Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m.
1953-04-24 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1953:84, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 85.
1
Nr 84.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa markförvärv för försvaret m. m.
(1 :a avd.)
FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND.
Arméns delfond.
l:o) Vissa markförvärv för armén. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen
nr 1 under kapitalbudgeten (Bil. 25, punkt 9) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1953/54 beräkna ett investeringsanslag av 300 000 kronor, har
Kungl. Maj :t i propositionen nr 149 (punkt 1, s. 2 och 3 av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 20 mars 1953) föreslagit
riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett
investeringsanslag av 100 000 kronor.
Under senare år har som regel, då medel på en gång beviljats för flera
markförvärv, ett särskilt belopp även beräknats för att möta oförutsedda
utgifter i samband med förvärvens genomförande. Det inträffar nämligen
stundom, framhåller departementschefen, att den reserv, som upptages
under varje anslagspost till markförvärv, där expropriation förutses behöva
ifrågakomma, befinnes otillräcklig i de fall då den fastställda expropriationsersättningen
överstiger det vid anslagsberäkningen uppskattade
värdet av expropriationsföremålet. Dessutom kan prisstegringar inträffa
under den ofta ganska långa tid som förflyter mellan kostnadsberäkningens
uppgörande och förvärvets genomförande. Genom att särskilda
medel anvisats för att möta oförutsedda utgifter har det, fortsätter departementschefen,
i många fall blivit möjligt att undvika att varje — om
än obetydlig — brist i en anslagspost för markförvärv måste föranleda
särskilt riksdagsäskande. Fortifikalionsförvaltningen har föreslagit, att
för detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisas ett belopp av minst
150 000 kronor. Med hänsyn till den omfattning i vilken expropriation
under senare år måst användas och till inträffade värdestegringar synes
departementschefen ett förhållandevis stort belopp böra anvisas. Departementschefen
beräknar 100 000 kronor vara erforderliga för ändamålet.
Liksom hittills varit fallet förutsättes dessa medel även kunna i enlighet
med Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall utnyttjas för att bestrida
1—770 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 saml. Nr 84.
2
Statsutskottets utlåtande nr S''f.
uppkommande kostnader för smärre kompletteringar av arméns fastighetsbestånd.
Anslagsmedlen föreslås skola anvisas under rubriken Vissa markförvärv
för armén. Outnyttjade medel under det för innevarande budgetår
uppförda anslaget Vissa markförvärv förutsättes skola tillföras det nya anslaget.
Utskottet anser sig kunna godtaga av departementschefen under förevarande
punkt verkställda beräkningar av medelsbehovet för oförutsedda
utgifter i samband med markförvärv. Vad departementschefen i anslutning
härtill anfört har ej heller givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Vissa markförvärv för armén för
budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 100 000
kronor.
2:o) Nybyggnad för krigsarkivet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
/punkt 2, s. 3—5) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1953/54
anvisa ett investeringsanslag av 455 000 kronor.
Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1942: 270 beräknade riksdagen
(skr. nr 376) för budgetåret 1942/43 ett belopp av 500 000 kronor
till påbörjande av nybyggnad å Ladugårdsgärde för krigsarkivet, att utgå
av det av riksdagen för nämnda budgetår såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets
fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, till Vissa byggnadsarbeten
m. m. anvisade reservationsanslaget av 40 000 000 kronor.
Vidare medgav Kungl. Maj :t genom beslut den 9 oktober 1942 att byggnadsstyrelsen
finge för bestridande av kostnaderna för utarbetande av förslag
till nybyggnad disponera högst 50 000 kronor av förenämnda anslag.
Efter förslag i propositionen 1944: 175 (s. 74 o. f.) medgav riksdagen
sedermera (skr. nr 322), att en nybyggnad för krigsarkivet finge, i den
mån kostnaderna icke kunde bestridas från av riksdagen tidigare anvisade
anslag, med anlitande av det för budgetåret 1944/45 under arméns delfond
anvisade investeringsanslaget av 24 000 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten
m. in., utföras inom en kostnadsram av totalt 1 750 000 kronor
enligt prisläget våren 1944.
Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 26 januari och den 16
mars 1945 ställt 300 000 kronor till förfogande för att bestrida kostnaderna
för utsprängning och inredning in. m. av för krigsarkivet avsedda arkivlokaler
inom den till Ladugårdsgärde förlagda skyddsrumsanläggningen för
de militära ämbetsbyggnaderna. Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den
11 maj 1945 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att — i den mån byggnadstillstånd
kunde komma att meddelas för ändamålet -— gå i författning
om uppförande inom en kostnadsram av 1 450 000 kronor av nybyggnad
Statsutskottets utlåtande nr 84.
3
för krigsarkivet samt medgivit att till bestridande av kostnaderna må, utöver
tidigare för ändamålet anvisade medel, 50 000 kronor, anlitas förenämnda
båda anslag intill ett sammanlagt belopp av högst 1 450 000 kronor.
I skrivelse den 23 februari 1953 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag
till uppförande av en byggnad i 4 våningar för arkivlokaler i stället för
den ursprungligen planerade tornbyggnaden. Den sålunda föreslagna lösningen
av byggnadsfrågan beräknas minska de totala kostnaderna med
125 000 kronor. Mot förslaget har departementschefen intet att erinra.
Till följd av den sedan år 1944 inträffade byggnadskostnadsstegringen erfordras
emellertid oaktat ändringen av byggnadsprogrammet förstärkningsanslag
för att byggnaden skall kunna slutföras. Departementschefen
föreslår att för ändamålet anvisas ett investeringsanslag av 455 000 kronor.
Utskottet finner det föreslagna byggnadsprogrammet medföra i fråga
om såväl planläggningen av nybyggnaden som kostnaderna för densamma
bestämda fördelar framför det tidigare uppgjorda förslaget och tillstyrker
alltså, att byggnadsföretaget kommer till utförande. Mot beräkningen av
medelsbehovet har utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Nybyggnad för krigsarkivet för budgetåret
1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 455 000
kronor.
3:o) Markbyte med Östersunds stad. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 4, s. 7 och 8) medgiva, att av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 20 mars 1953 föreslaget markbyte
med Östersunds stad må komma till stånd på de villkor, som i statsrådsprotokollet
angivits.
Fortifikationsförvaltningen har med drätselkammaren i Östersund, under
förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande, träffat ett den 28 februari
och den 4 mars 1953 dagtecknat, av stadsfullmäktige den 17 februari 1953
godkänt avtal, enligt vilket kronan skall till Östersunds stad överlåta två
områden om sammanlagt cirka 2,4 hektar, vilka icke längre erfordras för
regementets räkning, och i stället erhålla två likvärdiga markområden om
sammanlagt cirka 53 hektar, belägna intill Norrlands artilleriregementes
övningsfält. Markbytet innebär påtagliga fördelar ur militär synpunkt, då
härigenom ökade möjligheter vinnes att bedriva övningar. Med hänsyn
härtill förordar departementschefen, att markbytet kommer till stånd på
angivna villkor.
4
Statsutskottets utlåtande nr Si.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att av departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 20 mars
1953 föreslaget markbyte med Östersunds stad må komma
till stånd på de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits.
Marinens delfond.
4:o) Vissa markförvärv för marinen. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under kapitalbudgeten (Bil. 25, punkt 15) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1953/54 beräkna ett investeringsanslag av 300 000 kronor,
har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 149 (punkt 5, s. 8—12) föreslagit
riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett
investeringsanslag av 250 000 kronor.
Förvärv av mark för skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar. Fortifikationsförvaltningen
har, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande,
träffat avtal om förvärv av fastigheterna Örmanäs l8, 914 och 103 i
Ölmevalla socken för skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar för en
köpeskilling av 110 000 kronor, vilket belopp jämväl utgör full ersättning
för det intrång och obehag, som intill dagen för köpekontraktets undertecknande
förorsakats säljarna genom kronans skjutövningar. Då av medel,
som ställts till förfogande för iordningställande av baracklägret vid
Falkasand, ett belopp av 30 000 kronor kan tagas i anspråk för markförvärvets
genomförande, erfordras sålunda för ändamålet ett belopp av
80 000 kronor jämte 1 500 kronor för gränsmarkering, eller tillhopa 81 500
kronor.
Fortifikationsförvaltningen har även slutfört en utredning rörande det
totala markbehovet för ifrågavarande försvarsanläggning. För att erhålla
erforderligt säkerhetsområde vid övningar med raketvapen har det ansetts
vara nödvändigt att vidtaga en viss mindre utvidgning av det ursprungligen
såsom erforderligt angivna området. Kostnaderna för förvärv av de markområden
som sålunda erfordras utöver förenämnda fastigheter har — inberäknat
viss säkerhetsmarginal — beräknats till 87 000 kronor, vartill
kommer cirka 8 000 kronor för avstyckningskostnader, gränsmarkering
m. in.
Departementschefen tillstyrker fortifikationsförvaltningens förslag, innebärande
förvärv av cirka 31,4 hektar mark. Mot de av ämbetsverket gjorda
kostnadsberäkningarna har departementschefen intet att erinra. Det preliminära
köpeavtalet bör således enligt departementschefen godkännas. I
anslutning till det anförda tillstyrker departementschefen, att för förvärv
Statsutskottets utlåtande nr Si.
5
av mark för skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar beräknas ett belopp
av 176 500 kronor.
Oförutsedda utgifter för markförvärv. Av skäl som anförts vid behandlingen
av motsvarande anslag under arméns delfond anses medel böra anvisas
för oförutsedda utgifter för markförvärv. Departementschefen föreslår,
att för detta ändamål beräknas ett belopp av 73 500 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för här avsedda markförvärv skulle
enligt departementschefens beräkningar alltså uppgå till (176 500 + 73 500
= ) 250 000 kronor.
Anslagsmedlen föreslås skola anvisas under rubriken Vissa markförvärv
för marinen. Outnyttjade medel under det för innevarande budgetår uppförda
anslaget Vissa markförvärv förutsättes skola tillföras det nya anslaget.
Utskottet har funnit sig kunna tillstyrka departementschefens förslag
till förvärv av mark för skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar. Ej
heller mot de för förvärvets genomförande angivna kostnaderna synes
något vara att erinra.
Utskottet anser sig vidare böra tillstyrka, att medel till oförutsedda utgifter
för markförvärv för marinen anvisas i enlighet med departementschefens
förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Vissa markförvärv för marinen för
budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 250 000
kronor.
5:o) Vattenförsörjningen för militära anläggningar å Rindö och Stenslätten.
Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 12—15) medgiva,
att av riksdagen för anordnande av vattenledning för militära anläggningar
å Rindö och Stenslätten samt för Vaxholms stad anvisade medel
må omdisponeras i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärcnden för den 20 mars
1953 anförts.
Enligt skrivelser 1943:411 och 1944:497 medgav riksdagen, bland
annat, att i propositionerna 1943:287 (s. 43—50 och 54 och 55) samt
1944:288 (s. 51—55) framlagt förslag om anordnande av vattenledning
för militära anläggningar å Rindö och Stenslätten samt för Vaxholms stad
finge genomföras med anlitande av de av riksdagen å kapitalbudgeten under
försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, för budgetåren
1943/44 och 1944/45 anvisade investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten
in. m. På sätt av proposition 1944: 288 framgår beräknades
kostnaderna för företaget preliminärt till 980 000 kronor.
6
Statsutskottets utlåtande nr 84.
Det förslag till anordnande av vattenledning, som sålunda förelädes
1943 och 1944 års riksdagar, innebar att såsom vattentäkt skulle utnyttjas
Strömsviken och Siggestaträsket å Värmdön (Siggesta-alternativet).
I samband med ärendets beredning inom försvarsdepartementet
framkom emellertid, att undersökningar verkställts av Vattenbyggnadsbyrån
i Stockholm — på uppdrag av österåkers kommun ■—• rörande ett
vattenledningsprojekt inom kommunen i syfte att förse bland annat österskär
med vatten. Fråga uppkom härvid huruvida ett samgående vore tänkbart
för att lösa österåkers, Rindös och Vaxholms vattenfrågor, varvid
såsom vattentäkt skulle kunna utnyttjas sjön Garnsviken i österåkers
socken (Garnsviken-alternativet). Sedan det befunnits att sistnämnda
alternativ borde närmare utredas, åtog sig österåkers kommun att föranstalta
härom, under förutsättning dock att kronan, därest företaget ej
bleve realiserat, svarade för viss del av utredningskostnaderna.
Berörda utredning resulterade sedermera i ett detaljerat förslag av
Vattenbyggnadsbyrån, som beträffande anläggningens förvaltning framlade
alternativa förslag, varvid dock antogs att kronan ej skulle vara intresserad
att stå som ägare av anläggningen. Denna ansågs i stället böra ägas och
förvaltas av företrädesvis Österåkers kommun ensam eller av en sammanslutning
mellan de olika intressenterna, lämpligen ett kommunalförbund.
Kronans vattenbehov skulle därvid tillgodoses i avtalsmässig ordning.
Enligt skrivelse 1950: 223 medgav riksdagen i anledning av proposition
1950: 141 (s. 12—15) att, därest vattenförsörjningen för de militära etablissementen
å Rindö och Stenslätten komme att ordnas genom anslutning till
Garnsviken-alternativet och det därvid skulle visa sig ur ekonomiska och
andra synpunkter lämpligast att kronan själv ombesörjde erforderliga anläggningar
å Rindö och Stenslätten, Kungl. Maj :t ägde för detta ändamål
omdisponera av riksdagen för anordnande av vattenledning för militära
anläggningar å Rindö och Stenslätten samt Vaxholms stad anvisade medel.
Enligt ett den 19 maj 1952 av fortifikationsförvaltningen för Kungl.
Maj :ts godkännande framlagt förslag skall vattenförsörjningen för de
militära inrättningarna på Rindö, Stenslätten, Kastellholmen och Vaxön
anordnas enligt Garnsviken-alternativet. Ett vattenverksförbund, bestående
av österåkers kommun och Vaxholms stad, har bildats för utförande
och förvaltning av anläggningen från Garnsviken fram till en mottagningsreservoar
å Rindö. Vaxholms stad har åtagit sig att ombesörja huvudledningen
å Rindö samt vattnets överförande därifrån till Kastellholmen och
Vaxön, medan kronan för sin ifrågavarande vattenförsörjning ansetts böra
ansluta som abonnent till staden, varvid det dock skall ankomma på kronan
att själv ombesörja vattnets överförande till Stenslätten ävensom utförandet
av en vattenledning från mottagningsreservoaren å västra Rindö fram till
kronans anläggningar därstädes. För att kunna tillgodogöra sig vattnet
Statsutskottets utlåtande nr Si.
7
vid huvudanläggningens färdigställande måste kronan vidare ombesörja
iordningställandet av rörnätet inom egna områden.
Genom beslut den 13 februari 1953 har Kungl. Maj :t funnit gott föreskriva
att vattenförsörjningen för de militära inrättningarna på Rindö,
Stenslätten, Kastellholmen och Vaxön skall anordnas i enlighet med Garnsviken-alternativet,
utformat på här angivet sätt.
Genom samma beslut den 13 februari 1953 har Kungl. Maj:t bemyndigat
fortifikationsförvaltningen att underteckna ett med Vaxholms stad träffat
förslag till avtal jämte tillägg, sedan vissa smärre kompletteringar däri
verkställts. Enligt förslaget blir kronan beträffande sin ifrågavarande
vattenförsörjning abonnent till staden, som bland annat förbinder sig att
till kronans anläggningar på Rindö och Stenslätten tillhandahålla hushållsvatten
av fullgod kvalitet intill en sammanlagd vattenmängd av 300 000
kubikmeter per år, medan kronan å sin sida garanterar likvid för en vattenmängd
av -— under de två första åren efter anläggningens färdigställande
— 150 000 kubikmeter per år och därefter en med närmare beräkningsgrunder
angiven mängd — dock högst 150 000 och lägst 100 000
kubikmeter per år. Vattnet tillhandahålles på Rindö mot en avgift, bestående
av dels ett grundpris, motsvarande det pris staden har att erlägga
till vattenverksförbundet, dels ock ett detaljpris, avsett att täcka stadens
kostnader för drift och underhåll m. m. av stadens anläggningar på Rindö
för vattentillförseln till kronan.
För att kronan vid huvudanläggningens färdigställande skall kunna tillgodogöra
sig det därefter levererade vattnet är det, framhåller departementschefen,
erforderligt att kronan dessförinnan genomför vissa nyanläggnings-
och ombyggnadsarbeten beträffande serviceledningarna inom
egna områden. De av riksdagen för vattenledningsföretaget anvisade medlen
kan lämpligen utnyttjas härför. Då emellertid anslagsmedlen avsetts för
huvudvattenledningen, synes departementschefen riksdagens bemyndigande
till denna anslagsdisposition böra inhämtas. Kostnaderna för anläggningarna
för vattnets överförande till Stenslätten ävensom för utförandet
av ledningen från mottagningsreservoaren å västra Rindö fram till
kronans anläggningar därstädes förutsättes med stöd av riksdagens skrivelse
1950:223 jämväl få bestridas av ifrågavarande medel.
Utskottet tillstyrker, att av riksdagen tidigare anvisade medel för anordnande
av vattenledning å Rindö och Stenslätten samt för Vaxholms stad
må i enlighet med departementschefens förslag disponeras för vissa nyanläggnings-
och ombyggnadsarbeten beträffande kronans serviceledningar.
Ej heller vad departementschefen i övrigt anfört har givit utskottet anledning
till erinran.
8
Statsutskottets utlåtande nr 8''i.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må medgiva, att av riksdagen för anordnande
av vattenledning för militära anläggningar å Rindö och Stenslätten
samt för Vaxholms stad anvisade medel må omdisponeras
i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för
den 20 mars 1953 anförts.
Flygvapnets del fond.
6:o) Vissa markförvärv för flygvapnet. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen
nr 1 under kapitalbudgeten (Bil. 25, punkt 22) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1953/54 beräkna ett investeringsanslag'' av 1 500 000 kronor,
har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 149 (punkt 7, s. 15 och
16) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa
ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.
Markförvärv för fhjgfältsutvidgningar. Efter förslag av Kungl. Maj :t i
propositionerna 1946:229, 1950:1, 1951: 109 och 1952: 166 har riksdagen
anvisat sammanlagt 3 300 000 kronor för markförvärv för flygfältsutvidgningar.
Departementschefen förordar, att för ändamålet ytterligare
1 400 000 kronor nu anvisas. Det förutsättes ankomma på Kungl. Maj :t att
meddela erforderliga dispositionsbestännnelser.
Oförutsedda utgifter för markförvärv. Departementschefen föreslår, att
även under flygvapnets delfond beräknas ett belopp av 100 000 kronor för
oförutsedda utgifter för markförvärv. Liksom beträffande arméns delfond
synes beloppet böra kunna i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt
fall utnyttjas för bestridande av uppkommande kostnader för smärre
kompletteringar av flygvapnets fastighetsbestånd. Departementschefen utgår
från att beloppet jämväl skall kunna utnyttjas för att bestrida kostnader
för tvångsinlösen av mark enligt byggnadslagen. Flygförvaltningen
har för detta ändamål äskat 25 000 kronor.
Det sammanlagda medelsbehovet för här avsedda markförvärv skulle
enligt departementschefens beräkningar alltså uppgå till (1 400 000 +
100 000 =) 1 500 000 kronor.
Anslagsmedlen föreslås skola anvisas under rubriken Vissa markförvärv
för flygvapnet. Outnyttjade medel under äldre anslag förutsättes
skola tillgodoföras det nya anslaget.
Utskottet tillstyrker den av departementschefen förordade medelsanvisningen
för markförvärv för flygfältsutvidgningar.
Statsutskottets utlåtande nr 85.
9
Utskottet anser sig vidare böra tillstyrka, att medel till oförutsedda utgifter
för markförvärv anvisas i enlighet med departementschefens förslag.
Vad departementschefen anfört i fråga om användningen av ifrågavarande
medel föranleder icke någon erinran från utskottets sida.
Ej heller vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande
punkt har givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Vissa markförvärv för flygvapnet för
budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000
kronor.
FÖRSVARETS FABRIKSFOND.
7 :o) Inrättande av en central tvätt- och reparationsanstalt i Umeå.
Ivungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 16—20) att dels medgiva,
att en central tvätt- och reparationsanstalt må komma till utförande
i Umeå i enlighet med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 20 mars 1953 anförts, dels ock bemyndiga
Kungl. Maj :t att för ifrågavarande ändamål disponera outnyttjade belopp
å investeringsanslaget 1951/52 Kb IV B 5: Uppförande av centrala tvättoch
reparationsanstalter intill ett belopp av 1 500 000 kronor samt å investeringsanslaget
1950/51 Kb IV B 4: Anskaffning av maskiner och annan utrustning
för centrala tvätt- och reparationsanstalter intill ett belopp av
735 000 kronor.
I skrivelse den 9 mars 1953 har försvarets fabriks styrelse, efter samråd
med statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, framlagt förslag
om inrättande av en central tvätt- och reparationsanstalt i Umeå.
Under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall har fabriksstyrelsen träffat
avtal med Umeå stad om förvärv av en Umeå stad tillhörig tvättinrättning,
vilken anläggning består av tomt å cirka 3 600 mI 2 i kvarteret Ejdern inom
staden jämte tvättbyggnad och en mindre bostadsbyggnad, för en köpeskilling
av 700 000 kronor på sätt framgår av ett styrelsens skrivelse bilagt
köpekontrakt, vilket liksom ett med Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott
träffat avtal om samarbete tecknats under förutsättning
av Kungl. Maj:ts godkännande.
För alt anläggningen skall kunna utnyttjas för den beräknade kapaciteten
erfordras dock vissa ombyggnadsarbeten, vilka kostnadsberäknats till
sammanlagt 800 000 kronor. Kostnaderna för anskaffning av maskiner
har beräknats till 735 000 kronor.
En i anläggningen ingående husmoderstvätt är avsedd att uthyras till
Umeå stad för eu hyra av 4 000 kronor för år.
2—770 53 liihang till riksdagens protokoll 1953. 0 samt. Nr 84.
10
Statsutskottets utlåtande nr Si.
Genom beslut den 11 maj 1951 har Kungl. Maj:t uppdragit åt statens
kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande att, efter samråd med berörda
myndigheter, verkställa utredning rörande frågan om samordning av den
statliga tvättverksamheten och därmed sammanhängande spörsmål. Kommittén
har i yttrande till fabriksstyrelsen framhållit att kommittén ännu
icke haft möjlighet att bedöma frågan om en centralisering av den statliga
tvättverksamheten i hela dess räckvidd. Med hänsyn till de särskilda intressen
som föreligger för landstingets del i denna fråga har kommittén
emellertid ej velat motsätta sig förslaget till förvärv av Umeå stads tvättanläggning''.
Enligt kommitténs beräkningar kommer den av fabriksstyrelsen
föreslagna anläggningen att kräva en kapitalinvestering, som är 350 000
kronor högre än vad som skulle vara erforderligt, därest den föreslagna
anstalten förlädes till Umedalens sinnessjukhus. Kommittén har förutsatt
att Västerbottens läns landsting är berett att under en tid av tio år
erlägga 3,6 % årlig ränta å denna ökade kapitalkostnad samt att detta
räntebelopp av fabriksstyrelsen gottskrives övriga statliga intressenter.
Fabriksstyrelsen har den 9 mars 1953 med landstinget träffat uppgörelse
av denna innebörd. Med hänsyn till att ordnandet av tvättfrågorna för
Västerbottens läns landsting synes utomordentligt brådskande har fabriksstyrelsen
ansett sig böra redan nu framlägga här ifrågavarande förslag.
Ett uppskov med ställningstagandet skulle leda till att landstingets tvättfrågor
måste lösas separat, vilket avsevärt skulle försvåra realiserandet
av ett senare framlagt centraliseringsförslag.
Fabriksstyrelsen föreslår att kostnaderna för anläggningen skall bestridas
från tillgängliga medel under de för centralanstalter och dessas maskinutrustning
avsedda anslagen.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Den av 1943 års riksdag beslutade centraliseringen av tvätt- och reparationstjänsten
beträffande försvarets intendenturmateriel har till större
delen genomförts. Av de ursprungligen planerade anstalterna har endast
två, i Herrljunga och Mjölby, ännu icke kommit till utförande.
Med anledning av en vid 1949 års riksdag väckt motion uttalade statsutskottet
i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 4 bland annat att det
enligt utskottets mening vore av intresse att på grundval av hittills vunna
erfarenheter av centraliseringen få närmare utrönt det ekonomiska utfallet
av verksamheten vid de anstalter som redan trätt i verksamhet. Med anledning
härav uppdrog Kungl. Maj:t den 4 november 1949 åt 1946 års
militära förvaltningsutredning att verkställa utredning i angivet hänseende.
Enligt vad jag inhämtat från förvaltningsutredningen är dess utredningsarbete,
vilket icke kunde igångsättas förrän i slutet av år 1950, nu
avslutat, och utlåtande i ämnet kan alltså förväntas inom den närmaste
Statsutskottets utlåtande nr Si.
11
tiden. Utredningsarbetet har blivit fördröjt av väsentligen två skäl: dels
har det mött svårigheter att göra tillförlitliga beräkningar av sådana omkostnadsposter
som exempelvis kostnaden för värme och dels har det befunnits
erforderligt att beträffande vissa delar av reparationstjänsten verkställa
en kvalitetsbedömning genom särskilt tillkallade experter. Såvitt avser
centraliseringen av tvätten har utredningen otvetydigt givit vid handen
att en för ett eller två förband avsedd tvättinrättning ur ekonomisk synpunkt
är underlägsen eu större anstalt.
Fabriksstyrelsens nu föreliggande framställning åsyftar inrättande av
en tvättanstalt med uppgift att omhänderha tvätten för såväl de två militära
förbanden i Umeå som sjukhustvätten från landstingets sjukhus och
Umedalens sinnessjukhus. Förslaget har tillkommit efter initiativ från
landstinget, som funnit angeläget att genom samgående med de statliga
myndigheterna söka sänka sina tvättkostnader. Goda erfarenheter av ett
dylikt samarbete föreligger redan i Västernorrlands län, och avtal av samma
art har även träffats mellan Norrbottens läns landsting och fabriksstyrelsen.
Enligt den verkställda utredningen kan i stort två alternativ för en samordning
av landstingets och statens tvätt i Umeåtrakten tänkas. Det ena,
vilket nu föreslås av fabriksstyrelsen, innebär att styrelsen förvärvar en
Umeå stad tillhörig tvättinrättning och efter viss utvidgning och komplettering
av denna övertar tvätten för de militära förbanden, sinnessjukhuset
och landstinget. Enligt det andra alternativet skulle tvätten i stället centraliseras
till Umedalens sinnessjukhus, där i så fall den befintliga tvättinrättningen
skulle byggas ut. Tvättkostnaderna beräknas bli praktiskt taget lika
i båda alternativen. Det senare alternativet beräknas dock kräva något
lägre investeringskostnader. Detta alternativ kan emellertid icke genomföras
omedelbart, och det föreligger därför risk för att landstingets tvättfrågor,
vilka anses mycket angelägna, måste lösas separat. Därigenom
skulle den önskvärda samordningen av statens och landstingets tvätt allvarligt
försvåras. Då därtill kommer att landstinget åtagit sig att förränta
den ökade investeringskostnaden, anser jag mig böra tillstyrka att det av
fabriksstyrelsen föreslagna alternativet genomföres. Det torde böra övervägas
om icke även övrig statlig tvätt i Umeåområdet bör övertagas av
fabriksstyrelsens tvätt anstalt.
Mot kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra. De träffade
preliminära avtalen bör således godkännas. Ej heller mot den föreslagna
omdispositionen av förenämnda investeringsanslag har jag något att invända.
Riksdagens medgivande härtill torde dock böra inhämtas.»
Utskottet finner goda skäl tala för afl i syfte att samordna landstingets
och statens tvätt i Umeåtrakten, varigenom icke oväsentliga kostnadsbesparingar
torde slå att vinna, fabriksstyrelsen förvärvar den Umeå stad
12
Statsutskottets utlåtande nr Si.
tillhöriga tvättinrättningen och efter viss utvidgning och komplettering av
denna övertager tvätten för de militära förbanden, sinnessjukhuset och
landstinget.
Den verkställda beräkningen av kostnaderna samt sättet för desammas
bestridande ha icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att en central tvätt- och reparationsanstalt må
komma till utförande i Umeå i enlighet med vad i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 20 mars 1953 anförts;
b)
bemyndiga Kungl. Maj:t att för ifrågavarande ändamål
disponera outnyttjade belopp å investeringsanslaget 1951/52
Kb IV B 5: Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter
intill ett belopp av 1 500 000 kronor samt å investeringsanslaget
1950/51 Kb IV B 4: Anskaffning av maskiner
och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter
intill ett belopp av 735 000 kronor.
UPPSKJUTEN FRÅGA.
8:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om Kungl.
Maj:ts under punkten 3: Centralsjukhus för Bodens garnison m. in. gjorda
framställning om anslag till ifrågavarande ändamål; vilket utskottet härmed
får för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 24 april 1953.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,
Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Pålsson, Sundelin,
Bergh, Erik Gustaf Andersson, Birger Andersson, Bergman, Lodenius, Erik
Svedberg och Eric Holinqvist; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Ståhl,
Rubbestad, Wallentheim, Svensson i Ljungskile, Lindholm, Staxäng, fröken
Elmén, herrar Johansson i Mysinge, Åkerström, fru Ericsson i Luleå, herrar
Svensson i Alingsås, Löfroth och Blidfors.
Sthlni 1953. K. L. Beckmans Boktr.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1953:173 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m. a1 i texten