Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1953-04-21 · 185 sidor, varav 183 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 183 av 185 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953/54 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1953/54 under åttonde

huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln framställda förslag

(punkt 1, s. 1 och 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 2 januari 1953), vilket innebär en anslagshöjning med

147 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54 vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för ecklesiastikdepartementet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen.......... 31 500

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 411 500

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t ........ 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 244 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 317 300

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 saml. Nr 8.

Summa kronor 1 006 000

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 006 000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet medKungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 3), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 91 500 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 4 och 5), vilket innebär en anslagsminskning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 4 000 kronor.

4:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som

äro av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 6, s. 5), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av

sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

historia för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kronor.

5:o) Lands- och länsarkiven: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

7, s. 5—7) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga av departementschefen

angiven ändring i personalförteckningen för lands- och

länsarkiven, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för lands- och länsarkiven, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54, dels ock till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 638 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Pettersson och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Franzén (I: 127) och den andra inom andra kammaren av herr Svensson

i Stenkyrka m. fl. (II: 156), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

om en uppflyttning för kanslibiträdet David Gadd vid länsarkivet i Visby

till arkivassistent i Ce 15.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 138100 kronor.

Förutom den ökning av anslaget, som föranledes av 1952 års riksdags beslut

i anledning av propositionerna 1952: 107 och 241 angående lönegradsplacering

av vissa tjänster m. m., är ovannämnda höjning betingad av förslag

om dels inrättandet från och med nästa budgetår av en ny arkivarietjänst

i Ce 27 vid landsarkivet i Härnösand, dels ock anvisande av medel

för kvällsöppethållande vid landsarkivet i Uppsala. Av riksarkivet framlagt

förslag om beredandet av en personlig arkivassistentbefattning i Ce 15

åt kanslibiträdet vid länsarkivet i Visby D. Gadd har icke tillstyrkts av

departementschefen.

I de ovannämnda motionerna 1:127 och II: 156 har framhållits, att mycket

krävande arbetsuppgifter åvilade kanslibiträdet vid länsarkivet i Visby;

bland annat handhade denne regelmässigt forskarsalen, utförde på egen

hand forskningsuppdrag och bedreve som huvudsysselsättning självständiga

forskningsarbeten av kvalificerat slag.

Utskottet får erinra därom, att vid vart och ett av lands- och länsarkiven

finnes en kanslibiträdestjänst i Cell. Landsarkiven i Uppsala och

Vadstena disponera dessutom vardera över en tjänst som kansliskrivare i

Ce 15. Tjänstetiteln för kansliskrivama föreslås av Kungl. Maj:t skola

från och med nästa budgetår ändras till arkivassistent.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av det i motionerna I: 127 och II: 156 framställda yrkandet

får utskottet framhålla, att tjänste- och löneställningen för biträdespersonalen

vid lands- och länsarkiven prövats och fastställts av 1952 års

riksdag med anledning av förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1952: 14

angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal m. m. Då från

tjänsteorganisatoriska synpunkter behov av förändring av kanslibiträdestjänsten

vid länsarkivet i Visby till kansliskrivar- eller arkivassistenttjänst

icke visats föreligga, anser utskottet sig — även om den nuvarande innehavaren

av ifrågavarande befattning är kompetent att fullgöra och också

fullgör mer kvalificerade göromål än vad som ankommer på innehavare av

kanslibiträdestjänst — böra avstyrka bifall till motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 127 och II: 156,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för lands- och länsarkiven, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för lands- och länsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 210 200

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 208 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 220 000

Summa kronor 638 700

c) till Lands- och länsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 638 700 kronor.

6:o) Lands- och länsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 8, s. 8 och 9), vilket innebär en anslagshöjning med

74 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

183 800 kronor.

7:o) Lands- och länsarkiven: Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 9), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Inköp av

arkivalier och tryckta arbeten för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 4 000 kronor.

8:o) Lands- och länsarkiven: Bokbindning och konservering av

arkivalier. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 9), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lands- och länsarkiven: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 12 500 kronor.

9:o) Kungl. biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 10—20), vilket innebär en anslagshöjning med 230 700

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

5

kronor, föranledd till stor del av förslag om statens övertagande i viss utsträckning

av ansvaret för de allmänna bokförteckningarna i Sverige, hemställer

utskcttet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för kungl. biblioteket, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för kungl. biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 269 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 304 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 282 000

Summa kronor 856 000

c) till Kungl. biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 856 000 kronor.

10:o) Kungl. biblioteket: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 12,

s. 20) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 122 500 kronor.

Förevarande anslag är nu uppfört med 108 200 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att riksbibliotekarien hemställt om höjning

av delposten till övriga expenser — nu 47 600 kronor — med 15 000

kronor och av anslagsposten till publikationstryck med 5 000 kronor. Departementschefen

har i anledning av riksbibliotekariens äskanden ansett

sig böra tillstyrka en uppräkning av delposten till övriga expenser med

2 400 kronor och av anslagsposten till publikationstryck med 5 000 kronor.

Därutöver har departementschefen förordat en höjning av förstnämnda

delpost med ytterligare 6 900 kronor, betingad av det under nästföregående

anslagspunkt omnämnda förslaget rörande de allmänna bokförteckningarna

i Sverige.

Sedermera har till utskottet under hand överlämnats en inom ecklesiastikdepartementet

upprättad promemoria, vari lämnats en redogörelse för

en av den nuvarande riksbibliotekarien gjord framställning om tillstånd

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att för vissa närmare angivna ändamål, avseende upprustning av bibliotekets

inventariebestånd, överskrida den för innevarande budgetår anvisade

delposten till övriga expenser med sammanlagt 47 180 kronor. I promemorian

har framhållits, att hänsyn till detta yrkande icke kunnat tagas

vid framläggandet av äskandena i årets statsverksproposition, enär någon

specificerad redogörelse för läget då icke förelegat.

Kungl. Maj:t hade den 13 mars 1953 i anledning av ifrågavarande framställning

medgivit överskridande av delposten till övriga expenser med

15 000 kronor under innevarande budgetår. I ovannämnda promemoria

framhålles, att det vore synnerligen angeläget, att delposten till övriga

expenser — utöver den förstärkning av posten som departementschefen

för nästa budgetår förordat — uppräknades med ytterligare 15 000 kronor.

Utskottet har funnit starka skäl föreligga för en ökad medelsanvisning

till modernisering av kungl. bibliotekets inventariebestånd i enlighet med

vad i ovannämnda promemoria anförts. Utskottet har därför ansett sig

böra för ändamålet föreslå en höjning av förevarande anslag med 15 000

kronor utöver den av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen förordade anslagshöjningen.

Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med

(122 500 + 15 000 =) 137 500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Kungl. biblioteket: Omkostnader för budgetåret 1953/

54 anvisa ett förslagsanslag av 137 500 kronor.

ll:o) Kungl. biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 21), vilket innebär en anslagshöjning

med 23 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl. biblioteket: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 225 000 kronor.

12:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 14, s. 22—24), vilket innebär en anslagshöjning med

89 500 kronor, föranledd till stor del av förslag om inrättande av ett nytt

stifts- och landsbibliotek i Växjö, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för stifts- och

landsbiblioteken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

7

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Stifts- och

landsbibliotek

Landsbiblio-

tekarie

Lönegrad

Ca 33

Landsbiblio-

tekarie

Lönegrad

Ca 31

Landsbiblio-

tekarie

Lönegrad

Ca 29

Expeditions-

vakt

Lönegrad

Ca 11

Linköping . . .

i

—

_

1

Skara......

—

i

—

1

Västerås ....

—

—

i

1

Växjö......

—

—

i

1

b) godkänna följande avlöningsstat för stifts- och landsbiblioteken,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 78 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 81 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 84 100

Summa kronor 243 500

c) till Stifts- och landshiblioteken: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 243 500

kronor.

13:o) Stifts- och landshiblioteken: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 24), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landshiblioteken: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 8 800 kronor.

14:o) Stifts- och landshiblioteken: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 24 och 25), vilket

innebär en anslagshöjning med 15 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landshiblioteken: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 53 200 kronor..

15:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, s. 25 och 26), vilket innebär en anslagshöjning med

118 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den änd
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ring i personalförteckningen för nationalmuseet, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 232 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 7 160

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 218 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 225 040

Summa kronor 682 600

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 682 600 kronor.

16:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 18, s. 26 och 27), vilket innebär en anslagshöjning med

35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 155 300

kronor.

17:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 28), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 28), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandringsutställningar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

19:o) Nationalmuseet: Inköp av konst för deposition. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 21, s. 28 och 29), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Inköp av konst

för deposition för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9

20:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 22, s. 29 och 30), vilket innebär en anslagshöjning med

40 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 77 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 1 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 48 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 60 900

Summa kronor 187 000

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 187 000 kronor.

21 :o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 23, s. 30 och 31), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 23 000

kronor.

22:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 24, s. 31 och 32) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Naturhistoriska

riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 1 026 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Björck (I: 128)

och den andra inom andra kammaren av herr Håstad (II: 338), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att e. o. museiassistenten vid riksmuseet

fil. dr. Herman Persson från och med den 1 juli 1953 uppflyttas till

lönegrad Ce 29 med titeln intendent och att anslaget till löner vid museet

i fråga höjes med 3 684 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 178 500 kronor,

föranledd av dels 1952 års riksdagsbeslut i anledning av propositionerna

1952: 107 och 241 angående lönegradsplacering för vissa tjänster m. m.,

dels ökning av vissa ersättningar under icke-ordinarieposten, dels ock

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

uppräkning av vissa arvoden. Ett av vetenskapsakademien framfört förslag

om ett personligt lönetillägg åt fil. dr. Persson har icke biträtts av departementschefen.

Den av Persson innehavda museiassistenttjänsten inrättades från och

med budgetåret 1947/48 såsom en amanuenstjänst för samlingen av nutida

arkegionater (mossor m. m.) inom museets avdelning för paleobotanik (fossila

växter). Persson är nu placerad i den reglerade befordringsgångens

slutlönegrad, Ce 25. Vid avdelningen är inrättad en intendentbefattning

i lönegrad Ca 29.

Till stöd för det i motionerna 1:128 och 11:338 gjorda yrkandet har

framhållits bland annat följande.

Persson, som sedan fjorton år arbetar på den paleobotaniska avdelningen,

har gjort museet verkligt betydelsefulla tjänster och i sitt fack, arkegionatforskningen,

skapat sig en ställning bland de främsta. Genom att

befattningen som intendent vid avdelningen måst besättas med en paleobotanist,

har Persson blivit utan befordringsmöjlighet och kan icke heller

under sina återstående sex tjänsteår påräkna någon dylik. I nuvarande

statsfinansiella läge kan det knappast bli tal om att åvägabringa en permanent

lösning av denna fråga men det framstår samtidigt som en trängande

angelägenhet att på något sätt kompensera Persson för hans mångåriga,

uppoffrande och för museet synnerligen viktiga verksamhet. Persson

bör därför tillerkännas mellanskillnaden mellan den av honom nu uppburna

lönen och den, som tillkommer en intendent, och således uppflyttas

från Ce 25 till Ce 29.

TJtskottet, som icke funnnit sig böra biträda det i motionerna 1:128

och II: 338 framställda yrkandet, tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 128 och II: 338,

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 406 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ........................ 18 440

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 260 160

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 341 700

Summa kronor 1 026 500

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 026 500

kronor.

23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 32 och 33), vilket innebär en anslagshöjning

med 33 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 147 800 kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, s. 33), vilket innebär en anslagshöjning

med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 196 000 kronor.

25:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 34 och 35), vilket innebär en anslagshöjning

med 35 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för statens etnografiska museum,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 51 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 54 400

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 56 100

Summa kronor 162 000

c) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 162 000 kronor.

26:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28, s. 35 och 36), vilket innebär en anslagshöjning

med 12 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 64 900 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av

samlingarna m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29,

s. 36), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 kronor.

28:o) Bidrag till nordiska museet. Kungl. Maj:t har (punkt 30, s.

36 och 37) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 383 600 kronor.

Såsom villkor för åtnjutande av ifrågavarande anslag — vilket för innevarande

budgetår är uppfört med 343 500 kronor — gäller, bland annat,

att såväl de i museets tjänst anställda tjänstemän, vilka tillhöra den grupp

befattningshavare, som uppehålla museets verksamhet som museiinstitution,

som ock den vaktmästar- och eldarpersonal, vilken tjänstgör i museibyggnaden,

av museet avlönas efter samma grunder, som gälla för motsvarande

tjänstemän vid de statliga museerna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, i enlighet med framställning av nordiska

museets nämnd, en höjning av anslaget med 40 100 kronor. Sistnämnda

belopp har framräknats med utgångspunkt i dels bortfall av en engångsanvisning

för innevarande budgetår av 17 500 kronor, dels ett i anslutning

till höjningen av det å statstjänstemännens löner utgående rörliga tillägget

ökat medelsbehov av 55 400 kronor (med vilket belopp enligt Kungl.

Majrts beslut anslaget må innevarande budgetår överskridas), dels ock en

höjning med 2 200 kronor för uppflyttning av tre vid museet anställda

hantverkare från 10 till 12 lönegraden.

Utskottet — som tillstyrker att till nordiska museet för nästa budgetår

anvisas bidrag enligt samma grunder som hittills — får erinra om att

utskottet i annat sammanhang denna dag tillstyrkt bifall till ett av

Kungl. Maj:t i propositionen 1953: 150, bilaga 7, punkt 1, framlagt förslag

om anvisande såsom Bidrag till nordiska museet å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1952/53 av ett anslag av 23 500 kronor, avsett att

täcka merkostnaderna för de lönegradsuppflyttningar för museipersonalen,

som till uppfyllande av det ovannämnda statsbidragsvillkoret måst vidtagas

i anslutning till av 1952 års riksdag beslutade lönegradsuppflyttningar

för personalen vid de statliga museerna.

Vidkommande medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår

har i Kungl. Maj:ts förslag hänsyn icke tagits till nyssberörda merkostnader

i annan mån än vad gäller lönegradsuppflyttning för ovannämnda

tre hantverkare. Enligt vad utskottet inhämtat erfordras för budgetåret

1953/54 till täckande av ifrågavarande merkostnader ett belopp

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

av 21 300 kronor utöver den av Kungl. Maj:t äskade höjningen å 40 100

kronor. På grund av sålunda föreliggande omständighet bör enligt utskottets

mening anslaget för nästa budgetår höjas med 61 400 kronor till

404 900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Bidrag till nordiska museet för budgetåret 1953/54 anvisa

ett anslag av 404 900 kronor.

29:o) Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten å nordiska

museets byggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, s.

37 och 38), vilket innebär en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten

å nordiska museets byggnad för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 255 000 kronor.

30:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32, s. 38), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 69 100

kronor.

31 :o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 33, s. 39), vilket innebär en anslagshöjning med 9 400 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 38 800 kronor.

32:o) Bidrag till vård av Cypernsamlingarna. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 34, s. 39 och 40), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vård av Cypernsamlingarna

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 41 400

kronor.

33:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 35, s. 41), vilket innebär en anslagshöjning med

16 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 51 500 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

34 :o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36, s. 42), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Drottningholms teatermuseum

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

31 800 kronor.

35:o) Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 37, s. 42 och 43), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

36:o) Bidrag till svenska skolmuseet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 38, s. 43), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska skolmuseet för

budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

37:o) Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s. 43), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stiftelsen Carl och Olga

Milles’ Lidingöhem för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag

av 15 000 kronor.

Kyrkliga ändamål.

38 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40, s. 44—51), vilket innebär en anslagshöjning

med 142 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva att för fortsatt anställande av tillfällig personal

vid domkapitlens och stiftsnämndemas kanslier må

i enlighet med Kungl. Maj:ts beprövande ur kyrkofonden

utgå ytterligare högst 90 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för domkapitlen, som föranledes

av vad departementschefen anfört;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

c) godkänna följande avlöningsstat för domkapitlen och

stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Domkapitlet i Stockholm.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................ 34 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Ivungl. Maj:t, förslagsvis........... 2 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 5 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 18 800

Summa kronor 61 600

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 597 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 36 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 295 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 455 000

Summa kronor 1 384 100

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslaqs
vis

.................................... 276 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Grundbelopp .................. 28 500

b. Ersättning till sakkunniga för biträde

vid syn av stiftsnämnd m. m.,

förslagsvis ..................... 5 000 33 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 26 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 160 000

Summa kronor 495 500

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

IV. Sammanfattning.

I. Domkapitlet i Stockholm .............. 61 600

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel samt

stiftsnämnderna m. m................... 1 384 100

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna m. m. 495 500

Summa kronor 1 941 200

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden .................. 1 169 100

Nettoutgift kronor 772 100

d) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

772 100 kronor.

39:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Majds förslag (punkt 41, s. 51—56), vilket innebär en anslagshöjning

med 11 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 121 300 kronor.

40:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 42,

s. 56 och 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 kronor.

41 :o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl.

Maj ds förslag (punkt 43, s. 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 5 050 800

kronor.

42 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Majds förslag (punkt 44, s. 57—60), vilket innebär en anslagshöjning

med 12 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 46 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17

43:o) Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med finska

och lapska språken. I enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 45,

s. 60), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier för utbildande av präster,

förtrogna med finska och lapska språken, för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.

44:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

46, s. 60), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

45:o) Vissa kostnader i samband med Uppsala domkyrkas restaureringssakkunnigas

utredningsarbete. Kungl. Maj:t har (punkt 47,

s. 60—62) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 180 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 124 000

kronor, avseende med restaureringssakkunnigas utredning förenade speciella

kostnader för den konsthistoriska och antikvariska undersökning, som

måste verkställas, och för restaureringsplanens utarbetande. Av det av

Kungl. Maj:t för nästa budgetår äskade anslagsbeloppet avses 160 000

kronor till nämnda utredningskostnader samt 20 000 kronor till åtgärder

för bekämpande av skador å domkyrkan, vilka uppkommit genom trägnagande

insekter.

Utskottet får erinra därom, att utskottet i sitt den 11 mars 1952 dagtecknade

utlåtande nr 51 i anledning av Kungl. Maj:ts i 1952 års statsverksproposition

gjorda framställningar om anslag till vissa skyddsarbeten

å Uppsala domkyrka m. m. framhöll, att frågan om domkyrkans

restaurering redan varit aktuell under åtskilliga år, men att denna fråga

likväl alltjämt befunne sig på utredningsstadiet. Utskottet fann det därför

angeläget, att ett förslag till lösning av detta spörsmål inom rimlig tid framlades,

så att slutlig ställning kunde tagas till ifrågavarande ärende. Vidare

erinrade utskottet om de betydande kostnader, som föranletts av skyddsarbetena

å domkyrkan, vilka kostnader måhända hade kunnat reduceras

om en samlad plan för domkyrkans restaurering tidigare förelegat.

Utskottet -—- som icke vill motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts nu föreliggande

förslag om anvisning av ytterligare medel till kostnaderna för

restaureringssakkunnigas utredningsarbete och av medel till den angivna

skadebekämpningen — anser sig böra ånyo understryka vikten av att frågan

om domkyrkans blivande restaurering bringas till en snar lösning. I

2 — Dihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 8.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

detta sammanhang får utskottet jämväl framhålla önskvärdheten av att

utgifterna för det nu pågående utredningsarbetet hållas inom den kostnadsram,

som oundgängligen betingas av utredningsändamålet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med

Uppsala domkyrkas restaureringssakknnnigas utredningsarbete

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 180 000 kronor.

46 :o) Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, s. 63), vilket innebär anvisande endast

av ett nominellt belopp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till restaurering av Linköpings

domkyrka för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 kronor.

47:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 49, s. 63 och 64), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

48:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 64), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter

å kyrklig jord, för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 1 000 kronor.

49 :o) Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för kyrklig

och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51, s. 64),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår till bidiag till stipendier åt sådana obemedlade och mindre bemedlade

elever vid svenska diakonanstalten, som utbilda sig till diakoner,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till stipendier för utbildande

av diakoner för kyrklig och social tjänst för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

50:o) Bidrag till svenska ekumeniska nämnden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 64), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

19

att riksdagen må till Bidrag till svenska ekumeniska

nämnden för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

20 000 kronor.

51 :o) Utgivande av vissa finskspråkiga kyrkliga böcker m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53, s. 65—67) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utgivande av vissa jinskspråkiga

kyrkliga böcker m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 15 200 kronor.

Akademier m. m.

52 :o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 54, s. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

53:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för

experimentell fysik. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55,

s. 68—70), vilket innebär en anslagshöjning med 144 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

forskning sinstitutet för experimentell fysik för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 458 000 kronor.

54:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till naturvetenskaplig forskning

i Övre Norrland. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56,

s. 70 och 71), vilket innebär en anslagshöjning med 19 400 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till V etenslcapsakademien: Bidrag till

naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 61 400 kronor.

55:o) Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet

i övrigt. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 71—73), vilket

innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapsakademien: Bidrag till

vetenskaplig verksamhet i övrigt för budgetåret 1953/54

anvisa ett anslag av 56 900 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

56:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 58, s. 73—77) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1953/54, vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

in. m., dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för de

under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum in. m., att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. in.: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

1 2G1 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Håstad m. fl. väckt motion (II: 155), vari hemställts

att en personlig professur i runologi inrättas vid vitterhetsakademien för

extra ordinarie antikvarien, docenten vid Stockholms högskola Sven B. F.

Jansson samt att medel härför anvisas å åttonde huvudtiteln: Akademier,

punkt 5, varvid förutsattes att motsvarande post för lön till en förste

antikvarie utgår.

Beträffande motiveringen för detta yrkande får utskottet hänvisa till

motionen.

Förslag om inrättande av en personlig professur i runologi vid akademien

för Jansson, som nu innehar en extra ordinarie antikvarietjänst i

lönegrad Ce 27, har framförts av akademien i dess äskanden för nästa

budgetår. Universitetskanslern har framhållit, att det för tillgodoseende

av akademiens önskemål — att Janssons för forsknings- och fornminnesvårdsuppgifterna

inom runologien utmärkt väl kvalificerade arbetskraft

knytes till akademien på ett fastare sätt än nu är fallet — synes ligga

närmast till hands, att Jansson erhåller en personlig förste antikvariebefattning.

Departementschefen har förklarat sig ense med akademien om att Jansson

även i framtiden bör beredas möjlighet att odelat ägna sina krafter

åt runologien, i första hand åt den pågående runinventeringen, och att

det är angeläget, att Jansson för dessa uppgifter knytes fastare till akademien

än vad nu är fallet. Departementschefen har emellertid icke ansett

sig kunna biträda akademiens förslag om en personlig professur för Jansson

utan har i anslutning till universitetskanslerns uttalande föreslagit,

att för Jansson inrättas en personlig tjänst som förste antikvarie i löne
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 21

grad Ca 31, med vakanssättning av den av Jansson nu innehavda antikvarietjänsten

i Ce 27.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 209 000 kronor,

betingad huvudsakligen av automatiska utgiftsökningar.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om vikten av att

Jansson för framtiden beredes möjlighet att odelat ägna sina krafter åt

runologien, i första hand åt den pågående runinventeringen. Utskottet biträder

därför Kungl. Maj:ts förslag om inrättande för Jansson av en personlig

tjänst som förste antikvarie med ovannämnda uppgifter. Med anledning

av det i motionen II: 155 framställda yrkandet, vilket utskottet icke

funnit sig böra biträda, vill utskottet framhålla önskvärdheten av att

Kungl. Maj:t även i fortsättningen har sin uppmärksamhet riktad på

frågan om den lämpliga formen för Janssons anknytning till akademien.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 155,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., som föranledes

av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 471 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ........................ 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 367 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 422 200

Summa kronor 1 261 000

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

in, in.: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 1 261 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 77 och 78), vilket innebär

en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m.: Omkostnader för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 184 900 kronor.

58:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och

utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 78 och 79),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens histonska

museum m. m.: Inredning och utrustning för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 65 000

kronor.

59:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till

avlöning åt landsantikvarier. Kungl. Maj:t har (punkt 61, s. 79) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 176 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Pettersson och

Franzén (I: 126) samt den andra inom andra kammaren av herr Svensson

i Stenkyrka m.fl. (II: 144), i vilka hemställts, att riksdagen måtte anvisa

12 120 kronor för att möjliggöra för föreningen Gotlands fornvänner att

anställa en amanuens för att biträda landsantikvarien vid Gotlands kulturminnesvård.

Akademien har i sina äskanden för nästa budgetår hemställt om en anslagshöjning

med 12 120 kronor, avsedd att möjliggöra för föreningen Gotlands

fornvänner att i avvaktan på en utredning om landsantikvarieorganisationen

anställa en amanuens med huvudsaklig uppgift att biträda med

länets byggnadsminnesvård. Departementschefen har icke ansett sig nu

kunna tillstyrka en anslagshöjning för detta ändamål. Den av Kungl.

Maj:t föreslagna ökningen av anslaget med 37 400 kronor betingas av en

beslutad höjning av statsbidraget till avlöning åt landsantikvarier i anslutning

till det rörliga tilläggets höjning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

I motionerna 1:126 och II: 144 har anförts bland annat följande.

För närvarande är ett 15-tal kyrkor på Gotland föremål för restaurering

eller skall arbetet å desamma nu igångsättas. Dessa arbeten kommer att

kräva mycken tid för landsantikvarien, och det kommer knappast att bli

tid över för något annat. Emellertid har på grund av sysselsättningssvårigheter

igångsatts ett flertal vägbyggen på Gotland jämte vissa andra

arbeten. Vid nära nog alla dessa arbeten påträffas nära nog varje dag

något fornfynd, som skall bli föremål för undersökning, innan arbetet får

fortsätta. Kan icke undersökning verkställas omedelbart, uppstår stora

tidsförluster. Det ligger även en fara uti att fornfynd icke anmiiles, trots

den lagliga skyldigheten härtill, om man är medveten om att undersökningen

av detsamma kommer att dröja. Hittills har det kunnat gå. Men

detta har lyckats därigenom, att den nuvarande landsantikvarien arbetar

nära nog dygnet runt samt genom att andra nödvändiga arbeten fått stå

tillbaka. Detta kan dock icke få fortsätta, utan synes det nu vara helt

nödvändigt att ytterligare arbetskraft erhålles till fomminnesvården på

Gotland.

Utskottet får erinra om att utskottet med anledning av ett vid 1952 års

riksdag motionsvis framfört yrkande i samma syfte som det nu i motionerna

I: 126 och II: 144 framställda uttalade, att förslaget om anställande

av ett akademiskt utbildat biträde åt landsantikvarien på Gotland enligt

utskottets mening syntes i och för sig motiverat med hänsyn till de speciella

förhållandena med avseende å kulturminnesvården på Gotland men

att spörsmålet lämpligen borde upptagas till närmare bedömande i samband

med den utredning av landsantikvarieorganisationen, varom föredragande

departementschefen i 1950 års åttonde huvudtitel förklarat sig beredd

att föranstalta.

Den 30 januari 1953 har chefen för ecklesiastikdepartementet erhållit

Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för utredning rörande

landsantikvarieorganisationen och därmed sammanhängande frågor. Enligt

direktiven för detta utredningsuppdrag böra de sakkunniga bland annat

utreda behovet för landsantikvarierna av särskild amanuens- och biträdeshjälp,

till vilken statsbidrag ävenledes torde böra utgå i någon form.

Då den i motionerna I: 126 och IT: 144 berörda frågan alltså kommer att

upptagas till bedömande i samband med nämnda utredning anser utskottet

sig böra avstyrka bifall till det i motionerna framställda förslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts samt med biträdande av

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 126 och II: 144, till Vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning

åt landsantikvarier för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 176 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

60:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens

historiska museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, s. 80), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll

och ökande av samlingarna för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

61 :o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63,

s. 80 och 81), vilket innebär en anslagshöjning med 10 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, histcnie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll

av fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 115 000

kronor.

62:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Fornminnesinventering. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 64, s. 81 och 82), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- ocn antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Fornminnesinventering

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 217 600 kronor.

63:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Östasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 65, s. 82 och 83), vilket innebär en anslagshöjning

med 9 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande ostasiatiska

arkeologiska samlingarna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis 20 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ........ 20 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 21 700

Summa kronor 62 700

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 62 700 kronor.

64:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 66, s. 83), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 5 900 kronor.

65:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 83—85),

vilket innebär en anslagshöjning med 52 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de

fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 161 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 52 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 30 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 101 800

Summa kronor 346 000

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 346 000 kronor.

66:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, s. 85), vilket

innebär en anslagshöjning med 24 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 86 200 kronor.

67:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Undervisningsmateriel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 69, s. 86), vilket innebär en anslagshöjning med 7 800 kronor, hemställer

utskottet,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 46 800

kronor.

68:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s. 86 och

87), vilket innebär en anslagshöjning med 1 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna

med konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 26 200 kronor.

69:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71, s. 87—90), vilket innebär

en anslagshöjning med 153 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 292 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 4 560

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 287 940

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 234 500

Summa kronor 819 000

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 819 000 kronor.

70:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 72, s. 90 och 91) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 58 600

kronor, vilket innebär en ökning med 21 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökad medelsanvisning för städning med

12 000 kronor, för tryckning av bibliotekskatalog med 4 500 kronor samt

för inköp av vissa stolar och bord med 5 500 kronor. Samtidigt ha de särskilda

uppbördsmedlen uppräknats med 1 000 kronor, varigenom anslagshöjningen

kunnat begränsas till 21 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

Utskottet får erinra därom, att akademien förutom medel för inköp av

möbler äskat 5 950 kronor för anskaffning av viss undervisningsmateriel

(däribland två magnetofoner för en kostnad av sammanlagt 3 500 kronor)

samt 1 430 kronor för anskaffning av en läsapparat för mikrofilm.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag om en

höjning av anslaget med 21 000 kronor. Då utskottet emellertid under hand

inhämtat att ett mycket trängande behov föreligger för musikhögskolan

att få tillgång till åtminstone en magnetofon samt att även behovet av

en läsapparat för mikrofilm och viss särskild undervisningsmateriel för en

kostnad av sammanlagt 600 kronor är framträdande, förutsätter utskottet

att det av departementschefen förordade engångsanslaget av 5 500 kronor

för vissa möbelinköp må, efter Kungl. Maj:ts medgivande, tagas i anspråk

jämväl för tillgodoseende av de övriga här angivna ändamålen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 58 600 kronor.

71 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och

bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 73, s. 91 och 92),

vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 kronor.

72:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, s. 92), vilket innebär

en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa

ett anslag av 30 000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

73:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 75, s. 93 och 94) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för universitetskanslersämbetet, att tillliimpas

tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Universitetskanslersämbetet:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 163 800 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 24 800 kronor. Höjningen

hänför sig till vissa automatiska utgiftsökningar på grund av det

rörliga tilläggets höjning, beslutade löneregleringar m. m. samt till ett ökat

medelsbehov för övertids- och vikariatsersättningar, renskrivningsarbete

och dylikt. Vidkommande ett av universitetskanslern framställt förslag

om uppflyttning av tjänsten som kanslerssekreterare från Ca 37 till Co 15

har departementschefen, med erinran om att enahanda förslag framförts

i kanslersämbetets anslagsäskanden för innevarande budgetår, framhållit

att han vid anmälan av denna fråga förra året icke för det dåvarande ansåg

sig böra förorda en uppflyttning av nämnda tjänst i högre lönegrad, även

om vissa skäl talade för en dylik uppflyttning. Även i år har departementschefen

ansett sig böra intaga samma, ståndpunkt och har därför för nästa

budgetår räknat med oförändrad löneställning för kanslerssekreteraren.

Utskottet får erinra om att utskottet vid sin prövning av detta anslag

för innevarande budgetår förklarade sig anse vissa skäl tala för en uppflyttning

av tjänsten som kanslerssekreterare till högre lönegrad. Utskottet

uttalade vidare, att det av departementschefens yttrande i ämnet också

syntes framgå, att denna fråga skulle komma att bli föremål för fortsatt

uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida (se utlåtande 1952: 157 s. 7). Såsom

av den ovan lämnade redogörelsen framgår har emellertid departementschefen

även för nästa budgetår räknat med oförändrad löneställning

för kanslerssekreteraren.

Utskottet — som tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår

uppföres med det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av 163 800 kronor —

förutsätter, att Kungl. Maj:t till förnyad prövning upptager frågan om

uppflyttning av kanslerssekreterartjänsten till den av universitetskanslern

förordade lönegraden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern ............ 35 816

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... 43 700

3. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .......... 3 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. . 41 600

5. Rörligt tilllägg, förslagsvis . ................ 39 084

Summa kronor 163 800

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

29

b) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 163 800

kronor.

74:o) Universitetskanslersämbetet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 94), vilket innebär anvisande av samma.

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 13 500 kronor.

75:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 77,

s. 95—112) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med

tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Uppsala universitet, som föranledes av

vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för Uppsala universitet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1953/54, dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 10 265 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herrar Osvald och Sigfrid Larsson väckt

motion (I: 233), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att under

Uppsala universitet: Avlöningar anvisa ett belopp av 7 500 kronor för undervisning

och examination i ämnet genetik,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Ohlon och Sunne (I: 234) och den andra inom andra kammaren

av herr Munktell (II: 141), i vilka hemställts, att riksdagen ville vid

sin behandling av åttonde huvudtiteln besluta att i enlighet med universitetskanslerns

förslag från och med budgetåret 1953/54 inrätta en andre

assistenttjänst vid fysiska institutionen vid Uppsala universitet.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna I: 233 och II: 141.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag innebär —

förutom vissa automatiska utgiftsökningar på grund av beslutade löneregleringar,

det rörliga tilläggets höjning in. in. — beträffande personalorganisationen

m. in. huvudsakligen följande.

1) Uppflyttning av överbibliotekarietjänsten från lönegraden Ca 37 till

lönegraden Co 13.

2) Inrättande av en befattning som förste trädgårdsintendent i Ca 29 i

stället för en befattning som förste assistent vid institutionen för systematisk

botanik.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3) Inrättande vid centrala analyslaboratoriet dels från och med den

1 juli 1953 av följande befattningar: en förste kemist i Ca 29 och en preparator

i Ce 14, dels ock från och med den 1 januari 1954 av följande befattningar:

en förste assistent, två laboratoriebiträden i Ce 13 och en vaktmästare

i Ce 10.

4) Ordinariesättning av en vaktmästartjänst — nu i Ce 10 — vid dekanliuset.

5) Höjning av arvodet till en läkare för övervakande av studenternas

hälsovård från 6 000 till 7 200 kronor.

6) Höjning ov teologiska fakultetens kursanslag från 4 700 till 12 000

kronor.

7) Höjning av arvodet till en biträdande lärare i psykiatri från 1 000

till 2 000 kronor.

8) Anvisande av 4 400 kronor respektive 400 kronor för undervisning

genom biträdande lärare i obstetrik och gynekologi samt kurs i odontologi.

9) Ökad medelsanvisning (-{- 150 kronor) till biträdande lärare i skyddskoppympning.

10) Inrättande av en befattning som universitetslektor i engelska

språket.

11) Inrättande av en befattning som biträdande lärare i kulturgeografi

med ekonomisk geografi.

12) Omläggning av undervisningen i fonetik (-f- 1 100 kronor).

13) Inrättande av en befattning som biträdande lärare i pedagogik.

14) Inrättande vid institutet för högspänningsforskning av personliga

befattningar som fysiker respektive elektrotekniker i Cg 27 för f. d. docenterna

vid universitetet i Riga R. Siksna och O. Salka.

15) Inrättande vid fysikalisk-kemiska institutionen av en befattning som

biträdande lärare och en befattning som förste amanuens.

16) Inrättande av ytterligare en befattning som biträdande lärare i

zoologi.

17) Ökad medelsanvisning (+ 1 600 kronor) till dubbleringskursen i

zoologi vid Klubbans biologiska station.

18) Inrättande vid farmakologiska institutionen av en befattning som

tredje amanuens och en tjänst som instrumentmakare i Ce 14.

19) Inrättande vid kemiska institutionen av följande befattningar: två

förste assistenter, två förste amanuenser och två laboratoriebiträden i högst

Ce 13.

20) Inrättande vid zoofysiologiska institutionen av en befattning som

förste amanuens i stället för en befattning som andre amanuens.

21) Inrättande vid undertryckskammaren av en befattning som försökstekniker

i Ce 14.

22) Inrättande vid hygienisk-bakteriologiska institutionen av en befattning

som diskbiträde i Cg 6.

23) Inrättande vid universitetsbiblioteket av tre expeditionsvaktsbefattningar

i Cg 11 i stället för en befattning som expeditionsvakt i Cg 7

och två dylika befattningar i Cg 5.

24) Höjning av anslagsmedlen till bibliotekarier vid seminariebiblioteken

(-f- 500 kronor), av arvodet till vetenskapligt biträde vid vården av

Uppsala universitets myntkabinetts samlingar (-f- 100 kronor) samt av

arvodet till biträdande gymnastiklärare (+ 200 kronor).

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31

25) Höjning av anslagsposten till avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården (-(- 25 000 kronor).

26) Höjning av anslagsmedlen till vikariatsersättningar m. in. (+15 000

kronor).

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag en anslagshöjning med

1 833 000 kronor.

Med anledning av de motionsvis framställda yrkandena torde få erinras

om att kanslern för rikets universitet framställt förslag om dels anvisande

av 7 500 kronor för undervisning och examination i genetik, dels ock inrättandet

vid fysiska institutionen av en befattning som andre assistent.

Till stöd för det i motionen 1:233 framställda yrkandet har anförts

huvudsakligen följande.

Förslaget att genetiken måtte beredas ställning som examensämne vid

Uppsala universitet framfördes av matematisk-naturvetenskapliga sektionen

vid Uppsala universitet i skrivelse till naturvetenskapliga forskningskommittén.

Behovet av undervisning och forskning i genetik vid universitetet

har sedennera enstämmigt understrukits av såväl forskningskommittén

och 1945 års universitetsberedning som departementschefen (prop.

1946:275, s. 34). Oaktat förslag upprepade gånger framförts beträffande

inrättandet av en professur i ämnet genetik vid Uppsala universitet, har

detta ej blivit föremål för någon ecklesiastikdepartementets åtgärd. Behovet

av en undervisning i ämnet vid universitetet har dessutom framhållits

av de studerande vid upprepade tillfällen. Sålunda gjordes år 1947 en

framställning till naturvetenskapliga forskningskommittén om en professur

i genetik. En på anhållan av studenterna planerad kursundervisning

i ärftlighetslära fick våren 1951 inställas, emedan nödiga medel ej kunde

uppdrivas vid universitetet. I detta läge upptog studenternas kursverksamhet

ämnet på sitt program för våren 1952, och kursen anpassades efter

fordringarna för betyget godkänd vid Stockholms högskola. Denna kurs,

som på grund av lokalbrist fick hållas på kvällarna mellan kl. 19.00—- 22.30 under tiden 29 januari till och med den 9 april, fullföljdes av 24

studenter. Fem av dessa bereddes senare tillfälle att bygga på kursen för

erhållande av högre betyg. Innevarande vårtermin hålles en kurs i genetik

vid Uppsala universitet för fil. kand.- och ämbetsexamen. Antalet deltagare

är 21, av vilka hälften ämna tentera för betyget »Med beröm godkänd»

eller högre betyg. Härtill kommer följande viktiga förhållande. Vid

de akademiska biologilärarnas konferens inför universitetskanslern i juni

1952 för effektivisering och rationalisering av lärarutbildningen rekommenderades,

att en kurs i genetik skulle vara obligatorisk för erhållande av

lärarkompetens i biologi. Tillkomsten av en dylik kurs är en förutsättning

för att det då uppgjorda undervisningsprogrammet skall kunna genomföras.

För anordnande av denna kurs saknas för närvarande befattningshavare

vid universitetet.

Genetiken har under senare år utvecklat sig till en fullt självständig

vetenskap, även om de flesta av dess utövare äro antingen botanister eller

zoologer. Ämnet bör därför inom en nära framtid erhålla eu mot sin betydelse

svarande ställning vid vårt lands största universitet. Tntill dess så

skett, finns det emellertid, som av ovanstående framgår, en möjlighet att

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

för det jämförelsevis blygsamma beloppet 7 500 kronor per år tillgodose

ett angeläget önskemål, som vid flera tillfällen framförts både av företrädare

för vetenskaplig forskning och av den studerande ungdomen och som

därjämte är av väsentlig betydelse för lärarutbildningen.

I motionerna 1:234 och II: 141 har anförts bland annat följande.

I sin framställning om anslag för budgetåret 1953/54 upptog Uppsala

universitet även en begäran om inrättande av en ny andre assistenttjänst

vid universitetets fysiska institution. I motiveringen härför har från institutionens

föreståndare anförts, att behovet av en ytterligare assistent med

tjänstgöring förlagd till kurslaboratoriet under de senare åren gjort sig

starkt gällande på grund av den ökade tillströmningen av studerande.

Förrättandet av inträdestentamina till laboratoriet, undervisning, granskning

av försöksprotokoll, planerande och utarbetande av nya övningsförsök

har gjort laboratorstjänsten i experimentell fysik synnerligen betungande

och ställer orimligt höga krav på laboratorns arbetsförmåga. Härtill

kommer att den tid, som laboratorn under nuvarande förhållanden kunde

disponera för eget forskningsarbete, vore synnerligen minimal. Det framhölls

även att universitetsberedningen i sitt betänkande VI, s. 160 förordade

inrättande av assistentbefattningen.

I anledning av universitetets framställning begärde universitetskanslern

att från och med budgetåret 1953/54 en andre assistenttjänst vid fysiska

institutionen skulle inrättas. I årets statsverksproposition har emellertid

denna tjänst ej upptagits.

Sedan universitetet framlagt sina petita på våren 1952 har emellertid

behovet av förevarande tjänst gjort sig än ytterligare gällande. Vid fysiska

institutionen har innevarande läsår tillströmningen till laborationskursen

för filosofie kandidat- och ämbetsexamen varit den största som hittills förekommit.

På grund av brist på lärarkraft har därför studenter fått vänta

längre eller kortare tid med påbörjandet av sina övningar. Den knappa

tillgången på lärarkrafter har också medfört, att deltagarna i övningarna

ofta måste vänta otillbörligt länge på att erhålla den nödvändiga instruktionen.

Därigenom fördröjes deras studietid. Innevarande termin är antalet

så stort, att några studenter torde få vänta till i april.

Den av universitetet och kanslersämbetet begärda assistenttjänsten ter

sig på grund av vad nu sagts än mera angelägen än i våras.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Beträffande motionen I: 233 får utskottet erinra om att ämnet genetik

(ärftlighetslära) för närvarande är företrätt av professurer vid Lunds universitet

och vid Stockholms högskola, medan Uppsala universitet helt saknar

lärarkraft i ämnet. Genetiken ingår för närvarande icke som ett obligatoriskt

moment för erhållande av lärarkompetens i biologi.

Det i motionen I: 233 gjorde yrkandet överensstämmer med ett av det

större akademiska konsistoriet i anslagsäskandena för budgetåret 1953/54

framställt förslag om anvisande av medel för undervisning och examination

i genetik. Av handlingarna i ärendet inhämtas, att laboratorn vid

lantbrukshögskolan Axel Nygren förklarat sig villig att hålla en kurs i

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

ämnet och förrätta erforderlig examination för filosofisk ämbetsexamen och

filosofie kandidatexamen. Professorerna i ärftlighetslära vid universitetet i

Lund Arne Miintzing och vid Stockholms högskola Gert Bonnier ha intygat,

att Nygren innehar en utmärkt kompetens som ledare av ifrågavarande

kurs och examinator för nämnda examina. För kursledaren har beräknats

ett arvode av 3 500 kronor. Vidare erfordras, att en andre amanuens

(arvode 4 008 kronor) ställes till förfogande för kursundervisningen. Lokaler

beräknas kunna disponeras i histologiska institutionen.

Universitetskanslern har framhållit, att det syntes honom högst angeläget

att undervisning i genetik meddelades blivande biologilärare — en

kurs i genetik borde sålunda vara obligatorisk för dessa — och då det föreliggande

förslaget syntes kanslern vara den för närvarande bästa lösningen

av frågan hade han, under erinran om att intresset för kursen vore stort

hos de studerande vid Uppsala universitet, förordat, att medel beräknades

för nämnda ändamål i form av ett särskilt kursanslag, vilket syntes böra

uppföras med ett belopp av 7 500 kronor.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat torde avsikten vara att i det

förslag till ny stadga för filosofiska examina, som inom den närmaste tiden

vore att förvänta från universitetskanslern, uppställa fordran på en obligatorisk

kurs i genetik för blivande biologilärare.

Utskottet har icke funnit sig berett att innan nämnda förslag vunnit

Kungl. Maj:ts bifall tillstyrka att särskilda medel för nästa budgetår ställas

till universitetets förfogande för omförmälda kursundervisning. Utskottet

förutsätter emellertid, att därest ifrågavarande undervisning får obligatorisk

karaktär Kungl. Maj:t kommer att till ett senare budgetår äska

erforderligt anslag för ändamålet. För nämnda undervisnings anordnande

på av universitetsmyndighetema föreslaget sätt under budgetåret 1953/54

torde om så befinnes nödvändigt medel av universitetets reservfond kunna

ställas till förfogande. I förevarande sammanhang vill utskottet understryka

önskvärdheten av att ett på lämpligt sätt anordnat samarbete mellan

Uppsala universitet och lantbrukshögskolan kommer till stånd i fråga

om genetikundervisningen vid universitetet. Av sålunda anförda skäl avstyrker

utskottet bifall till motionen I: 233.

Vidkommande motionerna 1:234 och IT: 141 beträffande inrättandet

av en andre assistentbefattning vid fysiska institutionen får utskottet

erinra om att denna institutions personalfrågor komma att inom en nära

framtid aktualiseras i samband med att arbetet med om- och tillbyggnad

av institutionen blivit slutfört, vilket enligt vad byggnadsstyrelsen uppgivit

beräknas äga rum under loppet av budgetåret 1953/54.

Utskottet anser för sin del att behovet av den begärda andre assistentbefattningen

lämpligen bör upptagas till prövning i sålunda angivna sammanhang

och ställer sig alltså avvisande till det i motionerna I: 234 och

II: 141 framställda yrkandet.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1053. 0 samt. Nr 8.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 233 samt I: 234 och

II: 141,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Uppsala universitet, som

föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................... 3 050 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis 2 058 000

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis...................... 147 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 2 256 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 2 785 400

Summa kronor 10 296 400

Särskilda u pp b ördsrn ed el:

1. Inkomst av auktionsverket, deka
natsmedel

samt inskrivnings- och

kallelsepenningar, i runt tal........ 3 000

2. Ränta å vissa donationsfonder .... 8 900

3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond

för personliga professurer ......... 6 500

4. Ersättning från gymnastik- och

idrottsinstitutionen . ............. 13 000_31 400

Nettoutgift kronor 10 265 000

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 10 265 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35

70:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 78, s. 112 och 113), vilket innebär en anslagshöjning

med 118 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 926 000

kronor.

77:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. Kungl. Maj:t har (punkt

79, s. 113 och 114) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 690 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Göransson

(I: 130) och den andra inom andra kammaren av herrar Munktell och

Braconier (II: 142), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen

ville för nästa budgetår bestämma anslaget till Uppsala, universitet: Materiel

m. m. till 1 840 000 kronor.

Detta anslag är nu uppfört med 1 609 000 kronor. Det större akademiska

konsistoriet har för nästa budgetår äskat en sammanlagd ökning av anslaget

med i runt tal 409 000 kronor. Universitetskanslern har tillstyrkt en

anslagshöjning med tillhopa 389 000 kronor, varav 366 800 kronor avsetts

såsom kompensation för den successiva försämring av anslagets realvärde,

som blivit en följd av penningvärdets fall under den senaste femårsperioden,

medan återstoden eller 22 200 kronor beräknats till vissa särskilt angivna

ändamål.

Departementschefen har förklarat sig i rådande statsekonomiska läge

icke vara beredd att förorda större ökning av anslaget än med 81 000 kronor

till 1 690 000 kronor.

I motionerna 1:130 och 11:142 har inledningsvis anförts bland annat

följande.

Materielanslagen till universiteten voro föremål för omreglering vid riksdagen

1947. De bestämdes därvid till belopp som ansågos skola motsvara

den standard, universiteten borde ha. Sedan dess ha anslagen undergått

vissa höjningar på grund av ändrade förhållanden; några institutioner ha

tillkommit, och även i övrigt ha vissa nya ändamål yppat sig. Anslagen ha

även undergått höjningar på grund utav de ändrade kostnadsförhållandena,

nämligen genom beslut vid 1952 års riksdag med 20 procent.

Efter framhållande att grosshandelspriserna sedan 1947 stigit med över

50 procent, även om hänsyn tages till de sista månadernas tillbakagång av

dessa priser, ha motionärerna vidare anfört i huvudsak följande.

Det är då tydligare, att den höjning av anslagen med 20 procent i förhållande

till 1947 års priser, vilken ägde rum 1952, icke är tillräcklig för

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att uppehålla den standard, som man 1947 ansåg att universiteten skulle

ha. Eu mycket betydande eftersläpning äger rum. Från universitetshåll

har det också starkt gjorts gällande att en uppräkning av anslagen borde

ske för att kompensera penningens minskade köpkraft. Större akademiska

konsistoriet i Uppsala har angivit att denna uppräkning är den viktigaste

frågan beträffande materielanslagen, till vilken konsistoriet haft att taga

ställning. De belopp som begärts för höjning av materielanslagen äro för

Uppsala universitet 409 000 kronor och för Lunds universitet 678 000 kronor.

Kanslern för rikets universitet följer i sin begäran om anslag till materiel

till Uppsala och Lunds universitet i huvudsak de beräkningsgrunder,

som Uppsala universitet lagt till grund för sin framställning och som

innebära att anslagshöjningen skulle beräknas så, att anslagen skulle motsvara

vad som beviljades 1947 ökat med 50 procent. Han tillstyrker en

anslagshöjning med 389 000 kronor till Uppsala universitet och med

400 500 kronor till Lunds universitet. Av dessa summor beräknade kanslern

beträffande Uppsala universitet 366 800 kronor och lieträffande Lunds

universitet 320 000 kronor som kompensation för den successiva försämring

av anslagens realvärden som blivit en följd av penningvärdets fall

under den sista femårsperioden. Återstoden, 22 200 kronor beträffande

Uppsala universitet och 80 500 kronor beträffande Lunds universitet, är

avsedd för ändamål, som yppat sig senare än 1947 eller som då icke blivit

tillräckligt tillgodosedda. Kanslern framhåller med skärpa vikten av att

medel i erforderlig omfattning under materielanslagen ställas till universitetens

förfogande.

Ecklesiastikministern har emellertid icke ansett sig kunna annat än i

jämförelsevis obetydlig mån följa universitetskanslerns förslag. För Uppsala

universitet tillstyrkes en anslagshöjning med 81 000 kronor och för

Lunds universitet med 100 000 kronor. Dessa två summor avse både att

giva kompensation för penningvärdets fall och att tillgodose ändamål som

yppat sig först under den sista femårsperioden och ej blivit tidigare beaktade.

Kanslersämbetets förslag har alltså reducerats i fråga om Uppsala

universitet med 308 000 kronor, motsvarande 79 procent, och i fråga om

Lunds universitet med 300 500 kronor, motsvarande 75 procent.

Enligt vår uppfattning skulle det varit lyckligt om det förslag, som

universitetskanslern framlagt, kunnat bifallas. Hans yrkande är mycket

starkt motiverat, och ett bifall till hans förslag skulle innebära ett betydande

främjande av forsknings- och studiearbetet. Med hänsyn till det

statsfinansiella läget anse vi oss dock icke böra föreslå att riksdagen i allo

bifaller universitetskanslerns förslag.

Utskottet har icke ansett sig kunna i enlighet med vad i motionerna

I: 130 och II: 142 påyrkats tillstyrka en uppräkning av förevarande anslag

utöver vad departementschefen under åberopande av rådande statsekonomiska

läge förordat. Utskottet biträder alltså Kungl. Maj ris förslag och

avstyrker bifall till motionerna, i vad de avse förevarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majris förslag

samt med avslag å motionerna I: 130 och II: 142 — såvitt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

här är i fråga — till Uppsala universitet: Materiel rrv. m.

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

1 690 000 kronor.

78:o) Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80, s. 114), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Nyanskaffning

av apparater m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 200 000 kronor.

79:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, s. 115),

vilket innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

80:o) Uppsala universitet: Inredning och utrustning av fysiska

institutionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 115 och

116), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredning och

utrustning av fysiska institutionen för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

81 :o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 84, s. 128 och 129), vilket innebär en anslagshöjning med

65 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 684 000

kronor.

82:o) Lunds universitet: Materiel m. m. Kungl. Maj:t har (punkt

85, s. 129 och 130) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 430 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under punkten

77:o) angivna motionerna 1:130 och 11:143, i vilka hemställts, såvitt

här är i fråga, att riksdagen ville för nästa budgetår bestämma anslaget

till Lunds universitet: Materiel m. m. till 1 580 500 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Detta anslag är nu uppfört med 1 330 500 kronor. Det större akademiska

konsistoriet har för nästa budgetår äskat en sammanlagd höjning av anslaget

med i runt tal 678 000 kronor. Universitetskanslern har tillstyrkt

en anslagshöjning med tillhopa 400 500 kronor, varav 320 000 kronor avsetts

såsom kompensation för den successiva försämring av anslagets realvärde,

som blivit en följd av penningvärdets fall under de senaste fem åren,

medan återstoden eller 80 500 kronor beräknats till vissa särskilt angivna

ändamål.

Departementschefen har under åberopande av den statsfinansiella situationen

ansett sig för nästa budgetår icke kunna föreslå högre anslagsbelopp

än 1 430 500 kronor, vilket innebär en ökning med 100 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker,

med hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 77:o)

anfört, bifall till motionerna I: 130 och II: 142, i vad de avse förevarande

anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 130 och II: 142 — såvitt

här är i fråga — till hunds universitet: Materiel m. m. för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

1 430 500 kronor.

83:o) Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater m. m. I enlighet

med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 130), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Nyanskaffning

av apparater m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

84:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87, s. 131),

vilket innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 385 000 kronor.

85:o) Lunds universitet: Inredning och utrustning av nya lokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 88, s. 131—134), vilket innebär

en anslagsminskning med 205 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Inredning och

utrustning av nya lokaler för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 240 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

8G:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar.

Kungl. Maj:t har (punkt 89, s. 134—148) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1953/54, vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för karolinska mediko-kirurgiska institutet, dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska medikokirurgiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54, dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 045 000 kronor, innebärande

en anslagshöjning med 648 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fru Evjerlöf och herr Håstad väckt motion (II: 158), vari

hemställts, att riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln, karolinska institutet,

uppföra ett anslag till inrättande av en professur i barnpsykiatri

vid karolinska institutet.

Något yrkande om inrättande av den i ovannämnda motion angivna

professuren i barnpsykiatri har icke framförts i anslagsäskandena för institutet

för nästa budgetår. Departementschefen har därför icke haft anledning

att taga ställning till denna fråga.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om personalförstärkningar m. m.

huvudsakligen följande.

1) Uppförande å institutets stat av en professur i rättspsykiatri i Co 14.

2) Inrättande av en laboratur i bakteriologi i Ca 34.

3) Inrättande av en personlig laboratur i klinisk audiologi i Ca 34 för

docenten L. K. A. Holmgren.

4) Förstärkning av personalen vid institutets bibliotek med en förste

bibliotekarie i Ca 31 och ett biblioteksbiträde i Cell.

5) Höjning av kursanslaget med 25 000 kronor.

6) Inrättande av en arvodesbefattning som tredje amanuens vid radiopatologiska

institutionen.

7) Inrättande vid vardera av neurofysiologiska och kliniskt neurofysiologiska

institutionerna av en institutionsvaktmästartjänst i Ce 14 samt vid

thoraxkirurgiska kliniken av en kanslibiträdestjänst i Cell.

Till stöd för det i motionen 11:158 gjorda yrkandet har anförts huvudsakligen

följande.

Socialvårdens krav ha redan lett till riksdagsbeslut, som medger statligt

stöd vid upprättandet av centraler för psykisk barna- och ungdomsvård.

Dessa centraler skola vara anslutna till sjuk- och hälsovårdsorganisationen

och skola förestås av specialutbildade läkare. Den utbyggda organisationen

inom ungdomsvårdsskolorna kräver också läkarnas insatser som aldrig

tidigare. Detsamma gäller även inom den vanliga skolans område, där sin
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nesslövårdens omorganisation, hjälpklassväsendets utbyggnad och övrig

specialundervisning såväl som andra mentalhygieniska uppgifter förutsätta

dels barnpsykiatriskt orienterade skolläkare, dels tillgång till speciell barnpsykiatrisk

sakkunskap. Även rättsväsendet, särskilt lagen om åtalseftergift

för minderåriga, fordrar läkare med barnpsvkiatrisk utbildning. Härtill

kommer ett ökat behov av medicinsk rådgivning i uppfostringsfrågor sedan

allmänhetens förståelse härför mer och mer vidgats, en uppgift som inte

kan tillfredsställas utan ökad tillgång på reell sakkunskap.

De arbetsuppgifter och problem som barnpsykiatrien ställes inför gestalta

sig ofta helt annorlunda än de som en vanlig medicinsk utbildning förbereder

läkaren till. Barnpsykiatrien skall efter de riktlinjer som vinnas av

vetenskaplig forskning, i intim kontakt med det praktiska livets krav, arbeta

i den psykiska hygienens tjänst. Detta innebär, att den bör uppspåra,

explorera och behandla alla former av under barn- och ungdomsåren förekommande

psykiska insufficiens- och sjukdomstillstånd, nervösa utvecklingshämningar

och rubbningar samt med dessa sammanhängande tillstånd

av asocialitet och annan bristfällig social anpassningsförmåga. Genom allmän

upplysningsverksamhet skall den i profylaktiskt syfte söka påverka

barnuppfostran så, att denna möjliggör den gynnsammaste utvecklingen

till samstämmighet mellan biologiska krav och kulturella beteendenormer.

I nära samarbete med andra medicinska discipliner skall den söka lösa

psykosomatiska problem och sjukdomstillstånd, vilka kanske just i barnaåldern

ha en större omfattning och en mera dominerande plats än i andra

åldrar.

Barnpsykiatrien är således en disciplin som så till vida är skild från psykiatrien

som den inte enbart omfattar psykiatriska frågeställningar applicerade

på barn. Från pediatriken skiljer den sig genom kravet på speciella

psykiatriska kunskaper hos utövaren. Men den syftar betydligt längre och

kräver bland annat insikter inom psykologi, pedagogik, sociologi, rasbiologi

etc. på ett sätt som icke har motsvarighet inom andra medicinska discipliner.

Barnpsykiatriens omfattning och dess säregna teoretiska och praktiska

betydelse har också medfört att ämnet redan i ett flertal kulturländer utvecklats

till ett eget fackområde. Det är uppenbart att utvecklingen i vårt

land nått därhän, att man icke längre kan uppskjuta inrättandet av professur

i ämnet. Samhällets berättigade krav dels på vetenskaplig forskninginom

området, dels på utbildning av läkare och specialister måste tillfredsställas.

Bristen på utbildning under kompetent ledning kan eljest komma

att äventyra statsmakternas intentioner och deras förhoppning på medicinens

insatser på detta i flera avseenden så betydelsefulla område. Först

sedan barnpsykiatrien vunnit en självständig ställning vid sidan av andra

medicinska discipliner kan man förvänta att ett tillräckligt antal läkare

skall söka sig till verksamhetsfältet och skaffa sig kvalificerad utbildning.

Endast härigenom kan också allmänbildningen inom området vinna tillräckligt

beaktande.

Av det ovan anförda framgår sålunda att ett ovanligt trängande behov

föreligger för inrättande av professur i barnpsykiatri i första hand vid karolinska

institutet, där professur bör inrättas snarast.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vad i motionen II: 158 anförts rörande den barnpsykiatriska forskningens

och undervisningens betydelse för olika grenar av samhällets verksam
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

het finner utskottet vara beaktansvärt. Frågan om inrättande av en professur

i barnpsykiatri vid karolinska institutet torde dock lämpligen böra

upptagas till närmare bedömande i ett större sammanhang, nämligen vid

prövningen av 1948 års läkarutbildningskommittés nyligen framlagda betänkande

med förslag angående läkarutbildningen (SOU 1953:7), vilket i

ett särskilt avsnitt (s. 203—206) behandlar frågan om läkarutbildningen

i bampsykiatri. Med hänsyn härtill anser utskottet sig icke böra tillstyrka

bifall till den föreliggande motionen.

Utskottet hemställer,

„ att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 158,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska

institutet, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska

mediko-kirurgiska institutet, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..................................... 1 301 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 740 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 993 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 036 300

Summa kronor 4 070 300

Särskilda uppbördsmedel:

1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden . . 3 750

2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden .... 8 450

3. Bidrag från Mimi Althainz donationsfond . . 13 100

Summa kronor 25 300

Nettoutgift kronor 4 045 000

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlö
ningar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

4 045 000 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I

enlighet med Kungi. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 148 och 149), vilket innebär

en anslagshöjning med 39 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 482 000 kronor.

S8:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91, s. 149 och 150), vilket innebär

en anslagshöjning med 53 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 955 000 kronor.

89:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning

av apparater m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92,

s. 150—153) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Nyanskaffning av apparater m. m. för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

90:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och

bokbindning för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 93, s. 153), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 61 000

kronor.

91 :o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Engångsanslag

för vissa institutioner. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94,

s. 153—155), vilket innebär en anslagshöjning med 50 300 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Engångsanslag för vissa institutioner för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 120 000

kronor.

92:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

95, s. 155), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer

utskottet,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgislca

institutet: Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 000

kronor.

93 :o) Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig

kurs vid Stockholms högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 98, s. 156—158), vilket innebär en anslagsminskning med 3 800

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av en internationell

engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 78 200

kronor.

94 :o) Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99, s. 158 och 159),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för vissa till Stockholms

högskola upplåtna lokaler för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

95:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, s. 159—162), vilket innebär en anslagshöjning

med 292 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 490 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 657 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 670 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 595 000

Summa kronor 2 412 000

b) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 412 000

kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9G:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 162—165), vilket innebär en anslagshöjning

med 26 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 540 000 kronor.

97:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 165) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning m. m. för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 16 000 kronor.

98:o) Tandläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104,

s. 165), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Stockhohn:

Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

99ro) Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105, s. 166 och 167), vilket innebär en anslagshöjning

med 321 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan

i Malmö, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 225 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 633 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 819 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 593 000

Summa kronor 2 270 000

b) till Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 270 000

kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

45

100:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, s. 168 och 169), vilket innebär en anslagshöjning

med 83 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 628 500 kronor.

101 :o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, s. 169), vilket

innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 14 500 kronor.

102:o) Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll

av utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108,

s. 169—170), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolan i Malmö:

Nyanskaffning och underhåll av utrustning för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kronor.

103:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till elever för anskaffande

av instrument. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109, s. 170

och 171), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tandläkarhögskolorna: Bidrag till

elever för anskaffande av instrument för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 220 000 kronor.

104:o) Tandläkarhögskolorna: Bidrag till driften av amanuenskliniker.

Kungl. Maj:t har (punkt 110, s. 171 och 172) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 150 000 kronor.

Anslaget är nu uppfört med 50 000 kronor.

Departementschefen har beträffande medelsbehovet för nästa budgetår

anfört huvudsakligen följande.

Det starkt ökade anslagsbehovet för ifrågavarande verksamhet föranledes

i huvudsak av automatiska utgiftsstegringar, som icke motväges av

ökade inkomster av verksamheten. Enligt vad lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan

i Stockholm framhållit iir avgifterna vid amanuensklinikerna

redan nu i flertalet fall högre än motsvarande avgifter inom folktandvården,

varför förutsättningarna för att genom taxehöjningar förbättra det

ekonomiska utfallet av verksamheten icke vore stora. Då jag delar lärarkollegiets

sålunda uttalade mening, anser jag mig nu endast böra under
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

stryka vikten av att lärarkollegierna undersöker möjligheterna av att genom

rationaliseringsåtgärder förbilliga amanuensklinikemas verksamhet

och, om så befinnes möjligt, inom ramen för sin befogenhet själva vidtager

eller föreslår dylika åtgärder. Anslagsbehovet beräknar jag i enlighet med

föreliggande förslag till 150 000 kronor, vilket innebär en höjning med

100 000 kronor.

Utskottet — som anser sig böra betona vad departementschefen anfört

om undersökning av möjligheterna att genom rationaliseringsåtgärder förbilliga

driften av amanuensklinikerna — vill icke motsätta sig bifall till

Kungl. Maj:ts förevarande förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till T andläkarhö g skolorna: Bidrag till

driften av amanuenskliniker för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

105:o) Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111, s. 172 och 173),

vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av utbildning för tandtekniker

och tandsköterskor för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 175 000 kronor.

106:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 174), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa

ett anslag av 7 500 kronor.

107:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa

opponenter vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 114, s. 174), vilket innebär en med hänsyn till medelsåtgången betingad

uppräkning av förevarande anslag med 20 000 kronor, får utskottet

— som icke har något att erinra mot att såväl det för nu löpande budgetår

anvisade som det för nästa budgetår avsedda anslaget till ersättning åt

vissa opponenter vid disputationer må tagas i anspråk jämväl för medicinska

högskolans i Göteborg behov — hemställa,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

108:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt

studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter. Kungl. Maj:t har

(punkt 115, s. 174—182) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 005 000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Johansson i Stockholm och Holmberg väckt motion

(II: 294), vari hemställts, att riksdagen beslutar att till ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår anvisa ett reservationsanslag av 1 306 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat följande.

Förevarande reservationsanslag, som nu är uppfört med 646 000 kronor,

bär för närvarande rubriken Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier

åt studerande vid universiteten och vissa högskolor. Anslaget

disponeras dels till statsstipendier — i form av fria bostäder och/eller fri

kost — vid universiteten i Uppsala och Lund, de medicinska högskolorna

samt Stockholms och Göteborgs högskolor, dels till bokstipendier vid universiteten

och dels till de fyra statsstipendienämndernas förvaltningskostnader.

Enligt gällande bestämmelser (reglementet 1944:306, ändrat 1950:468)

må ifrågavarande naturastipendier, som utdelas av statsstipendienämnderna,

utgå till utmärkt begåvade, obemedlade elever med utpräglad studiebegåvning.

Stipendierna skall företrädesvis utgå under de första läsåren,

varför innehavarna i regel utses redan under den sista terminen före studentexamen.

Förmånerna utgår under högst åtta månader per år och får

innehavas under sammanlagt högst tre läsår.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har i anslagsäskanden för nästa

budgetår hemställt,

1) att det statliga stödet i form av naturastipendier utvidgas till att

omfatta även de studerande vid fackhögskolorna och socialinstituten,

2) att naturastipendiema får utgå under nio månader per läsår samt

att bestämmelserna i övrigt rörande dessa stipendier utformas på sätt studentsociala

utredningen föreslagit i förutnämnda betänkande SOU 1948: 42,

3) att anslagsmedlen till naturastipendier höjes så, att realvärdet i relation

till antalet studerande återställes till 1939 års nivå, för vilket ändamål

fordras en höjning av anslagsmedlen till 1 306 000 kronor,

4) att anslagsmedel till sedvanliga bokstipendier anvisas, varemot nuvarande

anslagsmedel till vissa kontantstipendier synes kunna utgå, samt

5) att anslagsmedlen till statsstipendienämndernas förvaltningskostnader

ökas med hänsyn till det merarbete, som följer av den föreslagna utvidgningen

av stipendiesystemet.

Departementschefen har inledningsvis anfört följande.

Det statliga naturastipendiesystemet infördes 1939 men begränsades då

till universiteten och karolinska institutet. 1944 öppnades möjligheter till

naturastipendier även för studerande vid de enskilda högskolorna i Stockholm

och Göteborg. Slutligen vidgades 1950 kretsen av naturastipendieberättigade

med studerande vid medicinska högskolan i Göteborg.

Alltsedan naturastipendiesystemet infördes, har i skilda sammanhang

framhållits angelägenheten av att stipendieringen utvidgas till att omfatta

samtliga läroanstalter av högskolekaraktär. En dylik utvidgning har också

på ett tidigt stadium av statsmakterna uppställts som den principiella målsättningen.

Uttalanden i sådan riktning gjordes redan av 1939 års riksdag.

Vid 1950 års riksdag har riktlinjen för den framtida utformningen av det

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

direkta statliga stödet till universitets- och högskolestuderande samt de

studerande vid socialinstituten angivits skola vara ett utbyggande av statsstipendier

och studielån i kombination.

Av statsfinansiella skäl har emellertid en fullständig utbyggnad av naturastipendiesystemet

ännu ej kunnat genomföras. Av samma skäl har det

ej heller varit möjligt att samtidigt med den hittills genomförda utvidgningen

av stipendiesystemet hålla statens anslag till naturastipendieringen

vid samma realvärde som år 1939, då anslag för ändamålet första gången

anvisades. Garantilånenämnden och SFS upprepar nu sina tidigare framförda

yrkanden om en utvidgning av stipendiesystemet till att omfatta

även de studerande vid fackhögskolorna och socialinstituten. Samtidigt

yrkas, att de för naturastipendier avsedda anslagsmedlen, som nu utgör

600 000 kronor av anslaget, skall höjas så, att de motsvarar 1939 års realvärde.

För ett bifall till dessa båda yrkanden fordras en ökning med drygt

700 000 kronor av medelsanvisningen till naturastipendier. Fn anslagsökning

av sådan storlek är i nuvarande läge icke möjlig. Då jag emellertid

för nästa budgetår anser mig kunna räkna med en förhållandevis betydande

förstärkning av anslaget, om än icke av den omfattning som nyss angivits,

uppställer sig till bedömande den frågan, huruvida den ytterligare

medelsanvisningen huvudsakligen skall användas till en utbyggnad av stipendiesystemet

eller väsentligen läggas på ett återställande så långt möjligi;

av 1939 års realvärdesnivå inom ramen av naturastipendieringens nuvarande

omfattning. Enligt min uppfattning bör medelsförstärkningen i första

hand användas till en utvidgning av stipendiesystemet till att omfatta

studerande vid andra läroanstalter än dem, vid vilka systemet redan är infört.

Detta ligger i linje med den förut angivna målsättningen och följer

av den principen, att de statliga stödåtgärderna på förevarande område

bör inom ramen för tillgängliga ekonomiska resurser komma så många som

möjligt till godo; de statliga stödåtgärderna bör i princip utformas så, att

valet av studiebana ej påverkas av differenser i möjligheterna att under

studierna komma i åtnjutande av ekonomisk hjälp.

Departementschefen har i anslutning härtill förordat, i huvudsak, att

naturastipendiesystemet från och med nästa budgetår införes vid de tekniska

högskolorna, tandläkarhögskolorna, farmaceutiska institutets apotekarlinje,

gymnastiska centralinstitutets gymnastiklärarlinje samt socialinstituten

ävensom handelshögskolorna, att stipendietidens sammanlagda

längd, med bibehållande av den hittillsvarande maximitiden av tre år, bestämmes

till högst hälften och då i regel den första hälften av den genomsnittliga

studietiden för varje avsedd lägre examen samt att stipendietidens

längd per läsår utökas från åtta till nio månader.

Den förstärkning av anslagsmedlen till naturastipendier, som departementschefen

i nuvarande läge ansett sig kunna föreslå, utgör 340 000 kronor.

Sammanlagt torde alltså för nästa budgetår kunna disponeras ett belopp

av 940 000 kronor till naturastipendier. Departementschefen har

vidare beräknat en höjning av anslagsmedlen till statsstipendienämndemas

förvaltningskostnader med 13 500 kronor samt av anslagsmedlen till Kungl.

Maj:ts disposition med 5 500 kronor. Den sammanlagda höjningen av an
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 49

slaget enligt departementschefens, av Kungl. Maj:t biträdda förslag utgör

359 000 kronor.

I motionen II: 294 har anförts huvudsakligen följande.

Departementschefen har föreslagit att naturastipendiesystemet skall omfatta

samtliga högskolor och socialinstitut. Däremot har man med hänvisning

till budgetläget avvisat studentkårernas krav att stipendierna skall

återfå 1939 års realvärde.

Antalet studerande från arbetarklassen och de mindre bemedlade folkgrupperna

har under senare år icke ökat utan minskat på grund av att kostnaderna

för högre studier är oöverkomliga för ett stort antal begåvade

svenska ungdomar. Systemet med naturastipendier har varit av stor betydelse

för många studiebegåvningar och underlättat deras fortsatta studier,

men denna reform har liksom så många andra blivit undergrävd genom

penningvärdets fall. Vi kan icke godkänna departementschefens hänvisning

till det budgetära läget, då vi i en annan motion gett anvisningar på möjligheten

till mycket stora besparingar på en annan huvudtitel, den fjärde.

Vi anser, att studentkårernas hemställan borde ha beviljats även i fråga om

återställande av stipendiernas realvärde.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

och icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i förevarande

sammanhang anfört, har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 294

framställda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 294, till Gemensamma universitetsändamål:

Naturastipendier åt studerande vid universiteten

m. jl. läroanstalter för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 1 005 000 kronor.

109:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning

av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

116, s. 182), vilket innebär en anslagshöjning med 150 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

110:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre vetenskapliga studier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 117, s. 182—185), innebärande en anslagshöjning med

216 000 kronor, vilken till största delen betingas av föreslagen höjning av

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 sand. Nr 8.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Statsutskottets utlåtande nr S.

doktorandstipendiemas belopp från 5 000 kronor till 6 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

1 659 000 kronor.

lll:o) Gemensamma universitetsändamål: Resestipendier åt ordinarie

lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s.

185 och 186), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

112:o) Gemensamma universitetsändamål: Gästföreläsningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 186 och 187), vilket innebär

en anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Gästföreläsningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 65 000 kronor.

113:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning

av rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 120, s. 187), vilket innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 25 000

kronor.

114:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande

av medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 187 och 188), vilket innebär

en anslagshöjning med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 616 000 kronor.

115:o) Gemensamma universitetsändamål: Ämnes- och fakultetskonferenser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 188),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ämnes- och fakultetskonferenser för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

116:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för blivande

läroverkslärare m. fl. I två likalydande motioner, väckta den ena

inom första kammaren av herr Bergh m. fl. (I: 132) och den andra inom

andra kammaren av herr Anderson i Sundsvall m. fl. (II: 321), har hemställts,

att riksdagen måtte dels under rubriken Gemensamma universitetsändamål

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag på 200 000

kronor att användas till stipendier på 2 000 kronor till sådana studerande

vid våra universitet och högskolor som förbinder sig att efter vunnen behörighet

lika många läsår som stipendium åtnjutits tjänstgöra som heltidsanställd

lärare i läsämnen vid gymnasium, realskola, högre folkskola eller

på försöksskolas (enhetsskolas) högstadium, i samtliga fall på anvisad ort

inom bristområden i landet, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda erforderliga

bestämmelser i ämnet, dels ock med motsvarande belopp (200 000

kronor) minska det under elfte huvudtiteln (bil. 13, punkt 234) upptagna

beloppet på 400 000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har anförts i huvudsak följande.

Under 1952 års riksdag har vid skilda tillfällen bristen på lärare vid

högre skolor i framför allt övre Norrland bragts till statsmakternas kännedom.

I ett interpellationssvar i första kammaren hösten 1952 har chefen

för ecklesiastikdepartementet förklarat sig vilja avvakta resultatet av under

1952 vidtagna åtgärder till hävande av den allmänna bristen på akademiskt

utbildade lärare inom landet, innan han önskade överväga särskilda

åtgärder till förbättrande av läget i Norrland. Med dessa allmänt verkande

medel torde ha avsetts a) den under 1952 beslutade allmänna löneregleringen,

enligt vilken adjunkts- och lektorstjänster med vissa undantag höjts

en lönegrad, b) inrättande av ett antal förste adjunktstjänster i lönegrad

Ca 29 och c) inrättande av extra ordinarie lektorat uppehållna med filosofie

magistrar i stället för lektorskompetenta befattningshavare. Om dessa

åtgärder är att säga, under a) att den generella lönehöjningen icke gör

1 äroverksläraryrket ekonomiskt lockande i jämförelse med andra yrken som

hos sina utövare förutsätter akademisk utbildning, under b) att emedan

vid tillsättandet av förste adjunktstjänster anciennitetsregeln i regel tilllämpas

blir de läroverk favoriserade, där äldre adjunkter i tillräckligt antal

redan finnes, medan bristområdenas läroverk blir missgynnade, och under

c) att anordningen med extra ordinarie lektorat omöjligen kan animera

jjersoner att skaffa sig lektorskompetens, vilket vid ändå är förutsättningen

för att gymnasiernas lärarrekrytering skall bli tillfredsställande tillgodosedd.

Den enda speciella åtgärd »om beslutats är att ett mindre antal förste

adjunktstjänster tänkes reserverade för de akuta bristfallen.

Bristen på ämneslärare med föreskriven kompetens hösten 1950 redovisas

av läroverkens krisutredning på följande sätt. (Bristen angiven i procent

av antalet veckotimmar.)

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Övre och mellersta

Norrland

Övriga landet

Högre allmänna läroverk

Samrealskolor

Kommunala realskolor

Högre folkskolor

ou /0

47 %

47 %

15 %

30 %

4 %

10 %

22 %

28 %

Hösten 1952 var bristen i Norrbottens och Västerbottens län enligt inhämtade

uppgifter följande.

Tanken att genom särskilda lönetillägg animera lärare att söka plats

inom brist områdena har tills vidare avvisats under hänvisning till befarade

konsekvenser på andra yrkesområden. Desto större skäl synes föreligga att

ånyo överväga ett annat vid 1951 och 1952 års riksdagar motionsledes framfört

uppslag, nämligen att till hithörande område utvidga det stipendiesystem,

som med framgång tillämpas inom bland annat folktandvården och

folkskoleväsendet. I fråga om den förra gäller, att på riksstaten finnes

upptaget ett anslag på 400 000 kronor, avsett till 200 stipendier å 2 000

kronor till sådana studerande vid tandläkarhögskolor som förbinder sig

att efter det de erhållit legitimation tjänstgöra inom folktandvården lika

många år som de åtnjutit stipendium. Beträffande elev vid folkskoleseminarium

gäller, att han kan erhålla ett årligt stipendium på 800 kronor mot

förbindelse att lika många år som stipendium åtnjutits tjänstgöra inom

finsktalande områden i landet eller på eljest anvisad ort i övre Norrland.

Bägge stipendieformerna har visat sig ändamålsenliga.

Det finns ingen anledning att antaga, att annorlunda skulle bli fallet i

fråga om blivande läroverkslärare. Vad det skulle betyda för en studerande

vid universitet eller högskolor att kunna minska sin upplåning med 2 000

kronor för ett år är lätt att inse. Särskilt om vid stipendietilldelningen företräde

skulle ges studerande, som har förhållandevis kort tid kvar till sin

examen, kan effekten förväntas inom ett eller ett par år. Givetvis skulle en

sådan anordning uppehållas endast så länge behov därav för rekryteringen

föreligger.

Det ansträngda budgetläget gör det emellertid påkallat att söka en mot

det sålunda ifrågasatta anslaget svarande minskning på budgetens utgiftssida.

Därvid ledes tanken till det anslag på 400 000 kronor, som finnes

upptaget under elfte huvudtiteln till 200 motsvarande stipendier åt blivande

tandläkare (bil. 13, punkt 123, s. 225). Det kan icke betraktas som

orimligt att*i nuvarande betryckta ekonomiska läge halvera stipendieanslaget

under elfte huvudtiteln och sålunda anvisa 200 000 kronor till 100 stipendier

ä 2 000 kronor åt blivande tandläkare och likaledes 100 stipendier

å 2 000 kronor åt blivande lärare i bristområdena.

Utskottet har i annat sammanhang behandlat motionerna I: 132 och

II: 321 i vad de avse minskning av det under elfte huvudtiteln upptagna

anslaget till stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. och därvid

funnit sig med hänsyn till det värde stipendierna finge anses ha för att

Högre allmänna läroverk

Samrealskolor

Kommunala realskolor

Högre folkskolor

10,9%

53 %

57 %

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 53

motverka bristen på tandläkare inom folktandvården avstyrkt bifall till

motionärernas förslag i sålunda angivna del.

Beträffande vad i motionerna I: 132 och II: 321 i övrigt yrkats får utskottet

erinra om att förutom de i motionerna omförmälda åtgärderna för

hävande av bristen på akademiskt utbildade lärare torde böra uppmärksammas,

att 150 extra ordinarie adjunktstjänster i 29 lönegraden ställts

till förfogande för läroverk med särskilt utpräglad lärarbrist. Effekten av

de hittills vidtagna åtgärderna i ovannämnda syfte kan emellertid av olika

anledningar ännu icke bedömas. Först under loppet av nästa budgetår

torde detta låta sig göra.

Det synes utskottet därför lämpligt, att, därest ifrågavarande åtgärder

till motverkande av lärarbristen vid de högre skolorna härvid befinnas icke

ha lett till därmed åsyftat resultat, spörsmålet om införande av ett stipendiesystem

i anslutning till det i motionerna framställda förslaget av Kungl.

Maj :t tages under närmare omprövning.

På grund av vad sålunda anförts är utskottet icke berett att nu tillstyrka

bifall till de ovannämnda motionerna i här avhandlad del utan hemställer,

att motionerna I: 132 och II: 321, såvitt nu är i fråga,

icke må av riksdagen bifallas.

117:o) Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents verksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s. 188), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms högskolors

rektorskonvents verksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

118:o) Basbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 124, s. 188 och 189), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman .......... 20 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 52 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ............... 37 700

Summa kronor 111 000

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 111 000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I anledning av

ICungl. Maj :ts förslag (punkt 125, s. 189), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

13 300 kronor.

120:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I anledning av

ICungl. Maj:ts förslag (punkt 126, s. 189 och 190), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 31 100 kronor.

121:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 127, s. 190—194), vilket innebär en anslagshöjning

med 102 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för farmacevtiska institutet,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för farmacevtiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 85 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av ICungl. Maj:t, förslagsvis................ 58 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 144 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 118 400

Summa kronor 407 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avkastning av donationsfond ................. 7 000

Nettoutgift kronor 400 000

c) till Farmacevtiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

55

122:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, s. 194), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

41 200 kronor.

123:o) Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129, s. 194 och 195), vilket innebär en anslagshöjning

med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor.

124:o) Farmacevtiska institutet: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 196 och 197)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

125:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 131, s. 197 och 198), vilket innebär en anslagshöjning

med 23 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 3 300

2. Avlöningar till övrig i eke-ordinarie personal .. 73 500

3. Rörligt tillägg, förslag svis .................. 38 200

Summa kronor 115 000

b) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 115 000 kronor.

126:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 198 och 199), vilket innebär en anslagshöjning

med 7 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

22 700 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

127:o) Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av

vetenskapligt material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

133, s. 199), vilket innebär en anslagshöjning med 4 800 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 40 000 kronor.

128:o) Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning

vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

134, s. 200), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för ortnamnsoch

dialektforskning vid Göteborgs högskola för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 11 000 kronor.

129:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 135, s. 200 och 201), vilket innebär en anslagshöjning med

47 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 178 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 94 100

Summa kronor 278 000

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 278 000 kronor.

130:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 136, s. 201 och 202), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 18 800

kronor.

131 :o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137,

s. 202 och 203), vilket innebär en anslagshöjning med 5 700 kronor, hemställer

utskottet,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

132:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs

högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 138, s. 204),

vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till institutet för folkminnesforskning

vid Göteborgs högskola för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 20 300 kronor.

133:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten

m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 139, s. 204 och 205) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 150 000 kronor.

Förevarande anslag är nu uppfört med 80 000 kronor. Kungl. Maj:ts

förslag innebär i enlighet med framställning av universitetskanslern en såsom

närmast automatisk betecknad höjning av anslaget med 70 000 kronor,

betingad av föreslagen omläggning av ersättningssystemet i anslutning

till att statens allmänna avlöningsreglemente blivit tillämpligt på universitetslärarna.

Vidare föreslås, att ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid farmaceutiska institutet i förekommande fall skall få utgå ur

detta anslag.

Utskottet har ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I detta sammanhang vill utskottet emellertid ifrågasätta, huruvida

icke viss förenkling av det akademiska befordringsförfarandet kan åstadkommas

utan att därmed kraven på en sakkunnig och objektiv granskning

och bedömning av dessa befordringsärenden åsidosättas. Utskottet förutsätter,

att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål

och i anslutning till universitetsberedningens i ämnet framlagda förslag, vilket

för närvarande är under remissbehandling, vidtager de åtgärder i angivet

syfte, som må anses kunna komma i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten m. m. för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

134:o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning. Kungl. Maj:t har (punkt 140, s. 205—207) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av G2G 000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Johannesson

(I: 119) och den andra inom andra kammaren av herr Bengtsson i Varberg

(II: 168), i vilka hemställts, att riksdagen måtte dels besluta om inrättande

av en fast lärartjänst vid socialinstitutet i Stockholm med uppgift att

handha undervisningen i examensämnena nationalekonomi och socialpolitik,

dels anvisa erforderligt belopp för att bestrida socialinstitutets ökade

kostnader med anledning av nämnda fasta lärartjänst.

Det i motionerna gjorda yrkandet bär framförts av styrelsen för socialinstitutet

i Stockholm i dess äskanden för nästa budgetår. Departementschefen

har med anledning därav uttalat, att han, även om vissa skäl i och

för sig talade för inrättande av ifrågavarande tjänst, likväl icke vore beredd

att nu förorda detta förslag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 64 000 kronor,

huvudsakligen betingad av under år 1952 beslutade löneregleringar för ett

flertal befattningshavare vid socialinstituten samt av det rörliga tilläggets

höjning.

I motionerna 1:119 och II: 168 har anförts följande.

I propositionen nr 153 till 1945 års riksdag, på vars grundvalar beslut

fattades om ökade bidrag till socialinstituten, förordades att vid institutet

i Stockholm skulle finnas fyra fasta lärarbefattningar i teoretiska ämnen,

varibland en i nationalekonomi och socialpolitik.

Statsutskottet anförde i sitt utlåtande följande: »Utskottet delar departementschefens

uppfattning om vikten av att socialinstituten få en ur olika

synpunkter högt kvalificerad lärarkår och att inrättandet av ett antal fasta

lärarbefattningar icke längre torde kunna uppskjutas.» Beträffande den

fasta lärartjänsten i nationalekonomi och socialpolitik hade styrelsen för

socialinstitutet i Stockholm i sitt yttrande över den utredning (SOU

1944: 29), som låg till grund för propositionen, ansett timlärartjänster i

dessa ämnen för tillfället tillräckliga. Statsutskottet anförde för sin del

följande: »Med hänsyn jämväl till vad utskottet tidigare anfört rörande

en omprövning av det utrymme, vilket bör tillmätas ämnet nationalekonomi,

synes det dock utskottet lämpligt att lärarbefattningen i detta ämne

ej får fast karaktär förrän närmare erfarenhet vunnits.»

Styrelsen för socialinstitutet i Stockholm anser sig nu ha vunnit erforderlig

erfarenhet i denna fråga. Man anför, att undervisningen handhafts

av timlärare med arvoden. Dessa lärare ha vanligen samtidigt varit knutna

till Stockholms högskola. Styrelsen anför vidare: »Rekryteringen till dessa

läraruppdrag har regelmässigt vållat svårigheter. Ämnet socialpolitik, som

är av central betydelse i institutets utbildning på samtliga linjer, har ingen

egentlig motsvarighet vid andra högskolor, och den lärare, som skall sköta

undervisningen, måste därför genom självständiga studier och forskningar

vidga sin kompetens. Då ingen fast befattning finns, är detta krav icke lätt

att uppehålla.» Styrelsen påpekar slutligen, att timlärartjänsten i socialpolitik

nu är ledigförklarad för tredje gången sedan 1945 och att det sålunda

svårt brister i kontinuiteten. Styrelsen anhåller därför, att en fast

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

lärartjänst i nationalekonomi och socialpolitik måtte inrättas och att kostnaden

härför skulle täckas genom en anslagshöjning på 11 500 kronor

per år.

Utöver ovan anförda synpunkter bör framhållas, att ämnena nationalekonomi

och socialpolitik (jämte ämnet stats- och kommunalkunskap) äro

av grundläggande natur för undervisningen vid socialinstitutet. Insikter

för betyget godkänd äro obligatoriska i båda ämnena vid institutets fyra

examenslinjer. Under de senare åren ha omkring hälften av de utexaminerade

tagit överbetyg i ettdera av de två ämnena. Bristen på kontinuitet

i undervisningen i dessa ämnen blir därför särskilt allvarlig för institutets

511 elever — ej endast ur studieteknisk synpunkt. Erfarenheten ger vid

handen att studier i nationalekonomi är grundläggande för undervisningen

i socialpolitik, som ju till stora delar är tillämpad nationalekonomi. Under

de gångna åren har ämnet socialpolitik kommit att få en alltmer dominerande

betydelse för elevernas förståelse av vårt moderna samhälle och

deras framtida uppgifter däri. En rimlig samordning mellan de två ämnena

samt en tillfredsställande lösning av elevernas behov av och krav på en

effektiv undervisning i socialpolitik kan endast skapas genom en fast lärartjänst

i examensämnena nationalekonomi och socialpolitik. Innehavaren

bör ha hög kompetens även i socialpolitik. Som styrelsen för institutet

påpekat, kan kompetent sökande nu sannolikt påräknas.

Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag uppföres med 626 000 kronor.

I motionerna I: 119 och II: 168 har framhållits, att den nuvarande anordningen

för undervisningen i nationalekonomi och socialpolitik vid socialinstitutet

i Stockholm föranleder svårigheter vid rekryteringen av lärarkrafter

i dessa ämnen och vållar vissa olägenheter både med tanke på kravet

på kontinuitet i undervisningen och från rent studietekniska synpunkter.

Utskottet inser betydelsen av att berörda problem genom inrättande

av en fast lärartjänst i nämnda ämnen erhåller en tillfredsställande lösning.

Emellertid har utskottet i likhet med departementschefen icke funnit

sig berett förorda, att en dylik tjänst, såsom i motionerna påyrkats, inrättas

från och med nästa budgetår. Utskottet — som förutsätter att denna

fråga kommer att bliva föremål för fortsatt uppmärksamhet från Kungl.

Maj:ts sida — anser sig alltså böra avstyrka bifall till de föreliggande

motionerna.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 119 och II: 168, till Bidrag

till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 626 000 kronor.

135:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal

och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8.

141, s. 208), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av

befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 1 000

kronor.

136:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142, s. 208), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser

för läkare för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

137:o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 143, s. 208—209), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för garantilånenämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 12 100

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 24 700

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .. ................ 12 200

Summa kronor 49 000

b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 49 000 kronor.

138:o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 144, s. 210), vilket innebär en anslagshöjning med

5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 22 200

kronor.

139:o) Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 210), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61

att riksdagen må till Kostnader för statlig kreditgaranti

för vissa studielån för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 50 000 kronor.

140:o) Kostnader för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti

till studenter m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

146, s. 211), vilket innebär en anslagshöjning med 9 900 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för avskrivning av studielån

med statlig kreditgaranti till studenter m. fl. för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 10 000

kronor.

141 :o) Bidrag till inventarier i studentbostadshus. I enlighet med

Kungl. Maj.ts förslag (punkt 147, s. 211 och 212), vilket innebär en anslagshöjning

med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inventarier i studentbostadslius

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

142:o) Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering

av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 212), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges förenade studentkårer

för redigering av ett register över vissa licentiatoch

doktorsavhandlingar för budgetåret 1953/54 anvisa

ett anslag av 2 000 kronor.

143:o) Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser

för blivande läroverkslärare m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 149, s. 212—214), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anordnande av ''praktiskpedagogiska

utbildning skurser för blivande läroverkslärare

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 35 000

kronor.

144:o) Kurser för utbildande av laboratoriebiträden. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150, s. 214), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av laboratoriebiträden

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

12 500 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Tekniska högskolor.

145:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151, s. 215 och 216), vilket

innebär en anslagshöjning med 10 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

de tekniska högskolorna, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för slag svis 19 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ............................. 14 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 16 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 16 500

Summa kronor 65 700

b) till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Avlöningar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

65 700 kronor.

146:o) Överstyrelsen för de tekniska högskolorna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 216), vilket innebär

en anslagshöjning med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 12 800 kronor.

147:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl.Maj:t

har (punkt 153, s. 216—235) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Maj:t att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1953/54,

vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för tekniska högskolan i Stockholm, dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Tekniska högskolan

i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 5 540 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Nils Theodor Larsson m. fl. (I: 35) och den andra inom andra kammaren

av herrar Svensson i Stenkyrka och Ericsson i Näs (II: 40), i vilka hem
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

63

ställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte fatta sådant beslut, att

avgifterna för de studerande vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers

tekniska högskola kan nedsättas och från och med nästkommande

budgetår begränsas till 60 kronor per elev och år,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Arrhén m. fl. (I: 36) och den andra inom andra kammaren av herr

Severin i Stockholm m. fl. (II: 39), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,

att riksdagen vid behandlingen av åttonde huvudtiteln måtte fatta sådant

beslut, att avgifterna för de studerande vid tekniska högskolan i Stockholm

och Chalmers tekniska högskola avskaffas eller nedbringas till samma

storleksordning som vid Stockholms högskola, 60 kronor per elev och år,

dels en inom andra kammaren av herr Holmberg m. fl. väckt motion

(II: 280), vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen vid behandling

av budgetförslaget för 1953/54 måtte fatta sådant beslut, att terminsavgifterna

helt kan avskaffas vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers

tekniska högskola,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Lindblom och Söderquist (I: 133) och den andra inom andra

kammaren av fröken Elmén m. fl. (II: 147), i vilka hemställts, såvitt här

är i fråga, att riksdagen måtte anhålla hos Kungl. Maj:t om förslag till

nästa års riksdag om införande av obligatorisk undervisning vid de tekniska

högskolorna i humanistiska ämnen, främst psykologi, pedagogik och

sociologi.

Beträffande motiveringen för de motionsvis gjorda yrkandena får utskottet

— i den mån redogörelse härför icke lämnas i det följande — hänvisa

till motionerna I: 35, I: 36, II: 280 och II: 147.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 1 100 000

kronor, omfattar — förutom förslag till ökad medelsanvisning till täckande

av vissa automatiska utgiftsstegringar — i huvudsak inrättande av två

laboratorstjänster i mekanik I respektive mekanik II, ändring av professuren

i cellulosateknik och träkemi till en professur i cellulosateknik och samtidigt

inrättande av en av donationsmedel bekostad speciallärarbefattning

i träkemi, inrättande av en laboratorstjänst i elektronik, en tjänst som

förste driftingenjör, tre befattningar som biträdande lärare, två kanslibiträdestjänster

och en institutionsvaktmästartjänst ävensom uppräkning

av delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter

med sammanlagt 150 000 kronor. Inkomstposten av elevavgifter

i avlöningsstaten — nu 350 000 kronor — förutsättes uppförd med oförändrat

belopp. I anslutning härtill har departementschefen framhållit, att

av Sveriges förenade studentkårer, statsstipendienämnden i Stockholm och

garantilånenämnden framställda förslag om avskaffande av terminsavgifterna

vid bland annat de tekniska högskolorna icke ansetts nu kunna reali
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

seras med hänsyn till det statsfinansiella läget; en dylik åtgärd, innebärande

ett totalt avskaffande av terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna,

skulle medföra ökade statsutgifter med drygt 1 000 000 kronor per år.

I motionerna I: 35 och II: 40 har — såvitt här är i fråga — anförts i

huvudsak följande.

Medan terminsavgifterna vid universiteten och högskolorna begränsats

till små formella belopp uttages alltjämt vid de tekniska högskolorna mycket

stora belopp varje termin av de studerande. Det torde svårligen kunna

anföras några skäl för en sådan anordning, varigenom studerande av vissa

studieriktningar tvingas att erlägga dryga avgifter, medan andra studerande

befrias från motsvarande avgifter. De studerande vid de tekniska

högskolorna rekryteras i något större utsträckning än eleverna vid universiteten

och högskolorna från vad man brukar kalla de lägre socialgrupperna.

Genom de höga terminsavgifterna vid de nämnda specialhögskolorna kan

det inträffa att obemedlade eller mindre bemedlade studenter tvingas att

välja en annan levnadsbana än den de är mest lämpade för. I varje fall

blir kostnaderna för deras utbildning väsentligt högre än kostnaderna för

fakultetsstudenterna.

Både av sociala skäl och ur rättvisesynpunkt är det befogat att terminsavgifterna

vid de tekniska högskolorna väsentligt nedsättes. Det måste anses

vara. lämpligt att uttagningen av terminsavgifter blir likformig, varför

en formell avgift av samma storlek, som för närvarande uttages vid exempelvis

Stockholms högskola, nämligen 60 kronor per år, bör fastställas även

i fråga om de tekniska högskolorna. Det är givet att de ifrågavarande högskolorna

måste erhålla kompensation av statsmedel för det inkomstbortfall,

som uppstår genom reduceringen av terminsavgifterna. En ökning av

anslagen är således erforderlig. Denna ökning blir dock icke så stor, att

den nämnvärt kan påverka den statsfinansiella situationen. För de tekniska

högskolorna skulle anslagsökningen belöpa sig till cirka en miljon

kronor.

I motionerna 1:133 och 11:147 ha motionärerna inledningsvis betonat

de revolutionerande förändringar, som hela produktionen och därmed arbetslivet

undergått; maskiner ha mer och mer införts och kommit att

mångfaldiga människans arbete, kapitalinvesteringarna ha fått en oerhört

mycket större omfattning — den maskinella och tekniska sidan har kommit

i första hand, människan i andra och sista hand. Detta är icke heller

att förvåna sig över, framhålla motionärerna, då utbildningen av ingenjörer

nästan enbart tager sikte på det tekniska och vetenskapliga kunnandet.

Motionärerna ha vidare anfört bland annat följande.

Då specialiseringen i skolorna inträder redan på ett mycket tidigt stadium,

kan förhållandet bli, att den som specialiserar sig på realämnena,

därtill är tekniskt begåvad och fortsätter med teknisk utbildning, blir helt

specialiserad och skicklig på det rent tekniska området. Han har däremot

inte fått undervisning i målsättningen för sin insats i den man den har anknytning

till de mänskliga relationerna, till människornas olika reaktioner

och till samhället i stort.

Vad den högre tekniska undervisningen beträffar, saknas så gott som

helt humanistisk orientering i den obligatoriska undervisningen. (Vid Chal
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

mers tekniska högskola upptas i kursplanen arbetsledning, och en viss

reservation kanske också bör göras för arkitektavdelningarna.) Detta är

att beklaga med tanke på de uppgifter de blivande civilingenjörerna erhåller.

De kommer att planlägga, organisera och leda företagen samt medverka

i ledningen för uppbyggnaden och utbyggnaden av hela samhället.

Förefinns inte förståelse för de mänskliga och samhälleliga frågorna hos

dem, som leder företagen, är det svårt för den enskilde arbetsledaren att

kunna omsätta sina idéer.

Vi anser därför humanistisk undervisning nödvändig vid tekniska högskolor

för att den materiella standardhöjningen skall kunna motsvaras av

en reell förbättring av individens fysiska och psykiska välbefinnande och

befrämjande av människans självständighet i vårt demokratiska samhälle.

De studerande vid såväl tekniska högskolan i Stockholm som vid Chalmers

tekniska högskola i Göteborg bär insett bristen av att humanistiska

ämnen saknas i den obligatoriska undervisningen. Studentkårerna vid de

båda högskolorna har ordnat föreläsningar i sådana ämnen för sina medlemmar.

Det är ett i högsta grad beaktansvärt initiativ. Dessa föreläsningar

är frivilliga och förlagda till kvällarna. Enligt en av kårordförandena är

det svårt att samla teknologema till kvällsföreläsningar. När de inte är

obligatoriska, bevistas de av de studerande, som är speciellt intresserade

av dessa ämnen. De åter, som framför allt behöver väckas för dessa frågor

och behöver handledning i dessa ämnen, kommer inte att ta del av kurserna.

Önskemål om obligatorisk undervisning i dessa ämnen har uttalats

av de studerande i Göteborg.

Många gånger framhålles, att de tekniska ämnena trängs på schemat och

att ytterligare ämnen inte skulle få plats. Vi vill framhålla: För att en

ingenjörs tekniska och vetenskapliga kunnande skall kunna omsättas på

ett rätt sätt och bli till gagn för samhället och mänskligheten, måste han

vara insatt i vår tids problem och ha intresse för en vidare sektor av kulturen

än enbart den tekniskt vetenskapliga.

Med det inflytande, som ingenjörerna har på samhällsutvecklingen, är

det nödvändigt, att humanistiska ämnen, kanske i första hand psykologi,

pedagogik och sociologi, införes som obligatriska ämnen i de tekniska högskolornas

kursplaner.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och

finner sig icke berett att i nuvarande läge biträda de i motionerna I: 35 och

11:40, 1:36 och 11:39 samt 11:280 framställda förslagen om avskaffande

respektive nedsättning av terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna.

Utskottet vill emellertid liksom i fjol framhålla önskvärdheten av att dessa

avgifter, vilka nu uppgå till relativt höga belopp, så snart förhållandena

det medgiva, nedsättas. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t har sin

uppmärksamhet riktad på denna fråga. I detta sammanhang får utskottet

erinra om den icke oväsentliga förbättring av de studentsociala förmånerna

vid bland andra de tekniska högskolorna, som kommer att ske därest

riksdagen i enlighet med utskottets under punkten 108:o) i det föregående

gjorda hemställan bifaller Kungl. Maj:ts förslag rörande naturastipendier

åt studerande vid universiteten m. fl. högre läroanstalter.

5 — Bihan(j till riksdagens protokoll 1053. G sand. Nr 8.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I motionerna 1:133 och II: 147 har framhållits betydelsen för samhällets

riktiga utveckling av att ingenjörerna för att i det praktiska arbetslivet

rätt kunna fullgöra sin uppgift äro insatta i dagens skiftande problem och

hysa förståelse samt intresse för en vidare sektor av samhällslivet än enbart

den tekniskt vetenskapliga. Utskottet delar helt den uppfattning,

varåt motionärerna sålunda givit uttryck. Däremot anser utskottet att en

vidgad insikt om de faktorer i samhällsutvecklingen, som ligga vid sidan

av de tekniska och maskinella, icke lämpligen bör av de blivande högskoleingenjörerna

ernås genom att vid de tekniska högskolorna införes

obligatorisk undervisning i vissa humanistiska ämnen och därmed även

examination i dylika ämnen. Redan schematekniskt torde det icke låta sig

göra att inordna en sådan undervisning i studieplanen utan en däremot

svarande icke önskvärd förlängning av studietiden. Den obligatoriska,

grundläggande undervisningen i allmänorienterande ämnen finner utskottet

därför böra vara avslutad före inträdet i teknisk högskola. Behovet avfortsatt

särskild undervisning i eller handledning vid studier av för en

ingenjör särskilt betydelsefulla humanistiska ämnesområden — något som

torde vara beroende av vars och ens individuella läggning och speciella

yrkesinriktning — bör på högskolestadiet liksom även därefter i arbetslivet

enligt utskottets mening tillgodoses i frivilliga former. Så äger också

för närvarande i viss utsträckning rum dels genom av studentkårerna vid

de båda tekniska högskolorna anordnade föreläsningar, dels ock genom

av arbetsgivarorganisationer föranstaltade specialkurser. Utskottet vill i

detta sammanhang särskilt betona att ingenjörens kontakt med allmänna

samhälleliga problemställningar givetvis bör upprätthållas under hans fortsatta

praktiska verksamhet och att det torde ligga i t. ex. arbetsgivares

och personalsammanslutningars intressen att i anslutning till praktiska

erfarenheter från arbetsplatserna anordna föreläsnings- och studieverksamhet

just i ämnen av den art, som motionärerna främst åsyftat, exempelvis

arbetsledarkunskap och arbetspsykologi.

Utskottet är alltså av ovan anförda skäl icke berett att biträda det i

motionerna I: 133 och II: 147 framställda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 35 och II: 40,

I: 36 och II: 39 samt II: 280, samtliga dessa motioner såvitt

här är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för tekniska högskolan i

Stockholm, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 1 700 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis ....... 413 148

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar

.................... 13 452 426 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 150 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 1 613 400

Summa kronor 5 890 000

Särskilda upphördsmedel:

Avgifter från de studerande ................ 350 000

Nettoutgift kronor 5 540 009

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 540 000

kronor;

II. att motionerna I: 133 och II: 147, såvitt här är i

fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

148:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 154, s. 235—237), vilket innebär en anslagshöjning

med 230 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 1 130 000 kronor.

149:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 237 och 238), vilket innebär en

anslagshöjning med 100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 1 900 000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 8.

150:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 156, s. 239), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 81 000

kronor.

151:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 239 och 240), vilket innebär en anslagsminskning

med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Stipendier för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

24 000 kronor.

152:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Fortbildningskurser i

stadsbyggnad. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 240

och 241), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår anvisats till Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs

i stadsbyggnad, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Tekniska högskolan i Stockholm: Fortbildningskurser

i stadsbyggnad för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 8 500 kronor;

b) medgiva, att vid utgången av budgetåret 1952/53

förefintlig reservation å reservationsanslaget till Tekniska

högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs i stadsbyggnad

må tillgodoföras det under a) angivna anslaget.

153:o) Chalmers tekniska högskola: Avliiningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 160, s. 242—255) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för civilingenjören

Folke Tenelius må från och med den 1 juli 1953 inrättas en

personlig professur i fläktanläggnings- och luftbehandlingsteknik vid Chalmers

tekniska högskola samt besluta, att Tenelius skall såsom innehavare

av sagda befattning i avlönings- och pensionshänseende vara likställd med

ordinarie professor vid nämnda högskola, allt under förutsättning att aktiebolaget

Svenska fläktfabriken bestrider kostnaderna för Tenelius’ avlönings-

och pensionsförmåner och övriga med professurens tillkomst förenade

kostnader på sätt i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

2 januari 1953 angivits, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning

tills vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för Chalmers tekniska

högskola, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

69

Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54, dels ock till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 140 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående

under punkten 147:o) angivna motionerna 1:35 och 11:40, 1:36

och 11:39, 11:280 samt 1:133 och 11:147, i vilka hemställts, såvitt här är

i fråga,

i motionerna I: 35 och II: 40 att riksdagen måtte fatta sådant beslut,

att avgifterna för de studerande vid tekniska högskolan i Stockholm och

Chalmers tekniska högskola kan nedsättas och från och med nästkommande

budgetår begränsas till 60 kronor per elev och år,

i motionerna I: 36 och II: 40 att riksdagen vid behandlingen av åttonde

huvudtiteln måtte fatta sådant beslut, att avgifterna för de studerande

vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola avskaffas

eller nedbringas till samma storleksordning som vid Stockholms

högskola, 60 kronor per elev och år,

i motionen II: 280 att riksdagen vid behandling av budgetförslaget för

1953/54 måtte fatta sådant beslut, att terminsavgifterna helt kan avskaffas

vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola, samt

i motionerna 1:133 och II: 147 att riksdagen måtte anhålla hos Kungl.

Maj:t om förslag till nästa års riksdag om införande av obligatorisk undervisning

vid de tekniska högskolorna i humanistiska ämnen, främst psykologi,

pedagogik och sociologi.

Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 649 000 kronor,

omfattar — förutom ökad medelsanvisning till följd av vissa automatiska

utgiftsstegringar — i huvudsak inrättande under vissa förutsättningar

av en personlig professur i fläktanläggnings- och luftbehandlingsteknik för

civilingenjören Folke Tenelius samt inrättande av en laboratur i matematik,

en ny speciallärar- och en ny biträdande lärarbefattning, en expeditionsvakt-,

en institutionsvaktmästar-och en reparatörtjänst ävensom uppräkning

av delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare, förste assistenter

och assistenter med sammanlagt 69 200 kronor. Inkomstposten avgifter från

de studerande förutsättes uppförd med oförändrat belopp, 210 000 kronor.

Utskottet bär icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t

under förevarande punkt föreslagit.

Med hänvisning i övrigt till vad utskottet anfört under punkten 147:o)

får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med avslag å motionerna I: 35 och II: 40,

I: 36 och IT: 39 samt II: 280, såvitt här är i fråga,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

a) dels medgiva, att för civilingenjören Folke Tenelius

må från och med den 1 juli 1953 inrättas en personlig professur

i fläktanläggnings- och luftbehandlingsteknik vid

Chalmers tekniska högskola,

dels besluta, att Tenelius skall såsom innehavare av

sagda befattning i avlönings- och pensionshänseende vara

likställd med ordinarie professor vid nämnda högskola,

allt under förutsättning att aktiebolaget Svenska fläktfabriken

bestrider kostnaderna för Tenelius’ avlönings- och

pensionsförmåner och övriga med professurens tillkomst

förenade kostnader på sätt i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 2 januari 1953 angivits;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola,

som föranledes av vad departementschefen anfört;

c) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 900 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och

biträdande lärare, förslagsvis .. . 313 464

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar .................. 13 136 326 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 230 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 937 400

Summa kronor 3 394 000

Särskilda upp b ördsm edel:

Avgifter från de studerande ................ 210 000

Bidrag från Göteborgs stad m. fl............. 44 000

Summa kronor 254 000

Nettoutgift kronor 3 140 000

d) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 140 000

kronor;

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 71

II. att motionerna I: 133 och II: 147, såvitt här är i

fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

154:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, s. 255—260), vilket innebär en anslagshöjning

med 102 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 525 000 kronor.

155:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, s. 260 och 261), vilket innebär en anslagshöjning

med SO 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 1 100 000 kronor.

156:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

163, s. 261 och 262), vilket innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 75 000

kronor.

157:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164, s. 262 och 263), vilket innebär en anslagsminskning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

158:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av

nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 263—

266), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kronor.

159:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 266), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska

studier för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 72 000 kronor.

160:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kung],

Maj:ts förslag (punkt 167, s. 266 och 267), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

161 ro) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, s. 267 och 268), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må tih Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolonm: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

162:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier

åt lärare m. fl. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

169, s. 268 och 269), vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Resestipendier åt lärare m. fl. för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 70 000

kronor.

Skolöverstyrelsen.

163:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:thar (punkt 170,

s. 270—272) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1953/54, dels ock till Skolöverstyrelsen: Avlöningar

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 310 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Liljedahl m. fl. väckt motion (II: 298), vari hemställts,

dels att riksdagen måtte besluta, att förste konsulenten för hemkunskap

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

73

och skolmåltidsverksamhet inom skolöverstyrelsen erhåller ordinarie tjänsteställning,

dels ock att riksdagen måtte i anslutning därtill godkänna i

motionen angiven avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1953/54.

Något yrkande om ordinariesättning av den i motionen avsedda konsulenttjänsten

har icke framförts av skolöverstyrelsen i dess äskanden för

nästa budgetår. Departementschefen har därför icke haft anledning att

taga ställning till denna fråga.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förutom automatisk uppräkning av

anslaget med hänsyn till beslutade löneregleringar och till det rörliga tillläggets

höjning — ökning av vissa arvoden samt förstärkning av ickeordinarieposten

med 17 000 kronor. Den av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen

utgör 557 000 kronor.

I motionen II: 298 har, med erinran om att hos skolöverstyrelsen finnes

en ordinarie tjänst som förste gymnastikkonsulent i Ca 31 och en extra

ordinarie tjänst som förste konsulent i Ce 31, avsedd för hemkunskap och

skolmåltidsverksamhet, anförts huvudsakligen följande.

Förste gymnastikkonsulenten har redan tidigare innehaft ordinarie anställning,

och tjänsten betecknas fortfarande som ordinarie. Den konsulenttjänst

för husligt arbete och skolmåltidsverksamhet, som genom riksdagens

beslut rörande skolöverstyrelsens omorganisation erhöll tjänstebenämningen

förste konsulent för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet, har däremot

varit en extra ordinarie tjänst. Denna anställningsform bibehölls vid

senaste beslut om lönegradsplacering.

Övriga konsulenter inom skolöverstyrelsen har extra ordinarie anställning

eller är anställda med visst fastställt arvode. Det synes oss behövligt,

att i allmänhet konsulenter för att kunna vara rådgivande i pedagogiska

frågor måste ha god kontakt med undervisningen, varför de i regel ej bör

bindas vid ämbetsverket under hela sin tjänstetid.

Förhållandena är dock olikartade vad beträffar de båda första konsulenterna,

Deras arbetsuppgifter överensstämmer i stor utsträckning med

en byrådirektörs. Den förste konsulenten, vars tjänsteställning vi önskar

ändrad, är chef för sektion för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet. Enligt

skolöverstyrelsens arbetsordning, bilaga 1, handlägges följande ärenden

inom denna sektion:

1. Hemkunskap och hushållsgöromål samt barnavård.

a) utbildning och fortbildning av lärare,

b) auskultations- och instruktionsdagar,

c) anvisningar och handledningar,

d) undervisningsfrågor,

e) läroböcker.

2. Examensprov i hushållsgöromål till praktisk realexamen.

3. Fritidssysselsättning i hushållsgöromål.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 8.

4. Skolmåltids verksamheten.

5. Kosthållet och det praktiska arbetet vid internat.

Dessutom beredes sådana ärenden inom sektionen, som rör:

a) reglementen för anstalter för utbildning av lärarinnor i hemkunskap,

hushållsgöromål och barnavård,

b) tillsättning och förordnande av ordinarie respektive icke-ordinarie

statliga tjänster i hemkunskap och hushållsgöromål,

c) besvär över tillsättning och förordnanden av lärare i dessa ämnen,

d) behörigheter och dispenser rörande dessa ämnen,

e) granskning av byggnadsritningar till lokaler inom sektionens verksamhetsområde,

f) inventarier.

Inte minst för ärenden rörande skolmåltidsverksamheten anser vi det

betydelsefullt med en ordinarie befattningshavare, bland annat för att

erhålla kontinuitet i ärendenas handläggning.

Inom sektionen för hemkunskap och skolmåltidsverksamhet finnes för

övrigt utom den förste konsulenten ytterligare en konsulent, vilken har

extra ordinarie anställning.

Vi anser, att starka skäl föreligger, att förste konsulenten för hemkunskap

och skolmåltidsverksamhet erhåller ordinarie anställning, och vill

understryka, att denna förändring i tjänsteställning icke medför någon

ökad utgift för statsverket, då lönegradsplaceringen icke föreslås förändrad.

Utskottet. Vad i motionen II: 298 anförts rörande de med ifrågavarande

tjänst som förste konsulent förenade arbetsuppgifterna samt beträffande

tjänstinnehavarens ställning som chef för den s. k. hushållssektionen inom

skolöverstyrelsen finner utskottet utgöra övertygande skäl för att

tjänsten från och med nästa budgetår uppföres på ordinarie stat. Utskottet

tillstyrker därför bifall till det i motionen härutinnan gjorda yrkandet.

På grund av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, bör, förutom vederbörlig

ändring av personalförteckningen, i skolöverstyrelsens avlöningsstat

från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

överföras ett belopp av 14 000 kronor till anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag har i övrigt

icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen II: 298,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för skolöverstyrelsen, som

föranledes av vad utskottet anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 1 154 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis............... 140 500

3. Arvoden till experter m. m., förslagsvis...... 70 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 871 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 1 074 500

Summa kronor 3 310 000

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 310 000 kronor.

164:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 171, s. 272), vilket innebär en anslagsminskning med

30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 645 000

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

165:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, s. 280), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning

för djäknepenningar m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa

ett anslag av 8 500 kronor.

166:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178, s. 281),

vilket innebär en anslagshöjning med 9 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för direktionen över

Stockholms stads undervisningsverk, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t.......... 8 500

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 17 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . . ................ 9 300

Summa kronor 34 800

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Särskilda uppbördsmedel:

1. Rån temedel från Allmänna undervisningsver
-

kens fond ................................. 6 700

2. Hyra ..................................... 600

Summa kronor 7 300

Nettoutgift kronor 27 500

b) till Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 27 500 kronor.

167:o) Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 282),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Direktionen över Stockholms stads

undervisningsverk: Omkostnader för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kronor.

168:o) Vissa reparationsarbeten å gamla läroverkshuset i Strängnäs.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 282 och 283)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa reparationsarbeten å gamla

läroverkshuset i Strängnäs för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

169:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala realskolor. Kommunala

läroverk: Bidrag till praktiska kommunala realskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, s. 284—286), vilket innebär anslagshöjningar

med respektive 3 300 000 kronor, 1 900 000 kronor och

2 900 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa

a) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

flickskolor ett förslagsanslag av 14 000 000 kronor;

b) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala

realskolor ett förslagsanslag av 6 150 000 kronor;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska kommunala

realskolor ett förslagsanslag av 8 900 000 kronor.

170:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa

högre kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

183, s. 286 och 287), vilket innebär en anslagshöjning med 34 000 kronor,

hemställer utskottet,

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 115 000 kronor.

171 :o) Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, s. 287—290), vilket innebär en anslagshöjning

med 955 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till vissa

''privatläroverk för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 5 740 000 kronor.

172:o) Privatläroverk: Bidrag till Franska skolan i Stockholm.

Kungl. Maj:t har (punkt 185, s. 290) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 68 400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 8 900 kronor, motsvarande

det belopp varmed anslaget innevarande budgetår må överskridas

enligt av Kungl. Maj:t genom beslut den 6 juni 1952 lämnat medgivande

i anslutning till höjningen av det rörliga tillägget för statstjänstemän.

Skolöverstyrelsen, som vitsordat att Franska skolan hade en betydelsefull

uppgift att fylla, har framställt förslag om att skolan i statsbidragshänseende

skulle överföras till det under nästföregående punkt upptagna

anslaget Privatläroverk: Bidrag till vissa privatläroverk.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna biträda detta förslag.

Utskottet, som delar den uppfattning rörande Franska skolans uppgift,

varåt skolöverstyrelsen givit uttryck, har emellertid i nuvarande läge ansett

sig böra tillstyrka, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres

med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Franska

skolan i Stockholm för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag

av 68 400 kronor.

173:o) Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk. Kungl.

Maj:t har (punkt 186, s. 290—294) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 86 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Fritjof Thun

m. fl. (I: 135) och den andra inom andra kammaren av herr Andersson i

Dunker m. fl. (II: 153), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

det av Kungl. Maj:t föreslagna bidraget till vissa intematläroverk för budgetåret

1953/54 må omfatta även Sigtunaskolan och Solbacka läroverk

samt höjas med 184 000 kronor till 270 000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Skolöverstyrelsen har föreslagit anvisande av ett nytt anslag av 400 000

kronor, avsett till bidrag till fyra intematläroverk, nämligen Sigtunaskolan,

Solbacka läroverk, Restenässkolan och Viggbyholmsskolan, beträffande

sistnämnda skola dock endast för det fyraåriga gymnasiet. Överstyrelsen

har ansett det ändamålsenligt, att de särskilda bidragsbeloppen icke nu

fixeras utan att i stället anslaget framdeles fördelas av överstyrelsen efter

granskning av skolornas ekonomiska ställning.

Statskontoret har ansett sig icke kunna förorda bifall till skolöverstyrelsens

förslag.

Departementschefeti har tillstyrkt statsbidrag till Restenässkolan och

Viggbyholmsskolans fyraåriga gymnasium samt därvid anfört bland annat

följande.

I likhet med skolöverstyrelsen anser jag, att internatläroverken har en

viktig uppgift att fylla bland annat för barn från orter, som saknar högre

läroanstalter, för barn från hem med speciella familjeförhållanden och för

barn till utlandssvenskar. Beträffande samtliga fyra skolor, som här är i

fråga, har skolöverstyrelsen vitsordat, att resultatet av deras arbete, sådant

det visar sig i real- respektive studentexamen, varit gott. Den starka stegringen

i lönekostnaderna och omkostnaderna i övrigt har emellertid medfört

svåra ekonomiska påfrestningar för skolomas ekonomi. Att möta dessa

påfrestningar med höjningar av elevavgifterna torde i regel knappast låta

sig göra. Även i övrigt torde möjligheterna att öka skolornas inkomster

vara begränsade, om ock olika för de olika skolorna. I detta läge har jag

stannat för att föreslå statligt stöd till de två skolor, där detta synts mig

allra mest angeläget, nämligen Restenässkolan och Viggbyholmsskolans

fyraåriga gymnasium.

Beträffande bidragssystemets utformning har departementschefen föreslagit

ett statsbidrag av 1 krona 50 öre per elev och läsdag. För sammanlagt

något mer än 200 elever i Restenässkolan och Viggbyholmsskolans

fyraåriga gymnasium har departementschefen beräknat det erforderliga

anslagsbeloppet till i runt tal 86 000 kronor.

I motionerna 1:135 och 11:153 har i anslutning till skolöverstyrelsens

ovannämnda framställning föreslagits statsbidrag även till Sigtunaskolan

och Solbacka läroverk enligt de av departementschefen för Restenässkolan

och Viggbyholmsskolans fyraåriga gymnasium förordade grunderna. Motionärerna

ha för dessa två skolor räknat med sammanlagt 500 elever och i

genomsnitt 245 läsdagar.

Beträffande innehållet i övrigt i motionerna torde få hänvisas till motionen

II: 153.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

79

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

har icke funnit något att erinra mot att statsbidrag må enligt de av departementschefen

förordade grunderna för nästa budgetår utgå till Restenässkolan

och Viggbyholmsskolans fyraåriga gymnasium. Utskottet har däremot

icke funnit sig böra biträda det i motionerna I: 135 och II: 153 framställda

yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 135 och II: 153, till Privatläroverk:

Bidrag till vissa internatläroverk för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 86 000 kronor.

174:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj ris förslag

(punkt 187, s. 294), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 18 500

kronor.

175:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlö
ningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 294—297), vilket

innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majri, att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, som föranledes av vad departementschefen

anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 89 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t........ 700

3. Avlöningar till övrig ickc-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 87 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 68 000

Summa kronor 245 000

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

c) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 245 000 kronor.

176:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 189, s. 297) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 30 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Liljedahl m. fl. väckt motion (II: 297), vari hemställts,

såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja statens skolköksseminarium

och hushållsskola ett anslag av 500 kronor till rese- och traktamentsersättningar

för beredande av möjlighet för rektor eller dennes ombud att

studera skoldistriktens försöksverksamhet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, avseende

ökning av delposten till övriga expenser.

I motionen 11:297 har — efter erinran om att 1952 års riksdag, med

hänsyn till angelägenheten av en intim kontakt och ett nära samarbete

mellan folk- och småskoleseminarierna och den pågående försöksverksamheten

med enhetsskola, anvisat särskilda medel till nämnda seminarier för

rese- och traktamentsersättningar åt rektorer eller deras ombud vid studieresor

till folkskolor — anförts i huvudsak följande.

De rektorer och lärare, som tjänstgöra vid de olika fackseminarierna för

utbildning av lärare i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål, ha inte erhållit

samma möjlighet att studera skoldistriktens försöksverksamhet. Med hänsyn

till den åsyftade utvecklingen i den framtida enhetsskolan med specialutbildade

lärare i största möjliga utsträckning kunna vi inte finna annat

än att rektorer och lärare vid fackseminarierna ha samma behov av närmare

kontakt med skoldistriktens försöksverksamhet. Vi vilja i detta sammanhang

också hänvisa till 1946 års skolkommissions uttalanden i betänkandet

med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling,

där kommissionen starkt understryker vikten av bästa möjliga planering

och inriktning av undervisningen i praktiska och estetiska ämnen.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag,

har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 297 framställda yrkandet,

i vad det avser förevarande anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 297 — såvitt här är i fråga

— till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

177:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Kungl.

Maj:t har (punkt 190, s. 298 och 299) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 535 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under nästföregående

punkt omnämnda, av fröken Liljedahl m. fl. väckta motionen

II: 297, vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja

fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ett anslag av 500 kronor till reseoch

traktamentsersättningar för beredande av möjlighet för rektor eller

dennes ombud att studera skoldistriktens försöksverksamhet.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 75 000 kronor,

avser, förutom ökad medelsanvisning till följd av vissa automatiska utgiftsstegringar,

en ökning med 25 000 kronor av det belopp om 50 000 kronor,

vilket för närvarande utgår som bidrag till driftkostnaderna vid skolan.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och avstyrker,

med hänvisning till sitt ställningstagande under nästföregående punkt,

bifall till motionen II: 297, i vad den avser förevarande anslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 297 — såvitt här är i fråga

— till Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 535 000

kronor.

178:o) Understöd till vissa handarbets- och skolköksseminarier.

Kungl. Maj:t har (punkt 191, s. 299—302) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 200 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under punkten

176:o) omnämnda, av fröken Liljedahl m. fl. väckta motionen II: 297,

vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte bevilja var och

en av de utbildningsanstalter, som åtnjuta understöd ur förevarande anslag,

ett anslag av 500 kronor till rese- och traktamentsersättningar för beredande

av möjlighet för rektor eller dennes ombud att studera skoldistriktens

försöksverksamhet.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor,

avser — förutom ökad medelsanvisning till täckande av vissa automatiska

kostnadsstegringar — inräknande i bidragsunderlaget för här avsett seminarium

av kostnader för arvoden åt handledare vid övningsundervisning

ävensom statsbidrag från och med nästa budgetår jämväl till en planerad

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1053. 6 saml. Nr 8.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

utbildningslinje i kvinnlig slöjd (handarbetslinje) vid Västerbottens läns

landstings nuvarande skolköksseminarium i Umeå. Nämnda utbildningslinjes

lärarinnekurs beräknas såsom vid andra handarbetsseminarier bli

tvåårig.

Utskottet — som förutsätter att, i likhet med vad som gäller beträffande

övriga till bidrag ur förevarande anslag berättigade handarbetsseminarier,

statsbidrag må utgå till årlig intagning på den nya handarbetslinjen vid

seminariet i Umeå — tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Då utskottet, med hänvisning till sitt ställningstagande under punkten

176:o), avstyrker bifall till motionen II: 297, i vad den avser förevarande

anslag, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 297 — såvitt här är i fråga

— till Understöd till vissa handarbets- och skolköksseminarier

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

200 000 kronor.

179:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 192, s. 302), vilket innebär en anslagshöjning med 7 600 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 45 600 kronor.

180:o) Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, s. 302 och 303), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Centralnämnden för skolungdomsutbytet

med utlandet för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 15 000 kronor.

181:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194, s. 303 och

304), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagningsnämnder vid vissa allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

182:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj:t har (punkt 195, s. 304—306) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 45 000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Lindblom (I: 136)

och den andra inom andra kammaren av herr Hammar (II: 148), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte till Kurser för lärare vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 65 000 kronor.

Anslaget är nu uppfört med 25 000 kronor.

Under åberopande av att under de senaste budgetåren beviljade anslag

medgivit endast ett fåtal kurser samt med hänvisning till det stora behovet

av kurser av olika slag, har skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden för

nästa budgetår hemställt om en anslagshöjning med 150 000 kronor. Därjämte

har överstyrelsen upprepat ett tidigare framfört förslag, att kursdeltagarna

skola erhålla rese- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet

i stället för enligt nuvarande bestämmelser, vilka innebära

traktamente med högst tolv kronor om dagen samt resebidrag högst motsvarande

kostnaderna enligt klass III i allmänna resereglementet, allt för

sådan kursdeltagare, som ej är bosatt å kursorten. Slutligen har skolöverstyrelsen

i förevarande sammanhang hemställt om ett särskilt anslag av

44 000 kronor till fortbildningskurser för lärarinnor på det husliga området.

Departementschefen har ansett sig icke böra tillstyrka överstyrelsens

förslag om ett särskilt anslag till fortbildningskurser för lärarinnor på det

husliga området. I den mån dylika kurser böra anordnas, torde kostnaderna

få belasta förevarande anslag eller anslaget till Fortbildningskurser

för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor eller, vid kurs för lärare

från olika skolformer, få delas mellan de båda anslagen. Under åberopande

av de betydande ekonomiska konsekvenser, som ett bifall till förslaget om

tillämpning av allmänna resereglementet skulle medföra, har departements^

chefen vidare avstyrkt skolöverstyrelsens förslag om ändring av nuvarande

bestämmelser rörande resekostnads- och traktamentsersättning åt kursdeltagare.

Departementschefen har i övrigt förklarat sig i likhet med skolöverstyrelsen

anse, att det föreligger ett stort behov av lärarkurser av olika

slag, och har därför förordat en höjning av anslaget med 20 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:136 och 11:148 framställda yrkandet

har anförts, att det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet, med utgångspunkt

i de för innevarande budgetår tillämpade beräkningsgrunderna,

endast skulle räcka till fyra kurser. Därav torde två bli utbildningskurser

i ämnesområden, där annan utbildningsväg för närvarande saknas, närmast

manlig slöjd samt röst- och talvård. Antalet fortbildningskurser skulle

alltså bli endast två. Därigenom skulle, framhålla motionärerna, en huvuduppgift

för skolöverstyrelsens ämneskonsulenter — att i sina ämnen anordna

auskultationsdagar och leda kurser för lärare — iivcn för det kom
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

mande budgetåret reduceras till en sådan blygsam omfattning, att ämneskonsulenternas

insats i detta avseende icke motsvarade avsikten med deras

verksamhet.

Utskottet. Kungl. Maj:t har föreslagit en höjning av förevarande anslag

från 25 000 kronor till 45 000 kronor. Utskottet, som vill framhålla angelägenheten

av att det ökade behovet av lärarkurser av olika slag tillgodoses

så långt omständigheterna medgiva, är i nuvarande läge icke berett att såsom

i motionerna I: 136 och II: 148 påyrkats tillstyrka en uppräkning av

ifrågavarande anslag utöver vad Kungl. Maj:t sålunda förordat. Utskottet

biträder alltså Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker bifall till motionerna.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 136 och II: 148, till Kurser

för lärare vid de allmänna läroverken m.fl. läroanstalter

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 45 000 kronor.

183:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och

skolsköterskor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s. 306

—308), vilket innebär en anslagshöjning med 17 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser i hygien för

lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 52 000 kronor.

184:o) Utbildningskurser i kvinnlig slöjd för lärare. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 308 och 309) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildningskurser i kvinnlig slöjd

för lärare för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 67 000 kronor.

185:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198, s. 309 och 310), vilket innebär

en anslagshöjning med 6 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Språkassistentverksamhet vid högre

läroanstalter för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 80 800 kronor.

186:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 311),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna

läroverken m. jl. läroanstalter för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

187:o) Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid högre

skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200, s. 311—313),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa åtgärder för avhjälpande av

lärarbristen vid högre skolor för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 750 000 kronor.

188:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 314 och 315), vilket innebär en

anslagshöjning med 20 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för psykologiskpedagogiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........................... 1 700

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 38 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................. 20 800

Summa kronor 61 000

b) till Psykologisk-pedagogiska institutet: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 61 000

kronor.

189:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 315 och 316), vilket innebär

en anslagshöjning med 6 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogislca institutet:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 17 200 kronor.

190:o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Bokinköp och bokbindning

vid pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 203, s. 316), vilket innebär en anslagshöjning med 1 500 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

17 500 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 8.

191 :o) Psykologisk-pedagogiska institutet: Undersökningar och

kurser. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 317 och 318),

vilket innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Psykologisk-pedagogiska institutet:

Undersökningar och kurser för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 140 000 kronor.

192:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 318 och 319), vilket innebär en

anslagshöjning med 87 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och

realexamina för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 687 000 kronor.

193:o) Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna

läroverk m. fl. läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 206, s. 319—321), vilket innebär anvisande av 4 200 000 kronor

mer än vad som för innevarande budgetår anvisats till Stipendier åt lärjungar

vid högre läroanstalter, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Studiebidrag och stipendier åt lärjungar

vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000

kronor.

194:o) Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda

realskolor med kombinerad undervisning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 321—323), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för budgetåret 1953/54 må till stipendier,

som under denna punkt avses, utdelas högst 90 000

kronor;

b) till Stipendier för studier genom korrespondens och

vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 50 000

kronor.

195:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 323),

vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till inrättande av skolhem

för lärjungar vid högre läroanstalter för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 800 000 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87

196:o) Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar

vid högre läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 209, s. 323 och 324), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlönande av föreståndare

vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 70 000

kronor.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

197:o) Folkskoleseminariema: Avlöningar. Kungl. Maj:t har

(punkt 210, s. 325—338) föreslagit riksdagen att dels medgiva att högst

fyra ordinarie lektorstjänster vid folkskoleseminariema må tills vidare från

och med budgetåret 1953/54 i enlighet med vad departementschefen förordat

utbytas mot extra ordinarie tjänster, dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga

av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för folkskoleseminariema, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54, dels ock till Folkskoleseminariema: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 15 600 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergh m. fl.

(I: 237) och den andra inom andra kammaren av herrar Kyling och Nilsson

i Svalöv (II: 138), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen

måtte besluta att tills vidare bibehålla elevantalet i folkskoleseminariema

per avdelning vid 32 på studentlinjen och 30 på den 4-åriga linjen.

Seminarieorganisationen. Folkskoleseminarieorganisationen

omfattar för närvarande 19 seminarier, av vilka 9 äro provisoriska. Hösten

1952 ha i seminariernas första klass intagits 50 klassavdelningar, varav 26

på den 4-åriga linjen med högst 30 elever per avdelning och 24 på studentlinjen

med högst 32 elever per avdelning; sammanlagt ha alltså kunnat intagas

högst 1 548 elever.

Av skolöverstyrelsens förslag inhämtas i huvudsak följande.

Överstyrelsen föreslår, att år 1953 vid folkskoleseminariema intages på

den 4-åriga linjen 26 avdelningar med högst 26 elever per avdelning och

på studentlinjen 24 avdelningar med högst 30 elever per avdelning. Förslaget

innebär en intagning av sammanlagt högst 1 396 elever. Överstyrel
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sen har beräknat folkskolans lärarbehov och därav följande examinationsbehov

med hänsyn till anvisningarna i såväl kungörelsen 1950: 137 som

kungörelsen 1947:234 angående lärjungarnas fördelning på läraravdelningar

vid folk- och småskolor in. m. Vid beräkningarna har hänsyn också

tagits till de nya pensioneringsperiodernas inverkan. Alternativa beräkningar

har gjorts med utgångspunkt i att drygt 44 procent av lärarna

önskar uppskjuta pensioneringen och att uppskjutna pensioneringar antingen

fördelas lika på de båda ifrågakommande åren eller uppskjutes så

länge som möjligt. Resultatet av de beräkningar, som förutsätter fortsatt

tillämpning av den nu gällande kungörelsen 1950: 137, framgår av följande

tabell (a = uppskjutna pensioneringen fördelas lika på de båda ifrågakommande

åren; b = uppskjutna pensioneringar äger rum så sent som möjligt).

Läsår

Examinationsbehov

Examination

Överskott respektive

brist per år

Summa överskott

eller brist

a)

b)

a)

b)

a)

b)

1951/52 ....

— 260

52/53 ....

1296

1296

1 500

+ 204

+ 204

- 56

— 56

53/54 ....

1 402

1335

1480

+ 78

+ 145

+ 22

+ 89

54/55 ....

1415

1419

1520

+ 105

+ 101

+ 127

+ 190

55/56 ....

1 243

1231

1520

+ 277

+ 289

+ 404

+ 479

56/57 ....

1030

1023

67/58 ....

734

730

58/59 ....

488

481

examinationen minskas

59/60 ....

283

281

60/61 ....

317

315

61/62 ....

225

221

(Motsvarande beräkningar vid förutsatt tillämpning av kungörelsen

1947: 234 från och med nästa läsår framgå av tabell lås. 326 i åttonde

huvudtiteln.)

Överstyrelsen framhåller den osäkerhet, som måste vidlåda alla beräkningar

rörande det framtida lärarbehovet. Bland annat måste hänsyn nu

tagas till den stora lärarbristen vid högre skolor och de i anledning därav

beslutade krisåtgärderna. Sammanlagt omkring 2 500 folkskollärare beräknas

sålunda under perioden 1953/54—1956/57 successivt behöva anlitas

för tjänstgöring i högre skolor. Att öka examinationen vid folkskoleseminarierna

för att tillgodose detta behov vid läroverken torde möta svårigheter.

Däremot kan samtidigt ett avsevärt överskott av småskollärarinnor

påräknas, som kan tagas i anspråk för att ersätta folkskollärare, som går till

högre skolor.

224 folkskollärare utan akademisk examen hade under höstterminen 1951

full tjänstgöring vid högre skolor. Hur många som kommer att i fortsättningen

ställa sig till förfogande för sådan tjänstgöring eller som önskar

undergå särskild utbildning härför, är det icke möjligt att beräkna. Skall de

högre skolorna kunna påräkna erforderligt antal, torde det bli nödvändigt

att vidtaga vissa organisatoriska åtgärder. Överstyrelsen uppehåller sig

närmare vid detta problem vid behandlingen av småskoleseminariernas avlöningsanslag.

De elever, som intages på studentlinje 1953, utexamineras 1955 och blir

sålunda tillgängliga för tjänstgöring läsåret 1955/56. På nämnda linje

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

89

kunna normalt 23 avdelningar intagas, varjämte ett par extra avdelningar

skulle kunna intagas 1953. Överstyrelsen beräknar intagningen till 24 avdelningar

liksom år 1952. Samtidigt med dessa avdelningar utexamineras

1955 på 4-årig linje (27 X 30 =) 810 elever. Om 1953 på studentlinjen

liksom 1952 intages 32 elever per avdelning, blir examinationen 1955

(24 X 32 =) 708 eller sammanlagt på båda linjerna (810 -f- 708 =) 1 578

av vilka omkring 1 550 torde kunna beräknas bli tillgängliga för tjänstgöring.

Emellertid medför ett så högt elevantal som 32 per avdelning mycket

stora svårigheter ur pedagogisk synpunkt, och vissa seminarier kan

med hänsyn till lokalsvårigheter helt enkelt ej ta emot så stora avdelningar.

Överstyrelsen föreslår därför, att elevantalet per avdelning på studentlinjen

bestämmes till 30, då den sammanlagda examinationen 1955

blir (810 + 24 X 30 =) 1 530, av vilka något färre än 1 520, alltså obetydligt

lägre antal än år 1954, torde kunna beräknas bli tillgängliga för

tjänstgöring läsåret 1955/50.

De elever, som 1953 intages på 4-årig linje, utexamineras 1957 och blir

disponibla för tjänstgöring läsåret 1957/58. Den nuvarande seminarieorganisationen

medger en normal intagning av 20 avdelningar på 4-årig

linje. Av tabellen framgår emellertid, att examinationsbehovet för läsåret

1957/58 beräknas till endast omkring 730 eller 740. Även om dessa beräkningar

skulle komma att visa sig för låga och även om lärarbristen vid

högre skolor fortfarande skulle kräva ett betydande tillskott av folkskollärare,

torde en examination år 1957 av (20 X 30 =) 780 enbart på 4-åriga

linjen vara alltför hög. Överstyrelsen förordar en intagning av 20 elever per

avdelning, varvid examinationen 1957 på 4-åriga linjen blir (20 X 20 =)

070. Den totala examinationen 1957 regleras slutligt genom intagningen

på studentlinjen 1955, då också lärarbehovet läsåret 1957/58 torde kunna

överblickas säkrare än för närvarande.

Statskontoret anser sig mot bakgrunden av de stora automatiska utgiftsökningarna

på anslaget ej kunna förorda skolöverstyrelsens förslag till

minskning av elevantalet i intagningsavdelningama. Antalet elever i dessa

avdelningar bör enligt ämbetsverkets mening tills vidare fastställas till 30,

varigenom möjlighet skulle föreligga att minska antalet intagningsavdelningar.

Departementschefen har tillstyrkt överstyrelsens förslag beträffande elevintagningens

omfattning och har i detta hänseende anfört i huvudsak följande.

Med den av överstyrelsen föreslagna intagningen på studentlinjen hösten

1953 skulle sammanlagt ungefär 1 520 nyutexaminerade folkskollärare bli

disponibla för tjänstgöring från och med läsåret 1955/50. Av (iverstyrelsens

i tabellform uppställda beräkningar framgår, att ett tillskott av sådan

storlek skulle vid en fortsatt tillämpning av kungörelsen 1950: 137 medföra

ett överskott av mellan 400 och 500 folkskollärare sistnämnda läsår. Vid

en återgång till tillämpning av kungörelsen 1947: 234 från och med läsåret

1953/54 skulle med nämnda tillskott folkskolans behov av folkskollärare

vara ungefärligen täckt läsåret 1955/50. Av tabellerna framgår vidare, att

examinationsbehovet starkt minskar från och med läsåret 1957/58. Den av

överstyrelsen föreslagna intagningen på den 4-åriga linjen hösten 1953

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

skulle sålunda, komma att så när som på ett hundratal lärare tillgodose det

för folkskolans del beräknade totala examinationsbehovet vårterminen

1957.

De nu berörda beräkningarna avser emellertid endast folkskolans behov

av folkskollärare. Vid bedömande av frågan om elevintagningen vid folkskoleseminarierna

måste också de högre skolornas behov av lärare komma

i blickpunkten. Vid statsmakternas beslut våren 1952 angående åtgärder

till avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna har sålunda förutsatts,

att — utöver disponibla filosofie magistrar — 2 500 nya lärare skulle

tillföras de högre skolorna under perioden 1951/56. Av de sistnämnda

skulle omkring 1 000 utgöras av tillfälliga hjälpkrafter utan formell kompetens,

i första hand folkskollärare utan tilläggsutbildning. Återstående

1 500 skulle erhållas genom en snabbutbildning av lärare, huvudsakligen

folkskollärare, vilka efter begränsad akademisk utbildning skulle tillföras

de högre skolorna till ett antal av omkring 400 årligen under läsåren

1953/57.

I kalkylen för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna ingår

alltså, att ett avsevärt antal folkskollärare under de närmaste åren tages

i anspråk för tjänstgöring vid högre skolor. Med hänsyn härtill kan det

synas oundgängligt att maximalt utnyttja folkskoleseminariernas utbildnings-

och examinationskapacitet. Skolöverstyrelsen har emellertid för sin

del föreslagit, att vissa organisatoriska åtgärder vidtages för att de högre

skolorna skall kunna påräkna erforderligt antal folkskollärare. Överstyrelsen

syftar härvid på ett av överstyrelsen i samband med frågan om elevintagningen

vid småskoleseminarierna framlagt förslag att under de närmaste

åtta åren successivt låta småskollärare övertaga undervisningen i

tredje klassen i skolor av A-form. Genom en sådan åtgärd skulle det bli

möjligt att frigöra upp till sammanlagt ungefär 2 100 folkskollärare för

tjänstgöring i högre skolor. Jag återkommer närmare till detta förslag i

det följande vid behandlingen av småskoleseminarieorganisationen i samband

med min anmälan av anslaget till avlöningar vid småskoleseminarierna.

Jag vill emellertid redan nu ange, att jag i princip ansluter mig till

överstyrelsens förslag i detta hänseende. Då de högre skolornas avsevärda

behov av folkskollärare, både med och utan vidareutbildning, under de

närmaste åren skall tillgodoses, synes det nämligen nödvändigt att i en

organiserad och för skolväsendets ledning överskådlig form täcka den därigenom

väsentligt ökande bristen på folkskollärare inom folkskolan.

Den sålunda förordade åtgärden att i viss omfattning utvidga småskollärarnas

verksamhetsområde torde göra det möjligt att även med den av

skolöverstyrelsen föreslagna minskningen av elevintagningen vid folkskoleseminarierna

täcka den väntade bristen på folkskollärare för folkskoleväsendets

behov. I betraktande härav och då det ännu så länge torde vara

anledning att iakttaga en viss försiktighet vid bedömandet av frågan, huruvida

erforderligt antal folkskollärare programenligt skall kunna tillföras

de högre skolorna, anser jag mig kunna tillstyrka överstyrelsens förslag

beträffande elevintagningen vid folkskoleseminarierna hösten 1953. Detta

förslag innebär för övrigt en förhållandevis obetydlig begränsning av

maximum, såvitt gäller studentlinjen. I fråga om den 4-åriga linjen reglerar

intagningen hösten 1953 endast delvis den totala examinationen vårterminen

1957. Den slutliga regleringen av examinationen till läsåret 1957/58

sker först vid bestämmande av elevintagningen på studentlinjen hösten

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

1955, då såväl folkskolans som de högre skolornas behov av lärare torde

kunna överblickas bättre än nu. Den förbättring och effektivisering av

undervisningen, som en minskning av antalet elever per avdelning möjliggör,

är angelägen, särskilt beträffande den 4-åriga linjen. Jag erinrar om

att seminariestadgan som normaltal anger högst 24 elever per avdelning.

Med anledning av vad statskontoret anfört, vill jag också framhålla, att

en begränsning av antalet elever per avdelning är en väsentligt smidigare

anordning än en nedskärning av antalet avdelningar, därest det ett följande

år skulle visa sig behövligt att öka elevintagningen. I nuvarande

läge lärer icke kunna bortses från en sådan eventualitet.

I motionerna 1:237 och II: 138 har inledningsvis erinrats om att Kungl.

Maj:t under anslaget till avlöningar vid småskoleseminarierna — vartill

utskottet återkommer i det följande — bland annat begärt riksdagens bemyndigande

att från och med budgetåret 1953/54 tills vidare förordna om

småskollärares övertagande av undervisningen i tredje klassen i skolor

av A-form i enlighet med vad departementschefen därutinnan förordat.

Motionärerna, vilka framställt vissa yrkanden även med anledning av

Kungl. Maj:ts förslag beträffande anslaget till avlöningar vid småskoleseminariema,

ha till stöd för det ovan angivna yrkandet rörande elevantalet per

undervisningsavdelning i folkskoleseminarierna anfört i huvudsak följande.

Det framlagda förslaget om utvidgning av småskollärarnas tjänstgöringsområde

motiveras dels med att på detta sätt skulle man kunna fylla den

brist på folkskollärare som väntas uppstå på grund av att folkskollärare

i ökad omfattning tages i anspråk för tjänstgöring på realskolestadiet, dels

också med att anordningen skulle stå i överensstämmelse med de år 1950

beslutade riktlinjerna för skolväsendets utveckling.

Därest det förstnämnda skälet — täckande av befarad brist på folkskollärare

— av Kungl. Maj:t tillmätts avgörande betydelse, skulle den närmast

till hands liggande lösningen givetvis varit att öka examinationen av

folkskollärare. I stället föreslås en minskning genom att elevantalet per

avdelning föreslås sänkt från 32 till 30 på studentlinjen och från 30 till

26 på den 4-åriga linjen. Detta innebär, att 1955 och 1957 skulle 96 färre

utexamineras på studentlinjen och 1957 104 färre på den 4-åriga linjen.

Olägenheten av så pass stora avdelningar som på 32 elever har dock i

fråga om undervisningsövningarnas anordnande väsentligen eliminerats

genom att flera övningsskolavdelningar inrättats.

Av det anförda torde få anses framgå, att examinationen av folkskollärare

för närvarande ej bör minskas utan de närmaste åren i stället ökas,

dels för att fylla den brist som befaras uppkomma på grund av tjänstgöring

på realskolestadiet och dels för att möjliggöra en minskning av de

sedan några år för stora läraravdelningarna, samt att under avbidan på

utredning därom elevantalet per avdelning i folkskoleseminarierna även

nästa år bör bibehållas vid sitt nuvarande antal.

Kungl. M a j: t s förslag i övrigt under förevarande punkt

innebär utbyte tills vidare från och med nästa budgetår av fyra ordinarie

lektorstjänster vid folkskoleseminarierna mot extra ordinarie lektor stjänster

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 8.

med lägre kompetenskrav enligt samma bestämmelser, som gälla beträffande

lektorstjänster vid allmänna läroverk enligt Kungl. Maj:ts medgivande

den 6 juni 1952 i anledning av 1952 års riksdags beslut om vissa

åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid de högre skolorna. Vidare föreslås

bland annat uppräkning av vissa arvoden, däribland handledararvodena

till folk- och småskollärare vid s. k. serieövningar, vid seminarieelevemas

studiebesök i andra skolor och vid ersättande av övningsskollärare,

samt inrättande av en extra ordinarie lektorstjänst och två extra ordinarie

övningsskollärartjänster vid seminariet för manliga elever i Stockholm och

förändring av en extra övningsskollärartjänst vid seminariet i Lund till

extra ordinarie ävensom anvisande av 100 000 kronor till förbättring och

effektivisering av undervisningen vid seminarierna i form av försök med

den metodiska handledningen, enhetsskolans arbetsmetoder och dylikt.

Den av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen, som jämväl betingas av

vissa automatiska utgiftsstegringar, uppgår till sammanlagt 4 200 000

kronor.

Utskottet. Departementschefens förslag beträffande elevintagningen i

folkskoleseminariema hösten 1953 innebär i förhållande till elevintagningen

innevarande läsår oförändrat antal avdelningar — 24 på studentlinjen,

som är tvåårig, och 26 på den 4-åriga linjen — men minskning av elevantalet

per avdelning från 32 till 30 på studentlinjen och från 30 till 26 på

den 4-åriga linjen.

Såsom departementschefen anfört kan det mot bakgrunden av det beräknade

behovet av folkskollärare för tjänstgöring vid högre skolor synas

oundgängligt, att folkskoleseminariernas utbildnings- och examinationskapacitet

utnyttjas maximalt. En dylik tankegång har också kommit till

uttryck i motionerna I: 237 och II: 138. Departementschefen har emellertid

— i betraktande av den av skolöverstyrelsen förordade och av honom

i princip tillstyrkta anordningen att i viss omfattning utvidga småskollärarnas

verksamhetsområde till en del av folkskolestadiet samt då det ännu

torde vara anledning att iakttaga viss försiktighet vid bedömandet av

frågan, huruvida erforderligt antal folkskollärare programenligt skall kunna

tillföras de högre skolorna — ansett sig kunna föreslå den nyss angivna

minskningen av elevantalet per avdelning vid intagningen hösten 1953.

Utskottet får för egen del till en början understryka vad skolöverstyrelsen

framhållit om den osäkerhet, som måste vidlåda alla beräkningar

rörande det framtida liirarbehovet i folkskolan. Utskottet ställer sig särskilt

tveksamt i fråga om sannolikheten av den avsevärda minskning av

examinationsbehovet, som enligt den förut återgivna tabellen skulle komma

att inträda från och med läsåret 1957/58. Utskottet, som från skolöverstyrelsen

under hand inhämtat att till nästa år torde kunna framläggas

på mera ingående och lokala undersökningar grundade och därför säk
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Statsutskottets utlåtande nr 8.

rare beräkningar om det framtida lärarbehovet inom folkskoleväsendet, förutsätter

att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på de olika faktorer,

som inverka på bedömandet av denna fråga, och att riksdagen sättes

i tillfälle att få del av utvecklingen på ifrågavarande område.

Utskottet kommer i det följande vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag

beträffande anslaget till avlöningar vid småskoleseminariema att närmare

beröra den av departementschefen förordade utvidgningen av småskollärarnas

verksamhetsområde till att omfatta även klass 3 i A-skolor.

Utskottet vill dock redan här angiva, att utskottet i princip biträder vad

departementschefen därutinnan föreslagit i syfte att täcka den brist på folkskollärare,

som förväntas uppkomma inom folkskoleväsendet genom tillgodoseendet

i viss utsträckning av de högre skolornas lärarbehov med folkskollärare.

Utskottet får emellertid i detta sammanhang framhålla, att det

av vissa praktiska skäl synes kunna bli svårt att genomföra denna utvidgning

i sådan takt och omfattning, att den såsom skolöverstyrelsen

tänkt sig skulle vara helt effektuerad i och med läsåret 1960/61.

Det får å andra sidan beaktas, att en minskning ett år av elevantalet

per avdelning icke försvårar möjligheterna att snabbt anpassa folkskoleseminarieorganisationen

efter växlande förhållanden. Genom den kortare

utbildningen på studentlinjen är det möjligt att med intagningen på denna

linje vid ett senare tillfälle slutligt reglera examinationskapaciteten till ett

kommande år. Med en intagning av exempelvis (24 X 32 =) 768 elever

på studentlinjen hösten 1955 jämte den av departementschefen för hösten

1953 föreslagna intagningen av (26 X 26 —) 676 elever på den 4-åriga

linjen skulle det sålunda vara möjligt att till tjänstgöring läsåret 1957/58

utexaminera sammanlagt omkring 1 420 folkskollärare, vilket med i det närmaste

700 överstiger det i den förut återgivna tabellen för sistnämnda

läsår beräknade totala examinationsbehovet för folkskolans del.

Med hänsyn härtill och till de av departementschefen i övrigt anförda

skälen har utskottet i nuvarande läge i avvaktan på de säkrare beräkningar

i fråga om examinationsbehovet, som torde komma att föreläggas nästa års

riksdag, icke velat motsätta sig, att elevintagningen vid folkskoleseminariema

hösten 1953 får den omfattning, som departementschefen förordat.

Härav följer att enligt utskottets mening motionerna I: 237 och II: 138,

i vad de avse förevarande anslag, icke torde böra till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt har icke givit utskottet

anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att högst fyra ordinarie lektorstjänster vid

folkskoleseminarierna må tills vidare frän och med bud
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

getåret 1953/54 i enlighet med vad departementschefen

förordat utbytas mot extra ordinarie tjänster;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för folkskoleseminarierna, som

föranledes av vad departementschefen förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.

förslagsvis ................... 84 800

b) Arvoden åt seminariebibliote
karier

....................... 39 600

c) Arvoden åt sekreterare m. m. . . 24 700

d) Särskilda arvoden vid seminarier

med lärarkurs, förslagsvis .... 49 100

e) Tilläggsarvoden åt lärare vid

kurser för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis ........... 49 000

f) Arvoden vid kurser för utbildande

av hjälpklasslärare ........... 20 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ....................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...............

4 885 000

268 000

5111 000

5 336 000

Summa kronor 15 600 000

d) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 15 600 000 kronor;

II. att motionerna I: 237 och II: 138, såvitt här är i

fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

198:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 211, s. 338—341), vilket innebär en anslagshöjning

med 74 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

1 323 200 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

199:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212, s. 341), vilket innebär en anslagshöjning

med 16 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 375 000 kronor.

200:o) Folkskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 213, s. 341), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

400 000 kronor.

201:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

214, s. 342—356) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att från och med budgetåret 1953/54 tills vidare förordna om småskollärares

övertagande av undervisningen i tredje klassen i skolor av A-form i enlighet

med vad departementschefen förordat, dels fastställa av departementschefen

angiven avlöningsstat för småskoleseminarierna, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1953/54, dels ock till Småskoleseminarierna:

Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

4 200 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående

under punkten 197:o) omnämnda motionerna 1:237 och 11:138,

i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta dels

att avslå Kungl. Maj:ts förslag om. bemyndigande för Kungl.Maj:t att från

och med budgetåret 1953/54 tills vidare förordna om småskollärares övertagande

av undervisningen i tredje klassen i skolor av A-form i enlighet

med vad departementschefen förordat och i stället bemyndiga Kungl.

Maj:t att utvidga tillämpningsområdet för Kungl. Maj:ts beslut den 29

juni 1951 rörande småskollärares tjänstgöring på folkskolestadiet på sätt

i motionerna angivits, dels ock att bemyndiga Kungl. Maj:t att för undvikande

av ytterligare överskott av småskolkirare hösten 1953 minska antalet

intagningsavdelningar vid småskoleseminarierna utöver vad Kungl.

Maj:t föreslagit och företaga därav betingade förändringar i respektive

avlöningsstater.

Utvidgning av s måskoll ii rarnas tjänstgöringsområde.

Seminarieorganisationen. Småskoleseminarieorganisationen

omfattar för närvarande 10 seminarier, av vilka 3 iiro provisoriska.

Hösten 1952 ha i småskoleseminariernas första klass intagits 27

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

avdelningar, varav 1 på treårig linje, med högst 24 elever per avdelning;

sammanlagt ha alltså kurmat intagas högst 648 elever.

Av skolöverstyrelsens förslag inhämtas i huvudsak följande.

Överstyrelsen föreslår, att elevintagningen i småskoleseminariernas första

klass 1953 får samma, omfattning som 1952. Vidare framlägger överstyrelsen

i detta sammanhang förslag till viss utvidgning av småskollärarnas

verksamhetsområde, innebärande att småskollärare under en övergångsperiod

av åtta år med början nästa budgetår successivt övertager undervisningen

i klass 3 i skolor av A-form. Överstyrelsen har beräknat folkskolans

behov av småskollärare och därav följande examinationsbehov med hänsyn

till anvisningarna i såväl kungörelsen 1950: 137 som kungörelsen 1947:

234 angående lärjungarnas fördelning på läraravdelningar vid folk- och

småskolor m. m. Vid beräkningarna har hänsyn också tagits till de nya

pensioneringsperiodernas inverkan. Alternativa beräkningar har gjorts med

utgångspunkt i att 50 procent av lärarna önskar uppskjuta pensioneringen

och att uppskjutna pensioneringar antingen fördelas lika på de tre ifrågakommande

åren eller uppskjutes så länge som möjligt. Resultatet av de

beräkningar, som förutsätter fortsatt tillämpning av den nu gällande kungörelsen

1950: 137 framgår av följande tabell (a — uppskjutna pensioneringar

fördelas lika på de båda ifrågakommande åren; b = uppskjutna pensioneringar

äger rum så sent som möjligt).

Läsår

Examinations-

behov

Examination

Överskott respek- tive brist per år

Summa

eller

överskott

brist

a)

b)

a)

b)

a)

b)

1951 52 . . .

+

270

52/53 . . .

576

576

910

+ 334

+

334

+ 604

+ 604

53/54 . . .

445

380

630

+ 185

+

250

+ 789

+ 854

54/55 . . .

372

245

630

+ 258

+

385

+ 1 047

+ 1239

55/56 . . .

383

385

630

+ 247

+

245

+ 1294

+ 1484

56/57 . . .

335

328

57/58 . . .

329

325

58/59 . . .

183

187

examinationen minskas

59/60 . . .

262

268

60/61 . . .

326

321

61/62 . . .

379

369

(Motsvarande beräkningar vid förutsatt tillämpning av kungörelsen

1947: 234 från och med nästa läsår framgår av tabell 1 å s. 343 i åttonde

huvudtiteln.)

Småskolläraröverskottet höstterminen 1951 hade helt tagits i anspråk

för tjänstgöring på folkskolestadiet. Om beräkningarna av behovet av folkskollärare

för tjänstgöring i högre skolor kommer att visa sig hållbara,

skulle det nu beräknade överskottet av småskollärare läsåret 1955/56 icke

komma att bli för stort, givetvis under förutsättning att ett tillräckligt

stort antal folkskollärare övergår till högre skolor och ersättes med övertaliga

småskollärare. Eljest måste med nuvarande examination vid småskoleseminariema

ett icke obetydligt antal småskollärare ofrånkomligen bli

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

utan sysselsättning. Det kan då ifrågasättas, om icke statsmakterna genom

organisatoriska åtgärder måste leda utvecklingen i önskad riktning. I första

hand synes då ställning böra tagas till frågan om småskollärarnas övertagande

av undervisningen i folkskolans tredje klass.

Enligt 1950 års riksdags principbeslut om den nioåriga enhetsskolan är

denna avsedd att uppdelas i tre stadier, vart och ett i regel omfattande tre

år. Småskollärarnas verksamhetsområde skulle sålunda komma att omfatta

de tre första skolåren. Beslut föreligger dock ännu ej beträffande tidpunkten

för en sådan organisationsändring.

I propositionen 1950: 219 angående riktlinjer för lärarutbildningens ordnande

förordades i enlighet med förslag av skolkommissionen, att den egentliga

yrkesutbildningen för småskollärare skulle från tidpunkt, som senare

skulle bestämmas, tills vidare vara grundad på en ettårig allmänbildande

kurs, baserad på ett kunskapsmått i huvudsak motsvarande realexamen.

Riksdagen godtog vad i propositionen i detta avseende förordades. Tidpunkten

för denna förstärkning av småskollärarutbildningen har ej heller

fastställts.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1948/49 beträffande folk- och

småskoleseminarierna diskuterade överstyrelsen utförligt, hur småskollärarnas

övertagande av tredje klassen i skolor av A-form lämpligen skulle

kunna ske, och räknade därvid uttryckligen med övertagande av enbart av

nämnda klass 3 och alltså icke med något övertagande av klasserna 3—4

1 skolor av B-form. Överstyrelsen förutsatte därvid också en förstärkning

av småskollärarutbildningen före organisationsändringen och ansåg därför,

att denna icke skulle kunna börja genomföras förrän tidigast 1953. Vidare

borde ändringen ske successivt under en åttaårig övergångstid 1953—1960.

De av överstyrelsen år 1947 framlagda synpunkterna beträffande sättet

för småskollärarnas övertagande av tredje klassen i skolor av A-form torde

fortfarande i stort sett kunna utgöra utgångspunkten för den ifrågasatta

organisationsändringen. Med ledning av nu tillgängliga uppgifter uppskattar

överstyrelsen antalet avdelningar i nämnda klass 3 år 1960 till omkring

2 600, under förutsättning att småskollärare då helt övertagit undervisningen

i denna klass och att barnantalet per klassavdelning beräknas enligt

i kung. 1947:234 för småskolestadiet gällande anvisningar. Hjälpklasser

och andra specialklasser har icke medräknats. Enligt denna uppskattning

skulle sålunda för varje år under övergångsperioden 1953/60 omkring 325

småskollärare erfordras för ändamålet, medan samtidigt omkring 260 folkskollärare

skulle lämna tredje klassen. Det kan emellertid måhända komma

att visa sig önskvärt och möjligt att genomföra den ifrågasatta organisationsändringen

under en kortare övergångstid än åtta år.

Det kan synas, som om småskollärarnas ifrågasatta övertagande av

tredje klassen i skolor av A-form skulle föregripa enhetsskolans genomförande

beträffande lågstadiets organisation. Överstyrelsen vill emellertid

betona, att det här gäller cn åtgärd, som framför allt hänsynen till lärarbristen

vid högre skolor synes komma att nödvändiggöra. Även tidigare

har småskollärares tjänstgöring på folkskolestadiet i viss utsträckning reglerats.

För närvarande gäller enligt Kung], Maj:ts beslut den 29 juni 1951

beträffande redovisningsåren 1951/52—1953/54, att dä fråga är om vikariat

sförordnandc på folkskollärartjänst, till vilket vikarie med folkskol7

— Dihang till riksdagens ''protokoll 1053. 6 sand. Nr 3.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lärarexamen ej står till förfogande, såsom vikarie skall i första hand förordnas

härför villig examinerad småskollärare.

Det vore givetvis önskvärt, att småskollärarnas ifrågasatta övertagande

av klass 3 i skolor av A-form kunde genomföras först efter genomförd förstärkning

av småskollärarutbildningen. Beslut om tidpunkten för sådan

förstärkning föreligger emellertid ännu ej, och när en dylik förstärkning

börjat genomföras, tar det tämligen lång tid, innan sålunda utbildade småskollärare

kan tänkas bli placerade i klass 3. Däremot är det angeläget,

att redan examinerade småskollärare genom fortbildningskurser under sommarferierna

göres bättre skickade att handha undervisningen i tredje

klassen.

Överstyrelsen föreslår sålunda, att småskollärare under en övergångsperiod

av åtta år med början budgetåret 1953/54 successivt övertager undervisningen

i klass 3 i skolor av A-form. För budgetåret 1953/54 bör omkring

325 småskollärarinnor beräknas överta avdelningar i klass 3. Närmare

bestämmelser torde böra få utfärdas av Kungl. Maj:t efter förslag

av överstyrelsen. För ifrågakommande avdelningar av nämnda klass skall

antalet lärjungar vara detsamma som för avdelningar på småskolestadiet.

Överstyrelsen vill i detta sammanhang liksom föregående år framhålla,

att det synes angeläget, att den av riksdagen i princip beslutade förlängningen

av småskollärarutbildningen börjar genomföras snarast möjligt.

Den torde emellertid kunna påbörjas tidigast 1954, enär, såvitt överstyrelsen

har sig bekant, erforderliga tim- och kursplaner icke för närvarande

finnes utarbetade och knappast kan bli färdigställda till 1953.

Under förutsättning att överstyrelsens förslag beträffande småskollärarinnornas

övertagande av klass 3 i skolor av A-form bifalles, finner överstyrelsen

sig kunna föreslå en intagning 1953 av elever i småskoleseminariernas

första klass av samma omfattning som 1952. I annat fall skulle

intagning av sådan storleksordning kunna förordas, endast om folkskollärare

även oavsett den ifrågasatta organisationsändringen i tillräckligt

antal ställer sig till förfogande för tjänstgöring i högre skolor.

Departementschefen har anfört i huvudsak följande.

Jag har redan i det föregående vid behandlingen av folkskoleseminarieorganisationen

givit min principiella anslutning till skolöverstyrelsens förevarande

förslag om en utvidgning av småskollärarnas verksamhetsområde.

När de högre skolornas behov av lärare under de närmaste åren till väsentlig

del skall tillgodoses med folkskollärare, kommer en motsvarande brist

på folkskollärare att uppstå inom folkskoleväsendet. Denna brist bör naturligen

täckas med förefintligt och blivande överskott på småskollärare. Redan

nu täckes den förefintliga bristen på folkskollärare med småskollärare.

För närvarande gäller emellertid inga regler för småskollärares placering i

vissa klasser vid tjänstgöring på folkskolestadiet. Det nuvarande antalet

småskollärare med tjänstgöring på folkskolestadiet är emellertid förhållandevis

lågt. När under de närmaste åren väsentligt flera småskollärare än

nu måste disponeras för tjänstgöring, som eljest skulle ha bestritts av folkskollärare,

synes det nödvändigt att denna omdisposition sker i en organiserad

och för skolväsendets ledning överskådlig form. Det torde vidare

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

99

från både organisatoriska och pedagogiska synpunkter vara mest lämpligt,

att småskollärarna därvid utnyttjas på det åldersstadium, som direkt anknyter

till det nuvarande tvååriga småskolestadiet.

Den bär förordade utvidgningen av småskollärarnas verksamhetsområde

betingas alltså i första hand av den väntade brist på folkskollärare, som följer

av tillgodoseendet av de högre skolornas lärarbehov. Det må emellertid

också framhållas, att en utvidgning av småskollärarnas verksamhetsområde

till klass 3 i A-skolorna står i överensstämmelse med de år 1950 beslutade

riktlinjerna för skolväsendets utveckling. Enligt dessa skall enhetsskolans

lågstadium omfatta klasserna 1—3, varvid förutsatts att småskollärarnas

arbetsområde skall vara de tre första klasserna i A-skolorna, de två första

i 13 1- och 13 2-skolorna samt, där så befinnes lämpligt, klasserna 3 och 4

i 13 1-skolorna. I de samma år beslutade riktlinjerna för lärarutbildningens

ordnande ingår bland annat, att den egentliga yrkesutbildningen för småskollärare

skall från tidpunkt, som senare bestämmes, tills vidare vara grundad

på eu ettårig allmänbildande kurs, baserad på ett kunskapsmått i huvudsak

motsvarande realexamen. Denna fråga om en förlängning av småskolkirarutbildningen

torde ej böra upptagas till behandling i förevarande

sammanhang. Det är emellertid min övertygelse, att småskollärarna även

med nuvarande utbildning på ett fullt tillfredsställande sätt skall kunna

ombesörja undervisningen i tredje klassen i A-skolorna. Jag vill i detta

sammanhang framhålla, att barnantalet i sådan avdelning av tredje klassen,

som enligt vad här förordats kommer att undervisas av småskoliärare, givetvis

bör regleras enligt de bestämmelser, som gäller för småskolestadiet.

För att den sålunda föreslagna anordningen med småskollärarnas successiva

övertagande av undervisningen i tredje klassen i A-skolorna skall

kunna användas på ett smidigt sätt och kunna anpassas efter växlingar i

behov och brist, vilka nu ej kan förutses eller överblickas, synes Kungl.

Maj:ts befogenheter vid utnyttjande av denna regulator ej böra bindas till

överförande av visst, för den förutsatta övergångsperioden på förhand bestämt

antal småskoliärare årligen. Det torde vara mest ändamålsenligt, att

Kungl. Maj:t av riksdagen utverkar ett bemyndigande att från och med

nästa budgetår tills vidare förordna om småskollärares övertagande av undervisningen

i klass 3 i A-skolor i den utsträckning, som alltefter omständigheterna

prövas erforderlig för att åtgärden skall fylla avsett syfte. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela i samband därmed i övrigt

erforderliga bestämmelser. I detta sammanhang vill jag endast beröra frågan

om småskollärares avlöningsförmåner under tjänstgöring i tredje klassen.

Småskollärares tjänstgöringsskyldighet utgör för närvarande 28 veckotimmar.

Om småskoliärare tjänstgör i avdelning, vari ingår någon eller

några av folkskolestadiets klasser, är hon dock skyldig att mot ersättning

enligt för timlärare fastställda grunder meddela undervisning ytterligare

tvä veckotimmar. Under tjänstgöring i klass 3 i A-skola i enlighet med vad

härförut förordats bör undervisningsskyldigheten för småskoliärare kunna

förlängas från 28 till 30 veckotimmar. Jämväl i detta fall synes läraren —- åtminstone tills vidare, i avvaktan på eu översyn av bestämmelserna om

anställningsförhållandena för småskoliärare vid tjänstgöring utiiver 1 och 2

klasserna — böra erhålla timarvode för de två timmar, varmed undervisningsskyldigheten

må bliva förlängd. Kostnadsökningen härför tillsammans

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

med kostnadsökningen för sänkning av lärjungemaximum i här avsedd

tredje klass torde ej överstiga kostnadsminskningen till följd av den vidgade

användningen av småskollärare i stället för folkskollärare. Kostnadsfrågan

inverkar ej på beräkningen av nästa budgetårs anslag till bidrag till avlöning

åt lärare vid folkskolor.

Vid bedömandet av frågan om elevintagningens omfattning har man

att utgå från å ena sidan en avsevärd stegring i överskottet på småskollärare,

sett med utgångspunkt i det nuvarande småskolestadiets behov, och

å andra sidan en väntad brist på folkskollärare inom folkskolan och därmed

till täckande av denna den i det föregående förordade anordningen att låta

småskollärarna successivt övertaga undervisningen i tredje klassen i A-skolorna.

Med hänsyn till den sistnämnda faktorn i bedömningsunderlaget

kan det synas påkallat att hålla elevintagningen vid oförändrad storlek.

Såsom jag tidigare i samband med behandlingen av folkskoleseminarieorganisationen

framhållit, synes det emellertid ännu så länge vara anledning att

iakttaga en viss försiktighet vid bedömandet, huruvida erforderligt antal

folkskollärare programenligt skall kunna tillföras de högre skolorna. I betraktande

av den avsevärda stegring av överskottet på småskollärare, som

under de närmaste åren kommer att inträffa, anser jag för egen del, att

en viss mindre minskning av elevintagningen bör ske hösten 1953. Enligt

min mening kan man nämligen ej helt bortse från den möjligheten, att t. ex.

genom ett ökat antal uppskjutna pensioneringar — nu beräknas 50 procent

av de ifrågakommande lärarna vilja uppskjuta pensioneringen utöver

pensioneringsperiodens nedre gräns — överskottet på småskollärare under

de närmaste åren växer i sådan omfattning, att den föreslagna utvidgningen

av småskollärarnas arbetsfält ej är tillräcklig för att motväga överskottet.

Det måste då bli förenat med betydande olägenheter att för ett

eller några år göra en radikal nedskärning av elevintagningen vid småskoleseminarierna

för att minska överskottet och kanske sedan ett följande år

åter öka intagningen till betydligt större antal elever. Enligt min uppfattning

måste det från organisatoriska synpunkter vara lämpligare att nu

göra en topphuggning av det blivande överskottet genom att något minska

elevintagningen hösten 1953. Jag föreslår därför, att antalet intagningsavdelningar,

som nu utgör 27, hösten 1953 minskas till 23. Detta innebär

en minskning av examinationen till läsåret 1955/56 med i det närmaste ett

hundratal småskollärare. Skulle denna minskning visa sig opåkallad, när

det framdeles under de närmaste åren blir möjligt att med säkrare hållpunkter

bedöma verkningarna av förskjutningen av folkskollärare till de

högre skolorna och av småskollärare till tredje klassen i A-skolorna, kan

en i motsvarande män ökad intagning ett följande år utan svårighet genomföras

för att kompensera den minskade intagningen hösten 1953. Den av

mig föreslagna minskningen av antalet avdelningar hösten 1953 bör ske

på det sätt, att någon intagning ej äger rum vid de provisoriska seminarierna

i Norrköping och Falun. Jag är dock angelägen att understryka, att

detta i nuvarande läge ej innebär ett ställningstagande för en successiv avveckling

av nämnda två seminarier. För ett beslut i sådan riktning finnes

i dagens läge ej något motiv. Över huvud taget torde det böra få anstå med

vidare överväganden beträffande småskoleseminarieorganisationen, intill

dess ytterligare erfarenheter vunnits i de hänseenden jag nyss berört.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

Till stöd för de i motionerna 1:237 och 11:138 framställda yrkandena

har anförts bland annat följande.

I departementschefens hänvisning till 1950 års beslut angående skolväsendets

framtida organisation återges icke detta fullt korrekt. 1950 års

riksdag har icke beslutat, att den planerade enhetsskolans lågstadium skall

omfatta klasserna 1—3, endast att enhetsskolan är avsedd att i regel ha

ett treårigt lågstadium. Enligt 1950 års beslut skall den framtida organisationen

göras beroende av den pågående försöksverksamhetens resultat.

Denna försöksverksamhet skall enligt beslutet omfatta även de ändamålsenliga

organisationsformerna. Vad som nu föreslås är alltså ett föregripande

av försöksverksamhetens resultat. Hänvisningen till 1950 års beslut i skolfrågan

kan icke utgöra motiv för mera än att den ifrågasatta anordningen

bör ingå i den pågående försöksverksamheten.

I detta sammanhang torde också böra erinras om att skolkommissionens

förslag till stadieindelning förutsatte, att småskollärarnas utbildning grundades

på en avkortad studentexamen och att skolöverstyrelsen i sitt yttrande

över kommissionens förslag i denna del framhöll, att dess tillstyrkande

av förslaget till stadieindelning byggde på samma förutsättning.

Grunden för kommissionens förslag undanrycktes emellertid genom 1950

års principbeslut om den framtida småskollärarutbildningen, i det att utbildningen

beslöts bli grundad på en ettårig allmänbildande kurs baserad

på ett kunskapsmått i huvudsak motsvarande realskolans. Kungl. Majrts

förslag innebär, att utvidgningen av småskollärarnas tjänstgöringsområde

skall ske, innan utbildningen förstärkts någonting alls.

Icke heller är förslaget åtföljt av några kostnadsuppgifter i annan mån

än att förändringen av tjänstgöringsområdena antages icke medföra några

ökade lönekostnader. Vid nuvarande relation mellan småskollärares och

folkskollärares avlöning synes dock detta bli fallet, även om ökningen är

förhållandevis obetydlig.

En väsentlig merkostnad skulle vid ett bifall till förslaget emellertid

uppkomma för anskaffande av det ökade antal klassrum som skulle erfordras.

Av propositionen framgår, att under den av skolöverstyrelsen

föreslagna övergångstiden för omläggningen skulle 8 X325 = 2 600 flera

småskollärare behövas och 8 X 260 = 2 080 folkskollärare friställas. Skillnaden

är 520 tjänster, vilket betyder ytterligare 520 klassrum. Detta innebär

en anläggningskostnad icke understigande 60 miljoner kronor. Dessa

nya klassrum skulle uppföras under en tid, då skolbyggnadskvoten ändock

är otillräcklig.

Både med hänsyn till eventuell brist på folkskollärare och med hänsyn

till önskvärdheten att undvika arbetslöshet bland småskollärare synes (let

vara ändamålsenligt, att Kungl. Majrts beslut den 29 juni 1951 rörande

småskollärares tjänstgöring på folkskolestadiet icke blott får gälla tills

vidare utan åven utsträckes till att avse de fall, då fråga är om nyinrättad

icke ordinarie tjänst i egentlig folkskola, till vilken kompetent sökande ej

stått att erhålla. Att vederbörande skolstyrelse i sistnämnt fall i valet

mellan att placera en småskollärare i klass 3 eller i högre klass väljer det

förstnämnda alternativet, ligger i sakens natur.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj : t s förslag i övrigt under förevarande punkt

innebär bland annat införande även vid småskoleseminarierna av kurser

för utbildande av kyrkomusiker, höjning av vissa arvoden, däribland handledararvoden,

samt anvisande av 40 000 kronor för att möjliggöra ett vidgat

inslag av försöksverksamhet i seminarieutbildningen. Ett av skolöverstyrelsen

framfört förslag om anvisande av medel till särskilda fortbildningskurser

för småskollärare i syfte att dessa skola bli bättre skickade att handhava

undervisningen i tredje klass har departementschefen funnit sig i

nuvarande läge icke kunna tillstyrka, även om det i och för sig givetvis

vore önskvärt att bereda småskollärare en med tanke på undervisningen

i tredje klassen särskilt anpassad fortbildning. I anslutning till den förordade

minskningen av elevintagningen beräknas en minskning av ickeordinarieposten

med 85 000 kronor, avseende timlärararvoden.

Den av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen, som jämväl betingas av

vissa automatiska ändringar i medelsbehovet, uppgår till sammanlagt

915 800 kronor.

Utskottet får hänvisa till vad utskottet i det föregående vid behandlingen

av anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna anfört beträffande

dels beräkningarna av det framtida lärarbehovet inom folkskoleväsendet,

dels ock folkskoleseminarieorganisationen, varvid utskottet i princip

förklarat sig biträda vad departementschefen förordat beträffande utvidgning

av småskollärarnas verksamhetsområde till att omfatta även tredje

klassen i x4-skolorna. I anslutning till detta ståndpunktstagande får utskottet

här ytterligare framhålla följande.

Departementschefen har uttalat, att denna utvidgning i första hand vore

betingad av den väntade brist på folkskollärare, som följde av tillgodoseendet

av de högre skolornas lärarbehov, men har därjämte betonat, att

den förordade utvidgningen också stode i överensstämmelse med de år

1950 beslutade riktlinjerna för skolväsendets utveckling. Utskottet anser

sig böra framhålla, att i nuvarande läge olika lokala förhållanden i många

fall torde komma att begränsa de praktiska möjligheterna att låta småskollärama

i A-skoloma följa sin elevgrupp upp i tredje klassen. Sålunda

kan en dylik åtgärd helt naturligt ej få ifrågakomma, om därigenom skulle

försvåras eller omöjliggöras att den stadgade tjänstgöringsskyldigheten

uttages av en ordinarie folkskollärare. Vidare är att beakta, att — såsom

departementschefen framhållit — elevantalet i de här avsedda tredje klasserna

måste regleras enligt de bestämmelser, som gälla för småskolestadiet;

eljest skulle klassen komma att splittras och den obestridliga pedagogiska

fördelen av att eleverna få hålla samman även ett tredje år gå om intet.

På grund av det lägre elevantalet i klassavdelningarna på småskolesta
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

103

diet skulle därför — såsom även påpekats i motionerna I: 237 och II: 138

— vid en allmän utvidgning av småskollärarnas tjänstgöringsområde till

tredje klassen i A-skolorna uppkomma ett ökat behov av klassrum, vilket

på åtskilliga håll icke torde kunna tillgodoses utan viss särskild utbyggnad

av vederbörande skolanläggningar, något som i nuvarande läge måste betecknas

som uteslutet. Den ifrågavarande åtgärden synes utskottet därför

också böra begränsas till sådana fall, där förefintlig tillgång på klassrum

gör ett effektuerande av densamma möjlig.

I detta sammanhang får utskottet i anslutning till vad departementschefen

därom anfört understryka angelägenheten av att omförmälda anordning

användes på ett smidigt sätt, så att den kan anpassas efter växlingar

i behov och brist, vilka nu ej kunna förutses eller överblickas. Utskottet

utgår från att Kungl. Maj:t framdeles i lämpligt sammanhang för

riksdagen framlägger en redogörelse för det första läsårets erfarenheter på

ifrågavarande område. Utskottet förutsätter vidare, att Kungl. Maj:t har

sin uppmärksamhet riktad på frågan om behovet av särskilda fortbildningskurser

för de ifrågavarande småskollärama och för riksdagen framlägger

de förslag i ämnet, vartill de blivande erfarenheterna av verksamheten

må giva anledning.

Utskottet har icke funnit något att invända mot departementschefens

förslag rörande elevintagningen i småskoleseminarierna hösten 1953. Med

betonande av att seminarieorganisationen snabbt måste kunna anpassas

efter växlande förhållanden, vill utskottet i likhet med departementschefen

framhålla, att det torde böra få anstå med vidare överväganden beträffande

småskoleseminarieorganisationen, intill dess ytterligare erfarenheter

vunnits beträffande verkningarna av förskjutningen av folkskollärare till

de högre skolorna och av småskollärare till tredje klassen i A-skolorna.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under förevarande punkt har icke givit

utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 237 och II: 138, i

vad de avse undervisning i tredje klassen i skolor av Aform,

bemyndiga Kungl. Maj:t att, i enlighet med vad departementschefen

förordat och med iakttagande av vad utskottet

ovan uttalat, från och med budgetåret 1953/54

tills vidare förordna om småskollärares övertagande av

nämnda undervisning;

II. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 1 685 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden åt seminarieläkare m. m.

förslagsvis .................... 27 800

b) Arvoden åt seminariebibliotekarier 14 400

c) Arvoden åt sekreterare m. m..... 8 800

d) Tilläggsarvoden åt lärare i trädgårdsskötsel

.................. 2 700

e) Arvode åt ett biträde för matlagningen

vid seminariet i Lycksele .. 4 300

f) Tilläggsarvoden åt lärare vid kurser

för utbildande av kyrkomusiker,

förslagsvis ................... 10 000 68 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 024 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 1 423 000

Summa kronor 4 200 000

b) till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 200 000 kronor;

III. att motionerna I: 237 och II: 138, såvitt här är i

fråga och i den mån de icke behandlats under I., icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

202:o) Småskoleseminarierna Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 215, s. 356—358), vilket innebär en anslagshöjning

med 69 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

464 700 kronor.

203ro) Småskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, s. 358), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 88 000 kronor.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

105

204:o) Småskoleseminarierna: Utrustning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 217, s. 358 och 359), vilket innebär en anslagshöjning

med 65 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminarierna: Utrustning

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

115 000 kronor.

205:o) Kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218, s. 359 och 360), vilket innebär

en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid folk- och småskoleseminarier

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 45 000 kronor.

206:o) Kurs för lärare rörande läs- och skrivsvårigheter hos barn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 360), vilket innebär

en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurs för lärare rörande läs- och

skrivsvårigheter hos barn för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 20 500 kronor.

207:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, s. 360 och

361) , vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1953/54 anvisa

ett anslag av 30 000 kronor.

208:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 361 och

362) , vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbildning skurser för lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

209 :o) Fortbildningskurs för föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, s. 362—364) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurs för föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 8.

210:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen

hörande läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223,

s. 364), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa

till folkundervisning en hörande läroanstalter för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 35 000

kronor.

211:o) Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att

undervisa i engelska. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224,

s. 364 och 365), vilket innebär en anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 kronor.

Folkskolinspektionen.

212:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 226, s. 365—367), vilket innebär en anslagshöjning

med 391 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskolinspektionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .............................. 817 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 414 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 482 000

Summa kronor 1 713 000

b) till Folkskolinspektionen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 713 000 kronor.

213:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 227, s. 367), vilket innebär en anslagshöjning med

31 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 441 000

kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Skolmåltider.

107

214:o) Kurser för utbildande av personal för skolmåltider. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230, s. 370 och 371), vilket innebär

eu anslagshöjning med 54 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser jör utbildande av personal

för skolmåltider för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 109 500 kronor.

Folkskoleväsendet.

215:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Maj:t har (punkt 231, s. 371—377) föreslagit riksdagen att

till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

431 900 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bergh (I: 138) och den andra inom andra kammaren av herrar

Nilsson i Göingegården och Kyling (II: 152), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte anhålla hos Ivungl. Maj:t om sådan ändring av folkskolestadgan

§ 8 a, att distriktsöverlärarbefattningar må inrättas inom samtliga

skoldistrikt,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Lundgren in. fl. (I: 141) och den andra inom andra kammaren

av herr Skoglund i Umeå m. fl. (II: 301), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att bemyndiga skolöverstyrelsen att på framställning därom

medgiva att statsbidrag må utgå till avlöning åt lärare, vilken fullgör sin

undervisningsskyldighet som talfelspedagog.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 85 900 000 kronor.

Höjningen beror huvudsakligen på följande faktorer av automatisk natur,

nämligen det rörliga tilläggets ökning, den genomförda löneregleringen för

småskollärarna samt ökning av antalet folk- och småskollärartjänster och

av antalet avdelningar i gymnastik och hushållsgöromål. Till förbättring

av statsbidraget till de svenska skolorna i utlandet föreslås en anslagsförstärkning

med 25 000 kronor.

I motionerna I:138 och II: 152 har anförts följande.

I folkskolestadgan § 8 a finnes stadgat att distriktsöverlärare skall finnas

i skoldistrikt med minst tio läraravdelningar. Däremot må distriktsöverlärare

icke finnas i skoldistrikt med mindre än tio läraravdelningar.

Av landets 1 034 skoldistrikt saknar 63 överlärare till följd av denna bestämmelse.

Behovet av en pedagogisk ledning även i de distrikt som omfattar

mindre än tio läraravdelningar har dock blivit alltmer påtagligt,

allrahelst som den övervägande delen av dessa distrikt har nära tio avdelningar.

Det är därför uppenbart ofördelaktigt att sätta en gräns vid tio.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Att en pedagogisk ledning tillsättes även då dess arbetsuppgift begränsas

till mindre än tio läraravdelningar skulle icke innebära någon nyhet inom

svenskt skolväsen. En realskola ledes t. ex. alltid av en rektor även om

den blott består av fyra läraravdelningar.

Till stöd för det i motionerna 1:141 och II: 301 framställda yrkandet har

anförts huvudsakligen följande.

Förekomsten av talfel är tyvärr rätt vanlig bland våra skolbarn. Det

kan vara fråga om försenad talutveckling, artikulations- eller röstrubbningar,

läspning, stamning, spastiskt tal och gomdefekter för att nämna

de väsentligaste grupperna. De svåraste fallen kan rent av vara invalidiserande,

men även de enklare medför stora svårigheter för barnet. Ett barn

kan få sin psykiska balans helt rubbad på grund av ett fixerat talfel, och

åtskilliga kan ej ägna sig åt den levnadsbana deras intresse och anlag gör

dem lämpade för, därför att talfelet utgör ett absolut hinder.

I de största städerna finns talfelskliniker, och i en del andra städer, där

man lyckats få en eller annan lärare utbildad för uppgiften, har man genom

att utnyttja möjligheten till nedsättning i vederbörandes egentliga

undervisningsskyldighet fått möjlighet till regelbunden talfelsbehandling

ett antal timmar per vecka åt behövande elever. Mindre samhällen och

framför allt rena landsbygdsdistrikt har däremot i regel ingen möjlighet

att lämna hjälp annat än då det är fråga om rent invalidiserande fall. Dessa

kan ju skickas till Stockholm, och de får då både behandling, uppehälle

och resekostnader betalda till tre fjärdedelar från pensionsstyrelsen och

resten från kommunen. Man har svårt att frigöra sig från den tanken, att

de ofta avsevärda kostnader, som det här är fråga om, skulle kunna komma

många fler till nytta, om man försökte få till stånd verklig talfelsbehandling

ute i distrikten.

Norrbottens läns landsting har redan på ett föredömligt sätt visat, att

frågan kan ordnas. I länets södra inspektionsområde startades vad man

skulle kunna kalla en försöksverksamhet under läsåret 1950/51. Där finns

en intresserad och skicklig lärare, som på eget initiativ skaffat sig en god

utbildning på området genom studier såväl i Sverige som utomlands. Under

november och december månader 1950 företogs en inventering och utfördes

en katalogisering av förekommande tal- och röstrubbningar inom inspektionsområdet

med det skrämmande resultatet, att inte mindre än 290

fall var i behov av behandling. På landstingets bekostnad sattes arbetet

i gång vid vårterminens början med den utbildade läraren som ledare. Han

frigjordes från sin lärartjänst och reste omkring i de olika distrikten. Kurser

anordnades för en del övriga lärare, som därigenom kunde anlitas som assistenter

för att t. ex. leda och övervaka träning av eleverna mellan lärarens

besök. Slutligen har föräldramöten hållits. Sedan verksamheten nu bedrivits

under två år, är alla överens om att den fyller ett verkligt behov och

att resultatet varit påfallande gott.

Skolöverstyrelsen, som under innevarande budgetår kunnat använda

erforderligt belopp av anslaget till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet

in. m. till statsbidrag till ovannämnda lärares avlöning, har i sina petita

för budgetåret 1953/54 hemställt om bemyndigande, att på framställning

därom medgiva, att statsbidrag må utgå till avlöning åt lärare, vilken helt

fnllgör sin nndervisningsskyldighet som talfelspedagog. Kungl. Maj:t har

icke ansett sig kunna lämna det begärda bemyndigandet.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Framställningar av liknande art har tidigare avslagits på grund av formella

skäl, då en lärare ej ansetts kunna vara anställd i mer än ett distrikt

samtidigt.

Då vi anser det vara synnerligen angeläget, att landsbygdsdistriktens

möjlighet att lämna sina skolbarn nödig talfelsbehandling på allt sätt främjas,

föreslår vi, att verksamheten beredes möjlighet att fortsätta genom att

statsbidrag får utgå till lärarlön på vanliga villkor och att lärare får tillgodoräkna

sig åren för löneklassuppflyttning och pension i vanlig ordning.

Det torde få ankomma på folkskolinspektören att avgöra i vilket distrikt

läraren skall anses formellt anställd.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med hänsyn till den utveckling på det skolpedagogiska, skolsociala och

skolorganisatoriska området, som ägt rum sedan den nuvarande minimigränsen

för inrättande av distriktsöverlärarbefattning år 1946 infördes, och

da vidare antalet skoldistrikt med mindre än tio läraravdelningar numera

genom kommunindelningsreformen reducerats till en förhållandevis liten

grupp, synas enligt utskottets mening goda skäl tala för ett förverkligande

av den i motionerna I: 138 och II: 152 framförda tanken på anställande av

distriktsöverlärare även i skoldistrikt, vari nu författningsenligt ej må finnas

dylik kommunal skolledare. Förslag härom har också framförts av 1950

ars lärarutredning i ett nyligen avgivet betänkande angående vissa med

överlärarinstitutionen sammanhängande frågor. Detta betänkande är för

närvarande föremål för beredning inom ecklesiastikdepartementet. Då sålunda

den av motionärerna upptagna frågan redan är bragt under Kungl.

Maj.ds prövning och då den vidare torde komma under ytterligare bedömande

i samband med vissa andra aktuella spörsmål rörande skolväsendets

administration samt interkommunal samverkan i skolfrågor, saknas enligt

utskottets mening anledning för riksdagen att nu i enlighet med vad i

motionerna I: 138 och II: 152 påyrkats hos Kungl. Maj:t göra framställning

i ämnet. Utskottet avstyrker därför bifall till nämnda motioner.

Beträffande det i motionerna I: 141 och II: 301 framställda yrkandet får

utskottet erinra om att Kungl. Maj:t erhållit bemyndigande dels av 1945

års riksdag att, där i särskilda fall omständigheterna därtill föranleda, besluta

om utgående av statsbidrag till kommunal undervisningsanstalt utan

hinder av att någon mindre avvikelse från de av riksdagen beträffande

statsbidraget fastställda grunderna och villkoren ägt rum, dels ock av 1949

års riksdag att lämna erforderliga medgivanden till avvikelser från bestämmelser,

som tillkommit med riksdagens medverkan, för att möjliggöra försöksanordningar

inom skolväsendets område. Enligt vad utskottet inhämtat,

har Kungl. Maj:t med stöd av dessa bemyndiganden medgivit statsbidrag

bland annat till avlönande av lärare, som fullgjort sin undervisningsskyldighet

genom individuell talfelspedagogisk undervisning av elever

från olika klassavdelningar inom ett och samma skoldistrikt. Däremot har

nämnda bemyndiganden icke ansetts innefatta rätt att medgiva statsbidrag

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande nr 8.

beträffande avlöning åt lärare, vilkens verksamhet som talfelspedagog avsett

flera än ett skoldistrikt och omfattat även annat än skolundervisning.

Utskottet vill för sin del instämma i vad motionärerna anfört rörande behovet

och betydelsen av talfelspedagogisk verksamhet för ett större område

än ett skoldistrikt. Det synes även ändamålsenligt, att en dylik verksamhet

må kunna omfatta kurser för andra lärare eller avse liknande för verksamhetens

fortbestånd betydelsefulla anordningar. Enligt utskottets mening

bör det, såsom hittills tillämpats, få ankomma på Kungl. Maj:t att

i varje särskilt fall pröva fråga om statsbidrag till avlöning åt lärare, vilken

fullgör sin undervisningsskyldighet som talfelspedagog. I anslutning härtill

förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t må med stöd av de förutnämnda

bemyndigandena medgiva statsbidrag även i sådant fall, där den talfelspedagogiska

verksamheten omfattar större område än ett skoldistrikt och

där verksamheten avser icke blott skolundervisning utan också vissa kurser

eller liknande anordningar, som äro av betydelse för verksamhetens

ändamålsenliga bedrivande. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i

varje särskilt fall meddela de speciella villkor och bestämmelser, som kunna

betingas av att verksamheten har regional omfattning och avser jämväl

annat än skolundervisning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) till Folkskolor in. m.: Bidrag till avlöning åt lärare

vid folkskolor för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 431 900 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 141 och II: 301 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan

anfört rörande statsbidrag till avlöning åt lärare, vilken

fullgör sin undervisningsskyldighet som talfelspedagog;

II. att motionerna I: 138 och II: 152 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

216:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till hälsovården vid folk- och

småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 232, s. 377—

379), vilket innebär en anslagshöjning med 355 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Bidrag till hälsovården

vid folk- och småskolor för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 1 415 000 kronor.

217:o) Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare

vid folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

233, s. 379), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

in

att riksdagen må till Folkskolor m. rrv.: Resekostnadsersättningar

åt skollcikare vid folk- och småskolor för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 65 000 kronor.

218:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid särskilda anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 234, s. 379 och 380), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushållsgöromål vid särskilda anstalter

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

50 000 kronor.

219:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid

statsunderstödda sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna

barn i skolåldern. I enlighet med Kungl, Maj:ts förslag (punkt

235, s. 380), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till avlöning

åt lärare för vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 550 000

kronor.

220:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i

rikets nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 236, s. 380), vilket innebär en anslagsminskning med 50 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor in. m.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m.

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 250 000

kronor.

221 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor

och biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237, s. 381), vilket innebär en

anslagshöjning med 565 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 1 215 000 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

222 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn

i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem. Kungl. Maj:t har (punkt

238, s. 382) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar Gillström och Hjalmar Nilsson väckt motion (I: 73),

vari hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda

sådana författningsändringar, att de bestämmelser som nu gäller för statsbidrag

till anordnande av skolskjutsar åt skolpliktiga barn i folkskola och

statsbidrag till inackordering av barn tillhörande folkskolestadiet fr. o. in.

redovisningsåret 1953/54 kommer att gälla även för elever i av skoldistrikt

upprätthållen fortsättningsskola, samt att det anslag till centralisering av

fortsättningsskolväsendet som finnes upptaget i budgeten för 1953/54

måtte få överföras till motsvarande anslag för statsverkets utgifter till bestridande

av kostnader för skolskjutsar (egentliga skolskjutsar och självskjutsar)

och inackordering av folkskolbarn.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 250 000 kronor,

betingad av en beräknad stegring av totalkostnaderna för inackorderingsverksamheten

under redovisningsåret 1952/53.

Till stöd för det i motionen I: 73 framställda yrkandet har anförts i huvudsak

följande.

Genom Kungl. Maj:ts kungörelse den 30 december 1932 (nr 589) om statsbidrag

till bestridande av kostnaderna för fortsättningsskolväsendets centralisering

gavs de enskilda skoldistrikten möjlighet att med bidrag av staten

nedbringa det allmännas samlade kostnader för upprätthållande av

undervisningen i denna skolform. Dessa bestämmelser äger alltfort giltighet,

ehuru smärre jämkningar i utgående bidragsbelopp under årens lopp vidtagits.

Genom kungl. kungörelsen 1946: 295 har skoldistrikt dessutom meddelats

möjlighet att erhålla statsbidrag till skolskjuts även med fordon, som

framförs av barnen själva (s. k. självskjuts). Statsbidrag till fortsättningsskolväsendets

centralisering utgår sålunda för följande anordningar, nämligen

dels inackordering av fortsättningsskolelever — i skolhem eller enskilda

hem — och dels skolskjuts åt skolpliktiga — inkluderande även självskjuts.

Enligt innehållet i 2 och 3 §§ förstnämnda kungörelse maximeras statsbidraget

till högst två kronor per elev och dag eller per inbesparad fortsättningsskolkurs

till högst det belopp, som 180 undervisningstimmar enligt

timtaxa TC 17 sknlle innebära i lärarlön. Sistnämnda begränsning torde

numera sakna betydelse, så däremot icke begränsningen till högst två kronor

per elev och dag. I glesbefolkade skoldistrikt kan för ett mindre antal

elever kostnaderna för deras färd till och från skolan, respektive inackorderingskostnader

för kurstiden stiga till väsentligt högre dagsbelopp. Dessa

skoldistrikt får därför vidkännas en merutgift för fortsättningsskolväsendets

upprätthållande som tätbebyggda skoldistrikt slipper undan. Om

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

113

nämligen här berörd dagskostnad per elev icke överstiger två kronor, erhåller

skoldistriktet 100 procent statsbidrag till centraliseringsutgiften.

Statsbidraget till »centraliseringskostnader» för folkskolväsendet utgår i

regel med 80 procent av bruttokostnaden och regleras genom kungl. kungörelserna

den 30 juni 1947 (nr 346) angående statsbidrag för anordnande

av skolskjutsar åt skolpliktiga barn (inbegripet även statsbidrag till s. k.

självskjuts) samt den 17 juni 1943 (nr 538) angående statsbidrag för inackordering

av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem.

Såsom vi i korthet här ovan antytt innebär nu gällande bestämmelser

om statsbidrag till fortsättningsskolväsendets centralisering, att vissa kommuner

för inackorderings- eller skolskjutskostnader får mindre än 80 procent

— under det att vissa kommuner kan få upp till 100 procent statsbidrag för

samma ändamål.

Upprätthållandet av skilda bestämmelser för statsbidrag till centralisering

av fortsättningsskolväsendet samt för statsbidrag till skolskjutsar och

inackordering åt folkskolelever innebär enligt vår uppfattning en dualism,

som snarast möjligt bör avskaffas. Ur administrativ synpunkt skulle upphävandet

av särbestämmelserna för fortsättningsskolväsendets centralisering

innebära en betydelsefull förenkling. En viss, om också obetydlig, utjämning

av kostnaderna kommunerna emellan skulle ernås med likartade

statsbidrag på 80 procent. Statsverkets kostnader bleve med all säkerhet

icke större än nu beräknade, då det större bidraget till glesortskommunerna

skulle motsvaras av lägre bidrag till tätort skommunerna i enlighet med

vad ovan anförts.

Utskottet — som erinrar om att enligt beslut av 1952 års riksdag statsbidraget

per lärjunge för centralisering av fortsättningsskolväsendet från

och med innevarande budgetår höjts till 2 kronor 50 öre per dag — är icke

berett att på den i motionen I: 73 förebragta utredningen tillstyrka bifall

till det i motionen framställda yrkandet. Emellertid synes det av motionärerna

upptagna, i statsbidragstekniskt hänseende mycket komplicerade

spörsmålet vara förtjänt av ytterligare utredning och överväganden. Utskottet

förutsätter, att så kommer att ske i samband med den översyn av

gällande statsbidragsbestämmelser för skolskjutsar, varom 1952 års riksdag

i skrivelse till Kungl. Maj:t gjort framställning.

Utskottet, som icke har någon erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 73, såvitt här är i fråga, till

Folkskolor in. in.: Bidrag till inackordering av skolbarn i

skolhem, arbetsstugor eller enskilda hem för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

223:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn. Kungl. Maj: t har (punkt 239, s. 382—385) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 21 000 000 kronor.

8 — Bihang till riksdagens ''protokoll 1053. 6 saml. Nr 8.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under nästföregående

punkt angivna motionen I: 73, vari hemställts att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda sådana författningsändringar,

att de bestämmelser som nu gäller för statsbidrag till anordnande av skolskjutsar

åt skolpliktiga barn i folkskola och statsbidrag till inackordering

av barn tillhörande folkskolestadiet fr. o. m. redovisningsåret 1953/54

kommer att gälla även för elever i av skoldistrikt upprätthållen fortsättningsskola,

samt att det anslag till centralisering av fortsättningsskolväsendet

som finnes upptaget i budgeten för 1953/54 måtte få överföras till motsvarande

anslag för statsverkets utgifter till bestridande av kostnader för

skolskjutsar (egentliga skolskjutsar och självskjutsar) och inackordering av

folkskolbarn.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 3 000 000 kronor,

betingad av den fortgående centraliseringen och rationaliseringen inom

folkskoleväsendet samt av fortsatt stegring av skjutspriserna. Totalkostnaderna

för skolskjuts verksamheten under redovisningsåret 1952/53 har

beräknats till omkring 26 450 000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och får, med hänvisning till

vad utskottet under nästföregående punkt anfört beträffande motionen

I: 73, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen I: 73, såvitt här är i fråga, till

Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 21 000 000 kronor.

224:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande

av fria läroböcker m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 240, s. 286)

föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 8 840 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 540 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Patrick Nilsson

m. fl. (I: 137) och den andra inom andra kammaren av herr Onsjö m. fl.

(II: 145), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att hos Kungl.

Maj:t begära sådan ändring av gällande författning, att skoldistrikt må

äga besluta, huruvida med statsbidrag tillhandahållna egentliga läroböcker

för folkskolans lärjungar skall utlämnas som lån eller gåva.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

115

Skolöverstyrelsen har föreslagit en anslagshöjning med 2 745 000 kronor

och därvid förnyat sin för innevarande budgetår gjorda hemställan om höjning

av statsbidragsbeloppet till 15 kronor per år och lärjunge.

Departementschefen har, under åberopande av att frågan om statsbidragsbeloppets

storlek prövats av 1952 års riksdag och att bidraget därvid höjts

med 2 kronor till 12 kronor, förklarat sig ej kunna ansluta sig till överstyrelsens

förslag, att bidragsbeloppet nu skulle ytterligare höjas. Den

automatiska utgiftsstegringen till följd av ökat lärjungeantal har departementschefen

beräknat till 540 000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:137 och 11:1J+5 framställda yrkandet

har anförts i huvudsak följande.

De fria läroböckerna för folkskolans elever måste sägas vara en förmån

av stor social betydelse. Kostnaderna härför bestrides delvis genom statsbidrag,

vilket för närvarande utgår med 12 kronor per år och lärjunge.

De sammanlagda kostnaderna för tillhandahållandet av fria läroböcker

in. m. kan emellertid beräknas till cirka 29 kronor per år och lärjunge,

varför en betydande börda härigenom lagts på kommunerna.

I allmänhet torde förhållandet inom skoldistrikten vara, att varje lärjunge

erhåller ifrågavarande läroböcker som gåva. Häremot torde i princip

ingenting vara att invända. Det kan givetvis i många fall vara av värde

för eleverna att efter slutad skolgång ha kvar sina läroböcker. Men å andra

sidan ger erfarenheten vid handen, att det ofta visat sig att eleverna inte

skänker någon större uppskattning åt dessa gåvor. Det inträffar att så erhållna

läroböcker efter kursens slut — även om böckerna är i gott skick

— direkt förstöres emedan eleven rätt ofta inte värdesätter att äga dem

efter skoltiden.

Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse nr 557/1951 skall skoldistriktet, för att

komma i åtnjutande av statsbidrag, tillhandahålla varje lärjunge erforderliga

läroböcker. Egentliga läroböcker, stadgas det, skall »utlämnas såsom

gåva». Skoldistriktet äger dock besluta, att »vissa läro- och läseböcker,

särskilt sådana som äro avsedda att användas under kortare tid---

skola tillhandahållas lärjungarna såsom lån».

Då kostnaden för skoldistrikten vid tillhandahållandet av de egentliga

läroböckerna, vilka enligt gällande författning skall till eleverna utlämnas

såsom gåva, blivit så stor — och man av finansiella skäl från statens sida

nu icke anser sig kunna lämna större bidrag — måste kommunerna, som

nu får bära huvudparten av kostnaden, vilken rätteligen borde åvilat staten,

söka efter möjlighet att för sin del söka åstadkomma en besparing i detta

avseende utan att man därigenom betungar barnens föräldrar och målsmän

med ökade kostnader. Man kommer då fram till att det i nuvarande ekonomiska

läge kan bli nödvändigt att även de egentliga läroböckerna får utlämnas

som lån till lärjungarna, varigenom betydande och nödvändiga besparingar

skulle kunna göras. I ett läge då staten anser sig icke ha möjlighet

att bära alla de kostnadsökningar, som ett försämrat penningvärde med ty

åtföljande prisförskjutningar har framskapat, iir det ej heller, enligt vårt

förmenande, möjligt för flertalet av kommunerna att på skilda områden

åtaga sig de bördor, som av här nämnda orsaker överflyttas på dem.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Enligt vår uppfattning bör vederbörande skoldistrikt, med bibehållen rätt

till statsbidrag, äga rätt att bestämma huruvida egentliga läroböcker skall

utlämnas till lärjungarna som lån eller gåva.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag. Med

anledning av vad departementschefen anfört vill utskottet emellertid understryka

angelägenheten av att, i den mån den statsfinansiella situationen så

medgiver, en förbättring av ifrågavarande statsbidrag kommer till stånd

i riktning mot ett återställande av den vid statsbidragets tillkomst år 1946

avsedda relationen mellan statens och kommunernas andelar i kostnaderna

för här ifrågavarande undervisningsmateriel, motsvarande ett statsbidrag

av mellan åttio och nittio procent av totalkostnaderna.

I motionerna I: 137 och II: 145 har givits uttryck åt den uppfattningen,

att skoldistrikt för att komma i åtnjutande av ifrågavarande bidrag ej

skulle få tillhandahålla s. k. egentliga läroböcker såsom lån utan måste

utlämna dessa såsom gåva. Av de år 1951 i detta hänseende ändrade statsbidragsvillkoren

och av vad departementschefen i frågan uttalat i 1951

års åttonde huvudtitel, s. 320, framgår emellertid, att varje skoldistrikt

äger besluta, om och i vad mån läroböcker — s. k. egentliga läroböcker

icke uteslutna — skola utlämnas som gåva eller lån. Vid detta förhållande

torde motionerna icke påkalla någon riksdagens åtgärd.

Utskottet får alltså hemställa,

I. att riksdagen må till Folkskolor m. in.: Bidrag till

kostnaderna för tillhandahållande av fria läroböcker in. in.

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

8 840 000 kronor;

II. att motionerna I: 137 och II: 145 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

225:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Kungl.

Maj:t har (punkt 241, s. 386—389) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 53 000 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 3 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bergh (I: 240) och den andra inom andra kammaren av herrar

Kyling och Nilsson i Göingegården (II: 143), i vilka hemställts, att riksdagen

i samband med behandlingen av ifrågavarande anslag måtte göra

ett uttalande i enlighet med vad i motionerna anförts,

dels ock en inom första kammaren av herrar Birger Andersson och Eric

Ericson väckt motion (I: 239), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av frågan om bidrag till vissa byggnadsarbeten vid folkskolor m. m.

måtte göra uttalande om att i motionen framförda synpunkter beaktas

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

vid planerandet av skolbyggnader och att på lämpligt sätt under exempelvis

skolöverstyrelsens ledning verkställes undersökningar och experiment beträffande

skolbyggnader, vilkas resultat skall tjäna till vägledning för den

framtida skolbyggnadsverksamheten.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit eu höjning av förevarande

anslag från 50 till 92 miljoner kronor, varvid överstyrelsen utgått

från en byggnadstillståndsgivning under år 1953 motsvarande ett belopp

av 335 miljoner kronor. Överstyrelsen har därjämte hemställt, att den kostnad

för den första uppsättningen inventarier i klassrum, som må inräknas i

bidragsunderlaget enligt kungörelsen 1945: 882, från och med nästa budgetår

höjes från högst 1 000 till högst 2 000 kronor.

Departementschefen har vid bedömandet av den antagliga belastningen

å anslaget under nästa budgetår utgått från att endast en förhållandevis

obetydlig ökning av investeringsbeloppet till folkskolebyggen blir möjlig

under år 1953. Med hänsyn till att grunderna för ifrågavarande statsbidrag

för närvarande äro föremål för omprövning av särskilda sakkunniga

har departementschefen ansett sig icke kunna tillstyrka, att någon ändring

i statsbidragsgrunderna nu vidtages.

I motionerna 1:240 och 11:143 har anförts bland annat följande.

Det väsentligaste hindret för att råda bot på eftersläpningen i skolbyggnadsverksamheten

är icke anslagsfrågan utan kvottilldelningen för skolbyggnadsändamål.

Skolöverstyrelsen har också under åberopande av det

avsevärda byggnadsbehov, som föreligger inom folkskoleväsendet, för kalenderåret

1953 räknat med en väsentlig höjning av byggnadskvoten för

1''olkskolelokaler. Den byggnadskvot som tilldelats ecklesiastikdepartementet

för skolbyggnader o. d. motsvarar dock endast en tredjedel av de anmälda

behoven. Det föreligger alltså en betydande disproportion mellan

framställda och tillgodosedda önskemål. Det är emellertid möjligt att den

sålunda upprättade planen för investeringar för olika ändamål kan komma

att under budgetåret behöva justeras. Det är dels tänkbart att åtskilliga

investeringar måste anstå av kostnads- och räntabilitetsskäl, liksom det

också är möjligt att förändringen i fråga om sysselsättningsgraden kan

föranleda avvikelse från fördelningsplanen. Denna bör därför icke anses

så fixerad att avvikelser ej skulle vara möjliga. Skulle härigenom möjlighet

uppkomma att utan ökning av den totala investeringen åstadkomma en

förskjutning till förmån för skolbyggnadskvoten bör en sådan möjlighet

utnyttjas.

I motionen 1:239 har anförts bland annat följande.

Den stora lokalbristen och de svårigheter, som möter strävandet att

uppehålla en byggnadsverksamhet av tillräcklig omfattning beträffande

både skolor och andra samlingslokaler, gör det nödvändigt, att de skolbyggnader,

som kommer till stånd, får en för framtidens skola och andra

samhällsnyttiga uppgifter lämplig utformning.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Med hänsyn till här omnämnda förhållanden synes det vara motiverat

att, samtidigt som försöksverksamheten för att förbereda skolreformens

genomförande pågår, också undersökningar och prov företages beträffande

skolbyggnadernas utformning med hänsyn till den väntade enhetsskolan.

Det kan i detta sammanhang förtjäna antecknas, att skolöverstyrelsen

redan nu tillåter en del lokala försök. Men metodiska experiment grundade

på verkligt fackmässiga undersökningar torde fortfarande saknas.

De frågor, som främst skulle behöva genomdiskuteras och prövas, synes

i huvudsak vara följande.

1. Skolbyggnadernas planläggning och utrustning med hänsyn till den

väntade enhetsskolan och det reformerade arbetssätt, som i samband med

genomförandet torde vara att förvänta.

2. Möjligheten att i större skolbyggnader minska antalet specialsalar.

3. Möjligheten att så planera skollokalerna, särskilt skolmåltidslokaler

och samlingssalar, att de kan på bästa sätt tjäna föreningsverksamheten,

annat samhällsnyttigt arbete och bygdens eller skolområdets kulturella liv

i övrigt.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att förevarande anslag

för innevarande budgetår är uppfört med 50 miljoner kronor, att skolöverstyrelsen

för nästa budgetår begärt en höjning av anslaget till 92 miljoner

kronor och därvid räknat med en tillståndsgivning under år 1953, motsvarande

ett belopp av 335 miljoner kronor, men att departementschefen utgått

från att endast en obetydlig ökning av investeringsbeloppet till folkskolebyggen

blir möjlig under år 1953 och i anslutning därtill föreslagit

en höjning av anslaget för nästa budgetår med 3 miljoner kronor till 53

miljoner kronor.

Den ökning av skolbyggnadsverksamheten, som med utgångspunkt i

dessa beräkningar kan emotses under innevarande kalenderår, är således

förhållandevis obetydlig och motsvarar uppenbarligen icke ens närmelsevis

den avsevärda stegringen av byggnadsbehovet inom folkskoleväsendet.

Utskottet får allvarligt beklaga, att det vid fördelningen av 1953 års byggnadskvot

icke ansetts möjligt att i större utsträckning tillgodose behovet

av den ökade skolbyggnadsverksamhet, som kriives för en normal utveckling

och rationalisering av folkskoleväsendet. Utskottet vill betona,

att den nuvarande kraftiga begränsningen av skolbyggnadsverksamheten

på många håll medför betydande, i vissa fall oöverstigliga svårigheter för

undervisningens och de skolsociala anordningarnas upprätthållande. I anslutning

till vad i motionerna I: 240 och II: 143 anförts vill utskottet därför

understryka angelägenheten av att, därest omständigheterna skulle möjliggöra

en större total investeringsverksamhet än man hittills ansett sig

kunna räkna med eller därest en regional eller lokal omfördelning inom den

fastställda totala byggnadskvoten skulle visa sig påkallad eller önskvärd,

alla de möjligheter tillvaratagas, som äro ägnade att tillgodose folkskoleväsendets

bvggnadsbehov.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts för
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 119

slag beträffande medelsanvisningen under förevarande anslag för nästa

budgetår.

Med anledning av vad som anförts i motionen I: 239 får utskottet erinra

om att utskottet tidigare i utlåtande 1951:8, punkten 217:o), understrukit

lämpligheten av att vid planläggningen av skolbyggnader tillses

att särskilda måltidslokaler, om dylika inrättas, kunna användas även

för andra behov, t. ex. som fritidslokaler. Då de i motionerna i detta avseende

och i övrigt anförda synpunkterna få förutsättas redan vara föremål

för fortlöpande uppmärksamhet och överväganden inom skolöverstyrelsen

— som enligt sin instruktion bland annat har att igångsätta, föreslå eller

eljest främja erforderlig försöksverksamhet utöver den, som beslutes av

Kungl. Maj:t, ävensom att i fråga om skolbyggnader och därtill hörande

anordningar samt lokalernas inredning lämna myndigheter och skolstyrelser

upplysningar, råd och anvisningar — torde något uttalande från riksdagens

sida i den av motionärerna åsyftade riktningen icke vara av behovet

påkallat.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

53 000 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 240 och II: 143 i skrivelse

till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan

anfört rörande tillgodoseendet av folkskoleväsendets byggnadsbehov;
II.

att motionen I: 239 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

226 :o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 389), vilket

innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa

fullbordade byggnadsarbeten för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor.

227:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243, s. 390),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Follcskolor m. m.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 8.

228:o) Folkskolor in. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244, s. 390 och 391),

vilket innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för

undervisningslokaler m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 1 200 000 kronor.

229:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 391 och 392), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till undervisningsmateriel

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 2 900 000 kronor.

230:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder.

Kungl. Maj:t har (punkt 246, s. 392 och 393) föreslagit riksdagen att dels

medgiva, att under budgetåret 1953/54 må beviljas byggnadsbidrag till

tjänstebostäder för folkskolans lärare med tillhopa högst 6 000 000 kronor,

dels ock till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kronor.

I samband hänned har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fröken Ager väckt motion (II: 290), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att annan folkskolans lärare än ordinarie folkskollärare

skall äga rätt erhålla tjänstebostad med en sammanlagd golvyta av

omkring 90 kvadratmeter, lämpligt fördelad på minst tre rum och kök,

därest vederbörande på grund av familjebildning har behov av sådan

bostad.

Kungl. Maj:ts förslag innebär höjning med 500 000 kronor av maximibeloppet

av byggnadsbidrag, som avses få beviljas under nästa budgetår.

Med hänsyn till eftersläpningen i fråga om statsbidragsutbetalningen föreslås

dock ingen anslagshöjning.

I motionen II: 290 har anförts följande.

Enligt bestämmelserna i boställsordningen för folkskolans lärare (SFS

nr 883/1946) skall tjänstebostad för ordinarie folkskollärare omfatta en

sammanlagd golvyta av omkring 90 kvadratmeter, lämpligt fördelade på

minst tre rum och kök, samt för annan lärare en sammanlagd golvyta av

omkring 60 kvadratmeter, lämpligt fördelad på minst två rum och kök. I

§ 19 avlöningsreglementet för övningslärare stadgas, att bestämmelserna

för andra lärare än övningslärare vid sanuna skola skola äga motsvarande

tillämpning beträffande rätten till tjänstebostad. Detta medför, att övningslärare

inte kan komma i åtnjutande av större tjänstebostad än som

tillkommer annan lärare än ordinarie folkskollärare. Jag anser emellertid,

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

121

att tjänstebostadens storlek även bör vara beroende av vederbörande lärares

behov av utrymme. De lärare, som tillhöra gruppen »annan lärare än

ordinarie folkskollärare» och som ha familj, böra därför erhålla rätt att

inneha tjänstebostad av samma storleksordning som ordinarie folkskollärare.

TJtskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet, som erinrar om att grunderna för här ifrågavarande statsbidrag

till tjänstebostäder för folkskolans lärare samt vissa i samband därmed

stående frågor för närvarande äro föremål för utredning av särskilda

sakkunniga, har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 290 framställda

yrkandet. Med anledning av vad i motionen anförts beträffande

övningslärares rätt till tjänstebostad vill utskottet framhålla, att den författningsmässiga

regleringen härav synes oklar. Utskottet förutsätter emellertid,

att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på detta spörsmål.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att under budgetåret 1953/54 må beviljas

byggnadsbidrag till tjänstebostäder för folkskolans lärare

med tillhopa högst 6 000 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag till tjänstebostäder

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 4 800 000 kronor;

II. att motionen II: 290 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

231 :o) Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag till tjänstebostäder.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s. 393), vilket innebär

en anslagsminskning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Övergångsbidrag

till tjänstebostäder för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 225 000 kronor.

232:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248, s. 393 och 394), vilket

innebär en anslagsminskning med 2 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. mBidrag till

Skytteanska skolan i Tärna för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 36 500 kronor.

233:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondens-

och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 249, s. 394 och 395), vilket innebär en anslagshöjning med 85 000

kronor, hemställer utskottet,

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Anordnande av

kombinerad korrespondens- och radioundervisning för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 400 000

kronor.

234:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 250, s. 396—398), vilket innebär en anslagshöjning med 143 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................. 284 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 20 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................... 266 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 245 600

Summa kronor 817 000

b) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 817 000 kronor.

235:o) Nomadskolor: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 251, s. 399 och 400), vilket innebär en anslagshöjning med

8 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 362 800

kronor.

236:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 400 och 401),

vilket innebär en anslagshöjning med 23 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

för nomadbam för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 62 000 kronor.

237:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253, s. 401), vilket innebär en anslagsminskning

med 200 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 4 600 000 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

123

238 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

Kungl. Maj:t har (punkt 254, s. 401 och 402) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 700 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med

25 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den i det föregående

under punkten 222 :o) angivna motionen I: 73, vari hemställts att

riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda sådana författningsändringar,

att de bestämmelser som nu gäller för statsbidrag till anordnande

av skolskjutsar åt skolpliktiga barn i folkskola och statsbidrag till

inackordering av barn tillhörande folkskolestadiet från och med redovisningsåret

1953/54 kommer att gälla även för elever i av skoldistrikt upprätthållen

fortsättningsskola, samt att det anslag till centralisering av fortsättningsskolväsendet

som finnes upptaget i budgeten för 1953/54 måtte

få överföras till motsvarande anslag för statsverkets utgifter till bestridande

av kostnader för skolskjutsar (egentliga skolskjutsar och självskjutsar)

och inackordering av folkskolbarn.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och får, med hänvisning till vad

utskottet i det föregående under punkten 222 :o) anfört beträffande motionen

I: 73, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 73, såvitt här är i fråga, till

Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättnin

g s skolväsend et för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 700 000 kronor.

239:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskurser för lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 402), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser

för lärare för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

240:o) Högre folkskolor: Understöd. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 256, s. 402 och 403), vilket innebär en anslagsminskning med

100 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Understöd för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 600 000

kronor.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 8.

241 :o) Högre folkskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257, s. 403 och 404), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre folkskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 5 000 kronor.

242:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Maj:t har (punkt 258,

s. 404) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 6 750 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Svenson m. fl.

(I: 139) och den andra inom andra kammaren av herrar Hansson i Önnarp

och Andersson i Dunker (II: 154), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,

att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla att folkhögskole
stadgan

§ 18 måtte få följande lydelse: »Elev vid folkhögskola skall---

och före kursens slut hava fyllt 16 år.»

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 250 000 kronor,

varvid för nästa budgetår beräknats bidrag till 4 nya folkhögskolor utöver

de 77 nu statsbidragsberättigade skolorna.

I motionerna 1:139 och 11:154 har inledningsvis erinrats dels om bestämmelserna

i 18 § första och andra styckena folkhögskolestadgan (1951:

835), att elev vid folkhögskola skall före kursens slut ha fyllt, manlig elev

18 år och kvinnlig elev 16 år, dock att, om särskilda skäl föreligga, manlig

elev må intagas vid tidigare ålder, dels ock om föreskriften i § 1 första

stycket kungörelsen angående stipendier åt elever vid folkhögskolor (1934:

399), att elev i folkhögskola för att kunna ifrågakomma till statsstipendium

skall ha före kursens slut uppnått en ålder, manlig elev av 18 år och

kvinnlig elev av 16 år. Motionärerna — som jämväl framställt yrkande

om ändring av sistnämnda föreskrift, till vilket yrkande utskottet återkommer

i det följande — ha vidare anfört i huvudsak följande.

Enligt vår uppfattning kan knappast några vägande skäl anföras för

bibehållande av folkhögskolestadgans bestämmelse om högre intagningsålder

för manliga elever än för kvinnliga. Naturligtvis kan den synpunkten

anläggas, att det är önskvärt, att eleverna — såväl manliga som kvinnliga

— har uppnått en mera mogen ålder, t. ex. 18—20 år. Vid en del folkhögskolor

tillämpas också enligt vad vi har oss bekant en sådan högre intagningsålder.

Det finns emellertid en elevkategori för vilken en lägre intagningsålder

är av största betydelse. Härmed avser vi de ungdomar som i avsaknad av

möjligheter att genomgå realskola och gymnasium söker sig till folkhög
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

125

skolan för att härigenom vinna erforderliga kunskaper för intagning i folkskollärarseminarium,

för avläggande av studentexamen eller för vidareutbildning

på något annat område. Häremot kan givetvis den principiella

invändningen göras, att folkhögskolan skall vara en bildningsskola — och

inte en utbildningsskola. Vi anser det emellertid oriktigt att hindra sådana

ungdomar, som av ekonomiska eller andra skäl ej kunnat gå den reguljära

utbildningsvägen, att genom folkhögskolan vinna möjligheten till den utbildning

som de eftersträvar. Vi tror heller inte att tillmötesgående mot

detta önskemål behöver skada folkhögskolans bildningsidé. Då vi alltså

finner det angeläget, att folkhögskolan även må kunna utnyttjas som en

väg till vidareutbildning, är det också enligt vår uppfattning orimligt, att

sådana unga pojkar, som givetvis önskar påskynda sin försenade utbildning,

skall hindras i sina bemödanden av bestämmelsen om att de under

första årskursen skall uppnå en ålder av 18 år. Det är också orimligt, att

de — därest de enligt undantagsbestämmelsen intages på folkhögskola vid

lägre ålder — icke skall ha möjlighet att erhålla statsstipendium. Det gäller

här i stor utsträckning ungdomar med mycket begränsade ekonomiska

möjligheter. Enligt vår uppfattning bör de manliga eleverna åtnjuta samma

förmåner som de kvinnliga.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Vidkommande det i motionerna I: 139 och II: 154 gjorda yrkandet får

utskottet framhålla, att, enligt vad utskottet inhämtat, frågan om intagningsåldern

för folkhögskolornas elever samt vissa därmed sammanhängande

spörsmål torde komma att närmare behandlas i det betänkande om

folkhögskolans ställning och uppgifter, som inom en nära framtid är att

förvänta från skolkommissionen (folkhögskoledelegationen). Vid sådant

förhållande finner utskottet sig böra avstyrka bifall till det här ifrågavarande,

motionsvis framställda förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

I. att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 6 750 000

kronor;

II. att motionerna I: 139 och II: 154, såvitt här är i

fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

243:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259, s. 405 och 406), vilket innebär en

anslagshöjning med 9 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 24 500 kronor.

244:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga kurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 260, s. 406), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr S.

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskapliga

kurser för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 46 500 kronor.

245:o) Folkhögskolor: Studiebidrag och stipendier åt elever.

Kungl. Maj:t har (punkt 261, s. 406—407) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål anvisa ett förslagsanslag av 2 900 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående

under punkten 242 :o) angivna, likalydande motionerna 1:139 och

II: 154, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga, att de i Kungl. Maj:ts kungörelse

1934 nr 399, § 1, intagna bestämmelserna om folkhögskolestipendierna

måtte ändras enligt följande: »Stipendium av statsmedel må tilldelas

---och skall elev för att kunna ifrågakomma till stipendium

hava före kursens slut uppnått en ålder av sexton år.»

Förevarande anslag är nu uppfört med 2 600 000 kronor under rubriken

Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Maj:ts förslag innebär en i

anslutning till 1952 års riksdags beslut om ändrade grunder för studiehjälpen

vid bland andra folkhögskolorna med 300 000 kronor ökad medelsanvisning.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under

punkten 242:o) anfört, avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 139 och

II: 154, i vad de avse förevarande anslag.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, hemställer

alltså,

I. att riksdagen må till Folkhögskolor: Studiebidrag och

stipendier åt elever för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 2 900 000 kronor;

II. att motionerna 1:139 och II: 154, såvitt här är i

fråga, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

246:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262, s. 407), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning

av lärare för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 14 500 kronor.

Abnormundervisningen.

247:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. Kungl. Maj:t har

(punkt 264, s. 408—410) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 301 900 kronor, innebärande

en anslagsminskning med 6 700 kronor.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

127

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av fröken Liljedahl m. fl. väckt motion

(II: 299), vari hemställts, såvitt här är i fråga, att riksdagen måtte besluta

uppräkna anslagsmedlen till beklädnad för elever vid Tomteboda blindinstitut

med 3 500 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Carlqvist m. fl. (I: 244) och den andra inom andra kammaren

av fru Svedberg m. fl. (II: 262), i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,

att riksdagen måtte bevilja av skolöverstyrelsen i dess riksdagspetita begärt

anslag till fickpengar åt elever vid blindskolorna.

Motionerna II: 299 samt I: 244 och II: 262 innefatta — såsom i det följande

kommer att närmare redovisas — jämväl yrkanden om uppräkning

av anslagsmedlen till beklädnad för elever vid vårdanstalten för blinda i

Lund samt skolor för döva, respektive anslag till fickpengar åt elever vid

dövskolorna.

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit,

bland annat, dels höjning med 3 500 kronor av den nu med 29 000

kronor uppförda delposten till beklädnad för elever vid institutet och förskolan

å Tomteboda samt med 8 000 kronor respektive med 36 000 kronor

av motsvarande poster vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte och vid skolor för döva, dels anvisande av en ny post å 5 300

kronor till fickpengar åt elever vid läroanstalten i Tomteboda med undantag

av sådana som ha rätt till folkpension, dels ock anvisande vid skolorna

för döva av en med 27 000 kronor förhöjd delpost till fickpengar åt samtliga

elever och skyddslingar, som ej åtnjuta folkpension. Skolöverstyrelsen

har räknat med 15 kronor per månad för elev i fortsättningsskola samt,

för eleverna vid Tomtebodainstitutet, med 1 krona per vecka för elev, som

fyllt 10 år, och med 50 öre per vecka för elev under 10 år.

Vidkommande storleken av fickpengar till elever vid skolorna för döva

har överstyrelsen framlagt samma förslag som beträffande blindskoleeleverna.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna biträda överstyrelsens

förslag om ökade medel till beklädnad av elever och har ej heller funnit

sig beredd att nu tillstyrka framställningen om medelsanvisning till fickpengar

åt eleverna.

Till stöd för det i motionen II: 299 framställda yrkandet, vilket sammanfaller

med skolöverstyrelsens ovannämnda förslag, i vad det avser delposter

till beklädnad, har anförts, att beklädnadsanslagen vid såväl blind- som dövskolorna

äro anmärkningsvärt låga och att de trots penningvärdets fall

ej undergått någon större förändring under senare år. Det borde vara ett

allmänt intresse att barn, som på grund av lyte måste vistas vid internat
-

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

skolor med specialundervisning, inte beträffande klädutrustning bli sämre

ställda än de barn som få vistas i sina hem. Efter barnbidragens införande

bär en högst väsentlig allmän standardförbättring ägt rum då det gäller

beklädnad för barn i skolåldern.

Till stöd för det i motionerna 1:244 och II: 262 gjorda yrkandet har

anförts bland annat följande.

Till den unga människans ekonomiska fostran bidrar i normala fall både

skola och hem. Ett undantag utgör den ungdom, som växer upp på anstalt.

Den blir berövad de nyttiga erfarenheter av vad det kostar att leva, som

familjelivet automatiskt ger. På anstalten ges små tillfällen att reflektera

över levnadskostnaderna. Det mesta tages ur förråd, och ingen talar om

för en vetgirig elev vad matportionen kostar. Hans eller hennes möjligheter

att göra egna inköp är därtill starkt begränsade, inte blott emedan

internatlivet fjärmar vederbörande från affärsgator och handelsbodar utan

även emedan eleven i regel har lite eller alls inga pengar att röra sig med.

På de flesta anstalter förekommer visserligen i någon form vad man

tidigare allmänt kallade »flitpengar». I namnet ligger en anvisning om att

dessa pengar får utdelas efter moraliska bedömningsgrunder — flitpengar

kan indragas för den som inte är flitig eller inte visar tillräckligt gott uppförande.

Vidsynta människor i anstaltsledningarna har reagerat mot detta.

De inser, att ofrihetskänslan på anstalten måste bli plågsamt accentuerad

för dem som alldeles saknar pengar till smärre personliga utgifter. De menar

vidare, att varje individ, som skall uppfostras på anstalt med sikte

på en infogning som vuxen i det normala samhällslivet, bör ha rätt till

regelbundna fickpengar för oundgängliga privata behov för att lära sig

något om pengars värde. Därtill bör fickpengarna inte sammankopplas

med elevens välförhållande till lärare och vårdpersonal. Begreppet flitpengar

håller också på att undanträngas mer och mer av begreppet fickpengar.

Anstalterna har oftast mycket magra kassor för utbetalning av flit- eller

fickpengar. På Tomteboda blindinstitut betalas till eleverna fem gånger

om året ett grundbelopp av 4 kronor. Vid dövskolan i Vänersborg får fortsättningsskoleleverna,

som befinner sig i de övre tonåren eller är äldre, av

statsmedel högst 15 kronor i månaden i fickpengar.

De inkomster till anstalterna, som inflyter genom elevernas eget arbete,

är mer än nog för att täcka utgifterna för fickpengar: mot det äskade fickpenningsanslaget

på 5 300 kronor till blindskolorna kan uppställas en inkomstpost

på 18 000 kronor som härrör från försäljning av blindas slöjdalster.

Försålda produkter vid dövskolorna inbringar vidare över 64 000

kronor. Det borde vara naturligt att försöka kompensera de av sitt lyte

svårt handikapade eleverna för ett arbete, som utförs i anstaltslivets ofrånkomliga

tristess, genom att bevilja dem en blygsam fickpenning och medge

dem en del trivselanordningar därutöver.

Utskottet. Då utskottet funnit starka skäl tala för att omförmälda beklädnadsposter

förstärkas för tillgodoseende av det i motionen II: 299 och

av skolöverstyrelsen angivna syftet tillstyrker utskottet bifall till det i

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Statsutskottets utlåtande nr 8.

nämnda motion gjorda yrkandet, vilket såvitt här är i fråga innebär en

anslagshöjning med 3 500 kronor.

Vad i motionerna I: 244 och II: 262 anförts har övertygat utskottet om

skäligheten av att särskilda medel anvisas till fickpengar åt eleverna vid

läroanstalterna för blinda och vid dövskolorna. En dylik åtgärd synes

utgöra ett önskvärt led i arbetet för att öka trivseln vid dessa anstalter,

där eleverna ha att tillbringa åtskilliga år, och för att göra eleverna mera

förtrogna med de olika problem, som möta utanför anstalterna. Utskottet

tillstyrker därför bifall jämväl till motionerna I: 244 och II: 262. Detta

medför, i vad gäller förevarande anslag, en anslagshöjning med 5 300 kronor.

I likhet med vad skolöverstyrelsen i detta hänseende föreslagit i sina

anslagsäskanden, förutsätter utskottet, att fickpengar skola utgå endast

till sådana elever, som icke åtnjuta folkpension.

På grund av vad sålunda anförts och då utskottet icke i övrigt funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, torde förevarande anslag

böra för nästa budgetår uppföras med (301 900 + 3 500 + 5 300 =) 310 700

kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna II: 299 samt I: 244 och

II: 262, samtliga dessa motioner såvitt här är i fråga, till

Läroanstalter för blinda: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 310 700 kronor.

248:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 266, s. 411^113) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 192 600 kronor, innebärande en anslagshöjning med 19 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under nästföregående

punkt angivna motionen II: 299, vari hemställts, såvitt här är

i fråga, att riksdagen måtte besluta uppräkna anslagsmedlen till beklädnad

för elever vid vårdanstalten för blinda i Lund med 8 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har — såsom under nästföregående punkt angivits —

i sina anslagsäskanden lör nästa budgetår föreslagit en höjning med 8 000

kronor av den nu med 26 000 kronor uppförda delposten till beklädnad

för elever.

Departementschefen har ansett sig icke kunna biträda skolöverstyrelsens

ifrågavarande förslag.

Utskottet tillstyrker i överensstämmelse med sitt ställningstagande under

nästföregående punkt bifall till motion 11:299, i vad den avser före
9

— Bihang till riksdagens protokoll 1053. 6 samt. Nr S.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Statsutskottets utlåtande nr 8.

varande anslag. Då utskottet icke i övrigt har någon erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, torde anslaget böra uppföras med (192 600 + 8 000 =)

200 600 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen II: 299, såvitt här är i fråga,

till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 200 600 kronor.

249 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 267, s. 413), vilket innebär en anslagshöjning

med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 17 300 kronor.

250:o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268, s. 413), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 30 000 kronor.

251 :o) Arvoden åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 269, s. 413 och 414), vilket innebär en anslagshöjning

med 11 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arvoden åt blivande blindlärare

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 15 400

kronor.

252:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 270, s. 414), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

253:o) Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271, s. 415 och 416) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till anskaffande av böcker

åt blinda för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131

254:o) Skolor för döva: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 273,

s. 416—420) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 349 300 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 115 300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de i det föregående

under punkten 247 :o) angivna motionerna II: 299 samt 1:244- och

II: 262, i vilka hemställts, såvitt här är i fråga,

i motionen II: 299 att riksdagen måtte besluta uppräkna anslagsmedlen

till beklädnad för elever vid skolor för döva med 36 000 kronor, samt

i motionerna I: 244 och II: 262 att riksdagen måtte bevilja av skolöverstyrelsen

i dess riksdagspetita begärt anslag till fickpengar åt elever vid

dövskoloma.

Skolöverstyrelsen har — såsom i det föregående under punkten 247 angivits

— i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit höjning med

36 000 kronor av den nu med 174 800 kronor uppförda delposten till beklädnad

för elever och skyddslingar. Vidare har överstyrelsen — i enlighet

med vad i nyssnämnda punkt omförmälts — föreslagit ändring av

den nu med 26 400 kronor uppförda delposten till flitpengar åt fortsättningsskolelever

och skyddslingar till en med 27 000 kronor förhöjd delpost

till fickpengar åt samtliga elever och skyddslingar, som ej åtnjuta folkpension.

Departementschefen har icke biträtt skolöverstyrelsens förslag i nu angivna

hänseenden.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under

punkten 247:o) anfört, tillstyrker utskottet bifall till motionerna II: 299

samt I: 244 och II: 262, i vad de avse förevarande anslag. Med hänsyn härtill

och då utskottet icke i övrigt funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, torde ifrågavarande anslag böra för nästa budgetår uppföras

med (1 349 300 -f- 36 000 + 27 000 =) 1 412 300 kronor. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna II: 299 samt I: 244 och

II: 262, samtliga dessa motioner såvitt här är i fråga, till

Skolor för döva: Omlcostnader för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 1 412 300 kronor.

255:o) Skolor för döva: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 274, s. 420—423) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 90 000

kronor.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Detta anslag är nu uppfört med 124 000 kronor. Skolöverstyrelsen har i

sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt om anvisande för vissa

närmare angivna ändamål av ett reservationsanslag av 117 000 kronor,

innebärande en anslagsminskning med 7 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att, ehuru under de senaste budgetåren

avsevärda belopp anvisats till engångsanskaffning av utrustning m. m.

vid dövskoloma, fortsatt medelsanvisning för ändamålet torde erfordras

för ytterligare förbättring av undervisningen och modernisering av utrustningen

vid de nuvarande skolorna. För nästa budgetår måste dessutom räknas

med ofrånkomliga utgifter för utrustning av förskolan i Boden, vilken

avses skola börja sin verksamhet hösten 1953. Departementschefen har funnit

sig kunna för nästa budgetår tillstyrka en medelsanvisning under anslaget

av 90 000 kronor, vilket innebär en anslagsminskning med 34 000

kronor.

Utskottet — som icke vill motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts förslag

om en minskning av förevarande anslag till 90 000 kronor — får understryka

vikten av att den pågående upprustningen av undervisningsmateriel

och dylikt vid dövskolorna fullföljes. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Skolor för döva: Engångsanskaffning

av utrustning m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

256:o) Skolor för döva: Resor för elever jämte åtföljande vårdare.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 423 och 424), vilket

innebär en anslagshöjning med 29 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Resor för elever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 84 000 kronor.

257:o) Skolor för döva: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

döva m. fl. I enlighet med Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 276, s. 424

och 425), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Stipendier åt vissa

fortsättningsskolpliktiga döva ni. fl. för budgetåret 1953/54

anvisa ett anslag av 8 000 kronor.

258:o) Skolor för döva: Arvoden åt blivande lärare för döva. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 425 och 426), vilket

innebär en anslagshöjning med 42 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skolor för döva: Arvoden åt blivande

lärare för döva för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 139 000 kronor.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

133

259:o) Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn. Kungl.

Maj:t har (punkt 278, s. 426—428) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budet året 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Sunne m. fl. (I: 241) och den andra inom andra kammaren av fru

Sandström m. fl. (11:283), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bifalla

av skolöverstyrelsen äskad höjning av anslaget till förskolor för döva barn

och sålunda för ändamålet anslå ytterligare 50 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Sjöström -Bengtsson m. fl. (I: 242) och den andra inom andra

kammaren av fru Wallin m. fl. (II: 279), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte dels besluta, att under budgetåret 1953/54 statsbidrag måtte tillerkännas

nya förskolor för döva småbarn, därest de fylla de krav på utrustning

och undervisning som ställts på tidigare skolor och skolhem för

samma ändamål, samt att anslagen skola utbetalas halvårsvis i efterskott,

dels ock för ifrågavarande ändamål anvisa ett förslagsanslag av 150 000

kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Statsbidrag till anstalt, som av Kungl. Maj:ts godkänts som förskola

eller skolhem för döva barn, utgår årligen med 1 200 kronor för varje

barn i förskola och därjämte med 1 200 kronor för varje barn, som tillika

är intaget j skolhem eller genom förskolans försorg och på dess bekostnad

åtnjuter vård och underhåll. För varje anstalt utgår doek bidrag för högst

det antal barn, som Kungl. Maj:t bestämmer. Såsom statsbidragsvillkor

gäller bland annat, att undervisningen är avgiftsfri och att anstalten i den

utsträckning så kan ske mottager barn från andra kommuner än den, inom

vilken anstalten är belägen, samt att sistnämnda kommun lämnar bidrag

till anstalten med skäligt belopp.

Innevarande budgetårs anslag är uppfört med 150 000 kronor och avser

statsbidrag till fyra av Kungl. Maj:t godkända förskolor, belägna i Stockholm,

Göteborg, Borås och Degerfors köping.

Skolöverstyrelsen har för nästa budgetår föreslagit höjning av anslaget

med 50 000 kronor och har därvid anfört i huvudsak följande.

Frågan om de döva småbarnens omhändertagande är för närvarande

föremål för stort intresse ute i landet. Enligt vad överstyrelsen har sig

bekant planeras på flera håll nya förskolor, bland annat en i södra Sverige,

en i Västerbotten, eu i Östergötland och en i Stockholm, den sistnämnda

avsedd i första hand för hörselsvaga. Då överstyrelsen icke räknar med

att statliga förskolor skall komma till stånd i samma utsträckning under

de närmaste åren, anser överstyrelsen, att dessa privata initiativ bör uppmuntras.

Överstyrelsen beräknar medel för nästkommande budgetår för

ett 30-tal barn i de nya skolorna och inackorderingsbidrag för cirka 20 av

dessa barn.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Departementschefen, som icke biträtt överstyrelsens förslag, har anfört

följande.

Jag erinrar om att frågan rörande utformningen av förskolundervisningen

för döva tidigare i skilda sammanhang varit föremål för statsmakternas

ställningstagande (1951 års åttonde huvudtitel s. 370, prop. 1951: 65

s. 19 och 1952: 103 s. 48). Under bedömande har därvid varit bland annat

förslag om införande av obligatorisk förskolundervisning i statliga förskolor

samt förstatligande av de nuvarande enskilda förskolorna. Införande av

en allmän, obligatorisk och av staten omhänderhavd förskola har emellertid

av skilda orsaker icke ansetts möjligt i dagens läge. Ett förstatligande av

de nuvarande enskilda förskolorna har ej heller befunnits aktuellt. I syfte

att vinna erfarenheter rörande lämplig utrustning och personaluppsättning

m. m. har dock beslutits, att i Boden upprätta en statlig förskola av försökskaraktär.

Som jag tidigare i annat sammanhang nämnt, avses denna

skola — som är dimensionerad för 25 barn — träda i verksamhet hösten

1953.

Skolöverstyrelsen föreslår nu, att statsbidrag för nästa budgetår skall

beräknas för" ytterligare fyra enskilda förskolor. Ehuru jag vill framhålla

utbyggandet av dövskolväsendet med förskolor som en mycket angelägen

åtgärd till förbättring av dövundervisningen, anser jag mig likväl ej kunna

i nuvarande läge tillstyrka överstyrelsens förslag till höjning av anslaget

för att möjliggöra statsbidrag till nya enskilda förskolor. I avvaktan på de

erfarenheter, som av verksamheten vid den statliga förskolan i Boden må

kunna erhållas i fråga om utformningen i allmänhet av förskolundervisningen

och förskolorganisationen för döva, bör enligt min mening statsbidragsgivningen

till de enskilda förskolorna i varje fall under niista^budgetår

begränsas till de fyra skolor, som för närvarande uppbär sådant

bidrag. Anslaget torde därför böra uppföras med oförändrat belopp för

nästa budgetår.

Till stöd för det i motionerna 1:241 och 11:283 framställda yrkandet

om en anslagshöjning med 50 000 kronor har anförts i huvudsak följande.

De av skolöverstyrelsen till erhållande av statsbidrag föreslagna nya

förskolorna har startats på Sveriges scoutförbunds initiativ och tillvunnit

sig stor uppmärksamhet. Skolorna i fråga arbetar efter en metod, som i

vårt land lanserats av dr Erik Wedenberg, vilken för närvarande tjänstgör

på audiologiska laboratoriet på karolinska sjukhuset hos docenten L. K. A.

Holmgren, vilken i årets statsverksproposition föreslagits personlig laboratur

i klinisk audiologi. Såväl docenten Holmgrens som dr Wedenbergs

forskningar och rön har intimt samband med möjligheten att bereda döva

småbarn inte endast klinisk undersökning enligt de förbättrade metoder

som nu står till buds, utan även — vilket är det väsentliga — i möjligheten

att omsätta rönen i den undervisning och övning, som kan ges »döva»

småbarn för att lära dessa tala hjälpligt på ett mycket tidigt stadium.

Detta omhändertagande av småbarn redan från treårsåldern med möjlighet

för dem som inte är totaldöva utan har vissa hörselrester kvar att lära sig

tala kan ske endast om varje barn kan beredas några timmars individuell

träning dagligen eller vissa dagar i veckan. Den träning det här är fråga

om utgör ett komplement till dövstumsundervisningen sådan den av ålder

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

135

bedrivits och ger även de barn som senare eventuellt kommer till dövstumskolor

fördelen av att redan kunna tala i större eller mindre grad.

Normalbegåvade barn med tillräckliga hörselrester har visat sig kunna

föras fram till normalskoleundervisning.

De skolor det här är fråga om består av små enheter och är externat

på samma sätt som vanliga lekskolor. De har alltså lekskolans karaktär

och inte anstaltens. Utan att föregripa den statliga försöksverksamheten

vid förskolan i Boden kan framhållas, att för så små barn som det här är

fråga om ofta är av stor betydelse att barnen kan bo i sina hem eller tillfälligtvis

inackorderade i andra hem i stället för på en större anstalt. Det

liar också betydelse, att dessa med lekskolor jämförliga små enheter ger

barnen möjlighet till samvaro med andra barn under mera hemliknande

förhållanden. Vad som framför allt är betydelsefullt är att den lärare som

leder skolan har möjlighet att sysselsätta sig med varje barn under sammanlagt

längre tid än som i allmänhet kan ske på en anstalt, dimensionerad

för många barn. Skolorna har också mycket stor betydelse för föräldrarna.

Under några timmar varje dag kan mödrarna vara fria från sina

barn på samma sätt som mammor för andra lekskolebarn. I vissa fall reser

barnet dagligen in till skolan men bor i sitt hem. Mödrarna erhåller också

genom sin kontakt med skolan själva undervisning i hur de även i hemmet

på egen hand kan träna sina döva barn. Kurser för både mödrar och

barn har på sina håll anordnats med av allt att döma mycket gott resultat.

Skolor av denna typ måste självfallet ställa sig betydligt billigare i drift

än internatskolor i för ändamålet uppbyggda, större anstalter. Det bör

sålunda vara av betydelse att inte endast försöksverksamhet med större

anstalter för döva förskolebarn igångsättes utan att det även ges möjlighet

till försöksverksamhet i den form, som de smärre lekskolorna för hörselträning

erbjuder. Om landsting eller kommuner visar intresse för saken —

vilket redan i stor utsträckning skett — bör verksamheten också kunna

erhålla statligt stöd. Detta kan ske därest skolöverstyrelsens äskande på

denna punkt bifalles.

I motionerna 1:242 och II: 279 har anförts bland annat följande.

Förskoleverksamheten är av långt större betydelse för de döva barnen

än för de s. k. fullsinnade. De förra är absolut beroende av systematisk

undervisning för att kunna tillägna sig språket, vilket hörande barn automatiskt

lär sig under de första 2—3 levnadsåren. Genom de oerhört stora

kontaktsvårigheter, som de döva barnen bär till följd av avsaknaden av

språk, får dessa i allmänhet ingen anpassning till gruppliv förrän de bereds

möjlighet att bevista någon form av skola.

Behovet av förskoleplatser för döva barn blir ingalunda fyllt, därest ej

de av vissa landsting och stiftelser planerade skolorna bereds möjlighet

att påbörja sin verksamhet. Det synes oss därför synnerligen beklagligt

om det intresse för ifrågavarande verksamhet, som enligt samstämmiga

uttalanden från skilda håll tidigare ansetts böra stimuleras hos kommuner

och enskilda och som nu äntligen tycks ha vaknat på allvar, ej skulle få

komma till uttryck i praktiskt handlande på grund av förhandsuttalanden

om alt nya skolor ej kan påräkna statsbidrag.

Den halvöppna barnavården (lekskolor och daghem) har haft en glädjande

snabb utveckling, vilket torde belysas inte minst av anslagsökningen.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Från de 100 000 kronor, som 1943 beviljades, är anslaget för innevarande

budgetår uppe i en summa av 2 450 000 kronor, och i statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag föreslås anslaget höjt till 2 750 000 kronor.

I jämförelse härmed synes den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen

av anslaget till förskolor för döva barn ganska blygsam, och vi anser

att det skulle innebära en alltför stor orätt gentemot de döva barnen om

för dem planerade förskolor ej ens skulle kunna upptagas till prövning för

erhållande av statsbidrag. Då vi emellertid är väl medvetna om svårigheten

att inom den uppgjorda budgetens ram finna utrymme för höjda .

anslag vill vi föreslå att författningen ändras därhän att anslagen utbetalas

halvårsvis i efterskott på samma sätt som sker beträffande anslagen till

den halvöppna barnavården. Denna ändring torde ej medföra några svårigheter

för de redan verksamma skolorna, då dessa efter vad vi har oss

bekant för närvarande ej brukar få ut anslagen för tilländalupet verksamhetsår

förrän efter 1 juli.

Utskottet. Av den lämnade redogörelsen framgår, att fyra förskolor

för döva barn nu åtnjuta statsbidrag ur förevarande anslag, att skolöverstyrelsen

för nästa budgetår föreslagit en höjning av anslaget från 150 000

kronor till 200 000 kronor för att ytterligare vissa förskolor skulle kunna

komma i åtnjutande av bidrag men att enligt departementschefens mening

statsbidragsgivningen till de enskilda förskolorna i varje fall för nästa

budgetår borde begränsas till de fyra skolor, som för närvarande uppbära

sådant bidrag.

I motionerna I: 241 och II: 283 har hemställts om en anslagshöjning

med 50 000 kronor i syfte att de av skolöverstyrelsen angivna nya förskolorna

skulle kunna få statsbidrag. I motionerna I: 242 och II: 279 har

föreslagits, att under nästa budgetår statsbidrag skulle tillerkännas nya

förskolor, därest de fylla de krav på utrustning och undervisning, som

hittills uppställts; genom viss ordning för statsbidragsutbetalningen skulle

någon anslagshöjning icke erfordras.

Utskottet vill i likhet med departementschefen framhålla att utbyggandet

av dövskolväsendet med förskolor utgör en mycket angelägen åtgärd

till förbättring av dövundervisningen. Det tillvaratagande på ett tidigt

stadium av de döva barnens hörselrester, som kan ske i förskolorna, synes

vara av stor betydelse för att sätta de döva barnen i stånd att redan från

början kunna med tillfredsställande resultat tillgodogöra sig den sedan

följande obligatoriska undervisningen i barndomsskolan. För barn med

någorlunda goda hörselrester torde i gynnsamma fall förskolundervisningen

kunna leda till att barnet så småningom lär sig tala och alltså kan tillgodogöra

sig normal skolundervisning.

Även i andra hänseenden synas förskolorna för döva barn fylla viktiga

sociala uppgifter. Utskottet instämmer i vad härom anförts i de föreliggande

motionerna.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

137

Med liänsyn härtill och i jämförelse med de senaste årens utveckling

av den statsunderstödda barnträdgårdsverksamheten för fullsinnade barn

synes det i princip motiverat att staten — så länge frågan om införande

av obligatorisk förskolundervisning för döva barn står öppen — i vidsträcktare

omfattning än vad nu är fallet bidrager till driften av enskilda

förskolor. En utökning av de statsbidragsberättigade förskolornas antal

synes enligt utskottets mening ej heller kunna i ogynnsam riktning föregripa

den försöksverksamhet, som skall bedrivas vid den statliga förskolan

i Boden, särskilt som de enskilda skolorna till övervägande delen torde

vara externat och därför ha en något annorlunda karaktär och, i vissa

hänseenden, även andra uppgifter än den statliga internatskolan.

Emellertid saknas i nuvarande läge säkra hållpunkter för bedömande av

de kostnadsökningar, som framdeles kunna uppkomma till följd av en

mera omfattande utökning av antalet statsbidragsberättigade förskolor.

I motsats till vad som föreslagits i motionerna I: 242 och II: 279 är utskottet

därför icke berett att för nästa budgetår tillstyrka en större utökning

av statsbidragsgivningen än vad skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden

förutsatt. Då enligt vad utskottet har sig bekant ifrågavarande

statsbidrag i regel utbetalas i efterskott för helt budgetår och då någon

ändring i denna praxis icke för närvarande lärer böra ske, föreligga ej skäl

att, såsom i motionerna I: 241 och II: 283 påyrkats, för budgetåret 1953/54

höja förevarande anslag; en ökning nästa budgetår av antalet statsbidragsberättigade

förskolor torde komma att påverka anslagsbelastningen först

budgetåret 1954/55.

Utskottet förutsätter, att riksdagen vid sin prövning nästa år av frågan

om anslag till bidrag till förskolor och skolhem för döva barn beredes tillfälle

att närmare överblicka den enskilda förskolorganisationens omfattning

och förutsebara utveckling ävensom erhåller del av de kostnadsberäkningar,

som med utgångspunkt i nuvarande statsbidragsgrunder kunna

verkställas i anslutning till en redogörelse i berörda hänseenden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må,

a) i anslutning till Kungl.Maj:ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 241 och II: 283, såvitt de avse medelsanvisningen,

till Bidrag till förskolor och skolhem för döva

barn för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

150 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 241 och II: 283, såvitt

de icke behandlats under a), samt motionerna I: 242 och

II: 279 i skrivelse till Kung], Maj: t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138 Statsutskottets utlåtande nr 8.

260:o) Bidrag till bildningsverksamliet bland döva. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 279, s. 428), vilket innebär en anslagshöjning

med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildning sverksamhet

bland döva för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

8 000 kronor.

261 :o) Präster och konsulenter för döva: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280, s. 429 och 430), vilket innebär en

anslagshöjning med 12 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för präster och konsulenter

för döva, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 126 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för
-

slagsvis .................... 1 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ............... 66 200

Summa kronor 193 600

Särskilda uppbärdsmedel:

Bidrag från kyrkofonden..................... 102 700

Nettoutgift kronor 90 900

b) till Präster och konsulenter för döva: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 90 900

kronor.

262:o) Präster och konsulenter för döva: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 281, s. 430), vilket innebär en anslagshöjning

med 2 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Präster och konsulenter för döva:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 31 400 kronor.

263:o) Bidrag till tidning för döva. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 282, s. 430 och 431), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till tidning för döva för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

139

264 :o) Bidrag till Hörselfrämjandet för kursverksamhet. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 283, s. 431 och 432), vilket innebär

en anslagshöjning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till hörselfrämjandet för

kursverksamhet för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag

av 24 000 kronor.

Y rkesunder visningen.

265:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 284, s. 433—437), vilket innebär en anslagshöjning

med 232 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga de förändringar

i personalförteckningen för överstyrelsen för

yrkesutbildning, som föranledes av vad departementschefen

förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.................................... 353 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 7 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar till inspek
törer

och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis

.................................... 37 200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................. 407 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 402 800

Summa kronor 1 207 000

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 207 000

kronor.

266:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 438), vilket innebär en anslagshöjning

med 15 500 kronor, hemställer utskottet,

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 144 500 kronor.

267:o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Yrkespedagogisk reformverksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 286, s.

439), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Yrkesjpedagogisk reformverksamhet för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

268:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s. 439—441), vilket innebär en anslagshöjning

med 73 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

604 500 kronor.

269:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 289, s. 441 och 442), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böcker m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 430 000 kronor.

270:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 442), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar

och fortbildningskurser för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 21 000 kronor.

271 :o) Konstfackskolan: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 291, s. 443—445), vilket innebär en anslagshöjning med

135 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 141

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis ............... ..................... 249 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

..................,..... 6 250

b. Ersättning åt vissa sakkunniga, förslagsvis

........................ 100

c. Arvode åt bibliotekarie .......... 6 840

d. Arvode åt tillsynslärare .......... 450

e. Arvode åt portvakt.............. 960

f. Ersättning åt vissa teckningslärare

och handledare, förslagsvis ....... 4 800

g. Ersättning åt styrelsens sekreterare 2 400 21 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 460 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 284 900

Summa kronor 1 016 000

Särskilda uppbördsm edel:

1. Elevavgifter, förslagsvis .......... 22 000

2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden . . 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis

........................ 190 120 215 000

Nettoutgift kronor 801 000

b) till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 801 000 kronor.

272:o) Konstfackskolan: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 292, s. 445 och 446), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstfackskolan: Omkostnader för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 75 100

kronor.

273:o) Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 293, s. 446), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 83 200 kronor.

274:o) Understöd åt handelsgymnasier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 294, s. 446—454), vilket innebär en anslagshöjning

med 470 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för statsbidrag till vissa handelsgymnasier, att gälla

från och med budgetåret 1953/54;

b) till Understöd åt handelsgymnasier för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.

275 :o) Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar

från enskild undervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

295, s. 454), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av handelsgymnasieexamen

för lärjungar från enskild undervisning för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 22 000 kronor.

276:o) Stipendier åt elever vid tekniska fackskolor och andra

fackutbildningsanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

296, s. 455) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stipendier åt elever vid tekniska

fackskoloi'' och andra fackutbildningsanstalter för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

277:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298, s. 458 och 459), vilket innebär en

anslagshöjning med 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 2 100 000 kronor.

278:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s. 459 och 460), vilket innebär en

anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

143

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala

verkstadsskolor m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

279:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. Kungl. Maj:t har

(punkt 300, s. 460—464) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 080 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1 080 000 kronor.

Därav hänför sig 880 000 kronor till automatiska utgiftsökningar samt

170 000 kronor till uppräkning av bidragen till viss förbrukningsmateriel

och till administration m. in. Återstoden, 30 000 kronor, avser statsbidrag

till försök med undervisning i allmänna ämnen vid de centrala verkstadsskolorna.

Utskottet. Från och med innevarande budgetår må statsbidrag utgå för

viss undervisning i allmänna ämnen vid kommunala och enskilda yrkesskolor.

Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över det nu föreliggande förslaget

om införande i viss utsträckning av dylik undervisning även vid de

centrala verkstadsskolorna såsom ett ytterligare led i försöksverksamheten

rörande anknytningen till enhetsskolan av skolor för yrkesundervisning.

Utskottet förutsätter att riksdagen i lämpligt sammanhang erhåller en redogörelse

för de närmare erfarenheterna av denna gren av försöksverksamheten

och får tillfälle att pröva de förslag till utbyggnad av densamma, som

må befinnas möjliga utan att den egentliga yrkesundervisningen eftersättes.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 5 080 000 kronor.

280:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. Kungl. Maj:t

har (punkt 301, s. 464 och 465) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 35 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Andersson i Mölndal väckt motion (TI: 312), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att medgiva befrielse för Mölndals stad

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 8.

som huvudman för flygmekanikerskolan från skyldighet att erlägga pensionsavgift

för lärare vid skolan och att i anledning därav bevilja ett till

336 000 kronor förhöjt bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i huvudsak följande.

Genom beslut den 28 januari 1944 medgav Kungl. Maj:t, att Mölndals

stads verkstadsskolor för arbetslös ungdom finge, räknat från och med den

1 januari 1944, successivt omorganiseras till en verkstadsskola för utbildning

av flygmekaniker. Statsbidraget till driften av skolan bestämmes för

varje budgetår genom beslut av Kungl. Maj:t. Enligt gällande statsbidragsgrunder

skola för åtnjutande av understöd till avlöning åt rektor och

övriga lärare i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i kungörelsen den

22 juni 1951 (nr 586) angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor.

I fråga om bidrag till övriga kostnader torde Mölndalsskolan få anses intaga

en något fördelaktigare ställning än de centrala verkstadsskolorna.

Skolan består av 7 avdelningar för flygmekaniker och 8 specialavdelningar,

nämligen för flygmotortekniker, byggnads- och inredningssnickare,

bleck- och plåtslagare, reparatörer-smeder-svetsare, svetsare, verktygsskötare,

tapetserare och radiomontörer. Genom beslut den 5 december 1952

har Kungl. Maj:t medgivit, att två av flygmekanikeravdelningama må

ombildas till yrkesavdelningar för metallarbetare (jfr 1952 års åttonde

huvudtitel, punkt 306). I samtidigt beslut om bidrag till driften av skolan

under budgetåret 1952/53 har Kungl. Maj:t icke funnit sig kunna medgiva

begärt bidrag till de fortlöpande avgifterna enligt SPA-reglementet för

pensionering av skolans rektor och lärare, vilka avgifter åvila Mölndals

stad såsom skolans huvudman.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har beräknat medelsbehovet för nästa

budgetår till i runt tal 336 000 kronor, varav såsom statsbidrag till pensionsavgifter

15 000 kronor.

Departementschefen har ansett sig icke kunna förorda statsbidrag till

pensionsavgifterna vid skolan.

I motionen 11:312 har anförts bland annat följande.

Trots att flygmekanikerskolan har en bestämd karaktär av riksskola, till

vilken eleverna rekryteras till cirka 85 ä 90 procent från andra delar av

landet än Mölndals stad, kan med alla skäl göras gällande att staden visat

ett mycket stort intresse för skolan och för densamma burit omfattande

kostnader. Det kan därför ifrågasättas, om det ur rättvisesynpunkt är rimligt

att ålägga staden även utgifter för lärares pensionering.

En jämförelse med de centrala verkstadsskolorna i detta sammanhang

kan ej vara skälig ur rättvisesynpunkt. I fråga om de centrala verkstadsskolorna

är dessa i första hand avsedda för elever från det egna länet och

bekostas av hela landstinget, medan i fråga om flygmekanikerskolan i

Mölndal staden ensam får bära motsvarande kostnader.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår är flygmekanikerskolan

i Mölndal beträffande statsunderstöd till avlöning åt rektor och

övriga lärare jämställd med de centrala verkstadsskolorna. I fråga om

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

145

bidrag till övriga kostnader intager Mölndalsskolan en något fördelaktigare

ställning än de centrala verkstadsskolorna. I pensionsavseende äro skolans

rektor och lärare i likhet med motsvarande personal vid de centrala verkstadsskolorna

inordnade i statens pensionsanstalt (SPA). De fortlöpande

avgifterna enligt SPA-reglementet åvila Mölndals stad såsom skolans huvudman.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har beräknat medelsbehovet för nästa

budgetår till i runt tal 336 000 kronor, därav 15 000 kronor såsom statsbidrag

till pensionsavgifter.

Departementschefen har icke ansett sig kunna förorda statsbidrag till

pensionsavgifterna vid skolan, och Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framställda förslag innebär, att för budgetåret 1953/54 skulle anvisas ett

anslag av 320 000 kronor.

I motionen II: 312 har på anförda skäl yrkats, att Mölndals stad skulle

befrias från skyldighet att erlägga ovannämnda pensionsavgifter, med anledning

varav anslaget borde uppräknas till 336 000 kronor.

Med hänsyn till flygmekanikerskolans speciella inriktning och dess övervägande

karaktär av riksskola har utskottet funnit starka skäl tala för att

staten påtager sig ifrågavarande pensionsavgifter. En dylik åtgärd synes

utskottet icke heller på grund av Mölndalsskolans särställning böra få

prejudicerande verkan med avseende å de centrala verkstadsskolornas

motsvarande förhållanden. Det synes utskottet emellertid önskvärt att

denna fråga av Kungl. Maj:t upptages till närmare undersökning och förnyat

bedömande innan ärendet blir föremål för beslut från riksdagens sida.

Utskottet förutsätter, att det förslag i ämnet, vartill nämnda omprövning

må giva anledning, kommer att föreläggas 1954 års riksdag.

På grund av vad sålunda anförts är utskottet icke berett att nu tillstyrka

bifall till det i motionen II: 312 framställda yrkandet, utan ansluter sig

till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 312, till Kommunala och

enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften

av flygmekaniker skolan i Mölndal för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.

281 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 302, s. 465—467), vilket innebär en anslagshöjning med

75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av sjömansskolor

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

150 000 kronor.

10 — Bihang Ull riksdagens protokoll 1963. 6 saml. Nr 8.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande nr 8.

282:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av sjömansskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 303, s. 467 och 468), vilket innebär en anslagshöjning med

50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

180 000 kronor.

283:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 304, s. 468 och

469), vilket innebär en anslagshöjning med 3 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser

för utbildning av elektriska installatörer för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 75 500 kronor.

284:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Studiebidrag och stipendier åt elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 305, s. 469), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Studiebidrag och stipendier åt elever

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

6 400 000 kronor.

285:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska

institutet. Kungl. Maj:t har (punkt 306, s. 469 och 470) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag

av 3 600 kronor, innebärande oförändrad medelsanvisning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Malmborg i Stockholm m. fl. väckt motion (II: 37),

vari hemställts, att riksdagen till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1953/54 måtte anvisa ett

anslag av 33 600 kronor.

Institutets direktion har anhållit om statsbidrag för nästa budgetår med

33 600 kronor, varav — liksom för närvarande — 3 600 kronor till lokalhyra

samt därutöver 30 000 kronor för uppehållande av institutets verksamhet

i allmänhet. Överstyrelsen för yrkesutbildning har tillstyrkt bifall

till direktionens framställning.

Departementschefen har i nuvarande läge ansett sig icke kunna förorda

någon ökad medelsanvisning under förevarande anslag.

s. 147 Kontrollera mot PDF

147

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I motionen 11:37 har framhållits, att grafiska institutet visat sig fylla

ett stort behov för den viktiga grafiska industrien, som hittills också

lämnat ekonomiskt stöd åt institutet. Kostnaderna för institutets upprätthållande

ha emellertid under de senaste åren avsevärt ökat. Från industrien

kan institutet för närvarande ej påräkna ökade anslag, då nyligen

en kraftig ökning av dessa gjorts och då man allmänt inom den grafiska

branschen är av den uppfattningen, att det vid olika tillfällen av myndigheterna

i utsikt ställda stödet av denna utbildning är en förutsättning för

fortsatta insatser från de genom många andra betungande och ofrånkomliga

pålagor belastade företagens sida. Institutets verksamhet har också

sa utvecklats, att institutet för kommande år är i behov av ytterligare

medel för att vara i stånd att möta de anspråk på undervisning inom grafiska

institutets verksamhetsområde, som ställas från samhällets och industriens

sida.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och

har icke funnit sig böra biträda det i motionen II: 37 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 37, till Särskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska institutet för

budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

286:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till

bergsskolan i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 307, s. 470 och 471), vilket innebär en anslagshöjning med 7 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 61 800 kronor.

287:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till

textilinstitutet i Borås. Kungl. Maj:t har (punkt 308, s. 471—474) föreslagit

riksdagen att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 88 200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Magnusson m. fl.

(I: 134) och den andra inom andra kammaren av herr Lundqvist m. fl.

(IT: 151), i vilka hemställts, att riksdagen måtte till Särskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 116 920 kronor.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit, att anslaget för nästa

budgetår höjes från 77 500 kronor med 67 200 kronor till 144 700 kronor.

Därjämte har överstyrelsen hemställt om ett särskilt bidrag å i runt tal

23 500 kronor till täckande av vissa förluster å institutets verksamhet under

budgetåren 1950/52.

Departementschefen har tillstyrkt en uppräkning av anslaget med

10 700 kronor till 88 200 kronor. Av höjningen avses 2 500 kronor till

institutets verksamhet i allmänhet, 500 kronor till avlönande av extra

lärare och assistenter samt 7 700 kronor till rörligt tillägg. Då det torde

vara skäligt att staten bidrager till täckande av de förluster, som uppstått

å institutets verksamhet, har departementschefen förutsatt att — därest

riksdagen icke framställer någon erinran däremot — från innevarande

budgetårs anslag får för ändamålet utgå högst 23 500 kronor.

I motionerna 1:134 och 11:151 har framhållits, att statens bidrag till

institutet motsvaras av omfattande insatser från vederbörande landsting

och från Borås stad. Under de senaste åren har emellertid förekommit en

så stark reducering av statsanslagen, att tidigare tillämpad praxis för fördelning

av kostnaderna för institutets verksamhet helt kullkastats och

institutets ekonomiska läge blivit ohållbart. Ett bifall till Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag skulle enligt motionärerna medföra en allvarlig nedskärning

av institutets för vårt lands näringsliv betydelsefulla verksamhet.

Beträffande motiveringen i övrigt för det i motionerna framställda yrkandet

om en höjning av anslaget med 39 420 kronor till 116 920 kronor

torde få hänvisas till motionen II: 151.

Utskottet. Textilinstitutet i Borås har otvivelaktigt en viktig uppgift

att fylla på yrkesutbildningens område. Såsom av den lämnade redogörelsen

framgår innebär Kungl. Maj:ts förslag en uppräkning för nästa budgetår

av förevarande anslag med 10 700 kronor. Härjämte har departementschefen

förutsatt att, därest riksdagen icke hade något att erinra däremot,

från innevarande budgetårs anslag till institutet finge utgå 23 500 kronor

för täckande av vissa förluster å verksamheten under budgetåren 1950/52.

Utskottet biträder vad sålunda föreslagits och vill särskilt understryka

den förbättring av institutets ekonomiska ställning, som täckandet av omförmälda

förluster måste innebära.

Med anledning av vad i motionerna 1:134 och II: 151 anförts och hemställts

får utskottet framhålla, att utskottet icke nu är berett att tillstyrka

en höjning av förevarande anslag utöver vad Kungl. Maj:t förordat. Enligt

utskottets mening torde institutet såväl för Älvsborgs län och Borås

stad som för industrien vara av den betydelse att ökade ekonomiska insatser

borde kunna påräknas från dessa håll för understödjande av institutets

verksamhet.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

149

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:134 och II: 151, till Särskilda

anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 88 200 kronor.

288:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings

textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 309, s. 474 och 475), vilket innebär en anslagshöjning

med 30 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 75 000

kronor.

289 :o) Bidrag till vissa omskolningskurser m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 310, s. 475), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa omskolningskurser

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

1 100 000 kronor.

290:o) Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

Kungl. Maj:t har (punkt 311, s. 476 och 477) föreslagit riksdagen

att till detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 35 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Näslund och

Axel Andersson (I: 247) samt den andra inom andra kammaren av herrar

Stenberg och Kristensson i Osby (II: 295), i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av förevarande anslagspunkt måtte besluta, att understödsbeloppen

höjas med 300 kronor till 1 200 kronor att utanordnas med

500, 300 och 400 kronor efter respektive första, andra och sista utbildningsåret,

samt att till Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

för budgetåret 1953/54 anvisas ett förslagsanslag av 337 500

kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har för nästa budgetår föreslagit bland

annat, att antalet understödsrum ökas från 350 till 400 och, i anslutning

till framställning från Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

att understödet för utbildande av lärlingar — vilket nu utgår med

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande nr 8.

900 kronor och utanordnas med 400 kronor efter första utbildningsåret,

200 kronor efter andra utbildningsåret och 300 kronor efter utbildningens

slut — höjes med 300 kronor till 1 200 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt en uppräkning av antalet understödsrum

med 25 till 375. På grund av gällande utbetalningsbestämmelser kommer

denna ökning att belasta anslaget först från och med budgetåret

1954/55. Någon höjning av understödsbeloppet har departementschefen

icke ansett sig kunna förorda. Med hänsyn till en av 1952 års riksdag beslutad

ökning av antalet understödsrum har departementschefen beräknat

en anslagshöjning med 35 000 kronor till 300 000 kronor erforderlig.

Det i motionerna 1:2J+7 och 11:295 framställda yrkandet om höjning

av understödsbeloppet sammanfaller med överstyrelsens för yrkesutbildning

därutinnan gjorda framställning. Motionärerna beräkna, att en dylik

höjning skulle för nästa budgetår medföra en merutgift av (375 X 100 =)

37 500 kronor.

Utskottet, som vill vitsorda betydelsen av ifrågavarande utbildning, anser

sig likväl icke i nuvarande läge böra biträda det i motionerna I: 247

och II: 295 framställda yrkandet.

Utskottet ansluter sig alltså till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:247 och II: 295, till

Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 300 000 kronor.

291 :o) Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 312, s. 477), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Främjande av lärlingsutbildning

inom muraryrket m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 200 000 kronor.

292:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 313, s. 478), vilket

innebär en anslagshöjning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

293:o) Resestipendier för yrkesutbildning. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 314, s. 478), vilket innebär en anslagshöjning med

4 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

151

att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

50 000 kronor.

294:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Kungl. Maj:t

har (punkt 315, s. 478—480) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 330 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald (I: 238)

och den andra inom andra kammaren av fröken Ager m. fl. (II: 288), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte hemställa hos Kungl. Maj:t om en bearbetning

av betänkandet angående utbildningen av lärarinnor inom det husliga

området (SOU 1950: 46), däröver avgivna remissyttranden och vad i frågan

1 övrigt framkommit, samt att Kungl. Maj:t måtte framlägga härav föranledd

proposition senast till 1954 års riksdag.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 90 000 kronor.

Härav beräknas bland annat 55 000 kronor för möjliggörande av utvidgad

utbildningsverksamhet.

I motionerna 1:238 och 11:288 har anförts följande.

I betänkandet angående utbildningen av lärarinnor inom det husliga

området (SOU 1950:46) har redogjorts för vissa brister i fråga om den

nuvarande lärarinneutbildningen. Ehuru behov av enhetligare och effektivare

utbildning påvisats samt förslag framlagts om inrättande av särskilda

seminarier såvitt det gäller det husliga området, förstatligande av

viss befintlig utbildningsverksamhet m. m., har hittills endast vissa provisoriska

kurser anordnats, varjämte ifrågasatts separat fortsatt utredning

och förslag angående utbildningen av lanthushållslärarinnor. Bristen på

välutbildade lärarinnor inom samtliga ifrågavarande fackämnen har emellertid

ytterligare accentuerats.

T detta sammanhang torde få erinras om att chefen för jordbruksdepartementet

i Kungl. Maj:ts proposition nr 1 under nionde huvudtiteln (punkt

38 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den

2 januari 1953) anfört bland annat följande.

Utbildningen av lanthushållslärarinnor äger rum dels vid en särskild

linje vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, dels ock vid Fredrika

Bremerförbundets lanthushållningsseminarium å Itimforsa. Fackskolan sorterar

under skolöverstyrelsen och åtnjuter bidrag från anslag under åttonde

huvudtiteln, medan seminariet är underställt lantbruksstyrelsen och får bidrag

från anslag under nionde huvudtiteln. Undervisningen omfattar i väsentliga

delar samma ämnen, och utbildningen ger samma kompetens.

Den nuvarande utbildningen har emellertid varit föremål för viss kritik.

Sålunda har man bland annat anmärkt, att den är alltför elementär och

därjämte innefattar praktiskt rutinarbete i alltför stor utsträckning. I den

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande nr 8.

mån ökade krav ställes på rationaliseringen av det husliga arbetet och de

grenar av lanthushållningen, som tillhör lanthushållslärarinnornas områden,

framträder behovet av en förbättring av dessas utbildning allt starkare.

Enligt min mening är tiden nu inne att låta utreda frågan hur denna utbildning

bör ordnas. Jag har därför för avsikt att i samråd med chefen för

ecklesiastikdepartementet begära bemyndigande av Kungl. Maj:t att få

tillkalla särskilda sakkunniga för sådant ändamål. Eftersom utbildningen

har nära samband med skolornas resurser i fråga om lokaler och material

m. m., kommer utredningen uppenbarligen att få behandla även dessa spörsmål.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Med anledning av motionerna I: 238 och II: 288 får utskottet framhålla,

att utskottet anser starka skäl — icke minst behovet av specialutbildade

lärarkrafter för enhetsskolans del (9 y) — tala för att, lämpligen i samband

med den av chefen för jordbruksdepartementet i utsikt ställda utredningen

rörande lanthushållslärarinnornas utbildning, till förutsättningslös prövning

upptaga de utbildningsfrågor inom övriga delar av det husliga området,

vilka för närvarande framstå som särskilt aktuella. Enligt utskottets

mening synes det önskvärt att utredningen med avseende å sistnämnda

spörsmål bedrives med den skyndsamhet som materialets bedömande gör

möjlig.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

330 000 kronor;

b) i anledning av motionerna I: 238 och II: 288 i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning i av utskottet

ovan angivna avseenden.

295:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 316, s. 480), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 11 500 kronor.

296:o) Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 317, s. 480 och 481), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa kurser i cementoch

betongteknik för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 13 700 kronor.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

297:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har

(punkt 318, s. 482—490) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordade ändrade grunder för vissa statsbidrag på folkbiblioteksväsendets

område, att tillämpas från och med budgetåret 1953/54,

dels ock till Understöd åt folkbiblioteksväsendet för budgetåreet 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 5 240 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har, liksom för sist förflutna och innevarande budgetår,

föreslagit genomförande i vissa delar av en biblioteksreform i anslutning

till folkbibliotekssakkunnigas betänkande och förslag angående folk- och

skolbibliotek (SOU 1949:28). Enligt överstyrelsens förslag skulle sakkunnigförslaget

genomföras i etapper. Den första etappen — från och med nästa

budgetår — skulle för folkbibliotekens del innebära ett principbeslut om

reformen samt vissa särskilt angelägna åtgärder men för skolbibliotekens

del omfatta den föreslagna reformen i dess helhet. Överstyrelsen har för

nästa budgetår beräknat en anslagshöjning med sammanlagt 6 302 000

kronor, varav 4 855 000 kronor avse skolbiblioteksreformen.

Departementschefen har ansett det icke vara möjligt att i nuvarande läge

genomföra så kostnadskrävande ändringar beträffande statens bidrag till

folkbiblioteksväsendet som de av skolöverstyrelsen föreslagna. Oaktat de

för nästa budgetår erforderliga automatiska ökningarna i medelsanvisningen

under anslaget vore avsevärda, har departementschefen dock funnit sig

böra därutöver tillstyrka reella förbättringar av statsunderstödet till vissa

av de ifrågavarande bidragsändamålen med därav följande icke automatiska

utgiftsstegringar. Departementschefens, av Kungl. Maj:t biträdda förslag

innebär en höjning av anslaget — nu 4 334 000 kronor — med 906 000

kronor, varav i runt tal 620 000 kronor hänför sig till automatiska utgiftsstegringar

och 286 000 kronor till reella förbättringar av statsunderstöden,

innefattande bland annat förmånligare bidragsgrunder. Av sistnämnda anledning

kommer sålunda summan av statsbidraget till skolbiblioteken att

höjas med 200 000 kronor.

Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl.

Maj:ts förslag en under föreliggande statsfinansiella förhållanden icke oväsentlig

förbättring av statsunderstödet till flera grenar av folkbiblioteksväsendet,

särskilt till skolbiblioteken, där höjningen — frånsett den automatiska

utgiftsökningen — uppgår till 200 000 kronor. Utskottet, som tillstyrker

bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag, förutsätter emellertid,

att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på önskvärdheten av att

— i den mån det ekonomiska läget så medgiver — statens bidrag till främst

folk-, studiecirkel- och skolbiblioteken ytterligare förbättras.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för vissa statsbidrag på folkbiblioteksväsendets

område, att tillämpas från och med budgetåret 1953/54;

b) till Understöd åt jolkbiblioteksväsendet för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 240 000 kronor.

298 :o) Bidrag till bildnings verksamhet bland sjömän. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 319, s. 490), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildning sverksamhet

bland sjömän för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

5 000 kronor.

299:o) Bidrag till bildningsverksamhet bland fiskare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 320, s. 490 och 491) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bildningsverksamhet

bland fiskare för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

5 000 kronor.

300:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 321, s. 491—495), vilket innebär en anslagshöjning med 220 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändrade

grunder för statsbidrag till lokala föreläsningsanstalter, att

tillämpas från och med budgetåret 1953/54;

b) till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 790 000 kronor.

301 :o) Understöd för anordnande av folkbildningskurser m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 322, s. 495—497), vilket innebär

en anslagshöjning med 15 000 kronor, avsende statsbidrag till avlönande

av ytterligare vissa folkbildningskonsulenter, får utskottet — som

förutsätter att nyssberörda belopp av 15 000 kronor må disponeras till

bidrag till avlönande av ökat antal konsulenter i enlighet med därom av

Kungl. Maj:t framdeles meddelade föreskrifter — hemställa,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av folkbildningskurser

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa, ett

anslag av 170 000 kronor.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

155

302:o) Resekostnadsersättning åt föreläsare. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 323, s. 497), vilket innebär en anslagshöjning med

25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resekostnadsersättning åt föreläsare

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

200 000 kronor.

303:o) Understöd åt studiecirkelverksamhet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 324, s. 497—501), vilket innebär dels förbättrade

grunder för ifrågavarande statsbidrag, dels ock en anslagshöjning med

825 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen förordade ändringar

av grunderna för statsunderstödet åt studiecirkelverksamheten,

att tillämpas från och med budgetåret 1953/54;

b) till Understöd åt studiecirkelverksamhet för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 125 000 kronor.

304:o) Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 325, s. 501), vilket innebär en

anslagshöjning med 15 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för anordnande av s. k.

universitetscirklar för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 45 000 kronor.

305:o) Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet m. m.

Kungl. Maj:t har (punkt 326, s. 502—504) föreslagit riksdagen att till detta

ändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 84 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Lundberg väckt motion (II: 150), vari hemställts, att

riksdagen måtte besluta att för frivillig instrumentell undervisning i folkskolan

anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor, vilket anslag av skolöverstyrelsen

skall fördelas enligt de principer som i motionen anförts.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 17 000 kronor. Härav

avses bland annat 5 000 kronor till höjning av bidraget till bildningspropaganda

på landsbygden samt 8 000 kronor till en ny anslagspost till

bidrag åt Musikfrämjandet för anordnande av kurser för kommunala

musikledare.

Till stöd för det i motionen 11:150 framställda yrkandet har anförts i

huvudsak följande.

1947 års musikutredning har i sitt betänkande om skolmusiken med rätta

förutsatt, att det är en uppgift för våra folkskolor att bereda plats för vidgad

instrumentell och teoretisk musikundervisning, om vi verkligen skall få

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande nr 8.

känsla och ansvar inför de musikaliska värdena. Hur denna utbyggnad skall

ske, i fråga om både musiklärare och elevantal, borde bli föremål för praktisk

försöksverksamhet. De kompetenskrav utredningen förordar i fråga om

undervisning såväl som kompetens för lärare förefaller så kostnadskrävande,

att man därigenom kan förskjuta denna undervisning till en oviss framtid.

Det bör vara möjligt att med enklare medel och avsevärt lägre kostnader

få musikundervisning ordnad i våra folkskolor genom att den frivilliga

musikundervisning, som redan nu prövas av en del skolstyrelser, genom

statsbidrag kunde stimuleras.

Folkskolan åtnjuter icke statsbidrag till musikundervisning, utan kommunerna

får själva bekosta denna viktiga verksamhet. Detta förhållande

medför, att skolstyrelserna ur ekonomiska och andra synpunkter möter svårigheter,

när det gäller att bedriva musikundervisning. Statsbidrag kan ges

enligt samma normer som timanslaget vid yrkesskolor eller också med ett

bidrag av en krona per elev och undervisningstimme. Ett förslagsanslag av

500 000 kronor till frivillig instrumentell musikundervisning i folkskolan

torde vara tillräckligt. Skolöverstyrelsen bör ha överinseendet över anslagets

fördelning men bör i största möjliga utsträckning lämna verksamhetens utformning

i övrigt till de lokala skolstyrelserna.

Utskottet — som får erinra om att statsmakterna ännu icke tagit ställning

till 1947 års musikutrednings förslag rörande bland annat frivillig

musikundervisning i skolor — har icke ansett sig böra tillstyrka bifall till

det i motionen II: 150 framställda yrkandet.

Med biträdande av Ivungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet
att

riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen II: 150, till Utbildning av studieledare

för folkbildningsarbetet m. in. för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 84 000 kronor.

306:o) Bidrag till inköp av filmapparater för föreläsnings- och

studielokaler. I två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr Weiland m. fl. (I: 142) och den andra inom andra kammaren

av herr Hammar och fröken Elmén (II: 149), har hemställts, att riksdagen

för budgetåret 1953/54 måtte bevilja ett reservationsanslag på

20 000 kronor att ställas till skolöverstyrelsens förfogande för inköp av smalfilmsapparater

för föreläsnings- och studielokaler.

Till stöd för detta yrkande har anförts följande.

Under budgetåren 1947/51 utgick under åttonde huvudtiteln ett anslag

bland annat till inköp av filmapparater för smalfilm för 1‘olkbildningsorganisationema.

Detta anslag indrogs dock från och med budgetåret 1951/52

efter förslag av 1950 års besparingsutredning.

Detta anslag visade sig vara av stor betydelse för folkbildningsorganisationerna

och underlättade avsevärt användningen av film i folkbildningsarbetet.

I sina anslagsäskanden har också skolöverstyrelsen kraftigt understrukit

värdet av att folkbildningsorganisationerna beredes ökad möjlighet

att använda filmen i sin verksamhet. Bidraget till inköp av filmapparater

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

157

har också underlättat strävandena inom folkbildningsarbetet att följa med

i den pedagogiska utvecklingen. För närvarande är dock möjligheterna för

olika organisationer att visa film mycket begränsade på grund av de höga

kostnader, som är förenade med inköp av filmapparater. Det är därför av

mycket stor betydelse, att möjlighet beredes folkbildningsorganisationerna

att erhålla bidrag till inköp av filmapparater enligt i huvudsak samma

grunder, som gällde under budgetåren 1947/51.

Utskottet har under punkten 303:o) tillstyrkt bifall till Kungl. Maj:ts

förslag om viss ändring av grunderna för statsunderstödet åt studiecirkelverksamheten,

innebärande bland annat, att statsbidraget till kostnader

för studiemateriel skall kunna avse jämväl ljusbilder, film och annan dylik

materiel. Med hänvisning härtill och under framhållande av att utskottet

förutsätter att i den mån vederbörande kommuner förfoga över filmapparater

dessa även utnyttjas i folkbildningsarbetet, anser utskottet sig böra avstyrka

bifall till det i motionerna I: 142 och II: 149 framställda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 142 och II: 149 icke må av riksdagen

bifallas.

307:o) Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 327,

s. 504—507), vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till studieförbund för organisations-

och administrationskostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 1 300 000 kronor.

308:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Kungl. Maj:t har

(punkt 328, s. 507) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 45 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Göransson

in. fl. (I: 143) och den andra inom andra kammaren av herr Hallén m. fl.

(II: 300), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om utredning angående statsbidrag till hemgårdsföreståndares

lön ävensom angående pensionsrätt och lönetursberäkning

för dem, dels ock att öka det för budgetåret 1953/54 å åttonde huvudtiteln

uppförda anslaget Bidrag till verksamheten vid hemgårdar från

45 000 kronor till ISO 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Förevarande statsbidrag täcker endast en ringa del av kostnaderna för

driften av hemgårdarna. Det bör emellertid ej förbises, att också statsbidrag

från andra anslag till folkbildningsåtgärder utgår till verksamheten vid

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande nr 8.

hemgårdarna, exempelvis studiecirkelarbetet. De från förevarande anslag

utgående bidragen avser främst att vara en hjälp till lokalkostnader och

dylikt. Därest statsbidragen från detta anslag skulle kunna verksamt avhjälpa

hemgårdarnas ekonomiska svårigheter, skulle erfordras en mycket

betydande anslagshöjning. En dylik är i nuvarande läge icke möjlig. En

viss höjning synes dock böra genomföras. Jag förordar, att den för verksamheten

vid hemgårdarna avsedda bidragssumman ökas med 10 000 kronor.

Anslaget torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med 45 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 10 000 kronor.

I motionerna 1:1^3 och II: 306 har lämnats en redogörelse för hemgårdarnas

verksamhet och formerna för finansieringen av denna. Motionärerna

framhålla, att det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget, som till ett belopp

av 40 000 kronor skall fördelas på 37 hemgårdar, är alldeles otillräckligt.

Vad som behövs för att hemgårdsverksamheten skall kunna bestå och

vidareutvecklas är enligt motionärerna, att statsunderstödet ökas och att

statsbidrag kan utgå till hemgårdsföreståndarnas löner samt att frågorna

om deras pensionsrätt och lönetursberäkning lösas.

Utskottet. Förevarande anslag har för budgetåren 1944/52 utgått med

30 000 kronor och är för innevarande budgetår uppfört med 35 000 kronor.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär en höjning av anslaget till

45 000 kronor. Utskottet inser väl betydelsen av hemgårdarnas verksamhet

framför allt för ungdomsvården inom vederbörande kommuner — i allmänhet

städer eller andra större tätorter — men är likväl icke berett att i nuvarande

läge biträda det i ovannämnda motioner framställda yrkandet.

Med hänsyn till hemgårdarnas omvittnade ekonomiska svårigheter anser

utskottet sig böra framhålla önskvärdheten av ett ökat ekonomiskt stöd åt

verksamheten från vederbörande kommuners sida.

Utskottet, som ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, hemställer alltså,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 143 och II: 306, i vad de

avse anslagets storlek, till Bidrag till verksamheten vid

hemgårdar för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

45 000 kronor;

II. att motionerna I: 143 och II: 306, i vad de avse den

i motionerna begärda utredningen, icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

309:o) Bidrag till verksamheten vid studiehem. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 329, s. 508), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till verksamheten vid studiehem

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 40 000

kronor.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Statsutskottets utlåtande nr 8.

310:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 330, s. 508—511), vilket innebär en anslagshöjning med 61 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande för

budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 625 000 kronor.

3H:o) Studiehjälpsnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 331, s. 511 och 512), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår anvisats till Statens studielån: Studielånenämnden,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

312:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 332, s. 512), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

313:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 333, s. 512 och 513), vilket innebär en anslagshöjning

med 16 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 58 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.......................... 34 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 29 000

Summa kronor 122 500

b) till Statc7is biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 122 500 kronor.

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande nr 8.

314:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 334, s. 513), vilket innebär en anslagshöjning med

2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 12 000

kronor.

315:o) Bidrag till Samfundet för hembygdsvård. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 335, s. 513—515), vilket innebär en anslagshöjning

med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Samfundet för hembygdsvård

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

45 000 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

316:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 336, s. 516—518), vilket innebär en anslagshöjning

med 45 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska

centralinstitutet, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 103 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 54 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 106 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 100300

Summa kronor 365 000

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 365 000 kronor.

317:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 337, s. 519), vilket innebär en anslagshöjning

med 6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 107 000 kronor.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

161

318:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 338, s. 519 och 520), vilket innebär

en anslagshöjning med 4 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet:

Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett

reservationsanslag av 18 700 kronor.

319:o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i

idrott och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 339, s. 520), vilket innebär en anslagshöjning med 1 300 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild

undervisning i idrott och gymnastik m. in. för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 8 800 kronor.

320:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 340, s. 520 och

521), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Stockholms studenters

idrottsjörening till lokalhyra m. in. för budgetåret 1953/54

anvisa ett anslag av 6 500 kronor.

321 :o) Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm

och Göteborg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 341, s. 521

och 522), vilket innebär en anslagsminskning med 11 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i idrott för högskolestudenter

i Stockholm och Göteborg för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

322:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 342, s. 522), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

10 000 kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

323:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och

läroböcker. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 343, s. 523), vilket

innebär en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

11 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 sand. Nr 8.

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

324 :o) Bidrag till nämnden för svensk språkvård. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 344, s. 523—525) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till nämnden för svensk

språkvård för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

20 000 kronor.

325 :o) Bidrag till främjande av humanistisk forskning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 345, s. 525 och 526), vilket innebär en

anslagshöjning med 75 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av humanistisk

forskning för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag

av 675 000 kronor.

326:o) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 346, s. 526 och 527), vilket

innebär en anslagshöjning med 7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 102 500 kronor.

327:o) Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk

forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 347, s.

527—529), vilket innebär en anslagshöjning med 180 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens medicinska forskningsråd:

Främjande av medicinsk forskning för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor.

328:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 348, s. 529), vilket

innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Förvaltningskostnader för budgetåret 1953/54

anvisa ett förslagsanslag av 63 000 kronor.

329:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av

naturvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 349, s. 530 och 531), vilket innebär en anslagshöjning med 200 000

kronor, hemställer utskottet,

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

163

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga, forskningsråd:

Främjande av naturvetenskaplig forskning för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

1 400 000 kronor.

330:o) Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

publiceringsverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 350, s. 531), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens naturvetenskapliga forskningsråd:

Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

365 000 kronor.

331 ro) Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpeditionens

resultat. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 351, s. 532),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till publicering av den svenska

djuphavsexpeditionens resultat för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 60 000 kronor.

332:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Förvalt
ningskostnader

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 352,

s. 532), vilket innebär en anslagsminskning med 3 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga

forskningsråd: Förvaltningskostnader m. m. för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 kronor.

333:o) Statens samhällsvetenskapliga forskningsråd: Främjande

av samhällsvetenskaplig forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 353, s. 532 och 533), vilket innebär en anslagshöjning med

35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens samhällsvetenskapliga

forskningsråd: Främjande av samhällsvetenskaplig forskning

för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 335 000 kronor.

334:o) Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar. Flygoch

navalmedicinska nämnden: Omkostnader. Flyg- och navalmedicinska

nämnden: Flyg- och navalmcdicinsk forskning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 354, s. 533—539) hemställer utskottet,

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, fastställa personalförteckning

för flyg- och navalmedicinska nämnden i

enlighet med vad departementschefen anfört;

II. godkänna följande avlöningsstat för flyg- och navalmedicinska

nämnden, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:t .......... 2 400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. 124 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 58 300

Summa kronor 185 000

III. för budgetåret 1953/54 anvisa

a) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Avlöningar

ett förslagsanslag av 185 000 kronor;

b) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Omkostnader

ett förslagsanslag av 19 000 kronor;

c) till Flyg- och navalmedicinska nämnden: Flyg- och

navalmedicinsk farskning ett reservationsanslag av 221 000

kronor.

335:o) Atomenergiforskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 355, s. 539—541), vilket innebär en anslagshöjning med 175 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Atomenergiforskning för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 2 475 000 kronor.

336:o) Matematikmaskinnämnden: Avlöningar. Matematikma
skinnämnden:

Omkostnader. Matematikmaskinnämnden: Materiel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 356, s. 541—545) hemställer

utskottet,

att riksdagen må

I. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, fastställa personalförteckning

för matematikmaskinnämnden i enlighet

med vad departementschefen anfört;

II. godkänna följande avlöningsstat för matematikmaskinnämnden,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

165

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.............. 16 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 283 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . ................ 143 000

Summa kronor 442 000

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomster från drift av matematikmaskinerna . . 100 000

Nettoutgift kronor 342 000

III. för budgetåret 1953/54 anvisa

a) till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag

av 342 000 kronor;

b) till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag

av 65 000 kronor;

c) till Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. ett

reservationsanslag av 50 000 kronor.

337:o) Bidrag till Konung Gustaf V :s forskningsinstitut. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 357, s. 545 och 546), vilket innebär

en anslagshöjning med 24 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Konung Gustaf V:s

forskningsinstitut för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag

av 156 000 kronor.

338 :o) Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för biokemi.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 358, s. 546 och 547),

vilket innebär en anslagshöjning med 13 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till medicinska Nobelinstitutets

avdelning för biokemi för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 97 000 kronor.

339:o) Bidrag till oceanografiska institutet: I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 359, s. 547 och 548), vilket innebär en anslagshöjning

med 12 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till oceanografiska institutet

för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 93 600

kronor.

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande nr 8.

340:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut

märkt förtjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 360, s.

548), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1953/54

anvisa ett anslag av 100 000 kronor.

341 :o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 361, s. 548), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som. för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

4 800 kronor.

342:o) Statens konstråd. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

362, s. 548—550), vilket innebär en anslagshöjning med 2 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens konstråd för budgetåret

1953/54 anvisa ett anslag av 13 000 kronor.

343 :o) Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 363, s. 550), vilket innebär en anslagshöjning

med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning au statliga

byggnader för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

344:o) Bidrag till samfundet De nio. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 364, s. 550 och 551), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till samfundet De nio för

budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 10 000 kronor.

345:o) Vetenskapliga observationer vid den totala solförmörkelsen

1954. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 365, s. 551—552)

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vetenskapliga observationer vid den

totala solförmörkelsen 1954 för budgetåret 1953/54 anvisa

ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

167

346 :o) Bearbetning av Antarktisexpeditionens fyndmaterial. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 366, s. 552 och 553) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bearbetning av Antarktisexpeditionens

fynd-material för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag

av 47 000 kronor.

Diverse.

347 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Uppsala universitets delfond. Ersättning

till statens allmänna fastighetsfond: Lunds universitets delfond.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 367, s. 554), vilket beträffande

det förstnämnda anslaget innebär oförändrad medelsanvisning, beträffande

det andra anslaget en anslagshöjning med 405 000 kronor, beträffande det

tredje anslaget en höjning med 94 000 kronor och beträffande det sista

anslaget en höjning med 80 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 29 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 9 547 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfcmd ett förslagsanslag av 1 021 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 934 000

kronor.

348 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 368, s. 554), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 12 100 kronor.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande nr 8.

349 :o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 369,

s. 555 och 556), vilket innebär en anslagshöjning med 5 200 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 24 000 kronor.

350:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 370, s. 556), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till svenska institutet i Rom

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 83 500

kronor.

351 :o) Bidrag till driften av stiftelsen San Michele. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 371, s. 556 och 557), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till driften av stiftelsen

San Michele för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av

15 000 kronor.

352:o) Bidrag till estniska vetenskapliga institutet i Sverige. I två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Bengtson m. fl. (I: 129) och den andra inom andra kammaren av herr

Ericsson i Näs m. fl. (II: 174), har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till Estniska vetenskapliga institutet i Sverige för budgetåret 1953/54

anvisa ett reservationsanslag av 66 500 kronor.

Till stöd för detta yrkande har anförts bland annat följande.

Kulturellt aktiva kretsar bland de estniska flyktingarna har i Stockholm

skapat ett vetenskapligt institut, vilket arbetat med hjälp av frivilliga

krafter sedan den 1 februari 1952. Institutets avsikt är att samla

och så rationellt som möjligt utnyttja alla de vetenskapliga krafter, som

i det fria Estland intill andra världskriget verkade i det högre undervisnings-

eller forskningsarbetet rörande Estland och Baltikum, företrädesvis

på den humanistiska linjen. Härmed avses institutets intressesfär omfatta

först och främst de delar av Europa, om vilkas kännedom ej någon

större vikt lägges vid högre läroanstalter i Skandinavien. I sin verksamhet

bedriver institutet dels undervisning i skilda ämnen rörande Estland, estniska

språket samt estnisk historia och kultur, dels forskning i nämnda

ämnen. Undervisningsprogrammet motsvarar i stora drag förkrigstidens

fordringar vid universitetet i Tartu. Lärare vid institutet är f. d. professorer

och biträdande lärare vid universitetet i Tartu jämte några, som här i landet

vunnit akademiska grader. Institutet har för närvarande ett hundratal

elever och 17 lärare.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

169

Den undervisning, som Estniska vetenskapliga institutet bedriver, har

hittills möjliggjorts genom att lärarna, vilka nästan alla samtidigt arbetar

som stipendiater inom sitt specialområde vid olika vetenskapliga

institutioner, meddelat undervisningen utan ersättning. De har därmed

påtagit sig en ytterst betungande extra arbetsbörda. Det säger sig självt

att institutets fortsatta existens inte kan byggas på denna lösa grundval.

Mycket skulle vinnas för institutets sak, om de estniska vetenskapsmännens

arbetsvillkor kunde bliva gynnsammare.

Utskottet. Enligt vad utskottet inhämtat, är frågan om statsbidrag till

estniska vetenskapliga institutet i Sverige på grund av i ärendet gjord

framställning för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Vid

sådant förhållande har utskottet icke funnit sig böra biträda det i motionerna

I: 129 och II: 174 framställda yrkandet utan hemställer,

att motionerna I: 129 och II: 174 icke må av riksdagen

bifallas.

353:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 372, s. 557 och 558), vilket innebär en anslagshöjning med

900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag av 5 500

kronor.

354:o) Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 373, s. 558),

vilket innebär en anslagshöjning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till avlöning av föreståndare

för svenska studenthemmet i Paris för budgetåret 1953/54

anvisa ett anslag av 10 500 kronor.

355:o) Bidrag till Institut Tessin i Paris. I två likalydande motioner,

väckta den ena inom första kammaren av fru Lindström (I: 72) och

den andra inom andra kammaren av herr Edberg m. fl. (II: 97), har hemställts,

att riksdagen måtte bevilja ett anslag på kr. 33 900 till Institut

Tessin för att säkerställa institutets existens och fortsatta utveckling.

Till stöd för detta yrkande har anförts bland annat följande.

Institut Tessin i Paris har sedan 1933 bedrivit en med åren alltmera

omfattande verksamhet i syfte att främja de svensk-franska förbindelserna

på konstforskningens och det konstnärliga livets område. Detta syfte har

man sökt nå bland annat genom att stå unga svenska konstnärer till tjänst

under deras vistelse i staden, genom att bereda svenska forskare och studerande

goda möjligheter att fullfölja sina arbeten i de svensk-franska kul
-

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande nr 8.

turförbindelsernas tjänst och genom att i form av utställningar och på

annat sätt göra nutida svensk konst känd i Frankrike.

Motionärerna finna tiden inne för de svenska statsmakterna att säkerställa

institutets existens och fortsatta utveckling genom att lämna för

driftens upprätthållande erforderligt anslag. Enligt Tessinsällskapets beräkning

erfordras ett årligt belopp av 33 900 kronor för institutets fortsatta

verksamhet. Tessinsällskapet har i skrivelse till Kungl. Maj:t förklarat sig

ha för avsikt att till staten överlämna sina hos Institut Tessin deponerade

konstsamlingar, bibliotek och andra inventarier, f. n. brandförsäkrade till

ett värde av 250 000 kr., om staten ikläder sig dessa kostnader för institutet.

,

Utskottet — som inhämtat att den i motionerna I: 72 och II: 97 berörda,

av Tessinsällskapet gjorda ansökningen om statsbidrag till Institut Tessin

i Paris alltjämt är beroende på Kungl. Maj:ts prövning — har icke ansett

sig böra tillstyrka bifall till motionerna. Utskottet hemställer alltså,

att motionerna I: 72 och II: 97 icke må av riksdagen

bifallas.

356 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 374, s. 558 och 559), vilket innebär

en anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 260 000 kronor.

357:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 375, s. 559 och 560), vilket innebär en

anslagshöjning med 35 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 235 000 kronor.

358:o) Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco. Kungl. Maj:t

har (punkt 376 s. 560—562) föreslagit riksdagen att till detta ändamål

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 915 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, enligt vilket årsbidraget till Unesco beräknats

till 800 000 kronor, innebär en anslagsminskning med 38 000 kronor.

Utskottet har från Svenska Unescorådet inhämtat att Sveriges avgift

till Unesco enligt meddelande den 13 mars 1953 från Unescos sekretariat

för innevarande år uppgår till $ 147 232. Med anledning härav torde förevarande

anslag för nästa budgetår kunna, utöver den av Kungl. Maj:t

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 171

föreslagna minskningen, nedbringas med ytterligare 30 000 kronor och

alltså uppföras med (915 000 — 30 000 =) 885 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Kostnader jör Sveriges medlemskap i Unesco för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 885 000 kronor.

359:o) Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella

kongresser i Sverige. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

377, s. 562—564), vilket innebär en anslagsminskning med 123 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnader

jör vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 38 000

kronor.

360 :o) Bidrag till Sveriges schackförbund. I en inom andra kammaren

av herr Holmberg (II: 36) väckt motion har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för budgetåret 1953/54 anvisa 30 000 kronor såsom

anslag till Sveriges schackförbund.

Beträffande den närmare motiveringen för detta yrkande torde få hänvisas

till motionen.

Utskottet har icke funnit sig böra biträda förevarande yrkande och hemställer

därför,

att motionen II: 36 icke må av riksdagen bifallas.

361 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 378, s. 564), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag

av 900 000 kronor.

362:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

379, s. 564 och 565), vilket innebär en anslagshöjning med 30 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1953/54 anvisa ett reservationsanslag av 240 000 kronor.

363:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 380, s. 565), vilket innebär

en anslagsminskning med 20 000 kronor, hemställer utskottet,

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1953/54 anvisa ett

förslagsanslag av 60 000 kronor.

364 :o) Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 381, s. 565), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid högre

kommunala skolor för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 kronor.

Uppskjutna frågor.

365:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen under de

punkter, som angivas i vid detta utlåtande fogad bilaga (Bilaga), avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket utskottet härmed får

för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 21 april 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, Gillström, Näsström, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf Andersson,

fru Lindström, herrar Bergman, Lodenius, Eric Holmqvist, Axel Andersson,

Arrhén och Nils Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Malmborg i

Skövde, Wallentheim, Svensson i Ljungskile, Lindholm, Johansson i Mysinge,

Widén, Åkerström, Hoppe, Kyling, Jansson i Kalix, Persson i Växjö,

Hansson i Skegrie, fröken Vinge och herr Blidfors;

dock att vid behandlingen av punkterna 116:o)—365:o) deltagit herr

Olsén i stället för herr Karl Andersson och herr Edvin Thun i stället för

herr Bergman samt vid behandlingen av punkten 287:o) deltagit herr Magnusson

i stället för herr Bergh.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

173

Reservationer.

1) vid punkten 49:o) (Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner

för kyrklig och social tjänst) av herrar Karl Andersson, Gillström, Hesselbom,

fru Lindström, herrar Bergman, Eric Holmqvist, Wallentheim, Åkerström,

Jansson i Kalix, Persson i Växjö och Blidfors, vilka ansett att utskottet

bort avstyrka bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt

förordat och alltså hemställa,

att riksdagen må avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

2) vid punkten 56:o) (Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.: Avlöningar)

av herr Skoglund i Doverstorp.

3) vid punkten 69:o) (Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Avlöningar) av fröken Vinge.

4) vid punkten 75:o) (Uppsala universitet: Avlöningar)

a) av herrar Ohlon, Axel Andersson, Arrhén, Nils Theodor Larsson,

Malmborg i Skövde, Svensson i Ljungskile, Widén, Kyling och fröken

Vinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 233

samt I: 234 och II: 141 och att därför

dels den del av utskottets yttrande på s. 33, som börjar med orden »Utskottet

har» och slutar med orden »framställda yrkandet», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Enligt utskottets mening tala starka skäl för att genetiken beredes ställning

som examensämne jämväl vid universitetet i Uppsala. Dessa skäl

accentueras ytterligare därest omförmälda obligatoriska kursundervisning,

vilken synes utskottet starkt motiverad, införes i samband med fastställandet

av ny stadga angående filosofiska examina. Utskottet tillstyrker för

sin del att i enlighet med vad i motionen I: 233 påyrkats för undervisning

och examination i genetik för nästa budgetår anvisas ett belopp av

7 500 kronor. I förevarande sammanhang vill utskottet understryka önskvärdheten

av att ett på lämpligt sätt anordnat samarbete mellan Uppsala

universitet och lantbrukshögskolan kommer till stånd i fråga om genetikundervisningen

vid universitetet.

Vidkommande motionerna I: 234 och II: 141 vill utskottet framhålla,

att utskottet liksom motionärerna funnit det ådagalagt, att fysiska institutionen

är i starkt behov av den begärda personalförstärkningen med en

andre assistentbefattning. En utökning av institutionens personella resurser

är icke minst från lärarutbildningssynpunkt av största vikt. Utskottet tillstyrker

därför att nämnda befattning inrättas från och med nästa budgetår

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande nr 8.

och att förevarande anslag ökas med för ändamålet erforderligt belopp,

i runt tal 10 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande

lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom med bifall till motionerna I: 233 samt I: 234 och

II:141,

b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................. 3 050 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 2 075 500

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården,

förslagsvis ..................... 147 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ 2 256 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... 2 785 400

Summa kronor 10 313 900

Särskilda uppbördsmedel:

1. Inkomst av auktionsverket, deka
-

natsmedel samt inskrivnings- och

kallelsepenningar, i runt tal ...... 3 000

2. Ränta å vissa donationsfonder ... 8 900

3. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond

för personliga professurer......... 6 500

4. Ersättning från gymnastik- och

idrottsinstitutionen .............. 13 000 31 400

Nettoutgift kronor 10 282 500

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 10 282 500 kronor.»

b) av herr Bergh.

c) av herr Eric Holmqvist.

5) vid punkten 116:o) (Gemensamma universitetsändamål: Stipendier

för blivande läroverkslärare m. fl.) av herrar Bergh, Axel Andersson, Arrhén,

Widén och Kyling, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

1:132 och II: 321, såvitt nu är i fråga, och att därför utskottets

yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

175

»Utskottet har i annat sammanhang behandlat motionerna I: 132 och

II: 321 i vad de avse minskning av det under elfte huvudtiteln upptagna

anslaget till stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl. och därvid

funnit sig med hänsyn till det värde stipendierna finge anses ha för att

motverka bristen på tandläkare inom folktandvården avstyrkt bifall till

motionernas förslag i angivna del.

Den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit till förslaget till finansiering

av den i motionerna I: 132 och II: 321 förordade åtgärden till bekämpande

av lärarbristen vid de högre skolorna, understryker betydelsen av stipendiesystemet

som ett verksamt medel, då det gäller att stimulera utbildningen

av arbetskraft för områden, inom vilka brist på sådan råder.

Visserligen har för hävande av bristen på akademiskt utbildade lärare

150 extra ordinarie adjunktstjänster i 29 lönegraden ställts till förfogande

för läroverk med särskilt utpräglad lärarbrist. Utskottet vill dock erinra

om att skolöverstyrelsen i olika sammanhang förklarat sig icke ha stora

förhoppningar om att på denna väg nå en lösning. Även andra åtgärder

måste till. Utskottet vill därför, särskilt mot bakgrunden av den senaste

statistiken angående lärarbristen i övre Norrland, föreslå, att riksdagen

till stipendier för blivande läroverkslärare m. fl. anvisar ett reservationsanslag

av 200 000 kronor, att enligt riktlinjerna i motionerna I: 132 och

11:321 och efter av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser användas till

stipendier för motverkande av lärarbristen vid de högre skolorna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 132 och

II: 321, såvitt nu är i fråga, till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för blivande läroverkslärare m. fl. för

budgetåret 1953/54 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kronor.»

6) vid punkten H7:o) (Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar)

a) av herrar Olilon, Axel Andersson, Nils Tlieodor Larsson, Malmborg

i Skövde, Svensson i Ljungskile, Widén och fröken Vinge, vilka ansett att

utskottet bort tillstyrka bifall till det i motionerna I: 35 och II: 40 framställda

yrkandet om nedsättning från och med nästa budgetår av terminsavgifterna

vid de tekniska högskolorna till 60 kronor per elev och år —

vilket yrkande ansluter sig till det i motionerna I: 36 och II: 39 alternativt

framställda förslaget — och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande på s. 65 bort ersättas med text

av följande lydelse:

»Vad gäller det i motionerna I: 35 och IT: 40,1: 36 och II: 39 samt IT: 280

behandlade spörsmålet om en nedsättning eller ett borttagande av terminsavgifterna

vid de tekniska högskolorna, tala enligt utskottets mening uppenbara

rättviseskäl för att terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna

nu nedsättas till samma belopp som för närvarande uttages vid exempel
-

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vis Stockholms högskola, nämligen 60 kronor per elev och år. Utskottet

anser sig därför böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 35 och II: 40

därom gjorda yrkandet, vilket i huvudsak överensstämmer med det i motionerna

I: 36 och II: 39 alternativt framställda.

På grund härav och då utskottet i övrigt icke funnit anledning till

erinran mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag,

bör till täckande av det inkomstbortfall, som följer av den förordade nedsättningen

av terminsavgifterna, i avlöningsstaten för tekniska högskolan

i Stockholm dels anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

höjas med 280 000 kronor till 2 430 000 kronor, dels inkomstposten

avgifter från de studerande minskas med 230 000 kronor till 120 000 kronor,

dels ock nettoutgiften höjas med (280 000 + 230 000 =) 510 000 kronor

till (5 540 000 + 510 000 =) 6 050 000 kronor.»

dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 36 och II: 39, såvitt här är i fråga,

samt med bifall till motionerna I: 35 och II: 40, såvitt här

är i fråga, ävensom med avslag å motionen II: 280, såvitt

här är i fråga,

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 1 700 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis ... 413 148

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar

.................. 13 452 426 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 430 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 1 613 400

Summa kronor 6 170 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande................ 120 000

Nettoutgift kronor 6 050 000

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 6 050 000

kronor;»

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

177

b) av herrar Bergh, Hesselbom, Arrhén och Kyling, vilka ansett att utskottet

i anledning av motionerna I: 35 och II: 40 samt I: 36 och II: 39

bort uttala sig för en successiv nedskrivning av terminsavgifterna vid de

tekniska högskolorna till 60 kronor per elev och år och att därför

dels första stycket i utskottets yttrande på s. 65 bort ersättas med text

av följande lydelse:

»Vad gäller det i motionerna I: 35 och II: 40,1: 36 och II: 39 samt II: 280

behandlade spörsmålet om en nedsättning eller ett borttagande av terminsavgifterna

vid de tekniska högskolorna tala enligt utskottets mening uppenbara

rättviseskäl för att terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna

under den närmaste framtiden nedsättas till samma belopp som för närvarande

uttages vid exempelvis Stockholms högskola, nämligen 60 kronor

per elev och år. Utskottet anser sig därför böra i princip tillstyrka bifall

till det i motionerna I: 35 och II: 40 därom gjorda yrkandet, vilket i huvudsak

överensstämmer med det i motionerna I: 36 och II: 39 alternativt framställda.

Som i motionerna I: 35 och II: 40 samt I: 36 och II: 39 framhållits skulle

ett totalt avskaffande av terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna

medföra ökade statsutgifter med omkring 1 000 000 kronor per år och

även en nedsättning av avgifterna till 60 kronor per elev och år skulle öka

statens utgifter med omkring 820 000 kronor per år. Såsom departementschefen

framhållit måste hänsyn tagas till det statsfinansiella läget. Utskottet

behjärtar för sin del denna synpunkt. Det förefaller därför utskottet

mest lämpligt, att nedsättningen av terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna

till ett belopp av 60 kronor per elev och år sker successivt. Härvid

skulle nedsättningen av avgifterna ske på sådant sätt, att sista årskursen

vid de berörda högskolorna, d. v. s. fjärde årskursen, först kom i fråga.

Året därpå skulle nedsättning även medges för den näst sista årskursen,

varefter nedsättningen skulle bli fullt genomförd under loppet av fyra år.

Statens kostnader per år torde röra sig om 205 000 kronor vad de tekniska

högskolorna i Stockholm och Göteborg angår. För tekniska högskolan i

Stockholm är beloppet omkring 130 000 kronor.

På grund härav och då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag, bör

till täckande av det inkomstbortfall, som följer av den förordade nedsättningen

av terminsavgifterna, i avlöningsstaten för tekniska högskolan i

Stockholm dels inkomstposten avgifter från de studerande minskas med

130 000 kronor till 220 000 kronor, dels ock nettoutgiften höjas till

(5 540 000 + 130 000) = 5 670 000.»

dels ock utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande

lydelse:

12 — Dihang till riksdagens ''protokoll 1953. G samt. Nr 8.

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande nr 8.

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 36 och II: 39 samt I: 35 och II: 40,

samtliga dessa motioner såvitt här är i fråga, ävensom med

avslag å motionen II: 280, såvitt här är i fråga,

b) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis ... 413 148

b. Övriga arvoden och särskilda

ersättningar ................ 13 452

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...............

Summa kronor

1 700 000

426 600

2 150 000

1 613 400

5 890 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande................ 220 000

Nettoutgift kronor 5 670 000

c) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 5 670 000

kronor;»

7) vid punkten 153:o) (Chalmers tekniska högskola: Avlöningar)

a) av herrar Olilon, Axel Andersson, Nils Theodor Larsson, Malmborg

i Skövde, Svensson i Ljungskile, Widén och fröken Vinge, vilka ansett

dels att första stycket av utskottets yttrande på s. 69 bort ha följande

lydelse:

»Utskottet har i det föregående under punkten 147:o), med biträdande av

det i motionerna I: 35 och II: 40 gjorda yrkandet, vilket i huvudsak överensstämmer

med det i motionerna I: 36 och II: 39 alternativt framställda,

tillstyrkt att terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna skola från

och med nästa budgetår nedsättas till 60 kronor per elev och år. På grund

härav och då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag, bör i avlöningsstaten

för Chalmers tekniska högskola dels anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal höjas med 160 000 kronor till

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

179

1 390 000 kronor, dels inkomstposten avgifter från de studerande minskas

med 150 000 kronor till 60 000 kronor, dels ock nettoutgiften ökas med

(160 000 + 150 000 =) 310 000 kronor till (3 140 000 + 310 000 =)

3 450 000 kronor.»

dels ock att utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt motionerna I: 36 och II: 39, såvitt här är i fråga,

samt med bifall till motionerna I: 35 och II: 40, såvitt här

är i fråga, ävensom med avslag å motionen II: 280, såvitt

här är i fråga,

c) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

..............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis .... 313 464

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar

.................. 13136

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...............

Summa kronor

900 000

326 600

1 390 000

937 400

3 554 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande ................ 60 000

Bidrag från Göteborgs stad m. fl............. 44 000

Summa kronor 104 000

Nettoutgift kronor 3 450 000

d) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 450 000

kronor;»

b) av herrar Bergh, Hesselbom, Arrlién och Kyling, vilka ansett

dels att första stycket av utskottets yttrande på s. 69 bort ha följande

lydelse:

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande nr 8.

»Utskottet har i det föregående under punkten 147:o) i anledning av

motionerna I: 35 och II: 40 samt I: 36 och II: 39 framlagt ett förslag om

successiv nedsättning av terminsavgifterna vid de tekniska högskolorna

under en avvecklingsperiod av fyra år till 60 kronor per elev och år. På

grund härav och då utskottet i övrigt icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag, bör i avlöningsstaten

för Chalmers tekniska högskola dels inkomstposten avgifter

från de studerande minskas med 75 000 kronor till 135 000 kronor, dels ock

nettoutgiften ökas till (3 140 000 + 75 000) = 3 215 000 kronor.»

dels ock att utskottets hemställan bort i nedan angivna delar ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 36 och II: 39 samt I: 35 och II: 40,

samtliga dessa motioner såvitt här är i fråga, ävensom med

avslag å motionen II: 280, såvitt här är i fråga,

c) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................. 900 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, förslagsvis .... 313 464

b. Övriga arvoden och särskilda ersättningar

.................. 13 136 326 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 1 230 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 937 400

Summa kronor 3 394 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande................ 135 000

Bidrag från Göteborgs stad m. fl............. 44 000

Summa kronor 179 000

Nettoutgift kronor 3 215 000

d) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 215 000

kronor;»

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

181

8) vid punkten 173:o) (Privatläroverk: Bidrag till vissa internatläroverk)

av herrar Ohlon, Lodenius, Axel Andersson, Arrhén, Kyling och fröken

Vinge, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha

följande lydelse:

»Utskottet har för sin del funnit skäligt, att statsbidrag enligt de av

departementschefen förordade grunderna må för nästa budgetår utgå till

samtliga fyra av skolöverstyrelsen föreslagna internatläroverk, alltså även

till Sigtunaskolan och Solbacka läroverk. Utskottet tillstyrker således

bifall till det i motionerna I: 135 och II: 153 framställda yrkandet. På

grund härav torde, såsom i motionerna hemställts, anslaget böra för nästa

budgetår uppföras med 270 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 135 och II: 153, till Privatläroverk:

Bidrag till vissa internatläroverk för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 270 000 kronor.»

9) vid punkten 197:o) (Folkskoleseminarierna: Avlöningar)

a) av herrar Bergh, Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Malmborg i Skövde

och Kyling, vilka ansett

dels att utskottets yttrande på s. 93 från och med det stycke, som börjar

med orden »Utskottet kommer», till och med det stycke, som slutar med

orden »åtgärd föranleda» bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet kommer i det följande vid behandlingen av Kungl. Maj:ts

förslag beträffande anslaget till avlöningar vid småskoleseminarierna att

närmare beröra den av departementschefen förordade utvidgningen av småskollärarnas

verksamhetsområde till att omfatta även klass 3 i A-skolor.

Utskottet vill dock redan här uttala, att utskottet inför en befarad brist

på folkskollärare måste finna det mindre lämpligt att folkskoleseminariernas

utbildnings- och examinationskapacitet icke skulle fullt utnyttjas. Utskottet

kan därför endast med stor tvekan biträda departementschefens

förslag att hösten 1953 minska intagningen av elever från 32 till 30 per

avdelning på studentlinje och från 30 till 26 på 4-årig linje.

Vid detta ståndpunktstagande har utskottet emellertid uppmärksammat

att genom den kortare utbildningstiden på studentlinjen möjlighet föreligger

att, därest så befinnes påkallat, förhållandevis snabbt tillgodose ett ökat

behov av folkskollärare.

I anledning av motionerna 1:237 och 11:138 anser utskottet sig böra

understryka angelägenheten av att Kungl. Maj:t med skärpt uppmärksamhet

följer utvecklingen på förevarande område och för nästa års riksdag

framlägger det förslag beträffande intagning av elever i folkskoleseminarierna,

som motsvaras av behovet av kompetenta lärare på folkskolestadiet.

»

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dels ock att utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 237

och II: 138, såvitt här är i fråga, i skrivelse till Kungl.

Maj:t giva tillkänna vad utskottet ovan anfört.»

b) av fru Lindström.

10) vid punkten 201 :o) (Småskoleseminarierna: Avlöningar) av herr

Bergh, fru Lindström, herrar Arrhén, Skoglund i Doverstorp, Malmborg

i Skövde och Kyling, vilka ansett

dels att utskottets yttrande från och med det stycke, som på s. 102

börjar med orden »Utskottet får», till och med det stycke, som på s. 103

slutar med orden »i A-skolorna», bort ersättas med text av följande lydelse:

»Utskottet får hänvisa till vad utskottet i det föregående vid behandlingen

av anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna anfört beträffande

dels beräkningarna av det framtida lärarbehovet inom folkskoleväsendet,

dels ock folkskoleseminarieorganisationen. I anslutning till vad i

detta sammanhang anförts får utskottet beträffande den av departementschefen

förordade utvidgningen av småskollärarnas verksamhetsområde till

att omfatta även tredje klassen i skolor av A-form anföra följande.

Departementschefen har uttalat, att denna utvidgning i första hand vore

betingad av den väntade brist på folkskollärare, som kunde följa av tillgodoseendet

av de högre skolornas lärarbehov. Såsom utskottet framhållit

i sitt uttalande under punkten 197:o), bör denna brist i första hand täckas

genom ökad examination av folkskollärare, medan däremot småskollärares

tjänstgöring i klass 3 bör tills vidare begränsas till de fall, då folkskollärare

ej står att erhålla för sådan tjänstgöring. I detta sammanhang torde även,

såsom framhållits i motionerna I: 237 och II: 138, böra erinras om att en

generell utvidgning av småskollärares tjänstgöringsområde till att omfatta

klasserna 1—3 enligt av 1950 års riksdag antagna riktlinjer förutsätter

bland annat en förstärkt småskollärarutbildning och att denna förutsättning

ännu icke förefinnes. Därjämte må anföras, att — såsom även påpekats

i förenämnda motioner — vid en allmän utvidgning av småskollärarnas

verksamhetsområde till tredje klassen i A-skolor skulle vid ett bibehållande

i klass 3 av samma elevantal som på småskolestadiet ett avsevärt

ökat behov av klassrum uppkomma, vilket med hänsyn till nuvarande

svårigheter att tillgodose lokalbehovet måste vara angeläget att undvika.

Utskottet får därför avstyrka bifall till vad departementschefen förordat

med avseende å småskollärares tjänstgöring i klass 3 i A-skolorna.

Med betonande av att seminarieorganisationen snabbt måste kunna anpassas

efter växlande förhållanden vill utskottet vidare framhålla, att omfattningen

av intagningen av elever vid småskoleseminarierna redan hösten

1953 bör omprövas under beaktande av vad ovan anförts.»

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 183

dels ock att utskottets hemställan under I. och III. bort ha följande

lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 237

och II: 138, i vad de avse undervisning i tredje klassen i

skolor av A-form, avslå Kungl. Maj:ts förslag om bemyndigande

att från och med budgetåret 1953/54 förordna om

småskollärares övertagande av nämnda undervisning:

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 237

och II: 138, såvitt här är i fråga och i den mån de icke behandlats

under I., i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna

vad utskottet ovan anfört.»

11) vid punkten 287:o) (Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till textilinstitutet i Borås) av herrar Hesselbom, Arrhén, Magnusson

och Kyling, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

1:134 och II: 151 samt att därför utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»Textilinstitutet i Borås har otvivelaktigt en viktig uppgift att fylla på

yrkesutbildningens område. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår

innebär Kungl. Maj:ts förslag en uppräkning för nästa budgetår av förevarande

anslag med 10 700 kronor. Härjämte har departementschefen förutsatt

att, därest riksdagen icke hade något att erinra däremot, från innevarande

budgetårs anslag till institutet finge utgå 23 500 kronor för täckande

av vissa förluster å verksamheten under budgetåren 1950/52.

Utskottet biträder vad sålunda föreslagits men finner att starka skäl

anförts såväl av överstyrelsen för yrkesutbildning som i motionerna I: 134

och II: 151 för en ytterligare höjning av anslaget. Särskilt med hänsyn till

de minskade möjligheterna att i fortsättningen som hittills erhålla ökat

stöd från Borås stad, Älvsborgs läns landsting och näringslivet bör anslaget

såsom i motionerna yrkats höjas med 28 720 kronor till 116 920 kronor,

vilket sistnämnda belopp synes böra avrundas till 116 900 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 134 och II: 151, till Särskilda

anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 116 900 kronor.»

12) vid punkten 308:o) (Bidrag till verksamheten vid hemgårdar) av

herrar Ohlon, Axel Andersson, Arrhén, Malmborg i Skövde, Svensson i

Ljungskile, Widén, Iloppe och fröken Vinge, vilka ansett att utskottet

bort tillstyrka bifall till motionerna I: 143 och II: 306 samt hemställa,

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till motionerna I: 143 och II: 306, i

vad de avse anslagets storlek, till Bidrag till verksamheten

vid hemgårdar för budgetåret 1953/54 anvisa ett anslag

av 150 000 kronor;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:143

och II: 306, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning

angående statsbidrag till hemgårdsföreståndares

lön ävensom angående pensionsrätt och lönetursberäkning

för dem.

13) vid punkten 355:o) (Bidrag till Institut Tessin i Paris) av fru Lindström.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

185

Uppskjutna frågor.

Bilaga.

Punkt i

8:e huvud- titeln

Anslagets rubrik

3

Riksarkivet: Avlöningar

4

Riksarkivet: Omkostnader

83

Lunds universitet: Avlöningar

96

Medicinska högskolan i Göteborg:

Avlöningar

Omkostnader

Materiel m. m.

Utrustning

Bokinköp och bokbindning

Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid högskolans bibliotek

97

Bidrag till Stockholms högskola

100

Bidrag till Göteborgs högskola

112

Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjuk- hus för klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater

158

Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av nya lokaler

172

Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m.

173

Allmänna läroverken:

Avlöningar

Omkostnader

174

Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning

175

Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna

177

Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.

181

Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.

225

Bidrag till Ericastiftelsen

228

Bidrag till anordnande av skolmåltider

229

Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider

263

Läroanstalter för blinda: Avlöningar

265

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar

272

Skolor för döva: Avlöningar

287

Högre tekniska läroverk: Avlöningar

297

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt kommu- nala anstalter för yrkesundervisning

13 — Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 saml. Nr 8.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1953:291 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om godkännande av en den 26 mars 1953 träffad överenskommelse angående ändrad lydelse av artikl s. 2 i texten
  2. Rskr. 1953:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1953151} un s. 1 i texten