Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
1953-04-14 · 62 sidor, varav 62 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 62 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1953:6, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 under sjätte huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 6.
1
Nr 6.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande egentliga
statsutgifter för budgetåret 1953/54 under sjätte
huvudtiteln, avseende anslagen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckta motioner.
(4:e avd.)
Kommunikationsdepartementet.
l:o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj :t under sjätte huvudtiteln (punkt 1, s. 1—3 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 2
januari 1953) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i
personalförteckningen för kommunikationsdepartementet företaga vissa i
statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för departementet, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 808 200
kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 657 600 kronor.
Anslagshöjningen betingas av författningsenliga löneklassuppflyttningar,
omräkning av det rörliga tillägget samt vissa i enlighet med propositionerna
1952: 107 och 1952: 251 beslutade löneregleringar. I fråga om personalförteckningen
innebär Kungl. Maj :ts förslag, att en tjänst såsom föredragande
i regeringsrätten uppflyttas från Ce 32 till Ce 33, att i förteckningen uppföres
ytterligare en tjänst såsom förste kanslisekreterare i Ce 29, i samband
varmed en andre kanslisekreterartjänst i Ce 25 indrages, samt slutligen
att tre tjänster såsom andre kanslisekreterare i Ce 25 utbytas mot tre
tjänster såsom kanslisekreterare i samma lönegrad.
Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
kommunikationsdepartementet dels ändra lönegradsbeteck1—627
53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 6.
2
Statsutskottets utlåtande nr 6.
ningen för en tjänst såsom föredragande i regeringsrätten
från Ce 32 till Ce 33, dels uppföra ytterligare en förste kanslisekreterartjänst
i Ce 29, dels ock utbyta tre tjänster såsom
andre kanslisekreterare i Ca 25 mot tjänster såsom kanslisekreterare
i samma lönegrad;
b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementet,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen ..................... 31 500
2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 307 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 190 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 279 200
Summa kronor 808 200
c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 808 200 kronor.
2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
45 100 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
3:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 3, s. 4—10) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att företaga vissa i statsrådsprotokollet angivna ändringar i personalförteckningen
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels ock till Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 6 315 000 kronor, varav 3 157 500 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 5 036 000 kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa
budgetår höjes med 1 411 300 kronor. Styrelsen hemställer bl. a., under hänvisning
till rådande rekryteringssvårigheter i fråga om den högskoleutbildade
ingenjörspersonalen, att Kungl. Maj :t måtte inhämta riksdagens med
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
3
givande att bemyndiga styrelsen att anställa tjänstemän genom personliga
avtal i likhet med vad som redan gäller i fråga om statens vattenfallsverk.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 4—7).
Över styrelsens framställning har yttrande avgivits av statskontoret
(s. 8).
Föredraganden har anfört följande.
Den betydande ökning av verksamheten inom väg- och vattenbyggnadsverket,
som inträtt särskilt under det senaste året, ställer utan tvivel väsentligt
ökade krav på verkets personalorganisation. Jag vill erinra om att de
anslagsmedel, som förvaltas av verket, nu uppnått en storleksordning av
närmare 750 milj. kronor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu också
framfört mycket omfattande anspråk på personalförstärkningar vid såväl
den centrala som den lokala organisationen. Till en stor del gäller det här
tekniska tjänster i relativt höga lönegrader. Med hänsyn till den rådande
bristen på kvalificerade väg- och vattenbyggnadsingenjörer skulle, såvitt
jag kan finna, tillsättandet av ett så stort antal högre tjänster med personer,
som har en mot löneställningen svarande kompetens, komma att bereda
styrelsen mycket stora svårigheter. Vid övervägande av styrelsens
förslag har jag funnit mig böra förorda, att den utvidgning av organisationen,
som f. n. kan komma i fråga, huvudsakligen får ske vid vägförvaltningarna,
eftersom dessa i fråga om förmågan att bemästra de ökade
arbetsuppgifterna torde vara i än högre grad än den centrala styrelsen beroende
av en omedelbar anpassning av personalresurserna till den vidgade
verksamheten. Förstärkningen av styrelsens personal synes i avvaktan
på ytterligare erfarenhet böra begränsas till vad som kan anses utgöra de
mest angelägna behoven.
Vad därvid angår vägbyrån förordar jag dels att i icke-ordinarieposten
för nästa budgetår inräknas ett belopp av 22 000 kronor för fortsättandet
av arbetet på en generalplan för huvudvägnätet jämte därmed sammanhängande
uppgifter, dels att en ny byråingenjörstjänst i Ce 27 inrättas för
arbetet med granskning av arbetsplaner. Beträffande konstruktionsbyrån
har Kungl. Maj :t, med hänsyn till nödvändigheten av att snabbt öka beredskapsreserven
av färdigplanerade brobyggnadsföretag, redan för innevarande
budgetår medgivit en provisorisk personalförstärkning med fyra
extra ingenjörer. Då detta personalbehov synes vara bestående, bör i avlöningsstaten
för nästa budgetår medel inräknas för fyra tjänster i den
reglerade befordringsgången för högskoleingenjörer. Slutligen tillstyrker
jag, att för ljuskopieringsverksamheten beräknas medel för en tjänst i
Cg It. Den sammanlagda årskostnaden för denna personalökning uppgår
till 108 200 kronor.
Utöver vad jag nu föreslagit anser jag mig inte böra tillstyrka bifall
till styrelsens pelita i vad de avser förstärkning av styrelsens personal.
Av skäl, som jag återkommer till vid anmälan av vägförvaltningarnas
avlöningsanslag under punkten 5, förordar jag att styrelsens avlöningsanslag
minskas med ett belopp av 65 800 kronor, utgörande avlöningskostnaderna
för fem assistenttjänster på byggnads- och underhållsbyråns avdelning
för arbetsorganisation.
Styrelsens förslag om uppflyltning i lönegrad av vissa tjänster samt om
4
Statsutskottets utlåtande nr 6.
överföring av 33 extra ordinarie tjänster till ordinarie stat anser jag mig
inte kunna biträda. Ej heller är jag beredd att tillstyrka förslaget om
införande av kontraktsanställning vid väg- och vattenbyggnadsverket. Däremot
har jag ingenting att erinra mot att de tre i styrelsens framställning
angivna byråingenjörstjänsterna i Cg 27 på konstruktionsbyrån överföres
till extra ordinarie stat. Vidare tillstyrker jag, att i personalförteckningen
uppföres ytterligare fem kontorsbiträdestjänster i Ca 8 för beredande av
ordinarie anställning åt vissa biträden enligt grunderna för reglerad befordringsgång.
För de av styrelsen anmälda kostnadsökningarna på grund av löneklassförändringar
och uppflyttningar inom reglerad befordringsgång samt omräkning
av det rörliga tillägget bör anslaget höjas med (70 800 + 801 800)
872 600 kronor. Därutöver erfordras en anslagsökning med sammanlagt
363 500 kronor i anledning av beslutade löneregleringar för viss del av styrelsens
personal i enlighet med propositionerna nr 107, 241 och 245 till
1952 års riksdag.
I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (5 036 000 + 108 200
.—- 65 800 + 872 600 + 363 500) 6 314 500 kronor eller avrundat 6 315 000
kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr Håstad väckt motion (II: 175), i vilken hemställts, att
riksdagen måtte besluta att en av de för den teknisk-ekonomiska granskningsverksamheten
hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avsedda befattningarna
i lönegrad Ce 29 såsom förste byråingenjör eller förste byråsekreterare
från och med den 1 juli 1953 ombildas till en byrådirektörstjänst i
lönegrad Ce 33.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen.
Utskottet. Den uppräkning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag
med närmare 1,3 milj. kronor som nu förordas av Kungl.
Maj :t är till övervägande del betingad av dels rent automatiska eller eljest
ofrånkomliga kostnadsstegringar och dels vissa vid fjolårets riksdag beslutade
löneregleringar. Däremot har föredraganden endast i ringa utsträckning
ansett sig kunna tillmötesgå de mycket omfattande önskemål om
personalförstärkningar som framförts av ämbetsverket. Härutinnan har
föredraganden intagit den ståndpunkten, att den utvidgning av väg- och
vattenbyggnadsverkets organisation som f. n. kan komma i fråga får ske
vid vägförvaltningarna, medan i avvaktan på ytterligare erfarenhet förstärkningen
av den centrala styrelsens personal bör begränsas till vad
som kan anses utgöra de mest angelägna behoven. Ej heller har föredraganden
funnit det möjligt att biträda styrelsens förslag om uppflyttning
i lönegrad av vissa tjänster.
Ehuru enligt utskottets mening visst behov föreligger av ytterligare förstärkning
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens för planläggnings- och pro
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
5
jekteringsverksamheten avsedda personal, har utskottet ansett sig böra
godtaga de principer som lagts till grund för beräkningen av medelsbehovet
under förevarande anslag. Av detta ställningstagande följer, att utskottet
icke kan tillstyrka bifall till det i motionen II: 175 framförda förslaget om
uppflyttning i lönegrad av viss i motionen närmare berörd tjänst. Denna
fråga torde få prövas i ett större sammanhang, sedan pågående utredning
om utformningen av den teknisk-ekonomiska granskningsverksamheten
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen blivit slutförd.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionen II: 175,
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppföra följande ytterligare
tjänster, nämligen 4 byråingenjörer i Ce 27 och 5 kontorsbiträden
i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget
-
året 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 691 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 7 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 2 418 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 199 000
Summa kronor 6 315 000
c) till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 6 315 000
kronor, varav 3 157 500 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.
4:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 10—12), som innebär höjd medelsanvisning
för nästa budgetår med 75 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
1 066 000 kronor, varav 533 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.
5:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s.
12—18) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga
vissa i statsrådsprotokollet angivna ändringar i personalförteckningen för
vägförvaltningarna, dels godkänna av föredraganden förordad avlönings
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 6.
stat för vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1953/54, dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 17 695 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 13 435 000
kronor.
Väg- och vatienbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av
17 412 500 kronor för nästa budgetår. Beträffande den närmare innebörden
av styrelsens förslag torde få hänvisas till propositionen (s. 12—16).
Föredraganden har anfört följande.
Som jag förut nämnt vid anmälan av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
avlöningsanslag anser jag att den utbyggnad av väg- och vattenbyggnadsverkets
personalorganisation, som med hänsyn till utvecklingen inom verkets
arbetsfält nu torde vara ofrånkomlig, i första hand bör ske genom
en förstärkning av vägförvaltningarnas personal. Den verksamhetsgren,
som härvid främst kräver beaktande, är otvivelaktigt vägprojekteringen.
Enligt vad som meddelats från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vägförvaltningarna
med de personalresurser, som tidigare under budgetåret
stått till deras förfogande, inte varit i stånd att bedriva projekteringsverksamheten
i en takt som motsvarat den aktuella omfattningen av väg- och
brobyggnadsverksamheten, vilket haft till följd att befintliga reserver av
färdigprojekterade byggnadsföretag börjat att snabbt konsumeras. På grund
härav och med hänsyn till nödvändigheten av att inför rådande utvecklingstendenser
på arbetsmarknaden i tid vidtaga förberedelser för att inom vägväsendet
bereda sysselsättning åt friställd arbetskraft, har Kungl. Maj:t
bemyndigat väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att under innevarande budgetår
överskrida vägförvaltningarnas anslagspost till avlöningar till ickeordinarie
personal med ett belopp av högst 200 000 kronor för anställande
av ytterligare projelcteringspersonal. Mot bakgrunden av här anförda omständigheter
anser jag mig böra tillstyrka det relativt omfattande förslag
om förstärkning av nämnda personal, som styrelsen framlagt för nästa
budgetår. Beträffande löneställningen för vissa av tjänsterna har jag dock
funnit en jämkning påkallad. Jag förordar sålunda, att för ändamålet inrättas
26 ingenjörstjänster, därav sex i Ce 29, åtta i Ce 27 samt tolv med
alternativ placering i Ce 21 eller reglerad befordringsgång för civilingenjörer.
Skäl synes mig också föreligga för en viss ytterligare ökning av vägförvaltningarnas
personal för ärenden rörande enskild väghållning. Jag tillstyrker,
att för detta ändamål i anslaget inräknas medel för fyra vågmästare
i Ce 19 och tre kanslibiträden i Ce 11.
Vad angår det av styrelsen anmälda behovet av ytterligare personal
för vägunderhållet förordar jag en förstärkning med en ingenjör i Ce 27,
fem ingenjörer i Ce 23 samt fem vågmästare i Ce 19 eller alternativt Ce 20,
om vederbörande får eget vägmästarområde. Med hänsyn till vad väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i detta sammanhang anfört om överflyttning av
vissa arbetsuppgifter från styrelsens arbetsorganisationsavdelning till väg
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
7
förvaltningarna förutsätter jag, att fem assistenttjänster på nämnda avdelning
med ingången av nästa budgetår skall indragas.
I fråga om distriktsorganisationen för vatten och avlopp vill jag såtillvida
biträda styrelsens förslag, att jag tillstyrker, att tre nya distriktsingenjörstjänster
i Ce 31 inrättas samt att den distriktsingenjörstjänst, som
nu är placerad i Cg 31, överföres till extra ordinarie stat.
Slutligen förordar jag att, i enlighet med styrelsens förslag, det i personalförteckningen
angivna antalet ko ntor sbi trädest jänster i Ca 8 ökas med
13 för beredande av ordinarie anställning åt vissa biträden enligt grunderna
för den reglerade befordringsgången.
I övrigt är jag för närvarande inte beredd att tillstyrka några förändringar
i vägförvaltningarnas personalorganisation.
Kostnadsökningen för de av mig tillstyrkta personalförstärkningarna
kan beräknas till sammanlagt 704 300 kronor. Härtill kommer de i styrelsens
petita angivna automatiska utgiftsstegringarna för löneklassuppflyttningar
m. m. och omräkningen av det rörliga tillägget med (233 800 +
2 308 100) 2 541 900 kronor samt därutöver en kostnadsökning av sammanlagt
1 013 800 kronor såsom följd av de löneregleringar vid vägförvaltningarna,
som beslutats i enlighet med propositionerna nr 107, 241 och 245
till 1952 års riksdag.
I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (13 435 000 + 704 300
+ 2 541 900 + 1 013 800) 17 695 000 kronor.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet tillstyrker sålunda att förevarande anslag, utöver det belopp
som erfordras för täckande av vissa automatiska utgiftsstegringar
m. m., uppräknas med inalles 704 300 kronor, avsedda att tagas i anspråk
för förstärkning av vägförvaltningarnas personalorganisation.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
vägförvaltningarna uppföra följande ytterligare tjänster, nämligen
4 distriktsingenjörer i Ce 31, 6 ingenjörer i Ce 29, 9
ingenjörer i Ce 27 och 13 kontorsbiträden i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 924 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-
slagsvis ................................................... 5 581 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 6 190 000
Summa kronor 17 695 000
c) till Vägförvaltningarna:Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 17 695 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemcdlen.
8
Statsutskottets utlåtande nr 6.
6:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 6, s. 18—21), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår
med 690 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 603 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
7 :o) De lokala vägnämnderna m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 7, s. 21
och 22) föreslagit riksdagen att till De lokala vägnämnderna in. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Under förevarande rubrik har för innevarande år anvisats 150 000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget med anledning
av ökade traktaments- och resekostnader höjes med 20 000 kronor.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 maj 1952 har länsvägnämndernas
förbund hemställt bl. a. om höjning av i 19 och 24 §§ lagen om vägnämnder
och länsvägnämnder fastställt dagarvode åt ordförande och ledamot i vägnämnd
och länsvägnämnd från 18 till 24 kronor samt om sådan ändring
av förstnämnda paragraf, att traktamentsersättning enligt resereglementet
kan utgå även för dag, då dagarvode uppbäres. Därjämte har förbundet
hemställt, att dessa ändringar i ersättningsgrunderna måtte förklaras i tilllämpliga
delar skola gälla jämväl ordförande, ledamöter och suppleanter i
styrelsen för länsvägnämndernas förbund, förbundets revisorer och suppleanter
för dessa liksom för förbundets ombudsman.
Över den av länsvägnämndernas förbund gjorda framställningen har utlåtanden
avgivits av statskontoret och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
(s. 21 och 22).
Föredraganden, som icke funnit anledning till erinran mot den av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen förordade uppräkningen av anslaget med
20 000 kronor, erinrar om att han i annat sammanhang föreslagit Kungl.
Maj :t att för 1953 års riksdag framlägga förslag om viss ändring av 19 §
vägnämndslagen i syfte dels att tillägga Kungl. Maj :t befogenhet att fastställa
storleken av det i nämnda paragraf angivna dagarvodet och dels att
upphäva det i samma paragraf stadgade hindret för utbetalande av traktamentsersättning
för dag, då dagarvode uppbäres. Under förutsättning att
dessa förslag kommer att bifallas, förordas att nyssnämnda arvode, i överensstämmelse
med vad statskontoret samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit, höjes till 20 kronor.
De sålunda föreslagna ändringarna i ersättningsgrunderna, vilka föreslås
få tillämpas även i fråga om länsvägnämndernas förbund, beräknas
Statsutskottets utlåtande nr 6.
9
kräva en höjning av förevarande anslag med omkring 5 000 kronor utöver
det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår äskade anslagsheloppet.
Slutligen meddelar föredraganden att den av länsvägnämndernas förbund
föreslagna ändringen av rese- och traktamentsklass för bl. a. ordförande
och ledamöter av vägnämnder och länsvägnämnder kommer att
av chefen för civildepartementet anmälas i annat sammanhang.
Utskottet. Till vad föredraganden i förevarande sammanhang anfört
och förordat kan utskottet lämna sin anslutning. Under erinran jämväl
att riksdagen numera godkänt det i propositionen nr 17 framlagda förslaget
om viss ändring av vägnämndslagen får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 175 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
8:o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 8, s. 22 och
23), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med 100 000 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägoch
vattenbgggnadsstgrelsens ämbetsområde för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.
9:o) Allmän översikt över beräkningen av väganslagen för budgetåret
1953/54. Före behandlingen av de olika anslagen till vägunderhåll och
vägbyggnader har Kungl. Maj it (punkt 9, s. 23—28) lämnat en översikt
över beräkningen av väganslagen för budgetåret 1953/54.
Jämsides med de inträdda förändringarna i arbetsmarknadsläget har
verksamheten inom vägväsendet under det gångna året undergått en kraftig
expansion. Den ekonomiska omslutningen av de statliga väg- och brobyggnadsarbetena
har under år 1952 ungefär fördubblats i förhållande till omslutningen
under 1951. Denna expansion, som beräknas komma att fortsätta
även under år 1953, har medfört ökat behov av anslagsmedel. Med anledning
härav har 1952 års riksdag vid sin höstsession efter förslag av Kungl.
Maj :t i propositionen nr 250 anvisat medel om sammanlagt 156,5 milj.
kronor till förstärkning av de ordinarie anslagen för statliga väginvesteringar.
Inberäknat denna förstärkning uppgår den sammanlagda medelsanvisningen
för ifrågavarande ändamål på riksstaten för budgetåret 1952/53
till 377 milj. kronor. Även det statliga vägunderhållsarbetet har utvidgats.
Det för budgetåret 1952/53 anvisade anslaget av 188 milj. kronor till Väg
-
10
Statsutskottets utlåtande nr 6.
underhållet är sålunda avsett att innefatta en volymmässig ökning av vägunderhållsarbetet
med närmare 10 %. Slutligen har också bidragsanslagen
för kommunal och enskild väghållning avsevärt ökats för innevarande
budgetår.
I skrivelse den 30 augusti 1952 har väg- och vattenbijggnadsstyrelsen
framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägväsendet.
Styrelsen erinrar inledningsvis om att styrelsen i sina petita för budgetaret
1952/53 hemställt, att beslut måtte fattas om ett mera långsiktigt investeringsprogram
för vägväsendet, samt om att styrelsen i detta sammanhang
framlagt ett minimiprogram för den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
under åren 1952—1956. Detta minimiprogram har styrelsen
nu justerat med hänsyn dels till sedan 1951 inträdda löne- och prisstegringar
och dels till den ytterligare ökning av investeringsvolymen under
1952 och närmast följande år, som vid tidpunkten för styrelsens anslagsberäkning
ansågs möjlig. Det reviderade programmet har följande utseende.
Kalenderår Investeringsvolym
Milj. kr. ca
1952 ....................................... 220
1953 ....................................... 250
1954 ....................................... 290
1955 ....................................... 320
1956 ....................................... 355
Efter att ha berört den förbättrade arbetskraftssituationen för vägväsendet
framhåller styrelsen, att vad som nu närmast torde komma att utgöra
hinder för ett fullt utnyttjande av möjligheterna i övrigt att ytterligare öka
investeringarna i vägväsendet är svårigheten att med nuvarande personalresurser
hinna med planeringen. För att situationen i sinom tid skall
kunna förbättras förutsätter styrelsen, att styrelsens framställning om
ökning av personalresurserna vinner bifall. Med hänsyn bl. a. till projekteringsverksamheten
anser styrelsen att man, trots det förbättrade arbetskraftsläget,
inte f. n. bör räkna med någon reell höjning av den i det tidigare
femårsprogrammet angivna investeringsvolymen för kalenderåret 1956.
1952 års riksdag har i princip godkänt en omläggning av medelsberäkningen
för de ordinarie anslagen till väg- och brobyggnadsarbeten med
undantag av anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar till att avse
kalenderår i stället för budgetår. För att genomföra övergången till denna
ordning har ifrågavarande anslag i riksstaten för innevarande budgetår
upptagits med belopp, som avsetts skola motsvara ett och ett halvt års
medelsförbrukning, d. v. s. de beräknade utgifterna under tiden 1 juli 1952
■—31 december 1953. Då flerårsplaner numera upprättats jämväl för de
Statsutskottets utlåtande nr G.
11
arbeten, som finansieras från anslaget till Förstärkning och förbättring av
vägar, anser styrelsen, att kalenderårsreformen nu bör genomföras även
beträffande detta anslag. Styrelsen bär därför i sina äskanden upptagit
anslaget med belopp, motsvarande den beräknade medelsförbrukningen
under ett och ett halvt år.
Styrelsens anslagsberäkning i fråga om den ordinarie statliga väg- och
brobyggnadsverksamheten har grundats på en beräknad medelsförbrukning
av för år 1952 246,4, för år 1953 249,2 och för år 1954 288,o milj.
kronor. Den härför erforderliga medelsanvisningen på riksstaten för budgetåret
1953/54 har beräknats till 310 milj. kronor. Hela detta belopp med
undantag av 2,5 milj. kronor till Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla vägar och broar förutsättes skola avräknas mot bilskattemedlen.
Anslagsbehovet i övrigt under samlingsrubriken Vägunderhåll och vägbyggnader
har styrelsen för nästa budgetår beräknat till ca 324,2 milj.
kronor, därav 220,o milj. kronor till det statliga vägunderhållet, 81,2 milj.
kronor till bidrag till väg- och gatuhållningen i städer och samhällen, som
är egna väghållare, samt 16,9 milj. kronor till bidrag till enskild väghållning.
Hela det angivna totalbeloppet av 324,2 milj. kronor hänför sig till
bilskattemedelsbudgeten.
Det sammanlagda behovet av anslagsmedel, att avräknas mot bilskattemedlen,
uppgår för budgetåret 1953/54 enligt styrelsens beräkningar till
ungefär 664,3 milj. kronor. Bilskattemedelsinkomsterna uppskattas av
styrelsen för detta budgetår till 580 milj. kronor.
I utlåtande (skr. 14/io 1952) över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita
framhåller arbetsmarknadsstyrelsen, att det allmänna konjunkturläget är
alltför labilt för att det skall vara möjligt att göra några hållbara förutsägelser
eller ens antaganden angående arbetsmarknadsläget under år 1954,
d. v. s. den tidsperiod som väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden
i flertalet fall avser. För den händelse arbetsmarknadsläget då skulle
medge en ytterligare utökning av vägbyggnadsverksamheten, bör enligt
arbetsmarknadsstyrelsens mening medel i riksstaten stå till förfogande för
arbetena. De ordinarie anslagen bör därför tillmätas så, att de räcker till
en utvidgning av verksamheten utöver den som förutses för åren 1952 och
1953.
Föredraganden har först beträffande anslagen till de statliga väginvesteringarna
erinrat om att en redogörelse för utfallet av desamma
under budgetåret 1951/52 lämnats i propositionen 1952: 250. De uppgingo
sålunda i vad de hänför sig till de ordinarie väg- och brobyggnadsanslagen
till sammanlagt 161,8 milj. kronor, varutöver ytterligare vägarbeten för en
kostnad av sammanlagt (19,g + l,o) 21,2 milj. kronor utfördes med anli
-
12
Statsutskottets utlåtande nr 6.
tande av anslagen till Vissa vägreparationer och Vissa vägbyggnadsarbeten.
Föredraganden anför vidare härom följande.
Såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen utgöres de efter ingången
av budgetåret 1952/53 disponibla medlen på de ordinarie anslagen
för statliga väg- och brobyggnadsarbeten av dels vid budgetårsskiftet kvarstående
reservationer om 6,5 milj. kronor, dels på riksstaten för budgetåret
1952/53 anvisade anslag om 220,5 milj. kronor och dels på tilläggsstat
för samma budgetår anvisade anslag om 156,5 milj. kronor eller sammanlagt
383,5 milj. kronor. Denna summa är avsedd att täcka medelsförbrukningen
för den ordinarie väg- och brobyggnadsverksamheten fram till den
1 januari 1954 beträffande samtliga här ifrågavarande anslag utom anslagen
till Förstärkning och förbättring av vägar, Byggande av bro vid
Bergnäset samt Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar. I fråga om de sistnämnda anslagen, vilka fortfarande
beräknas för budgetår, förutsättes att medelsförbrukningen under
andra halvåret 1953 skall, till den del den inte täckes av vissa i dessa anslag
inräknade marginalbelopp om sammanlagt omkring 20 milj. kronor,
finansieras genom medelsanvisning på riksstaten för budgetåret 1953/54.
Den totala medelsförbrukningen för perioden 1 juli 1952—31 december
1953 har beräknats till 404 milj. kronor, därav 249,2 milj. kronor belöpande
på kalenderåret 1953. Det anslagsbelopp, som skulle behöva tillskjutas
genom medelsanvisning på riksstaten för budgetåret 1953/54 för
att täcka utgifterna för den ordinarie väg- och brobyggnadsverksamheten
fram till den 1 januari 1954, uppgår alltså till (404,o — 383,:,) 20,5 milj.
kronor, förutsatt att de förutnämnda anslagsreserverna om ca 20 milj.
kronor kvarstår oförbrukade efter utgången av budgetåret 1952/53.
Den nu aktuella anslagsberäkningen för de statliga väginvesteringarna
avser närmast kalenderåret 1954. För detta år har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i sina petita räknat med en medelsförbrukning av 288 milj.
kronor. De av styrelsen äskade anslagsmedlen uppgår till sammanlagt 310
milj. kronor. Vid denna beräkning har styrelsen utgått ifrån att även i
fråga om anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar medel nu skall
anvisas för hela kalenderåret 1954. Budgetårsberäkningen skulle alltså
bibehållas endast beträffande anslagen till brobyggnaden vid Bergnäset och
de för riksförsvaret betydelsefulla väg- och brobyggnaderna. Medelsförbrukningen
för andra halvåret 1954 under dessa båda anslag har beräknats
till sammanlagt 3,6 milj. kronor. Mot de av styrelsen äskade anslagen
av 310,o milj. kronor svarar alltså dels det förut nämnda medelsbehovet
av ca 20,5 milj. kronor för andra halvåret 1953 och dels den för 1954 beräknade
medelsförbrukningen av 288,o milj. kronor efter avdrag av nyssnämnda
belopp av 3,6 milj. kronor, som avses skola täckas av anslag för
budgetåret 1954/55.
Mot den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna ändringen av
medelsberäkningen för anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar
till att avse kalenderår har jag intet att erinra.
I motsats till vad styrelsen föreslagit i fråga om finansieringen av utgifterna
under anslaget till Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla vägar och broar förordar jag, att de ytterligare medel,
som anvisas under denna anslagsbeteckning, skall avräknas mot bilskattemedlen.
Jag vill härvid erinra om att principförslag av sådan innebörd
Statsutskottets utlåtande nr 6.
13
framlagts i 1950 års statsverksproposilion (bil. 26, s. 25) och godkänts av
riksdagen.
Såsom arbetsmarknadsstyrelsen i sitt utlåtande framhållit är konjunkturläget
f. n. alltför labilt för att det skall vara möjligt att göra några
hållbara förutsägelser om utvecklingen på arbetsmarknaden fram till utgången
av 1954. Med hänsyn härtill anser jag, att anslagsberäkningen för
den ordinarie väg- och brobyggnadsverksamheten nu i huvudsak får anknytas
till det läge, som varit rådande under det gångna året och som medgivit
en omslutning av denna verksamhet av ca 250 milj. kronor. Möjlighet
synes emellertid redan nu böra finnas att, därest omständigheterna det
medger, i någon mån utvidga verksamheten under år 1954. Jag föreslår,
att denna anslagsmarginal tillmätes så, att den ordinarie väg- och brobyggnadsverksamheten
under år 1954 kan få en maximal omslutning av omkring
265 milj. kronor. Med beaktande härav tillstyrker jag, att ifrågavarande
anslag i riksstaten för budgetåret 1953/54 uppföres med sammanlagt
287,5 milj. kronor, vilket innebär en minskning i förhållande till den
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade anslagssumman med 22,5
milj. kronor.
I likhet med vad jag uttalade vid anmälan av anslagsfrågan i propositionen
1952:250 förutsätter jag att en begränsning av medelsförbrukningen
till en nivå, som ligger under anslagsramen, skall få genomföras
för den händelse förändringar i konjunktur- och arbetsmarknadsläget
skulle nödvändiggöra en minskning av väginvesteringarna. Det bör emellertid
också få ingå i Kungl. Maj:ts befogenheter, att om arbetsmarknadsläget
så möjliggör, under budgetåret 1953/54, på liknande sätt som i enlighet
med förslag i propositionen 1952: 250 medgivits för budgetåret 1952/53,
bemyndiga vägförvaltningarna att utvidga byggnadsverksamheten genom
att under budgetåret i förväg taga i anspråk erforderliga belopp av de medel
på de kalenderårsberäknade anslagen, som är avsedda för den ordinarie
verksamheten under andra halvåret 1954.
Beträffande beräkningen av de övriga väganslagen anför föredraganden
följande.
I fråga om bidragsanslagen till kommunala och enskilda väginvesteringar
tillstyrker jag i överensstämmelse med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag en medelstilldelning av sammanlagt 57,5 milj.
kronor, vilket i förhållande till motsvarande anslag för innevarande budgetår
innebär en höjning med sammanlagt 25 milj. kronor, ökningen faller
huvudsakligen på anslaget till Bidrag till byggande av vägar och gator och
sammanhänger bl. a. med behovet av att anpassa bidragstilldelningen till
omfattningen av den bidragsberättigade byggnadsverksamheten.
För den anslagsgrupp, som omfattar anslagen för det statliga vägunderhållet
och vissa andra driftsutgifter, har jag ansett mig
böra förorda, alt ett belopp av sammanlagt ungefär 230,9 milj. kronor beräknas
för nästa budgetår. I jämförelse med motsvarande, på riksstaten
för innevarande budgetår anvisade anslag innefattar nyssnämnda belopp
en ökning med ca 32,g milj. kronor. Nästan hela denna ökning, nämligen
32,o milj. kronor, hänför sig till anslaget till Vägunderhållet och är avsedd
dels att täcka vissa löne- och prisstegringar och dels att möjliggöra eu viss
ökning av arbetsvolymen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens äskanden i
14
Statsutskottets utlåtande nr 6.
fråga om förevarande anslagsgrupp överstiger det av mig tillstyrkta beloppet
med omkring 4,6 milj. kronor. Skillnaden hänför sig huvudsakligen
till anslaget Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. in.
Vad slutligen angår förslagsanslaget till Bidrag till underhåll av
vägar och gator i städer och stadsliknande samhällen, som är
väghållare, förutses en automatisk utgiftsstegring under detta anslag från
28,o till 31,2 milj. kronor.
Föredraganden framhåller därefter, att enligt den sålunda redovisade
beräkningen av väganslagen skulle dessa för budgetåret 1953/54 uppgå till
sammanlagt (287,5 + 57,5 + 230,9 + 31,2) 607,i milj. kronor eller exakt angivet
607 060 500 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till motsvarande
på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp
med omkring 127,9 milj. kronor.
Den angivna anslagssumman av 607,i milj. kronor skall praktiskt taget
helt täckas av bilskattemedel. Mot dessa medel skall därjämte avräknas
dels vissa andra anslag under sjätte huvudtiteln, beräknade till sammanlagt
ca 29,5 milj. kronor (jfr punkterna 3—7, 37. 40—42, 45—48, 67 och
68), dels vissa anslagsbelopp under nionde och elfte huvudtitlarna om sammanlagt
ca 3,2 milj. kronor. Det totalbelopp, som skall avräknas mot automobilskattemedlen,
utgör alltså i avrundat tal 639,8 milj. kronor, d. v. s.
omkring 135 milj. kronor mera än motsvarande i riksstaten för innevarande
budgetår beräknade utgifter.
Slutligen erinrar föredraganden att chefen för finansdepartementet i
annat sammanhang beräknat bilskattemedelsinkomsterna för budgetåret
1953/54 till 640 milj. kronor. Av detta belopp skulle alltså ca 639,8 milj.
kronor disponeras för att täcka anslag på driftbudgeten. Återstoden, ca 0,2
milj. kronor, anses böra tillföras budgetutjämningsfonden och där redovisas
under särskild titel.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bergh (I: 125) och den andra inom andra kammaren av herrar Nilsson
i Bästekille och Munktell (II: 176), i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta dels att den föreslagna omläggningen till kalenderårsberäkning av
anslaget till Förstärkning och förbättring av vägar uppskjutes, dels ock att
till Förstärkning och förbättring av vägar för budgetåret 1953/54 anvisas ett
reservationsanslag av 56 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
dels
två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Spetz (I: 222) och den andra inom andra kammaren av herr Kristensson
i Osby m. fl. (II: 329), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta
att förevarande anslag i riksstaten för budgetåret 1953/54 endast upptages
Statsutskottets utlåtande nr 6.
15
till sådant belopp, att det täcker ett års verksamhet, eller med 56 000 000
kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Herbert Hermansson m. fl. (I: 224) och den andra inom andra kammaren
av herr Persson i Norrby m. fl. (II: 336), i vilka hemställts, att riksdagen
vid behandling av statsverkspropositionen, sjätte huvudtiteln, måtte
besluta att för budgetåret 1953/54 dels anvisa till Bidrag till byggande av
enskilda vägar ett reservationsanslag av 12 miljoner kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen, dels ock nedsätta de under punkterna 10, 12,
13 och 22 i huvudtiteln äskade anslagen med det härför erforderliga beloppet
av 4 500 000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina väckt
motion (II: 104), vari likaledes hemställts, att riksdagen måtte besluta att
för budgetåret 1953/54 dels anvisa ett reservationsanslag av 12 miljoner
kronor i bidrag till byggande av enskilda vägar, att avräknas mot automobilskattemedlen,
dels ock nedsätta de för budgetåret 1953/54 under punkterna
10, 12, 13 och 22 i årets statsverksproposition, sjätte huvudtiteln,
äskade anslagen med 4 500 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna 1:125, 11:329, 1:224 och 11:104.
Utskottet. Vid anmälan av vägväsendets anslagsbehov i 1952 års statsverksproposition
ansåg sig föredraganden bl. a. böra räkna med att den
statliga investeringsverksamheten på förevarande område skulle för kalenderåret
1953 uppnå en omslutning av högst 170 milj. kronor. I sitt av
riksdagen godkända utlåtande nr 6 förklarade sig utskottet kunna godtaga
nu angivna program. Samtidigt framhöll emellertid utskottet att detta
självfallet icke behövde utesluta en ytterligare ökning av investeringsverksamheten,
därest reella förutsättningar härför befunnes föreligga. I
förekommande fall borde därvid frågan om anvisande av tilläggsstatsanslag
upptagas till övervägande.
Under den tid som därefter förflutit har arbetsmarknadsläget undergått
en avsevärd förändring. I enlighet med nyssnämnda av riksdagen
godkända uttalande har denna förändring utnyttjats för en omfattande
intensifiering av de statliga väg- och brobyggnadsarbetena. Av årets statsverksproposition
framgår att här ifrågavarande investeringsverksamhet
under kalenderåret 1953 nu väntas komma att stiga till ett belopp av 249,2
milj. kronor. Utskottet vill erinra om att för finansiering av denna ökade
medelsförbrukning erforderliga anslag ha anvisats på tilläggsstat av 1952
års riksdag under dess höstsession.
För kalenderåret 1954 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita
räknat med en medelsförbrukning av 288 milj. kronor. Med hänsyn till
16
Statsutskottets utlåtande nr 6.
konjunkturlägets osäkerhet har emellertid föredraganden ansett, att anslagsberäkningen
för den ordinarie väg- och brobyggnadsverksamheten nu
i huvudsak får anknytas till det läge som varit rådande under det gångna
året och som medgivit en omslutning av denna verksamhet av ca 250 milj.
kronor. Enligt föredragandens uppfattning bör likväl möjlighet förefinnas
att, därest omständigheterna det medgiva, i någon mån utvidga verksamheten
under år 1954. Föredraganden har föreslagit att denna anslagsmarginal
tillmätes så, att den ordinarie väg- och brobyggnadsverksamheten
nämnda år kan få en maximal omslutning av omkring 265 milj.
kronor. Med beaktande härav har föredraganden tillstyrkt att ifrågavarande
anslag, med i statsverkspropositionen närmare angiven fördelning
på olika utgiftsändamål, uppföras i riksstaten för budgetåret 1953/54 med
sammanlagt 287,5 milj. kronor, vilket innebär en minskning i förhållande
till den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknade anslagssumman
med 22,5 milj. kronor. Därvid har förutsatts att i fortsättningen jämväl
anslaget till förstärkning och förbättring av vägar skall beräknas kalenderårsvis.
I detta sammanhang må vidare nämnas, att det huvudsakligen för arbetsmarknadspolitiska
syften avsedda anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten
anses kunna uppföras med ett allenast formellt belopp av 100
kronor.
Beträffande övriga väganslag innebär Kungl. Maj :ts förslag följande.
De båda bidragsanslagen till kommunala och enskilda väginvesteringar
ha uppräknats med respektive 24 och 1 milj. kronor. Den ökade medelsanvisningen
under förstnämnda anslag, avseende bidrag till byggande av
vägar och gator, har framför allt motiverats med behovet att anpassa bidragstilldelningen
till den faktiska omfattningen av den bidragsberättigade
byggnadsverksamheten. Föredraganden har därvid förutsatt att, för den
händelse särskilda åtgärder skulle befinnas erforderliga för att befrämja
viss avsättning av gatsten till kommunerna, en mindre del av nu ifrågavarande
anslag får reserveras för bidrag till steninköp och stensättningsarbeten
på för biltrafiken viktiga vägar och gator.
Medelsbehovet under anslaget till det statliga vägunderhållet har uppskattats
till 220 milj. kronor. I jämförelse med det för innevarande budgetår
å riksstat och tilläggsstat anvisade beloppet innebär detta en höjning
med 5 milj. kronor, vilken helt hänför sig till planerade åtgärder för
att möta den växande vägtrafikens krav. För de anslag i övrigt som avse
löpande driftsutgifter föreslås i stort sett oförändrad medelsanvisning.
Vad slutligen angår förslagsanslaget till bidrag till underhåll av vägar och
gator väntas under detta anslag en automatisk utgiftsstegring från 28,o
till 31,2 milj. kronor uppkomma.
Summan av de av Kungl. Maj :t sålunda äskade anslagen uppgår till
Statsutskottets utlåtande nr 6.
17
eu 607,1 milj. kronor. Ifrågavarande anslag skola praktiskt taget helt
täckas av automobilskattemedel. Mot dessa medel skola därjämte avräknas
vissa andra anslag under sjätte huvudtiteln, vilka av föredraganden
beräknats till inalles ca 29,5 milj. kronor, vartill komma vissa anslag
under nionde och elfte huvudtitlarna om sammanlagt ca 3,2 milj. kronor.
Den totala anslagssumma som vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag skall
avräknas mot automobilskattemedlen uppgår sålunda i avrundat tal till
639,8 milj. kronor.
I statsverkspropositionen har chefen för finansdepartementet beräknat
de under nästa budgetår inflytande automobilskattemedelsinkomsterna till
ett sammanlagt belopp av 640 milj. kronor, vilket nära överensstämmer
med nyssnämnda anslagssumma. Därvid har förutsatts en provisorisk
höjning av skatten på bensin och brännoljor med 5 öre per liter, då i
annat fall utgifterna för vägväsendet skulle komma att överstiga häremot
svarande inkomster med 75 milj. kronor. Kungl. Maj :t har emellertid
sedermera i propositionen nr 83 framlagt förslag om att den provisoriska
skattehöjningen begränsas till allenast 3 öre per liter. Vid bifall härtill
kommer automobilskattemedlens specialbudget för nästa budgetår att
underbalanseras med 30 milj. kronor. Denna underbalansering har dock
ansetts kunna godtagas, då densamma föranletts av omläggningen till
kalenderårsberäkning av anslaget till förstärkning och förbättring av vägar
och sålunda är av mera formell natur.
Under hänvisning till förenämnda i statsverkspropositionen redovisade
differens mellan vägutgifter och automobilskattemedelsinkomster har i
motionerna I: 125 och II: 176 samt I: 222 och II: 329 hemställts, att riksdagen
måtte besluta uppskjuta den under förevarande punkt föreslagna
omläggningen till kalenderårsberäkning av anslaget till förstärkning och
förbättring av vägar. Enligt motionärernas mening skulle anslaget därigenom
kunna nedräknas med 30 milj. kronor, vilket i sin tur skulle få
till följd att det underskott som väntas uppstå å automobilskattemedlens
specialbudget i motsvarande mån minskades. Såsom tidigare framhållits
har emellertid Kungl. Maj :t numera intagit den ståndpunkten, att någon
täckning icke erfordras för den del av underskottet som härrör från nyss
berörda omläggning av anslagsredovisningen. Motionärernas önskemål, såvitt
nu är i fråga, kunna därigenom anses ha blivit tillgodosedda. Någon
anledning att ur de speciella synpunkter motionärerna härutinnan anfört
nedräkna anslaget till förstärkning och förbättring av vägar synes sålunda
icke föreligga. Visserligen kan å andra sidan göras gällande, att ett
bifall till motionärernas förslag skulle under de i propositionen nr 83
i övrigt angivna förutsättningarna leda till formell balans mellan inkomster
och utgifter å automobilskattemedlens specialbudget för nästa budgetår.
Av redovisningstekniska skäl föreligger emellertid icke något ound2—627
53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 0 sand. Nr 0.
18
Statsutskottets utlåtande nr 6.
gängligt behov av en dylik balans. Utskottet vill härutinnan erinra om
att å budgetutjämningsfonden finnes per den 30 juni 1952 bokförd en behållning
av ca 272,7 milj. kronor, utgörande medel som tillförts fonden
såsom överskott på automobilskattemedlens specialbudget. Vid behandlingen
av 1952 års statsverksproposition förutsattes vidare, att vägväsendets
utgifter och automobilskattemedelsinkomsterna skulle under innevarande
budgetår komma att i stort sett uppväga varandra. Enligt vad
utskottet under hand erfarit väntas numera, därest hänsyn blott tages till
de i statsverkspropositionen äskade väganslagen, ett inkomstöverskott på
ca 8,i milj. kronor komma att uppstå. Utöver nyssnämnda anslag har
emellertid riksdagen sedermera för nu ifrågavarande ändamål anvisat tillläggsstatsanslag
å inalles 198,5 milj. kronor, varjämte Kungl. Maj:t i propositionen
nr 131 äskat ytterligare sådana anslag till ett sammanlagt belopp
av ca 23,3 milj. kronor. Vid bifall härtill skulle sålunda vid utgången
av innevarande budgetår automobilskattemedlens specialbudget komma
att uppvisa en behållning av (272,7 + 8,i — 198,5 — 23,3 =) 59,o milj.
kronor. Ur specialbudgetens synpunkt kan sålunda täckning anses föreligga
för den formella brist som blir en följd av övergången till kalenderårsberäkning
i fråga om anslaget till förstärkning och förbättring av vägar.
Med hänsyn härtill och då tungt vägande praktiska skäl tala för en sådan
omläggning, kan utskottet icke ansluta sig till motionärernas förslag, att
omläggningen tills vidare uppskjutes. Utskottet kommer därför att under
vederbörande punkt i det följande yrka avslag på nu behandlade motioner.
Jämväl mot den av Kungl. Maj:t föreslagna fördelningen av de för vägväsendet
avsedda medlen på olika anslag ha motionsledes framförts vissa
erinringar. Sålunda ha i de båda likalydande motionerna 1:224 och II: 336
samt i motionen II: 104 förordats, att bidragsanslaget till byggande av
enskilda vägar anvisas med ett från 7,5 till 12,o milj. kronor förhöjt belopp.
I stället bör enligt motionärernas mening en häremot svarande nedräkning
ske av de medel som äskats under anslagen till byggande av huvudvägar,
förstärkning och förbättring av vägar, vägbeläggningar samt bidrag
till byggande av vägar och gator i städer och stadsliknande samhällen
som äro väghållare.
Utskottet delar motionärernas uppfattning, att de omfattande behov som
föreligga på förevarande område ännu icke kunna anses ha blivit tillgodosedda
i önskvärd utsträckning. I sitt av fjolårets riksdag godkända
utlåtande nr 6 uttalade också utskottet en förhoppning om att den inledda
upprustningen av landets vägväsende efter hand skulle kunna leda till
starkare utökning av jämväl de enskilda väginvesteringarna. Utskottet finner
sig dock icke kunna tillstyrka, att bidragsanslaget till byggande av enskilda
vägar förstärkes med hela det av motionärerna angivna beloppet.
En förutsättning för att så skulle kunna ske torde nämligen vara, att den
Statsutskottets utlåtande nr (i.
19
av Ivungl. Maj:t föreslagna totalramen för väganslagen överskrides, då
det knappast synes lämpligt att som kompensation för utgiftsstegringen
beskära medelsanvisningen under vissa andra anslag på det sätt motionärerna
ifrågasatt. Storleken av det belopp som äskats till bidrag till
byggande av vägar och gator har sålunda, som tidigare framhållits, bestämts
av behovet att söka anpassa bidragstilldelningen till den faktiska
omfattningen av den bidragsberättigade kommunala byggnadsverksamheten.
Utskottet vill vidare erinra om att övriga här avsedda anslag av
Ivungl. Maj: t nedräknats med sammanlagt 12 milj. kronor i förhållande
till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens ursprungliga förslag. Att härutöver
vidtaga en ytterligare reducering torde, i varje fall såvitt angår anslaget
till byggande av huvudvägar, icke vara tillrådligt. Däremot synes utan
större olägenheter en viss begränsning kunna ske av de medel som äskats
till förstärkning och förbättring av vägar respektive till vägbeläggningar.
Med hänsyn härtill anser sig utskottet i så måtto kunna biträda motionärernas
önskemål som utskottet förordar, att sistnämnda båda anslag
nedräknas med respektive 1,5 och l,o milj. kronor samt att härigenom
frigjorda medel, inalles 2,5 milj. kronor, användas till förstärkning av
bidragsanslaget till byggande av enskilda vägar. Under vederbörande
punkter i det följande kommer utskottet att göra hemställan härom.
Utskottet, som sålunda tillstyrker att väganslagen för nästa budgetår
anvisas med ett sammanlagt belopp av i runt tal 607,i milj. kronor, har
i övrigt intet att erinra mot den av Kungl. Maj:t föreslagna fördelningen
av nämnda anslagssumma på olika utgiftsändamål. Såvitt avser de statliga
väginvesteringarna anser sig utskottet jämväl kunna biträda vad föredraganden
anfört rörande befogenhet för. Kungl. Maj :t att under budgetåret
anpassa mcdelsförbrukningen efter de förändringar som må uppstå
i konjunktur- och arbetsmarknadsläget. Utskottet finner det vidare ändamålsenligt
att, under de av föredraganden angivna förutsättningarna, en
viss del av bidragsanslaget till byggande av vägar och gator reserveras för
bidrag till steninköp och stensättningsarbeten på för biltrafiken viktiga
vägar och gator. Beträffande här ifrågavarande spörsmål vill utskottet
även hänvisa till vad utskottet uttalat under punkten 47 :o) av sitt utlåtande
nr 5.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet ovan anfört.
10:o) Vägunderhållet. Kungl. Maj :t har (punkt 10, s. 28—31) föreslagit
riksdagen att till Vägunderhållet för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 220 000 000 kronor, all avräknas mot automobilskattemedlen.
20
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
belopp av 188,o milj. kronor. Vid utgången av budgetåret 1951/52 förelåg
en reservation av ca 2,4 milj. kronor å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av
220 000 000 kronor för nästa budgetår. Anslaget beräknas komma att fördelas
på olika kostnadsposter enligt följande sammanställning.
Milj. kr
Grusning in. in...................................................................... 22
Dammbindning ..................................................................... 30
Hyvling ................................................................................. 16
Vägkropp .............................................................................. 13
Trummor, diken, slänter, räcken in. in........................................ 24
Broar, bryggor, färjor ....... 12
Belagd vägbana ..................................................................... 15
Vinterväghållning .................................................................. 32
Materialtillverkning ............................................................... 31
Speciella förmåner till arbetare, vissa administrationskostnader in. in. 20
Katastrofreserv, främst för försvårad vintervägbålIning .................. 5
220
Föredraganden har biträtt styrelsens förslag.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt
anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Vägunderhållet för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 220 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
ll:o) Nyanläggning av bygdevägar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.
31—33) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 16 500 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget uppföres
med 20 000 000 kronor.
Styrelsen har gjort följande beräkning av medelsförbrukningen och
medelsbehovet på de olika ordinarie anslagen för statliga väginvesteringar.
Hänsyn har härvid inte tagits till medelsförbrukningen för de arbeten, som
med anlitande av anvisade medel under här ifrågavarande anslag kan
komma att bedrivas under innevarande budgetår genom sysselsättning av
friställd arbetskraft men för vilka medelsbehovet i enlighet med i propositionen
1952: 250 framlagt förslag slutligt kan konnna att täckas genom anvisande
av anslag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
21
Den föreslagna fördelningen av investeringarna på skilda anslag har i
huvudsak skett efter de principer, som styrelsen redovisade i sina petita
för budgetåret 1952/53. Särskild hänsyn har emellertid tagits till vissa speciella
anslagsändamål. Sålunda har vid beräkningen av anslagen hänsyn
tagits till den planerade utbyggnaden av kommunikationsnätet inom Stockholms
skärgård.
Anslagsrubrik
Dispo- nibla
medel
efter
ingång- en av
budget- året
1952/53 1
Beräk-
nad
medels-
för-
bruk-
ning
1952/53
Beräk- nad re- serva- tion V j
1953
Beräknad medelsför- brukning
Netto- behov
(kol. 7''/.
kol. 4)
Beräk-
nat
anslags-
behov
Vr-81/»
1953
V l-81/12
1954
Vi 1953
—81/u
1954
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Nyanläggning av bygde-
vägar..................
25''5
16-1
9-4
9-o
20-o
29-o
19o
20''o
Nyanläggning av ödebygds-
vägar..................
13 o
7-7
5*3
5-o
9-o
14-o
8''7
9o
Byggande av huvudvägar..
79-9
51''2
28-7
28-o
55o
83-o
54''3
55''o
Ombyggnad av bygdevägar
och ödebvgdsvägar......
44-0
27-8
16-2
16o
35-0
51''0
34-s
35''0
Förstärkning och förbätt-
ring av vägar..........
96-5
80-7
15’8
36-o
67-5
103-6
87-7
91''0
Vägbeläggningar..........
59-4
34-4
25-o
25-o
50-o
75''0
50-o
50-o
Byggande av broar ......
51*1
32-8
18-8
19-o
45''o
64-o
45''2
45''0
Byggande och förbättring
av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla vägar och
broar..................
2 8
2-o
0’8
1-9
2 1''0
2-9
2-1
2''ö
Byggande av bro vid Berg-
näset ..................
7-7
5-o
2''7
3-3
2 1''9
5-2
2''5
2-5
Byggande av bro vid Hj ulsta
3''S
2''0
1-6
1*6
—
1''6
—
Summa miljoner kronor
883 5
259 2
1248
1448
2S4''4
429 2
304o
310o
1 Inklusive på tilläggsstat för budgetåret
1952/53
anvisade anslagsbelopp.
Avser endast tiden Vi—
-30/8 1953.
Föredraganden har anfört följande.
Under punkten 9 har jag föreslagit, att summan av de ordinarie anslagen
till statliga väg- och brobyggnadsarbeten för budgetåret 1953/54 begränsas
till 287,5 milj. kronor. Med beaktande av de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag tillämpade fördelningsgrunderna förordar jag, att nämnda
belopp fördelas mellan de olika anslagen på följande sätt.
Nyanläggning av bygdevägar ............................................. 16 500 000
Nyanläggning av ödebygdsvägar ....................................... 8 500 000
Byggande av huvudvägar ................................................ 52 000 000
Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar ..................... 31 000 000
Förstärkning och förbättring av vägar................................. 86 000 000
Vägbeläggningar ............................................................ 46 000 000
Byggande av broar ......................................................... 42 500 000
22
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Byggande av bro vid Bergnäset .......................................... 2 500 000
Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar ................................................... 2 500 000
Summa kronor 287 500 000
Vid jämförelse mellan de av mig nu tillstyrkta anslagen och motsvarande
för budgetåret 1952/53 anvisade belopp vill jag understryka, att de förstnämnda
beloppen i flertalet fall avser medelsförbrukningen för ett år,
medan de sistnämnda är avsedda att täcka utgifterna under ett och ett
halvt år. Undantag härifrån utgör anslagen till Förstärkning och förbättring
av vägar, Vägbeläggningar, Byggande av bro vid Bergnäset samt
Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla vägar och
broar.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Nyanläggning av bygdevägar för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 16 500 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
12 :o) Nyanläggning av ödebygds vägar. Kungl. Maj :t har (punkt 12,
s. 33) föreslagit riksdagen att till Nyanläggning av ödebygdsvägar för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 8 500 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
belopp av 7,o milj. kronor, varjämte å tilläggsstat I anvisats 6,o milj. kronor.
Vid utgången av budgetåret 1951/52 förelåg icke någon reservation å tidigare
anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att anslaget för nästa
budgetår uppföres med 9 000 000 kronor.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Nyanläggning av ödebygdsvägar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 8 500 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
13 :o) Byggande av huvudvägar. Kungl. Maj :t har (punkt 13, s. 33
och 34) föreslagit riksdagen att till Byggande av huvudvägar för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 52 000 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
23
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
belopp av 55,o milj. kronor, varjämte å tilläggsstat I anvisats 36,o milj.
kronor. Vid utgången av budgetåret 1951/52 förelåg eu brist av ll,i milj.
kronor å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hemställt, att anslaget för nästa
budgetår uppföres med 55 000 000 kronor.
I de båda likalydande motionerna 1:224 och 11:336 samt i motionen
II: 104 har, såvitt nu är i fråga, föreslagits viss minskning av förevarande
anslag [jfr punkten 9:o)].
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 224 och II: 336 samt II: 104, i vad
de avse förevarande anslag, till Byggande av huvudvägar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 52 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
14 :o) Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar. Kungl. Maj :t har
(punkt 14, s. 34) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bygdevägar
och ödebygdsvägar för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
31 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 28,» milj. kronor,
varjämte å tilläggsstat I anvisats 14,o milj. kronor. Vid utgången av budgetåret
1951/52 förelåg en reservation av 1,5 milj. kronor å tidigare anvisade
medel.
Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hemställt om ett anslag av
35 000 000 kronor för nästa budgetår.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 31 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
15 :o) Förstärkning och förbättring av vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
15, s. 34) föreslagit riksdagen alt till Förstärkning och förbättring av vägar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 86 000 000 kronor,
alt avräknas mot automobilskattemedlen.
24
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Anslaget ar å gällande riksstat uppfört med 47,o milj. kronor, varjämte
å tilläggsstat I anvisats 65,o milj. kronor. Vid utgången av budgetåret
1951/52 förelåg en brist av 15,5 milj. kronor å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbgggnadsstijrelsen har hemställt om ett anslag av
91 00(1 000 kronor för nästa budgetår.
1 de likalydande motionerna I: 125 och II: 176 samt de likalydande motionerna
I: 222 och II: 329 har föreslagits, att förevarande anslag för budgetåret
1953/54 måtte anvisas med 56 000 000 kronor [jfr punkten 9:o)].
Vidare har i de likalydande motionerna 1:224 och 11:336 samt i
motionen II: 104, såvitt nu är i fråga, föreslagits viss minskning av förevarande
anslag [jfr punkten 9:o)].
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
motionerna 1:224 och 11:336 samt 11:104, i vad de avse
förevarande anslag, och med avslag å motionerna I: 125 och
II: 176 samt I: 222 och II: 329, till Förstärkning och förbättring
av vägar för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 84 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
16:o) Vägbeläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s. 35) föreslagit
riksdagen att till Vägbeläggningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 46 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 27,0 milj. kronor, varjämte
å tilläggsstat I anvisats 15,5 milj. kronor. Vid utgången av budgetåret
1951/52 fanns en reservation av 16,o milj. kronor å tidigare anvisade
medel.
Väg- och vattenbgggnadsstijrelsen har hemställt om ett anslag av
50 000 000 kronor för nästa budgetår.
I de båda likalydande motionerna 1:224 och 11:336 samt i motionen
II: 104 har, såvitt nu är i fråga, föreslagits viss minskning av förevarande
anslag [jfr punkten 9:o)].
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört
får utskottet hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 6.
25
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna 1:224 och 11:336 samt 11:104, i vad de avse
förevarande anslag, till Vägbeläggningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
17 :o) Byggande av broar. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 35) föreslagit
riksdagen att till Byggande av broar för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 42 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
belopp av 36,o milj. kronor, varjämte å tilläggsstat I anvisats 9,o milj.
kronor. Vid utgången av budgetåret 1951/52 förelåg en reservation av 6,i
milj. kronor å tidigare anvisade medel.
Väg- och vnttenbgggnndsstgrelscn har hemställt, att anslaget för nästa
budgetår uppföres med 45 000 000 kronor.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anföri
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Bgggande av broar för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 42 500 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
18 :o) Byggande av bro vid Bergnäset. Kungl. Maj :t har (punkt 18, s.
35 och 36) föreslagit riksdagen att till Byggande av bro vid Bergnäset för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor, alt
avräknas mot automobilskattemedlen.
Till byggande av bro vid Bergnäset har för innevarande budgetår anvisats
4,oo milj. kronor. Vid utgången av budgetåret 1951/52 fanns eu
reservation av 3,7o milj. kronor å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt, att för nästa budgetår
anvisas ett belopp av 2 500 000 kronor.
Föredraganden har biträtt styrelsens förslag.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten’9:o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Bgggande av bro vid Bergnäset för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
26
Statsutskottets utlåtande nr 6.
19 :o) Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret betydelsefulla
vägar och broar. Kungl. Maj :t har (punkt 19, s. 36 och 37) föreslagit
riksdagen att till Byggande och förbättring av vissa för riksförsvaret
betydelsefulla vägar och broar för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
formellt belopp av 100 kronor. Vid utgången av budgetåret 1951/52 förelåg
en reservation av ca 2,so milj. kronor å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnads styrelsen har hemställt, att anslaget för nästa
budgetår uppföres med 2 500 000 kronor.
Ltskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Byggande och förbättring av vissa för
riksförsvaret betydelsefulla vägar och broar för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
20 :o) Vissa vägbyggnadsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 20, s. 37) och under hänvisning till vad utskottet under punkten
9:o) anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Vissa vägbyggnadsarbeten för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
21 :o) Markförvärv in. in. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt
21, s. 37) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o)
anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Markförvärv in. in. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
22 :o) Marklösen m. m. för vissa vägbyggnadsföretag. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22, s. 37) och under hänvisning till vad
utskottet under punkten 9:o) anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Marklösen in. in. för vissa vägbyggnadsföretag
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
27
23 :o) Bidrag till städer och samhällen för tillhandahållande av mark
in. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 23, s. 37 och 38) och
under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till städer och samhällen för
tillhandahållande av mark m. in. för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 100 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
24 :o) Bidrag till underhåll av vägar och gator. Kungl. Maj:t bär
(punkt 24, s. 38 och 39) föreslagit riksdagen att till Bidrag till underhåll
av vägar och gator för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
31 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Förevarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 28,o milj.
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hemställt, att anslaget för nästa
budgetår uppföres med 31 200 000 kronor.
Föredraganden har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens
förslag.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och
gator för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
31 200 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
25 :o) Bidrag till byggande av vägar och gator. Kungl. Maj :t har
(punkt 25, s. 39—41) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av
vägar och gator för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett
belopp av 26,o milj. kronor. Vid utgången av budgetåret 1951/52 förelåg
eu reservation av 27,s milj. kronor å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hemställt om ett anslag av
50 000 000 kronor.
Styrelsen erinrar bl. a. om att enligt styrelsens i petila till 1952 års
riksdag deklarerade uppfattning förevarande anslag borde successivt höjas,
så att det för år 1956 uppginge till minst 70 milj. kronor, eller —• om
förhållandena det medgåvc — snabbare för alt inhämta trafikens för
-
28
Statsutskottets utlåtande nr 6.
språng. Omräknat till 11)52 års prisnivå motsvarar detta belopp ca 80
milj. kronor. Med hänsyn till det förutsebara behovet av bidrag under
de närmaste aren och den redan nu påtagliga ökningen av byggnadsverksamheten
inom fördelningsplanens ram har styrelsen emellertid nu
lunnit, att en snabbare ökning av anslaget är motiverad. Styrelsen anser
sig likväl, i anslutning till vad som angivits i förenämnda petita till 1952
års riksdag, böra begränsa sitt medelsäskande till 50 milj. kronor.
Föredraganden har erinrat om att den nu aktuella anslagsberäkningen
närmast avser kalenderåret 1954 samt anför vidare följande.
Fördelningsplanen för åren 1952 och 1953 har en lotal omslutning, räknat
i statsbidragskostnader, av 110 milj. kronor, exkl. eventuella bidrag till
marklösen. De för denna period tillgängliga bidragsmedlen, nämligen för
budgetåret 1951/52 och 1952/53 anvisade anslag efter avdrag av vissa
smärre, för särskilda ändamål reserverade belopp, uppgår till (17,3 -- 25,o) 42,3 milj. kronor. Det återstående beräknade bidragsbehovet för
de i gällande fördelningsplan upptagna arbetena utgör alltså (110,o—42,r,)
07,7 milj. kronor. Vid upprättandet av nämnda fördelningsplan förelåg
enligt uppgift dessutom ytterligare angelägenhetsprövade projekt till en
sammanlagd statsbidragskostnad av ca 50 milj. kronor, vilka inte ansågs
kunna inrymmas i planen.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har under hand meddelat, att de arbeten,
ingående i fördelningsplanen för åren 1950 och 1951, vilka städerna
utfört före den 1 januari 1952, beräknas motsvara ett statsbidragsbelopp.
som överstiger de för perioden anvisade bidragsmedlen med ca 6,2 milj.
kronor. Styrelsen har räknat med att denna s. k. överdisponering av anslaget
skall täckas i efterhand av anslagsmedel, som anvisas för följande år.
Enligt av städerna i juli 1952 lämnade uppgifter skulle anläggningsverksamheten
inom ramen för 1952—53 års fördelningsplan få en omslutning
under år 1952 av ca 27 milj. kronor, räknat i statsbidragskostnader. Om
det visar sig att denna omslutning uppnåtts, vilket för närvarande inte kan
kontrolleras, skulle del innebära, att eftersläpningen av anslagstilldelningen
i förhållande till bidragsbehovet för utförda arbeten vid ingången av 1953
ökat till (6,2 +27,o — 17,3) 15,9 milj. kronor.
De för budgetåret 1952/53 anvisade, för kalenderåret 1953 avsedda bidragsmedlen
utgör 20 milj. kronor. För år 1954 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
begärt ett anslagsbelopp av 50 milj. kronor. Vid bifall härtill
skulle de disponibla medlen för åren 1953 och 1954 uppgå till (26 + 50)
76 milj. kronor. Om denna summa minskas med det förut angivna eftersläpningsbeloppet
av 15,9 milj. kronor, skulle för bidrag till nya arbeten
under åren 1953 och 1954 återstå ca 60 milj. kronor, d. v. s. i genomsnitt 30
milj. kronor per år.
De bidragsberättigade arbeten, som utförts under år 1951, motsvarar
enligt uppgift en bidragstilldelning av ca 17 milj. kronor. För tiden efter
1951 skulle enligt den redovisade kalkylen årsomslutningen höjas till 27
å 30 milj. kronor, innebärande eu ökning i förhållande till 1951 med mellan
60 och 76 procent. Mot bakgrunden av den fördubbling av de statliga väginvesteringarna,
som ägt rum under 1952, anser jag att den nu ifrågasatta
höjningen av bidragsanslaget bör godtagas.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
29
I anslutning till vad chefen för socialdepartementet förut i dag vid anmälan
av anslaget till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in.
anfört angående avvecklingen av de statliga stenbeställningarna förutsätter
jag att, om det härvid visar sig påkallat att vidtaga särskilda åtgärder för
att befrämja en viss avsättning av gatsten till kommunerna, en viss mindre
del av förevarande bidragsanslag får reserveras för bidrag till steninköp
och stensättningsarbeten på för biltrafiken viktiga vägar och gator.
I de båda likalydande motionerna 1:224 och 11:330 samt i motionen
II: 104 har, såvitt nu är i fråga, föreslagits viss minskning av förevarande
anslag [jfr punkten 9:o)].
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna 1:224 och 11:336 samt 11:104, i
vad de avse förevarande anslag, till Bidrag till byggande av
vågar och gator för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
26 :o) Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. Kungl. Maj :t har
(punkt 26, s. 41—43) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till underhåll
av enskilda vägar m. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 9 400 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen, dels
ock medgiva att under budgetåret 1953/54 statlig kreditgaranti må beviljas
för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar
intill ett totalbelopp av 2 000 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 9,o milj. kronor. Vid utgången
av budgetåret 1951/52 förelåg en reservation av 2,n milj. kronor å
tidigare anvisade medel.
Våg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om
ett anslag av 9 400 000 kronor samt att bemyndigande lämnas att under
budgetåret 1953/54 bevilja statlig kreditgaranti för lån avseende inköp av
vägunderhållsmaskiner för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp av
2 000 000 kronor.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 42 och 43).
Föredraganden har biträtt styrelsens förslag.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Lars Andersson
30
Statsutskottets utlåtande nr 6.
och Eliasson (1:70) och den andra inom andra kammaren av herr
Johansson i Norrfors m.fl. (II: 106), i vilka hemställts, att riksdagen måttebesluta
att statsbidrag för såväl byggande som underhåll av enskilda vägar
skall utgå med 60 procent av kostnaden, samt att när byggande och underhåll
av enskild väg, som allmänt trafikeras, skulle bli för de väghållningsskyldiga
särskilt betungande, detta bidrag må kunna utgå med upp till
90 procent av byggnads- och underhållskostnaden.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande torde
få hänvisas till motionen II: 106.
Utskottet. Med anledning av det i de båda likalydande motionerna
I: 70 och II: 106 framställda yrkandet vill utskottet erinra om att vid fjolårets
riksdag beslöts viss ändring av grunderna för statsbidrag till byggande
och underhåll av enskilda vägar. De nya bestämmelserna, vilka trätt i
kraft den 1 januari innevarande år, innebära i förhållande till tidigare
gällande ordning en i vissa hänseenden betydelsefull utvidgning och förbättring
av det statliga bidragssystemet. I avvaktan på närmare erfarenhet
rörande verkningarna härav finner utskottet för sin del anledning icke
föreligga att nu vidtaga någon ytterligare ändring av bidragsbestämmelserna,
varför utskottet avstyrker bifall till förenämnda motioner.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning jämväl
till vad utskottet under punkten 9:o) anfört får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må
a) till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 9 400 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen;
b) medgiva, att under budgetåret 1953/54 statlig lånegaranti
må beviljas för lån avseende inköp av vägunderliållsmaskiner
för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp av 2 000 000
kronor;
II. att motionerna I: 70 och II: 106 icke må bifallas av
riksdagen.
27:o) Bidrag till byggande av enskilda vägar. Kungl. Maj:t har (punkt
27, s. 43) föreslagit riksdagen att till Bidrag till byggande av enskilda
vägar för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 6,5
milj. kronor. Vid utgången av budgetåret 1951/52 fanns en reservation av
6,0 milj. kronor å tidigare anvisade medel.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
31
Väg- och vattenbijggnadsstijrelsen har hemställt om ett anslag av
7 500 000 kronor.
I de likalydande motionerna I: 224 och II: 336 samt i motionen II: 104
har, såvitt nu är i fråga, yrkats att förevarande anslag måtte anvisas med
12 000 000 kronor [jfr punkten 9:o)].
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 224 och II: 336 samt II: 104, såvitt de avse
förevarande anslag, till Bidrag till byggande av enskilda vägar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
10 000 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
28 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.
Maj :t har (punkt 28, s. 44) föreslagit riksdagen att till Bidrag till säkerhetsanordningar
vid järnvägskorsningar för hudgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 1 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Till förevarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats 800 000
kronor.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om en höjning av anslaget
med 300 000 kronor för nästa budgetår.
Styrelsen framhåller, att utöver tidigare beviljade medel skulle under
budgetåret 1952/53 erfordras ytterligare 32 000 kronor för att bidrag till
samtliga bidragsberättigade kostnader för sådana säkerhetsanordningar till
vilka bidrag redan sökts skulle kunna utbetalas. Bidragskostnaden för sådana
ytterligare anordningar, som beräknas bliva färdigställda år 1952 och
för vilka statsbidrag komma att sökas före den 1 april 1953, uppskattas
till sammanlagt ca 1 125 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet för
budgetåret 1953/54 skulle sålunda uppgå till 1 012 000 kronor, vilket belopp
av styrelsen anses böra avrundas till 1 100 000 kronor.
Föredraganden har tillstyrkt styrelsens anslagsäskande.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört
får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till säkerhetsanordningar viti
järnvägskorsningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 1 100 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
32
Statsutskottets utlåtande nr 6.
29 :o) Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten. I enlighet
med Kungl. Majrts förslag (punkt 29, s. 44 och 45) och under hänvisning
till vad utskottet under punkten 9:o) anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Bidrag till uissa forsknings- och undersökningsarbeten
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 290 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
30 :o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 45 och 40) och under
hänvisning till vad utskottet under punkten 9:o) anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 15 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
31 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. in. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s. 46 och 47) och under hänvisning
till vad utskottet under punkten 9:o) anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Väg- och vattenbgggnadsverkets civilförsvar
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
32 :o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 32, s. 47) och under hänvisning till vad
utskottet under punkten 9ro) anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 100 kronor.
33 ro) Bidrag till handelshamnar och farleder. Kungl. Majrt har (punkt
33, s. 47—49) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handelshamnar
och farleder för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av
3 000 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 000 000 kronor. Vid utgången
av budgetåret 1951/52 förelåg en reservation av 3 730 000 kronor
å tidigare anvisade medel, varav 1 700 000 kronor å det för budgetåret
1951/52 anvisade anslaget till vissa västkusthamnar, vilket anslag sammanslagits
med förevarande anslag.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
33
Väg- och valtcnbyggnadsstijrelsen har för nästa budgetår hemställt om
ett anslag av ii 000 000 kronor.
Styrelsen erinrar ånyo om att ett årligt statsbidragsanslag om minst 5
milj. kronor tidigare ansetts behövligt för att tillgodose det investeringsbehov
för handelshamnar, som i 1944 års hamnutrednings betänkande beräknats
för tiden fram till år 1960. Med hänsyn till de prisstegringar, som
ägt rum sedan utredningen avgav sitt betänkande, bör nämnda årsbelopp
nu ökas med omkring en tredjedel.
Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget av 2 milj. kronor beräknas
1 milj. kronor komma att användas för fortsatt utbyggnad av vissa
västkusthamnar. Till påbörjande av ett större hamnföretag i nedre Norrland
har styrelsen förordat statsbidrag med 500 000 kronor. Resterande
500 000 kronor av anslaget beräknas komina att tagas i anspråk för tillläggsbidrag
till andra pågående eller under det senaste budgetåret avslutade
företag, för vilka kostnaderna huvudsakligen till följd av inträdda
prisstegringar överstigit de ursprungligen beräknade.
Slutligen erinrar styrelsen om att genomförandet av det av styrelsen
angivna, mycket aktuella ombyggnads- och utvidgningsprogrammet enligt
styrelsens mening inte kan utan allvarliga olägenheter utsträckas över en
längre tidrymd än 5 år. Härför erforderligt statsbidrag uppskattas till
sammanlagt 25 milj. kronor, motsvarande i genomsnitt 5 milj. kronor
per år.
Föredraganden har anfört följande.
Det betänkande, som år 1949 framlades av 1944 års hamnutredning, utgör
i flera avseenden ett värdefullt underlag för den framtida hamnbyggnadspolitiken.
I vad avser frågan om vilka ekonomiska insatser som staten
behöver göra på detta område innehåller betänkandet emellertid inte
några preciserade förslag. Kommittén synes ha utgått ifrån att utredningsarbetet
i denna del skulle fullföljas av det statliga organ för hamnbyggnadspolitiken,
som enligt kommitténs förslag skulle utbyggas på grundval
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå. Denna organisationsfråga
är emellertid sedan 1951 föremål för förnyad utredning inom handelsdepartementet.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har med nuvarande
personalorganisation på hamnbyrån visat sig endast i mycket ringa utsträckning
kunna utföra något planläggningsarbete av det slag som nyss
berörts. Härtill kommer emellertid att det allmänna ekonomiska lägel och
den därav betingade statliga budgetpolitiken under de senaste åren nödvändiggjort
eu sådan begränsning av bidragsanslaget till handelshamnar
och farleder, att någon vidlyftigare planläggning av bidragsverksamheten
knappast varit påkallad. De medel, som kunnat ställas till förfogande, har
i allmänhet endast räckt till att understödja förbättringsarbeten i hamnar,
som befunnit sig i ett mer eller mindre framskridet stadium av förfall, samt
till att befrämja tillkomsten av vissa anläggningar, som ansetts angelägna
ur försvarsberedskapssynpunkt. Såvitt nu kan bedömas torde det ej heller
för den närmaste framtiden bli möjligt att i statsbudgeten bereda utrymme
3—627 53 Dihatxg till riksdagens protokoll 1053. G sand. Nr G.
34
Statsutskottets utlåtande nr 6.
för någon större ökning av den ordinarie bidragsverksamhelen på förevarande
område. Då emellertid vissa speciella bidragsfrågor f. n. föreligger,
som kan behöva undersökas på ett mera ingående sätt, och då 1952 års
riksdag uttalat önskemål om en översyn av principerna för statens medverkan
vid om- och utbyggnaden av handelshamnar och farleder, kommer
jag att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t att förordna en särskild
utredningsman för att inom kommunikationsdepartementet biträda med
en sådan undersökning. Denna utredning torde bl. a. få inriktas på att
klarlägga vilka av de föreliggande och väntade, delvis mycket omfattande
statsbidragsanspråken som vid en sträng ekonomisk prövning över huvud
taget bör komma i fråga för statsunderstöd. Det kan som exempel nämnas
att det i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita omnämnda hamnföretaget
i nedre Norrland är kostnadsberäknat till 11 milj. kronor och att
styrelsen tillstyrkt statsbidrag till detsamma med 5,2 5 milj. kronor. Vid
bifall till styrelsens förslag skulle detta arbete komma att under flera
år ställa krav på statsinkomsterna i en omfattning, som inte utan mycket
starka skäl kan komma i fråga.
Vad angår anslagsberäkningen för nästa budgetår anser jag mig — med
hänsyn bl. a. till medelsbehovet för att fullfölja de bidragsengagemang,
som staten redan iklätt sig i fråga om västkusthamnarna och kajanläggningen
i Vänersborg — böra tillstyrka en höjning av anslaget till 3 milj.
kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sten m. fl. (I: 71)
och den andra inom andra kammaren av herr Severin i Gävle m. fl. (II: 103),
i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till Bidrag till handelshamnar
och farleder för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 3 500 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen II: 103.
Utskottet. I sin petitaskrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivit
kostnaden för om- och utbyggnader av sådana handelshamnar för
vilka statsbidrag ifrågasättes till ca 45 milj. kronor. Drygt hälften av detta
belopp avser de redan påbörjade arbetena vid vissa västkusthamnar samt
en planerad utbyggnad av Gävle hamn. Genomförandet av nu antydda program
kan enligt styrelsens mening icke utan allvarliga olägenheter utsträckas
över en längre tidrymd än fem år. Då härför erforderligt statsbidrag
uppskattas till sammanlagt 25 milj. kronor, föreslår styrelsen att
förevarande anslag för nästa budgetår anvisas med 5 milj. kronor, innebärande
en anslagsförhöjning med 3 milj. kronor.
Föredraganden har för sin del givit uttryck åt den uppfattningen, att
det för den närmaste framtiden icke torde bli möjligt att i statsbudgeten
bereda utrymme för någon större ökning av den ordinarie bidragsverksamheten
på förevarande område. I enlighet med det av 1952 års riksdag
Statsutskottets utlåtande nr 6.
35
uttalade önskemålet om en översyn av principerna för statens medverkan
vid om- och utbyggnaden av handelshamnar och farleder avser emellertid
föredraganden föreslå Kungl. Maj :t att tillkalla en särskild utredningsman
med uppgift att inom kommunikationsdepartementet biträda med en
sådan utredning. Denna utredning anses bl. a. böra inriktas på att klarlägga
vilka av de föreliggande och väntade, delvis mycket omfattande statsbidragsanspråken
som vid en sträng ekonomisk prövning över huvud taget
kunna komma i fråga för statsunderstöd. Föredraganden erinrar härvidlag
om att det förenämnda hamnföretaget i Gävle är kostnadsberäknat till
It milj. kronor samt att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen tillstyrkt statsbidrag
till detsamma med 5,2 5 milj. kronor. Vid bifall till styrelsens förslag
skulle detta arbete komma att under flera år ställa krav på statsinkomsterna
i en omfattning som enligt föredragandens mening icke utan
mycket starka skäl kan komma i fråga. Med hänsyn bl. a. till medelsbehovet
för att fullfölja de bidragsengagemang som staten redan iklätt sig
beträffande västkusthamnarna och viss kajanläggning i Vänersborg har
föredraganden emellertid ansett sig böra tillstyrka en höjning av förevarande
anslag till 3 milj. kronor.
Gentemot Kungl. Maj :ts förslag ha i de båda likalydande motionerna
I: 71 och II: 103 vissa erinringar framförts. Enligt motionärernas mening
bör sålunda statsbidrag till utbyggnaden av Gävle hamn beviljas redan nu
utan avvaktan på den av föredraganden berörda utredningen. Motionärerna
ha därvid bl. a. gjort gällande, att riksintresset för denna utbyggnad vida
överväger det rent lokala intresset, eftersom Gävle hamn till alldeles övervägande
del betjänar ett av landets mest betydande industridistrikt, beläget
utanför stadens jurisdiktionsområde inom Dalarnas och Gästriklands
bergslag. Vidare har framhållits, att hamnföretagets finansiering icke synes
vara möjlig enbart genom stadens egna resurser. Med hänsyn till det nuvarande
statsfinansiella läget ha motionärerna dock inskränkt sig till att
för nästa budgetår föreslå en uppräkning av förevarande anslag med
500 000 kronor. Motionärerna ha därvid förutsatt, att för nu berörda ändamål
ett lika stort belopp skulle få tas i anspråk av de för innevarande budgetår
anvisade medlen.
Utskottet, som varit i tillfälle att inhämta ytterligare upplysningar i
detta ärende, finner de av motionärerna anförda synpunkterna vara förtjänta
av uppmärksamhet. Obestridligen är det här fråga om ett av
näringspolitiska skäl starkt motiverat företag, vars fullföljande icke kan
betraktas som enbart en rent lokal angelägenhet. Härvidlag må icke minst
beaktas, att statsmakterna genom speciella åtgärder beträffande byggnadstillståndsgivningen
ansett sig böra medverka till att eu produktionsökning
med därav följande intensifiering av utrikeshandeln kommer till
stånd inom det uppland som Gävle hamn främst betjänar. Det skulle där
-
36
Statsutskottets utlåtande nr 6.
för ha varit önskvärt, om för hamnutbyggnaden äskade bidragsmedel
kunnat ställas till stadens förfogande. Såsom föredraganden framhållit
skulle emellertid vid bifall till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens i ämnet
gjorda framställning mycket betydande finansiella krav komma att ställas
på statsverket under en lång följd av år. Utskottet vill vidare erinra om
att även inom andra delar av vårt land omfattande behov av statsbidrag
för nu ifrågavarande ändamål föreligga. Det synes därför utskottet tveksamt,
huruvida staten bör ekonomiskt engagera sig i ett företag av denna storlek,
innan ett klarläggande skett beträffande bl. a. den inbördes angelägenheten
av de olika projekt som äro aktuella på förevarande område. Med hänsyn
härtill anser sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till ovannämnda
motioner. Utskottet vill emellertid understryka vikten av att den förebådade
utredningen av hithörande spörsmål bedrives med största skyndsamhet,
så att inom kort mera säkra utgångspunkter kunna erhållas för en
bedömning av omfattningen av statens medverkan vid om- och utbyggnaden
av handelshamnar och farleder.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 71 och II: 103, till Bidrag
till handelshamnar och farleder för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.
34 :o) Statliga farledsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt 34, s. 49 och
50) föreslagit riksdagen att till Statliga farledsarbeten för budgetåret 1953/
54 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 800 000 kronor. Vid utgången
av budgetåret 1951/52 förelåg en behållning av 62 300 kronor å tidigare
anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om
ett anslag av 3 500 000 kronor enligt följande beräkning.
Slutförande av företagen Hamburgsund—Hornö ränna, ingående
i inomskärsfarleden i Bohuslän ....................................... 1 100 000
Påbörjande av Sannäskanalen, ingående i inomskärsf arleden i
Bohuslän .................................................................. 1 500 000
Påbörjande av förbättringsarbeten i farleden genom Malö strömmar
i Bohuslän ............................................................ 900 000
3 500 000
Föredraganden framhåller att medelsanvisningen för nästa budgetår
till farledsarbetena på sträckan Hamburgsund—Hornö ränna enligt inhäm
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
37
tade upplysningar kan begränsas till 600 000 kronor utan hinder för ett
rationellt bedrivande av arbetena i fråga. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
övriga förslag förklarar sig föredraganden icke beredd att tillstyrka.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.
35:o) Byggande av fiskehamnar. Kungl. Maj:t har (punkt 35, s. 51
och 52) föreslagit riksdagen att till Byggande av fiskehamnar för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1,5 milj. kronor. Vid utgången
av budgetåret 1951/52 förelåg en behållning av ca 1,4 milj. kronor
å tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen har hemställt om ett anslag av
5 000 000 kronor för nästa budgetår.
Efter att ha erinrat om den av 1944 års fiskehamnsutredning framlagda
femårsplanen, enligt vilken det totala anslagsbehovet för budgetåren 1948/49
—1952/53 beräknades till 25,5 milj. kronor, framhåller styrelsen, att medelsanvisningen
för nämnda period endast uppgått till 6 milj. kronor,
trots att kostnaderna under loppet av de fem åren stigit med omkring en
tredjedel. Härutöver har emellertid från anslaget till Arbetsmarknadens
reglering anvisats sammanlagt 800 000 kronor för vissa i planen ingående
byggnadsprojekt i Norrbottens samt Göteborgs och Bohus län, vilka utförts
såsom beredskapsarbeten. Den eftersläpning i det tidigare planerade fiskehamnsbyggandet,
som sålunda uppkommit, har speciellt på västkusten medfört
bl. a., att sådana hamnar, där erforderliga bryggor utförts som träkonstruktioner
för 15 ä 20 år sedan, nu i vissa fall helt saknar tillförlitliga
förtöjningsmöjligheter för fiskebåtarna. På andra platser i länet, där
fiskeliamnsutredningen förordat nyanläggning eller utbyggnad av redan befintliga
hamnar, är den nuvarande situationen för fiskarna synnerligen allvarsam,
då de i många fall endast har tillgång till mycket provisoriska
skydds- och förtöjningsanordningar för sina relativt sett mycket dyrbara
båtar. I vissa hamnar har även fisketonnaget ökat på ett sätt, som inte
kunde förutses vid ingången av nämnda femårsperiod.
Storleksordningen av på längre sikt erforderlig statsbidragstilldelning
på detta område kan enligt styrelsen uppskattas till ca 5 milj. kronor per
år vid 1947 års löne- och prisnivå. Styrelsen föreslår, att en sådan långsiktig
statlig investering principiellt beslutas och att för budgetåret 1953/54
anvisas ett anslag av 5 000 000 kronor.
38
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Föredraganden förklarar sig av statsfinansiella skäl nödgad att, ehuru
den takt i vilken arbetet med fiskehamnarnas upprustning f. n. bedrives
knappast kan anses fullt tillfredsställande, föreslå en begränsning av det
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen äskade beloppet till 2 000 000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av lierr Hällgren m. fl. (I: 29) och den andra inom andra kammaren av herr
Johansson i Torp m. fl. (11:68), i vilka hemställts, att riksdagen till byggande
av fiskehamnar för budgetåret 1953/54 måtte anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Spetz och Hansson (I: 30) och den andra inom andra kammaren
av herr Utbult m. fl. (11:42), i vilka likaledes hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till förenämnda ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor;
dels en inom första kammaren av herrar Karl Persson och Gustaf Elofsson
väckt motion (I: 225), vari hemställts, att riksdagen må för byggande
av fiskehamnar under förevarande punkt anslå ett reservationsanslag av
5 000 000 kronor;
dels ock en inom andra kammaren av herrar Staxäng och Carlsson i
Bakeröd väckt motion (II: 334), vari hemställts, att riksdagen måtte för
budgetåret 1953/54 under förevarande punkt besluta anslå ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde
få hänvisas till motionerna II: 68, II: 42, I: 225 och II: 334.
Utskottet. Medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget till byggande
av fiskehamnar har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen uppskattats
till 5 milj. kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär
en uppräkning med 3,5 milj. kronor. Av statsfinansiella skäl har emellertid
föredraganden ansett sig böra föreslå en begränsning av det av styrelsen
äskade anslagsbeloppet till 2 milj. kronor.
Motionsledes ha framförts yrkanden om ytterligare förstärkning av förevarande
anslag. I motionen 1: 225 har sålunda i enlighet med väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förslag hemställts, att riksdagen för ändamålet
måtte anvisa 5 milj. kronor, medan i motionerna 1:29 och 11:68, 1:30
och II: 42 samt II: 334 gjorts framställning om ett till 3 milj. kronor förhöjt
anslagsbelopp.
Utskottet är för sin del väl medvetet om att det med hänsyn till föreliggande
behov kunde vara motiverat med en starkare intensifiering av
pågående upprustningsarbete i fråga om landets fiskehamnar än Kungl.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
39
Maj:ts förslag medger. Såsom föredraganden framhållit torde detta dock
icke vara möjligt av statsfinansiella skäl. Utskottet anser sig därför icke
kunna biträda de i förenämnda motioner framställda yrkandena utan tillstyrker
Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 29 och II: 68, 1: 30 och
II: 42, 1: 225 samt II: 334, till Byggande av fiskehamnar för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000
kronor.
36 :o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 52) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 180 000 kronor.
37 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och
farleder. Kungl. Maj :t har (punkt 37, s. 53) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 500 000 kronor. Vid utgången
av budgetåret 1951/52 förelåg en behållning av 353 000 kronor å
tidigare anvisade medel.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om
ett anslag av 1 000 000 kronor.
Styrelsen erinrar om att några medel under ifrågavarande anslag till
följd av under världskriget rådande förhållanden inte anvisades under
flera år samt att en väsentlig nedskärning av anslaget därefter gjorts i
förhållande till före kriget anvisade medel. Efter att ha gjort en jämförelse
mellan förevarande anslag och det under IX huvudtiteln anvisade, mot
automobilskattemedlen avräknade anslaget till Gottgörelse till fiskerinäringen
för av dess utövare erlagd bensinskatt ifrågasätter styrelsen om
dessa anslag äro riktigt avvägda mot varandra med hänsyn till förbrukningen
av bensin för fiskebåtar och andra båtar.
Föredraganden anser sig, med hänsyn till nödvändigheten av att i rådande
ekonomiska läge begränsa investeringsutgifterna till de ur rent
samhällelig synpunkt viktigaste behoven icke kunna tillstyrka förslaget om
höjning av anslaget och föreslår att detsamma uppföres med ett oförändrat
belopp av 500 000 kronor.
40
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Utskottet. Kungi. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kronor, att avräknas mot
automobilskattemedlen.
38 :o) Reparation och ombyggnad av Falster bokanalen. 1 enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 54) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 400 000 kronor.
39 :o) Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp. Kungl.
Maj:t har (punkt 39, s. 54—57) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 13,o milj. kronor. Vid
utgången av budgetåret 1951/52 förelåg en behållning av 16,4 miljoner
kronor å tidigare anvisade medel.
Våg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av
25 000 000 kronor för nästa budgetår. Beträffande den närmare innebörden
av styrelsens förslag torde få hänvisas till propositionen (s. 55—57).
Ai-betsmarknadsstyrelsen har avgivit yttrande över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
framställning (s. 57).
Föredraganden har anfört följande.
Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen lämnade redogörelsen, som avser
situationen sådan den bedömdes i augusti förra året, ger vid handen
att en avsevärd höjning av förevarande anslag är nödvändig, om nu tilllämpade
principer för bidragsverksamheten skall kunna fullföljas. Härtill
kommer att det ändrade laget på arbetsmarknaden, enligt vad jag inhämtat,
under den gångna hösten lett till en viss, i styrelsens beräkning ej
förutsedd ökning av anläggningsverksamheten inom landskommunerna,
varigenom behovet av ökade bidragsmedel ytterligare vuxit. Med hänsyn till
det rådande statsfinansiella läget nödgas jag emellertid föreslå att anslaget
för nästa budgetår begränsas till ett belopp av 20 milj. kronor. Inom
ramen för detta anslag torde bidrag få beviljas på sådant sätt, att den i
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens skrivelse omförmälda väntetiden mellan
påbörjandetillstånd och bidragsbeslut i minsta möjliga mån ytterligare förlänges.
Frågan om vilka åtgärder som bör vidtagas för att på längre sikt
åstadkomma balans mellan bidragsmedel och bidragsbehov torde få upptagas
till behandling i samband med prövningen av de förslag, som framlagts
av 1946 års vatten- och avloppssakkunniga.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
41
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom
andra kammaren av herr Holmberg väckt motion (II: 43), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta att till Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kronor.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen.
Utskottet. Såsom av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petitaskrivelse
och arbetsmarknadsstyrelsens däröver avgivna remissutlåtande framgår,
har statens bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp under
senare år varit alltför knappt i förhållande till föreliggande behov, vilket
medfört olägenheter i skilda avseenden. Ehuru Kungl. Maj :ts förslag innebär
en uppräkning av förevarande anslag med icke mindre än 7 milj.
kronor, skulle därför en ytterligare medelsförstärkning för nästa budgetår
vara i och för sig motiverad. I likhet med föredraganden anser sig emellertid
utskottet av statsfinansiella skäl böra tillstyrka att anslaget uppföres
med ett belopp av 20 milj. kronor, varav följer att utskottet icke kan biträda
det i motionen II: 43 framförda yrkandet. Samtidigt önskar emellertid
utskottet understryka angelägenheten av att ställning snarast tages till
det av 1946 års vatten- och avloppssakkunniga framlagda förslaget, varvid
främst bör eftersträvas att få till stånd en bättre överensstämmelse mellan
tidpunkterna för meddelande av påbörjandetillstånd och bidragsbeslut.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
och med avslag å motionen II: 43, till Bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp för budgetåret 1953/54 anvisa
ett reservationsanslag av 20 000 000 kronor.
V ägtrafikväsendet.
40:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 40,
s. 58 och 59) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens bilinspektion, att tillämpas tills
vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till Statens bilinspeklion: Avlöningar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 813 600 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Ans''aget är å gällande riksstat uppfört med 1 524 800 kronor.
Väg- och vattcnbgggnadsstgrelscn har hemställt om en höjning av anslaget
med 308 600 kronor för nästa budgetår.
42
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Kungl. Maj:ts förslag innebär att anslaget höjes med 267 600 kronor
för automatiska utgiftsstegringar, vartill kommer ytterligare 11 200 kronor
såsom följd av fjolårets beslutade löneregleringar samt 10 000 kronor till
påbörjad utbildningsverksamhet för blivande bilinspektörer.
I enlighet härmed uppföres anslaget med (1 524 800 + 267 600 + 11 200
+ 10 000) 1 813 600 kronor.
Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 596 800
2. Avlöningar till iclte-ordinarie personal, förslagsvis 585 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 631 300
Summa kronor 1 813 600
b) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 813 600 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
41 :o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 41, s. 59 och 60), som innebär anslagshöjning med
151 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 567 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
42:o) Statens bilinspektion: Utrustning. Kungl. Maj :t har (punkt 42,
s. 60 och 61) föreslagit riksdagen att till Statens bilinspektion: Utrustning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor, att
avräknas mot automobilskattemedlen.
Väg- och vattenbyggnadsstgrelsen har hemställt, att för engångsanskaffning
av viss utrustning för statens bilinspektion måtte anvisas ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.
Styrelsen erinrar om att den ur trafiksäkerhetssynpunkt synnerligen betydelsefulla
kontroll över motorfordonen, som bilinspektionen bedriver, fortfarande
på de flesta håll sker under mycket primitiva förhållanden. För
att åstadkomma en lämpligare lokalisering inom de olika stations- och
mottagningsorterna av bilinspektionerna och skapa drägliga arbetsförhål
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
43
landen för bilinspektörerna avser styrelsen att närmare utreda frågan om
bilinspektionens lokaler och dessas utrustning. Behov föreligger emellertid
redan nu av viss utrustning, såsom domkrafter, ljusmätningsinstrument,
bromsprovare, bättre verktyg in. in. då allvarliga bristfälligheter hos fordonen
ofta kan påvisas först med hjälp av dylika hjälpmedel.
Departementschefen, som icke vill motsätta sig att ett särskilt anslag
för ifrågavarande ändamål anvisas för nästa budgetår, anser detsamma
dock kunna begränsas till hälften av det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
begärda beloppet.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för
budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 25 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
43 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 43, s. 61), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kronor.
44 :o) Bidrag till vissa koinmunikationsändamål. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 44, s. 62 och 63), som innebär anslagshöjning med
50 000 kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa kommunikationsändamål
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kronor.
45:o) Statens biltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
45, s. 63 och 64) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för statens biltrafiknämnd, att tillämpas tills
vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till Statens biltrafiknämnd:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 291 800 kronor,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 228 000 kronor.
Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning med 64 900
kronor för nästa budgetår.
Kungl. Maj.ts förslag innebär en anslagshöjning med 20 200 kronor till
en alltjämt erforderlig förste byråsekreterarebefattning i Cg 27, vartill
44
Statsutskottets utlåtande nr 6.
kommer automatiska utgiftsstegringar med 40 500 kronor och slutligen
en ytterligare ökning med 3 100 kronor till följd av fjolårets beslutade
löneregleringar för viss del av nämndens personal.
I enlighet härmed uppföres anslaget med (228 000 + 20 200 + 40 500
+ 3 100) 291 800 kronor.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 27 509
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 20 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 150 600
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 93 300
Summa kronor 291 800
b) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 291 800 kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen.
46:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 46, s. 64 och 65), som innebär anslagshöjning för
nästa budgetår med 7 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 41 500"
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
47 :o) Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, s. 65 och 66), som innebär anslagshöjning
för nästa budgetår med 7 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Undersökningar rörande vägtrafikolyckor
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av
157 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
48 :o) Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 66 och 67), vilket innebär
anslagshöjning för nästa budgetår med 100 000 kronor, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 6.
45
att riksdagen må till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande för budgetåret 1953/54 anvisa ett
anslag av 300 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Under förevarande samlingsrubrik har departementschefen inledningsvis
anfört följande.
Innan jag går in på beräkningen av anslagen till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut får jag redogöra för vissa förändringar av anslagsteknisk
natur, som jag ansett böra genomföras i fråga om dessa anslag.
I överensstämmelse med institutets förslag har den nuvarande indelningen
av institutets anslag i huvudgrupperna »Verksamheten i allmänhet»
och »Särskilda undersökningar» avskaffats. Vidare har anslaget Geofysiska
undersökningar i Riksgränsen uppdelats mellan anslagen Observatörer och
Underhåll av stationer in. in. Anslaget Bidrag till seismologiska och magnetiska
iakttagelser i Abisko har överflyttats till VIII huvudtiteln och sammanslagits
med anslaget Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig
forskning i övre Norrland. Anslagsrubriken Undersökningar inom
hydrologiska byrån har ändrats till Uppdragsverksamhet. Avsikten härmed
är att anslaget skall kunna användas även för de motsvarande undersökningar
inom meteorologiska byrån, för vilka institutet begärt särskilda
anslagsmedel för nästa budgetår. Med dessa förändringar och med en viss
omgruppering av anslagen skulle förteckningen över institutets anslag få
följande utseende.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
1. Avlöningar, förslagsanslag,
2. Undervisning,
3. Omkostnader, förslagsanslag,
4. Observatörer,
5. Telegramkostnader in. in., förslagsanslag,
6. Underhåll av stationer m. in., reservationsanslag,
7. Uppdragsverksamhet, förslagsanslag,
8. Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag,
9. Aerologiska stationer, förslagsanslag,
10. Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland, förslagsanslag.
49 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 49, s. 68—70) föreslagit riksdagen att dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för institutet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar för budgetåret 1953/
54 anvisa ett förslagsanslag av 2 256 200 kronor.
46
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 822 600 kronor.
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt, att anslaget
för nästa budgetår höjes med 407 800 kronor.
Kungl. Maj.ts förslag innebär en anslagsökning med 6 100 kronor för
anställande av ytterligare ett biträde på meteorologiska byrån, vartill kommer
automatiska utgiftsökningar med 362 500 kronor samt utgiftsstegringar
om 65 000 kronor till följd av under fjolåret beslutade löneregleringar
för viss del av institutets personal.
I enlighet härmed uppföres anslaget med (1 822 600 + 6 100 + 362 500
65 000) 2 256 200 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Spetz (I: 323) och den andra inom andra kammaren av herr Utbult
m. fl. (II: 326), i vilka hemställts, att riksdagen måtte för upprätthållande
året om av en väderleksrapport i radio kl. 06.30 bevilja Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut ett ytterligare anslag på 10 488
kronor utöver i statsverkspropositionen upptagen summa;
dels ock en inom andra kammaren av herr Skoglund i Umeå m. fl. väckt
motion (II: 182), vari likaledes hemställts, att riksdagen vid behandlingen
av förslagsanslaget till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 måtte besluta erforderliga åtgärder för
möjliggörande av utsändande i radio av väderleksutsikterna för sjödistrikt
under hela året utan inskränkning.
Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
torde få hänvisas till motionerna II: 326 och II: 182.
Utskottet. Såsom av statsverkspropositionen framgår, ha vissa förändringar
av redovisningsteknisk natur vidtagits beträffande de anslag som
sammanhänga med den av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
bedrivna verksamheten. Utskottet finner för sin del denna nya anslagsuppställning
ändamålsenlig och har sålunda intet att erinra mot att
medelsanvisningen för nu ifrågavarande ändamål i fortsättningen sker
enligt de av departementschefen förordade principerna.
Vad institutets avlöningsanslag nu närmast beträffar har departementschefen
ansett sig böra biträda institutets förslag om förstärkning av den
centrala personalorganisationen endast så till vida, att departementschefen
tillstyrkt att medel beräknas för anställande av ytterligare ett biträde i
reglerad befordringsgång. I de båda likalydande motionerna 1:323 och
II: 326 samt i motionen II: 182 har emellertid föreslagits, att på institutets
personalförteckning uppföres jämväl en tjänst såsom meteorologassis
-
Statsutskottets utlåtande nr 6.
47
tent i Ce 16, varigenom förutsättningar skulle skapas för utsändande av
den tidiga väderleksrapporten i radio under hela året. Framställningen
har motiverats med det behov av denna rapport som föreligger för sjöfartens
och fiskerinäringens vidkommande.
Utskottet finner för sin del de av motionärerna åberopade skälen övertygande
och tillstyrker sålunda, att institutets personalorganisation fr. o. m.
nästa budgetår förstärkes med ifrågavarande tjänst. Härför erforderliga
medel uppgå till i runt tal 10 500 kronor, vilket belopp torde böra fördelas
med 6 900 kronor på anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal
och med 3 600 kronor på anslagsposten till rörligt tillägg.
Då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och
med bifall till motionerna I: 323 och II: 326 samt II: 182,
a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 460 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 041 100
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 765 500
Summa kronor 2 266 700
b) till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 2 266 700 kronor.
50:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Undervisning.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 50, s. 70 och 71), som innebär
anslagshöjning för nästa budgetår med 1 500 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Undervisning för budgetåret 1953/54 anvisa ett
anslag av 10 200 kronor.
51 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 71 och 72), som innebär
anslagshöjning för nästa budgetår med 21 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 139 500 kronor.
48
Statsutskottets utlåtande nr 6.
52:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer.
Kungl. Maj :t har (punkt 52, s. 72—74) föreslagit riksdagen att till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut: Observatörer för budgetåret
1953/54 anvisa ett anslag av 610 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 522 200 kronor.
Institutet har hemställt att anslaget för nästa budgetår höjes med 95 300
kronor.
Beträffande den närmare innebörden av institutets framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 72 och 73).
Departementschefen anser sig icke kunna biträda av institutet framlagt
förslag om medel till utökade vattenståndsobservationer samt specialobservationer
för snö- och nederbördsundersökningar, medan däremot ökningar
föreslås av posten till specialobservationer för isundersökningar
med 6 000 kronor och för utbildning av observatörer med 500 kronor. Slutligen
tillstyrkes arvodeshöjning för heltidsanställda timobservatörer och
vissa deltidsanställda observatörer med 28 000 kronor resp. 49 000 kronor,
vartill kommer överflyttning av viss arvodeskostnad från anslaget Geofysiska
undersökningar i Riksgränsen med 4 300 kronor. I enlighet härmed
uppföres anslaget med (522 200 + 6 000 + 500 + 28 000 + 49 000 +
4 300) 610 000 kronor.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Observatörer för budgetåret 1953/54 anvisa ett
anslag av 610 000 kronor.
53:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Telegramkostnader
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 53, s. 74
och 75), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med 94 400 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Telegramkostnader m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 674 400 kronor.
54:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av
stationer m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, s. 75
och 76), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med 32 600 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Underhåll av stationer m. m. för budgetåret
1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 72 400 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
49
55:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.
Kungl. Maj :t har (punkt 55, s. 76—78) föreslagit riksdagen
att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 527 000 kronor.
Förevarande anslag är avsett att innefatta dels det nuvarande anslaget
till Undersökningar inom hydrologiska byrån och dels ett nytt av institutet
begärt anslag till Särskilda undersökningar inom meteorologiska byrån.
I båda fallen är det fråga om uppdragsverksamhet, vars kostnader täckes
av på riksstatens inkomstsida redovisade ersättningar från institutets uppdragsgivare.
Förstnämnda anslag är å gällande riksstat uppfört med 391 000 kronor.
Institutet har hemställt om en höjning för nästa budgetår med 137 100
kronor av anslaget till förevarande ändamål. Beträffande den närmare
innebörden av institutets framställning torde få hänvisas till propositionen
(s. 77 och 78).
Departementschefen har icke funnit anledning till annan erinran mot
institutets beräkning av medelsbehovet än att den av institutet upptagna
frågan om särskild ersättning till tjänstemän, som bestrider beredskapstjänst
för vattenkraftkontroll, bör upptagas till prövning i annat sammanhang.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och lujdrologiska
institut: Uppdragsverksamhct för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 527 000 kronor.
56:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 56,
s. 78—80), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med 167 900
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
väderlekstjänsten för luftfarten uppföra ytterligare två kontor
sbiträdestjänster i Ca 8;
b) godkänna följande stat för väderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:
Stat.
Avlöningar.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis... 15 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 580 400
4—627 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 6.
50
Statsutskottets utlåtande nr 6.
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 291 900
Omkostnader, förslagsvis .................................... 39 000
Summa kronor 926 600
c) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1953/54 anvisa
ett förslagsanslag av 926 600 kronor.
57:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Aerologiska
stationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 80 och 81),
som innebär anslagshöjning för nästa budgetår med 97 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska
institut: Aerologiska stationer för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 558 400 kronor.
58 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 81 och 82), som innebär
anslagshöjning för nästa budgetår med 53 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 670 000 kronor.
Byggnadsväsendet.
59:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 59, s.
83—89) föreslagit riksdagen att dels i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen
uppföra ytterligare 10 kontorsbiträdestjänster i Ca 8, dels
godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels ock till
Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 2 530 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 1 895 300 kronor.
Byggnadsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår
med 593 800 kronor, varvid styrelsen på grundval av uppgift under
hand från kommunikationsdepartementet utgått från att de omorganisationsfrågor,
som behandlats av kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation
(SOU 1950:45) och 1947 års byggnadsstyrelseutredning
(SOU 1952: 35), icke kommer att föranleda några förslag till 1953 års
riksdag.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
51
I särskild skrivelse den 4 november 1952 har styrelsen hemställt om anvisande
av 94 400 kronor för nästa budgetår till rådgivningsverksamhet
beträffande översiktlig planläggning.
Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 83—86).
Över styrelsens framställning har yttrande avgivits av statskontoret (s.
86 och 87).
Departementschefen har anfört följande.
De organisationsförslag rörande byggnadsstyrelsen och länsarkitektsorganisationen,
som framlagts av kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation
och byggnadsstyrelseutredningen, bör lämpligen prövas i ett
sammanhang. Byggnadsstyrelseutredningens betänkande är för närvarande
föremål för remissbehandling. Beredningen av detta ärende synes inte
kunna slutföras inom sådan tid, att några på betänkandet grundade förslag
kan framläggas för 1953 års riksdag. Innan jag tagit slutlig ställning till
dessa kommittéförslag, anser jag mig inte böra medverka till några förändringar
av permanent natur i fråga om byggnadsstyrelsens organisation.
Jag är således inte för närvarande beredd att tillstyrka styrelsens framställning
om inrättande av vissa nya tjänster på stadsplanebyrån och av ett
särskilt, till styrelsen knutet tekniskt råd. Däremot vill jag inte motsätta
mig styrelsens förslag, att för provisorisk förstärkning under nästa budgetår
av arbetskrafterna på intendentsbyrån inräknas ett belopp av 65 000
kronor i icke-ordinarieposten under Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
Vad styrelsen anfört om behovet av viss rådgivande verksamhet
1 fråga om översiktlig planläggning synes mig värt beaktande. Jag anser
emellertid att man på detta område först bör pröva sig fram med en mindre
omfattande organisation än vad styrelsen tänkt sig. Jag vill för min del
föreslå, att för detta ändamål i icke-ordinarieposten inräknas ett belopp av
40 000 kronor för anställande av tillfällig personal och anlitande av utomstående
expertis.
Styrelsens förslag om uppförande av ytterligare 10 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 på personalförteckningen har inte givit mig anledning till
erinran. Som följd härav bör styrelsens avlöningsanslag ökas med ca 63 200
kronor och motsvarande minskning göras i den av Kungl. Maj :t fastställda
staten för personal, som avlönas av byggnadsmedel.
Utöver den i styrelsens framställning anmälda automatiska utgiftsökningen
av sammanlagt (35 600 + 305 400) 341 000 kronor för löncklassuppflyltningar
in. in. samt omräkning av det rörliga tillägget bör anslaget
höjas med ytterligare 125 100 kronor till följd av de löneregleringar för
viss del av styrelsens personal, som beslutats i enlighet med propositionerna
1952:241 och 1952:245.
I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (1 895 300 + 65 000
+ 40 000 + 63 200 + 341 000 + 125 100) 2 529 600 kronor eller avrundat
2 530 000 kronor.
Utskottet. I likhet med departementschefen är utskottet av den uppfattningen,
att några förändringar av permanent natur i fråga om byggnadsstyrelsens
organisation icke höra ske, innan ställning kunnat tagas till de
Statsutskottets utlåtande nr 6.
52
i hithörande spörsmål nyligen avgivna kommittébetänkandena. Mot departementschefens
beräkning av medelsbehovet under styrelsens avlöningsanslag
för nästa budgetår bär utskottet intet att erinra, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må
a) i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen uppföra
ytterligare 10 kontorsbiträdestjänster i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 861 000
2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t .................. 1 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 609 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 723 500
Säger kronor 2 195 000
Statens bränslekontrollerande verksamhet.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 124 900
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 66 100
Säger kronor 191 000
Byggnadsstyrelsens värmelednings personal.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 39 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 58 500
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... 46 400
Säger kronor 144 000
Summa kronor 2 530 000
c) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 2 530 000 kronor.
60:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 60, s. 89 och 90), som innebär anslagshöjning för nästa budgetår
med 33 800 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 242 700 kronor.
61 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 61, s. 90 och 91) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att i personalförteckningen för länsarkitektsorganisationen uppföra
Statsutskottets utlåtande nr 6.
53
ytterligare 9 kontor sbiträdestjänster i Ca 8, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 3 353 000 kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 2 694 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om en anslagshöjning
med 348 400 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Byggnadsstyrelsens förslag under denna punkt föranleder ingen erinran
från min sida. Utöver det av styrelsen beräknade ökningsbeloppet av
348 400 kronor behöver emellertid anslaget höjas med ytterligare 260 600
kronor till följd av de löneregleringar för viss del av länsarkitektsorganisationens
personal, som beslutats i enlighet med propositionerna 1952: 241
och 1952: 245. Dessa löneregleringar avser bl. a. 20 extra ordinarie ingenjörer,
vilka avlönas från den i länsarkitektsorganisationens avlöningsstat
uppförda posten till avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
in. fl. Inom ramen för nämnda anslagspost finnes emellertid också anställda
vissa tekniker med placering såsom extra tjänstemän. Från byggnadsstyrelsens
sida har under hand framförts önskemål om en lönereglering för
dessa tjänstemän i överensstämmelse med vad som skett i fråga om motsvarande
extra ordinarie befattningshavare. Denna fråga har ännu inte
hunnit slutbehandlas. I avvaktan på en närmare prövning härav synes i
anslaget böra inräknas ett preliminärt belopp av 50 000 kronor för ändamålet.
I överensstämmelse härmed uppföres anslaget med (2 694 000 + 348 400
+ 260 600 + 50 000) 3 353 000 kronor.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
länsarkitektsorganisationen uppföra ytterligare 9 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8;
b) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 577 100
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 1 006 300
3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
m. fl., förslagsvis .................................... 891 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 878 600
Summa kronor 3 353 000
54
Statsutskottets utlåtande nr 6.
c) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 353 000 kronor.
62:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 62, s. 91 och 92) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
419 000 kronor.
63 :o) Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 63, s. 92) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till upprättande av byggnadsplaner
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 10 000 kronor.
64 :o) Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 64, s. 92) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till upprättande av generalplaner
och regionplaner för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 100 kronor.
65 :o) Ersättningar på grund av förhud mot bebyggelse m. m. inom
vissa strandområden. Kungl. Maj :t har (punkt 65, s. 93) föreslagit riksdagen
att till Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse in. m. inom
vissa strandområden för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
800 000 kronor.
Anslaget, som anvisades första gången av 1952 års riksdag, är för innevarande
budgetår uppfört med 500 000 kronor.
Byggnadsstyrelsen har föreslagit en anslagshöjning med 300 000 kronor
för nästa budgetår.
Departementschefen, som biträder byggnadsstyrelsens förslag, framhåller
att anslaget jämväl torde få användas för täckande av sådana kostnader
för särskilt anlitade sakkunniga, som omnämnas i det av strandutredningen
avgivna betänkandet med förslag till ny strandlag (SOU 1951:
40, s. 141).
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot
bebyggelse m. in. inom vissa strandområden för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
55
66 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. Kungl.
Maj :t har (punkt 66, s. 93 och 94) föreslagit riksdagen att till Utredningar
rörande tillämnade byggnadsföretag in. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 350 000 kronor.
Till förenämnda ändamål har för innevarande budgetår anvisats 50 000
kronor.
Byggnadsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett anslag av
150 000 kronor.
Departementschefen, som meddelar att styrelsen i skrivelse den 7 november
1952 hemställt om anvisande av särskilda investeringsanslag om 75 000
resp. 125 000 kronor för utredning av byggnadsfrågorna för den planerade
lärarhögskolan i Stockholm samt för konstfackskolan, har efter samråd
med chefen för ecklesiastikdepartementet ansett sig böra förorda, att detta
medelsbehov tillgodoses genom att det av styrelsen beräknade beloppet av
150 000 kronor höjes med ytterligare 200 000 kronor.
Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet tillstyrker således, att under förevarande anslag särskilda
medel beräknas för utredning av byggnadsfrågorna för den planerade lärarhögskolan
och konstfackskolan. Därmed har utskottet dock icke tagit ställning
till det alltjämt svävande spörsmålet om nämnda lärarhögskolas förläggning.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 350 000 kronor.
Tekniska institut.
67 :o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 67, s. 95—97) föreslagit
riksdagen att dels godkänna av föredraganden förordad stat för
statens väginstitut, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54,
dels ock till Statens väginstitut för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 624 800 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 520 800 kronor.
Direktionen för statens väginstitut har hemställt om en höjning av anslaget
med 131 200 kronor för nästa budgetår. Beträffande den närmare
56
Statsutskottets utlåtande nr 6.
innebörden av direktionens förslag torde få hänvisas till propositionen (s.
95 och 96).
Kungl. Maj.ts förslag innebär i fråga om avlöningsstaten under Institutets
verksamhet i allmänhet höjning till följd av automatiska utgiftsstegringar
om ca 65 800 kronor och uppräkning av icke-ordinarieposten med
4 000 kronor. Beträffande avlöningsstaten under Institutets verksamhet för
särskilda uppdragsgivares räkning föreslås en nettoökning med 34 100
kronor, avseende bl. a. överföring av två arvodestjänster till extra ordinarie
stat. Härtill kommer en ökning av anslaget med 27 100 kronor som följd
av fjolårets beslutade löneregleringar för viss del av institutets personal.
Beträffande omkostnadsstaten föreslås höjning av expensposten med
3 500 kronor samt ökning av posterna till publikationstryck och övriga utgifter
med 1 000 resp. 6 000 kronor.
Slutligen föreslås att, eftersom utgifterna under anslagsposterna för institutets
verksamhet för särskilda uppdragsgivares räkning skall täckas av
ersättningar från uppdragsgivare och de av departementschefen tillstyrkta
ökningarna av nämnda poster uppgå till 37 500 kronor, inkomstposten Särskilda
uppbördsmedel: Ersättningar för tillfälliga uppdrag in. m. uppräknas
med samma belopp.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54:
Stat.
Avlöningar.
Statens väginstituts verksamhet i allmänhet.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 138 500
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 212 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 182 600
Säger kronor 533 300
Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares
räkning.
1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis 223 000
2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 117 000
Säger kronor 340 000
Säger för avlöningar kronor 873 300
- Statsutskottets utlåtande nr 6. 57
Omkostnader.
1. Statens väginstituts verksamhet i allmänhet, förslagsvis
...................................................... 124 000
2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda uppdragsgivares
räkning, förslagsvis ..................... 100 000
Säger för omkostnader kronor 224 000
Summa kronor 1 097 300
Särskilda uppbördsmedel.
1. Ersättningar för materialkontroll m. in............. 2 000
2. Ersättningar för tillfälliga uppdrag m. m.......... 470 500
Säger kronor 472 500
Nettoutgift kronor 624 800
b) till Statens väginstitut för budgetåret 1953/54 anvisa ett
förslagsanslag av 624 800 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
68 :o) Förnyelse av statens väginstituts verkstadsutrustning. Kungl.
Maj :t har (punkt 68, s. 97 och 98), föreslagit riksdagen att''till Förnyelse av
statens väginstituts verkstadsutrustning för budgetåret 1953/54 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
Senast anvisades för budgetåret 1947/48 ett reservationsanslag av 64 000
kronor för detta ändamål. Med hänsyn till inträdd förslitning av maskinparken
samt till behovet av mera tidsenliga och arbetsbesparande maskiner
uppgjorde institutet år 1951 en plan för successiv ersättningsanskaffning av
utrustningen under 15 år framåt. Återanskaffningskostnaden beräknades
till sammanlagt 221 000 kronor. För att tillgodose de mest trängande förnyelsebehoven
bör enligt direktionens mening för budgetåret 1953/54 anvisas
ett belopp av 40 000 kronor.
Föredraganden har tillstyrkt att ett belopp av 25 000 kronor anvisas för
nästa budgetår.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förnyelse av statens väginstituts verkstadsutrustning
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.
58
Statsutskottets utlåtande nr 6.
69 :o) Statens gentekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
69, s. 98 och 99) föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredraganden
förordad avlöningsstat för statens geotekniska institut, att tillämpas tills
vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels ock till Statens geotekniska institut:
Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 631 000
kronor.
Anslaget är å gällande riksstat uppfört med 497 800 kronor.
Direktionen för statens geotekniska institut har för nästa budgetår hemställt
om en höjning av anslaget med 112 200 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av anslaget med 112 200 kronor
i enlighet med direktionens förslag och huvudsakligen avseende uppräkning
av anslagsposten Avlöningar till biträdande personal för konsultationsuppdrag
in. in. och omräkning av det rörliga tillägget, vartill kommer en höjning
med 21 000 kronor till följd av under fjolåret beslutade löneregleringar
för viss del av institutets personal.
I enlighet härmed uppföres anslaget med (497 800 + 112 200 + 21 000)
631 000 kronor.
Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 57 000
2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t .................. 1 800
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 206 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 136 000
5. Avlöningar till biträdande personal för konsulta
tionsuppdrag
m. m., förslagsvis ........................ 230 000
Summa kronor 631 000
b) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 631 000 kronor.
70:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 70, s. 99 och 100), som innebär anslagshöjning för
nästa budgetår med 35 300 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av
283 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
59
Statens elektriska inspektion m. m.
71 :o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 71, s. 101 och 102), som innebär anslagshöjning för
nästa budgetår med 51 100 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret
1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 135 600
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 39 200
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 87 400
Summa kronor 262 200
b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 262 200 kronor.
72:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 102), som innebär anslagshöjning för
nästa budgetår med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 21 300 kronor.
73 :o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 102), som innebär oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för elektrisk
ström för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslagav
2 000 kronor.
Dj ur gårds nämnden.
74 :o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 74, s. 103 och 104), som innebär anslagsökning med 14 800
kronor för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 18 000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......... 83 800
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 23 000
Summa kronor 124 800
60
Statsutskottets utlåtande nr 6.
b) till Djur går dsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 124 800 kronor.
75 :o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Ivungl. Maj :ts
förslag (punkt 75, s. 104) och under erinran att samma belopp anvisats
för innevarande budgetår hemställer utskottet,
att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader för
budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 kronor.
Diverse.
76 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 76, s. 105)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbgggnadernas delfond för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 1 102 000 kronor.
77:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 77, s. 105)
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstgrelsens delfond för budgetåret 1953/54
anvisa ett förslagsanslag av 1 475 000 kronor.
78 :o) Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna
lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 78, s. 105 och 106), som innebär anslagshöjning för
nästa budgetår med 25 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till statens järnvägar för
av Kungl. Maj.t medgivna lindringar i befordringsavgifterna
för vissa resor för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
79:o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, s. 106 och 107) hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 32 800 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 6.
61
80 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar in. m. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 108), som innebär anslagshöjning
för nästa budgetår med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor.
81 :o) Vissa åtgärder för ekonomisk försvarsberedskap. I enligbet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 108), som innebär anslagsminskning för
nästa budgetår med 390 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Vissa åtgärder för ekonomisk försvarsberedskap
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 1 110 000 kronor.
82 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Majrts förslag (punkt 84, s. 109), som innebär anslagshöjning
för nästa budgetår med 50 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.
83 :o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 85,
s. 109), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1953/54
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.
84 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 86, s. 109), som innebär anslagsminskning
för nästa budgetår med 1 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 kronor.
Uppskjutna frågor.
85 ro) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtanden beträffande
Kungl. Maj :ts under punkterna SO och SI (Understöd åt skärgårdsrederier
samt Understöd åt inrikes lufttrafik) framställda förslag, vilket utskottet
härmed får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 14 april 1953.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
62
Statsutskottets utlåtande nr 6.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Näsgård,
Ohlon, Leander, Pålsson, Näsström, Sundelin, Hesselbom, Lundqvist,
Ragnar Persson, Edvin Thun, Erik Svedberg, Olsén och Arrhén;
samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Andersson i Malmö, Ståhl, Svensson i Ljungskile, Lindholm,
Eriksson i Sandby, Staxäng, fröken Elmén, herrar Åkerström,
Hoppe, Onsjö, Jansson i Kalix och Svensson i Stenkyrka.
Reservation
vid punkten 35:o) (Byggande av fiskehamnar) av herrar Karl Andersson,
Gustaf Karlsson, Ohlon, Pålsson, Sundelin, Arrhén, Malmborg i Skövde,
Svensson i Ljungskile, Staxäng, fröken Elmén, herrar Onsjö, Jansson i
Kalix och Svensson i Stenkyrka, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
en medelsanvisning till förevarande ändamål av 3 milj. kronor och att
därför
dels det stycke i utskottets yttrande, som å s. 38 börjar med »Utskottet
är» och å s. 39 slutar med »Kungl. Maj:ts förslag», bort ha följande lydelse:
»Utskottet vill inledningsvis erinra om att den av 1944 års fiskehamnsutredning
på sin tid framlagda femårsplanen, avseende budgetåren 1948/49
—1952/53, endast i mycket begränsad omfattning kunnat genomföras. Såsom
i olika sammanhang och nu senast i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
petitaskrivelse framhållits, har den eftersläpning i fiskehamnsbyggandet
som därigenom uppkommit vållat svåra skadeverkningar i skilda hänseenden.
Med hänsyn härtill finner utskottet i likhet med motionärerna starka
skäl tala för att förevarande anslag ytterligare förstärkes. En dylik åtgärd
är enligt utskottets uppfattning så mycket mera motiverad som läget i fråga
om arbetskraftstillgång och materielförsörjning icke längre kan anses utgöra
något hinder för en intensifiering av byggnadsverksamheten på förevarande
område. Ur statsfinansiell synpunkt torde det ej heller innebära
någon egentlig besparing att bedriva en så restriktiv bidragspolitik som
Kungl. Maj :t förordar. Denna politik torde nämligen endast få till följd,
att kostnaderna för under alla förhållanden ofrånkomliga iståndsättningsarbeten
komma att successivt stegras. Utskottet anser sig dock böra föreslå,
att anslagsanvisningen för nästa budgetår begränsas till ett belopp av 3
milj. kronor.»
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionen 1:225 samt med bifall till motionerna 1:29 och
11:68, 1:30 och 11:42 samt 11:334, till Byggande av fiskehamnar
för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor.»
Sthlm 1953. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1953:272 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1953 a1 i texten
- Rskr. 1953:6 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/5Jf un s. 1 i texten