Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges deltagande i europeiskt samarbete på kärnjorskningens område.

1953-04-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:77, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges deltagande i europeiskt samarbete på kärnjorskningens område.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 77—79.

Statsutskottets utlåtande nr 77.

1

Nr 77.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

Sveriges deltagande i europeiskt samarbete på kärnjorskningens

område.

(2:a avd.)

Kungl. Maj:t har i propositionen nr 127, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 6 mars 1953,

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i den mån Kungl.

Maj:t finner ett kommande av Conseil Européen pour la Recherche Nucléaire

(CERN) framlagt, slutgiltigt förslag till konvention rörande europeiskt

samarbete på kärnforskningens område förmånligt för Sverige, besluta

om svenskt deltagande i nämnda samarbete, dels oek till Europeiskt

samarbete inom kärnforskningen för budgetåret 1953/54 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Sam arbetsfrågans tidigare behandling. Under senare

år har vid vetenskapliga konferenser och liknande sammankomster mellan

europeiska kärnforskare tanken på ett gemensamt europeiskt institut för

kärnforskning diskuterats. Successivt ha dessa planer fått allt fastare former

och gjorts till föremål för ingående överläggningar vid ett flertal särskilt

för detta ändamål anordnade konferenser och sammanträden.

Vid en av Unesco anordnad konferens i Paris i december 1951, vari

Sverige deltog, rådde enighet om att arbetet på planläggningen av ett

europeiskt kärnforskningsinstitut borde fortsätta och att de i konferensen

deltagande staterna skulle söka utverka visst finansiellt bistånd från respektive

regeringar för vad som kallats etapp 2 av projektet och som avsåg

en i möjligaste mån detaljerad vetenskapligt-teknisk och ekonomisk undersökning

av detsamma. Kostnaden för denna undersökning beräknades till

cirka 200 000 dollar. Därav ansågs att på Sveriges del skulle komma cirka

11 000 dollar. På förslag av atomkommittén anvisade Kungl. Maj:t den

8 februari 1952 ur anslaget till atomenergiforskning 57 000 kronor som

svenskt bidrag till kostnaderna för den nyss nämnda etapp 2.

Upprättandet av CERN. Nästa fas i utvecklingen var ett

sammanträde i Geneve i februari 1952, även detta anordnat av Unesco.

Detta sammanträde bevistades av delegationer från 12 västeuropeiska stater,

och dessutom var observatörer från ytterligare några stater närva1

— liihang till riksdagens protokoll 1953. 6 .mml. Nr 77—79.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 77.

rande. Där uppnåddes överenskommelse om att ett gemensamt organ för

det europeiska samarbetet på kärnforskningens område skulle skapas, senare

benämnt Conseil Européen pour la Recherehe Nucléaire (CERN).

Överenskommelsen i fråga skulle träda i kraft så snart 5 stater hade biträtt

överenskommelsen och dessutom de utlovade finansiella bidragen tillsammans

uppgick till minst 100 000 dollar. Överenskommelsen underställdes

sedan de olika regeringarna, och den trädde i kraft den 2 maj 1952.

CERN är en temporär organisation och endast avsedd att fungera för

planläggning av det blivande samarbetet inom den europeiska kärnforskningen.

Om ett sådant kommer till stånd så måste sålunda en ny överenskommelse

träffas och ett särskilt mera definitivt organ för den fortsatta

verksamheten skapas. Den nuvarande överenskommelsen gäller sålunda

uttryckligen endast för en period av 18 månader. Medlemmar i rådet är

för närvarande Danmark, Frankrike, Holland, Tyskland, Schweiz, Sverige

och Jugoslavien, d. v. s. 7 stater. Dessa har sålunda uppfyllt alla sina

formella förpliktelser. Därtill kommer emellertid ytterligare 3 stater som

räknas som ledamöter av rådet och även kommer att uppfylla de formella

förpliktelserna, nämligen Belgien, Italien och Norge. England representeras

tills vidare genom observatörer. Klarhet har emellertid praktiskt

taget uppnåtts om att England kommer att ansluta sig till rådet som

medlem. En särskild ställning intar vidare Unesco, som har rättighet att

skicka en representant till sammanträden i rådet, men denne representant

har ingen rösträtt.

CERN har hittills hållit fyra sammanträden, nämligen den 5—8 maj

1952 i Paris, den 20—21 juni''l952 i Köpenhamn, den 4—7 oktober 1952 i

Amsterdam och den 12—14 januari 1953 i Bryssel. Vid sammanträdet i Amsterdam

beslöts, att det planerade kärnforskningsinstitutet skulle förläggas

till Geneve.

Kostnaderna för det fortsatta samarbetet. Den

första etappen av realiserandet av planerna för ett europeiskt kärnforskningsinstitut

och andra former för samarbete på kärnforskningsområdet är

helt passerad, och som slutdatum för denna kan sättas den 2 maj 1952, då

överenskommelsen om CERN trädde i kraft. Därmed påbörjades den

andra etappen, som beräknas vara avslutad i oktober 1953. Den andra

etappen innefattar den tekniska och ekonomiska planeringen av det blivande

samarbetet och sammanfaller sålunda med CERN:s verksamhetstid.

Under den tredje etappen är avsikten att det planerade europeiska kärnforskningsinstitutet

skall byggas och vidare att de andra formerna för

europeiskt samarbete skall träda i funktion. Den tredje etappen beräknas

omfatta sju år. I och med att dessa sju år gått till ända förutsättes, att de

tekniska förutsättningarna för ett effektivt europeiskt samarbete skall vara

för handen, så att detta skall kunna bedrivas i full skala.

De totala kostnaderna under tredje etappen beräknas enligt nu föreliggande

material till 27,3 miljoner dollar (cirka 142 miljoner kronor). Fördelningen

på olika ändamål framgår av följande tabell:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77.

3

Uppförandet av det europeiska laboratoriet

Protonsynkrotron (fullbordad inom sju år) .

Synkrocyklotron (fullbordad inom fyra år)

Byggnader och utrustning ...............

Andra verksamhetsgrenar

Teoretisk ledning och andra former av europeiskt samarbete .... t

Stödet åt andra former av samarbete......................../

Förvaltning av företaget inklusive drifts- och underhållskostnader

Reservfond vid slutet av perioden............................

De årliga kostnaderna under sjuårsperioden skulle sålunda upgå till 3,9

miljoner dollar (cirka 20 miljoner kronor). De årliga kostnaderna efter

sjuårsperiodens slut beräknas uppgå till mellan 1 och 1,5 miljon dollar.

Vid sammanträdet i Bryssel beslöts, att som grundval för de olika staternas

bidrag skulle i princip gälla respektive länders nationalinkomster.

Den svenska delegationen kunde doek icke biträda beslutet för vårt lands

del, då det skulle ge en kvot av 5,48 procent, motsvarande 1 100 000 kronor

per år under de sju uppbyggnadsåren. Detta ställningstagande har två orsaker.

Den ena är mera av teknisk art och kommer helt säkert att utan vidare

rättas till. Vid generalsekretariatets beräkning har en felaktig siffra

använts för den svenska nationalinkomsten. Den rätta bidragskvoten för

Sveriges del, om enbart nationalinkomsten lägges till grund, torde bli 4,92

procent, vilket motsvarar ett årligt bidrag av något under 1 miljon kronor

per år. Därtill kommer emellertid, att den svenska delegationen önskar få

det svenska bidraget ytterligare sänkt med hänsyn tagen till för vårt land

gällande speciella förhållanden. Atomkommittén — som till Ivungl. Maj:t

lämnat en redogörelse för vad som hittills förevarit i frågan samt framlagt

vissa förslag beträffande Sveriges deltagande i det planerade samarbetet

— anser, att man bör räkna med att kostnaderna för Sveriges del under

sjuårsperioden kommer att belöpa sig till mellan 800 000 och 1 000 000

kronor per år, samt uppger, att man vid pågående förhandlingar eftersträvar

det förra beloppet.

Förslag till konvention för upprättande av en

europeisk organisation för kärnforskning. På basis

av ingående diskussioner vid Amsterdammötet har ett förslag till konvention

för upprättandet av en europeisk organisation för kärnforskning

utarbetats av CERN. Detta förslag till konvention har behandlats vid

sammanträdet i Bryssel och torde komma att antagas i sina huvuddrag.

Förslaget är i stort sett baserat på samma principer som dem, som gäller för

konventionen rörande CERN och som accepterats av de däri deltagande

staterna.

I artikel 5 punkterna 2 och 4 av konventionsförslaget fastställs, att varje

medlemsstat skall utnämna två representanter i rådet och att vid omröstning

i rådet varje medlemsstat skall ha en röst.

2,0

3,0

0,3

27,3

Miljoner

dollar

. 14,0

4,0

4,0

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 77.

I artikel 7 punkt 1 sägs, att kostnaderna för organisationen skall fördelas

på de deltagande staterna i överensstämmelse med en skala, som fastställts

av rådet och som kan förändras genom beslut av rådet. De bidrag

som kommer att beslutas för det första året skall intagas i ett särskilt tilllägg

till konventionen. Denna första fördelning av kostnaderna blir naturligtvis

i stort sett vägledande för fördelningen under de följande åren.

I punkt 2 av artikel 7 återfinns bestämmelser för hur kostnaderna skall

beräknas för stater, som inträder i samarbetet på ett senare stadium.

Artikel 10 innehåller bestämmelser för hur eventuellt behövliga förändringar

i konventionens lydelse skall kunna genomföras. Artikeln ifråga

innehåller även stadganden syftande till att ge de deltagande länderna tillräcklig

garanti för att inte utan starka skäl beslut fattas, som medför ökade

ekonomiska åtaganden, samtidigt som man givetvis måste hålla möjligheten

öppen för viss revision som kan bli nödvändig i belysning av nya

tekniska eller andra erfarenheter.

Artikel 12 innehåller bestämmelser om hur en medlemsstat skall kunna

utgå ur organisationen efter uppbyggnadsperiodens slut, om staten ifråga

så skulle finna lämpligt.

Artikel 15 punkt 2 stadgar att konventionen skall träda i kraft, när 5

stater definitivt anmält sitt deltagande och dessutom det ytterligare villkoret

uppfyllts, att den årliga bidragssumman från de deltagande staterna

uppgår till minst 3 miljoner dollar.

Atomkommitténs förslag. Atomkommittén anser det synnerligen

önskvärt, att 1953 års riksdag fattar principbeslut om Sveriges

anslutning till det planerade europeiska samarbetet på kärnforskningens

område. Då vissa punkter ännu ej äro helt klarlagda, anser emellertid atomkommittén

ett sådant beslut böra ha formen av att Kungl. Maj:t bemyndigas

besluta om svenskt deltagande i den mån Kungl. Maj:t finner, att

den slutgiltigt utformade konventionen får en utformning, som är tillfredsställande

från Sveriges synpunkt.

Slutligen hemställer atomkommittén om anvisande för nästa budgetår

av ett förslagsanslag av 800 000 kronor, att efter förslag av kommittén

användas för Sveriges deltagande i det planerade samarbetet på kärnforskningens

område.

Departementschefen har anfört följande.

I likhet med atomkommittén finner jag det önskvärt, att Sverige deltager

i det planerade europeiska samarbetet inom kärnforskningen.

Såsom av det föregående framgår står detta samarbete nu inför sin tredje

etapp, en sjuårsperiod, vilken enligt planen skall ägnas åt upprättandet

av ett europeiskt kärnforskningsinstitut i Geneve och organiserandet av

andra former av samarbete på kärnforskningens område. Från CERN:s

sida har uttryckts en förhoppning, att de europeiska regeringarna skall fatta

beslut angående denna plan i så god tid, att det blir möjligt att omedelbart

fullfölja den, då CERN:s verksamhet upphör i oktober 1953. Vid

ett uppskov med regeringarnas ställningstagande skulle synnerligen allvarliga

olägenheter för det planerade samarbetets rationella genomförande

kunna uppstå.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 77.

5

Det material, som står till buds för samarbetsfrågans bedömande, är

visserligen ej fullständigt men torde vara tillräckligt för ett ställningstagande

i stort. Jag anser därför, att frågan om det fortsatta samarbetet

bör underställas årets riksdag.

Såsom atomkommittén föreslagit torde Kungl. Maj:t böra begära riksdagens

bemyndigande att, i den mån Kungl. Maj:t finner det slutliga förslaget

till konvention rörande europeiskt samarbete inom kärnforskningen

förmånligt för vårt land, besluta om svenskt deltagande i nämnda arbete.

Atomkommittén har beräknat, att kostnaderna för Sveriges deltagande

i samarbetet kommer att belöpa sig till mellan 800 000 och 1 000 000 kronor

per år under den kommande sjuårsperioden. Dessa beräkningar ger

mig icke anledning till erinran. Kostnaderna torde böra bestridas från ett

särskilt förslagsanslag under åttonde huvudtiteln med rubriken »Europeiskt

samarbete inom kärnforskningen». Anslaget torde för nästa budgetår böra

uppföras med 800 000 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i den mån Kungl. Maj:t

finner ett kommande av Conseil Européen pour la Recherche

Nucléaire (CERN) framlagt, slutgiltigt förslag till

konvention rörande europeiskt samarbete på kärnforskningens

område förmånligt för Sverige, besluta om svenskt

deltagande i nämnda samarbete;

b) till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen för

budgetåret 1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 800 000 kronor.

Stockholm den 21 april 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Närvarande: se under utlåtandet nr 79.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:167 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående Sveriges deltagande i europeiskt samarbete på kärnforskningens område. s. 1 i texten