Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Sveriges övergång till ett på engelsk mätningsmetod byggt skeppsmätningssystem m. m.

1953-04-17 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:68, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående Sveriges övergång till ett på engelsk mätningsmetod byggt skeppsmätningssystem m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 68.

Nr 68.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

Sveriges övergång till ett på engelsk mätningsmetod

byggt skeppsmätningssystem m. m.

(1 :a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under tionde huvudtiteln (punkt It)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret

1953/54 beräkna till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 65 000 kronor och till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader

ett förslagsanslag av 16 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 119, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 27 februari

1953, föreslagit riksdagen dels godkänna att vid tidpunkt, som Kungl.

Maj :t äger bestämma, Sverige övergår till ett på engelsk mätningsmetod

byggt skeppsmätningssystem, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vid tidpunkt,

som Kungl. Maj :t äger bestämma, för Sveriges del godkänna 1947 års konvention

om ett enhetligt skeppsmätningssystem ävensom sådana ändringar i

konventionen och de till konventionen fogade skeppsmätningsreglerna, som

framdeles kan beslutas av de fördragsslutande parterna, i den mån dessa

ändringar icke kräver författningsändringar av beskaffenhet att påkalla riksdagens

medverkan, dels ock å riksstaten för budgetåret 1953/54 under tionde

huvudtiteln anvisa till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 64 600 kronor och till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett

förslagsanslag av 15 700 kronor.

Fråga angående godkännande av 1947 års konvention

om ett enhetligt skeppsmätningssystem.

Vårt land intager för närvarande en särställning på skeppsmätningens

område. Medan nästan samtliga övriga sjöfartsidkande nationer tillämpar

på engelska skeppsmätningsregler och engelsk praxis byggda skeppsmätningssystem,

använder Sverige äldre tyska mätningsregler. Detta förhållande

medför nackdelar av olika slag, särskilt för sjöfartsnäringen.

På det internationella planet har man länge strävat efter likformighet

inom skeppsmätningen i skilda länder. År 1939 rekommenderade Nationernas

förbund ett förslag till internationella skeppsmätningsregler, vilket i

allt väsentligt kan betecknas som en uppteckning av det engelska mätnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68.

5

systemet. Efter initiativ från norsk sida undertecknade representanter för

ett antal länder, däribland Sverige, år 1947 i Oslo en konvention om ett

enhetligt skeppsmätningssystem. I denna konvention, som hittills icke trätt

i kraft därför att ännu ej fem stater ratificerat densamma, förbinder sig de

fördragsslutande parterna att tillämpa de internationella skeppsmätningsreglerna.

Till behandling föreligger nu frågan om Sveriges ratifikation av

denna konvention.

I propositionen föreslås att Sverige övergår till ett på engelsk mätningsmetod

byggt skeppsmätningssystem. Med hänsyn bl. a. till att i Storbritannien

fråga uppkommit om en viss modifikation i de nuvarande engelska

mätningsreglerna, har det icke ansetts lämpligt, att Sverige nu slutligt bestämmer

sig för den utformning av den engelska mätningsmetoden, som

innefattas i de internationella skeppsmätningsreglerna, utan det föreslås

skola ankomma på Kungl. Maj :t att under hänsynstagande till föreliggande

förhållanden besluta såväl när övergången skall ske som huruvida de internationella

skeppsmätningsreglerna eller någon annan form av det engelska

mätningssystemet skall antagas.

Då Sverige icke nu anses böra binda sig för en övergång till de internationella

skeppsmätningsreglerna, kan vårt land ej omedelbart ratificera

1947 års Oslokonvention. Därest det emellertid senare befinnes ändamålsenligt,

att Sverige antager de internationella reglerna, anses vårt land icke

böra undandraga sig ett internationellt samarbete på området, utan torde

Sverige i så fall böra ratificera konventionen. I propositionen begäres därför

bemyndigande för Kungl. Maj :t att vid tidpunkt, som Kungl. Maj :t äger

bestämma, godkänna konventionen. Bemyndigande begäres dessutom för

Kungl. Maj :t att godkänna sådana ändringar i konventionen och de till

denna fogade internationella skeppsmätningsreglerna, vilka framdeles kan

komma att beslutas av de fördragsslutande parterna, i den mån dessa ändringar

icke kräver författningsändringar av beskaffenhet att påkalla riksdagens

medverkan.

Organisations- och anslagsfrågor.

I anslutning till den förordade övergången till de internationella skeppsmätningsreglerna

har kommerskollegium föreslagit, att det svenska skeppsmätningsväsendet

omorganiseras från och med den 1 januari 1955. Kollegium

har samtidigt understrukit, att det föreligger behov att modernisera

och effektivisera det svenska skeppsmätningsväscndet oberoende av vilka

mätningsregler som tillämpas.

Huvudlinjerna i kommerskollcgiets omorganisationsförslag är följande.

Skeppsmätarbefattningarna omvandlas i allmänhet till heltidstjänster och

inordnas i det allmänna statliga avlöningssystemet. Skeppsinätarna skall

icke längre avlönas med sportler utan erhålla fast lön och statsverket skall

liksom för övriga statstjänstemän svara för förekommande omkostnader

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 68.

m. m. Organisationen koncentreras till ett fåtal orter med ett behövligt antal

skeppsmätare placerade på varje sådan ort. Såsom centralorter i den nya

organisationen föreslås Stockholm, Göteborg och Malmö. Därjämte skall

arvodesavlönade skeppsmätare, för vilka skeppsmätningen fortfarande blir

bisyssla, finnas i Luleå och på ytterligare en plats vid norrlandskusten samt

i Oskarshamn eller Kalmar. Beträffande kontrollen över skeppsmätningen

föreslås, att de nuvarande kontrollörsbefattningarna indrages samt att tullkamrarna

befrias från det gransknings- och utskrivningsarbete, som för närvarande

åligger dem. I stället koncentreras, på motsvarande sätt som i flertalet

andra länder, kontrollen och utfärdandet av mätbrev till kommerskollegium,

vars skeppsmätningsavdelning inom sjöfartsbvrån utbygges. Beträffande

vissa typer av fartyg ävensom i en del andra fall anses dock möjlighet

böra finnas att delegera centralmyndighetens kontroll och rätt att utfärda

mätbrev till den främste av skeppsmätarna på envar av nyssnämnda

tre centralorter. Mot de sålunda angivna huvudlinjerna för omorganisationen

har i stort sett icke rests några invändningar i remissyttrandena. Dock

har från några håll önskemål framförts om en decentralisering av utfärdandet

av mätbrev.

Beträffande uppkommande övergångskostnader av olika slag har kommerskollegium

föreslagit, att desamma skall få bestridas från fonden för beredande

av fyllnadsarvoden och tilläggsersättningar åt skeppsmätare. Behållningen

i denna fond utgjorde vid ingången av löpande budgetår över

500 000 kronor. Vad som återstår av fonden, sedan övergångskostnaderna

bestritts, bör enligt kollegium tillföras handels- och sjöfartsfonden, att användas

till ändamål som är till gagn för den svenska sjöfartsnäringen. Statskontoret,

som icke har något att erinra mot att fonden tages i anspråk för

att täcka övergångskostnaderna, anser däremot, att fondens återstående

behållning bör tillföras riksstatens inkomstsida. Från skeppsmätarhåll har

uttalats önskemål om att fondmedlen användes uteslutande för ändamål,

som sammanhänger med skeppsmätningsväsendet.

Skeppsmätningsavgifterna hör enligt kommerskollegium bibehållas och

uppföras såsom en inkomstpost i riksstaten. Kollegium anser, att sjöfarten

liksom hittills bör svara för kostnaderna för mätningen och att staten i

sista hand blott bör bestrida kostnaderna för kontrollorganisationen. Kollegium

förordar i enlighet härmed, att skeppsmätningsavgifterna uppräknas

så att de kan beräknas täcka kostnaderna för den nya lokala skeppsmätningsorganisationen.

Med hänsyn till att efter en övergång till de internationella

skeppsmätningsreglerna uppbörden av skeppsmätningsavgifter kommer

att sjunka väsentligt på grund av bortfallandet av flertalet mätningar

av utländska fartyg, erfordras enligt kollegiets beräkningar en höjning av

avgifterna med cirka 50 procent för att den förordade kostnadstäckningen

skall erhållas. Statskontoret anser, att det bör övervägas, huruvida det icke är

rimligt, att sjöfartsnäringen även får bära — helt eller delvis — kostnaderna

för kontrollorganisationen. Några sjöfartsorganisationer gör däremot invändningar

mot en avgiftshöjning. Bl. a. framhålles att skeppsmätningen

huvudsakligen sker för att tillvarataga allmänna intressen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68.

7

De av kommerskollegium föreslagna huvudlinjerna för en omorganisation

av det svenska skeppsmätningsväsendet anser departementschefen sig kunna

tillstyrka. Utfärdandet av mätbrev anses emellertid så långt detta utan åsidosättande

av tillbörlig kontroll lämpligen kan ske böra delegeras till de mest

kvalificerade av skeppsmätarna. Den nya organisationen synes departementschefen

böra träda i kraft den 1 januari 1955 även om Sverige då icke samtidigt

kan övergå till den engelska skeppsmätningsmetoden. Organisationen

torde i så fall behöva kompletteras med ytterligare ett antal arvodesavlönade

skeppsmätare, för vilka skeppsmätningen är bisyssla. Till frågorna om

antalet befattningshavare och deras lönegradsplacering samt detaljutformningen

i övrigt av den nya organisationen synes ställning böra tagas först i

samband med behandlingen av medelsanvisningen för budgetåret 1954/55.

Kommerskollegiets förslag att medel från fonden för beredande av fyllnadsarvoden

och tilläggsersättningar åt skeppsmätare skall få användas för

olika övergångskostnader i samband med Sveriges byte av mätningsregel

och omorganisationen av skeppsmätningsväsendet synes departementschefen

böra godtagas. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde,

framhåller departementschefen, i fall av behov fondens medel redan under

innevarande och nästa budgetår få tagas i anspråk för sådana kostnader och

för utgifter vilka, därest de uppskötes, skulle få karaktären av övergångskostnader,

exempelvis vissa utgifter för anskaffning av maskiner och annan

utrustning. Till frågan om användningen av fondens återstående behållning,

sedan övergångskostnaderna bestritts, synes ställning böra tagas i ett senare

sammanhang, då bl. a. storleken av ifrågavarande behållning kan med större

säkerhet beräknas.

Departementschefen tillstyrker vidare, att skeppsmätningsavgifterna bibehalles

och efter omorganisationen uppföres i riksstaten såsom en inkomstpost.

Beträffande såväl skeppsmätningen som skeppsmätningskontrollen gäller

att densamma tillgodoser flera olika parters intressen. Departementschefen

anser sig kunna tillstyrka kollegiets förslag, att avgifterna skall avvägas

så att de kommer att täcka kostnaderna för den lokala skeppsmätningsorganisationen.

Härvid synes i ifrågavarande kostnader böra inräknas utgifterna

för personalens pensionering samt lokalkostnader. Det förutsättes få

ankomma på kommerskollegium att med iakttagande av nu angivna riktlinjer

inkomma med förslag till nya bestämmelser om skeppsmätningsavgifter.

Vad angår kommerskollegiets äskanden angående anslag till skeppsmätningsväsendet

för budgetåret 1953/54 tillstyrker departementschefen, att envar

av de tre skeppsmätningskontrollörerna jämväl under nästa budgetår

erhåller ett årsarvode av 20 000 kronor. Medel för ändamålet synes böra anvisas

å riksstaten. I anledning härav och på grund av den år 1952 genomförda

höjningen av dagarvodet åt vikarie för skeppsmätningskontrollör föreslås,

att förslagsanslaget till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar för nästa

budgetår uppräknas med 24 400 kronor till 04 000 kronor.

Under skeppsmätningsväsendets omkostnadsanslag föreslås ytterligare 1 000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 68.

kronor skola anvisas till reseersättningar. Några medel till anskaffning av

elektriska räknemaskiner synes däremot icke böra anvisas under anslaget.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot vad tidigare förordats beträffande

användningen av fonden för beredande av fyllnadsarvoden och

tilläggsersättningar åt skeppsmätare, torde, framhåller departementschefen,

fondens medel få anlitas för ifrågavarande anskaffning, som kommer den

nya organisationen till godo. Departementschefen tillstyrker därför, att förslagsanslaget

till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader för nästa budgetår

höjes med 1 000 kronor till 15 700 kronor.

Utskottet.

Utskottet anser påtagliga fördelar vara förenade med förslaget om Sveriges

övergång till ett på engelsk mätningsmetod byggt skeppsmätningssystem och

tillstyrker alltså, att principbeslut nu fattas härom. Det torde få ankomma

på Kungl. Maj :t att avgöra, när övergången skall äga rum. I anslutning härtill

vill utskottet föreslå riksdagen bemyndiga Kungl. Maj:t att för Sveriges

del vid tidpunkt, som Kungl. Maj :t äger bestämma, godkänna 1947 års Oslokonvention

om ett enhetligt skeppsmätningssystem. På av departementschefen

anförda skäl biträdes förslaget om bemyndigande för Kungl. Maj :t att

godkänna sådana ändringar i konventionen och de till konventionen fogade

internationella skeppsmätningsreglerna, vilka framdeles kunna komma att

beslutas, i den mån dessa ändringar icke kräva författningsändringar av beskaffenhet

att påkalla riksdagens medverkan.

Vad härefter beträffar det av kommerskollegium framlagda förslaget till

omorganisation av det svenska skeppsmätningsväsendet anser utskottet de

angivna huvudlinjerna i förslaget böra godtagas. Detta innebär, bland annat,

en övergång för skeppsmätarnas del från sportelavlöning till fasta löner och

en delvis därmed sammanhängande reducering av antalet skeppsmätningsdistrikt.

Utskottet har icke något att erinra mot att medel från fonden för

beredande av fyllnadsarvoden och tilläggsersättningar åt skeppsmätare skola

få användas för att täcka vissa övergångskostnader. Vad departementschefen

i samband härmed anfört och föreslagit synes jämväl böra godtagas.

Den verkställda beräkningen av de äskade avlönings- och omkostnadsanslagen

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

1) godkänna att vid tidpunkt, som Kungl. Maj :t äger bestämma,

Sverige övergår till ett på engelsk mätningsmetod

byggt skeppsmätningssystem;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid tidpunkt, som Kungl.

Maj :t äger bestämma, för Sveriges del godkänna 1947 års

konvention om ett enhetligt skeppsmätningssystem ävensom

sådana ändringar i konventionen och de till konventionen

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 68.

9

fogade skeppsmätningsreglerna, som framdeles kunna beslutas

av de fördragsslutande parterna, i den mån dessa ändringar

icke kräva författningsändringar av beskaffenhet att

påkalla riksdagens medverkan;

3) för budgetåret 1953/54 under tionde huvudtiteln anvisa

a) till Skeppsmätningsväsendet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 64 600 kronor;

b) till Skeppsmätningsväsendet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 15 700 kronor.

Stockholm den 17 april 1953.

På statsutskottets vägnar:

KARL WARD.

Närvarande: se nnder utlåtandet nr 67.

2

Hihang till riksdagens protokoll 1953. (i samt. Nr 67—6S.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:159 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges övergång till ett på engelsk inälningsmetod byggt skeppsmätningssysteni m. m. a1 i texten