda anses

en ökning av stipendiernas antal böra ske. Med hänsyn härtill avstyrkes

socialstyrelsens förslag om en generell höjning av stipendiebeloppen. Departementschefen

föreslår, att de nuvarande reglerna för stipendieutdelningen

bibehålies men att stipendiernas antal ökas genom att anslaget för nästa

budgetår uppräknas med 300 000 kronor.

Utskottet. Vad departementschefen anfört beträffande arbetsmarknadsstyrelsens

föreliggande utredning om semester åt husmödrar m. fl. har

icke givit utskottet anledning till erinran.

I fråga om husmodersstipendierna delar utskottet departementschefens

uppfattning att nuvarande regler för stipendieutdelningen bör bibehållas

men att stipendiernas antal bör ökas. Utskottet, som under nästföregående

punkt förordat att anslaget till Bidrag till driften av semesterhem höjes med

180 000 kronor, anser sig likväl icke kunna tillstyrka, att nu ifrågavarande

anslag uppräknas med mer än 200 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till

Stipendier för underlättande av husmoderssemester för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

23

33 :o) Bidrag till driften av harnkolonier m. m. Kungl. Maj:t har

(punkt 36, s. 71 och 72) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av

barnkolonier m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

1 500 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med samma belopp.

Socialstyrelsen har anfört, att bidraget till barnkolonierna i regel utgår

med en krona för barn och dag, dock att det i särskilda undantagsfall kan

utgå med högst 2 kronor. På grund av anslagets begränsning har emellertid

bidraget i icke så få fall fått nedskäras till 25 eller 50 öre per barn och

dag eller också helt nekas. Driftkostnaderna för kolonierna har i hög grad

stegrats under de senaste åren, främst på grund av ökade lönekostnader

och höjda livsmedelspriser. Kolonianordnarna bär därför icke så sällan

stora ekonomiska bekymmer att brottas med. För att förbättra koloniernas

standard skulle det vara av betydelse om bidrag kunde lämnas med en

krona 50 öre för barn och dag till vanliga kolonier och med 3 kronor till

specialkolonier.

Beträffande feriebarnsverksamheten konstaterar styrelsen med tillfredsställelse,

att verksamheten utvidgats för varje år. Icke enbart av ekonomiska

skäl utan fastmer på grund av att den gagnar barnen bättre är feriebarnsverksamheten

att föredraga framför koloniverksamheten. Med hänsyn till

de fördyrade levnadskostnaderna har feriebarnsorganisationerna som regel

under senare år fått lämna feriehemmen ökad ersättning. Denna utgår f. n.

i flertalet fall med minst 75 kronor per månad och barn, i vissa fall med

125—150 kronor per månad. Denna ersättning anses icke oskälig. För att

feriebarnsverksamheten skall kunna ytterligare stimuleras föreslår styrelsen,

att bidraget höjes från en krona till en krona 50 öre per barn och dag.

Departementschefen anser sig — oaktat en viss förbättring av stödet till

barnkolonier och feriebarnsverksamhet kan synas önskvärd — icke f. n.

kunna tillstyrka ökad medelsanvisning för ändamålet.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Nyström och Grym (I: 217) samt den andra inom andra kammaren

av fru Ericsson i Luleå m. fl. (II: 314), har hemställts, att riksdagen måtte

besluta att statsbidragsgrunderna till driften av barnkolonier och till feriebarnsverksamheten

förslagsvis ändras enligt de grunder socialstyrelsen

förordat, samt att till Bidrag till driften av harnkolonier in. in. för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas till

motionen 1: 217.

Utskottet är i likhet med departementschefen icke f. n. berett förorda,

att statsbidragsgrunderna för ifrågavarande verksamhetsgrenar ändras.

Motionärernas yrkande avstyrkes sålunda av utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:217 och 11:314 till Bidrag till

driften av barnkolonier m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

34:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Avlöningar.

Kungl. Maj :t har (punkt 37, s. 73—92) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens

skolor tillhörande barna- och ungdomsvården att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till Statens skolor tillhörande barnaoch

ungdomsvården: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 4 343 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 540 000 kronor.

Vårdmetoderna inom ungdomsvårdsskoleorganisationen var föremål för

en utförlig behandling vid 1950 års riksdag. Närmast föranleddes denna av

att socialstyrelsen avgivit vissa förslag till åtgärder i syfte att minska rymningarna

från skolorna. Bl. a. föreslog styrelsen, att s. k. slutna avdelningar

skulle anordnas vid vissa skolor efter mönster av den avdelning, som sedan

år 1949 funnits vid Långanäs. Någon ökning av de slutna avdelningarnas

antal beslöts emellertid ej då av riksdagen.

Sedermera har ungdomsvårdsskoleutredningen tillsatts med uppgift att

granska de vid ungdomsvårdsskolorna vunna erfarenheterna och avgiva förslag

till förbättringar i vårdsystemet. Under hösten 1951 framlade utredningen

vissa delförslag, vilka var föremål för statsmakternas ställningstagande

år 1952. Sålunda förstärktes i viss överensstämmelse med utredningens

förslag anslagen till elevbelöningar och till utackorderingsverksamhet.

Därjämte anvisades medel för viss omorganisation av Sundbo i syfte

att sätta skolan i stånd att mottaga särskilt besvärliga elever i åldern

15—17 år.

I samband med Sundboprojektet angav utredningen vissa allmänna

principer, som borde gälla för skolornas fortsatta utformning. Sålunda

borde bl. a. de större elevförläggningarna uppdelas på mindre enheter och

personalen vid skolorna förstärkas. Härigenom skapas förutsättningar för

en mera individuell och intensiv behandling än som nu är möjlig att erhålla

vid de större skolorna. Sundboförslaget var uppgjort efter dessa riktlinjer

och utredningen har nu från samma utgångspunkter gjort upp en generalplan

för omorganisation under loppet av fem år av det stora flertalet

ungdomsvårdsskolor. Tills vidare har dock utredningen framlagt ett formligt

förslag endast beträffande första årsetappen, avseende åtgärder som

anses böra vidtagas redan under nästa budgetår.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

25

Utredningens slutbetänkande kan väntas senare under innevarande

budgetår. Det förhållandet att utredningen på väsentliga punkter ännu icke

är färdig med sitt uppdrag finner departementschefen motivera en viss försiktighet,

då det gäller att taga ställning till utredningens nu föreliggande

förslag. Departementschefen är angelägen understryka, att något som helst

ställningstagande till utredningens femårsprogram i dess helhet icke är påkallat.

Den av 1952 års riksdag antagna lagstiftningen om påföljd för brott av

underårig innebär, att en lagbrytare, som är under 18 år, i regel skall hänvisas

till ungdomsvårdsskola i stället för att intagas å fångvårdsanstalt. För

lagstiftningens genomförande har allmänt förutsatts, att skolornas resurser

att omhändertaga särskilt svårbehandlade elever skall ökas i erforderlig

grad. För att tillfredsställande anordningar i detta hänseende skall hinna

vidtagas har riksdagen beslutat uppskjuta lagstiftningens ikraftträdande

från, såsom Kungl. Maj :t föreslagit, den 1 juli 1953 till senare tidpunkt.

Av de förslag ungdomsvårdsskoleutredningen fört fram inom första byggnadsetappen

syftar de som berör Forsane, Lövsta och Margretelund direkt

till att fylla det behov som nyss nämnts. Sålunda skall vid var och en av

dessa skolor uppföras en specialavdelning för särskilt svårbehandlade elever.

Eleverna vid denna avdelning skall vid behov kunna låsas in, och fönstren,

som dock icke är försedda med galler, skall vara så konstruerade att eleverna

icke obehindrat skall kunna taga sig ut genom dem. Utredningens

program omfattar vidare minskning av de båda största elevförläggningarna

vid Forsane och Lövsta och uppförande av en avdelning för i det närmaste

utskrivningsfärdiga elever vid Forsane. Sedan dessa tre skolor omändrats i

enlighet med förslaget, kommer de att fylla de krav utredningen uppställt

beträffande uppdelning på mindre behandlingsenheter. Antalet platser ökar

med tillhopa 14.

Enligt departementschefens mening bör Forsane, Lövsta och Margretelund

under nästa budgetår utrustas med de nya avdelningar utredningen

föreslagit. Planlösningen av specialavdelningarna anses dock böra göras till

föremål för en viss överarbetning. Det förutsättes få ankomma på Kungl.

Maj :t att därefter bestämma deras närmare utformning. Vidare anses vissa

ombyggnadsarbeten böra företagas i de båda största elevförläggningarna

vid Forsane och Lövsta samt i Storgården vid Lövsta. Flera bostadslägenheter

anses icke nu böra uppföras än som kan beräknas nödvändiga för

specialavdelningarnas och utskrivningsavdelningens behov. Departementschefen

räknar därför icke med mer än fem nya bostadslägenheter vid Forsane,

fyra vid Lövsta och likaledes fyra vid Margretelund, envar å 65 in2.

Kostnaderna för de nu förordade byggnadsarbetena beräknas till ungefärligen

följande belopp, nämligen för Forsane 605 000 kronor, för Lövsta

512 000 kronor och för Margretelund 442 000 kronor eller tillhopa 1 559 000

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 5.

kronor. Härtill kommer ett visst behov av medel för inventarieanskaffning.

För att minska byggnadskostnaderna men även av pedagogiska skäl anses

eleverna i möjligaste mån böra deltaga i förekommande byggnadsarbeten.

Frågan om anvisande av medel för dessa ändamål behandlas under anslaget

till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna.

Beträffande medelsbehovet för nästa budgetår under avlöningsanslaget

ingår departementschefen icke nu på frågan om personalbehovet för de

föreslagna nya avdelningarna eller i form av en allmän förstärkning av

personalen i övrigt, varom utredningen framlagt förslag. För att tillgodose

behovet av personal för de nya avdelningarna vid Sundbo, vilka beräknas

färdiga i början av nästa budgetår, anses dock fr. o. m. den 1 juli 1953

böra inrättas 2 tillsyningsmannatjänster i Ce 16 och 3 vårdare i Ce 12.

Avlöningskostnaderna beräknas till 44 136 kronor.

Vidare föreslås att personalen vid Råby, där en nyinrättad avdelning

inom kort öppnas, förstärkes med en tillsyningsman i Ce 16 och en vårdare

i Ce 12; kostnaderna härför uppgår till 17 160 kronor. För skrivhjälp beräknas

en ökad medelsanvisning med 3 500 kronor. Till höjda ersättningar åt

folkskollärare för slöjd- och fortsättningsskoleundervisning samt åt rådgivande

psykiater beräknas 6 550 resp. 4 250 kronor. Vidare beräknas ett

medelsbehov av 7 540 kronor för ersättningar till chefsläkare, som fyller den

rådgivande psykiaterns uppgift.

För löneklassuppflyttningar, rörligt tillägg och tjänsteförteckningsrevision

beräknas sammanlagt 719 875 kronor.

Utskottet. Den av departementschefen föreslagna utbyggnaden under

nästa budgetår av ungdomsvårdsskolorna innebär bl. a., att vid var och

en av skolorna Forsane, Lövsta och Margretelund skall inrättas en specialavdelning

för särskilt svårbehandlade elever. Förslaget syftar närmast till

att skapa förutsättningar för ett ikraftträdande av den av 1952 års riksdag

beslutade lagstiftningen om påföljd för brott av underårig. Härför kräves

nämligen en ökning av skolornas resurser att omhändertaga elever, tillhörande

den nämnda kategorien. Under sådana förhållanden anser utskottet,

att departementschefens förslag bör godtas. Utskottet väll emellertid

samtidigt understryka, att utskottet härmed icke tagit ställning till frågan

om en utökning av personalorganisationen för tillgodoseende av personalbehovet

för de föreslagna specialavdelningarna eller till de av ungdomsvårdsskoleutredningen

uppdragna riktlinjerna för en omorganisation av

flertalet övriga skolor. Till frågan om medelsanvisning för anordnande av

de nya specialavdelningarna återkommer utskottet vid punkten 36 :o) i det

följande.

Departementschefens beräkning av medelsbehovet under avlöningsanslaget

har icke givit utskottet anledning till erinran.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

27

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 270 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 96 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

.................................................... 1 528 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 449 000

Summa kronor 4 343 000;

b) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

4 343 000 kronor.

35:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader.

Kungl. Maj :t har (punkt 38, s. 92—95) föreslagit riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 334 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med 2 929 000 kronor.

Ökad medelsanvisning begäres med tillhopa 212 300 kronor till sjukvård

åt befattningshavare, reseersättningar, bränsle, lyse och vatten samt övriga

expenser. Posterna till tvätt och renhållning samt hälso- och sjukvård uppräknas

med sammanlagt 23 000 kronor, posten till byggnadsunderhåll med

10 100 kronor och posten till utspisning med 80 000 kronor. För beklädnad

samt till eftervård och inackordering beräknas ytterligare 64 000 resp.

25 000 kronor, medan posten till inventarier in. in. minskas med 10 000

kronor. Härjämte föreslås, att stipendiebeloppet till villkorligt utskrivna

elever, vilket f. n. utgår med högst 1 200 kronor, höjes till den för eftervårdsbidraget

till slutligt utskrivna elever gällande maximigränsen 1 500

kronor per elev och år.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling föreliaft eu

inom andra kammaren av herrar Helén och Rimmerfors väckt motion

(II: 325), i vilken, såvitt nu är i fråga, har föreslagits, att arvodena för övervakare

inom den statliga ungdomsvårdsskoleorganisationen höjes till 5, 10

resp. 15 kronor allt efter svårighetsgrad samt att medel härför anvisas

under femte huvudtiteln.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas till

motionen.

Utskottet får erinra, att gällande bestämmelser om arvoden åt övervakare

inom ungdomsvårdsskoleorganisationen icke medger ogynnsammare ersättningsmöjligheter

än vid övervakning enligt lagen om villkorlig dom och

lagen om villkorlig frigivning. Med hänsyn härtill är utskottet icke berett

tillstyrka yrkandet i motionen II: 325 om en höjning av de förstnämnda

arvodena samt om medelsanvisning härför.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionen II: 325, i vad den berör förevarande

anslag, till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 3 334 000 kronor.

36:o) Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Bygg
nadsarbeten

m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 39, s. 95—99) föreslagit riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

2 250 000 kronor.

För innevarande budgetår har till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna

anvisats dels under förevarande anslag 705 000 kronor och dels

från fonden för utbyggnad av statens ungdomsvårdsskolor 295 000 kronor

eller tillhopa 1 000 000 kronor. Fortfarande kvarstår ett betydande behov av

byggnadsarbeten vid skolorna. Med hänsyn till de krav, som den av departementschefen

vid behandlingen av skolornas avlöningsanslag föreslagna

utbyggnaden kommer att ställa på anslaget för nästa budgetår, förutsättes

en viss nedskärning av det för skolornas normala byggnadsbehov avsedda

beloppet. Departementschefen utgår i det följande ifrån att 750 000 kronor

skall kunna anvisas för detta ändamål.

Till en början biträdes socialstyrelsens förslag att den större elevavdelningen

vid Margretelund repareras och ombygges på sätt styrelsen föreslagit.

Vidare beräknas vissa reparationer av bostadshus för jordbrukspersonal

vid Härsjögården och Hornö komma till stånd. Medel äskas därjämte

för reparation av köket vid Lövsta, anordnande av särskilda toaletter för den

personal som bor i småstugorna vid samma skola, förbättring av vattenförsörjningen

vid Fagared och inredande av sjuk- och isoleringsrum vid

Hornö.

För kostnadsstegringar beträffande vissa tidigare beslutade byggnadsarbeten

beräknas 61 500 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

29

Enligt vad socialstyrelsen uppgivit saknas i nuvarande läge familjebostäder

för ett fyrtiotal befattningshavare vid skolorna för manligt klientel;

vid flickskolorna är personalen nästan undantagslöst hänvisad till att bo

mer eller mindre provisoriskt i elevförläggningarna. Dessa förhållanden

har medfört att förläggningsutrymmen, som egentligen är avsedda för eleverna,

måst utnyttjas som personalbostäder. De bostäder som kan uppföras

med anlitande av det för budgetåret 1952/53 anvisade anslaget täcker

emellertid icke på långt när det kvarstående behovet. Medel till fortsatt utbyggnad

av bostadsbeståndet vid skolorna anses därför böra anvisas även

för nästa budgetår. De av departementschefen specificerade byggnadsarbetena

drager en kostnad av tillhopa ca 155 300 kronor. Sedan sistnämnda

belopp avsatts anses vad som återstår av 750 000 kronor få användas till nj’a

bostadslägenheter eller, i viss mindre omfattning, till särskilt angelägna

standardförbättringar i äldre lägenheter. Det förutsättes, att ett specificerat

byggnadsprogram upplägges innan Kungl. Maj:t meddelar dispositionsbeslut

rörande dessa medel. Under innevarande budgetår kommer byggnadsprogrammet

att i stor utsträckning genomföras med anlitande av

bostadshus från aktiebolaget Elementhus i Mockfjärd. I mån av tillgång

beräknas sådana hus komma till användning även i fortsättningen.

Vid behandlingen av skolornas avlöningsanslag har departementschefen

förordat vissa byggnadsarbeten vid Forsane, Lövsta och Margretelund. För

dessa arbeten beräknas för nästa budgetår ett belopp av 1 500 000 kronor.

Departementschefen föreslår alltså, att till byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna

för budgetåret 1953/54 anvisas tillhopa 2 250 000 kronor.

Då några medel nu icke längre återstår under fonden för utbyggnad

av statens ungdomsvårdsskolor anses detta belopp i sin helhet böra anvisas

å riksstaten för nästa budgetår.

Utskottet har uppmärksammat att det byggnadsprogram för personalbostäder,

vartill medel anvisats för innevarande budgetår, avses skola

genomföras med anlitande av bostadshus från aktiebolaget Elementhus.

Sådana bus förutsättes komma till användning även i fortsättningen. Byggnadskostnaderna

torde härigenom icke oväsentligt kunna minskas. Innan

byggnadsplanerna definitivt fastställes, synes dock enligt utskottets mening

även möjligheterna till radhusbebyggelse böra närmare undersökas i syfte

att ytterligare nedbringa kostnaderna.

Vad departementschefen i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolor tillhörande barna- och

ungdomsvården: Bgggnadsarbcten m. m. för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 250 000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 5.

37 :o) Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt

40, s. 99 och 100), vilket innebär en ökad medelsanvisning med 1 400 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för befattningshavare

vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 21 400

kronor.

38 :o) Bidrag till inrättande av inaekorderingshem in. in. Kungl.

Maj:t har (punkt 41, s. 100—102) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

inrättande av inaekorderingshem m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 15 600 kronor.

Under denna rubrik har fr. o. m. budgetåret 1946/47 anvisats tillhopa

184 500 kronor, varav för inrättande av inaekorderingshem 175 000 kronor

och för bidrag till I. O. G. T. 9 500 kronor. I sistnämnda belopp ingår det

anslag av 2 500 kronor, som anvisats för innevarande budgetår.

Frågan om eftervårdsverksamheten är f. n. föremål för undersökning

genom ungdomsvårdsskoleutredningen. Med hänsyn härtill och då inackorderingsverksamheten

fortfarande är av försöksnatur kan departementschefen

icke biträda socialstyrelsens förslag om anvisande av medel till ytterligare

sju inaekorderingshem. Däremot föreslås styrelsen erhålla det tillskott

å anslaget, som erfordras för att inackorderingshemmet i Östersund

skall kunna öppnas, eller 13 100 kronor. Vidare förutsättes I. O. G. T. jämväl

under nästa budgetår erhålla 2 500 kronor för sin verksamhet med inackorderingshemmen.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Wallentheim m. fl. (1:218) och den andra inom andra kammaren av

fröken Öberg m. fl. (II: 296), i vilka motioner hemställes, att riksdagen

måtte, utöver det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet av 15 600 kronor till

ett inaekorderingshem i Östersund, anvisa ytterligare 31 000 kronor i reservationsanslag

för inrättande av två nya inaekorderingshem under budgetåret

1953/54,

dels ock en inom andra kammaren av herr Hammar m. fl. väckt motion

(II: 164), vari hemställes, att riksdagen måtte besluta, att medel anvisas för

inrättande av ytterligare sju inaekorderingshem.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna

II: 296 och II: 164.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

31

Utskottet. Under anslaget hittills anvisade medel har tidigare beräknats

förslå till It inackorderingshem. Av dessa var 8 hem i gång vid början av

budgetåret 1952/53, och 2 beräknades kunna starta under hösten 1952. Genom

det tillskott å anslaget, som departementschefen föreslagit, torde ett

tidigare planerat inackorderingshem i Östersund kunna öppnas. En icke

obetydlig utökning av verksamheten kommer sålunda till stånd fr. o. in.

innevarande budgetår. Med hänsyn härtill ävensom till att frågan om eftervårdsverksamheten

f. n. prövas av ungdomsvårdsskoleutredningen är utskottet

icke berett att tillstyrka en i och för sig önskvärd ökning av antalet

inackorderingshem i enlighet med motionärernas förslag.

Under hänvisning till det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 218 och II: 296 ävensom motionen

II: 164 till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 15 600

kronor.

39:o) Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. Kungl.

Maj:t har (punkt 42, s. 102) föreslagit riksdagen att till Ersättning till

inackorderingshem för driftförluster för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 45 000 kronor.

Inackorderingshemmen erhåller fr. o. in. andra året ersättning av staten

för uppkomna driftunderskott med högst årshyrans belopp. Till ifrågavarande

ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 45 000 kronor. I överensstämmelse med socialstyrelsens förslag

beräknas samma belopp för nästa budgetår.

I en inom andra kammaren av herr Nyberg väckt motion (II: 316) har

hemställts, att riksdagen måtte i ersättning till inackorderingshem för

driftförluster under budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

55 000 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. I en inom socialdepartementet den 20 februari 1953 upprättad

och till utskottet överlämnad promemoria redovisas eu utredning av inackorderingshemmens

ekonomiska ställning på grundval av uppgifter, som

socialstyrelsen lämnat efter statsverkspropositionens avlåtande till riksdagen.

Av utredningen framgår, att den i motionen 11:316 föreslagna beräkningen

av anslagsbehovet till driftförluster kommer att tillfredsställande

ansluta sig till det faktiska utfallet under budgetåret 1953/54. Med hänsyn

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 5.

till vad sålunda framkommit tillstyrker utskottet, att medelsanvisningen

ökas med 10 000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

med bifall till motionen II: 316 till Ersättning till inackorderingshem

för driftförluster för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 55 000 kronor.

40 :o) Bidrag till frälsningsarmens flickhem. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 43, s. 102), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till frälsningsarmens flickhem

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 3 000 kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet.

41 :o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

44, s. 103—108) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen

för arbetsmarknadsstyrelsens permanenta organisation antalet kontorsbiträdestjänster

i lönegrad Ca 8 skall minskas med sju, dels godkänna

av departementschefen förordad avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1953/54, dels ock till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 064 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 3 343 000 kronor.

Departementschefen delar styrelsens uppfattning att minskningen av

antalet åtalsärenden aktualiserat en sammanslagning av kansli- och kameralbyråerna.

Då emellertid ett av styrelsen framlagt förslag icke medför

någon besparing och då utvecklingen på arbetsmarknaden under den senaste

tiden torde ställa ökade krav på styrelsens organisation, anses det

lämpligast att ställningstagandet i frågan tills vidare får anstå.

Det framhålles som självfallet, att det förändrade läget på arbetsmarknaden

och därav betingade planerings- och verkställighetsåtgärder till bekämpande

av arbetslöshet kan medföra behov av tillfällig förstärkning av

styrelsens organisation. För att ernå en bl. a. i sådana lägen erforderlig

smidighet i organisationen anvisas ett särskilt anslag till styrelsens krisorganisation.

I avbidan på erfarenheter angående utvecklingen på arbetsmarknaden

anses eventuellt erforderliga förstärkningar efter Kungl. Maj :ts

prövning böra ske inom sistnämnda organisation. Kungl. Maj:t har redan

med anledning av det ändrade arbetsmarknadsläget medgivit, att en för

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

33

materielärenden avsedd tjänst, vilken skulle ha indragits vid utgången av

år 1952, tills vidare får behållas inom krisorganisationen.

Med hänsyn till att arbetsförmedlingen har hand om förmedlingen av

vissa lärarkrafter har praktiska skäl ansetts tala för att också den lärarförmedling

som handhafts av skolöverstyrelsen överföres till arbetsmarknadsverket.

Kungl. Maj:t har den 30 december 1952 beslutat i enlighet härmed.

Av chefen för ecklesiastikdepartementet har av denna anledning föreslagits,

att skolöverstyrelsens avlöningsanslag skall minskas med kostnaderna för

en amanuens. Motsvarande uppräkning föreslås under arbetsmarknadsstyrelsens

avlöningsanslag.

För yrkesväglednings- och arbetsvårdsärenden finnes anställd en läkare

med årsarvode om 4 300 kronor. Arvodet föreslås höjt med 400 kronor.

Styrelsens beräkning av kostnaderna under omräkningsposterna, innefattande

rörligt tillägg, löneklassuppflyttningar in. m., anses böra föranleda

en höjning av anslaget med 654 200 kronor. Antalet ordinarie kontorsbiträden

minskas med 7 till 92.

De i det föregående förordade förslagen medför en kostnadsökning av

sammanlagt 669 000 kronor. Härtill beräknas ett belopp av 52 000 kronor

i anledning av de av 1952 års riksdag efter förslag i propositionerna nr 241

och 251 beslutade löneregleringarna.

Utskottet. Med anledning av ett av 1950 års arbetsförmedlingsutredning

i november 1951 avgivet betänkande omprövades arbetsmarknadsstyrelsens

organisation vid 1952 års riksdag. I detta sammanhang erinrade utskottet

om departementschefens uppfattning att frågan om en sammanslagning av

kansli- och kameralbyråerna borde närmare prövas, sedan de av byggnadsregleringen

föranledda åtalsärendena minskat i omfattning. Enligt utskottets

mening borde denna fråga ägnas fortlöpande uppmärksamhet och

förslag härutinnan snarast föreläggas riksdagen. Arbetsmarknadsstyrelsen

har nu framlagt ett förslag till sammanslagning av byråerna. Förslagets

genomförande förutsätter att en tjänst för byrådirektör i 33 lönegraden

inrättas för kameralärendena, varvid den nuvarande kameralbyråchefsbefattningen

i Ca 37 skall föras å övergångsstat. Under hänvisning till att förslaget

icke medför någon kostnadsbesparing anser departementschefen att

ställningstagandet till frågan om sammanslagningen bör uppskjutas tills

vidare. Utskottet anser sig böra godta denna uppfattning men förutsätter

härvid att frågan om sammanslagningen av byråerna på nytt aktualiseras

så snart en även ur kostnadssynpunkt tillfredsställande lösning befinnes

möjlig.

Vad departementschefen i övrigt anfört bar icke givit utskottet anledning

till särskilt uttalande.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

3—488 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 5.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 5.

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation antalet kontorsbiträdestjänster

i lönegrad Ca 8 skall minskas med sju;

b) godkänna följande avlöningsstat för arbetsmarknadsstyrelsens

permanenta organisation, att tillämpas tills vidare

fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 927 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 66 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 674 500

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

.................................................... 17 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 379 400

Summa kronor 4 064 000;

c) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 064 000 kronor.

42:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 45, s. 109 och 110), vilket innebär en anslagsminskning

med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetsmarknadsstyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

754 000 kronor.

43:o) Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen. Kungl. Maj :t har

(punkt 46, s. 110 och 111) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i

personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens krisorganisation antalet

förste byråsekreterare i Ce 27 skall minskas med en, dels ock till

Arbetsmarknadsstyrelsen; Krisorganisationen för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 875 000 kronor.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget å samma belopp har

till avlöningar beräknats 775 000 kronor och till omkostnader 100 000

kronor.

Enligt beslut av 1952 års riksdag skall antalet befattningar inom krisorganisationen,

som vid ingången av budgetåret 1951/52 var 93, fr. o. in.

den 1 januari 1953 utgöra 64. Med hänsyn till minskningen av antalet åtalsärenden

föreslås en förste byråsekreterartjänst i Ce 27 samt en amanuensbefattning

indragas.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

35

Möjligheterna till ytterligare indragningar närmast i anledning av ändrad

utformning av byggnadsregleringen anses självfallet böra tillvaratagas. Å

andra sidan förutsättes, såsom framhållits vid anmälan av styrelsens avlöningsanslag,

uppkommande behov av personalförstärkning för planeringsoch

verkställighetsåtgärder till bekämpande av arbetslöshet tillgodoses inom

krisorganisationen. Löneställningen för personalen inom denna har även

prövats av 1952 års riksdag. Vad nu anförts anses inte vara av beskaffenhet

att väsentligt ändra förutsättningarna för beräkning av anslaget för nästa

budgetår. I överensstämmelse med arbetsmarknadsstyrelsens förslag förordas,

att anslaget anvisas med oförändrat belopp.

Utskottet, som förutsätter att alla möjligheter till minskning av personalen

för byggnadstillståndsärenden tillvaratages, tillstyrker Kungl. Maj :ts

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för arbetsmarknadsstyrelsens

krisorganisation antalet förste byråsekreterare i

Ce 27 skall minskas med en;

b) till Arbetsmarknadsstyrelsen: Krisorganisationen för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 875 000 kronor.

44.o) De» offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 111—116), vilket innebär en anslagsökning

med 2 773 000 kronor huvudsakligen i anledning av det rörliga tillläggets

höjning och tjänsteförteckningsrevisionen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för den offentliga

arbetsförmedlingens permanenta organisation antalet kontorsbiträden

i lönegrad Ca 8 skall ökas med fjorton;

b) godkänna följande avlöningsstat för den offentliga arbetsförmedlingens

permanenta organisation, att tillämpas tills

vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 560 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 229 000

3. Avlöningar till övrig ickc-ordinarie personal 5 983 000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis .................. i 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 5 959 000

Summa kronor 17 733 000;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 5.

c) till Den offentliga arbetsförmedlingen: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 17 733 000

kronor.

45:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 117—119), vilket innebär en

ökad medelsanvisning med 350 000 kronor, därav till sjukvård och lokalkostnader

20 000 resp. 125 000 kronor, till expenser 200 000 kronor samt

till utbildnings- och instruktionsverksamhet 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 4 328 000 kronor.

46:o) Den offentliga arbetsförmedlingen: Krisorganisationen. I enlig
het

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 49, s. 119 och 120), vilket innebäi

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Den offentliga arbetsförmedlingen:

Krisorganisationen för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 2 500 000 kronor.

47 :o) Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. in. Kungl. Maj :t

har (punkt 51, s. 120—128) föreslagit riksdagen att till Kostnader för

arbetslöshetens bekämpande m. m. för budgetåret 1953/o4 anvisa ett

reservationsanslag av 21 000 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 13 800 000 kronor.

Departementschefen redogör till en början för vissa åtgärder, som vidtagits

i anledning av ändringar i arbetsmarknadsläget. Härom anförs

bl. a. följande.

Den åtstramning på arbetsmarknaden, som kunde förmärkas redan mot

slutet av 1951, fortsatte under 1952 ehuru med växlande styrka inom

olika näringsområden. Vid början av året drabbades främst vissa konsumtionsvaruindustrier,

såsom textil-, beklädnads- och skoindustri, av

sämre sysselsättning, men frampå sommaren hade läget i dessa branscher

stabiliserats. Då framstod i stället läget inom skogsbruket och skogsindustrierna

som labilt. Men även för dessa har senare en stabilisering inträtt

och en viss uppgång i konjunkturen kunnat förmärkas. Mot slutet av

året har främst metallindustrin samt i viss utsträckning byggnadsindustrin

kännetecknats av minskad arbetstillgång. I stort sett var dock sysselsättningen

under året god, och någon avgjord förändring av arbetsmarknadsläget

i stort har icke ägt rum. , , , . iO-0

Inför ovissheten om arbetsmarknadens utveckling har undei 19o2 åtgärder

vidtagits för att öka beredskapen mot arbetslöshet. Härvid har till

en början den redan tidigare uppehållna investeringsplanlaggmngen

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

37

aktualiserats och utbyggts. Uppgifter har inhämtats om i vilken utsträckning

de arbetsobjekt, som ingår i investeringsreserven, är så planlagda att

de vid behov kan sättas igång snabbt. Vidare har de vidtagna åtgärderna

syftat till att väsentligt öka reserven av förberedda arbeten. En intensivare

projektering har bedrivits av de myndigheter, som svarar för de i investeringsreserven

ingående arbetena. Genom de lokala arbetsmarknadsorganen

har kontakt tagits med kommunerna för att stimulera dem att överse och

förbättra sin arbetslöshetsberedskap. Jag anser det i nuvarande labila läge

på arbetsmarknaden nödvändigt att en relativt stor reserv av färdigprojekterade

arbeten finns. Det är därför angeläget att detaljplaneringen av berörda

statliga myndigheter och kommuner bedrives i sådan takt och omfattning''

att den färdigplanerade investeringsreserven inte blott uppehälles

utan även ökas.

Vidare må omnämnas att åtgärder vidtagits för att man vid behov skall

kunna väsentligt öka yrkesutbildningsverksamheten för arbetslösa. Även

förberedelser för industribeställningar i arbetslöshetsbekämpande syfte har

vidtagits.

Sedan akuta sysselsättningssvårigheter under hösten 1952 inträtt på

vissa orter har direkt sysselsättningsstimulerande åtgärder ansetts böra

tillgripas. Byggnadstillstånd har lämnats i större utsträckning än som

för utsetts i den för år 1952 fastställda tillståndsbudgeten. Vidare må erinras,

att 1952 års riksdag vid höstsessionen anvisat betydande anslag å tillläggsstat

till vägbyggnader in. in. Härjämte har Kungl. Maj :t delvis utnyttjat

det av riksdagen lämnade bemyndigandet att intill ett belopp av

200 milj. kronor meddela beslut om utförande av arbeten, för vilka anslag

är uppförda å allmän beredskapsstat för budgetåret 1950/51 (prop.

1952:65, statsutsk. uti. 1952/73, rd. skr. 1952:147). Kungl. Maj :t har

nämligen genom beslut den 10 oktober 1952 ställt ett belopp av 50 milj.

kronor till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande att disponeras i enlighet

med de närmare beslut Kungl. Maj :t meddelar. Intill utgången av 1952

hade dispositionsbeslut meddelats till en kostnad av ca 16,5 milj. kronor.

I vilken utsträckning medel härutöver behöver tas i anspråk kan f. n. ej

bedömas med någon säkerhet. Det är emellertid aktuellt bl. a. att bevilja

lån till anordnande av allmänna samlingslokaler i fall då byggnadstillstånd

meddelats av sysselsättningspolitiska skäl.

Beträffande medelsbchovet under anslaget har arbetsmarknadsstyrelsen

för beredskapsarbeten under innevarande och nästa budgetår beräknat belopp,

som överstiger dubbla kostnaden under budgetåret 1951/52. Det är

möjligt att denna beräkning visar sig vara alltför hög. Med hänsyn till

arbetsmarknadsläget finner departementschefen det emellertid lämpligt att

medel i betryggande utsträckning står till förfogande för beredskapsarbeten.

Antalet i arkivarbete och musikerhjälp sysselsatta personer har under

1952 ökat något, ökningen tillskrives helt den åtstramning, som ägt rum

på arbetsmarknaden. Kungl. Maj:t bar den 25 april 1952 bemyndigat

arbetsmarknadsstyrelsen att höja lönerna till arkivarbetare och personer

som erhåller musikerhjälp samt utländska forskarstipendiater i anslutning

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 5.

till den allmänna löneutvecklingen. I avvaktan på den utredning om arkivarbetenas

framtida utformning och organisation, som pågår inom arbetsmarknadsstyrelsen,

förutsättes verksamheten få bedrivas i oförändrad

form.

Med anledning av det stramare arbetsmarknadsläget har en höjning av

kontantunderstöden fått förnyad aktualitet. Departementschefen erinrar

om att ett förslag till förbättring av förmånerna från de erkända arbetslöshetskassorna

numera föreligger och att han räknar med att proposition

om sådan förbättring skall föreläggas riksdagen. I nämnda sammanhang

förutsätter han få anledning återkomma till frågan om kontantunderstöden.

Det är emellertid hans avsikt att ta upp frågan om en provisorisk

höjning av understödsbeloppen.

Vid behandlingen av arbetslöshetsanslaget för innevarande budgetår anförde

departementschefen, att återstående belopp under femte huvudtitelns

anslag till planering av allmänna arbeten vid utgången av budgetåret

1951/52 borde tillgodoföras budgetutjämningsfonden. Om arbetsmarknadsläget

skulle föranleda behov av att arbetsmarknadsstyrelsen beviljar

bidrag till detaljplanering av arbetsföretag, borde medel för ändamålet få

ställas till förfogande från arbetslöshetsanslaget. I enlighet härmed har

Ivungl. Maj:t den 31 oktober 1952 bemyndigat arbetsmarknadsstyrelsen att

under budgetåret 1952/53 disponera högst 100 000 kronor av nu ifrågavarande

anslag för bidrag till detaljplanering av vissa anläggningsarbeten.

Medel för ändamålet anses böra beräknas även för nästa budgetår.

Såsom närmare anföres vid behandlingen i det följande av anslaget

till arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet har utvecklingen på

arbetsmarknaden lett till ett ökat behov av omskolning för partiellt arbetsföra.

Departementschefen har med anledning härav för avsikt att föreslå

Kungl. Maj:t att av nu ifrågavarande anslag ställa ett belopp av 500 000

kronor till styrelsens förfogande för omskolningsbidrag.

Departementschefen har i och för sig icke något att erinra mot styrelsens

beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag. Då såsom nyss

nämnts 500 000 kronor av anslaget beräknas komma att ställas till förfogande

för omskolningsbidrag åt partiellt arbetsföra, blir det för andra

ändamål under anslaget disponibla beloppet motsvarande lägre. Anslaget

anses med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna trots detta böra anvisas

med det av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna beloppet 21 000 000 kronor.

I detta belopp har inte inräknats medel för steninköp, för vilket ändamål

beräknats 2 600 000 kronor under anslaget för innevarande budgetår.

Härom anför departementschefen följande.

Som jag förutskickade vid anmälan av motsvarande anslag för innevarande

budgetår har nuvarande villkor för de statliga stenbeställningarna

och för utlämning av sten ur statens stenförråd omprövats. Statens stöd

åt stenindustrin är f. n. ordnat så att en inom arbetsmarknadsstyrelsen

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

39

särskilt inrättad delegation handhar inköp av gatsten för statens räkning.

Sedan arbetsmarknadsstyrelsen fattat beslut om inköp av sten, ankommer

det på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att avsluta kontrakt med vederbörande

stenleverantör. I kontraktet ingår föreskrifter angående arbetskraften.

Antalet inom gatstensindustrin med statliga beställningar sysselsatta

arbetare må f. n. utgöra högst 1 050, därav högst 150 må utgöras av

sådan fullgod arbetskraft, som är nödvändig för rationell drift i storbrott

och som uttages efter av arbetsmarknadsstyrelsen givna anvisningar.

Medeltalet anställda år 1951 var 782, varav 119 var för rationell drift i

storbrott erforderlig fullgod arbetskraft. I oktober 1952 var antalet anställda

737, varav 104 var fullgod arbetskraft. Leverantörerna är skyldiga

att månadsvis till arbetsmarknadsstyrelsen insända nominativa uppgifter

på arbetare, som sysselsättes med gatstenstillverkning. Arbetsmarknadsstyrelsen

föreskriver regler för arbetskraftens användning.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 juni 1945 (nr 326) anhöll riksdagen

om en allsidig och förutsättningslös utredning rörande rationalisering av

den svenska gat- och kantstensindustrin med beaktande därvid huruvida

ett förstatligande av densamma kunde vara påkallat. Den 4 januari 1946

bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för handelsdepartementet att tillkalla

högst sju utredningsmän för att inom departementet biträda med denna

utredning. Utredningsmännen, som antog benämningen 1946 års stenindustriutredning,

avgav förslag i september 1949. Med hänsyn till att den

framtida exporten av gat- och kantsten, på vilken stenindustrin tidigare i

första hand varit baserad, icke med någon säkerhet kunde bedömas, ansåg

sig utredningen icke kunna framlägga ett slutligt förslag till stenindustrins

ordnande på längre sikt. Utredningen förordade emellertid lösning av vissa

aktuella problem, vilka kan sammanfattas sålunda. Utredningen ansåg det

angeläget att påskynda övergången från småbrottsdrift till storbrottsdrift.

Därför föreslogs att öppnandet av nya stenbrott för brytning till avsalu

skulle läggas under statlig kontroll. För ändamålet föreslogs en lag om

brytning av gnejs och granit. Kontrollen över öppnandet av nya stenbrott

skulle utövas av länsstyrelserna. Statens stenförråd skulle reserveras för

användning såsom ett buffertlager för utjämning av sådana ojämnheter i

stenindustrins avsättningsvolym, vilka kunde medföra icke önskvärda fluktuationer

i den inom denna industri sysselsatta totala arbetsstyrkan. Förbrukare

av gatsten inom landet skulle hänvisas att täcka sitt behov genom

upphandling i den fria marknaden. De statliga stenbeställningarna skulle

avvecklas, och industriföretagen skulle få frihet att nyrekrytera arbetskraft

i erforderlig omfattning. Viss statlig kontroll över den inom stenindustrin

totalt sysselsatta arbetsstyrkan skulle dock införas i syfte alt

förebygga en ur arbetsmarknadssynpunkt icke önskvärd ansvällning.

Vidare skulle kontrollen över arbetsstyrkans storlek utsträckas till alt

omfatta övervakning av att möjligheterna till nyrekrytering icke utnyttjades

så, att äldre arbetstagare frånkändes möjligheten till fortsatt sysselsättning

inom sitt yrke. Kontrollen skulle utövas av eu särskilt inrättad

nämnd, statens granitindustrinämnd, som därjämte skulle ha vissa

andra funktioner. Den inom arbetsmarknadsstyrelsen arbetande steninköpsdclegationen

skulle slopas. Användningen av gat- och kantsten

inom landet skulle bringas upp till eu omfattning motsvarande del föreliggande

behovet. För ändamålet erfordrades en ökning av det under

sjätte huvudtiteln anvisade anslaget till beläggningsarbcten i städerna och

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 5.

å landsbygden. A andra sidan kunde genom slopandet av de statliga stenbeställningarna

det under femte huvudtiteln till steninköp anvisade anslaget

helt utgå.

Utredningens förslag har hittills av olika skäl icke lett till någon

ändring i det nuvarande systemet.

Departementschefen framhåller vidare, att konsumtionen av gatsten

inom landet under flera år visat sig överstiga de kvantiteter, som årligen

uppköpts av staten för att sysselsätta äldre stenarbetare. En väsentlig

nedgång av statens stenförråd har ägt rum. Lagren av smågatsten

har minskat från 1 919 888 m2 år 1946 till 1 076 534 m2 vid slutet av

år 1951 samt lagren av storgatsten från 158 944 in2 till 89 589 in2 under

samma tid. Med hänsyn härtill anses det motiverat att avveckla de av

medel för arbetslöshetsbekämpande åtgärder bekostade stenbeställningarna.

Staten och kommunerna bör tillgodose sitt behov av gatsten genom uppköp

på fria marknaden i stället för att som nu erhålla gatstenen gratis

ur statens stenförråd. Kostnaderna för den gatsten, som erfordras för vägväsendet,

bör bestridas av anslagen till detta, och kommuner som är egna

väghållare bör erhålla statsbidrag till kostnaderna för steninköp liksom till

andra kostnader för väghållningen. Av anslaget till Bidrag till byggande

av vägar och gator under sjätte huvudtiteln förutsättes ett visst mindre

belopp få reserveras för bidrag till steninköp och stensättning på för

biltrafiken viktiga vägar och gator inom sådana städer och samhällen,

som är egna väghållare, därest det visar sig påkallat att i här angivet syfte

befrämja en viss avsättning av gatsten till kommunerna. Departementschefen

räknar med att den inhemska konsumtionen av sten f. n. skall

garantera de äldre stenarbetarna full sysselsättning. Därtill kommer i

varje fall vissa år en icke obetydlig export. Skulle emellertid svårigheter

uppkomma att sysselsätta den äldre arbetskraft, som nu är sysselsatt i

stenindustrin, anses frågan om steninköp med anlitande av arbetslöshetsanslaget

få tagas under förnyad prövning.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en

inom andra kammaren av herr Lindberg väckt motion (II: 24), vari yrkas,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville hemställa om en skyndsam

och allsidig utredning rörande frågan om en effektivisering av förberedelserna

till arbeten för motverkande av arbetslöshet samt att de förslag,

vilka kan framkomma genom utredningen, förelägges riksdagen så

snart ske kan.

Beträffande motiveringen för yrkandet hänvisas till motionen.

Utskottet. Vad till en början angår yrkandet i motionen 11:24 om en

utredning i syfte att effektivisera förberedelserna för motverkande av

arbetslöshet får utskottet erinra om de åtgärder, som enligt departements
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

41

chefens redogörelse redan vidtagits eller planeras i arbetslöshetsbekämpande

syfte. Då dessa åtgärder synes ägnade att i allt väsentligt tillgodose

motionärens önskemål avstyrker utskottet motionen.

Beräkningen av medelsbehovet under anslaget har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Beträffande slutligen frågan om de statliga stenbeställningarna har

departementschefen anfört, att konsumtionen inom landet av gatsten

under de senare åren visat sig överstiga de kvantiteter, som årligen uppköpts

av staten för att sysselsätta äldre stenarbetare. Som följd härav

har en väsentlig nedgång av statens stenförråd ägt rum. Med hänsyn till

denna utveckling vill utskottet icke motsätta sig, att de statliga stenbeställningarna

avvecklas i överensstämmelse med vad departementschefen

föreslagit. Vad gäller frågan om den fortsatta sysselsättningen av de äldre

stenarbetarna, vilka den 31 januari 1953 uppgick till ett antal av 658,

räknar departementschefen med att den inhemska konsumtionen f. n.

skall garantera denna arbetskraft full sysselsättning. Om svårigheter

skulle uppstå att sysselsätta den äldre arbetskraft, som nu arbetar i stenindustrin,

anses frågan om steninköp med anlitande av arbetslöshetsanslaget

få tagas under förnyat övervägande. Utskottet vill understryka

detta uttalande samt i anslutning härtill framhålla lämpligheten av att

den gatsten, som framställes av de nu inom statsbeställningarna anställda,

kommer till användning, innan de statliga stenlagren tages i anspråk för

att täcka behovet av gatsten inom landet.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som tillstyrker Kungl.

Maj :ts förslag, hemställa,

a) att riksdagen må till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande

m. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 21 000 000 kronor;

b) att motionen 11:24 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

48:o) Kostnader för överflyttning av arbetskraft. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 52, s. 128—131), vilket innebär en formell

medelsanvisning med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för överflyttning av arbetskraft

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

100 kronor.

49:o) Arbetskliniken i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 53, s. 131—134), vilket innebär å ena sidan en ökning av anslaget

med 52 600 kronor till kostnader i samband med forskning, det

rörliga tilläggets höjning, höjda driftkostnader in. m. samt å andra sidan

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 5.

en minskning med 27 000 kronor för byggnadskostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arbetskliniken i Stockholm för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 164100

kronor.

50:o) Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverksamliet. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 54, s. 134—136), vilket innebär

en ökad medelsanvisning med 122 500 kronor till träningsverkstäder och

arbetscentraler in. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kommunal och enskild

arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 380 000 kronor.

51 :o) Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet. Kungl. Maj:t

har (punkt 55, s. 136—140) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsstyrelsens

arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 1 950 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 960 000 kronor.

1952 års riksdag godkände Kungl. Maj :ts förslag om överflyttning av

åtminstone huvuddelen av pensionsstyrelsens yrkesutbildande verksamhet

till arbetsmarknadsstyrelsen. En av de båda verken träffad överenskommelse

i fråga om ärendesfördelningen innebär, att pensionsstyrelsen

fr. o. m. den 1 oktober 1952 som regel inte tar emot nya ansökningar om

yrkesutbildning eller omskolning. Pensionsstyrelsen kommer dock att ha

möjlighet att ordna yrkesutbildning i fall som blir aktuella i samband

med pensionsärenden. Dessa riktlinjer anses böra tillämpas tills vidare

i avbidan på ytterligare erfarenhet.

Arbetsmarknadsstyrelsen har funnit de innevarande budgetår till omskolning

anvisade medlen otillräckliga. I någon mån beror detta på förslaget

att överförandet från pensionsstyrelsen skall äga rum redan under

loppet av detta budgetår. Den väsentliga anledningen är dock det ökade

behovet av omskolning och yrkesutbildning som orsakats av det stramare

arbetsmarknadsläget. Den handikappade arbetskraften befinner sig givetvis

i ett särskilt utsatt läge då sysselsättningsmöjligheterna tenderar att

bli knappare. Även i ett sådant läge kan emellertid brist på yrkeskunnig

arbetskraft föreligga inom en del områden. Det är enligt departementschefens

mening under sådana förhållanden av vikt att intensifiera verksamheten

för att bereda partiellt arbetsföra den yrkeskunskap, som fordras

för arbetsplacering. Detta är en av de arbetslöshetsbekämpande åtgärder

som f. n. är mest aktuella. Med hänsyn härtill anses det riktigare att för

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

43

en utvidgning av omskolningen ta i anspråk de medel som redan anvisats

till arbetslöshetens bekämpande än att anslag äskas på tilläggsstat.

På grund härav har departementschefen för avsikt att föreslå Kungl.

Maj:t, att 500 000 kronor av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens

bekämpande in. in. ställes till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för

omskolningsbidrag under innevarande budgetår.

En till följd av levnadskostnadernas stegring motiverad höjning av ornskolningsbidragen

anses böra anstå till ingången av nästa budgetår. På

grund av sambandet med frågan om kompensation för levnadskostnadsstegringen

åt livräntetagare enligt olycksfallsförsäkringslagen in. fl. författningar

förutsättes det ankomma på Kungl. Maj :t att sedan sistnämnda

fråga fått sin lösning fastställa omskolningsbidragens maximibelopp. Omskolningsbidragen

bestrides av statsmedel med det undantaget, att kommunerna

förutsättes stå för 25 % av kostnaderna för bidrag till den partiellt

arbetsföres familj. Den ökning av omskolningsbehovet som inträtt

och de stora anspråk, som på grund därav ställes på ökad medelsanvisning

för omskolningsbidrag, anses böra ge anledning till att bidrag från

kommunernas sida •—- högst med 25 % — fr. o. m. nästa budgetår begäres

även till omskolningsbidragen i övrigt.

Enligt tillgängliga uppgifter har under budgetåret 1951/52 av arbetsmarknadsstyrelsen

och pensionsstyrelsen meddelats beslut om omskolning

i närmare 900 fall, medan verken för nästa budgetår räknat med sammanlagt

endast ca 750 fall. Trots att departementschefen förutsätter ökade

bidrag från kommunerna föreslår han därför, att det för omskolningsbidrag

avsedda beloppet höjes med 1 000 000 kronor eller från 760 000 till

1 760 000 kronor. I övrigt föreslås en höjning av anslaget med 15 000

kronor till psykotekniska undersökningar. Efter frånräknande av ett f. n.

till provanställningar beräknat belopp å 25 000 kronor, vilka icke erfordras

längre, blir anslagsökningen 990 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, nämligen

dels två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Boo (1:211) och den andra inom andra kammaren av herrar

Bengtsson i Varberg och Bengtsson i Halmstad (II: 86), i vilka hemställes,

att riksdagen vid behandling av förevarande punkt måtte uttala, att den

hittills tillämpade kostnadsfördelningen mellan stat och kommun bibehålies,

dels två likalydandc motioner, väckta av samma kammarledamöter

(I: 210 och II: 87), i vilka motioner hemställes, att riksdagen vid behandlingen

av denna punkt måtte uttala, att utbildningsbidrag må, såsom ett

provisorium med tillämpning räknat från den 1 januari 1953, i mån av

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 5.

behov beviljas militär- och civilskadade, som medgivits utbildning, med

ett belopp för månad av högst 350 kronor, därest utbildningsorten tillhör

lägsta dyrortsgruppen, och högst 400 kronor, där utbildningsorten tillhör

högsta dyrortsgrupp, och i fråga om under utbildningstiden med familjen

sammanboende militär- och civilskadade med högst 290 kronor,

dels ock en inom andra kammaren av herr Jonsson i Järvsand väckt

motion (II: 343), vari hemställes, att riksdagen uttalar sig för fullständig

likhet i förmåner som vid utbildning utgår till s. k. militär- respektive

civilskadade.

Beträffande motiveringen för nämnda yrkanden hänvisas till motionerna

II: 86, II: 87 och II: 343.

Utskottet. Vid 1952 års riksdag beslöts att åtminstone huvuddelen av

pensionsstyrelsens yrkesutbildande verksamhet skulle överflyttas till arbetsmarknadsstyrelsen,

som handhar omskolningsverksamheten beträffande

partiellt arbetsföra. I fråga om de närmare riktlinjerna för ärendesfördelningen

har departementschefen i avbidan på närmare erfarenhet

tillstyrkt en av de båda verken träffad överenskommelse, vilken innebär

att pensionsstyrelsen som regel icke skall ta emot nya ansökningar om

yrkesutbildning eller omskolning men dock ha kvar möjlighet att ordna

yrkesutbildning i fall, som blir aktuella i samband med pensionsärenden.

Till departementschefens förslag i denna del kan utskottet ansluta sig.

Däremot har tvekan yppats inom utskottet beträffande den omfattning

i vilken kommunerna förutsättes skola bidraga till kostnaderna för arbetsmarknadsstyrelsens

utvidgade omskolningsverksamhet. F. n. gäller att

omskolningsbidragen bestrides av statsmedel med det undantaget att kommunerna

står för 25 % av kostnaderna för bidrag till vederbörandes familj.

I fråga om de utbildningsbidrag, som beviljas av pensionsstyrelsen, svarar

kommunerna för samma andel av hela kostnaden. Det ökade omskolningsbehovet

beträffande partiellt arbetsföra jämte de åtföljande stora anspråken

på ökad medelsanvisning bör enligt departementschefens mening

föranleda att kommunerna bidrager med högst 25 % till kostnaderna för

samtliga av arbetsmarknadsstyrelsen beviljade omskolningsbidrag.

Utskottet har förut vid behandlingen av de statsbidragsfrågor, som berör

socialstyrelsens verksamhetsområde, påtalat tendensen att överskjuta

de i nuvarande läge ökade kostnaderna på kommunerna. Under framhållande

av denna för kommunerna ogynnsamma utveckling har i motionerna

1:211 och 11:86 samt 11:343 yrkats, att den nuvarande kostnadsfördelningen

beträffande omskolningsbidragen bibehålies. Enligt utskottets mening

talar starka skäl för att så sker. Efter olika överväganden har utskottet

dock stannat för att icke motsätta sig departementschefens förslag.

En genom levnadskostnadernas stegring motiverad höjning av omskol
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

45

ningsbidragen har departementschefen ansett böra anstå intill dess frågan

om en härmed sammanhängande kompensation för levnadskostnadsstegringen

åt hl. a. livräntetagare enligt olycksfallsförsäkringslagen blivit

löst. Utskottet, som får erinra om att proposition i denna fråga är att vänta

inom kort, kan godtaga departementschefens förslag även i denna del.

Däremot är utskottet icke berett tillstyrka yrkandet i motionerna 1:210

och II: 87 om en provisorisk höjning av omskolningsbidragen redan dessförinnan.

Den i motionen II: 343 berörda frågan om undanröjande av vissa

mindre olikheter beträffande beklädnadsbidrag samt startbidrag till s. k.

militär- resp. civilskadade synes böra prövas av arbetsmarknadsstyrelsen.

Under åberopande av det anförda får utskottet, som icke funnit anledning

till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag beträffande anslagsberäkningen,

hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna 1:211 och 11:86 samt 1:210 och

11:87 ävensom motionen 11:343 till Arbetsmarknadsstyrelsens

arbetsvårdsverksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 1 950 000 kronor.

52 :o) Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 140—143), vilket innebär

en formell medelsanvisning med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens

förrådsverksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 100 kronor.

Förbättrande av bostadsförliållandena m. m.

53:o) Bostadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 57, s.

144—151) föreslagit riksdagen att dels besluta, att å personalförteckningen

för bostadsstyrelsen skall uppföras en tjänst som förste kansliskrivare i

lönegrad Ca 17 i utbyte mot en å övergångsstat upptagen tjänst som kansliskrivare

i lönegrad Ca 15 samt antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 ökas

med sex, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för

bostadsstyrelsen, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels

ock till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 3 595 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 2 939 000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 29 augusti 1952 bemyndigat bostadsstyrelsen att

till länsbostadsnämnderna överföra beslutanderätten i låneärenden avseende

flerfamiljshus i sådana kommuner, där övervägande antalet flerfamiljshus

inrymmer högst 16 lägenheter.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Frågan om decentralisering av ärenden angående familjebostads- och

bränslebidrag har under senare hälften av förra året varit föremål för

överväganden inom socialdepartementet; härvid har kontakt tagits hl. a.

med svenska stadsförbundet. Genom beslut av Kungl. Maj:t den 12 december

1952 har beslutanderätten i vad det gäller bidrag till familjer i städer och

köpingar fr. o. in. den 1 januari 1953 överförts från bostadsstyrelsen och

länsbostadsnämnderna till förmedlingsorganet i vederbörande stad resp.

köping.

De nämnda redan beslutade eller planerade förändringarna i arbetsuPP8^ternas

fördelning på olika organ medför, att bostadsstyrelsens personalbehov

så småningom kommer att minska. Å andra sidan torde en viss

förstärkning av länsbostadsnämndernas personalorganisation bli nödvändig.

Bostadsstyrelsens medverkan genom råd och anvisningar till de lokala

organen anses i anledning av decentraliseringen av låne- och bidragsärenden

komma att erfordras i icke obetydlig utsträckning under en övergångstid.

Styrelsen har f. n. en betydande balans i fråga om låneärenden. Läget såväl

på kreditmarknaden som på arbetsmarknaden är sådant, att det är av

största vikt att balansen avarbetas så att styrelsen blir i stånd att utan

dröjsmål meddela beslut i låneärenden.

På grund av de anförda omständigheterna är det f. n. icke möjligt att

närmare ange de olika decentraliseringsåtgärdernas inverkan på personalorganisationen

under nästa budgetår. Departementschefen har emellertid

för avsikt att så fort förutsättningar härför uppkommer låta verkställa en

översyn av de delar av bostadsstyrelsens personalorganisation, vilka berörs

av decentraliseringen. I detta sammanhang framhålles, att låne- och bidragsverksamheten

f. n. är föremål för prövning i anledning av bl. a. de förslag,

som 1951 års bostadsutredning framlagt i december 1952. Då denna prövning

kan ge anledning till sådana ändringar av ifrågavarande verksamhet

fr. o. m. den 1 juli 1953, vilka tillfälligt ökar bostadsstyrelsens arbetsuppgifter,

anses försiktigheten bjuda att icke nu räkna med att påtagliga inskränkningar

kan göras i bostadsstyrelsens personalorganisation redan

under nästa budgetår.

I det för budgetåret 1952/53 anvisade anslaget ingår ett belopp av 155 000

kronor för tillfälliga förstärkningar av lånebyrån och byrån för tekniskekonomiska

utredningar. Till huvudsaklig del har förstärkningarna motiverats

av ökade arbetsuppgifter å lånebyrån i samband med den provisoriska

ökning av tilläggslånen till flerfamiljshus, vilken genomfördes den 1 januari

1952. Den f. n. betydande balansen i fråga om ärenden å lånebyrån är ett

uttryck för att bostadsstyrelsen trots ifrågavarande förstärkning har ställts

inför svårbemästrade problem i samband med den inträdda stegringen av

byggnadskostnaderna och den därav föranledda utvidgningen av tilläggslångivningen.

Lånebyråns arbetsuppgifter förutsättes även under nästa

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

47

budgetår bli betydande, varför möjlighet anses böra finnas att bibehålla

nuvarande personalorganisation under hela budgetåret. Departementschefen

tillstyrker därför, att angivna belopp för tillfälliga förstärkningar — vilket

med hänsyn till det höjda rörliga tillägget numera motsvarar 180 000

kronor — beräknas även för nästa budgetår. Dessa medel bör stå till Kungl.

Maj:ts förfogande och ställas till styrelsens disposition endast i mån av

behov.

Den kamerala sektionens behov av personal för låneavisering har visat

sig vara större än tidigare förutsetts. Delvis beror det ökade personalbehovet

dock på den fortgående ökningen av antalet lån. Departementschefen tillstyrker,

att medel beräknas för en kansliskrivare i Ce 15 och nio biträden

i reglerad befordringsgång utöver tidigare beslutad organisation. Med hänsyn

till behovet av ökad arbetskraft för ritningsgranskning beräknas vidare

medel för ytterligare en deltidsanställd arkitekt i högst Cg 31 å tekniska

byrån. Medel beräknas även för att åt ett kanslibiträde å kanslibyråns allmänna

sektion med bl. a. registratorsgöromål inrätta ett förordnande att

bestrida göromål, som ankommer på tjänsteman i 13 lönegraden.

Antalet ordinarie kontorsbiträden ökas med 6 till 68. Härjämte anses

beslut böra fattas om att en med anledning av propositionen 1952: 241

inrättad tjänst som förste kansliskrivare i Ce 17 skall föras å ordinarie stat.

Denna tjänst har tillkommit i stället för en tjänst i Ca 15, vilken felaktigt

angivits vara placerad i Ce 15. Tjänsten i Ca 15 har uppförts på övergångsstat.

En förste byråingenjörstjänst i Cg 27 å tvätterisektionen föreslås till extra

ordinarie tjänst.

De förordade förslagen medför en anslagshöjning med sammanlagt

89 700 kronor. Anslaget höjes därjämte med 125 900 kronor i anledning av

tjänsteförteckningsrevisionen in. in. samt med 418 000 kronor på grund av

höjningen av det rörliga tillägget. Härtill lägges ett belopp av 22 100 kronor

för de efter förslag i propositionen 1952:241 beslutade löneregleringarna.

Utskottet. Av den av departementschefen lämnade redogörelsen framgår,

att Kungl. Maj:t numera meddelat beslut om att till länsbostadsnämnderna

och kommunala organ överföra beslutanderätten i låneärenden avseende

mindre flerfamiljshus resp. ärenden angående familjebostadsbidrag

och bränslebidrag. Vid anmälan av motsvarande anslag för innevarande

budgetår förutsatte departementschefen att en dylik utflyttning av ärenden

skulle visa sig möjlig redan under detta budgetår. Några mera betydande

minskningar av personalbehovet förutsattes dock ej komma till stånd före

utgången av budgetåret. Under framhållande av övergångssvårigheter anser

departementschefen det icke heller nu möjligt att närmare ange decentraliseringsåtgärdernas

inverkan på bostadsstyrelsens personalorganisation. Försiktigheten

anses bjuda att icke räkna med alt påtagliga personalminsk
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 5.

ningar kan göras ens under nästa budgetår. A andra sidan beräknas behov

alltjämt föreligga av ett för innevarande budgetår till tillfälliga förstärkningar

anvisat belopp, numera motsvarande 180 000 kronor. Vidare

föreslås bl. a. att den kamerala sektionens personal för låneavisering på

grund av ett tidigare ej förutsett behov ökas med en kansliskrivare och 9

biträden i reglerad befordringsgång.

Utskottet har vid sitt ställningstagande till den föreslagna anslagsberäkningen

icke kunnat undgå att påtala de förutsättningar under vilka medelsbehovet

beräknats under innevarande budgetår. Emellertid är det enligt

utskottets mening angeläget att den alltjämt betydande balansen av låneärenden

avarbetas, så att de lånesökande icke på grund av eftersläpningen

tillskyndas ökade ränteutgifter. Med hänsyn bl. a. härtill samt till den

översyn av bostadsstyrelsens organisation, som departementschefen ställt

i utsikt, har utskottet kunnat godtaga Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

a) besluta, att å personalförteckningen för bostadsstyrelsen

skall dels uppföras en tjänst som förste kansliskrivare i lönegrad

Ca 17 i utbyte mot en å övergångsstat upptagen tjänst

som kansliskrivare i lönegrad Ca 15 och dels antalet kontorsbiträden

i lönegrad Ca 8 ökas med sex;

b) godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 423 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 73 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 893 500

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 15 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 190 100

Summa kronor 3 595 000;

c) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 3 595 000 kronor.

54:o) Bostadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 58,

s. 151—153) föreslagit riksdagen att till Bostadsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 545 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

49

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 452 000 kronor.

Av anslagsökningen avses 8 000 kronor till reseersättningar, 80 000 kronor

till expenser för eget behov och 5 000 kronor till bearbetning av statistiskt

material.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till

Bostads styrelsen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 545 000 kronor.

55:o) Länsbostadsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

59, s. 153—156) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen

för länsbostadsnämnderna antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8

skall ökas med fem, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för länsbostadsnämnderna, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1953/54, dels ock till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 622 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagsökning med 588 200 kronor,

varav 107 600 kronor för tillfällig personalförstärkning, 100 000 kronor

för ökad ersättning till länsarkitektkontoren för ritningsgranskning samt

380 600 kronor för rörligt tillägg och tjänsteförteckningsrevision.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

a) besluta, att i personalförteckningen för länsbostadsnämnderna

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas med

fem;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 33 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................... 100 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 484 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 230 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 774 700

Summa kronor 2 622 000;

c) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 622 000 kronor.

4—488 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 0 sand. Nr 5.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 5.

56:o) Länsbostadsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 60, s. 156 och 157), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 1 000 kronor till sjukvård in. in., 20 000 kronor till expenser

och 20 000 kronor till reseersättningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 626 000

kronor.

57:o) Statens nämnd för samlingslokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 69, s. 161—163), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 2 900 kronor till rörligt tillägg m. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens nämnd för samlingslokaler

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 31 800

kronor.

58 :o) Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 163), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa riksorganisationer för

samlingslokaler för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

15 000 kronor.

59 ro) Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 163 och 164), vilket innebär en

formell medelsanvisning med 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av allmänna

samlingslokaler för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

BOSÄTTNINGSLÅN.

60:o) Statens bosättningslån: Ersättning åt ortsombud. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 72, s. 164), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning

åt ortsombud för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

61 :o) Statens bosättningslån: Ersättning åt riksbanken. I enlighet

med Kungl Maj:ts förslag (punkt 73, s. 164 och 165), vilket innebär en

ökad ersättning med 150 000 kronor till riksbanken för dess bestyr med

bosättningslånen, hemställer utskottet,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

51

alt riksdagen må till Statens bosättningslån: Ersättning

åt riksbanken för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 325 000 kronor.

Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd.

62 :o) Försäkringsrådet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 74, s. 166—168), vilket innebär en anslagsökning med

134 000 kronor i anledning av det rörliga tilläggets höjning, tjänsteförteckningsrevision

in. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försäkringsrådet,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 348 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 75 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 151 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 257 400

Summa kronor 832 000;

b) till Försäkringsrådet: Avlöningar för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 832 000 kronor.

63:o) Försäkringsrådet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 75, s. 168 och 169), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 3 500 kronor till övriga expenser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försäkringsrådet: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 31 600 kronor.

64:o) Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt

76, s. 169—173) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

i personalförteckningen för riksförsäkringsanstalten vidtaga de ändringar,

som av departementschefen angivits, dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten, att tillämpas tills

vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till Riksförsäkringsanstalten:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 8 220 000

kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 087 000 kronor.

För arvodeshöjningar åt anstaltens läkare beräknas ett belopp av

5 300 kronor samt för tjänsteförteckningsrevision och rörligt tillägg in. in.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 5.

tillhopa 1 234 960 kronor. Ä andra sidan föreslås anslaget minskat med

ett belopp av 20 000 kronor, vilket tidigare beräknats för uppskov med

en beslutad omorganisation av andra skaderegleringsbvrån.

Antalet kontor sbi trädest jänster i Ca 8 ökas med 8. Vidare föreslås att

en å ordinarie stat i personalförteckningen uppförd aktuarietjänst i Ca 25,

vilken tidigare omändrats till förste aktuarietjänst i Ce 27 och ^ars besättande

i samband därmed spärrats, utgår ur förteckningen. En å övergångsstat

uppförd kontorsbiträdestjänst i Ca 8 kan likaledes utgå ur förteckningen.

Socialförsäkringsutredningen har i november 1952 avlämnat betänkande

(SOU 1952:39) med förslag om införande fr. o. in. den 1 januari

1955 av obligatorisk, med yrkesskadeförsäkringen samordnad sjukförsäkring.

Utredningen har föreslagit, att pensionsstyrelsens sjukkassebyrå

snarast möjligt och, om så kan ske, redan fr. o. in. ingången av nasta

budgetår skall överföras till riksförsäkringsanstalten. Det är nämligen enligt

utredningens mening lämpligast att ett enda ämbetsverk leder förberedelsearbetena

för lagstiftningens genomförande. Den sålunda förordade

organisationsförändringen är avsedd som en provisorisk åtgaid.

Departementschefen delar utredningens uppfattning angående lämpligheten

av att förberedelsearbetet för genomförandet av den planerade lagstiftningen

ledes av ett enda ämbetsverk. Då vidare en samordning a\

sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring måste eftersträvas, vilken ställning

som än tages till nu föreliggande förslag, föreslås att sjukkassebyrån

fr. o. m. ingången av nästa budgetår överföres till riksförsäkringsanstalten.

De vid denna byrå placerade tjänsterna bör således den 1 juli 1953 flyttas

över till riksförsäkringsanstaltens personalstat och i förekommande fall

uppföras på anstaltens personalförteckning. Vidare bör anstaltens avlöningsanslag

i detta sammanhang höjas med 913 400 kronor, vilken ökning

motsvaras av en lika stor minskning under pensionsstyrelsens avlöningsanslag.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts fölslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen föi

riksförsäkringsanstalten vidtaga de ändringar, som angivits

i statsrådsprotokollet över socialärenden för den 2 januari

1953;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksföisäkringsanstalten,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

53

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 053 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t .......................................... 63 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 3 298 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 805 400

Summa kronor 8 220 000;

c) till Riksförsäki-ingsanstalten: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 8 220 000 kronor.

65 :o) Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 77, s. 173 och 174), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 93 000 kronor, därav till sjukvård 15 000 kronor, till reseersättningar

1 000 kronor, till övriga expenser 24 000 kronor samt 53 000

kronor i anledning av överflyttningen av pensionsstyrelsens sjukkassebyrå,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

678 000 kronor.

66:o) Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens ortsombud

m. in. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, s. 174 och 175),

vilket innebär eu ökad medelsanvisning med 20 000 kronor till arvodesförbättringar

in. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksförsäkringsanstalten: Riksförsäkringsanstaltens

ortsombud in. m. för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 323 000 kronor.

67 :o) Bidrag till fiskares försäkring. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 81, s. 176), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till fiskares försäkring för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

68:o) Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets

område. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 186 och 187),

vilket innebär en ökad medelsanvisning med 10 000 kronor i anledning av

höjda kostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisnings- och upplysningsverksamhet

på arbetarskyddets område för budgetåret 1953/54

anvisa etl anslag av 90 000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 5.

69 :o) Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 187), vilket

innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa läkarundersökningar

enligt arbetarskyddslagen för hudgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

Folkpensionering m. m.

70:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 88, s.

188—196) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga

de ändringar i personalförteckningen för pensionsstyrelsen som föranledes

av de av departementschefen förordade förslagen, dels fastställa

av departementschefen förordad avlöningsstat för pensionsstyrelsen, att

tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54; dels ock till Pensionsstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

4 737 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 707 000 kronor.

Vad angår gransknings- och sjukvårdsbyråerna har pensionsstyrelsen

beräknat, att överflyttningen till arbetsmarknadsstyrelsen av huvuddelen

av pensionsstyrelsens yrkesutbildande verksamhet minskar personalbehovet

med 2 amanuens- och 2 biträdestjänster. De 2 förste byråsekreterare i

27 lönegraden, som jämte innehavarna av nämnda tjänster under en byrådirektörs

ledning handhar ärenden angående yrkesutbildning och näringshjälp,

har styrelsen ansett erforderliga för de yrkesutbildningsärenden styrelsen

fortfarande skall handlägga ävensom ärendena rörande näringshjälp.

Organisationsnämnden har föreslagit indragning också av de båda

förste byråsekreterartjänsterna. Det permaneta personalbehovet för framtiden

inom de båda byråerna är svårt att bedöma med hänsyn till folkpensionsreformerna.

Nämndens förslag anses emellertid få godtas och

personalen minskas med, förutom de av styrelsen angivna tjänsterna,

2 tjänster i Ce 27. Vidare tillstyrkes medelsanvisning för 2 amanuenser

för den med genomförandet av folkpensionsreformerna sammanhängande

ökningen av arbetsuppgifterna. Medel för 3 å övergångsstat uppförda förste

byråsekreterar tjänster i Ca 29 beräknas ej längre. Endast en av dessa

tjänster — de övriga är ännu ej vakanta — bör dock f. n. utgå ur personalförteckningen.

Departementschefen har vid behandlingen i det föregående av riksförsäkringsanstaltens

avlöningsanslag föreslagit, att pensionsstyrelsens sjukkassebyrå

fr. o. m. nästa budgetår överföres till anstalten. I förevarande

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

55

sammanhang anses emellertid de särskilda förslagen angående byrån

böra upptagas. Härvid tillstyrkes till en början att medel beräknas för

dubblering av byråchefstjänsten. Kungl. Maj :t har redan den 9 februari

1952 medgivit en sådan anordning med hänsyn främst till den ökade arbetsbörda

som förorsakas av reformarbetet på sjukförsäkringens område.

Dubbleringsförordnande erfordras sannolikt under hela nästa budgetår.

Pensionsstyrelsen har föreslagit en betydande förstärkning av sjukkassebyråns

personal för en effektivare statlig kontroll över understödsföreningarna.

Då det förslag rörande obligatorisk sjukförsäkring som nyligen

lagts fram av socialförsäkringsutredningen, om det godkännes av

statsmakterna, torde komma att leda till en minskning av personalbehovet

inom riksförsäkringsanstalten och möjligen även inom försäkringsrådet,

anses emellertid försiktigheten bjuda att spörsmålet om den föreslagna

kraftiga förstärkningen av inspektionspersonalen prövas först i

samband med de organisationsfrågor, som nu nämnts.

För sjukkassebyråns försäkringstekniska avdelning tillstyrkes en

amanuenstjänst och en tjänst som kontorsskrivare i Ce 19. Arvodet till

pensionsstyrelsens överläkare anses böra höjas från nuvarande 11 004

till 12 000 kronor och arvodena till de biträdande läkarna från 6 600 till

7 200 kronor. Till vikarier för läkarna m. in. beräknas 7 000 kronor.

För engångsarbeten med anledning av beslutade ändringar i folkpensionslagstiftningen

beräknas 245 000 kronor under nästa budgetår.

Antalet ordinarie kontorsbiträdestjänster i pensionsstyrelsens personalförteckning

kan minskas med 25.

De av departementschefen förordade förslagen medför en ökning av

medelsbehovet med 125 000 kronor. För rörligt tillägg, tjänsteförteckningsrevision

m. in. beräknas en anslagshöjning av sammanlagt 818 605

kronor. Hela anslagsökningen skulle i enlighet härmed bli 943 605 kronor.

Med anledning av överflyttningen av pensionsstyrelsens sjukkassebyrå

till riksförsäkringsanstalten minskas å andra sidan pensionsstyrelsens avlöningsanslag

med 913 400 kronor, med vilket belopp riksförsäkringsanstaltens

avlöningsanslag föreslagits höjt. Pensionsstyrelsens anslag höjes

alltså med 30 205 kronor eller avrundat 30 000 kronor.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sunne (1:212) samt den andra inom andra kammaren av herrar

Jacobsson i Igelsbo och Andersson i Alfredshem (11:322), har hemställts,

att riksdagen måtte besluta att de två ovannämnda förste byråsekreterartjänsterna

i Ce 27 på pensionsstyrelsens gransknings- och sjukvårdsbyråer

icke skall indragas.

Beträffande motiveringen för motionärernas yrkande hänvisas till

motionen IT: 322.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 5.

Utskottet är icke berett att mot Kungl. Maj:ts förslag tillstyrka motionärernas

yrkande om bibehållande av ifrågavarande två förste byråsekreter

ar tjänster i Ce 27.

Utskottet, som icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj :ts förslag, hemställer alltså,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för pensionsstyrelsen som föranledes av

de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 2 januari 1953 förordade förslagen;

b) fastställa följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 379 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................... 65 850

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

...................................................... 1 649 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 643 150

Summa kronor 4 737 000;

c) till Pensionsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 4 737 000 kronor.

II. att motionerna 1:212 och 11:322 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

71 :o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 89, s. 196—198), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 7 000 kronor till sjukvård m. m., 106 000 kronor till kostnader för

folkpensionernas utbetalande, 40 000 kronor till övriga expenser och 5 000

kronor i anledning av minskade uppbördsmedel, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 159 500

kronor.

72:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsomhud. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 90, s. 198 och 199), vilket innebär en

ökad medelsanvisning med 22 500 kronor för höjning av ortsombudens arvoden,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens

ortsombud för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 415 000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

57

73 :o) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s. 202), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 600 000 kronor i anledning av att ersättningen till postverket

höjts från 30 till 35 öre per utbetald folkpensionsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 3 200 000 kronor.

74 :o) Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 94, s. 202—206), vilket innebär en anslagsökning

med 1 910 000 kronor, därav 1 785 000 kronor i anledning av

ökade kostnader för vård å pensionsstyrelsens sjukvårdsanstalter samt å

sommarkurorter, 50 000 kronor för ökade vårdkostnader å lasarett och

lupushem, 50 000 kronor till näringshjälp samt 25 000 kronor till resor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Åtgärder till förebyggande och hävande

av invaliditet för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 13 525 000 kronor.

75 :o) Bidrag till sjukkassor. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 96, s. 207—209), vilket innebär en anslagsökning med 5 000 000

kronor i anledning av en förutsedd höjning av statsbidraget till sjukkassorna

i anslutning till fastställande av ny läkarvårdstaxa, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till sjukkassor för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 66 900 000 kronor.

76 :o) Moderskapspenning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag,

(punkt 97, s. 209 och 210), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Moderskapspenning för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

Diverse.

77:o) Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond: Byggnadsstyrel
sens

delfond. Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 100 och 101, s. 211) hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 såsom förslagsanslag

anvisa

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 5.

a) till Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond 1 315 000 kronor;

b) till Ersättning till statens domäners fond för upplåten

mark 5 400 kronor.

78:o) Statens hyresråd: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 102, s. 211—214), vilket innebär å ena sidan en ökad medelsanvisning

med 15 200 kronor för sammanträdesarvoden, 5 000 kronor

för extra skrivhjälp, 72 800 kronor för automatiska lönestegringar och

2 600 kronor för vissa arvodeshöjningar samt å andra sidan en anslagsminskning

med 35 200 kronor avseende kostnader för en under innevarande

budgetår slutförd undersökning av fastighetsomkostnaderna, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 688 000

kronor.

79:o) Statens hyresråd: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 103, s. 214 och 215), vilket innebär en ökad medelsanvisning

med 11 000 kronor till expenser in. m„ hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hyresråd: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 62 000

kronor.

80 :o) Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar in. fl. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, s. 215), vilket innebär en

anslagsminskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för skador vållade av

vissa rymlingar m. fl. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 kronor.

81 :o) Internationellt socialpolitiskt samarbete. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 105, s. 215 och 216), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Internationellt socialpolitiskt samarbete

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

780 000 kronor.

82 :o) Understöd åt utlandssvenskar m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 106, s. 216), vilket innebär en minskning av anslaget med

25 000 kronor i anslutning till belastningen under budgetåret 1951/52,

hemställer utskottet,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

59

att riksdagen må till Understöd åt utlandssvenskar in. m.

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 25 000

kronor.

83 :o) Bidrag till utlandssvenskarnas förening. 1 enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 107, s. 217 och 218), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till utlandssvenskarnas förening

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

104 000 kronor.

84 :o) Understöd åt flyktingar m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 108, s. 218 och 219), vilket innebär en minskad medelsanvisning

med 170 000 kronor med hänsyn till belastningen under budgetåret

1951/52, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt flyktingar m. m. för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

85 :o) Social upplysningsfilm. Kungl. Maj :t har (punkt 109, s. 219 och

220) föreslagit riksdagen att till social upplysningsfilm för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

Departementschefen anser det önskvärt, att filmverksamheten får fortgå

även under nästa budgetår men kan icke förorda en av kommittén för

social upplysningsfilm begärd höjning av anslaget.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Social upplysningsfilm för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kronor.

80:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, s. 220 och 221), vilket innebär en

ökad medelsanvisning med 185 000 kronor med hänsyn till behovet av utredningar,

den genomförda höjningen av dagarvoden och traktamentsersättningar

in. in., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 835 000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 5.

87 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungi. Maj:ts förslag (punkt

111, s. 221), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

88:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112, s. 221), vilket innebär en anslagsminskning

med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 7 000 kronor.

89 :o) Behandlade frågor. Sammansatta stats- och andra lagutskottet

har förut avgivit utlåtande beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under

följande punkter framställda förslag, nämligen

punkten 13: Mödrahjälp;

punkten 25: Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott;

punkten 91: Bidrag till folkpensioner in. in.;

punkten 92: Indextillägg å folkpensioner;

punkten 95: Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. in.;

varom utskottet här velat

erinra.

90 :o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avge utlåtande

beträffande nedannämnda, av Kungl. Maj:t under följande punkter

framställda förslag, nämligen

punkten 20: Bidrag till uppförande eller inrättande av ålderdomshem;

punkten 50: Bidrag till erkända arbetslöshetskassor;

punkten 61: Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån;
punkten

62: Hyresrabatter för mindre bemedlade, barnrika familjer;

punkten 63: Särskilda bostadsrabatter;

punkten 65: Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden;

punkten 65: Bidrag till inrättande av pensionärshem;

punkten 66: Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande byggnadstekniska

frågor;

punkten 67: Statens kommitté för byggnadsforskning;

punkten 68: Byggnadsforskning;

punkten 79: Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall i

arbete in. m.;

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

61

punkten 80: Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar

i anledning av olycksfall i arbete m. m.;

punkten 82: Arbetarskyddsstyrelsen: Avlöningar;

punkten 83: Arbetarskyddsstyrelsen: Omkostnader;

punkten 8k: Yrkesinspektionen: Avlöningar;

punkten 85: Yrkesinspektionen: Omkostnader;

punkten 98: Driften av centraldepån för blindas arbeten;

punkten 99: Bidrag till de blindas förening;

vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 13 mars 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Iwar Anderson, Näsgård, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström,

Pålsson, Sundelin, Bergh, Birger Andersson, Ragnar Persson, Bergman,

Erik Svedberg och Axel Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Andersson i Malmö, Rubbestad, Lindholm, fröken Elmén, herrar

Åkerström, Petterson i Degerfors, Onsjö, Persson i Växjö, Birke, Gustafsson

i Skellefteå, fru Ericsson i Luleå, fröken Vinge och herr Blidfors;

dock har herr Lodenius deltagit i stället för herr Näsgård vid behandlingen

av punkterna 53—90.

Reservationer.

1) vid punkten 5 (Socialstyrelsen: Omkostnader) av fröken Andersson,

herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett, att utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I sitt yttrande över socialstyrelsens medelsframställning har statskontoret

anfört, att det bör vara möjligt att utan besvärande återverkningar

inskränka omfattningen av tjänsteresorna och att posten till reseersättningar

— oaktat stegrade biljettpriser och traktamentsersättningar — bör

upptagas med oförändrat belopp. Utskottet, som i tidigare sammanhang

uttalat att frågan om en begränsning av socialstyrelsens reseverksamhet

bör ägnas fortsatt uppmärksamhet av Kungl. Maj :t, delar statskontorets

uppfattning beträffande möjligheterna att begränsa resornas omfattning.

Härvid bör även tagas i beaktande att den genomförda kommunsammanslagningen,

som minskat antalet kommuner med 1 461, bör kunna med
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 5.

föra ett minskat antal resor för konsultation och inspektion. Utskottet kan

sålunda icke tillstyrka att posten till reseersättningar, såsom departementschefen

föreslagit, uppräknas med 8 000 kronor. Mot mcdelsberäkningen

i övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag till

Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 475 000 kronor.

2) vid punkten 27 (Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård)

av herr Bergh, som ansett, att utskottet bort tillstyrka det i motionerna

I: 215 och II: 315 framställda yrkandet samt att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 18, som börjar med orden

»I motsats» och slutar med orden »och skolöverstyrelsen», bort ha följande

lydelse:

»I likhet med motionärerna anser utskottet övervägande skäl tala för att

tillsynen över förskoleverksamheten och förskoleseminarierna överflyttas

till skolöverstyrelsen. Inom den halvöppna barnavården har särskilt förskoleverksamheten

ökat i omfattning under senare år samtidigt som de

pedagogiska synpunkterna kommit alltmer i förgrunden. Utskottet hänvisar

i detta sammanhang till skolkommissionens och skolöverstyrelsesakkunnigas

uppfattning, liksom också till förskoleseminariernas lärarsällskaps

remissyttrande. Verksamhetens anknytning till skolan skulle icke

blott gagna barnen utan även vara till fördel för skolväsendets utveckling

i övrigt. Det måste därför betraktas som angeläget, att tillsynen utövas

av en pedagogiskt sakkunnig myndighet. För den centrala tillsynen av

övriga institutioner, daghem av olika slag, synes socialstyrelsen tills vidare

böra svara. Då den föreslagna gränsdragningen mellan berörda myndigheter

liksom det erforderliga personalbehovet å resp. håll torde förutsätta

en närmare utredning, förordar utskottet, att riksdagen hos Kungl. Maj:t

hemställer att förslag i frågan framlägges för nästa års riksdag.»

dels ock utskottets hemställan under b) bort ha följande lydelse:

»b) att riksdagen må i anledning av motionerna I: 215 och

11:315 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

anfört.»

3) vid punkten 29 (Ferieresor för barn)

a) av fröken Andersson, herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Ifrågavarande bestämmelser ändrades senast genom beslut av 1952 års

riksdag. Under hänvisning härtill är utskottet icke berett tillstyrka motionärernas

ifrågavarande yrkande.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

63

Belastningen å ifrågavarande anslag uppgick under budgetåret 1951/52

till 2 529 623 kronor. Enligt socialstyrelsens uppgifter pekade tendensen

under 1952 snarare på en minskning än ökning av resefrekvensen. Med

hänsyn härtill synes anslaget även med beaktande av de höjda biljettpriserna

kunna uppföras med oförändrat belopp eller sålunda med 200 000

kronor lägre än departementschefen föreslagit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 115 och II: 173, i vad de berör

förevarande anslag, till Ferieresor för barn för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor.»

b) av fru Ericsson i Luleå.

4) vid punkten 30 (Ferieresor för husmödrar) av fru Ericsson i Luleå.

5) vid punkten 32 (Stipendier för underlättande av husmoderssemester)

av herr Näsgård, fröken Andersson, herrar Pålsson, Sundelin, Axel

Andersson, Malmborg i Skövde, fröken Elmén, herrar Onsjö, Gustafsson i

Skellefteå och fröken Vinge, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl.

Maj :ts förslag och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med orden

»I fråga» och slutar med »200 000 kronor», bort ha följande lydelse:

»I fråga om husmodersstipendierna delar utskottet departementschefens

uppfattning att nuvarande regler för stipendieutdelningen bör bibehållas

men att stipendiernas antal bör ökas. Utskottet tillstyrker sålunda den

föreslagna medelsanvisningen för sistnämnda ändamål.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till

Stipendier för underlättande av husmoderssemester för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000

kronor.»

6) vid punkten 36 (Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

Byggnadsarbeten m. m.) av fröken Elmén.

7) vid punkten 38 (Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.)

av herrar Sundelin, Axel Andersson, Malmborg i Skövde, Lindholm, fröken

Elmén, herrar Åkerström, Gustafsson i Skellefteå, fru Ericsson i Luleå och

fröken Vinge, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka motionerna 1:218

och II: 296 samt att därför utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 5.

»Under anslaget hittills anvisade medel ha tidigare beräknats förslå till

11 inackorderingshem. Genom det tillskott å anslaget, som departementschefen

föreslagit, torde det sista hemmet i ordningen kunna öppnas. Med

hänsyn till den betydelsefulla verksamhet det här är fråga om anser utskottet,

att antalet inackorderingshem bör ökas. Utskottet kan dock icke

tillstyrka att medel härför under nästa budgetår anvisas i större utsträckning

än som föreslagits i motionerna 1:218 och 11:296 eller sålunda för

två nya hem.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionen II: 164 samt med bifall till motionerna I: 218 och

II: 296 till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

46 600 kronor.»

8) vid punkten 53 (Bostadsstyrelsen: Avlöningar)

a) av fröken Andersson, herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Rubbestad,

Onsjö och Birke, vilka ansett, att utskottet bort föreslå minskad medelsanvisning

med 268 900 kronor och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 48, som börjar med orden

»Utskottet har» och slutar med orden »Kungl. Maj :ts förslag», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Vid sitt ställningstagande till den föreslagna anslagsberäkningen har

utskottet icke kunnat undgå att påtala de förutsättningar under vilka medelsbehovet

beräknats för innevarande och nästa budgetår. Utskottet är

självfallet medvetet om att genomförandet av de beslutade decentraliseringsåtgärderna

påkallar en viss medverkan från bostadsstyrelsens sida

under en övergångstid. Med hänsyn till att nämnda åtgärder börjat verkställas

redan före utgången av 1952 kan utskottet dock icke finna annat

än att det måste vara möjligt att åtminstone under nästa budgetår räkna

med ett minskat personalbehov hos bostadsstyrelsen.

I den mån så visar sig erforderligt, torde den arbetskraft, som frigöres,

kunna disponeras för att tillgodose det nämnda behovet av ökad personal

för kameralsektionens aviseringsuppgifter. Några nya tjänster för detta

ändamål synes därför icke böra beräknas. Icke heller kan utskottet tillstyrka

att medel beräknas för en deltidsanställd arkitekt i Cg 31 å tekniska

byrån. Slutligen kan utskottet icke förorda att det belopp av numera

180 000 kronor, som för innevarande budgetår anvisats för tillfälliga

förstärkningar, alltjämt skall beräknas. Med hänvisning till det anförda

bör den föreslagna medelsanvisningen minskas med 268 900 kronor, därav

176 300 kronor under icke-ordinarieposten och 92 600 kronor under posten

till rörligt tillägg.»

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5.

65

dels ock att utskottets hemställan i nedan angivna hänseenden bort ha

följande lydelse:

»att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

b) godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 423 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 73 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 717 200

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 15 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 1 097 500

Summa kronor 3 326 100;

c) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 3 326 100 kronor.»

b) av herr Karl Andersson.

9) vid punkten 54 (Bostadsstyrelsen: Omkostnader) av fröken Andersson,

herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp, Rubbestad, Onsjö och Birke,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»I likhet med statskontoret anser utskottet att den begärda ökningen

av anslagsposten till reseersättningar bör begränsas till 5 000 kronor samt

att anslagsposten till bearbetning av statistiskt material bör upptagas till

oförändrat belopp. Till expenser för eget behov har departementschefen

räknat med ett ökat medelsbehov av 80 000 kronor. Med hänsyn till att

den föreslagna utflyttningen av ärenden från bostadsstyrelsen bör kunna

minska behovet av inköp och underhåll av möbler in. in. förordar utskottet

att expensposten höjes med endast 20 000 kronor. Anslaget bör sålunda

uppföras med 477 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till

Bostadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 477 000 kronor.»

10) vid punkten 55 (Länsbostadsnämnderna: Avlöningar) av fröken

Andersson, herrar Bergh, Skoglund i Doverstorp och Birke, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka minskad medelsanvisning med 87 600 kronor

och alt därför utskottets yttrande och hemställan hort ha följande lydelse:

5—488 63 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 saml. Nr 5.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 5.

»I det för innevarande budgetår anvisade anslaget ingår ett belopp av

75 000 kronor för tillfällig förstärkning av länsbostadsnämndernas personal.

Departementschefen har utgått ifrån att detta belopp, vilket med

hänsyn till den allmänna lönehöjningen uppräknas till 87 600 kronor, icke

torde vara tillräckligt under nästa budgetår. Då säkra hållpunkter f. n.

saknas för ett bedömande av de erforderliga personalförstärkningarna, anser

sig departementschefen emellertid tills vidare böra följa bostadsstyrelsens

förslag att det dubbla beloppet skall beräknas eller sålunda 175 200

kronor. Även om utskottet delar departementschefens mening att de under

bostadsstyrelsens avlöningsanslag redovisade förändringarna i arbetsfördelningen

mellan styrelsen och nämnderna torde påkalla en viss förstärkning

för nämndernas del är utskottet likväl icke berett att f. n. tillstyrka

den föreslagna dubbleringen av nämnda belopp.

Under åberopande av det anförda får utskottet med tillstyrkande av

Kung]. Maj :ts förslag i övrigt hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

a) besluta, att i personalförteckningen för länsbostadsnämnderna

antalet kontorsbiträden i lönegrad Ca 8 skall ökas

med fem;

b) godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 33 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 100 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 426 000

4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis

................................................... 230 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 745 100

Summa kronor 2 534 400;

c) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 534 400 kronor.»

11) vid punkten 70 (Pensionsstyrelsen: Avlöningar) av fröken Elmén.

12) vid punkten 8ö (Social upplysningsfilm) av fröken Andersson,

herrar Bcrgh, Skoglund i Doverstorp, Rubbestad, Onsjö och Birke, vilka

ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets uppfattning utgör filmverksamheten ett sådant ändamål,

där möjlighet till tillfällig begränsning av statsutgifterna föreligger.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 5. 67

Under hänvisning härtill kan utskottet icke tillstyrka, att medel för verksamheten

anvisas för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med avslag å Kungl. Maj:ts förslag besluta

att reservationsanslaget till Social upplysningsfilm icke

skall uppföras å riksstaten för budgetåret 1953/54.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:129 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning omgående anslag för budgetåret 1953 a1 i texten
  2. Rskr. 1953:5 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/5Jf un a1 i texten