Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m.

1953-04-24 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:84, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 85.

1

Nr 84.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa markförvärv för försvaret m. m.

(1 :a avd.)

FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND.

Arméns delfond.

l:o) Vissa markförvärv för armén. Sedan Kungl. Maj :t i propositionen

nr 1 under kapitalbudgeten (Bil. 25, punkt 9) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1953/54 beräkna ett investeringsanslag av 300 000 kronor, har

Kungl. Maj :t i propositionen nr 149 (punkt 1, s. 2 och 3 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 20 mars 1953) föreslagit

riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett

investeringsanslag av 100 000 kronor.

Under senare år har som regel, då medel på en gång beviljats för flera

markförvärv, ett särskilt belopp även beräknats för att möta oförutsedda

utgifter i samband med förvärvens genomförande. Det inträffar nämligen

stundom, framhåller departementschefen, att den reserv, som upptages

under varje anslagspost till markförvärv, där expropriation förutses behöva

ifrågakomma, befinnes otillräcklig i de fall då den fastställda expropriationsersättningen

överstiger det vid anslagsberäkningen uppskattade

värdet av expropriationsföremålet. Dessutom kan prisstegringar inträffa

under den ofta ganska långa tid som förflyter mellan kostnadsberäkningens

uppgörande och förvärvets genomförande. Genom att särskilda

medel anvisats för att möta oförutsedda utgifter har det, fortsätter departementschefen,

i många fall blivit möjligt att undvika att varje — om

än obetydlig — brist i en anslagspost för markförvärv måste föranleda

särskilt riksdagsäskande. Fortifikalionsförvaltningen har föreslagit, att

för detta ändamål för budgetåret 1953/54 anvisas ett belopp av minst

150 000 kronor. Med hänsyn till den omfattning i vilken expropriation

under senare år måst användas och till inträffade värdestegringar synes

departementschefen ett förhållandevis stort belopp böra anvisas. Departementschefen

beräknar 100 000 kronor vara erforderliga för ändamålet.

Liksom hittills varit fallet förutsättes dessa medel även kunna i enlighet

med Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt fall utnyttjas för att bestrida

1—770 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 saml. Nr 84.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr S''f.

uppkommande kostnader för smärre kompletteringar av arméns fastighetsbestånd.

Anslagsmedlen föreslås skola anvisas under rubriken Vissa markförvärv

för armén. Outnyttjade medel under det för innevarande budgetår

uppförda anslaget Vissa markförvärv förutsättes skola tillföras det nya anslaget.

Utskottet anser sig kunna godtaga av departementschefen under förevarande

punkt verkställda beräkningar av medelsbehovet för oförutsedda

utgifter i samband med markförvärv. Vad departementschefen i anslutning

härtill anfört har ej heller givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa markförvärv för armén för

budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 100 000

kronor.

2:o) Nybyggnad för krigsarkivet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen

/punkt 2, s. 3—5) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1953/54

anvisa ett investeringsanslag av 455 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1942: 270 beräknade riksdagen

(skr. nr 376) för budgetåret 1942/43 ett belopp av 500 000 kronor

till påbörjande av nybyggnad å Ladugårdsgärde för krigsarkivet, att utgå

av det av riksdagen för nämnda budgetår såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets

fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, till Vissa byggnadsarbeten

m. m. anvisade reservationsanslaget av 40 000 000 kronor.

Vidare medgav Kungl. Maj :t genom beslut den 9 oktober 1942 att byggnadsstyrelsen

finge för bestridande av kostnaderna för utarbetande av förslag

till nybyggnad disponera högst 50 000 kronor av förenämnda anslag.

Efter förslag i propositionen 1944: 175 (s. 74 o. f.) medgav riksdagen

sedermera (skr. nr 322), att en nybyggnad för krigsarkivet finge, i den

mån kostnaderna icke kunde bestridas från av riksdagen tidigare anvisade

anslag, med anlitande av det för budgetåret 1944/45 under arméns delfond

anvisade investeringsanslaget av 24 000 000 kronor till Vissa byggnadsarbeten

m. in., utföras inom en kostnadsram av totalt 1 750 000 kronor

enligt prisläget våren 1944.

Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 26 januari och den 16

mars 1945 ställt 300 000 kronor till förfogande för att bestrida kostnaderna

för utsprängning och inredning in. m. av för krigsarkivet avsedda arkivlokaler

inom den till Ladugårdsgärde förlagda skyddsrumsanläggningen för

de militära ämbetsbyggnaderna. Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den

11 maj 1945 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att — i den mån byggnadstillstånd

kunde komma att meddelas för ändamålet -— gå i författning

om uppförande inom en kostnadsram av 1 450 000 kronor av nybyggnad

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 84.

3

för krigsarkivet samt medgivit att till bestridande av kostnaderna må, utöver

tidigare för ändamålet anvisade medel, 50 000 kronor, anlitas förenämnda

båda anslag intill ett sammanlagt belopp av högst 1 450 000 kronor.

I skrivelse den 23 februari 1953 har byggnadsstyrelsen framlagt förslag

till uppförande av en byggnad i 4 våningar för arkivlokaler i stället för

den ursprungligen planerade tornbyggnaden. Den sålunda föreslagna lösningen

av byggnadsfrågan beräknas minska de totala kostnaderna med

125 000 kronor. Mot förslaget har departementschefen intet att erinra.

Till följd av den sedan år 1944 inträffade byggnadskostnadsstegringen erfordras

emellertid oaktat ändringen av byggnadsprogrammet förstärkningsanslag

för att byggnaden skall kunna slutföras. Departementschefen

föreslår att för ändamålet anvisas ett investeringsanslag av 455 000 kronor.

Utskottet finner det föreslagna byggnadsprogrammet medföra i fråga

om såväl planläggningen av nybyggnaden som kostnaderna för densamma

bestämda fördelar framför det tidigare uppgjorda förslaget och tillstyrker

alltså, att byggnadsföretaget kommer till utförande. Mot beräkningen av

medelsbehovet har utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nybyggnad för krigsarkivet för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 455 000

kronor.

3:o) Markbyte med Östersunds stad. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 4, s. 7 och 8) medgiva, att av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 20 mars 1953 föreslaget markbyte

med Östersunds stad må komma till stånd på de villkor, som i statsrådsprotokollet

angivits.

Fortifikationsförvaltningen har med drätselkammaren i Östersund, under

förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande, träffat ett den 28 februari

och den 4 mars 1953 dagtecknat, av stadsfullmäktige den 17 februari 1953

godkänt avtal, enligt vilket kronan skall till Östersunds stad överlåta två

områden om sammanlagt cirka 2,4 hektar, vilka icke längre erfordras för

regementets räkning, och i stället erhålla två likvärdiga markområden om

sammanlagt cirka 53 hektar, belägna intill Norrlands artilleriregementes

övningsfält. Markbytet innebär påtagliga fördelar ur militär synpunkt, då

härigenom ökade möjligheter vinnes att bedriva övningar. Med hänsyn

härtill förordar departementschefen, att markbytet kommer till stånd på

angivna villkor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr Si.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att av departementschefen i

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 20 mars

1953 föreslaget markbyte med Östersunds stad må komma

till stånd på de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits.

Marinens delfond.

4:o) Vissa markförvärv för marinen. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under kapitalbudgeten (Bil. 25, punkt 15) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1953/54 beräkna ett investeringsanslag av 300 000 kronor,

har Kungl. Maj :t i förberörda proposition nr 149 (punkt 5, s. 8—12) föreslagit

riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa ett

investeringsanslag av 250 000 kronor.

Förvärv av mark för skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar. Fortifikationsförvaltningen

har, under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande,

träffat avtal om förvärv av fastigheterna Örmanäs l8, 914 och 103 i

Ölmevalla socken för skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar för en

köpeskilling av 110 000 kronor, vilket belopp jämväl utgör full ersättning

för det intrång och obehag, som intill dagen för köpekontraktets undertecknande

förorsakats säljarna genom kronans skjutövningar. Då av medel,

som ställts till förfogande för iordningställande av baracklägret vid

Falkasand, ett belopp av 30 000 kronor kan tagas i anspråk för markförvärvets

genomförande, erfordras sålunda för ändamålet ett belopp av

80 000 kronor jämte 1 500 kronor för gränsmarkering, eller tillhopa 81 500

kronor.

Fortifikationsförvaltningen har även slutfört en utredning rörande det

totala markbehovet för ifrågavarande försvarsanläggning. För att erhålla

erforderligt säkerhetsområde vid övningar med raketvapen har det ansetts

vara nödvändigt att vidtaga en viss mindre utvidgning av det ursprungligen

såsom erforderligt angivna området. Kostnaderna för förvärv av de markområden

som sålunda erfordras utöver förenämnda fastigheter har — inberäknat

viss säkerhetsmarginal — beräknats till 87 000 kronor, vartill

kommer cirka 8 000 kronor för avstyckningskostnader, gränsmarkering

m. in.

Departementschefen tillstyrker fortifikationsförvaltningens förslag, innebärande

förvärv av cirka 31,4 hektar mark. Mot de av ämbetsverket gjorda

kostnadsberäkningarna har departementschefen intet att erinra. Det preliminära

köpeavtalet bör således enligt departementschefen godkännas. I

anslutning till det anförda tillstyrker departementschefen, att för förvärv

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Si.

5

av mark för skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar beräknas ett belopp

av 176 500 kronor.

Oförutsedda utgifter för markförvärv. Av skäl som anförts vid behandlingen

av motsvarande anslag under arméns delfond anses medel böra anvisas

för oförutsedda utgifter för markförvärv. Departementschefen föreslår,

att för detta ändamål beräknas ett belopp av 73 500 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för här avsedda markförvärv skulle

enligt departementschefens beräkningar alltså uppgå till (176 500 + 73 500

= ) 250 000 kronor.

Anslagsmedlen föreslås skola anvisas under rubriken Vissa markförvärv

för marinen. Outnyttjade medel under det för innevarande budgetår uppförda

anslaget Vissa markförvärv förutsättes skola tillföras det nya anslaget.

Utskottet har funnit sig kunna tillstyrka departementschefens förslag

till förvärv av mark för skjutfält för Göteborgs kustartilleriförsvar. Ej

heller mot de för förvärvets genomförande angivna kostnaderna synes

något vara att erinra.

Utskottet anser sig vidare böra tillstyrka, att medel till oförutsedda utgifter

för markförvärv för marinen anvisas i enlighet med departementschefens

förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa markförvärv för marinen för

budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 250 000

kronor.

5:o) Vattenförsörjningen för militära anläggningar å Rindö och Stenslätten.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 12—15) medgiva,

att av riksdagen för anordnande av vattenledning för militära anläggningar

å Rindö och Stenslätten samt för Vaxholms stad anvisade medel

må omdisponeras i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärcnden för den 20 mars

1953 anförts.

Enligt skrivelser 1943:411 och 1944:497 medgav riksdagen, bland

annat, att i propositionerna 1943:287 (s. 43—50 och 54 och 55) samt

1944:288 (s. 51—55) framlagt förslag om anordnande av vattenledning

för militära anläggningar å Rindö och Stenslätten samt för Vaxholms stad

finge genomföras med anlitande av de av riksdagen å kapitalbudgeten under

försvarsväsendets fastighetsfond, marinförvaltningens delfond, för budgetåren

1943/44 och 1944/45 anvisade investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten

in. m. På sätt av proposition 1944: 288 framgår beräknades

kostnaderna för företaget preliminärt till 980 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 84.

Det förslag till anordnande av vattenledning, som sålunda förelädes

1943 och 1944 års riksdagar, innebar att såsom vattentäkt skulle utnyttjas

Strömsviken och Siggestaträsket å Värmdön (Siggesta-alternativet).

I samband med ärendets beredning inom försvarsdepartementet

framkom emellertid, att undersökningar verkställts av Vattenbyggnadsbyrån

i Stockholm — på uppdrag av österåkers kommun ■—• rörande ett

vattenledningsprojekt inom kommunen i syfte att förse bland annat österskär

med vatten. Fråga uppkom härvid huruvida ett samgående vore tänkbart

för att lösa österåkers, Rindös och Vaxholms vattenfrågor, varvid

såsom vattentäkt skulle kunna utnyttjas sjön Garnsviken i österåkers

socken (Garnsviken-alternativet). Sedan det befunnits att sistnämnda

alternativ borde närmare utredas, åtog sig österåkers kommun att föranstalta

härom, under förutsättning dock att kronan, därest företaget ej

bleve realiserat, svarade för viss del av utredningskostnaderna.

Berörda utredning resulterade sedermera i ett detaljerat förslag av

Vattenbyggnadsbyrån, som beträffande anläggningens förvaltning framlade

alternativa förslag, varvid dock antogs att kronan ej skulle vara intresserad

att stå som ägare av anläggningen. Denna ansågs i stället böra ägas och

förvaltas av företrädesvis Österåkers kommun ensam eller av en sammanslutning

mellan de olika intressenterna, lämpligen ett kommunalförbund.

Kronans vattenbehov skulle därvid tillgodoses i avtalsmässig ordning.

Enligt skrivelse 1950: 223 medgav riksdagen i anledning av proposition

1950: 141 (s. 12—15) att, därest vattenförsörjningen för de militära etablissementen

å Rindö och Stenslätten komme att ordnas genom anslutning till

Garnsviken-alternativet och det därvid skulle visa sig ur ekonomiska och

andra synpunkter lämpligast att kronan själv ombesörjde erforderliga anläggningar

å Rindö och Stenslätten, Kungl. Maj :t ägde för detta ändamål

omdisponera av riksdagen för anordnande av vattenledning för militära

anläggningar å Rindö och Stenslätten samt Vaxholms stad anvisade medel.

Enligt ett den 19 maj 1952 av fortifikationsförvaltningen för Kungl.

Maj :ts godkännande framlagt förslag skall vattenförsörjningen för de

militära inrättningarna på Rindö, Stenslätten, Kastellholmen och Vaxön

anordnas enligt Garnsviken-alternativet. Ett vattenverksförbund, bestående

av österåkers kommun och Vaxholms stad, har bildats för utförande

och förvaltning av anläggningen från Garnsviken fram till en mottagningsreservoar

å Rindö. Vaxholms stad har åtagit sig att ombesörja huvudledningen

å Rindö samt vattnets överförande därifrån till Kastellholmen och

Vaxön, medan kronan för sin ifrågavarande vattenförsörjning ansetts böra

ansluta som abonnent till staden, varvid det dock skall ankomma på kronan

att själv ombesörja vattnets överförande till Stenslätten ävensom utförandet

av en vattenledning från mottagningsreservoaren å västra Rindö fram till

kronans anläggningar därstädes. För att kunna tillgodogöra sig vattnet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Si.

7

vid huvudanläggningens färdigställande måste kronan vidare ombesörja

iordningställandet av rörnätet inom egna områden.

Genom beslut den 13 februari 1953 har Kungl. Maj :t funnit gott föreskriva

att vattenförsörjningen för de militära inrättningarna på Rindö,

Stenslätten, Kastellholmen och Vaxön skall anordnas i enlighet med Garnsviken-alternativet,

utformat på här angivet sätt.

Genom samma beslut den 13 februari 1953 har Kungl. Maj:t bemyndigat

fortifikationsförvaltningen att underteckna ett med Vaxholms stad träffat

förslag till avtal jämte tillägg, sedan vissa smärre kompletteringar däri

verkställts. Enligt förslaget blir kronan beträffande sin ifrågavarande

vattenförsörjning abonnent till staden, som bland annat förbinder sig att

till kronans anläggningar på Rindö och Stenslätten tillhandahålla hushållsvatten

av fullgod kvalitet intill en sammanlagd vattenmängd av 300 000

kubikmeter per år, medan kronan å sin sida garanterar likvid för en vattenmängd

av -— under de två första åren efter anläggningens färdigställande

— 150 000 kubikmeter per år och därefter en med närmare beräkningsgrunder

angiven mängd — dock högst 150 000 och lägst 100 000

kubikmeter per år. Vattnet tillhandahålles på Rindö mot en avgift, bestående

av dels ett grundpris, motsvarande det pris staden har att erlägga

till vattenverksförbundet, dels ock ett detaljpris, avsett att täcka stadens

kostnader för drift och underhåll m. m. av stadens anläggningar på Rindö

för vattentillförseln till kronan.

För att kronan vid huvudanläggningens färdigställande skall kunna tillgodogöra

sig det därefter levererade vattnet är det, framhåller departementschefen,

erforderligt att kronan dessförinnan genomför vissa nyanläggnings-

och ombyggnadsarbeten beträffande serviceledningarna inom

egna områden. De av riksdagen för vattenledningsföretaget anvisade medlen

kan lämpligen utnyttjas härför. Då emellertid anslagsmedlen avsetts för

huvudvattenledningen, synes departementschefen riksdagens bemyndigande

till denna anslagsdisposition böra inhämtas. Kostnaderna för anläggningarna

för vattnets överförande till Stenslätten ävensom för utförandet

av ledningen från mottagningsreservoaren å västra Rindö fram till

kronans anläggningar därstädes förutsättes med stöd av riksdagens skrivelse

1950:223 jämväl få bestridas av ifrågavarande medel.

Utskottet tillstyrker, att av riksdagen tidigare anvisade medel för anordnande

av vattenledning å Rindö och Stenslätten samt för Vaxholms stad

må i enlighet med departementschefens förslag disponeras för vissa nyanläggnings-

och ombyggnadsarbeten beträffande kronans serviceledningar.

Ej heller vad departementschefen i övrigt anfört har givit utskottet anledning

till erinran.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 8''i.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att av riksdagen för anordnande

av vattenledning för militära anläggningar å Rindö och Stenslätten

samt för Vaxholms stad anvisade medel må omdisponeras

i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 20 mars 1953 anförts.

Flygvapnets del fond.

6:o) Vissa markförvärv för flygvapnet. Sedan Kungl. Maj:t i propositionen

nr 1 under kapitalbudgeten (Bil. 25, punkt 22) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1953/54 beräkna ett investeringsanslag'' av 1 500 000 kronor,

har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 149 (punkt 7, s. 15 och

16) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår anvisa

ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.

Markförvärv för fhjgfältsutvidgningar. Efter förslag av Kungl. Maj :t i

propositionerna 1946:229, 1950:1, 1951: 109 och 1952: 166 har riksdagen

anvisat sammanlagt 3 300 000 kronor för markförvärv för flygfältsutvidgningar.

Departementschefen förordar, att för ändamålet ytterligare

1 400 000 kronor nu anvisas. Det förutsättes ankomma på Kungl. Maj :t att

meddela erforderliga dispositionsbestännnelser.

Oförutsedda utgifter för markförvärv. Departementschefen föreslår, att

även under flygvapnets delfond beräknas ett belopp av 100 000 kronor för

oförutsedda utgifter för markförvärv. Liksom beträffande arméns delfond

synes beloppet böra kunna i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut i varje särskilt

fall utnyttjas för bestridande av uppkommande kostnader för smärre

kompletteringar av flygvapnets fastighetsbestånd. Departementschefen utgår

från att beloppet jämväl skall kunna utnyttjas för att bestrida kostnader

för tvångsinlösen av mark enligt byggnadslagen. Flygförvaltningen

har för detta ändamål äskat 25 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för här avsedda markförvärv skulle

enligt departementschefens beräkningar alltså uppgå till (1 400 000 +

100 000 =) 1 500 000 kronor.

Anslagsmedlen föreslås skola anvisas under rubriken Vissa markförvärv

för flygvapnet. Outnyttjade medel under äldre anslag förutsättes

skola tillgodoföras det nya anslaget.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen förordade medelsanvisningen

för markförvärv för flygfältsutvidgningar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 85.

9

Utskottet anser sig vidare böra tillstyrka, att medel till oförutsedda utgifter

för markförvärv anvisas i enlighet med departementschefens förslag.

Vad departementschefen anfört i fråga om användningen av ifrågavarande

medel föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

Ej heller vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande

punkt har givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa markförvärv för flygvapnet för

budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000

kronor.

FÖRSVARETS FABRIKSFOND.

7 :o) Inrättande av en central tvätt- och reparationsanstalt i Umeå.

Ivungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 16—20) att dels medgiva,

att en central tvätt- och reparationsanstalt må komma till utförande

i Umeå i enlighet med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 20 mars 1953 anförts, dels ock bemyndiga

Kungl. Maj :t att för ifrågavarande ändamål disponera outnyttjade belopp

å investeringsanslaget 1951/52 Kb IV B 5: Uppförande av centrala tvättoch

reparationsanstalter intill ett belopp av 1 500 000 kronor samt å investeringsanslaget

1950/51 Kb IV B 4: Anskaffning av maskiner och annan utrustning

för centrala tvätt- och reparationsanstalter intill ett belopp av

735 000 kronor.

I skrivelse den 9 mars 1953 har försvarets fabriks styrelse, efter samråd

med statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande, framlagt förslag

om inrättande av en central tvätt- och reparationsanstalt i Umeå.

Under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall har fabriksstyrelsen träffat

avtal med Umeå stad om förvärv av en Umeå stad tillhörig tvättinrättning,

vilken anläggning består av tomt å cirka 3 600 mI 2 i kvarteret Ejdern inom

staden jämte tvättbyggnad och en mindre bostadsbyggnad, för en köpeskilling

av 700 000 kronor på sätt framgår av ett styrelsens skrivelse bilagt

köpekontrakt, vilket liksom ett med Västerbottens läns landstings förvaltningsutskott

träffat avtal om samarbete tecknats under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande.

För alt anläggningen skall kunna utnyttjas för den beräknade kapaciteten

erfordras dock vissa ombyggnadsarbeten, vilka kostnadsberäknats till

sammanlagt 800 000 kronor. Kostnaderna för anskaffning av maskiner

har beräknats till 735 000 kronor.

En i anläggningen ingående husmoderstvätt är avsedd att uthyras till

Umeå stad för eu hyra av 4 000 kronor för år.

2—770 53 liihang till riksdagens protokoll 1953. 0 samt. Nr 84.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr Si.

Genom beslut den 11 maj 1951 har Kungl. Maj:t uppdragit åt statens

kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande att, efter samråd med berörda

myndigheter, verkställa utredning rörande frågan om samordning av den

statliga tvättverksamheten och därmed sammanhängande spörsmål. Kommittén

har i yttrande till fabriksstyrelsen framhållit att kommittén ännu

icke haft möjlighet att bedöma frågan om en centralisering av den statliga

tvättverksamheten i hela dess räckvidd. Med hänsyn till de särskilda intressen

som föreligger för landstingets del i denna fråga har kommittén

emellertid ej velat motsätta sig förslaget till förvärv av Umeå stads tvättanläggning''.

Enligt kommitténs beräkningar kommer den av fabriksstyrelsen

föreslagna anläggningen att kräva en kapitalinvestering, som är 350 000

kronor högre än vad som skulle vara erforderligt, därest den föreslagna

anstalten förlädes till Umedalens sinnessjukhus. Kommittén har förutsatt

att Västerbottens läns landsting är berett att under en tid av tio år

erlägga 3,6 % årlig ränta å denna ökade kapitalkostnad samt att detta

räntebelopp av fabriksstyrelsen gottskrives övriga statliga intressenter.

Fabriksstyrelsen har den 9 mars 1953 med landstinget träffat uppgörelse

av denna innebörd. Med hänsyn till att ordnandet av tvättfrågorna för

Västerbottens läns landsting synes utomordentligt brådskande har fabriksstyrelsen

ansett sig böra redan nu framlägga här ifrågavarande förslag.

Ett uppskov med ställningstagandet skulle leda till att landstingets tvättfrågor

måste lösas separat, vilket avsevärt skulle försvåra realiserandet

av ett senare framlagt centraliseringsförslag.

Fabriksstyrelsen föreslår att kostnaderna för anläggningen skall bestridas

från tillgängliga medel under de för centralanstalter och dessas maskinutrustning

avsedda anslagen.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Den av 1943 års riksdag beslutade centraliseringen av tvätt- och reparationstjänsten

beträffande försvarets intendenturmateriel har till större

delen genomförts. Av de ursprungligen planerade anstalterna har endast

två, i Herrljunga och Mjölby, ännu icke kommit till utförande.

Med anledning av en vid 1949 års riksdag väckt motion uttalade statsutskottet

i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 4 bland annat att det

enligt utskottets mening vore av intresse att på grundval av hittills vunna

erfarenheter av centraliseringen få närmare utrönt det ekonomiska utfallet

av verksamheten vid de anstalter som redan trätt i verksamhet. Med anledning

härav uppdrog Kungl. Maj:t den 4 november 1949 åt 1946 års

militära förvaltningsutredning att verkställa utredning i angivet hänseende.

Enligt vad jag inhämtat från förvaltningsutredningen är dess utredningsarbete,

vilket icke kunde igångsättas förrän i slutet av år 1950, nu

avslutat, och utlåtande i ämnet kan alltså förväntas inom den närmaste

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Si.

11

tiden. Utredningsarbetet har blivit fördröjt av väsentligen två skäl: dels

har det mött svårigheter att göra tillförlitliga beräkningar av sådana omkostnadsposter

som exempelvis kostnaden för värme och dels har det befunnits

erforderligt att beträffande vissa delar av reparationstjänsten verkställa

en kvalitetsbedömning genom särskilt tillkallade experter. Såvitt avser

centraliseringen av tvätten har utredningen otvetydigt givit vid handen

att en för ett eller två förband avsedd tvättinrättning ur ekonomisk synpunkt

är underlägsen eu större anstalt.

Fabriksstyrelsens nu föreliggande framställning åsyftar inrättande av

en tvättanstalt med uppgift att omhänderha tvätten för såväl de två militära

förbanden i Umeå som sjukhustvätten från landstingets sjukhus och

Umedalens sinnessjukhus. Förslaget har tillkommit efter initiativ från

landstinget, som funnit angeläget att genom samgående med de statliga

myndigheterna söka sänka sina tvättkostnader. Goda erfarenheter av ett

dylikt samarbete föreligger redan i Västernorrlands län, och avtal av samma

art har även träffats mellan Norrbottens läns landsting och fabriksstyrelsen.

Enligt den verkställda utredningen kan i stort två alternativ för en samordning

av landstingets och statens tvätt i Umeåtrakten tänkas. Det ena,

vilket nu föreslås av fabriksstyrelsen, innebär att styrelsen förvärvar en

Umeå stad tillhörig tvättinrättning och efter viss utvidgning och komplettering

av denna övertar tvätten för de militära förbanden, sinnessjukhuset

och landstinget. Enligt det andra alternativet skulle tvätten i stället centraliseras

till Umedalens sinnessjukhus, där i så fall den befintliga tvättinrättningen

skulle byggas ut. Tvättkostnaderna beräknas bli praktiskt taget lika

i båda alternativen. Det senare alternativet beräknas dock kräva något

lägre investeringskostnader. Detta alternativ kan emellertid icke genomföras

omedelbart, och det föreligger därför risk för att landstingets tvättfrågor,

vilka anses mycket angelägna, måste lösas separat. Därigenom

skulle den önskvärda samordningen av statens och landstingets tvätt allvarligt

försvåras. Då därtill kommer att landstinget åtagit sig att förränta

den ökade investeringskostnaden, anser jag mig böra tillstyrka att det av

fabriksstyrelsen föreslagna alternativet genomföres. Det torde böra övervägas

om icke även övrig statlig tvätt i Umeåområdet bör övertagas av

fabriksstyrelsens tvätt anstalt.

Mot kostnadsberäkningarna har jag intet att erinra. De träffade

preliminära avtalen bör således godkännas. Ej heller mot den föreslagna

omdispositionen av förenämnda investeringsanslag har jag något att invända.

Riksdagens medgivande härtill torde dock böra inhämtas.»

Utskottet finner goda skäl tala för afl i syfte att samordna landstingets

och statens tvätt i Umeåtrakten, varigenom icke oväsentliga kostnadsbesparingar

torde slå att vinna, fabriksstyrelsen förvärvar den Umeå stad

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr Si.

tillhöriga tvättinrättningen och efter viss utvidgning och komplettering av

denna övertager tvätten för de militära förbanden, sinnessjukhuset och

landstinget.

Den verkställda beräkningen av kostnaderna samt sättet för desammas

bestridande ha icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att en central tvätt- och reparationsanstalt må

komma till utförande i Umeå i enlighet med vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 20 mars 1953 anförts;
b)

bemyndiga Kungl. Maj:t att för ifrågavarande ändamål

disponera outnyttjade belopp å investeringsanslaget 1951/52

Kb IV B 5: Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter

intill ett belopp av 1 500 000 kronor samt å investeringsanslaget

1950/51 Kb IV B 4: Anskaffning av maskiner

och annan utrustning för centrala tvätt- och reparationsanstalter

intill ett belopp av 735 000 kronor.

UPPSKJUTEN FRÅGA.

8:o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande i fråga om Kungl.

Maj:ts under punkten 3: Centralsjukhus för Bodens garnison m. in. gjorda

framställning om anslag till ifrågavarande ändamål; vilket utskottet härmed

får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 24 april 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson,

Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Gillström, Pålsson, Sundelin,

Bergh, Erik Gustaf Andersson, Birger Andersson, Bergman, Lodenius, Erik

Svedberg och Eric Holinqvist; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Ståhl,

Rubbestad, Wallentheim, Svensson i Ljungskile, Lindholm, Staxäng, fröken

Elmén, herrar Johansson i Mysinge, Åkerström, fru Ericsson i Luleå, herrar

Svensson i Alingsås, Löfroth och Blidfors.

Sthlni 1953. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:173 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa markförvärv för försvaret m. m. a1 i texten