Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1953/5b, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

1953-03-17 · 75 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 74 av 75 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1953/5b, i vad avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1953/5b, i vad avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde, jämte

i ämnet väckta motioner m. m.

(4:e avd.)

l:o) Investeringsplan för kommunikationsverken. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj :t under kapitalbudgeten (bilaga 27, punkt 1, s. 1—13 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 2 januari

1953) lämnat en översikt över kominunikationsverkens investeringar, avseende

postverkets, telegrafverkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks

fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

I 1952 års statsverksproposition uppskattades investeringsutgifterna under

budgetåret 1951/52 för här ifrågavarande ändamål till 679 milj. kr. Såsom

framgår av följande sammanställning uppgick emellertid de faktiska utgifterna

under budgetåret till 651 milj. kr.

1951/52

Beräknat Utfall

Postverket............................ 9 8

Telegrafverket......................... 200 199

Statens järnvägar...................... 217 199

Statens vattenfallsverk................. 220 214

Luftfartsverket........................ 7 7

Förrådsfonden......................... 26 24

Summa milj. kr. 679 651

Under det gångna budgetåret understeg sålunda de faktiska utgifterna med

ca 28 milj. kr. de beräknade. Den största avvikelsen föreligger i fråga om

statens järnvägars investeringar, som överskattats med omkring 18 milj. kr.

Beräkningarna rörande investeringsverksamhetens omfattning under budgetåret

1952/53 framgår av följande sammanställning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 9.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 9.

Beräknat

1 9 5 2/5 3

Verkens

Förordat

i statsverks-

förslag

av

prop.

hösten

före-

1952

1952

dragandena

............ 10

12,7

12,7

Telegrafverket............

............... 200

260,8

248,0

Statens järnvägar.........

............... 275

316,7

311,0

Statens vattenfallsverk ....

.............. 240

294,5

294,5

Luftfartsverket...........

............. 7

8,0

8,0

............... 29

29,5

29,5

Summa milj. kr. 761

922,2

903,7

För innevarande budgetår tillstyrkes sålunda nu en investeringssumma för

de i sammanställningen nämnda verken om ca 904 milj. kr. Beloppet innebär

en ökning i förhållande till beräkningarna i föregående års statsverksproposition

med ca 143 milj. kr. Höjningen är framförallt motiverad av de kostnadsstegringar,

som inträtt sedan den törsta beräkningen upprättades. Emellertid

innebär ändringen också en viss stegring av investeringsvolymen. Denna

beror framförallt på den förbättrade arbetskraftstillgången, vilken medfört,

att anläggningsarbetena kan bedrivas snabbare än tidigare förutsetts.

Erforderliga höjningar av investeringsramen för varje verk anses bora

medgivas, så att medelsförbrukningen kan anpassas till den nu beräknade.

I fråga om flertalet verk förutsätter detta medelsanvisning å tilläggsstat.

För budgetåret 1953/54 ha verksstyrelserna, under förutsättning att de

framlagda anslagsäskandena bifallas, beräknat investeringsutgifterna till ca

1 093 miljoner kronor. Anslag ha för budgetåret äskats med ca 1 123 miljoner

kronor.

I fråga om investeringsplanen för nästa budgetår anför departementschefen

följande.

Vid den prövning av verksstyrelsernas äskanden, som verkställts inom

kommunikationsdepartementet, har det å ena sidan stått klart, att en ytterligare

stegring av kommunikationsverkens investeringar i och för sig^ är

i hög grad önskvärd. För stora delar av kommunikationsverkens område

hämmas den allmänna verksamheten ännu tekniskt och ekonomiskt av

den nödtvungna begränsning av investeringarna, som här hårdare än pa

de flesta andra områden genomfördes under krigs- och efterkrigsåren. Eu

tydlig eftersläpning av investeringsverksamheten jämfört med andra områden

av näringslivet karakteriserar ännu läget för flera av de verksamhetsgrenar,

för vilka kommunikationsverken svarar. Därtill kommer, att

förändringar i de tekniska och ekonomiska betingelserna för affärsverkens

verksamhet i flera avseenden medverkat till att göra vissa av deras investeringar

särskilt angelägna och räntabla. Det gäller t. ex. telegrafverkets investeringar

för automatisering av telefontrafiken, vilkas påskyndande skulle

vara önskvärt och även ekonomiskt synnerligen lönande. Men det gäller

i lika grad flera av statens järnvägars aktuella investeringsbehov, i fråga

om vilka en ökning av investeringstakten framstår som ett avgörande villkor

för strävandena att rationalisera och förbilliga järnvägsdriften. På det

hela taget torde det gälla, att kommunikationsverkens nu aktuella investeringar

väl kan tävla med investeringsändamål på andra områden av vårt

ekonomiska liv i fråga om vikt, angelägenhet och ekonomisk lönsamhet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

3

Å andra sidan är det alltjämt lika ofrånkomligt att vid fastställandet av

även denna investeringsverksamhets omfattning hänsyn måste tagas till

det ekonomiska läget och till det allmänna samhällsekonomiska utrymmet

för investeringar.

Den konjunkturbedömning, som utifrån sådana utgångspunkter för den

statliga investeringspolitiken blir avgörande för handlandet, ter sig just nu

mer än vanligt oviss. En viss avmattning av den privata sektorns investeringsverksamhet

torde redan ha inträtt, och en fortsatt utveckling i denna

riktning är inte utesluten. Men alltjämt torde läget för vår ekonomi få anses

karakteriserat av att våra produktiva resurser i stort sett är väl utnyttjade

och av att utrymmet för en expansion av investeringsverksamheten

är begränsat. Den fortsatta utvecklingen kan emellertid komma att gå

i en riktning, som gör ökade investeringar inom den samhälleliga sektorn

och däribland inom kommunikationsverken inte blott möjligare än hittills

att genomföra utan även konjunkturpolitiskt och samhällsekonomiskt

önskvärdare än tidigare, men helt given är en sådan utveckling inte. Även

eu stabilisering vid nuvarande förhållanden är tänkbar, och en ny uppgång

av konjunkturen med åtföljande ökad konkurrens om investeringsutrymmet

är måhända inte heller utesluten.

De slutsatser beträffande avvägningen av kommunikationsverkens investeringar

under nästa budgetår, som detta läge bjudit till, har synts bli

dels att en investeringsverksamhet av minst samma omfattning som under

innevarande budgetår bör vara möjlig och samhällsekonomiskt försvarlig

men dels vidare att möjligheter bör föreligga att, vid fortsatt vikande tendens

för övrig investeringsverksamhet, förverkliga ytterligare någon ste«- ring av de förstnämnda investeringarna. Utifrån dessa överväganden förordas

i det följande, att kommunikationsverkens investeringar, utom i vad

gäller vattenfallsverket, för nästkommande budgetår, i varje fall tills vidare

fastställes till i stort sett samma omfattning som den nu beräknade för

innevarande budgetår, men att de av verken äskade anslagsmedlen anvisas

oavkortade, så när som på vissa smärre jämkningar som föranledes av

särskilda omständigheter. För vattenfallsverkets vidkommande synes emellertid

på grund av den alltjämt bestående nödvändigheten att forcera kraftverks

byggandet och komma fram till en även för torrår betryggande kraftproduktion,

någon motsvarande begränsning av investeringsverksamheten

icke bora ilragakomma.

Med hansyn till det anförda förordas en fördelning av investeringsut7nTet

-lln1er ,nästa h»dgetår i enlighet med följande sammanställning,

dar för jämförelse även intagits uppgifter rörande den faktiska medclsförhrukningen

under 1951/52 och de nu föreslagna investeringsutgifterna för

innevarande budgetår. Beloppen är angivna i milj. kr.

1951/52

1952/53

19 5 3

/ 5 4

Faktiska

Förordat

Verkens

Förordat

utgifter

av före-

förslag

av före-

dragandena

hösten 1952

dragandena

Postverket............

8

12,7

13,G

12,7

Telegrafverket.............

199

248,0

315,4

248,0

Statens järnvägar..........

199

311,0

384,6

311,0

Statens vattenfallsverk.........

214

294,5

331,5

331,5

Luftfartsverket.........

7

8,0

8,4

8,0

Förrådsfonden.........

24

29,5

40,1

35,0

Summa utgifter

651

903,7

1 093,6

946,2

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Såsom framgår av det anförda innebär den nu tillstyrkta totala medelsförbrukningen

under nästa budgetår en ökning med ca 42 milj. kr. i förhallande

till motsvarande siffra för innevarande budgetår. Ökningen faller med

37 milj. kr. på vattenfallsverket och med 5 milj. kr. på förrådsfonden.

Som en konsekvens av vad som tidigare uttalats följer, att Kungl. Maj :t

under förutsättning av riksdagens medgivande tills vidare bör fastställa

ramar för investeringsutgifterna under kommunåkationsverkens kapitalfonder

i enlighet med vad här förordats. Kungl. Maj :t bör jämväl äga befogenhet

att, därest konjunkturutvecklingen och utvecklingen på arbetsmarknaden

så synes påkalla, vidga dessa ramar intill den gräns, som för

varje verk sättes av anvisade anslag.

Beträffande den närmare innebörden av de olika verksstyrelsernas och

departementschefens förslag i fråga om verkens investeringsverksamhet

samt medelsbehov*och medelsförbrukning för budgetåret 1953/54 i förhållande

till innevarande budgetår torde få hänvisas till statsrådsprotokollet

(s. 5—12) och till efterföljande tablå.

Av verken

Av dep.- chefen be-

Re-

Beräk-

planerade

räknade in-

serva-

An-

För-

nade

terings-

investerings-

vesterings-

tioner

slag

slag

reserva*

utgifter

utgifter

utgifter

den

1952

1953

tioner

1951/52

—

so/o

/53

/54

den 80/e

1952

1953

1952

1953

1952

1954

/53

/54

/53

/54

Postverket ..............

81

12-7

13-6

12-7

12-7

4-4

100

12-9

1-9

Telegrafverket ..........

1994

260-8

315-4

248-0

248-0

23-6

235-4

312-9

759

Statens järnvägar........

1990

316-7

384-6

311-0

3110

24-9

303-3

368-2

74-4

Statens vattenfallsverk ..

213-5

294-5

331-5

294-5

331-5

29-6

282-6

329-5

15-7

Luftfartsverket ..........

7-0

8-0

8-4

8-0

8-0

13-4

2-4

9-4

9-2

Väg- och vattenbyggnads-

verkets förrådsfond ....

24-3

29-5

40-1

29-5

35-0

40

25-6

401

SI 2

6513

922-2

1093 6

903 7

946-2

999

859 3

1073 0

182-3

I de angivna beloppen ha ej inräknats anslag till rörelsekapital för telegrafverket,

vissa anslag av finansiell natur till statens järnvägar jämte anslag

till TGOJ :s pensionsstiftelse samt anslag till inventarier till vattenfallsverket

och till grustag jämte effektförråd under väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond.

Såsom framgår av sammanställningen uppgick anslagsbehållningarna den

30 juni 1952 till omkring 100 milj. kr. Vid nu förutsatt omfattning av medelsanvisning

och investeringsutgifter under innevarande budgetår kommer

anslagsbehållningarnas totalsumma den 30 juni 1953 att minskas till ca 55

milj. kr. Ytterligare någon nedgång i detta belopp kan dock förutses äga

rum genom indragning av vissa behållningar å luftfartsfondens investeringsanslag.

Medelsanvisningen för nästa budgetår har enligt departementschefen

befunnits böra medge en eventuell vidgning av nu beräknade rambelopp

för investeringsutgifterna under budgetåret. Därest emellertid den ekono
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

5

miska utvecklingen icke skulle föranleda ändring av de i sammanställningen

upptagna rambeloppen för budgetåret 1953/54, kommer behållningarna på

här ifrågavarande investeringsanslag att uppgå till ca 180 milj. kr. vid nästa

budgetårs utgång, utgörande icke fullt 20 % av den för budgetåret beräknade

medelsförbrukningen.

Utskottet. I 1952 års statsverksproposition förutsattes, att kommunikationsverkens

investeringsutgifter under innevarande budgetår skulle uppgå till

ett sammanlagt belopp av 761 milj. kronor. Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda

förslag bör denna investeringssumma ökas till i runt tal 904 milj.

kronor, vilket framför allt sammanhänger med vissa kostnadsstegringar.

Därigenom skulle emellertid även en mindre utökning av själva investeringsvolymen

bliva möjlig. För finansiering av detta program erfordras tilläggsstatsanslag

å närmare 105 milj. kronor, vartill kommer ett medelsbehov i

fråga om vissa finansiella poster av tillhopa 30 milj. kronor.

Utskottet finner för sin del uppenbart, att den investeringsplan för kommunikationsverken

som framlades i 1952 års statsverksproposition och sedermera

godkändes av riksdagen bör genomföras i full omfattning. Med

hänsyn till den under en lång följd av år ackumulerade eftersläpningen

på hithörande områden synes även välbetänkt, att de möjligheter till en

intensifiering av investeringsverksamheten som det förändrade arbetsmarknadsläget

medfört nu tillvaratagas. Utskottet har därför intet att erinra mot

att medelsförbrukningen under kommunikationsverkens kapitalfonder anpassas

till den av Kungl. Maj:t lörordade investeringsnivån. I enlighet härmed

kommer utskottet att i särskilt utlåtande denna dag tillstyrka, att för

detta ändamål erforderliga anslag anvisas å tilläggsstat.

I sina petitaskrivelser för nästa budgetår ha vederbörande verksstyrelser

föreslagit en ytterligare stegring av investeringsverksamheten, innebärande

en medelsförbrukning av sammanlagt 1 093 milj. kronor. Departementschefen

har av vissa i statsverkspropositionen närmare angivna skäl funnit en

sådan stegring vara i och för sig synnerligen önskvärd. Med hänsyn till det

ekonomiska läget, framför allt svårigheten att bedöma konjunkturutvecklingen,

har emellertid departementschefen ansett sig bör föreslå, att investeringsverksamheten

under nästa budgetår bibehålies vid samma nivå som nu

förutsatts för innevarande budgetår. Undantag från denna allmänna regel

har dock gjorts i fråga om vattenfallsverket, varför den förordade inskränkningen

i förhållande till verksstyrelsernas förslag främst drabbar telegrafverket

och statens järnvägar. Å andra sidan har departementschefen utgått

från att de av verksstyrelserna äskade anslagsmedlen skola med vissa

smärre jämkningar anvisas oavkortade, detta för att möjliggöra en utökning

av investeringsverksamheten i händelse av fortsatt konjunkturavmattning.

Summan av de av Kungl. Maj:t tillstyrkta anslagen uppgår till ca

1 073 milj. kronor, häri ej inräknade vissa speciella anslagsmedel å inalles

41 milj. kronor.

Utskottet är för sin del väl medvetet om alt den ekonomiska situationen

alltjämt gör eu viss inskränkning av investeringsverksamheten ofrån
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9.

komlig. En avvägning av olika investeringsbehov mot varandra måste därför

ske inom den totalram som bestämmes av landets produktiva resurser.

Det må vidare beaktas att budgetlägets förändring påkallar en statlig

upplåning av helt annan omfattning än tidigare, vilket kommer att medföra

ökade anspråk på kapitalmarknaden. Mot bakgrunden härav finner

sig utskottet böra tillstyrka det av Kungl. Maj :t nu framlagda förslaget

till investeringsplan för kommunikationsverken, hur önskvärt det än i och

för sig skulle vara, att de av verksstyrelserna redovisade investeringsprojekten

i sin helhet kunde förverkligas. Såsom utskottet vid upprepade tillfällen

under senare år framhållit, måste det nämligen ur olika synpunkter

anses vara i hög grad angeläget, att de statliga kommunikationsföretagen

förses med en efter den allmänna samhällsutvecklingen väl avpassad och

tekniskt ändamålsenlig kapitalutrustning. Icke minst inom telegrafverkets

och statens järnvägars verksamhetsområden föreligga även goda förutsättningar

att genom utökade investeringar uppnå kostnadsbesparande rationaliseringsvinster.

Utskottet förutsätter därför att Kungl. Maj :t, i den mån

läget så medgiver, vidgar de för nämnda verk avsedda medelsförbrukningsramarna.

över huvud taget önskar utskottet understryka vikten av att investeringsverksamheten

på förevarande område får en sådan uppläggning och utformning,

att den effektivt kan utnyttjas som ett led i en aktiv konjunkturpolitik.

Från denna speciella utgångspunkt har utskottet intet att erinra mot

att de för nästa budgetår erforderliga investeringsanslagen anvisas med

viss marginal i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag, även om detta medför

olägenheter i redovisningstekniskt avseende. Utskottet vill härvidlag jämväl

fästa uppmärksamheten på de nackdelar som nu ifrågavarande anordning

kan komma att medföra för vederbörande verksstyrelser i vad gäller

verksamhetens planläggning. Det synes med hänsyn härtill angeläget att

eventuella beslut om vidgning av investeringsramarna om möjligt meddelas

i så god tid, att pågående arbeten ej behöva avbrytas blott därför att

erforderliga beställningar eller andra förberedande åtgärder ej hunnit företagas.

Därvid torde jämväl det inbördes sammanhanget mellan olika investeringar

böra beaktas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till

känna vad utskottet ovan anfört.

Statens affärsverksfonder.

Postverket.

2:o) Posthus m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 14—18) föreslagit riksdagen

att till Posthus m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 6 500 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

7

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 4 600 000 kronor. Den 1 juli 1952 stod ett belopp av 5,7 miljoner kronor

till förfogande å anslaget. Medelsförbrukningen under budgetåret 1951/

52 uppgick till 4,3 miljoner kronor.

Generalpoststijrelsen uppskattar medelsförbrukningen under budgetåret

1953/54 till ca 6,5 miljoner kronor. Då någon reservation å anslaget icke

beräknas föreligga vid utgången av innevarande budgetår, hemställer styrelsen

om ett anslag av 6,5 miljoner kronor för nästa budgetår.

Beträffande postverkets nybyggnadsbehov i allmänhet framhåller generalpoststyrelsen,

att en ökning av postverkets nybyggnadsverksamhet är nödvändig,

om icke avsevärda olägenheter såväl för allmänheten som för själva

postarbetet skall uppstå. Det aktuella nybyggnadsprogrammet anses likväl,

trots det stora behovet, vara präglat av sträng återhållsamhet. Av de byggnadsföretag,

som i vederbörlig ordning anmälts och i princip godkänts av

statsmakterna, har följande ännu icke kunnat igångsättas, nämligen posthus

i Arvika, Boden, Göteborg (Kålltorp), Landskrona, Nässjö, Sundsvall,

Västerås och Ängelholm samt om- och tillbyggnad av posthusen i Karlstad

och Linköping. Den efter prisläget sommaren 1952 beräknade byggnadskostnaden

för dessa företag uppgår till ett sammanlagt belopp av ca 23

milj. kr.

Med hänsyn till det aktuella nybyggnadsprogrammets omfattning har

styrelsen i sin framställning begränsat utvidgningen av programmet till endast

ett företag, nämligen posthus i Lidköping. Härutöver anmäler styrelsen

vissa ändringar av planerna i fråga om posthuset i Landskrona samt omoch

tillbyggnaden av posthuset i Karlstad.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 14—17).

över styrelsens framställning har yttrande avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

(s. 17).

Departementschefen erinrar om att investeringarna i posthus under en

lång följd av år varit otillräckliga för att tillgodose det ökade lokalbehov som

uppstått genom poströrelsens fortgående utveckling. Bedan under föregående

budgetår hade dock inom ramen av en i stort sett oförändrad medelstillgång

en viss ökning i posthusbyggandet varit möjlig. Under innevarande

budgetår anses utrymme föreligga för en ytterligare mindre ökning. Den

möjliggöres bl. a. därav att arbetena med uppförandet av posthusen i Eskilstuna

och Luleå på grund av det ändrade konjunkturläget kan bedrivas i en

snabbare takt än som tidigare förutsetts.

Styrelsens förslag om utvidgning av byggnadsprogrammet med ett nytt

posthus i Lidköping har icke föranlett någon erinran från departementschefens

sida. Beträffande styrelsens hemställan om ändring av planerna för

posthuset i Landskrona framhålles, att Kungl. Maj:t torde få taga slutlig

ställning härtill sedan pågående förhandlingar med Landskrona stad slutförts

och styrelsen inkommit med definitivt förslag i frågan. Departementschefen

anför slutligen följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Generalpoststyrelsens sammanlagda äskanden för budgetåret 1953/54 uppgår

till 12,9 milj. kr. och den av styrelsen beräknade totala medelsförbrukningen

för postverkets investeringar till 13,6 milj. kr. I enlighet med vad

jag anfört under punkt 1 förordar jag att de av generalpoststyrelsen äskade

anslagen anvisas men att den totala medelsförbrukningen begränsas till samma

belopp som nu beräknas för innevarande budgetår eller 12,7 milj. kr.

Under hand har styrelsen meddelat mig, att den finner denna begränsning i

första hand böra gå ut över anskaffningen av bilar och bilmateriel, medan

däremot medelsförbrukningen för postverkets byggnadsverksamhet lämpligen

bör få den omfattning som styrelsen i sina petita föreslagit. För egen

del har jag funnit mig kunna godtaga att styrelsen inom den ram jag föreslår

fördelar investeringsutgifterna på detta sätt.

Utskottet. Enligt beslut av Kungl. Maj :t ha postverkets investeringsutgifter

under innevarande budgetår fastställts till ett belopp av 10 milj. kronor.

På grund av det ändrade konjunkturläget anses denna investeringssumma

nu kunna höjas med 2,7 milj. kronor, vilket nödvändiggör en uppräkning

av anslaget till posthus in. m. med 800 000 kronor, av anslaget till anskaffning

av automobiler in. in. med 400 000 kronor och av dispositionsanslaget

med 600 000 kronor. Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl. Maj :ts

förslag, kommer att i särskilt utlåtande denna dag tillstyrka, att ifrågavarande

belopp anvisas å tilläggsstat.

För nästa budgetår har generalpoststyrelsen äskat anslag å sammanlagt

12,9 milj. kronor, vilket enligt styrelsens beräkningar skulle möjliggöra en

investeringsverksamhet intill ett belopp av 13,6 milj. kronor. Departementschefen

har tillstyrkt att ifrågavarande anslagssumma anvisas men samtidigt

ansett, att medelsförbrukningen bör begränsas till 12,7 milj. kronor, d. v. s.

samma belopp som för innevarande budgetår. Den i jämförelse med generalpoststyrelsens

förslag förordade inskränkningen av investeringsvolymen

har förutsatts skola i huvudsak avse anskaffningen av bilar och bilmateriel,

medan byggnadsverksamheten befunnits böra få den av styrelsen beräknade

omfattningen. Utskottet har för sin del intet att erinra mot den sålunda

föreslagna inriktningen av postverkets investeringsverksamhet under nästa

budgetår.

Vad anslaget till posthus in. m. nu närmast beträffar har det totala medelsbehovet

för här ifrågavarande ändamål beräknats till 6,5 milj. kronor.

Därvid har förutsatts, att det aktuella byggnadsprogrammet skall kompletteras

med ett nytt posthus i Lidköping. Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes av

utskottet, som samtidigt önskar understryka angelägenheten av att kostnaderna

för de olika byggnadsföretagen i möjligaste mån nedbringas utan

åsidosättande av kravet på en rationell lokaldisposition.

Under förevarande punkt hemställer utskottet alltså,

att riksdagen må till Posthus m. m. för budgetåret 1953/

54 anvisa ett investeringsanslag av 6 500 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

9

3:o) Inköp av fastigheter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s.

19) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kr.

4:o) Anskaffning av automobiler m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, s. 19—21), som huvudsakligen avser anskaffning för ersättningsändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av automobiler m. m.

för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av

2 200 000 kronor.

5:o) Postverkets diligenstrafik. Kungl. Maj:t har (punkt 5, s. 21—23) föreslagit

riksdagen att under rubriken Postverkets diligenstrafik för budgetåret

1953/54 anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å

tillhopa 3 200 000 kronor.

För innevarande budgetår ha anvisats 300 000 kronor till garagebyggnader

m. m., 1 900 000 kronor till anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen

och 700 000 kronor till förvärv av billinjer.

Generalpoststgrelsen äskar för nästa budgetår 700 000 kronor till garagebyggnader

m. m., 1 800 000 kronor till anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen

och 700 000 kronor till förvärv av billinjer.

Beträffande garagebyggnader meddelar styrelsen bl. a. att styrelsen övervägt

att i anslutning till ett tidigare planerat garage i Lycksele låta uppföra

en revisionsverkstad med uppgift att betjäna vagnparken i övre Norrland.

Kostnaderna för den sålunda projekterade garage- och verkstadsbyggnaden

uppskattas preliminärt till ca 2 000 000 kronor. Då behållningen å anslagsmedlen

för hithörande ändamål vid innevarande budgetårs utgång beräknas

till ca 165 000 kronor och utgifterna under budgetåret 1953/54 till ca 850 000

kronor, äskas för sistnämnda budgetår 700 000 kronor.

Medelsbehovet för billinjeförvärv under innevarande och nästa budgetår

beräknas av styrelsen till ett sammanlagt belopp av ca 1 400 000 kronor.

Preliminära överenskommelser ha träffats om förvärv för en sammanlagd

köpeskilling av över 247 000 kronor, och förberedande undersökningar pågå

om ytterligare förvärv för sammanlagt ca 900 000 kronor. Då 721 000 kronor

stå till förfogande för innevarande budgetår, hemställer styrelsen om

anslag med 700 000 kronor för budgetåret 1953/54.

Departementschefen har intet haft att erinra mot generalpoststyrelscns

anslagsäskanden. Det i 1952 års statsverksproposition omnämnda, av statens

sakrevision framlagda förslaget om överflyttning av postverkets diligenstrafik

till statens järnvägar, vilket förutsatte vissa medelsöverföringar i

statsbokföringen mellan postverkets och statens järnvägars fonder, hade

ännu ej kunnat förverkligas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1 detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Jacobson i Vilhelmina väckt motion

(II: 105), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av förevarande

punkt måtte taga under övervägande, huruvida icke den av postverket

planerade revisionsverkstaden bör förläggas till Vilhelmina köping;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Bergh m. fl. (I: 122) och den andra inom andra kammaren av

herr Casscl m. fl. (II: 179), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag å 700 000 kronor till

förvärv av billinjer åt postverket.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna II: 105 och II: 179.

Utskottet. För nu ifrågavarande ändamål har Kungl. Maj :t äskat anslag

ä sammanlagt 3,2 milj. kronor, varav 0,7 milj. kronor avse garagebyggnader

in. in., 1,8 milj. kronor anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen och

0,7 milj. kronor förvärv av billinjer. I de båda likalydande motionerna I: 122

och II: 179 har hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag

i sist berörda hänseende. Till stöd för denna sin ståndpunkt ha motionärerna

bl. a. gjort gällande, att de privata bussföretagen i betydligt större

utsträckning än de statliga lyckats genomföra en för trafikanterna ändamålsenlig

samtrafik, varför det synes olämpligt att postverket lägger sig

till med nya, redan trafikerade billinjer, innan verket förbättrat servicen

inom sin redan existerande trafikapparat, så att den kommer i nivå med

den som enskilda företag erbjuda.

Utskottet har under hand inhämtat vissa upplysningar i ämnet från generalpoststyrelsen.

Av dessa upplysningar framgår bl. a., att postverket redan

före det senaste krigets utbrott i viss utsträckning tillämpat s. k. genomgående

zontariffberäkning för resande och gods med postdiligens å två till

varandra anslutande linjer. Sådan beräkning har sedan år 1946 ytterligare

utvidgats och tillämpas nu i princip å till varandra anslutande linjer inom

diligensnätet i dess helhet. I samtrafik med statens järnvägar försäljas

vidare direkta biljetter och sker direkt inskrivning av såväl resgods som

expressgods från samtliga stationer vid statens och i persontrafiken deltagande

enskilda järnvägar och fartygsleder till överenskomna orter å olika

postdiligenslinjer. Från orterna försäljas likaledes direkta biljetter till vissa

järnvägsstationer, varvid nedsatt avgift tillämpas i överenskomna stationsrelationer

eller löst biljett gäller för alternativ resa med tåg eller postdiligens.

Denna anordning har praktiserats sedan lång tid tillbaka.

Postverket har jämväl eftersträvat samtrafik med enskilda linjetrafikutövare,

syftande till försäljning av gemensamma eller direkta biljetter å dels

de landsvägslinjer som trafikeras av både postverket och enskilda företagare,

dels de postdiligens- respektive privatlinjer som ansluta till varandra,

överenskommelser av nu angiven innebörd ha också i ett flertal fall avslutats

under senare år. Generalpoststyrelsen har dessutom sedan hösten

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

11

1952 fört underhandlingar om deltagande i den planerade samtrafiken mellan

olika företag, vilka trafikera kustvägen genom mellersta och norra delen

av Norrland samt vissa anslutningsvägar från inlandet till nämnda

kustväg. Från de berörda enskilda företagens sida har därvid ifrågasatts,

att postverket skulle deltaga i samtrafiken å de vägsträckor som förutom

av postverket trafikeras jämväl av något av dessa företag. Generalpoststyrelsen

har emellertid föreslagit, att samtrafiken lämpligen borde utsträckas

att omfatta även andra postverkets diligenslinjer, i den mån dessa direkt

anknytla till kustlinjenätet. Genom en sådan utvidgning av samtrafikområdet

skulle nämligen, enligt styrelsens förmenande, den fördel som förslaget

är avsett att innebära för norrlandsbefolkningen komma att avsevärt

ökas. Med hänsyn till att från de enskilda företagens sida uttalats önskemål

om att samtrafiken för postverkets vidkommande till en början skulle

omfatta endast de vägsträckor som trafikeras jämväl av berörda företag

har generalpoststyrelsen överenskommit om sådan samtrafik fr. o. m. den

1 mars 1953, då anordningen beräknats kunna igångsättas inom hela linjenätet.

Sedan systemet prövats någon tid, avser styrelsen att på nytt upptaga

frågan om utvidgning av samtrafiken till andra av postverket trafikerade

linjer respektive vägsträckor.

Med hänsyn till nu anförda omständigheter torde icke med fog kunna

göras gällande, att postverket skulle ha underlåtit att tillvarataga föreliggande

möjligheter att genom samtrafiksförfarande förbättra kommunikationsförhållandena

inom de områden postdiligensrörelsen omfattar. Då

därtill, såsom utskottet närmare utvecklat i sitt av 1952 års riksdag godkända

utlåtande nr 9, förvärv av enskilda företag i många fall visat sig vara

en nödvändig förutsättning för att få till stånd en icke minst ur driftsekonomisk

synpunkt önskvärd samordning och rationalisering av postverkets

linjetrafik under samtidigt beaktande av den berörda befolkningens intressen,

finner sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till de i förenämnda motioner

framställda yrkandena.

Ej heller i övrigt har utskottet funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts under förevarande rubrik gjorda anslagsäskanden, avseende bl. a.

medel för påbörjande av en revisionsverkstad med uppgift att betjäna vagnparken

i övre Norrland.

Såsom av statsverkspropositionen framgår, har generalpoststyrelsen övervägt

att låta uppföra nyssnämnda revisionsverkstad i anslutning till ett

planerat garage i Lycksele. I motionen II: 105 har emellertid gjorts gällande,

att Vilhelmina köping vore mera lämpad som förläggningsplats för en

dylik verkstad, vilket borde beaktas av riksdagen vid behandlingen av

Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Med anledning härav har utskottet under hand erhållit vissa upplysningar

från generalpoststyrelsen angående de motiv som ligga till grund för styrelsens

överväganden i nu berörda avseende. Genom uppvaktning av representanter

för Vilhelmina köping har utskottet även delgivits de synpunkter som från

köpingens sida anläggas på frågan. Enligt utskottets mening bör denna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 9.

fråga bedömas ur rent praktiska lämplighetssynpunkter, och därvid synes

Lycksele lämpligare som förläggningsort. Utskottet förutsätter emellertid

att Kungi. Maj:t, innan definitivt beslut i frågan fattas, låter noggrant pröva

de olika skäl som kunna vara av betydelse för valet av plats för den planerade

revisionsverkstaden.

Under åberopande av det nu anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret

1953/54 anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Garagebyggnader m. m............. 700 000 kronor,

b) Anskaffning av bilmat er i el för diligens
rörelsen

........................ 1 800 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag

å motionerna I: 122 och II: 179, i vad de avse förevarande

anslag, till Förvärv av billinjer för budgetåret 1953/54 anvisa

ett investeringsanslag av 700 000 kronor;

III. med anledning av motionen II: 105 i skrivelse till

Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet ovan anfört.

6:o) Postverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag

(punkt 6, s. 23) hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Postverkets dispositionsanslag

för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av

700 000 kronor.

T elegraf verket.

7:o) Utvecklingen av telegrafverkets rörelse. I statsrådsprotokollet har

(punkt 7, s. 24—30) lämnats en redogörelse för utvecklingen av telegrafverkets

rörelse.

Telegrafstyrelsen har i skrivelse den 8 september 1952 lämnat följande

uppgifter rörande utvecklingen av telegrafverkets rörelse, mätt i antalet

telefonapparater och radiolicenser samt taxerade samtal och telegram, under

budgetåren 1946/47—1951/52:

Telefon

apparat

e r

R a d i o 1

i c e n s e r

Budgetår

antal vid

ökning

antal vid

ökning

budgetårets slut

absolut

i %

budgetårets slut

absolut

i *

1946/47 ........

......... 1 367 800

108 100

8,6

1 930 200

57 900

3,1

1947/48 ........

......... 1 463 900

96 100

7,0

1 994 900

64 700

3,4

1948/49 .........

......... 1 547 700

83 800

5,7

2 069 100

74 200

3,7

1949/50 ........

......... 1 636 000

83 300

5,7

2 128 500

59 400

2,9

1950/51 ........

......... 1 732 300

96 300

5,9

2 187 200

58 700

2,8

1951/52 ........

......... 1 842 500

110 200

6,4

2 231 700

44 500

2,0

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

13

1946/47

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Telefonsamtal

med

Taxerade

telegram

penodavgiit

antal

ökning i %

antal

ökning

97 532 000

6,2

8 340 200

3,5

101 551 300

4,1

8 266 800

— 0,9

106 448 000

4,8

8 209 400

— 0,7

112 486 400

5,7

8 643 100

5,3

118 336 000

5,2

8 785 200

1,6

118 993 8001

0,6

8 335 4001

— 5,1

I anslutning härtill erinrar styrelsen beträffande ökningen av antalet

abonnemang att i 1952 års statsverbsproposition förutsatts, att

de för budgetåret 1952/53 tillgängliga anslagsmedlen skulle medgiva en

ökning av antalet apparater med 80 000 å 90 000. Ökningen beräknas nu bli

ungefär densamma som under 1951/52 eller ungefär 110 000 apparater. För

budgetåret 1953/54 har styrelsen räknat med en ytterligare lika stor ökning.

Antalet väntande abonnenter har, enligt styrelsen, ej kunnat nedbringas

nämnvärt jämfört med år 1951. Alltjämt måste antalet abonnenter, som få

vänta minst tre månader, sålunda få anses vara oskäligt stort (18 800 den

1 oktober 1952 samt 19 100 vid samma tidpunkt 1951). Man måste också,

fortsätter styrelsen, taga hänsyn till att även förut befintliga abonnenter,

som på grund av flyttning begära att få sin telefon uppsatt vid annan

station, drabbas av nuvarande svårigheter och kunna få vänta lika länge

som nya abonnenter på att återfå sin telefon.

Telegrafstyrelsen erinrar i fråga om anläggningsverksa mhetens

utveckling om de svårigheter, som uppkommit därigenom,

att investeringarna vid telegrafverket icke kunnat hålla jämna steg med

abonnent- och trafikökningen efter kriget. Vid bedömandet av styrelsens

anslagsäskanden för budgetåret 1953/54 anses hänsyn också böra tagas till

att det uppdämda behovet av nyanläggningar undan för undan blivit allt

större. Den omständigheten, att anläggningsarbetena ha måst skjutas på

framtiden, säges också till följd av penningvärdeförsämringen ha lett till att

kostnaderna nu bli avsevärt större än de skulle ha varit tidigare.

I likhet med vad som skett under de närmast föregående åren understryker

styrelsen, att de kostnader, som nedläggas på den pågående automatiseringen

av telefontrafiken, utöver den standardförbättring som automatiseringen

innebär, utgöra en ur ekonomiska synpunkter mycket fördelaktig

kapitalplacering icke minst därför att arbetskraft sparas.

På grundval av det nu anförda har telegrafstyrelsen framlagt sina anslagsäskanden

å riksstaten för nästa budgetår. Ä tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår har styrelsen äskat medel till telefonstations- och

förrådsbyggnader, telefon- och telegrafanläggningar samt rundradioanläggningar.

Därjämte bar styrelsen begärt anslag till ökning av telegrafverkets

1 Preliminär siffra.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9.

rörelsekapital. En sammanställning av de för budgetåren 1950/51—1952/53

anvisade samt å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda budgetår och å

riksstaten för nästa budgetår äskade anslagen under telegrafverkets fond

anger följande belopp.

Telefonstations- och förrådsbygg-

1950/51

1951/52

tusental

1952/53

kronor

1953/54

nader m. m...................

2

6 775

1 500

+ 4 3001

16 959

Telefon- och telegrafanläggningar. .

133 000

185 900

194 000

+ 39 8501

280 600

Radioanläggningar...............

3 800

3 656

1 450

+ 1 7501

10 310

Rörelsekapital...................

10 000

—

10 0001

—

Diverse anslag..................

3 201

6 875

3 502

5 470

Summa

150 003

203 206

256 352

313 330

Av de för nästa budgetår äskade anslagen till telefonstations- och förrådsbyggnader

är 14 150 000 kr. avsedda för telefonstationsbyggnader m. m. och

2 800 000 kr. för förrådsbyggnader m. m. Anslagen till telefon- och telegrafanläggningar

fördelar sig med 89 600 000 kr. på riks- och landskablar m. in.,

103 000 000 kr. på telefon- och telegrafstationer och 88 000 000 kr. på nya

abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar. Inom

gruppen radioanläggningar avser 7 850 000 kr. rundradioanläggningar,

2 060 000 kr. radioanläggningar för kommersiell trafik och 400 000 kr. radioanläggningar

för luftfarten. Gruppen diverse anslag innefattar 200 009

kr. till inköp av fastigheter, 1 770 000 kr. till försvarsberedskap och

3 500 000 kr. till telegrafverkets disposition.

över telegrafstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

samt statens handels- och industrikommission (s. 28).

Departementschefen har anfört följande.

Å riksstaten för innevarande budgetår har under telegrafverkets fond anvisats

anslag till ett sammanlagt belopp om 200,5 milj. kr. Behållningarna å

äldre anslag uppgick vid ingången av budgetåret till totalt ca 23,6 milj. kr.,

varför summan av disponibla medel utgör ca 224,i milj. kr. I enlighet med

uttalandena i 1952 års stastverksproposition har för telegrafverkets investeringar

under innevarande budgetår fastställts ett maximibelopp om 200 milj.

kr., vilket belopp dock förutsattes skola kunna höjas, därest kostnadsstegringar

motiverade detta.

I sina under hösten 1952 avgivna petita har telegrafstyrelsen föreslagit,

att investeringsramen för innevarande budgetår skall höjas till 243, alternativt

261 milj. kr. Med hänsyn till de inträdda kostnadsstegringarna och den

1 Äskat å tilläggsstat.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr !).

15

möjlighet som i nuvarande konjunkturläge yppat sig att något öka telegrafverkets

investeringsvolym förordar jag, såsom jag förut nämnt under punkt

1, att ramen vidgas till 248 milj. kr. Förändringen innebär, under förutsättning

att de erforderliga tilläggsanslagen anvisas, att medelsförbrukningen

för telefon- och telegrafanläggningar torde komma att stiga till ca 224 milj.

kr. mot i 1952 års statsverksproposition beräknade 179 milj. kr. Den ökning

av investeringsvolymen, som jag förordat och som uppgår till ca 11 milj. kr.,

faller helt på nämnda anläggningar och torde medge att inkopplingen av nya

apparater får samma omfattning som under föregående budgetår eller ca

110 000 st.

Mitt förslag till investeringsram förutsätter att ytterligare anslag anvisas

för innevarande budgetår. I sina petita har telegrafstyrelsen föreslagit en

ökning av den disponibla anslagssumman med 55,9 milj. kr., varav dock 10

milj. kr. avser rörelsemedel. Vid den medelsförbrukning jag förordat synes

emellertid tilläggsanslagen kunna begränsas till ca 44,9 milj. kr., inklusive

det nämnda beloppet till rörelsemedel. Reduceringen innebär bl. a., att ett av

styrelsen äskat anslag av 8 milj. kr. till riks- och landskablar bortfaller. Jag

tillstyrker sålunda följande anslag, nämligen till Telefonstationsbyggnader

in. ni. 2 100 000 kr., till Förrådsbyggnader in. in. 130 000 kr., till Telefon- och

telegrafstationer 12 900 000 kr., till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar 18 950 000 kr., till Rundradioanläggningar

830 000 kr. samt till Rörelsekapital för telegrafverket 10 000 000 kr. Jag hemställer

i annat sammanhang att nämnda anslag anvisas å tilläggsstat för

innevarande budgetår.

För budgetåret 1953/54 beräknar telegrafstyrelsen anslagsbehovet till

sammanlagt 313,3 milj. kr. och föreslår, att medelsförbrukningen å investeringsanslagen

får uppgå till 315,4 milj. kr. Såsom jag anfört under punkt 1,

anser jag mig dock tills vidare icke kunna förorda en högre investeringsram

än den jag föreslagit för innevarande år, eller 248 milj. kr. Denna begränsning

torde, enligt vad under hand meddelats mig, bl. a. medföra, att den

planerade rikskabelanläggningen Jönköping—Nässjö—Fårhult endast till en

mindre del (Nässjö—Mariannelund) kan utföras under budgetåret. Då det

dock ur olika synpunkter är ytterst angeläget att tillvarataga de möjligheter

till en utökning av telegrafverkets investeringsverksamhet som kan yppa

sig, har jag funnit det önskvärt, att en anslagsreserv ställes till Kungl. Maj :ts

förfogande för att användas i det fall, att utvecklingen på arbetsmarknaden

och det ekonomiska läget i övrigt skulle komma att medge att investeringstakten

ökas. Jag föreslår därför i det följande att de av telegrafstyrelsen

äskade anslagen för budgetåret 1953/54 med visst undantag, som gäller anslaget

till försvarsberedskap, anvisas oavkortade.

Medelsbehovet å anslaget till försvarsberedskap har av telegrafstyrelsen

för nästa budgetår beräknats till 1 770 000 kr. I detta belopp ingår dels ett

belopp om 1 470 000 kr., som avser telegrafverkets egna investeringar, dels

ett belopp av 300 000 kr., som äskats av Iuftfartsstyrelsen men som med

hänsyn till ändamålet bör redovisas under telegrafverkets fond. Jag anser

mig icke kunna tillstyrka det föreslagna beloppet i dess helhet utan hemställer

i det följande att 1 370 000 kr. anvisas. Av detta belopp faller

1 170 000 kr. på telegrafverkets egna investeringar och 200 000 kr. på de ändamål

för vilka Iuftfartsstyrelsen i 1952 års petita äskat anslag. Styrelserna

har vidare var för sig föreslagit, att här ifragavarande kapitalinvesteringar

skall avskrivas genom anslag å driftbudgeten. Chefen för finansdepartementet

torde i annat sammanhang komma all hemställa därom.

llndcr förutsättning alt de av mig tillstyrkta anslagen anvisas, kommer

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9.

den totala anslagssumman under telegrafverkets fond för nästa budgetår att

uppgå till 312,9 milj. kr.

Utskottet. Investeringsutgifterna under telegrafverkets fond ha för innevarande

budgetår fastställts till ett sammanlagt belopp av 200 milj. kronor.

Av i statsverkspropositionen närmare angivna skäl anses detta maximibelopp

nu böra höjas till 248 milj. kronor, vilket förutsätter en uppräkning av

vissa anslag med i runt tal 34,9 milj. kronor. I enlighet med vad utskottet

under punkten 1 :o) anfört har utskottet intet att erinra mot denna utvidgning

av investeringsverksamheten och kommer att i särskilt utlåtande denna

dag tillstyrka att sistnämnda anslagssumma, med av Kungl. Maj :t angiven

fördelning på olika utgiftsändamål, anvisas å tilläggsstat. Utskottet kommer

därvid att jämväl tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag om en förstärkning av

telegrafverkets rörelsemedel med 10 milj. kronor.

Den av telegrafstyrelsen för nästa budgetår planerade investeringsverksamheten

förutsätter en medelsförbrukning av 315,4 milj. kronor. Kungl.

Maj :t har dock icke ansett sig kunna förorda en vidare investeringsram än

248 milj. kronor, d. v. s. samma maximibelopp som nu avses skola gälla för

innevarande budgetår. Såsom departementschefen framhållit kommer denna

begränsning att bl. a. få till följd, att den på telegrafverkets arbetsprogram

upptagna rikskabelanläggningen Jönköping—Nässjö—Fårhult endast till en

mindre del kan utföras under budgetåret. Utskottet finner för sin del detta

förhållande beklagligt, icke minst med hänsyn till de konsekvenser som

därigenom uppstå för andra anläggningsarbeten. Enligt vad utskottet under

hand erfarit nödgas nämligen telegrafverket att av denna anledning ytterligare

i tiden förskjuta vissa med den pågående järnvägselektrifieringen

sammanhängande kabelarbelen, vilka planerats för budgetåret 1954/55.

Även om utskottet i rådande läge anser sig böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag,

finner utskottet det därför angeläget, att Kungl. Maj :t noggrant prövar

möjligheten att låta här ifrågavarande kabelarbete i dess helhet komma

till utförande under nästa budgetår. En sådan omprövning synes så mycket

mera påkallad som det i förevarande fall rör sig om en tämligen blygsam

utvidgning av den för telegrafverket avsedda investeringsramen. I detta

sammanhang torde jämväl få erinras om vad utskottet under punkten l:o)

anfört rörande önskvärdheten av att telegrafverkets investeringar över huvud

taget ökas, så snart tillfälle härtill erbjuder sig.

Såsom tidigare framhållits skulle, vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag,

medelsförbrukningen under telegrafverkets fond för nästa budgetår komma

att uppgå till sammanlagt 248 milj. kronor. För finansiering av detta program

erfordras enligt departementschefens beräkningar en anslagssumma å

inalles 312,9 milj. kronor, vari då inbegripits en viss reserv för den händelse

konjunkturläget skulle möjliggöra en stegring av investeringsverksamheten.

Anslagsberäkningarna ha icke givit utskottet anledning till erinran.

Om anvisandet av ifrågavarande belopp gör utskottet hemställan under

respektive punkter i det följande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

17

I förevarande sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till

känna vad utskottet ovan anfört.

8:o) Telefonstationsbyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 8, s. 30—37)

föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnader in. m. för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 14 150 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett belopp

av 1 400 000. Den 1 juli 1952 stod ett belopp av ca 7,6 miljoner kronor

till förfogande å anslaget. Medelsförbrukningen under budgetåret 1951/

52 utgjorde ca 7,3 miljoner kronor.

Telegrafstyrelsen hemställer för nästa budgetår om ett anslag av 14 150 000

kronor. Styrelsen räknar därvid med att någon behållning icke skall föreligga

å anslaget den 30 juni 1953 och med en medelsförbrukning under budgetåret

1953/54 av ca 14,i miljoner kronor.

Beträffande telegrafverkets nybyggnadsprogram för de närmaste åren

samt styrelsens motivering för detsamma torde få hänvisas till propositionen

(s. 30—37).

Departementschefen har biträtt styrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnader m. m. för

budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av

14 150 000 kronor.

9:o) Förrådsbyggnader m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

9, s. 38—40) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 7:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Förrådsbyggnader m. m. för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 2 800 000

kronor.

10:o) Inköp av fastigheter. Kungl. Maj:t har (punkt 10, s. 40) föreslagit

riksdagen att till Inköp av fastigheter för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 200 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett formellt

belopp av 1 000 kronor. Den 30 juni 1952 fanns å anslaget en behållning

av ca 855 000 kronor.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 9.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Telegrafstyrelsen har framhållit, att då den 1 juli 1952 disponibla medel

om ca 856 000 kronor ej beräknas bli tillräckliga för budgetåren 1952/53

och 1953/54, bör för nästa budgetår under anslaget till Inköp av fastigheter

anvisas ett belopp av 200 000 kronor, varom styrelsen hemställt.

Departementschefen har biträtt styrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 7:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

11 :o) Telefon- och telegrafanläggningar. Kungl. Maj :t har (punkt 11, s.

40—44) föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna telefon-

och telegrafanläggningar för budgetåret 1953/54 anvisa investeringsanslag

å tillhopa 280 600 000 kronor.

De under förevarande rubrik av Kungl. Maj :t äskade anslagen framgå av

följande uppställning, vari upptagits jämväl de för innevarande budgetår

anvisade beloppen.

1952/53

Riks- och landskablar m. m..................... 65 000 000

Telefon- och telegrafstationer .................. 63 000 000

Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

mellanortsledningar.......................... 66 000 000

Summa kr. 194 000 000

1953/54

89 600 000

103 000 000

88 000 000

280 600 000

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 7 :o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Riks- och landskablar m. m....... 89 600 000 kronor,

b) Telefon- och telegrafstationer...... 103 000 000 kronor,

c) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar 88 000 000 kronor.

12 :o) Radioanläggningar för telegrafverket. Kungl. Maj :t har (punkt 12,

s. 44—46) föreslagit riksdagen att under rubriken Radioanläggningar för

telegrafverket för budgetåret 1953/54 anvisa i statsrådsprotokollet angivna

investeringsanslag å tillhopa 9 910 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats 1 250 000

kronor. Vid utgången av budgetåret 1951/52 fanns å de till rundradioanläggningar

anvisade anslagen en sammanlagd behållning av ca 4,5 miljoner

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

19

kronor. Å det för radioanläggningar för kommersiell trafik avsedda anslaget

fanns vid samma tidpunkt en behållning av ca 0,2 miljon kronor.

Telegra/styrelsen meddelar, att till rundradioanläggningar för budgetåret

1953/54 skulle behöva anvisas sammanlagt 7 850 000 kronor. Eftersom någon

reservation icke beräknas föreligga på anslaget härför vid innevarande

budgetårs utgång, hemställer telegrafstyrelsen att hela det förutsedda medelsbehovet

täckes genom anslag för budgetåret 1953/54.

Styrelsen har lämnat följande sammanställning över medelsbehovet för

anläggningar m. m.:

Total

kostnad

Rundradiosändare för kortvåg i Hörby ......... 410 000

Ny rundradiostation i Stockholm............... 2 810 000

Ny rundradiostation i Östersund................ 2 255 000

Vissa rundradioanlåggningar.................... 680 000

Radiohus i Stockholm......................... 28 550 000

Radiohus i Göteborg.......................... 3 865 000

Trådradioanläggningar......................... 2 500 000

Summa kr. 41 070 000

Därav behövligt

för budgetåret

1953/54

150 000

1 900 000

1 630 000

680 000

200 000

790 000

2 500 000

7 850 000

Totalkostnaden avser den beräknade återstående kostnaden per den 1

juli 1953.

Telegrafstyrelsen hemställer vidare, att 2 060 000 kronor anvisas under

anslaget till Radioanläggningar för kommersiell trafik för nästa budgetår.

Beloppet fördelar sig på följande anläggningar.

Far tygsradiostationer ...................................... 1 090 000

Moderniserings- och kompletteringsarbeten

å de fasta radiostationerna för radiotelegraf- och radiotelefon
trafik

med andra länder................................ 670 000

å kuststationerna för radiotrafik med fartyg på havet........ 300 000

Summa kr. 2 060 000

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 7:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Rundradioanläggningar ............ 7 850 000 kronor,

b) Radioanläggningar för kommersiell

trafik ............................ 2 060 000 kronor.

13:o) Radioanläggningar för luftfarten. Kungl. Maj:t har (punkt 13, s. 46

och 47) föreslagit riksdagen att till Radioanläggningar för luftfarten för

budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 200 000 kronor. Behållningen

å anslaget uppgick den 30 juni 1952 till ca l,i milj. kronor.

Luftfartsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om ett anslag av

400 000 kronor. Medlen äro avsedda att täcka kostnaderna för installation

av radiohjälpmedel för inflygning och landning å Malmö-Bulltofta flygplats,

anläggningar för kortvågstelefoni vid Stockholm-Bromma och GöteborgTorslanda

samt diverse andra arbeten vid olika flygplatser.

Över luftfartsstyrelsens framställning har yttrande avgivits av Scandinavian

Airlines System (s. 47).

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 7 :o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Radioanläggningar för luftfarten för

budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 400 000

kronor.

14:o) Försvarsberedskap. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14,

s. 47 och 48) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 7 :o)

anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Försvarsberedskap vid telegrafverket

för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av

1 370 000 kronor.

15 :o) Telegrafverkets dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 15, s. 48), som innebär oförändrad medelsanvisning för nästa

budgetår, och under hänvisning till vad utskottet under punkten 7 :o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom Telegrafverkets dispositionsanslag

för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 3 500 000 kronor.

Statens järnvägar.

16 :o) Statens järnvägars investeringsbehov. I statsrådsprotokollet har

(punkt 16, s. 49—57) lämnats en redogörelse för statens järnvägars investeringsbehov.

Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 25 september 1952 beträffande medelsbehovet

under budgetåret 1953/54 inledningsvis hänvisat till den i 1950

års statsvcrksproposition (Bil. 26; Bihang s. 138—141 och 152—155) intagna

planen för statens järnvägars investeringsverksamhet under budget
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

21

åren 1950/51—1959/60. Enligt denna plan räknade styrelsen med ett genomsnittligt

årligt investeringsbehov av 230 milj. kr. Detta belopp torde vid

nuvarande prisnivå motsvara i runt tal 350 milj. kr. Utgångspunkten för

investeringsplanen var, att det under 1940-talet uppdämda investeringsbehovet

skulle tillgodoses under tioårsperioden och att järnvägarnas kapacitet

skulle anpassas till den stegrade transportvolym, som väntades följa med

produktions- och välståndsökningen. Vid planens upprättande hade hänsyn

även tagits till att järnvägarnas andel av landets totala transporter var beroende

på kvaliteten av och avgifterna för järnvägstransporterna, vilket i

sin tur hade nära samband med möjligheterna att genom investeringar höja

standarden och åstadkomma kostnadssänkande rationaliseringar.

Den totala medelsförbrukningen nästa budgetår beräknar styrelsen till

384,6 milj. kr. och anslagsbehovet till 370 milj. kr. Härtill kommer 15 milj.

kr. som ersättning för av Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds järnvägar

övertagna pensionsförpliktelser, vilka tidigare åvilat statens järnvägar.

Enligt styrelsen är dess investeringsprogram för nästa budgetår även reellt

sett av större omfattning än vad som tidigare beräknats som medeltal för

1950-talet. Till en mindre del förklaras detta av att investeringsprogrammet

till skillnad från långtidsprogrammet omfattar arbeten för utökning av malmbanans

kapacitet. Investeringsvolymen har därjämte under långtidsprogrammets

tre första år legat under de i programmet redovisade årssiffrorna.

Det har slutligen blivit allt tydligare för styrelsen, att eftersläpningen i anskaffningen

av lok och annan rullande materiel måste inhämtas snabbare

än vad som förutsattes som årsmedeltal för tioårsperioden.

Det under 1940-talet uppdämda investeringsbehovet omfattar, fortsätter

styrelsen, arbeten och anskaffningar av mycket skiftande natur. I första

hand kan särskiljas sådana investeringar, som beräknas ge en god och säker

förräntning av det nedlagda kapitalet, såsom elektrifiering och övergång till

dieseldrift. En andra grupp av investeringar innebär åtgärder för ersättning

av föråldrad materiel, vars fortsatta användning förorsakar stora löpande

kostnader och olägenheter för driften. Hit kan bl. a. räknas utbyte av gamla

godsvagnar med stor varmgångs- och axelbrottsfrekvens. Arbeten och anskaffningar,

som syftar till ökning av transportkapaciteten kan betecknas

som en tredje grupp. Till denna hör exempelvis upprustning av malmbanan,

anskaffning av godsvagnar för hävande av vagnbristen samt breddning av

smalspårslinjen Forshem—Lidköping—Håkantorp. Arbeten såsom dubbelspårsbyggnadcr

skapar möjlighet till förbättring av tidtabeller och tågföring

och fyller därigenom det dubbla syftet att öka transportkapaciteten och höja

transporternas kvalitet. Till samma kategori kan räknas ersättandet av äldre

godsmagasin med nya, mera ändamålsenliga anläggningar. Övriga arbeten

och anskaffningar, ingående i det uppdämda investeringsbehovet, omfattar

bl. a. förbättring av personallokaler och bostäder.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, alt ombyggnaden av blekingenälets

järnvägar utgör en speciell grupp av företag, då anläggningskostnaden

icke kan väntas bli förräntad och därför bör avskrivas.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Åtskilliga aktuella arbeten och anskaffningar är av sådan natur att ett

genomförande av desamma bör göras beroende av rådande prisnivå. Fallande

priser medför ökad investeringsvilja från statens järnvägars sida. En

mera utpräglad konjunkturomsvängning bör av styrelsen ur både statens

järnvägars och allmänna synpunkter snabbt kunna mötas med relativt riklig

medelstillgång. Dylika överväganden har föranlett styrelsen att dimensionera

investeringsprogrammet för nästa budgetår så, att en viss ökning

av sysselsättningen kan möjliggöras i ett sådant konjunkturläge. Styrelsen

har därför begärt relativt rikliga anslag. Avsikten är dock att igångsätta i

investeringsprogrammet ingående arbeten endast i den utsträckning tidpunkten

härför med hänsyn till prisläget bedömes lämplig eller om det i

övrigt, främst ur sysselsättningssynpunkt, skulle befinnas önskvärt.

En sammanställning av de för budgetåren 1950/51—1952/53 anvisade

samt å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda budgetår och å riksstaten

för nästa budgetår äskade anslagen under statens järnvägars fond, exklusive

anslag för finansiella ändamål, visar följande belopp för respektive huvudgrupper:
-

1950/51

1951/52

tusental

1952/53

kronor

1953/54

Byggnader och anläggningar.... 55 200

77 700

110 931

24 0002

176 300

Försvarsberedskap ..

.......... 2 9051

4 500

8 550

3 800

Rullande materiel ..

.......... 49 470

70 820

121 700

4 5002

144 400

Sjöfartsmateriel ....

.......... —

900

1 350

5 200

Biltrafik ..........

.......... 12 400

12 000

14 500

16 500

Övrigt ............

.......... 22 000

22 400

20 300

1 0002

23 800

Summa 141 975

188 320

306 831

370 000

Över järnvägsstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och statens handels- och industrikommission samt riksräkenskapsverket

(s. 51—54).

Departementschefen erinrar till en början följande.

I föregående års statsverksproposition (Bil. 27, s. 50—52) behandlade

jag tämligen utförligt statens järnvägars investeringsbehov. Både med hänsyn

till samhällekonomiska och ur mer begränsade företagsekonomiska

synpunkter fann jag en väsentlig ökning under de närmaste åren av statens

järnvägars investeringsverksamhet erforderlig för att avhjälpa förefintliga

brister och på längre sikt tillfredsställa landets transportbehov. De

under år 1952 genomförda höjningarna av järnvägspersonalens löner har

ytterligare understrukit de företagsekonomiska skälen för att genom ökade

investeringar påskynda rationaliseringen inom statens järnvägar. Jag

anser det därför alltjämt vara av vikt, att statens järnvägars investerings- 1 2

1 Varav ett belopp av 0,7 milj. kr. överförts till försvarets fastighetsfond.

2 Äskat å tilläggsstat.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

23

verksamhet hålles vid hög nivå, och ämnar i det följande föreslå att för nästa

budgetår investeringsanslag anvisas i sådan utsträckning att, därest konjunkturutvecklingen

så medger, en utvidgning av investeringarna kan äga

rum.

Statens järnvägars investeringsutgifter uppgick under budgetåret 1951/52

till ca 200 milj. kr. För innevarande budgetår har anvisats anslag om

sammanlagt 277,3 milj. kr. och en investeringsram av 275 milj. kr. har fastställts.

I sina under hösten 1952 avgivna petila har styrelsen beräknat medelsförbrukningen

till 316,7 milj. kr. Framställningen föranledes dels av

de löne- och prisstegringar, som ägt rum sedan anslagsberäkningen 1951

uppgjordes, dels av en viss utökning av investeringsprogrammet, avseende

breddningen av blekingenätets järnvägar och ett visst påskyndande av bangårdsarbetena

vid malmbanan. Såsom jag anfört under punkt 1, har jag ansett

en utvidgning av ramen motiverad men föreslagit, att den fastställes till

311 milj. kr. Reduceringen i jämförelse med järnvägsstyrelsens förslag förklaras

av, att vid en förnyad beräkning medelsförbrukningen å vissa anslag

förutsatts bli något mindre än styrelsen antagit i petita. Detta gäller

anslagen till Anläggning av industrispår örnsköldsviks västra—Gullänget,

till Ombyggnad till normalspår av linjerna Karskrona—Kristianstad,

Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö, till Fortlöpande förstärkning

av spåröverbyggnaden och till Lokstations- och driftverkstadsanläggningar.

För finansiering av den ökade medelsförbrukningen föreslår järnvägsstyrelsen

att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas 29,5 milj. kr.

Med hänsyn till den lägre investeringsram jag föreslagit, synes emellertid

lilläggsanslagen kunna begränsas till 26,o milj. kr. I annat sammanhang

hemställer jag sålunda, att å tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas

följande anslag, nämligen till Bangårdar 2 800 000 kr., till Dubbelspårsarbeten

och linjeomläggningar 2 000 000 kr., till Ombyggnad till normalspår

av linjerna Forshem—Lidköping—Håkantorp med Källby—Kinnekleva,

resp. Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra

—Växjö 700 000 kr. och 5 000 000 kr., till Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

3 500 000 kr., till Husbyggnader 4 000 000 kr., till Vägskyddsanläggningar

500 000 kr., till Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet

2 000 000 kr., till Anskaffning av godsvagnar 4 500 000 kr. samt såsom Statens

järnvägars dispositionsanslag 1 000 000 kr.

Vid bifall till vad jag förordat, kommer de för innevarande budgetår anvisade

investeringsanslagen, exklusive anslag för vissa låneändamål och

anslag till förvärv av enskilda järnvägar, att uppgå till sammanlagt 303,3

milj. kr.

Beträffande järnvägsstyrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår anför

departementschefen följande.

I sina petita har järnvägsstyrelsen för budgetåret 1953/54 beräknat anslagsbehovet

till 370,o milj. kr. och medelsförbrukningen till 384,6 milj. kr.

Härtill kommer 15 milj. kr. till vederlag för av Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösunds

järnvägar från statens järnvägar övertagna pensionsförpliktelscr.

Styrelsen erinrar om åt! med den omfattning den föreslår för

investeringarna under nästa budgetår dessa blir något större än det genomsnittliga,

årliga investeringsbehov, som förutsetts i långtidsplanen för statens

järnvägars investeringar. I denna plan, som redovisades i 1950 års statsverksproposition,

uppskattades nämligen de årliga investeringsbehoven vid

1948 års prisnivå till 230 milj. kr. I nuvarande penningvärde motsvarar detta

belopp ca 350 milj. kr. Att den medelsförbrukning, som nu föreslås för

nästa budgetår, överstiger nämnda belopp beror enligt vad styrelsen anfört,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9.

delvis på att i investeringsprogrammet numera ingår arbeten för utökning

av malmbanans kapacitet, vilka icke medräknats i långtidsprogrammet.

Orsaken är vidare, att styrelsen föreslår, att den eftersläpning, som

uppstått genom att investeringarna hittills volymmässigt legat under det

planerade genomsnittsbeloppet, så småningom skall inhämtas. Det bar även

visat sig nödvändigt att fylla bristerna i fråga om tillgången på dragkraft

och rullande materiel snabbare än tidigare förutsatts.

Jag finner den investeringsvolym för nästa budgetår, som styrelsen föreslår,

i princip önskvärd. Investeringsverksamhetens omfattning måste dock

bli beroende av hur utvecklingen inom övriga sektorer av samhällsekonomien

kan komma att gestalta sig och då främst av möjligheterna att utan

rubbningar inom andra områden erhålla arbetskraft till de av styrelsen i investeringsprogrammet

intagna anläggningsarbetena. På grund av ovissheten

rörande konjunkturutvecklingen anser jag mig därför, såsom jag anfört

under punkt 1, tills vidare endast kunna tillstyrka en investeringsram för

nästa budgetår av 311 milj. kr., d. v. s. samma belopp som jag förordat för

innevarande budgetår. Liksom jag i andra sammanhang föreslagit bör dock

även beträffande statens järnvägar en anslagsreserv ställas till Ivungl. Maj :ts

förfogande som möjliggör en utvidgning av investeringsverksamheten, därest

konjunkturutvecklingen skulle komma att medge detta. Jag tillstyrker därför

de anslag, som av järnvägsstyrelsen för näsla budgetår äskats under

rubrikerna Byggnader och anläggningar, Rullande materiel, Sjöfartsmateriel,

Biltrafik, inventarier in. m. samt Statens järnvägars dispositionsanslag.

Till anslaget till Försvarsberedskap har järnvägsstyrelsen för nästa budgetår

äskat 3,8 milj. kr. och därjämte hemställt om bemyndigande att få utlägga

beställningar av viss materiel till ett belopp av omkring o milj. kr. Jag

tillstyrker att ett bemyndigande lämnas men föreslår att det begränsas till

att avse beställningar om högst 3 milj. kr. Vad angår anslagsfrågan, anser

jag med hänsyn till den stora anslagsbehållning, som beräknas föreligga även

vid innevarande budgetårs utgång, att för nästa budgetår endast bör anvisas

2,o milj. kr. Styrelsen föreslår, att ifrågavarande kapitalinvesteringar omedelbart

avskrives genom anslag å driftbudgeten. Chefen för finansdepartementet

torde i annat sammanhang hemställa därom.

Under rubriken Anskaffning av lok och lokomotorer har järnvägsstyrelsen

hemställt om ett bemyndigande att under de närmaste fyra budgetåren

få beställa ytterligare högst 100 st. ellok. Ett sådan bemyndigande skulle

göra det möjligt för styrelsen att fullfölja den femårsplan för anskaffning

av ellok, som framlades i 1951 års petita. 1952 års riksdag bär till en första

beställning enligt planen anvisat 5,6 milj. kr. till förskottslikvider. Då även

om en viss dämpning av transportkonjunkturen inträtt en fortsatt anskaffning

av ellok är angelägen och det därjämte är lämpligt att beställningarna

enligt planen kan utläggas i ett sammanhang, tillstyrker jag att det föreslagna

bemyndigandet lämnas.

I enlighet med beslut av 1951 års riksdag bar järnvägsstyrelsen bemyndigats

att träffa avtal om koordination mellan statens järnvägar och Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösunds järnvägar (TGOJ). Sådant avtal har

den 27 juni 1951 ingåtts mellan parterna. Enligt avtalets 8 § skall de pensionsförpliktelser

gentemot TGOJ:s personal, som avilar statens järnvägar,

sedan staten år 1945 övertog Enskilda järnvägarnas pensionskassas veiksamhet,

överflyttas på en särskild, genom bolagets försorg bildad stiftelse. I vederlag

härför skall statens järnvägar till stiftelsen överlämna statsobligationer

till ett kursvärde, som överlåtelsedagen den 1 juli 1953 motsvarar piemiereserven

för nämnda pensionsförpliktelser. Transaktionen innebäi i vad

avser vederlaget, vilket beräknas uppgå till ca 15 milj. kr., att eu del av de

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr !).

25

tillgångar, soxn tillfördes statens järnvägar, när pensionskassans verksamhet

övertogs, nu skall överföras på TGOJ:s pensionsstiftelse. Emellertid har

dessa tillgångar, som huvudsakligen bestod av obligationer, numera övergått

i riksgäldskontorets ägo, i samband varmed statens järnvägars kapital i motsvarande

mån nedskrivits. För att vederlaget till pensionsstiftelsen skall

kunna erläggas, måste därför ett investeringsanslag av vederlagets storlek

anvisas. Jag tillstyrker i det följande ett anslag av 15,o milj. kr. för ändamålet.

Vid bifall till de av mig tillstyrkta äskandena kommer anslagen under statens

järnvägars fond för nästa budgetår att uppgå till sammanlagt 383,2

milj. kr., varav 15,o milj. kr avser vederlaget till TGOJ:s pensionsstiftelse

och skall erläggas i statsobligationer.

I särskild skrivelse har järnvägsstyrelsen hemställt om en ökning av statens

järnvägars rörliga kredit hos riksgäldskontoret från 50 till 100 milj. kr.

Anledningen till det ökade behovet av rörelsemedel är, att statens järnvägars

likviditet så småningom blivit alltmera ansträngd beroende bl. a. på att

rörelsens omslutning ökat och på att marginalen mellan inkomster och utgifter

starkt minskat, sedan man övergått till att beräkna avsättningarna till

värdeminskningskontot på återanskaffningsvärdena för de i rörelsen utnyttjade

tillgångarna. Genom sistnämnda omläggning har driftsmedel, som eljest

stått till förfogande, kommit att bindas för investeringsverksamheten.

En ökning av rörelsemedlen är sålunda nödvändig. Jag tillstyrker därför

senare denna dag, att statens järnvägars rörliga kredit hos riksgäldskontoret

höjes från 50 till 100 milj. kr. Då detta tillskott av rörelsemedel kan behöva

tagas i anspråk redan under innevarande budgetår, torde det få ankomma på

Kungl. Maj :t att, sedan riksdagen beslutat om höjning av den rörliga krediten,

förordna om tidpunkten för beslutets ikraftträdande.

Järnvägsstyrelsen har slutligen hemställt att kapitalinvesteringarna för

blekingenätets ombyggnad omedelbart avskrives genom anslag å driftbudgeten.

Denna fråga torde emellertid få bli föremål för Kungl. Maj :ts prövning

i ett senare sammanhang.

Utskottet. I enlighet med det förslag som framlades i 1952 års statsverksproposition

ha statens järnvägars investeringsutgifter under innevarande

budgetår maximerats till ett belopp av 275 milj. kronor. På grund

av inträdda kostnadsstegringar och en viss utökning av investeringsprogrammet

har en höjning av detta maximibelopp till 311 milj. kronor nu

ansetts böra ske. Den med anledning härav erforderliga anslagsförstärkningen

uppgår till sammanlagt ca 26 milj. kronor. Med biträdande av Kungl.

Maj :ts förslag kommer utskottet att i särskilt utlåtande denna dag tillstyrka

att sistnämnda anslagssumma, med av departementschefen förordad fördelning

på olika utgiftsändamål, anvisas å tilläggsstat.

Jämväl för nästa budgetår har departementschefen ansett statens järnvägars

investeringsutgifter böra hållas inom en ram av 311 milj. kronor, vilket

i förhållande till järnvägsstyrelsens förslag innebär en reducering med

närmare 74 milj. kronor. Med hänsyn till de stora och alltjämt eftersatta

investeringsbehov som föreligga inom statens järnvägars verksamhetsområde

finner utskottet denna inskränkning beklaglig. Utskottet vill härutinnan

särskilt erinra om att enligt den i 1950 års statsverksproposition

redovisade långtidsplanen investeringarna i statens järnvägars fond under

opaginerad Kontrollera mot PDF

•26

Statsutskottets utlåtande nr 9.

nästa budgetår rätteligen borde uppgå till ett belopp av ca 350 milj. kronor,

varvid då icke medräknats den medelsförbrukning som kunde vara motiverad

av önskemålet att successivt inhämta den hittillsvarande eftersläpningen

i berörda avseende. På grund av det ansträngda ekonomiska läge vari statsbaneföretaget

f. n. befinner sig har därjämte frågan om vidtagandet av sådana

investeringsåtgärder som innebära en kostnadsnedpressande rationalisering

av driften vunnit ökad aktualitet på sistone. På av departementschefen

anförda skäl har emellertid utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl.

Maj :ts förslag. I enlighet med vad utskottet under punkten l:o) anfört förutsätter

utskottet därvid, att ramen för medelsförbrukningen under statens

järnvägars fond vidgas så snart förhållandena medgiva och att härvidlag

vederbörlig hänsyn tages till järnvägsledningens behov av att på längre

sikt kunna planlägga verksamheten.

Såsom av statsverkspropositionen framgår har departementschefen själv

räknat med möjligheten, att statens järnvägars investeringsutgifter under

nästa budgetår komma att ökas utöver den nu förordade nivån. Med hänsyn

härtill har, liksom beträffande övriga kommunikationsverk, en viss medelsreserv

inbegripits i de äskade anslagsbeloppen, vilka uppgå till sammanlagt

368,2 milj. kronor. Till frågan om anvisande av ifrågavarande belopp återkommer

utskottet under respektive punkter i det följande. Därvid kommer

utskottet jämväl att närmare behandla vissa motionsledes framställda yrkanden.

Utskottet vill emellertid redan nu anmäla, att utskottet intet har

att erinra mot att utöver förberörda anslag 15 milj. kronor anvisas såsom

vederlag för överflyttning på annat företag av vissa järnvägsstyrelsen åvilande

pensionsförpliktelser. Kungl. Maj :ts förslag om höjning av statens järnvägars

rörliga kredit hos riksgäldskontoret från 50 till 100 milj. kronor tillstyrkes

likaledes av utskottet, som även kan ansluta sig till vad departementschefen

anfört rörande bemyndigande för järnvägsstyrelsen att under

de närmaste fyra budgetåren få beställa ytterligare högst 100 elektrolok.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet ovan anfört.

17:o) Byggnader och anläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt 17, s. 58—68)

föreslagit riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna byggnader

och anläggningar för budgetåret 1953/54 anvisa investeringsanslag å tillhopa

176 300 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt

belopp av 110 931 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat sammanlagt 176 300 000

kronor till följande ändamål.

Bangårdar.................................................. 15 500 000

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.................... 22 000 000

Anläggning av industrispår Örnsköldsviks västra—Gullänget ... 2 200 000

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 27

Ombyggnad till normalspår av linjen Forshem—Lidköping—Håkan
torp

med Källby—Kinnekleva .............................. 3 300 000

Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona—Kristianstad,

Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö.................. 12 000 000

Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden................ 22 000 000

Broar m. ................................................... 7 500 000

Husbyggnader............................................... 18 300 000

Signalsäkerhetsanläggningar................................... 9 100 000

Vägskyddsanläggningar....................................... 2 500 000

Telefonanläggningar m. m..................................... 8 900 000

Anläggningar för elektrisk tågdrift............................ 13 200 000

Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet....................... 25 000 000

Lokstations- och driftverkstadsanläggningar.................... 6 000 000

Anläggningar vid huvudverkstäder............................ 7 700 000

Anläggningar vid förrådsavdelningen.................... 1 100 000

Summa kr. 176 300 000

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 58—68).

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Ebbe Ohlsson m. fl. (1:8) och den andra inom andra kammaren av

herr Gustafson i Dädesjö m. fl. (II: 12), i vilka hemställts, att riksdagen

ville besluta att hos Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam utredning rörande

ombyggnad av bandelen Norraryd—Kvarnamåla till normalspår;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Linden m. fl. (1:28) och den andra inom andra kammaren av herr

Jonsson i Skedsbygd m. fl. (11:45), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att järnvägslinjerna Åtvidaberg—Västervik—Hultsfred, Kalmar—

Berga, Karlskrona—Torsås—Kalmar, Sävsjö—Vetlanda och Växjö—Hultsfred

ombyggas till normalspår samt att frågan om ombyggnad av järnvägslinjerna

Oskarshamn—Brittatorp och Vislanda—Bohnen—Halmstad på nyt!

måtte bli föremål för utredning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Söderquist och Osvald (I: 123) och den andra inom andra kammaren

av herr Allmän in. fl. (It: 183), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om en skyndsam utredning

om ombyggnad av roslagsbanan till normalspårig, varvid bandelen

Dannemora—Hargshamn bör komma i första hand, samt om nybyggnad av

en dubbelspårig järnvägsbro över Stocksundet;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sunne in. fl. (1:227) och den andra inom andra kammaren av herr

Rimås in. fl. (It: 327), i vilka hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa att det uppdrages åt järnvägsstyrelsen att utreda

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9.

frågan om anordnande av treskenspår på bansträckan Hästholmen—Ödeshög

samt hemställa att proposition i ärendet förelägges 1954 års riksdag;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sjödahl m. fl. (I: 228) och den andra inom andra kammaren av herr

Onsjö m. fl. (II: 332), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att för

ombyggnad till normalspår av linjen Göteborg—Vara—Skara å ordinarie investeringsstat

för år 1953/54 upptaga lämpligt anslag samt att i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam prövning av frågan om ombyggnad

till normalspår av övriga järnvägar i Västergötland, som av 1943 års järnvägskommitté

föreslagits till breddning;

dels ock en inom andra kammaren av herr Nilsson i Bästekille väckt motion

(11:177), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t

måtte hemställa om en så skyndsam utredning angående breddning av järnvägen

å sträckan Sölvesborg—Hörviken att frågan kan föreläggas 1954 års

riksdag.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får

utskottet hänvisa till motionerna 11:12, 1:28, 11:183, 1:227, 1:228 och

II: 177.

Utskottet. Mot de under förevarande rubrik gjorda anslagsäskandena har

utskottet icke funnit anledning till erinran. Beträffande pågående arbeten

för breddning av vissa smalspåriga järnvägslinjer önskar dock utskottet

framhålla följande.

Vid 1951 års riksdag beslöts, att linjen Forshem—Lidköping—Håkantorp

med Källby—Kinnekleva skulle ombyggas till normalspår. I järnvägsstyrelsens

petitaskrivelse har angivits, att arbetet därmed beräknas vara slutfört

under nästa budgetår. Enligt vad utskottet erfarit synas emellertid förutsättningarna

för nyssnämnda beslut, i vad avser den ännu icke påbörjade

sträckan Källby—Kinnekleva, numera helt ha ändrats. Utskottet förutsätter

därför, att frågan efter erforderlig utredning ånyo underställes riksdagen.

I detta sammanhang må vidare erinras om att 1946 års riksdag, med bifall

till Kungl. Maj :ts i propositionen nr 235 framlagda förslag, fattat principbeslut

om ombyggnad till normalspår av järnvägslinjerna Karlskrona—

Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö. Till fullföljande

härav har 1952 års riksdag beslutat upptaga ifrågavarande arbeten på statens

järnvägars ordinarie investeringsprogram. För ändamålet har Kungl.

Maj:t nu äskat begynnelseanslag å sammanlagt 17 milj. kronor för innevarande

och nästa budgetår. Enligt vad utskottet under hand inhämtat beräknas

arbetena, som avses i första hand skola inriktas på linjen Kristianstad—

Karlskrona, draga betydligt större kostnader än vad som ursprungligen kalkylerats

med. Detta sammanhänger framför allt med det ändrade prisläget.

Därtill kommer att järnvägsstyrelsen, efter framställning från städerna Bonneby

och Karlshamn, nu överväger vissa linjeomläggningar, vilket i förhållande

till tidigare planer innebär en merkostnad av ca 7,7 milj. kronor. Denna

merutgift skulle dock delvis täckas genom bidrag på alternativt 1,5 eller

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

29

2,o milj. kronor från nyssnämnda städer, vilka även skulle svara för erforderliga

mark- och huslösenkostnader. Då den ifrågasatta nya linjedragningen

medför vissa driftsekonomiska fördelar för statens järnvägar och

även i övrigt synes sakligt motiverad, har utskottet intet att erinra mot att

breddningsarbetet fullföljes enligt nu antydda riktlinjer.

Vid 1946 års riksdag undantogos de båda bandelarna Norraryd—Kvarnamåla

och Sölvesborg—Hörviken från det allmänna principbeslutet om blekingejärnvägarnas

breddning. I de likalydande motionerna 1:8 och 11:12

respektive i motionen II: 177 ha nu framställts förslag om en skyndsam utredning

rörande dessa bandelars ombyggnad till normalspår. Därjämte ha

genom olika motioner en hel rad andra breddningsprojekt framförts. Sålunda

har i de likalydande motionerna I: 28 och II: 45 hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att järnvägslinjerna Åtvidaberg—Västervik—Hultsfred,

Kalmar—Berga, Karlskrona—Torsås—Kalmar, Sävsjö—Vetlanda och Växjö

—Hultsfred skola ombyggas till normalspår samt att frågan om ombyggnad

av järnvägslinjerna Oskarshamn—Brittatorp och Vislanda—Bolmen—Halmstad

på nytt måtte bli föremål för utredning, medan i de likalydande motionerna

I: 123 och II: 183 riksdagen föreslagits besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj :t hemställa om skyndsam utredning om ombyggnad av roslagsbanan

till normalspår, varvid bandelen Dannemora—Hargshamn borde

komma i första hand, samt om nybyggnad av en dubbelspårig järnvägsbro

över Stocksundet. Vidare har i de likalydande motionerna I: 228 och II: 332

hemställts, att riksdagen måtte besluta att för ombyggnad till normalspår av

linjen Göteborg—Vara—Skara å ordinarie investeringsstat för budgetåret

1953/54 upptaga lämpligt anslag samt att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla

om skyndsam prövning av frågan om ombyggnad till normalspår av

övriga järnvägar i Västergötland som av 1943 års järnvägskommitté föreslagits

till breddning. Slutligen har i de likalydande motionerna I: 227 och

11:327 framställts yrkande om att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.

Maj :t hemställa, att det uppdrages åt järnvägsstyrelsen att utreda frågan om

anordnande av treskenspår på bansträckan Hästholmen—ödeshög samt att

proposition i ärendet förelägges 1954 års riksdag.

Utskottet är för sin del väl medvetet om att åtskilliga skäl kunna anföras för

breddning av olika smalspåriga järnvägslinjer i vårt land. Samtidigt måste

emellertid beaktas, att ett förverkligande av alla de motionsledes nu framförda

projekten skulle medföra högst avsevärda kostnader. Med hänsyn till

redan pågående breddningsarbeten torde ej heller utrymme f. n. föreligga

för ytterligare företag av detta slag på statens järnvägars investeringsprogram.

Utskottet saknar också möjlighet att på grundval av föreliggande material

göra någon objektiv avvägning mellan olika behov och uttala sig till

förmån för visst eller vissa projekt, beträffande vilka således principbeslut

om breddning nu skulle kunna fattas. Av dessa skäl anser sig utskottet icke

kunna tillstyrka bifall till förevarande motioner, i vad de avse konkreta åtgärder

i varje enskilt fall.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Samtidigt vill emellertid utskottet erinra om att de i motionerna avhandlade

spörsmålen — med undantag av frågan om roslagsnätets breddning,

vilken f. n. är under utredning — tidigare varit föremål för prövning av 1943

års järnvägskommitté. I särskilda skrivelser har denna kommitté även framlagt

förslag till inbördes angelägenhetsgradering av de ombyggnadsarbeten

som ansetts böra komma till utförande. Bortsett från blekingejärnvägarna

och den inledningsvis omnämnda västgötalinjen ha emellertid statsmakterna

ännu icke tagit ställning till resultatet av kommitténs arbete.

Den ovisshet om smalspårsnätets framtida gestaltning som blivit en följd

härav har uppenbarligen medfört bestämda olägenheter i skilda avseenden.

För vederbörande lokala intressenter har det sålunda ofta icke varit möjligt

att träffa erforderliga avgöranden i fråga om bl. a. stadsplaneärenden, lokaliseringsspörsmål

och markdispositioner, i den mån dessa påverkas av eventuella

beslut om breddning av viss järnvägslinje. Även för den mera långsiktiga

planläggningen av statens järnvägars verksamhet torde det vara till

nackdel, att nu åsyftade problemkomplex hålles svävande år efter år. Icke

minst mot bakgrunden av de vid årets riksdag motionsledes framställda yrkandena

anser utskottet det därför angeläget, att ett klarläggande snarast

sker om de riktlinjer som anses böra följas på förevarande område.

Härvidlag torde få erinras om att till grund för elektrifieringen av landets

järnvägsnät ligger ett av järnvägsstyrelsen uppgjort arbetsprogram, vilket

underställts statsmakterna för godkännande. I analogi härmed synes en konkret

plan för det fortsatta breddningsarbetet böra upprättas. Detta förutsätter

i sin tur en definitiv prövning av frågan, vilka smalspåriga järnvägslinjer

som över huvud taget böra ombyggas till normalspår, vilka järnvägslinjer

som även i fortsättningen böra bibehållas vid smalspårsdrift och vilka

järnvägslinjer som av allmänt trafikpolitiska eller transportekonomiska

skäl eventuellt böra ersättas med andra kommunikationsmedel. Med utgångspunkt

härifrån kan sedan lämpligen en inbördes angelägenhetsgradering

av först avsedda arbeten ske, kompletterad med erforderliga kostnadsberäkningar.

Statsmakterna finge därigenom ett säkert underlag för en bedömning

av omfatttningen av den finansiella ram, inom vilken breddningsarbetet

fortlöpande kunde bedrivas utan åsidosättande av ur andra synpunkter

angelägna investeringsbehov inom statens järnvägars verksamhetsområde.

Enligt utskottets mening bör det ankomma på Kungl. Maj :t att föranstalta

om upprättandet av en sådan plan, vilken snarast möjligt bör underställas

riksdagens prövning.

Under åberopande av det nu anförda och under hänvisning jämväl till utskottets

under föregående punkt gjorda uttalande får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. för budgetåret 1953/54 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 31

a) Bangårdar........................... 15 500 000 kronor,

b) Dubbelspårsbgggnader och linjeomläggningar

.............................. 22 000 000 kronor,

c) Anläggning av industrispår Örnsköldsviks

västra—Gullänget..................... 2 200 000 kronor,

d) Ombyggnad till normalspår av linjen Forshem—Lidköping—Håkantorp

med Käll
by—Kinnekleva.

..................... 3 300 000 kronor,

e) Ombyggnad till normalspår av linjerna

Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—

Vislanda och Bredåkra—Växjö........ 12 000 000 kronor,

f) Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden

............................... 22 000 000 kronor,

g) Broar m. m.......................... 7 500 000 kronor,

h) Husbyggnader........................ 18 300 000 kronor,

i) Signalsäkerhetsanläggningar............ 9 100 000 kronor,

j) Vägskyddsanläggningar................ 2 500 000 kronor,

k) Telejonanläggningar m. m......... 8 900 000 kronor,

l) Anläggningar för elektrisk tågdrift ..... 13 200 000 kronor,

m) Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet .. 25 000 000 kronor,

n) Lokstations- och drijtverkstadsanläggningar 6 000 000 kronor,

o) Anläggningar vid huvudverkstäder...... 7 700 000 kronor,

p) Anläggningar vid jörrådsavdelningen ... 1 100 000 kronor;

II. med anledning av motionerna I: 8 och II; 12, I: 28 och

II; 45, I: 123 och II: 183, I: 227 och II: 327, I: 228 och II: 332

samt II: 177 i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad

utskottet ovan anfört.

18:o) Försvarsberedskap. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 18,

s. 68 och 69) samt under hänvisning till vad utskottet under punkten 16:o>

anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. till Försvarsberedskap vid statens järnvågar för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor,

II. bemyndiga Kungl. Maj:t medgiva, att järnvägsstyrelsen

må för visst ändamål utlägga beställningar om högst

3 000 000 kronor.

19:o) Rullande materiel. Kungl. Maj :t har (punkt 19, s. 69—74) föreslagit

riksdagen dels att till viss i statsrådsprotokollet angiven rullande materiel

för budgetåret 1953/54 anvisa investeringsanslag å tillhopa 144 400 000

kronor, dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t alt medgiva järnvägsstyrelsen att

under de närmaste fyra budgetåren beställa ytterligare högst 100 eleklrolok.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett sammanlagt

belopp av 121 700 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår under förevarande rubrik äskat

anslag å tillhopa 144 400 000 kronor. Äskandena avse följande ändamål.

Anskaffning av lok och lokomotorer........................... 54 000 000

Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar.................... 24 000 000

Anskaffning av person-, resgods- och postvagnar............... 12 200 000

Anskaffning av godsvagnar................................... 43 500 000

Ombyggnad av rullande materiel.............................. 10 700 000

Summa kr. 144 400 000

Beträffande den närmare innebörden av järnvägsstyrelsens anslagsäskanden

torde få hänvisas till propositionen (s. 69—74).

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag och under hänvisning

till vad utskottet under punkten 16 ro) anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. för budgetåret 1953/54 anvisa följande investeringsan
-

slag, nämligen

a) Anskaffning av lok och lokomotorer..... 54 000 000 kronor,

b) Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar 24 000 000 kronor,

c) Anskaffning av person-, resgods- och postvagnar

.............................. 12 200 000 kronor,

d) Anskaffning av godsvagnar............ 43 500 000 kronor,

e) Ombyggnad av rullande materiel........ 10 700 000 kronor;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t medgiva, att järnvägsstyrelsen

må under de närmaste fyra budgetåren beställa ytterligare

högst 100 elektrolok.

20:o) Sjöfartsmateriel. Kungl. Maj:t har (punkt 20, s. 74 och 75) föreslagit

riksdagen att under rubriken Sjöfartsmateriel för budgetåret 1953/54 anvisa

vissa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa

5 200 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat 5 000 000 kronor till ny

tågfärja och 200 000 kronor till ombyggnad av sjöfartsmateriel. I

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Alfred Nilsson

m. fl. (I: 226) och den andra inom andra kammaren av herr Neländer m.fl.

(II: 178), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta hos Kungl. Maj :t

hemställa om en snabbutredning av frågan om en västtysk färjeförbindelse

på Trelleborg i samband med en allmän översyn av övriga svenska färjeleder

på kontinenten.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

33

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får

utskottet hänvisa till motionen II: 178.

Utskottet. Av de under förevarande rubrik äskade anslagsmedlen avse 5

milj. kronor förskottslikvider för beställning av en ny tågfärja. Såsom närmare

framgår av 1952 års statsverksproposition, vari hemställdes om ett

begynnelseanslag av 1 milj. kronor för ändamålet, har den nya färjan förutsatts

skola bli av Starkes storlek och i första hand komma att insättas på

trelleborgsleden men även vara lämpad för malmöleden såsom reservfärja.

I de båda likalydande motionerna I: 226 och II: 178 har uttalats den åsikten,

att ifrågavarande färja borde planeras även med tanke på en permanent

ny led till Västtyskland. Härför erfordrades dock en färja av större

och mera snabbgående typ än Starke. Motionärerna ha därför hemställt om

en snabbutredning av frågan om en västtysk färjeförbindelse på Trelleborg

i samband med en allmän översyn av övriga svenska färjeleder på kontinenten.

I syfte att erhålla ett bredare underlag för en bedömning av de av motionärerna

aktualiserade problemen har utskottet under hand hänvänt sig till

järnvägsstyrelsen med begäran om vissa upplysningar i ämnet. Med anledning

därav har utskottet tillställts en promemoria, i vilken inledningsvis

framhållits att järnvägsstyrelsen efter det senaste världskriget varit nödsakad

att ställa sig avvaktande beträffande sin tågfärjepolitik i södra Östersjön.

De åtgärder som hittills vidtagits ha alla haft karaktären av ett provisorium,

då någon planering på längre sikt icke varit möjlig. Styrelsen har

sålunda icke kunnat få definitivt klargjort, över vilken väg persontrafiken

respektive godstrafiken till och från kontinenten framdeles skulle ledas, vilket

bl. a. hindrat styrelsen från att slutligt fatta ståndpunkt i frågan om

den förnyelse av färjematerielen som är nödvändig och som under andra

förhållanden säkerligen skulle ägt rum.

Av promemorian framgår vidare, att järnvägsstyrelsen ännu sommaren

1952 hyste en viss förhoppning om att sassnitzleden skulle kunna upparbetas

och återfå något av sin tidigare stora betydelse. Dessa förhoppningar grusades

dock, då avtalet rörande leden oväntat sades upp i augusti månad

1952. Enligt styrelsens mening måste härigenom sassnitzleden för överskådlig

tid lämnas ur räkningen. Trafiken har visserligen senare lagts över till

Warnemiinde, vilket inneburit eu ökning av sjövägens längd med 60 km,

men styrelsen är av den uppfattningen att Warnemiinde — så länge betryggande

garantier för motsatsen ej finnas — icke kan anses som en så fast

punkt i statens järnvägars färjetrafik att exempelvis en förnyelse av färjematerielen

enbart för denna led kan ske i rådande läge. Vad närmast persontrafiken

beträffar synes det dessutom med hänsyn till de nuvarande förhållandena

vara uteslutet att för överskådlig framtid räkna med en nordsydlig

förbindelse över Berlin. Man måste således i detta sammanhang bortse

från de östtyska färjehamnarna.

3 liihnng till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr!J.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Järnvägsstyrelsen har vidare erinrat om att ledningen för de danska statsbanorna,

efter att till en början ha ställt sig avvaktande, numera träffat

överenskommelse med vederbörande västtyska myndigheter om en färjeförbindelse

Gedser—Grossenbrode, som öppnades för trafik redan under sommaren

1951. I samband därmed insattes från dansk sida en tågfärja på den

nya leden. En nybyggd tysk färja kommer dessutom att tagas i bruk under

maj månad 1953, och en nybeställd dansk tågfärja beräknas kunna sättas

i trafik på leden i slutet av år 1954.

Helt nyligen ha dessutom vissa planer på en färjeförbindelse mellan Rödby

Havn på Lolland och Femerns nordsida aktualiserats. Dessa planer ha

fortskridit så långt, att de danska statsbanorna beslutat sig för att söka få

leden klar före år 1960, såvitt avser den danska insatsen. Även de västtyska

järnvägsmyndigheterna lära nu vara intresserade av projektet.

Järnvägsstyrelsen meddelar ytterligare, att Skandinavien Italien Expressen

fr. o. in. den 17 maj i år kommer att framföras över Gedser—Grossenbrode.

Samtidigt kommer detta tåg att på sydgång tidigareläggas mer än en

timme från Köpenhamn. Genom de sålunda beslutade ändringarna erhålles

en restidsförkortning vid resor från och till Sverige på omkring 3 timmar

20 minuter i riktning söderut och omkring 2 timmar 25 minuter i riktning

norrut, allt räknat vid Hannover, som utgör föreningspunkten för den nuvarande

och den blivande resvägen. Detta innebär i sin tur, att det för statens

järnvägar ej är möjligt att med befintlig färjemateriel nå SkandinavienItalien

Expressen och därmed ej heller detta tågs viktiga anslutningar i bl. a.

Sydtyskland, Schweiz och Italien. Förhållandena äro desamma, även om

man väljer annan västtysk hamn än Grossenbrode (t. ex. Travemunde) som

ändpunkt för en reguljär färjeled, avsedd att trafikeras året runt.

För att god persontrafikförbindelse Trelleborg—Grossenbrode skall kunna

upprätthållas erfordras två nya färjor, väsentligt mera snabbgående än

några andra färjor i Östersjön. Med de körtider för expresstågen som fastställts

att gälla fr. o. m. den 17 maj i år bleve det då möjligt att från Trelleborgs

färjestation nå dessa tåg, om ock med viss forcering. Skulle däremot

femernleden bli verklighet, torde det icke vara möjligt att na femernanslutningarna

medelst färja från Trelleborg.

Vad nu sagts gäller närmast persontrafiken. Beträffande godstrafiken

synas enligt järnvägsstyrelsens uppfattning goda skäl föreligga att upprätthålla

en färjeled vid sidan om transportvägen genom Danmark, om konkurrenskraftiga

fraktsatser kunna bjudas på en sådan led. Man skulle härigenom

få en säker fraktregulator och torde även kunna räkna med snabbare

godstransporter, enär en landgräns och en sjöled skulle undvikas.

Järnvägsstyrelsen är därför av den uppfattningen, att man bör överväga anskaffandet

av en ny godsfärja med en kapacitet minst motsvarande Starkes.

Därigenom skulle driftskostnaderna i hög grad nedbringas, även om möjlighet

att medföra lämpligt antal resande ordnades. Utrymmet inom skrovet

skulle väl kunna tillvaratagas för både gods- och biltransporter, varjämte

en dylik färja ej behövde göras lika snabbgående som en personfärja.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

35

Järnvägsstyrelsen har slutligen framhållit, att utredningsarbetet i fråga

om vårt lands färjeförbindelser söderut pågår i full omfattning, då styrelsen

själv är angelägen om att så snart situationen kan klart överblickas försöka

ta ställning till den framtida utformningen av dessa förbindelser.

Av den lämnade redogörelsen torde framgå, att den av motionärerna aktualiserade

frågan utgör ett mycket svårbedömbart problemkomplex. Hänsyn

måste sålunda tagas till en hel rad alltjämt ovissa faktorer, över vilka de

svenska statsmakterna endast i ringa mån kunna öva inflytande. I viss utsträckning

synes dock läget ha klarnat på sistone, med påföljd att nu något

säkrare hållpunkter erhållits för ett handlande på längre sikt. Tanken på

upprätthållandet av en mera permanent kontinentaltrafik över östtyskt område

torde sålunda, i varje fall för närvarande, få uppgivas. Därest denna

trafikled skall kunna ersättas med en direkt färjeförbindelse till någon västtysk

hamn, ertordras med hänsyn till den nyligen beslutade omläggningen

av järnvägstrafiken över Danmark två helt nya och mycket snabbgående

färjor. Möjligheten att, trots de ekonomiska uppoffringar denna nyanskaffning

innebär, framgångsrikt konkurrera med resrouten Malmö—Köpenhamn—Västtyskland

försvinner emellertid alltmer i samma mån som de

förut omnämnda planerna förverkligas och persontrafiken därmed kan ledas

över Rödby till Femern. Utskottet finner det därför föga välbetänkt att,

såsom motionärerna förorda, de av Kungl. Maj :t för nu ifrågavarande ändamål

äskade medlen investeras i en ny personfärja, avsedd att insättas på

en permanent led till Västtyskland. Vissa skäl synas däremot tala för att

anslagsmedlen disponeras för anskaffning av en ny lastfärja.

Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning, att den nu behandlade

frågan är av sådan räckvidd och betydelse att ett definitivt beslut i

ena eller andra riktningen bör föregås av en närmare utredning rörande

den framtida gestaltningen av vårt lands färjeförbindelser med kontinenten.

Av det föregående framgår, att även järnvägsstyrelsen är väl medveten om

behovet av ett sådant klarläggande och att arbetet därmed redan pågår inom

styrelsen. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionärernas

hemställan synes därför icke erforderlig.

Vad själva anslagsfrågan slutligen beträffar kan enligt utskottets mening

vara tveksamt, huruvida tillräckliga skäl föreligga att anslå ytterligare medel

till törevarande ändamal, innan resultatet av det inom järnvägsstyrelsen

bedrivna utredningsarbetet ännu föreligger. Utskottet vill dock icke motsätta

sig Kungl. Maj :ts förslag men förutsätter att, sedan ett slutligt klarläggande

av frågan skett, densamma ånyo redovisas för riksdagen.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag jämväl i övrigt och under

hänvisning till vad utskottet under punkten 16:o) anfört hemställer utskottet,

I. att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9.

a) Ny tågfärja ...................... 5 000 000 kronor,

b) Ombyggnad av sjöfartsmateriel...... 200 000 kronor;

II. att motionerna I: 226 och II: 178 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

21 :o) Biltrafik. Kungl. Maj :t har (punkt 21, s. 75—77) föreslagit riksdagen

att under rubriken Biltrafik för budgetåret 1953/54 anvisa vissa i

statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å tillhopa 16 500 000 kronor.

För innevarande budgetår ha under förevarande rubrik anvisats 2 000 000

kronor till garage- och verkstadsbyggnader, 10 500 000 kronor till anskaffning

av bilmateriel och 2 000 000 kronor till förvärv av billinjer.

Vid utgången av budgetåret 1951/52 förelåg å anslaget till Garage- och

verkstadsbyggnader en reservation om ca 0,9 miljon kronor. Å de två övriga

anslagen fanns den 30 juni 1952 en behållning av respektive 0,3 och 0,5

miljon kronor.

Järnvägsstyrelsen har beträffande anslaget till Garage- och verkstadsbyggnader

framhållit, att den nödvändiga utbyggnaden av verkstads- och garageanläggningar

till följd av byggnadsrestriktioner och investeringsbegränsningar

icke kunnat ske i takt med fordonsbeståndets ökning. Anläggningarna

äro därför otillfredsställande och otillräckliga samt i vissa fall olämpliga

ur arbetshygieniska synpunkter. För nästa budgetår har styrelsen till

förevarande ändamål äskat 3 000 000 kronor.

I samband med sitt anslagsyrkande beträffande bilmateriel meddelar styrelsen

att, ehuru det ur drifts- och underhållssynpunkt vore önkvärt att

snarast få täcka föreliggande stora ersättningsbehov, det ur investeringssynpunkt

befunnits lämpligare att fördela den härför erforderliga medelsanvisningen

över en något längre tidrymd. I detta syfte har för fordonsförnyelsen

uppgjorts en femårsplan för åren 1953/57, enligt vilken för planens

andra etapp, kalenderåret 1954, erfordras en ersättningsanskaffning

av 143 vägbussar, 19 lastbilar, 2 personbilar och 22 godssläpvagnar till ett

beräknat belopp av tillhopa 11 000 000 kronor. Då en behållning av 500 000

kronor beräknas föreligga å anslaget vid innevarande budgetårs utgång,

hemställer styrelsen om anslag för nästa budgetår å 10 500 000 kronor.

Slutligen meddelar styrelsen beträffande förvärv av billinjer att för slutförande

av nu pågående köpeförhandlingar samt för att förhindra att styrelsen

i brist på medel nödgas avstå från förvärv, som ur allmän trafikekonomisk

synpunkt äro önskvärda att genomföra, erfordras för nästa budgetår

ett anslag om 3 000 000 kronor. I

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bergh m. fl. (I: 122) och den andra inom andra kammaren av herr

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

37

Cassel m. fl. (II: 179), i vilka, såvitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag å 3 miljoner kronor till förvärv

av billinjer åt statens järnvägar;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Axel Andersson m. fl. (I: 229) och den andra inom andra kammaren

av fru Sandström m. fl. (II: 330), i vilka likaledes hemställts, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag å 3 miljoner kronor till

förvärv av billinjer åt statens järnvägar.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden torde

få hänvisas till motionerna II: 179 och II: 330.

Utskottet. Under förevarande rubrik har Kungl. Maj :t äskat anslag å sammanlagt

16,5 milj. kronor, varav 3,o milj. kronor avse garage- och verkstadsbyggnader,

10,5 milj. kronor anskaffning av bilmateriel samt 3,o milj. kronor

förvärv av billinjer. I motionerna I: 122 och II: 179 samt I: 229 och

II: 330 har yrkats avslag på Kungl. Maj :ts framställning om medel för sist

berörda ändamål.

Såvitt utskottet kunnat finna, äro de skäl motionärerna anfört till stöd

för sin ståndpunkt icke bärande. Det förhåller sig nämligen ingalunda så,

att statens järnvägar skulle intaga någon förmånsställning vid utbud av

privata bussföretag, eftersom investeringsavgift över huvud taget icke utgår

vid överlåtelse av bussrörelse. Läget är visserligen ett annat då fråga är om

nyanskaffning av materiel; vid bedömandet av det av motionärerna berörda

spörsmålet om de privata företagens vinstmöjligheter måste emellertid samtidigt

beaktas, att de personalkostnader dessa företag ha att vidkännas så

betydligt understiga statens järnvägars motsvarande utgifter, att denna

differens mer än väl uppväger den ekonomiska belastning som investeringsavgiften

innebär. Ifrågavarande avgift, som f. ö. är en tillfällig företeelse,

kan därför icke anses utgöra något hinder för de enskilda företagen att

hävda sig i konkurrensen med statens järnvägar. Den förnyelse och utökning

av den privata fordonsparken som faktiskt skett, med påföljd att salubjudna

bussföretag väsentligt stigit i pris, har heller icke påverkats av investeringsavgiften,

eftersom det här gäller en upprustning som successivt

skett alltsedan år 1946. Enligt vad utskottet vidare erfarit har järnvägsstyrelsen

icke kunnat förmärka någon tendens till ökning av utbuden i fråga

om enskilda busslinjer som en följd av busslinjeutredningens under fjolåret

avlämnade s. k. goodwillbetänkande.

Utskottet kan lika litet dela motionärernas uppfattning, att de privata företagen

i betydligt större utsträckning än statens järnvägar lyckats genomföra

en för trafikanterna ändamålsenlig samtrafik. Inledningsvis torde få erinras

om att genomgående bussturer och läxor tillämpas jämväl å de långlinjer

som trafikeras av statens järnvägar. Dessa linjer ha liksom den av

motionärerna berörda linjen Luleå—Sundsvall tillkommit genom en sammanslagning

av ctl flertal mindre busslinjeenheter med var för sig lokalt

begränsade trafik uppgifter. Statens järnvägar ha också alltsedan biltrali
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 9.

kens tillkomst strävat efter att på bästa sätt samordna de olika busslinjernas

turer med varandra och att lägga desamma i anslutning till tågen, där möjlighet

därtill finnes. Det må här nämnas att i statens järnvägars allmänna

personsamtrafiktaxa f. n. äro intagna ca 120 platser vid billinjerna, till vilka

försäljning av direkta biljetter och direkt inskrivning av resgods kan

ske från samtliga stationer vid statens och i personsamtrafiken deltagande

enskilda järnvägar och fartygsleder. Därjämte har liknande samtrafik av

lokal natur ordnats i ett stort antal fall. I detta sammanhang bör vidare

uppmärksammas, att de enskilda biltrafikföretagen i Norrland blott i mycket

ringa utsträckning deltaga i den allmänna samtrafiken mellan järnvägarna

och billinjerna, vilken ur allmänhetens synpunkt torde få anses vara

av särskilt intresse. Bortsett från postverkets diligenslinjer finnes sålunda

samtrafik med endast sju platser vid de norrländska billinjerna. I fyra fall

har därvid initiativet tagits från statens järnvägars sida. Med anledning

av vad motionärerna anfört rörande den zontaxa som skall användas i samtrafiken

mellan ett 30-tal norrlandsföretag vill utskottet slutligen framhålla,

att värdet av den nya taxan med direkt avgiftsberäkning givetvis främst är

beroende på hur avgifterna förhålla sig till dem som f. n. uttagas för resor

å delsträckorna. Det bör då bemärkas, att den i motionen omnämnda taxan

icke kommer att tillämpas för avstand under 30 km och att genomgående

biljett avses skola användas uteslutande då en resande färdas över mer än

en linje. Vid resor med en linje till närmaste stad, vilka resor torde utgöra

det övervägande flertalet, kommer alltså den nuvarande lokala busstaxan

att alltjämt tillämpas.

Med hänsyn till ovan anförda omständigheter och då utskottet finner det

naturligt, om järnvägsstyrelsen genom lämpliga nyförvärv söker rationalisera

och samordna den billinjetrafik statsbaneföretaget upprätthåller såsom

ett komplement till den egentliga järnvägsdriften, anser sig utskottet böra

avstyrka bifall till de i förevarande motioner framställda yrkandena. Ej

heller i övrigt har Kungl. Maj :ts förslag givit utskottet anledning till erinran.

Under hänvisning jämväl till vad utskottet under punkten 16:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag för budgetåret

1953/54 anvisa följande investeringsanslag, nämligen

a) Garage- och verkstadsbyggnader .. 3 000 000 kronor,

b) Anskaffning av bilmateriel ........ 10 500 000 kronor; II.

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

motionerna I: 122 och II: 179 samt I: 229 och II: 330, förstnämnda

båda motioner i vad de avse förevarande anslag, till

Förvärv av billin jer för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

39

22 :o) Inventarier m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 22,

s. 77) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 16:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Inventarier m. m. för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 9 800 000 kronor.

23 :o) Vederlag till Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägars

pensionsstiftelse för övertagna pensionsförpliktelser. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 23, s. 77 och 78) och under hänvisning till vad utskottet

under punkten 16 :o) anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Vederlag till Trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösunds järnvägars pensionsstiftelse för

övertagna pensionsförpliktelser för budgetåret 1953/54 anvisa

ett investeringsanslag av 15 000 000 kronor.

24 :o) Rörlig kredit. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 78—- 80) och under hänvisning till vad utskottet under punkten 16 :o) anfört får

utskottet hemställa,

att riksdagen må bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret

att för beredande av ytterligare rörelsekapital åt statens

järnvägar, från den tidpunkt som Kungl. Maj:t bestämmer,

tillhandahålla en från 50 000 000 till 100 000 000 kronor ökad

rörlig kredit.

25 :o) Statens järnvägars dispositionsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 25, s. 80) och under hänvisning till vad utskottet under punkten

16 :o) anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom Statens järnvägars dispositionsanslag

för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 14 000 000 kronor.

Statens vattenfall sverk.

26 :o) Kraftbalansens utveckling. I statsrådsprotokollet har (punkt 26, s.

81—93) lämnats en redogörelse för kraftbalansens utveckling.

Nederbörden har under budgetåret 1951/52 i genomsnitt för landet varit

något över den normala. Underskott har förelegat i Götaland och överskott

i Norrland, varför nederbördens fördelning ur kraftproduktionssynpunkt

har varit fördelaktig. Fördelningen under året har dock varit ojämn. Hösten

1951 uppgick nederbörden således tidvis till mindre än hälften av den normala.

Under denna tid blev därför en rätt omfattande ångkraftproduktion

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9.

nödvändig, trots tillkomsten av två aggregat i Harsprångets kraftstation.

Före vårfloden 1952 var vattenmagasinen i det närmaste helt tömda med

undantag för flerårsmagasinet i Vänern. Vårfloden återfyllde dem icke helt,

men utgångsläget inför vintern 1952/53 var tillfredsställande.

Belastningsökningen under budgetåret 1951/52 är den största, som någonsin

förekommit, och uppgår till icke mindre än 999 MkWh. Till den stora

ökningen har i första hand bidragit den fortsatta högkonjunkturen med

full utnyttjning av alla industriella produktionsanläggningar, men en stor

del därav har föranletts av betydande kraftleveranser till konsumenter utanför

vattenfallsverkets egentliga intresseområde.

Belastningen har icke kunnat tillgodoses helt med enbart de egna vattenkrafttillgångarna.

Således erfordrades under hösten 1951 rätt betydande

krafttillskott från ångkraftverket i Västerås, som i viss utsträckning även

måst leverera kraft under vinterns belastningstoppar. Kraft har jämväl inköpts

från samkörande företag, men energibeloppet är det lägsta, som förekommit

under den senaste tioårsperioden. Denna kraft har dels utnyttjats

för de ordinarie kraftleveranserna, dels avsatts till elektriska ångpannor

som överskottskraft.

I följande tabell angives belastningens ökning fördelad på olika användningsområden

från budgetåret 1950/51 till 1951/52. För jämförelse angives

även motsvarande siffror för medelökningen under femårsperioden 1946/47

—1951/52 och under tioårsperioden 1941/42—1951/52.

Ökning

( + ) eller minskning (

—) per år

MkWh

5-årsperioden

10-årsperioden

Konsumtionsgrupp

1950/51 -

1946/47—

1941/42—

1951/52

1951/52

1951/52

a.

Allmän distribution...........

. .. +627

+ 308

+ 245

b.

Reservkraft .................

... +296

+ 84

+ 51

C.

Andelskraft .................

... - 12

+ 2

+ 9

d.

SJ exkl. malmbanan .........

... - 13

+ 28

+ 43

e.

Malmbanan och malmfälten ...

... - 3

+ 7

+ 2

f.

Trä- och pappersindustri .....

. .. +100

+ 63

+ 65

g-

Elektrokemisk industri .......

... + 4

+ 41

+ 70

Summa + 999 + 533 + 485

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 30 augusti 1952 erinrat om att

kraftbehovet i hela landet under det senast förflutna budgetåret ökat med ca

1 100 MkWh jämfört med en ökning av ca 1 800 MkWh under 1950/51.

Detta står i god överensstämmelse med resultaten av centrala driftledningens

belastningsundersökning våren 1951, för vilken redogjordes i 1952 års

statsverksproposition. Enligt undersökningen skulle den stora belastningsökningen

under 1950/51 vara av tillfällig art — som sannolik orsak angavs

idrifttagandet av ett stort antal industrianläggningar, vilka planerats och

beslutats under den första efterkrigstiden -— och för de följande fem åren

skulle den årliga ökningen begränsa sig till 1 200 MkWh. Däremot avviker

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

41

utvecklingen under budgetåret 1951/52 från den antagna likafördelningen

mellan å ena sidan det statliga kraftsystemet samt å andra sidan de enskilda

och kommunala företagen, i det att ökningen för vattenfallsverket,

999 MkWh, utgör icke mindre än 90 procent av ökningen för hela landet.

Förklaringen ligger däri att under ifrågavarande budgetår kraftstationen

vid Harsprånget med dess genomsnittliga produktionsförmåga av 2 000

MkWh per år tillkommit, medan övriga företag under samma tid haft relativt

små krafttillskott. Detta har bl. a. föranlett de redan omnämnda kraftleveranserna

utanför vattenfallsstyrelsens egentliga intresseområde. Men

med hänsyn till föreliggande utbyggnadsprogram finns det icke anledning

att räkna med annat än att i fortsättningen och vid belastningsutveckling enligt

prognosen ungefär hälften av de nya kraftbehoven får täckas av vattenfallsverket.

På grund av långa leveranstider för kraftmaskineri och långa byggnadstider

måste planeringen av vattenkraftutbyggnader redan år 1952 bygga på

antaganden om belastningsutvecklingen under 1950-talets senare hälft.

Någon ny prognos har icke utarbetats efter nyssnämnda undersökning år

1951, men denna omfattade jämväl tiden 1957—1960. För dessa år förutsåg

prognosen en till 1 500 MkWh ökad årlig belastningstillväxt. Detta innebär

en genomsnittlig ökning i geometrisk serie med 6 procent per år under

hela tioårsperioden och ligger därmed väl i linje med utvecklingen under

de senaste fyra decennierna. Sedan undersökningen verkställdes, har intet

framkommit, som ger anledning att ändra dess prognosvärden, även om

utvecklingen kan bli temporärt avbruten och delvis försenas genom ett

konjunkturomslag. Med de angivna utgångspunkterna och i betraktande av

nödvändigheten att undvika eftersläpning i förhållande till kraftbehoven bör

vattenfallsverkets utbyggnadsåtgärder för närvarande baseras på en årlig

belastningsökning av 600 MkWh under tiden fram till 1956 och 750 MkWh

under tiden därefter.

På grundval av vad som sålunda anförts, framhåller vattenfallsstyrelsen,

att pågående utbyggnader bör fullföljas programenligt. Under hösten 1952

kommer det tredje aggregatet i Hölleforsen att tagas i drift. Våren och

hösten 1953 beräknas de två första aggregaten i Kilforsen bli färdigställda,

medan det tredje blir klart våren 1954. Under sommaren och hösten 1954

skall enligt planerna de båda aggregaten i Ligga vara i drift. Sedan tillstånd

för utbyggnad av Bergeforsens kraftstation numera erhållits, beräknas

denna station kunna vara i drift med två aggregat under 1955, varefter

det tredje aggregatet blir färdigt i början av 1956. År 1955 kommer

dessutom det tredje aggregatet i Midskog samt Näveredc kraftstation i drift.

Följande år beräknas kraftstationen vid Stugun vara driftklar och i slutet

av samma år Lasele kraftstation.

Om här nämnda utbyggnadsprogram kan fullföljas, beräknas vattenkrafttillgången

under budgetåret 1956/57 vid normala vattenförhållanden bli ca

It 900 MkWh, medan belastningen enligt prognosen kommer att uppgå till

ca 11 400 MkWh. Vattenkraftmarginalen belöper sig således i detta stadium

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 9.

till ca 4 procent och detta torde i stort sett komma att gälla även för de enskilda

och kommunala kraftföretagens andel av kraftförsörjningen, om gällande

utbyggnadsprogram blir genomförda. Styrelsen har tidigare framhållit,

att det såväl rent ekonomiskt som med hänsyn till kraftförsörjningen

under extrema torrår är lämpligt med en marginal av åtminstone 10 procent

mellan vattenkrafttillgången under normalår och de ordinarie kraftbehoven,

varvid den ekonomiska förmånligheten sammanhänger med att marginaltillgången

icke endast minskar behovet av bränslealstrad tillskottskraft under

torrår utan även blir helt eller delvis utnyttjad för överskottsändamål —

t. ex. ånggenerering — under normalår och flertalet våtår. Även ifråga om

denna målsättning råder samstämmighet med de enskilda och kommunala

företagen.

Enligt de i det föregående angivna förutsättningarna kommer det, uttalar

vattenfallsstyrelsen, att erfordras nya stora tillskott av vattenkraft under

år 1957 och de därpå följande åren. Det förslag till åtgärder, vartill vattenfallsstyrelsen

kommit på grundval av undersökningar och jämförelser med

hänsyn till utbyggnads- och överföringskostnader, genomförda och möjliga

vattenregleringar, lämplig organisation etc. och vilket angives i det följande,

omfattar utbyggnader icke endast i Indalsälven och Ångermanälven utan

även i Umeälven men icke några nya företag i Lule älv. För åtskilliga av

utbyggnaderna erfordras beslut av 1953 års riksdag, om de skall bli färdiga

till avsedd tid. Att åtgärder i Umeälven medtagits, är i och för sig ekonomiskt

motiverat men sammanhänger också med att statens vattenkrafttillgångar

i Indalsälven nedanför Storsjön och nedre Ångermanälvsområdet

börjar bli fullt utnyttjade, så att tillräckligt omfattande utbyggnader där —

eljest att föredraga med hänsyn till genomförda regleringar av vattendragen,

.relativt gynnsamma förhållanden för kraftens överföring och redan i arbete

varande byggnadsorgan — icke visat sig möjliga.

I Indalsälven nedanför Storsjön återstår utöver Bergeforsen och de 1952

beslutade kraftstationerna mellan Litselet och Gesunden samt Stockholms

elverks bygge vid Svarthålsforsen endast en utbyggnad vid Järkvissle mellan

Hölleforsen och Bergeforsen. Den bör genomföras relativt snart även på

grund av de fördelar, som en fullständig avtrappning av vattendraget medför

för flottning och reglering, men med hänsyn till övriga arbeten i älven

först till slutet av 1958, varvid anslag icke erfordras för budgetåret 1953/

54.

I Ångermanälven bör de befintliga kraftstationerna vid Nämforsen och

Forsmoforsen kompletteras med ytterligare aggregat för att efter genomförandet

av avsedda sjö- och korttidsregleringar den vid de ovanför liggande

Kilfors- och Laselestationerna reglerade vattentappningen skall kunna helt

utnyttjas. För utvidgningen av Forsmo, som bör genomföras till år 1957,

erfordras begynnelseanslag för budgetåret 1953/54. För utvidgningen av

kraftstationen vid Nämforsen, planerad att vara klar 1958, behövs tills vidare

inget anslag.

I Umeälven bör i första hand tre anläggningar, som utnyttjar fallsträckan

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

43

omedelbart efter utflödet ur Storuman och benämnes Umeluspen, Stensele

och Grundfors, utföras till åren 1957 och 1958. Den översta bygges därvid

i anslutning till dammen för reglering av Storuman, vilken reglering bör

genomföras till 1957 även med hänsyn till enskilda kraftföretags utbyggnader

i äiven. För kraftens överföring räcker en kortare tid den befintliga

380 kV ledningen Harsprånget-Midskog, men sedermera måste denna dubbleras

på sträckan från Grundfors ned till Faxälven. Anslag för budgetåret

1953/54 erfordras för två av stationerna och för regleringsåtgärder i Umeälvens

flodområde. Den nedersta fallsträckan i älven, vilken kommer att ge

ett mycket stort krafttillskott till förhållandevis låg kostnad, bör utbyggas

för att åstadkomma den under 1959 erforderliga ökningen av kraftresurserna.

På grund av arbetenas omfattning kräves härför begynnelseanslag redan

budgetåret 1953/54. Kraftöverföringen ordnas i detta fall medelst en 380 kV

ledning, som ansluter till det befintliga 380 kV systemet vid ÅngermanälvenFaxälven

och skall utnyttjas även för enskilda företags kraftöverföring.

På grundval av dessa överväganden har vattenfallsstyrelsen framlagt sina

anslagsäskanden å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår samt

å riksstaten för nästa budgetår. En sammanställning av de för budgetåren

1950/51—1952/53 anvisade samt å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1952/53 och å riksstaten för budgetåret 1953/54 äskade anslagen under

vattenfallsverkets fond visar följande siffror1:

1950/51 195 1/52 1 9 5 2 / 5 3 1953/54

anvisat på äskat på summa

riksstat tilläggsstat

miljoner kronor

Kraftstationer..........

68-7

89-4

102-5

12-0

114-5

143-5

Regleringsföretag ......

14-2

io-o

13-6

—

13-6

15"0

Distributionsanläggningar

62-5

102-0

120-0

30-0

150’0

150''0

Överföring till Gotland ..

2-5

—

—

—

—

14-0

Inventarier och material

—

—

15-0

20-0

35"0

—

Diverse anslag ........

5-1

4-0

4-5

—

4-5

7-0

Summa 153"0

205-4

255 6

62-0

317-6

329-5

Härjämte hemställer vattenfallsstyrelsen om medgivande att öka sin rörliga

kredit hos riksgäldskontoret.

över vattenfallsstyrelsens framställning ha utlåtanden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen

och statens handels- och industrikommission (s. 88).

Departementschefen har anfört följande.

Den svenska vattenkraftindustrien är för närvarande utbyggd för en årlig

normalproduktion av över 20 miljarder kWh. Av detta belopp faller narmare

9 miljarder kWh på statens vattenfallsverk och resten, over It miljarder

kWh, på enskilda och kommunala företag. Vattenkraftsproduktionen

1 I tabellen har utelämnats ett anslag till kraftöverföring från Norge till Danmark.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 9.

har därmed nått ett sådant läge, att den vid normal vattentillgång ungefär

motsvarar den totala genomsnittliga kraftförbrukningen i landet.

De nu pågående och av vattenfallsstyrelsen föreslagna, ytterligare utbyggnaderna

av det statliga kraftsystemet syftar dels till eu sådan successiv

ökning av kraftproduktionen att den förutsedda årliga uppgången i förbrukningen

kan täckas, dels till att så småningom skapa ett sådant produktionsöverskott

av vattenkraft, att en godtagbar torrårsreserv kommer att

föreligga. Utbyggnadsprogrammet är baserat på den prognos rörande kraftförbrukningens

utveckling under 1950-talet som 1 Dö i uppgjordes inom

centrala driftledningen och för vilken jag lämnade en redogörelse i föregående

års statsverksproposition. Enligt denna prognos förutses, att det totala

kraftbehovet i landet kommer att öka med ca 1 200 MkWh per år fram

till och med budgetåret 1956/57 och med ca 1 500 MkWh under den återstående

delen av 50-talet. Belastningsökningen beräknas komma att fördela

sig med ungefär lika belopp på det statliga kraftsystemet och på kraftproducenter

i övrigt. Vardera gruppen skulle sålunda under den första perioden

ha att räkna med en ökning av efterfrågan med ca 600 MkWh per år

och under den andra perioden med ca 750 MkWh per år.

Under det år som nu gått till ända, sedan prognosen uppgjordes, har i

god överensstämmelse med denna den totala belastningen i landet ökat med

ca 1 100 MkWh. Beträffande den förutsedda likafördelningen på statliga

och övriga kraftföretag har emellertid en betydande avvikelse från prognosen

inträtt. Av hela ökningen har nämligen ca 90 % fallit på det statliga

kraftsystemet. Denna utveckling förklaras av alt den statliga kraftproduktionen

kunnat väsentligt utvidgas under det gångna budgetåret genom

idrifttagandet av kraftstationen vid Harsprånget, medan enskilda och kommunala

företag endast företett smärre ökningar i sin produktion. Avvikelsen

synes emellertid vara av tillfällig art. Vattenfallsstyrelsen anför härom,

att det med hänsyn till föreliggande utbyggnadsprogram icke finns anledning

räkna med annat än, att vid en belastningsutveckling enligt prognosen

i fortsättningen ungefär hälften av de nya kraftbehoven får täckas av vattenfallsverket.

I nder förutsättning att nu pågående utbyggnader programenligt fullföljes,

kan vattenkrafttillgången under budgetåret 1956/57 vid normala

vattenförhållanden beräknas komma att uppgå till ca 11 900 MkWh. Enligt

1951 års prognos kommer kraftförbrukningen å andra sidan under

samma år att stiga till ca 11 400 MkWh. Den för torrår tillgängliga vattenkraftsmarginalen

skulle sålunda för det statliga kraftsystemet vid denna

tid komma att uppgå till ca 500 MkWh eller något över 4 % av produktionen.

Relationerna förutses bli ungefär desamma vid de enskilda och

kommunala kraftföretagen, därest de för dem aktuella utbvggnadsprograinmen

blir genomförda.

Det produktionsöverskott av vattenkraft, vilket såsom utvecklingen nu

bedömes, skall kunna uppnås under budgetåret 1956/57, anses dock icke

tillräckligt såsom torrårsreserv. Ur olika synpunkter är, enligt vattenfallsstyrelsen,

en torrårsreserv om åtminstone 10 % önskvärd. För att så småningom

nå detta mål, varpå även de enskilda och kommunala kraftproducenterna

är inriktade, erfordras från statens sida, alt det pågående utbyggnadsprogrammet

fullföljes samt att, med hänsyn till de långa leveranstiderna

för maskiner m. in., redan för nästa budgetår investeringsanslag

för ytterligare kraftstationsanläggningar anvisas. Med den inriktning som

konjunkturen numera tagit, är det visserligen tänkbart, att den prognos

som uppgjordes 1951 så småningom kommer att visa sig ha överskattat ökningen

i kraftförbrukningen under 1950-talet. Hittills har dock inga tecken

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

45

därpå framträtt. Jag tillstyrker därför att utbyggnaden av det statliga

kraftsystemet fortsättes i enlighet med de riktlinjer som vattenfallsstyrelsen

på grundval av 1951 års prognos uppdragit.

Beträffande pågående kraftstationsbyggnader förutses nu, att vässa av

de anslag som anvisats för innevarande budgetår kommer att bli otillräckliga.

Detta beror till en del på de kostnadsstegringar som inträtt sedan föregående

år och som av vattenfallsstyrelsen uppskattats till ca 15 %. Dessutom

har det visat sig möjligt att något öka byggnadstakten vid kraftstationerna

mellan Litselet och Gesunden, varjämte vissa kompletteringar

av planerna för ångkraftverket i Västerås medför en större medelsförbrukning

för detta företag än tidigare förutsetts. Vattenfallsstyrelsen äskar därför

å tilläggsstat för budgetåret 1952/53 till Utbyggnad av Västerås ångkraftstation

3,5 milj. kr. och till Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet

och Gesunden 8,5 milj. kr. Jag hemställer i annat sammanhang om anvisande

av dessa anslag.

För fullföljande av redan beslutade kraftstationsanläggningar erfordras

för nästa budgetår följande anslag, nämligen till Utbyggnad av Västerås

ångkraftstation 3,5 milj. kr., till Kapitaltillskott till Bergeforsens kraftaktiebolag

20,o milj kr., till Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet och

Gesunden 25,o milj. kr., till Kraftstation vid Kilforsen 16,o milj. kr., till

Kraftstation vid Lasele 20,o milj. kr. samt till Kraftstation vid Liggaforsen

20,o milj. kr. eller tillsammans 104,5 milj. kr. Mot vattenfallsstyrelsens beräkning

av dessa anslag har jag ingenting att erinra, och jag hemställer

därför under nästa punkt att anslagen anvisas.

Beträffande anslaget till Kraftstationen vid Bergeforsen anför vattenfallsstyrelsen,

att den slutliga finansieringsformen ännu är oviss. Styrelsen föreslår

därför, att anslaget till detta företag fr. o. in. nästa budgetår anvisas

under rubriken Kapitaltillskott till Bergeforsens kraftaktiebolag och att behållningarna

å tidigare för samma ändamål anvisade anslag överföres till

det nya anslaget. Jag tillstyrker, att den av vattenfallsstyrelsen föreslagna

förändringen vidtages.

De nya kraftstationsanläggningar som vattenfallsstyrelsen föreslår skola

påbörjas under budgetåret 1953/54, avser utbyggnader i Ångermanälven och

Umeälven. Sålunda förordar styrelsen att kraftstationen i Forsmoforsen

kompletteras med ytterligare ett, eventuellt två, maskinaggregat, varigenom

dess genomsnittliga produktionsförmåga skulle komma att ökas med

200 MkWh per år. Anläggningskostnaden uppskattas till ca 34,o milj. kr.

och för budgetåret 1953/54 äskas ett begynnelseanslag med 5,o milj. kr.

I Umeälven mellan Storuman och Blåviken föreslår styrelsen att tre

kraftstationer anlägges med en sammanlagd genomsnittlig produktionsförmåga

efter slutlig reglering av älven om 970 MkWh per år. Stationerna beräknas

kunna färdigställas till 1957 och 1958, och den totala anläggningskostnaden

för dem har beräknats till 175,o milj. kr. För budgetåret 1953/54 äskas

ett anslag av 15,o milj. kr. Styrelsen har vidare anmält, alt den senare ämnar

inkomma med förslag till utbyggnad av nedersta fallsträckan i Umeälven.

För budgetåret 1953/54 har det härför erforderliga anslaget preliminärt beräknats

till 19,o milj. kr. Sammanlagt skulle sålunda anslagsbehovet för

påbörjande av ytterligare kraftstationsbyggnader under budgetåret 1953/54

komma att uppgå till 39,o milj. kr.

Jag tillstyrker de förstnämnda två företagen och förordar att de för dessa

äskade anslagen anvisas under rubrikerna Ytterligare maskinaggregat i

Forsmo kraftstation, resp. Kraftstationer i Umeälven mellan Storuman och

Blåviken. Frågan om utbyggnaden av nedersta fallsträckan i Umeälven torde

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsuiskotteis utlåtande nr 9.

jag få återkomma till, sedan vattenfallstyrelsen inkommit med definitivt

förslag därom. I avvaktan på den särskilda proposition därom, som kan

komma att föreläggas riksdagen, förordar jag, att ett beräknat belopp av

19,o milj. kr. till Utbyggnad av nedersta fallsträckan i Umeälven nu upptages

i statsverkspropositionen.

För deltagande i regleringsföretag äskar vattenfallsstyrelsen för budgetåret

1953/54 sammanlagt 15,o milj. kr. Jag tillstyrker styrelsens framställning

och föreslår under punkten 28 att för budgetåret 1953/54 till regleringsåtgärder

i Indalsälvens, Ångermanälvens och Umeälvens flodområden

anvisas resp. 2,o, 12,o och l,o milj. kr.

Till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid

statens kraftverk äskar vattenfallsstyrelsen å tilläggsstat för budgetåret

1952/53 30,o milj. kr. och å riksstaten för budgetåret 1953/54 150,o milj. kr.

Det ytterligare medelsbehovet för innevarande budgetår förklaras dels av

icke förutsedda pris- och lönestegringar (ca 11 milj. kr.), dels av att en ökad

byggnadsverksamhet är önskvärd för att takten med belastningsutvecklingen

skali kunna hållas (ca 19 milj. kr.). Av det belopp som äskas för

nästa budgetår är ca 2/3 avsedda för utbyggnad av slamlinjenätet för 380 kV.

Bland de större företagen därinom märkes stamlinjerna Storfinnforsen—

Göteborg, Enköping—Norrköping samt Hallsberg—Göteborg—Skåne. De av

vattenfallsstyrelsen äskade beloppen till distributionsanläggningar är till

större delen direkt föranledda av kraftstationsutbyggnaderna men betingas

delvis även av den fortgående elektrifieringen i landet. Jag tillstyrker styrelsens

framställning och hemställer i den senare denna dag anmälda propositionen

angående anslag å tilläggsstat, resp. i den följande punkten 29

om anvisande av de äskade beloppen.

Vid 1950 års riksdag anvisades till kraftöverföring från fastlandet till Gotland

ett begynnelseanslag av 2,5 milj. kr. Förberedelserna för kraftöverföringen

har nu framskridit så långt att ytterligare medel är erforderliga.

Vattenfallsstyrelsen äskar sålunda för nästa budgetår ett anslag av 14,o milj.

kr. till utläggande av kabel in. in. Det totala medelsbehovet för överföringen

beräknas nu till 19,o milj. kr. Beloppet innebär en fördubbling i förhållande

till den ursprungligen uppskattade anläggningskostnaden, vilken, med reservationer

för osäkra faktorer, angavs till 9,5 milj. kr. Den nu förutsedda

ökningen i anläggningskostnaden förklaras delvis av den prisstegring, som

inträtt efter det de första kostnadsberäkningarna gjordes 1948 och som

bl. a. inkluderar verkningarna av krondevalveringen 1949. Dessutom har

emellertid också den bristande erfarenheten av sådana anläggningar, varom

här är fråga, medverkat till att vissa kostnadsposter från början uppskattats

för lågt och till att utvidgningar och kompletteringar av utrustningen under

arbetets gång befunnits erforderliga.

Alternativet till kraftöverföringen från fastlandet är att Gotlands kraftbehov

tillgodoses genom ånggenerering av kraft. Nyttan av överföringen blir

därför starkt beroende av hur å ena sidan kraftbehovet och å andra sidan

framställningskos t naderna för ångkraften utvecklas. Vad gäller dessa faktorer

är läget nu gynnsammare för kraftöverföringen än när företaget beslutades.

Kolpriserna har nämligen stigit utöver vad man tidigare räknat

med, och även kraftbehovet torde komma att ligga över vad som tidigare

antagits. Jag tillstyrker därför att överföringsprojektet fullföljes och att

det av vattenfallsstyrelsen äskade anslaget för budgetåret 1953/54 anvisas.

Under punkt 30 hemställer jag härom.

Med hänsyn till önskemålet att utjämna kraftkostnaderna inom olika delar

av landet föreslog min företrädare i ämbetet, när frågan om kraftöver
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

47

töringen förelädes 1950 års riksdag, att företaget skulle subventioneras på

så sätt, att anläggningskostnaderna omedelbart avskreves. Detta blev även

riksdagens beslut. Med anledning härav torde chefen för finansdepartementet

i annat sammanhang komma att föreslå att å driftbudgeten anvisas

ett avskrivningsanslag motsvarande det nu tillstyrkta beloppet.

Under punkt 27 anmäler jag en framställning från vattenfallsstyrelsen

om en viss ändring av tvenne avtal som 1934 och 1946 träffats mellan vattenfallsstyrelsen

och Billeruds aktiebolag och som godkänts av statsmakterna.

Genom 1934 års avtal uppläts statens andel i Jössefors vattenfall i Byälvens

flodområde på arrende till Billeruds aktiebolag. 1946 års avtal innehåller

en överenskommelse om att statens vattenfallsverk och Billeruds aktiebolag

på i avtalet angivna villkor skall gemensamt låta anlägga en ny kraftstation

i Jösseforsen. När sistnämnda avtal träffades, förutsattes att kraftstationen

omedelbart skulle påbörjas och att den skulle kunna tagas i drift under hösten

1948. På grund av mellankommande omständigheter har emellertid anläggningsarbetena

icke kunnat slutföras förrän under hösten 1951. En av

orsakerna härtill är, att leveransen av den för kraftstationen avsedda generatorn

försenats, enär på vattenfallsstyrelsens begäran andra och enligt

styrelsen viktigare maskiner givits företräde i generatorleverantörens tillverkningsprogram.

För att kompensera Billeruds aktiebolag för den försening

av kraftstationens idrifttagande som därigenom uppstått har mellan

styrelsen och bolaget träffats tvenne tilläggsavtal till de nyssnämnda, varigenom

de i huvudavtalen bestämda giltighetstiderna förlänges med 3 år.

Även om också andra omständigheter än den nämnda har medverkat till

förseningen av anläggningsarbetena, anser jag att den nu träffade överenskommelsen

innebär ett skäligt vederlag till Billeruds aktiebolag. Jag hemställer

därför under nästa punkt att tilläggsavtalen godkännes.

Utskottet. Utbyggnadsprogrammet för den svenska vattenkraftindustrien

är, såsom departementschefen erinrat, baserat på en av centrala driftledningen

år 1951 uppgjord prognos rörande kraftförbrukningens utveckling

under 1950-talet. Enligt denna prognos förutses, att det totala kraftbehovet

i landet kommer att öka med ca 1 200 MkWh per år till och med budgetåret

1956/57 och med ca 1 500 MkWh under den återstående delen av 50- talet. Belastningsökningen beräknas komma att fördela sig med ungefär lika

belopp på det statliga kraftsystemet och på övriga kraftproducenter.

Den av vattenfallsstyrelsen lämnade redogörelsen utvisar, att den totala

kraftförbrukningen under sistförflutna budgetår ökat med ca 1 100 MkWh,

vilket nära överensstämmer med de gjorda beräkningarna. Däremot föreligger

en betydande avvikelse från prognosen i fråga om den förutsedda

likafördelningen mellan de båda nyssnämnda slagen av kraftproducenter, då

nämligen ca DO procent av belastningsökningen kommit att falla på vattenfallsverket.

Anledningen härtill är främst, att den statliga kraftproduktionen

kunnat väsentligt utvidgas genom färdigställandet av kraftstationen vid

Harsprånget under budgetåret. Avvikelsen anses emellertid vara av tillfällig

natur.

På sätt närmare framgår av statsverkspropositionen skulle, under förutsättning

all nu pågående utbyggnader programenligt fullföljas, den för torrår

tillgängliga vattenkraftsmarginalen för det statliga kraftsystemet komma att

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 9.

under budgetåret 1956/57 uppgå till ca 500 MkWh eller något över 4 procent

av produktionen. Relationerna förutses bli ungefär desamma för övriga

kraftföretag. Detta produktionsöverskott anses dock icke vara tillräckligt.

Enligt vattenfallsstyrelsens mening är sålunda ur olika synpunkter en torrårsreserv

om åtminstone 10 procent önskvärd. För att så småningom nå

detta mål, varpå även de enskilda och kommunala kraftproducenterna äro

inriktade, erfordras från statens sida att det pågående utbyggnadsprogrammet

fullföljes samt att, med hänsyn till de långa leveranstiderna för maskiner

m. in., redan för nästa budgetår investeringsanslag för ytterligare kraftstationsanläggningar

anvisas. Departementschefen har för sin del funnit

lämpligt, att utbyggnaden av det statliga kraftsystemet fortsättes i enlighet

med de riktlinjer som vattenfallsstyrelsen på grundval av 1951 års prognos

uppdragit. Utskottet delar denna uppfattning.

Av i 1952 års statsverksproposition närmare utvecklade skäl har någon

maximiram för medelsförbrukningen under vattenfallsverkets fond icke fastställts

för innevarande budgetår. Investeringsverksamheten har emellertid

beräknats nå en omfattning av högst 240 milj. kronor. Detta belopp anses

nu böra höjas med omkring 55 milj. kronor, vilket delvis beror på inträdda

kostnadsstegringar. Det har därjämte visat sig förmånligt att i viss utsträckning

ändra planerna för utvidgningen av ångkraftverket i Västerås och att

påskynda färdigställandet av anläggningarna i Indalsälven mellan Litselet

och Gesunden, vartill konnner ett behov av snabbare takt i utbyggnaden av

distributionsanläggningarna. Härför erforderliga tilläggsanslag uppgå till

sammanlagt 42 milj. kronor. Fn förstärkning av vattenfallsverkets rörelsemedel

genom uppräkning av anslaget till inventarier in. in. med 20 milj.

kronor anses vidare böra ske. Utskottet, som intet har att erinra mot Kungl.

Maj :ts förslag i nu angivna delar, kommer att i särskilt utlåtande denna

dag tillstyrka, att ifrågavarande anslag anvisas å tilläggsstat.

Enligt vattenfallsstyrelsens av departementschefen godtagna beräkningar

skulle medelsbehovet under vattenfallsverkets fond för nästa budgetår uppgå

till sammanlagt 349,5 milj. kronor, varigenom en ytterligare utökning av

investeringsverksamheten till ca 332 milj. kronor bleve möjlig. Av nyssnämnda

anslagssumma avse 104,5 milj. kronor medel för fullföljande av

redan beslutade kraftstationsanläggningar. För viss komplettering av kraftstationen

i Forsmoforsen samt för tre nya kraftstationer i Umeälven mellan

Storuman och Blåviken äskas dessutom begynnelseanslag av respektive

5 och 15 milj. kronor, varjämte 19 milj. kronor beräknats erforderliga för

påbörjandet av en planerad utbyggnad av nedersta fallsträckan i Umeälven.

Anslagssumman i övrigt fördelar sig med 15 milj. kronor på vissa regleringsföretag,

med 150 milj. kronor på distributionsanläggningar in. in., med

14 milj. kronor på den av 1950 års riksdag beslutade kraftöverföringen från

fastlandet till Gotland samt med 27 milj. kronor på diverse anslag, avseende

bl. a. 20 milj. kronor för reglering av de i inventarier och materiel bundna

driftsmedlen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

49

Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Om

anvisandet av de för berörda ändamål erforderliga anslagsbeloppen gör utskottet

hemställan under respektive punkter i det följande; med hänsyn till

att beredningen av frågan om utbyggnaden av nedersta fallsträckan i Umeälven

ännu icke var slutförd vid tiden för statsverkspropositionens avlämnande

återkommer emellertid utskottet härtill i annat sammanhang. Utskottet

vill vidare anmäla, att utskottet ansett sig kunna tillstyrka Kungl.

Maj :ts förslag om godkännande av de mellan vattenfallsstyrelsen och Billeruds

aktiebolag träffade tilläggsavtalen rörande Jösseforsen. Den förordade

höjningen av vattenfallsverkets rörliga kredit hos riksgäldskontoret finner

utskottet jämväl motiverad och har intet att erinra mot den ifrågasatta

omläggningen av redovisningen av de för Bergeforsens kraftstation anvisade

medlen.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna

vad utskottet ovan anfört.

27 :o) Kraftstationer m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 27, s. 93—101) föreslagit

riksdagen att dels till vissa i statsrådsprotokollet angivna kraftstationer

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa investeringsanslag å tillhopa

124 500 000 kronor, dels i avbidan på den proposition, som kan bliva riksdagen

förelagd, till Utbyggnad av nedersta fallsträckan i Umeälven för

budgetåret 1953/54 beräkna ett investeringsanslag av 19 000 000 kronor,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna tvenne i statsrådsprotokollet

omnäimnda tilläggsavtal mellan vattenfallsstyrelsen och Billeruds aktiebolag

rörande Jösseforsen.

Vattenfallsstyrelsens investeringsprogram för kraftstationer in. m. upptar

för budgetåret 1953/54 följande företag.

Beräknad

kostnad

Tidigare

anvisat

Äskade

anslag

1953/54

tus

e n t a 1 k r o

n o r

Utbyggnad av Västerås ångkraftstation ..

30 000

22 000

+ 3 500 1

3 500

Teckning av aktier i Bergeforsens kraft-

aktiebolag ..........................

_ 2

2 1601

20 000

Lån till Bergeforsens kraftaktiebolag ....

Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet

_ 2

20 640)

och Gesunden........................

100 000

21 000

+ 8 500*

25 000

Ytterligare maskinaggregat i Forsmo kraft-

station..............................

34 000

—

5 000

1 Äskat på tilläggsstat för budgetåret 1952/53.

2 Deu slutliga finansieringen är oviss.

3 De två anslagen föreslås sammanförda till ett gemensamt anslag »Kapitaltillskott till Bergeforsens

kraftaktiebolag».

4 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 9.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Beräknad

Tidigare

Äskade

kostnad

anvisat

1953/54

tus

ental kron

o r

Kraftstation vid Kilforsen..............

138 000

114 000

16 000

Kraftstation vid Lasele ................

Kraftstationer i Umeälven mellan Storuman

85 000

11 000

20 000

och Blåviken........................

Utbyggnad av nedersta fallsträckan i Ume-

175 000

—

15 000

älven ..............................

_ 1

—

19 000

Kraftstation vid Liggaforsen ............

78 000

50 500

Summa

20 000

143 500

Beträffande den närmare motiveringen för medelsäskandena hänvisas till

propositionen (s. 93—101).

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. för budgetåret 1953/54 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

a) Utbyggnad av Västerås ångkraftsta
-

tion ............................. 3 500 000 kronor,

b) Kapitaltillskott till Bergeforsens

kraftaktiebolag .................. 20 000 000 kronor,

c) Kraftstationer i Indalsälven mellan

Litselet och Gesunden .......... 25 000 000 kronor,

d) Kraftstation vid Kilforsen ........ 16 000 000 kronor,

e) Kraftstation vid Lasele............ 20 000 000 kronor,

f) Ytterligare maskinaggregat i Forsmo

kraftstation .................... 5 000 000 kronor,

g) Kraftstationer i Umeälven mellan

Storuman och Blåviken............ 15 000 000 kronor,

h) Kraftstation vid Liggaforsen ...... 20 000 000 kronor;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna de den 19 november

och den 1 december 1952 mellan vattenfallsstyrelsen

och Billeruds aktiebolag träffade tilläggsavtalen rörande

Jösseforsen.

Utbyggnadens slutliga utformning icke fastställd.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

51

28 :o) Regleringsföretag. Kungl. Maj:t har (punkt 28, s. 102—104) föreslagit

riksdagen att till vissa i statsrådsprotokollet angivna regleringsföretag

för budgetåret 1953/54 anvisa investeringsanslag å tillhopa 15 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsens anslagsbehov

tåg avser följande företag:

för nästa budgetår till regleringsföre
-

Tidigare

anvisat

Äskat

anslag

1953/54

tusental kronor

Regleringsåtgärder i Indalsälvens flodområde ........ 14 5911 2 000

Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde .... 52 7002 12 000

Regleringsåtgärder i Umeälvens flodområde ........ — 1 000

Summa 15 000

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens äskanden får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 102—104).

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 26 :o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Regleringsåtgärder i Indalsälvens

flodområde .................... 2 000 000 kronor,

b) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens

flodområde .................... 12 000 000 kronor,

c) Regleringsåtgärder i Umeälvens flodområde

.......................... 1 000 000 kronor.

29:o) Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Kungl. Maj:t har (punkt 29, s. 104—106) föreslagit

riksdagen att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 150 000 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål ha för budgetåret 1952/53 anvisats

120 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen erinrar om att den totalt medgivna investeringen i

distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk den 30 juni 1952 utgjorde 657 953 761 kr. Ändringen under det

senast förflutna budgetåret redovisas på följande sätt:

1 Inklusive 530 000 kr., som överförts från anslaget till Kraftstation vid Midskogsforsen.

2 Inklusive 200 000 kr. ur dispositionsanslaget.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Investeringsrätt den 30 juni 1951 .......................... 557 227 053

För budgetåret 1951/52 anvisat anslag

på riksstat ............................................ 62 000 000

på tilläggsstat . ......................................... 40 000 000

Summa kr. 659 227 053

Avgår netto till följd av omföringar mellan anslag, försäljningar

och ned- resp. uppskrivning mot värdeminskningskonto . . —• 1 273 292

Investeringsrätt den 30 juni 1952 .......................... 657 953 761

I anslutning härtill anför vattenfallsstyrelsen följande.

Den 30 juni 1952 hade 661 348 711 kr. tagits i anspråk, varför investeringsrätten

överskridits med 3 394 950 kr. Detta överskridande har täckts

medelst ett temporärt tillskott av 3 500 000 kr. ur statens vattenfallsverks

dispositionsanslag. För budgetåret 1952/53 har riksdagen anvisat 120 000 000

kr., varför under innevarande budgetår ett sammanlagt belopp av 116 605 050

kr. står till förfogande.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens förslag får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 105 och 106).

Departementschefen har biträtt styrelsens förslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 26 :o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten vid statens kraftverk för

budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av

150 000 000 kronor.

30 :o) Kraftöverföring från fastlandet till Gotland. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 30, s. 106 och 107) och under hänvisning till vad utskottet

under punkten 26 :o) anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Kraftöverföring från fastlandet till

Gotland för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 14 000 000 kr.

31:o) Diverse anslag. Kungl. Maj :t har (punkt 31, s. 108—111) föreslagit

riksdagen att under förenämnda rubrik dels för budgetåret 1953/54 anvisa

investeringsanslag å tillhopa 27 000 000 kronor, dels ock bemyndiga fullmäktige

i riksgäldskontoret att för beredande av ytterligare rörelsekapital

åt statens vattenfallsverk från och med budgetåret 1953/54 tillhandahålla en

från 45 000 000 kronor till 75 000 000 kronor ökad rörlig kredit.

Under denna punkt har sammanförts vissa anslagsfrågor av i huvudsak

finansiell natur. Vattenfallsstyrelsen äskar till inköp av vattenfall och fastig
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

53

heter 1 000 000 kr. och såsom statens vattenfallsverks dispositionsanslag

6 000 000 kr.

Härjämte hemställer styrelsen om medgivande att öka styrelsens rörliga

kredit hos riksgäldskontoret från 45 till 65 milj. kr. Å tilläggsstat äskar styrelsen

ett investeringsanslag av 20 000 000 kr. till inventarier in. m.

Till inköp av vattenfall och fastigheter har för budgetåret 1952/53 anvisats

500 000 kr.

Vid tiden för avgivande av styrelsens äskanden fanns, medräknat det för

budgetåret 1952/53 anvisade beloppet, tillgängligt ett odisponerat belopp av

1 280 284 kr.

För budgetåret 1953/54 äskar vattenfallsstyrelsen ett anslagstillskott av

1 000 000 kr. Betydande vattenfallsköp, vid vilka kontant köpeskilling ifrågakommer,

är under beredning, och under innevarande eller nästa budgetår

torde det bli aktuellt att förvärva erforderlig mark för det planerade ångkraftverket

på västkusten, varvid köpeskillingen beräknas begränsa sig till

sådant belopp, att den lämpligen kan utgå från här förevarande anslag.

För inventarier, material och andra rörelsemedelsbehov står till vattenfallsstyrelsens

förfogande ett anslag av 51 356 283 kr., sedan 15 000 000 kr.

anvisats till inventarier m. m. för budgetåret 1952/53. Därjämte förfogar

styrelsen över en rörlig kredit hos riksgäldskontoret, för vilken maximibeloppet

för närvarande är 45 000 000 kr.

Sammanlagda värdet av verkets inventarier och material uppgick den 30

juni 1952 till 113 499 809 kr. Det översteg sålunda summan av anslaget och

den rörliga kreditens maximibelopp med 17 143 526 kr.

Det visar sig sålunda, framhåller vattenfallsstyrelsen, att den år 1951

förutsedda uppgången av här ifrågavarande medelsbehov betydligt överträffats.

Anledning härtill är den allmänna prisstegringen och i någon mån

ökad bränslelagring samt i övrigt utökningar av materiallager och beståndet

av arbetsmaskiner i samband med den omfattande byggnadsverksamheten.

Utvecklingen kommer att fortsätta, bl. a. därför att det nu framlagda

utbyggnadsprogrammet innebär en utökning av antalet arbetsplatser.

Det behövliga tillskottet till rörelsemedlen fram till den 30 juni 1954 har

styrelsen i sin skrivelse beräknat till 40 milj. kr., fördelat med hälften på

innevarande och hälften på nästa budgetår. Styrelsen föreslår, att tillskottet

under det löpande budgetåret skall få karaktären av ett anslag å tilläggsstat

till Inventarier m. in. om 20 milj. kr., medan maximibeloppet av styrelsens

rörliga kredit hos riksgäldskontoret fr. o. in. budgetåret 1953/54 föreslås

höjd med 20 milj. kr. till 65 milj. kr. Totalvärdet av inventarieanslaget kommer

efter nyssnämnda tillskott att uppgå till ca 71 350 000 kr. Styrelsen räknar

med att även detta belopp under lång tid framåt kommer att understiga

totalbehovet.

Såsom statens vattenfallsverks dispositionsanslag har för budgetåret 1952/

53 anvisats 3 000 000 kr. Den ej disponerade delen av anslaget uppgick den

1 juli 1952 till 8 764 665 kr., sedan det tillförts dels vissa under det förflutna

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 9.

budgetåret temporärt disponerade belopp och dels nyssnämnda anslag för

budgetåret 1952/53.

Vattenfallsstyrelsen förutser, att dispositionsanslaget kommer att bli hårt

taget i anspråk under innevarande budgetår. Styrelsen anser det dock icke

vara nödvändigt att begära ytterligare tillskott till anslaget redan under innevarande

budgetår men hemställer, med hänsyn till att den höga anslagsbelastningen

under den närmaste tiden till betydande del är definitiv, att

anslaget för budgetåret 1953/54 höjes till 6 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Jag tillstyrker vattenfallsstyrelsens äskanden i fråga om anslaget till inköp

av vattenfall och fastigheter.

Beträffande styrelsens framställning om ökade rörelsemedel får jag anföra

följande. Det i vattenfallsverkets förråd nedlagda kapitalet har på grund

av prisstegringen och den ökade byggnadsverksamheten successivt vuxit.

Det bokförda värdet av verkets inventarier och materiel uppgick sålunda

per den 30 juni 1952 till 113,5 milj. kr. och beräknas under innevarande

budgetår stiga med ytterligare 15 milj. kr. Till finansiering av förrådshållningen

har intill nämnda tidpunkt anvisats investeringsanslag om sammanlagt,

36,4 milj. kr., varjämte en rörlig kredit om 45 milj. kr. ställts till verkets

förfogande. Av den senare hade 35 milj. kr. utnyttjats. Differensen mellan

förrådsvärdet och de ianspråktagna rörelsemedlen uppgick sålunda vid

ingången av nu löpande budgetår till ca 42 milj. kr. och hade täckts genom

att driftsmedel bundits i förråden. För innevarande budgetår har anvisats

ytterligare ett anslag av 15 milj. kr. till inventarier in. in., vilket i stort sett

torde täcka den beräknade förrådsökningen under året.

För att kunna frigöra en del av de i förråden bundna driftsmedlen och

dessutom kunna skapa en reserv av rörelsemedel för det fall att en fortsatt

ökning av förrådskapitalet befinnes nödvändig, hemställer vattenfallsstyrelsen

nu, att ytterligare 40 milj. kr. skall anvisas. Beloppet föreslås fördelat

på ett anslag av 20 milj. kr. under innevarande budgetår och en ökning av

den rörliga krediten fr. o. in. nästa budgetår med likaledes 20 milj. kr. Jag

finner styrelsens framställning väl motiverad. Dock anser jag, att en fullständig

reglering av de i inventarier och materiel bundna driftsmedlen, som

den 30 juni 1952 uppgick till ca 42 milj. kr., bör ske under innevarande och

nästa budgetår. Då de nu av styrelsen äskade rörelsemedlen i så fall kommer

att tagas i anspråk därför, erfordras att ytterligare medel anvisas för att

täcka den förrådsökning, som kan bli aktuell under nästa budgetår och för

att en önskvärd reserv av rörelsemedel skall stå till styrelsens förfogande.

Enligt vad styrelsen under hand meddelat mig, är för detta ändamål ett belopp

av 30 milj. kr. erforderligt. Jag förordar därför att det av styrelsen i 1952

års petita äskade beloppet om 40 milj. kr. anvisas i form av investeringsanslag

och att dessutom vattenfallsverkets rörliga kredit höjes med 30 milj. kr.

.lag hemställer sålunda i annat sammanhang att å tilläggsstat för innevarande

budgetår anvisas ett anslag av 20 milj. kr. till Inventarier in. m. och

föreslår under denna punkt att för nästa budgetår anvisas ytterligare 20

milj. kr. för samma ändamål samt att vattenfallsverkets rörliga kredit hos

riksgäldskontoret fr. o. in. nästa budgetår höjes från 45 till 75 milj. kr.

Till dispositionsanslaget har vattenfallsstyrelsen för nästa budgetår äskat

6 milj. kr., innebärande en ökning i förhållande till innevarande budgetår

med 3 milj. kr. Med hänsyn till den ökade omfattningen av vattenfallsverkets

investeringar anser jag mig kunna tillstyrka styrelsens förslag.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

55

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under punkten 26:o) anfört

får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. för budgetåret 1953/54 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen

a) Inköp av vattenfall och fastigheter .. 1 000 000 kronor,

b) Inventarier m. m................. 20 000 000 kronor,

c) Statens vattenfallsverks dispositions
anslag

.......................... 6 000 000 kronor;

II. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att för beredande

av ytterligare rörelsekapital åt statens vattenfallsverk

från och med budgetåret 1953/54 tillhandahålla en från

45 000 000 till 75 000 000 kronor ökad rörlig kredit.

Luftfartsfonden.

32 :o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj:t har (punkt 32, s. 112—

121) föreslagit riksdagen att till luftfartens markorganisation för budgetåret

1953/54 anvisa investeringsanslag å tillhopa 9 386 000 kronor.

Under förevarande punkt har för budgetåret 1952/53 anvisats samt för

budgetåret 1953/54 äskats följande investeringsanslag:

1952/53

1953/54

Markförvärv......................

1 000

1 000

Flygfältsbyggen...................

.. 2 000 000

5 850 000

Byggnader .......................

1 000

600 000

Teleutrustning m. m...............

100 000

90 000

Belysningsanläggningar............

1 000

1 470 000

Fordon, maskiner och redskap.....

300 000

375 000

Försvarsberedskap.................

—

400 000

Luftfartsverkets dispositionsanslag ..

1 000

1 000 000

2 404 000

9 786 000

Vid utgången av budgetåret 1951/52 förelåg å tidigare anvisade anslag en

behållning av i runt tal 13,4 milj. kr. Den 1 juli 1952 fanns sålunda ett sammanlagt

belopp av omkring 15,8 milj. kr. tillgängligt för pågående och nya

arbeten in. in. Investeringsutgifterna för luftfartens markorganisation budgetåret

1951/52 uppgick till i runt tal 7 milj. kr.

Luftfartsstgrelsen har för nästa budgetår äskat anslag å tillhopa 9 386 000

kronor. Styrelsen har därjämte i särskild skrivelse hemställt att 400 000

kronor anvisas å luftfartsfonden till åtgärder för försvarsberedskap.

Styrelsen erinrar om att Kungl. Maj :t den 25 april 1952 (jämför statsutskottets

utlåtande 1952: 9) anbefallt styrelsen att avgiva förslag till regle
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 9.

ring av kvarstående behållningar å de under luftfartsfonden anvisade investeringsanslagen.

Kungl. Maj :ts uppdrag innebär, att förefintliga behållningar,

i den mån de icke under innevarande budgetår tages i anspråk för av

statsmakterna i princip beslutade arbeten och anskaffningar, skall på så

sätt indragas, att några dylika medel icke kvarstår efter den 1 juli 1953. I

stort sett betyder detta, att kostnaderna för de arbeten m. m. som skall påbörjas

eller fortsättas eller slutföras efter nyssnämnda datum, måste täckas

genom nyanvisade investeringsmedel. Styrelsen, som i särskild skrivelse avser

att ingiva förslag till reglering in. in. av efter den 1 juli 1952 kvarstående

odisponerade behållningar under investeringsanslagen å luftfartsfonden, har

därför förutsatt, att nya medel kommer att anvisas för investeringarna under

budgetåret 1953/54.

För budgetåret 1953/54 säger sig styrelsen äska anslag endast för fullföljande

av redan påbörjade eller i princip beslutade arbetsprojekt samt för ersättningsanskaffningar

m. in., som icke utan allvarliga olägenheter kan

uppskjutas.

Styrelsen meddelar vidare, att en utredning påbörjats inom styrelsen rörande

luftfartsverkets fortsatta ställning som affärsdrivande verk samt frågan

om den utsträckning i vilken verkets inkomster bör täcka dess utgifter.

Det slutliga resultatet av utredningen anses emellertid kunna framläggas

tidigast under våren 1953.

Frågan var gränsen bör dragas för de kostnader, som i princip skall täckas

av luftfartsverkets inkomster, kan, framhåller styrelsen, visserligen diskuteras,

men man torde redan nu kunna uttala, att det är sannolikt, att i varje

fall ränte- och amorteringskostnader för flygfältsbyggen icke på detta sätt

kan täckas. Däremot bör kanske på nyinvesteringar i byggnader uppställas

det kravet, att täckning för de årliga kostnaderna därå på längre sikt skall

kunna åvägabringas. Med hänsyn härtill samt till önskvärdheten av att en

ytterligare stegring av underskottet på luftfartsfonden i möjligaste mån bör

undvikas föreslår styrelsen, att investeringsmedel för flygfältsbyggen, som

kan komma att beviljas för budgetåret 1953/54, omedelbart får avskrivas.

Då också en avsevärd del av luftfartsverkets dispositionsanslag användes för

sistnämnda ändamål föreslås även detta anslag till viss del omedelbart avskrivas.

Beträffande den närmare motiveringen för styrelsens förslag torde få hänvisas

till propositionen (s. 112—118).

över styrelsens framställning ha yttranden avgivits av arbetsmarknadsstyrelsen,

statens handels- och industrikommission och riksråkenskapsverkei

(s. 118).

Departementschefen har anfört följande.

För innevarande budgetår har riksdagen till investeringar i luftfartsfonden

anvisat sammanlagt 2,4 milj. kr. Å tidigare anvisade anslag kvarstod vid

budgetårets ingång en total behållning av ca 13,4 milj. kr., varför de disponibla

anslagsmedlen uppgår till ca 15,8 milj. kr. I enlighet med den av
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr .9.

57

vägning av investeringsutrymmet för kommunikationsverken, som jag föreslog

i föregående års statsverksproposition och som av riksdagen godkändes,

har för luftfartsfonden för nu löpande budgetår fastställts en investeringsram

om 7 milj. kr.

Luftfartsstyrelsen har nu, under hänvisning till de kostnadsstegringar som

inträtt sedan 1951 års petita framlades, hemställt om eu höjning av investeringsramen

till 8 milj. kr. Såsom jag anfört under punkt 1, har jag icke

något att erinra häremot. På grund av de relativt stora anslagsbehållningarna

från föregående år kan höjningen vidtagas utan att ytterligare anslag

anvisas.

Genom beslut den 25 april 1952 har Kungl. Maj:t i enlighet med riksdagens

skrivelse 1952:98 uppdragit åt luftfartsstyrelsen att avgiva förslag till

reglering av kvarstående behållningar å investeringsanslagen under luftfartsfonden.

En utredning härom pågår inom styrelsen och anslagsregleringen

avses äga rum per den 80 juni 1953. Vid denna tidpunkt kommer

sålunda de nu förefintliga behållningarna å äldre anslag att indragas i den

mån de icke tages i anspråk under innevarande budgetår. Med hänsyn härtill

har styrelsen utgått ifrån, att de för nästa budgetår planerade investeringarna

i sin helhet måste täckas med nya anslag. Äskandena är därför av

betydligt större omfattning än under föregående år. De uppgår nämligen till

10,5 milj. kr., varav 0,7 milj. kr. upptages under telegrafverkets fond och

därför ingår i det av telegrafstyrelsen anmälda anslagsbehovet för nästa

budgetår. Jag har tidigare denna dag vid min anmälan av anslagsbehovet

under telegrafverkets fond tillstyrkt att av sistnämnda belopp anvisas 0,6

milj. kr. Därav belöper 0,4 milj. kr. på anslaget till Rundradioanläggningar

för luftfarten och 0,2 milj. kr. på anslaget till Försvarsberedskap vid telegrafverket.

Den minskning jag förordat hänför sig till det senare anslaget.

Jag kommer i del följande att tillstyrka att av det till investeringar i luftfartsfonden

under nästa budgetår äskade anslagsbeloppet om 9,8 milj. kr.,

sammanlagt 9,4 milj. kr. anvisas. Såsom jag anfört under punkt 1 förordar

jag emellertid, att investeringsramen fastställes till 8 milj kr.

Huvuddelen av de för nästa budgetår äskade investeringsanslagen under

luftfartsfonden avser anläggningsarbeten för flygfälten vid Halmsjön, Bromma,

Torslanda och Bulltofta. Vad angår storflygplatsen vid Halmsjön förordar

jag, att arbetena i enlighet med den av 1952 års riksdag beslutade

begränsade byggnadsplanen, vilken innebär att Halmsjöfältet utbygges som

reservflygplats till Bromma flygplats, fortsättes under nästa budgetår. Sålunda

bör vissa schaktnings-, beläggnings- och vägarbeten in. m. utföras,

för vilka kostnaderna beräknas uppgå till 3 350 000 kr. Vidare bör vissa

provisoriska stationsbyggnader uppföras samt de elektriska anläggningar

in. in. som ingår i första etappen fullbordas. Kostnaderna för dessa arbeten

beräknas till 100 000 resp. 1 000 000 kr. under nästa budgetår.

I detta sammanhang får jag erinra om att Kungl. Maj :t den 25 april

1952 anbefallt luftfartsstyrelsen att verkställa en förberedande utredning

rörande användningen och den fortsatta utbyggnaden av storflygplatsen vid

Halmsjön.

Beträffande Bromma flygplats tillstyrker jag att under ans laget till Flygfältsbyggen

anvisas medel till bl. a. reparation av rullbanor in. in. Vidare

bör ombyggnaden av den nuvarande stationsbyggnaden påbörjas under nästa

budgetår och en ny kraftcentral anläggas. Därjämte förordar jag atl bemyndigande

lämnas för beställning av ett nytt reservkraftaggregat. Kostnaden

under nästa budgetår för stationsbyggnaden beräknas Till 400 000 kr.

och för kraftcentralen till 100 000 kr. För reservkraftaggregatet behöver anslag

anvisas först för hudgetåret 1954/55.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Vid Torslanda flygplats synes de pågående arbetena med utvidgning av

flygfältet böra fortsättas under nästa budgetår. Kostnaden härför uppskattar

luftfart sstyrelsen till 750 000 kr. Dessutom behöver manövercentralen

utökas och belysningsförhållandena förbättras. För detta ändamål har 45 000

kr. beräknats under anslaget till Belysningsanläggningar.

Vad angår Bulltofta flygplats får jag erinra om att i enlighet med det

mellan kronan och Malmö stad träffade avtalet utbyggnadsarbetena påbörjats

under år 1951. Genom en särskild överenskommelse mellan styrelsen

och Malmö stad har emellertid arbetena kunnat planläggas så att de kan

fullbordas tidigare än som ursprungligen avsetts. Sålunda räknar luftfartsstyrelsen

nu med att en rullbana om 1 400 m längd skall vara färdig redan

hösten 1953 eller ett år tidigare än beräknat. För statens del kommer detta

dock icke att medföra några väsentligt ökade kostnader under nästa budgetår,

enär Malmö stad genom den särskilda överenskommelsen förbundit sig

att erlägga stadens kontanta bidrag till utbyggnaden tidigare än som ursprungligen

avsetts. Omläggningen av utbyggnadsplanerna innebär, att arbetena

med den andra byggnadsetappen, omfattande en utökning av rullbanan

till 1 800 in, kan påbörjas under nästa budgetår. Enligt vad jag inhämtat

överväger styrelsen för närvarande, huruvida tekniska förutsättningar

föreligger att i ett sammanhang fullborda rullbanan, varigenom denna

i sin helhet skulle kunna tagas i bruk under senare hälften av 1953 och vara

helt färdigställd sommaren 1954.

De sammanlagda kostnaderna för utbyggnaden av Bulltofta flygplats beräknas

numera uppgå till 6,5 milj. kr. för själva fältarbetena. Därtill kommer

utgifter för dräneringsarbeten m. in., vilka emellertid ej behöver igångsättas

förrän år 1954. För fältarbetena under nästa budgetår erfordras 1,5

milj. kr. Till samma flygplats föreslår jag dessutom ett anslag av 0,2 milj.

kr. till anskaffning av högintensiva ban- och inflygningsljus.

För olika flygplatser har luftfartsstyrelsen begärt medel till ombyggnadsoch

kompletteringsarbeten. Jag har icke något att erinra mot att dessa arbeten

utföres. Ej heller motsätter jag mig att de anskaffningar göres, för

vilka medel äskats under anslagen till Teleutrustning samt Fordon, maskiner

och redskaj). Till försvarsberedskap har luftfartsstyrelsen äskat sammanlagt

0,7 milj. kr. Av detta belopp anser jag mig endast kunna tillstyrka

0,2 milj. kr., avseende ändamål, som jag anmält under telegrafverkets

fond. Med hänsyn till den reglering av anslagsbehållningen som väntas

kunna äga rum per den 30 juni 1953, torde det av styrelsen äskade dispositionsanslaget

om l,o milj. kr. böra anvisas.

I likhet med vad som för närvarande är fallet, torde Kungl. Maj :t äga vidtaga

de omdispositioner beträffande anslagsanvändningen som kan befinnas

påkallade.

Slutligen torde jag få erinra om att luftfartsstyrelsen påbörjat eu utredning

rörande luftfartsverkets fortsatta ställning som affärsdrivande verk

samt frågan i vilken utsträckning verkets utgifter i framtiden kan förutses

bli täckta av löpande inkomster. Styrelsen har redan nu förklarat, att det

är sannolikt, att i varje fall ränte- och amorteringskostnaderna för flygfältsbyggen

icke på detta sätt kan täckas. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten

av att undvika en ytterligare stegring av underskottet för luffartsfonden

har styrelsen föreslagit, att de investeringsmedel som anvisas för

flygfältsbyggen under nästa budgetår, skall omedelbart avskrivas. Styrelsens

förslag har tillstyrkts av riksräkenskapsverket. Efter samråd med chefen

för finansdepartementet anser jag emellertid, att denna avskrivningsfråga

bör anstå tills vidare och upjjtagas till avgörande först sedan luftfartsstyrelsens

förutnämnda utredning framlagts.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet. Med hänsyn till inträdda kostnadsstegringar har luftfartsstyrelsen

hemställt, att luftfartsverkets investeringsram för innevarande budgetår

måtte få höjas från 7 till 8 milj. kronor. Förslaget har tillstyrkts avdepartementschefen

och ger ej heller utskottet anledning till erinran. Av

skäl som departementschefen närmare berört erfordras icke på grund härav

någon förstärkning av vederbörande anslag.

I anslutning till vissa uttalanden av riksdagens år 1951 församlade revisorer

gav utskottet i sitt av 1952 års riksdag godkända utlåtande nr 9 uttryck

åt den uppfattningen, att en reglering av kvarstående behållningar å luft1''artsfondens

investeringsanslag snarast borde ske. Av statsverkspropositionen

framgår, att en sådan reglering avses skola äga ruin per den 30 juni 1953.

Luf tf artsstyrelsen har därför i sin petitaskrivelse utgått från att de för

nästa budgetår planerade investeringarna i sin helhet måste täckas med nya

anslag. I enlighet härmed har medelsbehovet uppskattats till sammanlagt

ca 9,8 milj. kronor, däri ej inräknade de utgiftsändamål som redovisas under

telegrafverkets fond. Huvuddelen av nämnda anslagssumma avser anläggningsarbeten

för flygfälten vid Halmsjön, Bromma, Torslanda och Bulltofta.

I förhållande till luftfartsstyrelsens anslagsäskanden innebär Kungl.

Maj :ts under förevarande punkt framlagda förslag en reducering med

400 000 kronor. Departementschefen har nämligen icke ansett sig kunna

tillstyrka det särskilda anslag till försvarsberedskapsåtgärder, varom luftfartsstyrelsen

gjort framställning, utan funnit medelsanvisningen för berörda

ändamål böra begränsas till ett under telegrafverkets fond upptaget belopp

av 200 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

tillstyrker sålunda att under luftfartsfonden för nästa budgetår anvisas

sammanlagt ca 9,4 milj. kronor med den fördelning på olika anslag

som i statsverkspropositionen förordats. I likhet med departementschefen

förutsätter utskottet därvid, att själva medelsförbrukningen begränsas till

8 milj. kronor. Utskottet delar även departementschefens uppfattning, att

med beslut i den av luftfartsstyrelsen väckta avskrivningsfrågan bör anstå,

till dess resultatet av den påbörjade utredningen om luftfartsverkets fortsatta

ställning som affärsdrivande verk slutförts.

Under erinran jämväl att Kungl. Maj :t, i enlighet med vad utskottet i

sitt av 1952 års riksdag godkända utlåtande nr 9 anfört, anbefallt luftfartsstyrelsen

att verkställa en förberedande utredning rörande användningen

och den fortsatta utbyggnaden av storflygplatsen vid Halmsjön får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Markförvärv . . .................. 1 000 kronor,

b) Fly g fältsbyggen ................... 5 850 000 kronor,

c) Byggnader ............ .......... 000 000 kronor,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 9.

d) Teleutrustning m. m............... 90 000 kronor,

e) Belysningsanläggningar ............ 1 470 000 kronor,

f) Fordon, maskiner och redskap...... 375 000 kronor,

g) Luftfartsverkets dispositionsanslag . . 1 000 000 kronor.

Statens allmänna fastighetsfond.

33 :o) Administrationsbyggnad inom kvarteret Fältöversten i Stockholm.

Kungl. Maj :t har (punkt 33, s. 122 och 123) föreslagit riksdagen att till

Administrationsbyggnad inom kvarteret Fältöversten i Stockholm för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 150 000 kronor.

Till utredning rörande nybyggnad inom kvarteren Fältväbeln och Fältöversten

i Stockholm har för budgetåret 1951/52 anvisats ett investeringsanslag

av 75 000 kr. Genom beslut den 29 februari 1952 har Kungl. Maj :t

uppdragit åt byggnadsstyrelsen att anordna en arkitekttävling rörande förslag

till uppförande av nämnda byggnad.

Byggnadsstyrelsen, som framhållit nödvändigheten av att planeringsarbetet

för den nya administrationsbyggnaden bedrives på sådant sätt, att huvudritningarna

till den första etappen kan överlämnas till Kungl. Maj :t före

1954 års riksdag, har för nästa budgetår hemställt om ett anslag av 150 000

kronor för ändamålet.

Departementschefen, som i likhet med byggnadsstyrelsen anser att planeringsarbetet

för den föreslagna ämbetsbyggnaden bör fullföljas och bedrivas

på sådant sätt, att huvudritningar till den första byggnadsetappen kan

upprättas snarast möjligt efter det bedömningen av arkitekttävlingens resultat

slutförts, tillstyrker att till nämnda ändamål ett investeringsanslag av

150 000 kr. anvisas för nästa budgetår. Det nya anslaget föreslås bliva benämnt

Administrationsbyggnad inom kvarteret Fältöversten i Stockholm.

Den 30 juni 1953 kvarstående medel under det för budgetåret 1951/52 anvisade

anslaget till Utredning rörande nybyggnad inom kvarteren Fältväbeln

och Fältöversten i Stockholm anses böra överföras till det nya anslaget.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Administrationsbyggnad inom kvarteret

Fältöversten i Stockholm för budgetåret 1953/54 anvisa

ett investeringsanslag av 150 000 kronor.

34 :o) Utökade lokaler för länsstyrelsen i Stockholms län. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, s. 123 och 124) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utökade lokaler för länsstyrelsen i

Stockholms län för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 380 000 kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

61

35 :o) Nybyggnad för länsstyrelsen i Södermanlands län m. m. Kungl. Maj :t

har (punkt 35, s. 124 och 125) föreslagit riksdagen att till Nybyggnad för

länsstyrelsen i Södermanlands län in. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett

investeringsanslag av 1 050 000 kronor.

Till nybyggnad för länsstyrelsen i Södermanlands län in. in. har för budgetåren

1946/47 och 1947/48 anvisats investeringsanslag om sammanlagt

1 378 000 kr. Den första byggnadsetappen har påbörjats under senare delen

av år 1952.

I skrivelse den 7 november 1952 har byggnadsstyrelsen hemställt att

1 050 000 kr. anvisas för nästa budgetår till den andra byggnadsetappen

samt till vissa inredningsarbeten på vinden i de i den första etappen ingående

byggnaderna.

Departementschefen har intet haft att erinra mot styrelsens förslag.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Nybyggnad för länsstyrelsen i Södermanlands

län m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 1 050 000 kronor.

36 :o) Anordnande av centralvärmeledning i gamla seminariebyggnaden i

Linköping. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 36, s. 125 och 126)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Anordnande av centralvärmeledning

i gamla seminariebyggnaden i Linköping för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 160 000 kronor.

37 :o) Utökade lokaler för länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 37, s. 126 och 127) får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Utökade lokaler för länsstyrelsen i

Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1953/54 anvisa ett

investeringsanslag av 300 000 kronor.

38 :o) Anordnande av förvaltningslokaler. Kungl. Maj:t har (punkt 38, s.

127 och 128) föreslagit riksdagen att till Anordnande av förvaltningslokaler

för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Till Anordnande av förvaltningslokaler har för budgetåret 1952/53 anvisats

ett investeringsanslag av 250 000 kr.

Anslaget är avsett att efter medgivande av Kungl. Maj :t i varje särskilt

fall möjliggöra för byggnadsstyrelsen att snabbt kunna tillgodose oväntat

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 9.

uppkomna behov av förvaltninglokaler genom att låta inreda vindslokaler

eller utföra andra om- eller påbyggnader i staten tillhöriga fastigheter samt

i vissa fall, då nämnda åtgärder icke kunnat vidtagas, uppföra provisoriska

kontorsbyggnader. Behållningen å anslaget uppgår f. n. till ca 200 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 27 oktober 1952 hemställt, att för

budgetåret 1953/54 till förenämnda ändamål anvisas ett belopp av 1 000 000

kronor.

Departementschefen har biträtt styrelsens förslag.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Anordnande av förvaltningslokaler

för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

39 :o) Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål. Kungl. Maj :t har

(punkt 39, s. 128 och 129) föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheter

för förvaltningsändamål för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 750 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har hemställt att under förevarande rubrik för nästa

budgetår anvisas ett belopp av 750 000 kronor.

Styrelsen erinrar om att enligt styrelsens erfarenhet inköpsanslaget bör

vara så stort, att styrelsen kan tillvarataga under hudgetåret uppkommande

tillfällen att på för statsverket godtagbara villkor förvärva bebyggda eller

obebyggda fastigheter, som är väl lämpade att tillgodose aktuella eller förväntade

behov av nya eller utökade lokaler för förvaltningsändamål. Styrelsen

framhåller särskilt, att omorganisationen av länsstyrelserna samt den

fortgående expansionen av övriga lokala statliga förvaltningsmyndigheter,

främst i residensstäderna, föranleder behov av utökade lokaler, vilket ofta

icke kan tillgodoses inom kronans eget fastighetsinnehav. De angelägna fastighetsförvärv,

som under ett budgetår kan aktualiseras och där säljarna

icke är villiga att avvakta det dröjsmål med köpets avslutande, som en riksdagsbehandling

i vanlig ordning innebär, kan, enligt styrelsen, komma att

uppgå till belopp, som sammanlagt avsevärt överstiger det anslagsbelopp å

250 000 kronor, som anvisats för innevarande budgetår.

Departementschefen har biträtt styrelsens förslag.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål

för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 750 000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 0.

63

40:o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj:l har (punkt

40, s. 129—133) föreslagit riksdagen att till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000

kronor.

Till täckande av på grund av den allmänna byggnadskostnadsstegringen

uppkomna merkostnader å vissa i särskild förteckning upptagna byggnadsföretag

under fastighetsfonden, vilka hänföra sig till kommunikations-, ecklesiastik-,

jordbruks-, handels- och inrikesdepartementen, anvisades för budgetåren

1947/48 och 1949/50—1952/53 investeringsanslag om tillhopa

17 000 000 kronor.

Beträffande den närmare motiveringen för dessa anslagsbehov torde få

hänvisas till propositionen 1948: 2 (bil. 14, p. 8).

Byggnadsstyrelsen har hemställt att 5 000 000 kronor måtte anvisas för

budgetåret 1953/54 till merkostnader för vissa byggnadsarbeten.

Styrelsen föreslår, att den i propositionen 1948: 2 intagna, sedermera kompletterade

förteckningen över byggnadsföretag, för vilka riksdagen anvisat

anslag till täckande av hela den ursprungliga byggnadskostnaden och för

vilka merkostnader synes böra bestridas från ifrågavarande kollektivanslag,

kompletteras med ytterligare ett antal företag.

Byggnadsstyrelsens redovisning av inträdda merkostnader avseende de i

förteckningen i proposition 1948: 2 intagna företagen samt senare gjorda

och nu föreslagna kompletteringar, framgår av följande sammandrag:

Ursprungligen Merkostnader på

beräknade grund av inträdda

byggnadskostnader kostnadsökningar

I förteckning i proposition 1948: 2 intagna företag

jämte kompletteringar t. o. m. 1952 års

statsverksproposition .................... 98 166 300

Kostnadsökningar

intill sommaren 1947 .................... 9 038 500

från sommaren 1947 intill sommaren 1950. . 2 430 000

Nu föreslagen komplettering av förteckningen 4 630 000

Kostnadsökningar för samtliga företag

från sommaren 1950 intill sommaren 1951. .

från sommaren 1951 intill sommaren 1952..

19 300 000

2 500 000

Summa kr. 102 796 300 33 268 500

Tidigare anvisade merkostnadsanslag

17 000 000

Återstår summa kr. 16 268 500

Därav äskat för budgetåret 1953/54 5 000 000

Sammanlagt erfordras således för täckande av kostnadsstegringarna för

samtliga de byggnadsföretag, som enligt styrelsens förslag nu bör ingå i

förteckningen, i runt tal 33 300 000 kr. För kostnadsstegringar har riksdagen

tidigare anvisat sammanlagt 17 000 000 kr., varför det återstående mc
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 9.

delsbehovet vid nu rådande kostnadsnivå uppgår till ca 16 300 000 kr. För

nästa budgetår beräknar styrelsen niedelsbehovet till 5 000 000 kr.

Departementschefen, som biträtt styrelsens förslag, har i övrigt anfört följande.

Den i propositionen 1948: 2 intagna förteckningen över byggnadsföretag

under fastighetsfonden, för vilka utöver de ursprungligen beräknade kostnaderna

uppstått merkostnader till följd av den allmänna byggnadskostnadsstegringen,

omfattar efter de senast i 1952 års statsverksproposition förordade

kompletteringarna företag, vilka kostnadsberäknats till sammanlagt

98 166 300 kr. Medelsbehovet för att täcka intill sommaren 1950 inträdda

kostnadsstegringar för dessa företag uppgå enligt byggnadsstyrelsens beräkningar

till 11 468 500 kr.

I skrivelse hösten 1951 angav styrelsen, att byggnadskostnaderna under

tiden sommaren 1950 intill sommaren 1951 stigit med i genomsnitt 30 procent.

För att täcka de härigenom uppkomna merkostnaderna beräknades ett

medelsbehov av ca 16 000 000 kr. I december 1951 meddelade emellertid

byggnadsstyrelsen, att kostnadsstegringen enligt den senast företagna omräkningen

av styrelsens byggnadskostnadsindex visat sig under ifrågavarande

tid uppgå till 35 procent. Vid min anmälan av denna fråga i 1952 års statsverksproposition

anförde jag, att jag med hänsyn till rådande tidsläge icke

ansåg det nödvändigt att då omräkna det av byggnadsstyrelsen beräknade

medelsbehovet efter det framkomna något högre värdet å kostnadsstegringen

fram till sommaren 1951 utan förutsatte, alt styrelsen i sin framställning

hösten 1952 vidtog häremot svarande justering av beräkningarna.

Utvecklingen av byggnadskostnaderna från sommaren 1951 till sommaren

1952 visar en långsam stegring fram till april 1952 men därefter viss nedgång.

Kostnadsnivån sommaren 1952 låg enligt byggnadsstyrelsens beräkningar

i genomsnitt 4 procent högre än motsvarande tid föregående år.

Byggnadsstyrelsen har nu föreslagit vissa ytterligare kompletteringar av

förteckningen över byggnadsföretag för vilka uppkomna merkostnader bör

täckas genom ianspråktagande av anslaget Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.

Dessa företag, som ursprungligen kostnadsberäknats till 4 630 000

kr., föranleder icke några merkostnadstillägg för kostnadsstegringar, som

inträtt fram till sommaren 1950.

Merkostnaderna på grund av byggnadskostnadsstegringen för dels de i förteckningen

tidigare intagna företagen efter jämkning med förutnämnda högre

procentsats och dels de nu föreslagna företagen uppgår från sommaren 1950

till sommaren 1951 till 19 300 000 kr. Merkostnaderna för samtliga företag

från sommaren 1951 till sommaren 1952 beräknar styrelsen till 2 500 000 kr.

För täckande av uppkomna merkostnader för i förteckningen redan ingående

företag jämte nu föreslagna kompletteringar erfordras alltså

(11 468 500 + 19 300 000 + 2 500 000) 33 268 500 kr. Härav har riksdagen

tidigare anvisat 17 000 000 kr. Det återstående medelsbehovet utgör således

16 268 500 kr. För nästa budgetår erfordras enligt styrelsen 5 000 000 kr. Styrelsen

hemställer att detta belopp anvisas.

Utskottet. I likhet med departementschefen tillstyrker utskottet de av byggnadsstyrelsen

nu föreslagna kompletteringarna av den tidigare upprättade

förteckningen över byggnadsföretag under fastighetsfonden, för vilka utöver

de ursprungligen förutsedda kostnaderna uppstått merkostnader till följd av

den allmänna byggnadskostnadsstegringen. Då de förevarande medelsberäk
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

65

ningarna ej heller givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten

för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor.

Statens ullåningsfonder.

41 :o) Vattenkraftslånefonden. Kungl. Maj :t har (punkt 41, s. 134 och 135)

föreslagit riksdagen att till Vattenkraftslånefonden för budgetåret 1953/54

anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kronor.

Såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden har senast för budgetåret

1941/42 anvisats ett reservationsanslag av 2 milj. kronor.

Vattenkraftslånefondens tillgångar uppgick den 30 juni 1952 till ca 7,i

milj. kr., varav ca 3,9 milj. kr. utlånats och ca 3,2 milj. kr. var tillgängliga

för utlåning. För fonden gällande föreskrifter återfinnes i kungörelsen den

19 december 1919 (SFS nr 787) med allmänna bestämmelser för lån från

vattenkraftslånefonden. Kungörelsen har senast ändrats 1937 (SFS nr 606).

Kommerskollegium har i skrivelse den 29 oktober 1952 hemställt, att 1,5

miljoner kronor måtte anvisas till ökning av vattenkraftslånefondens kapitaltillgångar.

Kollegium erinrar om att kostnaderna för vattenkraftsutbyggnader under

senare år avsevärt stigit. För närvarande anses kostnaderna för utvunnen

elektrisk kraft vid stationer med en effekt av högst 2 000 kW belöpa sig till

minst 1 000 kr. per kW. Antalet stationer med en effekt av högst 2 000 kW,

som beräknas bli färdigställda under de närmaste åren, uppskattas till 25

å 30 st. För att täcka de ökade behoven av kraft under de närmaste åren

är det, framhåller kollegium, av mycket stor betydelse att nya vattenkraftsanläggningar

utföres i största möjliga utsträckning. Statliga åtgärder till

befrämjande av tillkomsten av nya vattenkraftsanläggningar anses därför

motiverade. Som ett led häri föreslås en ökning av vattenkraftslånefondens

kapitaltillgångar.

över kommerskollegii framställning ha yttranden avgivits av vattenfallsstyrelsen

och riksräkenskapsverket (s. 135).

Departementschefen har biträtt kollegii förslag.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Vattenkraftslånefonden för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000

kronor.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 9.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 9.

42:o) Luftfartslånefonden. Kungl. Maj:t har (punkt 42, s. 135 och 136)

föreslagit riksdagen att till Luftfartslånefonden för budgetåret 1953/54 anvisa

ett investeringsanslag av 1 000 kronor.

Såsom investeringsanslag till luftfartslånefonden har senast för budgetåret

1949/50 anvisats 20 milj. kr.

Medelstillgången å fonden uppgick den 30 juni 1952 till ca 63,8 milj. kr.,

varav ca 28,2 milj. kr. i kontanta medel och ca 35,6 milj. kr. i anslagsbehållning.

Vid budgetårsskiftet hade genom Kungl. Maj :ts beslut beviljats

men ännu ej utbetalats lån om sammanlagt ca 14,5 milj. kr., varför

å fonden den 1 juli 1952 fanns disponibelt ca 49,3 milj. kr. Sedan Kungl.

Maj:t genom beslut den 25 juli 1952 beviljat lån om ytterligare 27,9 milj. kr.

och hänsyn tagits till vissa inkomster, fanns den 1 oktober 1952 ett belopp

av i runt tal 21,6 milj. kr. tillgängligt å fonden.

Luftfartsstyrelsen har i skrivelse den 4 september 1952 hemställt, att ett

formellt belopp av 1 000 kr. måtte anvisas för budgetåret 1953/54 såsom

investeringsanslag till luftfartslånefonden. Vissa lånebehov beräknas nämligen

bliva aktualiserade under budgetåret.

Departementschefen har biträtt styrelsens förslag.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Luftfartslånefonden för budgetåret

1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd.

43 :o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1952/53. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 43, s. 137), som jämlikt grunderna för det

mellan svenska, danska och norska regeringarna träffade garantiavtalet innebär

oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport

för 1952/53 för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag

av 2 200 000 kronor.

Fonden för förlag till statsverket.

44 :o) Förskott till vissa plankostnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 44,

s. 138 och 139) föreslagit riksdagen att till Förskott till vissa plankostnader

m. m. för budgetåret 1953/54 anvisa ett investeringsanslag av 550 000 kronor.

Såsom förskott till vissa plankostnader m. m. har för budgetåret 1952/53

anvisats ett investeringsanslag av 500 000 kr. Den 1 juli 1952 stod till för
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

67

fogande å anslaget 519 687 kr., sedan Kungl. Maj :t genom beslut den 18 januari

1952 tilldelat örnsköldsvikstraktens regionplaneförbund 11 313 kr.

''för viss förberedande undersökning. Av nämnda 519 687 kr. har 96 000 kr.

ställts till länsstyrelsernas disposition för byggnadsplaneändamål. Sedan

Kungl. Maj :t genom beslut den 23 och 31 oktober 1952 tilldelat Umeortens

och Stockholmstraktens regionplaneförbund 37 500 resp. 150 000 kr. såsom

förskott, kvarstår ett belopp av 236 187 kr. odisponerat å anslaget.

I skrivelse den 30 augusti 1952 har byggnadsstyrelsen hemställt att

550 000 kr. anvisas för nästa budgetår såsom förskott till vissa plankostnader

m. in.

Styrelsen, som räknar med att tillgängliga medel å anslaget komma att i

stort förbrukas under budgetåret, uppskattar behovet av förskottsmedel för

upprättande av byggnadsplaner och regionplaner under budgetåret 1953/54

till 150 000 resp. 400 000 kronor.

Departementschefen, som icke icke haft något att erinra mot byggnadsstyrelsens

förenämnda förslag till beräkning av förskottsbehovet för upprättande

av byggnadsplaner, har därjämte anfört följande.

Byggnadslagen förutsätter, att såväl bidrag som förskott skall kunna utgå

till kostnaderna för upprättande av regionplan. Sedan år 1947 har också

riksdagen anvisat medel till dessa båda ändamål. Anslaget till bidrag

till regionplaner har — frånsett ett bidrag till Sundsvallsortens regionplaneförbund

— ännu icke tagits i anspråk. Någon regionplan har hittills icke

underställts Kungl. Maj :t för fastställelse, och det har ansetts mindre lämpligt

att bestämma statens andel i regionplanekostnaderna, innan planarbetet

avslutats. I stället har förskott av statsmedel lämnats i ett antal

fall till varierande belopp. Storleken av de förskotterade beloppen har därvid

bestämts med hänsyn till föreliggande behov av rörelsekapital i varje

särskilt fall utan att därmed ställning tagits till frågan om storleken av statens

bidrag till de slutliga kostnaderna.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft den av riksdagens

år 1952 församlade revisorer under § 16 i berättelsen angående statsverket

upptagna frågan om förskott till vissa plankostnader (Del I, s.

127—133).

Revisorerna ha inledningsvis erinrat om tillkomsten och innebörden av

nu gällande bestämmelser rörande statens förskjutande av kostnader för

uppgörande av byggnads- och regionplaner samt i anslutning härtill anfört

vissa uppgifter beträffande storleken av hittills beviljade och utbetalade belopp

till förenämnda ändamål. Vidare har berörts den i viss mån skiftande

praxis, som hos länsstyrelserna utbildat sig i fråga om medlens handhavande.

Efter att slutligen ha lämnat eu tabellarisk sammanställning rörande till

länsstyrelserna per den 30 juni 1952 utbetalade och ännu ej återredovisade

medel ha revisorerna gjort följande uttalande.

Er. o. in. budgetåret 1936/37 har under Fonden för förlag till statsverket

anvisats anslag för tillhandahållande av förskott av statsmedel till viss

samhällsplanering, nämligen för uppgörande av byggnadsplaner för tätbebyggda

samhällen på landet samt — fr. o. in. budgetåret 1947/48 — även

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 9.

för uppgörande av regionplaner. Förskotten har haft till ändamål att förhindra

att planarbetenas igångsättande och fortskridande fördröjes av konflikter

rörande frågan, huru erforderliga rörelsemedel skall tillskjutas av

de olika intressenterna. De kostnader, som här avses, utgöres till övervägande

del av ersättningar till länsarkitektkontor och lantmätare för planarbeten

och kartframställningar; en mindre del av kostnaderna avser ersättning

till enskilda plantekniker, hantlangning åt lantmätare in. in. Regionplanearbetet

bedrives dock som regel av enskilda uppdragstagare.

Anslaget disponeras av riksgäldskontoret, som efter Kungl. Maj:ts beslut

tillhandahåller länsstyrelserna erforderliga medel. Länsstyrelsen utbetalar

i vissa fall förskottsmedlen till de kommuner, för vilkas räkning planarbetet

bedrives, och dessa i sin tur likviderar med förskotten ersättningarna

till länsarkitektkontor, lantmätare, lantmäteristyrelsen eller enskilda; i

andra fall utbetalas medlen av länsstyrelsen direkt till nyssnämnda betalningsmottagare.

I de fall, då denne är en statlig myndighet eller befattningshavare,

inlevereras medlen till statsverket och redovisas som inkomst

hos vederbörande myndighet under rubriken Uppbörd i statens verksamhet.

När planarbetet i sinom tid är avslutat och länsstyrelsens kostnadsfördelning

vunnit laga kraft, återkräves förskotten genom länsstyrelsens

försorg av de i sista hand betalningsskyldiga.

För ifrågavarande ändamål har anvisats anslag på sammanlagt 2 535 000

kronor. Summan av till länsstyrelserna utlämnade men icke återlevererade

medel uppgick den 30 juni 1952 till i runt tal 1 300 000 kronor. Av sistnämnda

belopp torde emellertid endast omkring hälften vara utestående

som förskott; återstående medel hålles disponibla av länsstyrelserna för

kommande behov. På regionplaner, tre till antalet, belöpte omkring 156 000

kronor.

Revisorerna vill framhålla, att sedan ifrågavarande förskottssystem senast

var föremål för statsmakternas prövning, nämligen i samband med

1947 års byggnadslagstiftning, vissa förändringar inträffat på förevarande

område, vilka kommer behovet av förskott särskilt för byggnadsplaner att

framstå som långt mindre angeläget än tidigare. Till en början är att märka,

att kretsen av fysiska eller juridiska personer, som kan ha att i sista hand

svara för kostnaderna för byggnadsplaner, högst väsentligt begränsats.

Tidigare ålåg det i främsta rummet vederbörande markägare att bestrida

byggnadsplanekostnaderna, som då kunde fördelas på elt stort antal enskilda

personer. Sedan år 1948 skall emellertid det ekonomiska ansvaret

för byggnadsplanerna i huvudsak åligga kommunerna. Vissa mindre kostnader

kan även stanna på statsverket i form av statsbidrag till kommuner

med svagt skatteunderlag; dessa belopp, som utbetalas från särskilt anslag

på driftbudgetens sjätte huvudtitel, är emellertid obetydliga. Markägarna

skall i allmänhet vara befriade från skyldighet att deltaga i kostnaderna;

dylik skyldighet kvarstår endast för de fall, då markägare med hänsyn

till områdets storlek och väntade användning in. in. är åt! betrakta som

markexploatör. Det må även erinras om att då frågan om förskott till dessa

planer år 1947 var föremål för statsmakternas prövning förskottering förutsattes

vara obehövlig, när kostnaderna skulle gäldas av kommunen ensam

eller av enskild markexploatör. Till det nu sagda kommer, att kommunernas

möjligheter att själva förskottera kostnaderna väsentligt vidgats efter

den nya kommunindelningens genomförande.

Med hänsyn till att behovet av byggnadsplaneförskott numera har minskat

i så betydande grad, att dessa synes kunna avvecklas utan olägenhet,

får revisorerna föreslå en undersökning i angivna syfte. I fråga om regionr

planerna är att märka, att statsverket — sedan planarbetet avslutats —

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr !).

69

med anlitande av ett under liksstatens sjätte huvudtitel uppfört särskilt

anslag för ändamålet lämnar bidrag till upprättande av dylika planer. Bidragsbeloppen

har hittills uppgått till inemot 50 procent av kostnaderna,

under det att förskotten knappast uppgått till så stor andel. Regionplaneförskotten

innebär alltså, att statsverket för det löpande arbetet med planeringen

tillskjuter ett belopp, som i varje fall icke överstiger vad som

slutligt kommer att stanna på statsverket i form av statsbidrag. Bl. a. av

denna anledning är det antagligt, att övervägande skäl talar för att dessa

förskott bibehålies.

I detta sammanhang viil revisorerna fästa uppmärksamheten på att länsstyrelsernas

handhavande och redovisning av ifrågavarande förskottsmedel

synes vara i flera hänseenden olikartad. Revisorerna har särskilt uppmärksammat,

att medel på sina håll rekvireras från riksgäldskontoret i

långt större utsträckning än vad som påkallas, varvid överskjutande medel

balanseras hos länsstyrelserna. Vidare redovisar vissa länsstyrelser utlämnade

medel på sådant sätt, att förskotten icke kommer till synes som tillgång

i räkenskaperna och således ej heller i bokslutet. Slutligen har uppmärksammats,

att ett flertal förskott utestått under mycket lång tid, i några

fall ända sedan mitten av 1930-talet. Revisorerna, som finner nu angivna

förhållanden mindre tillfredsställande ur redovisningssynpunkt, förutsätter

att rättelse åvägabringas genom vederbörande myndigheter.

Utlåtanden över revisorernas förevarande paragraf ha avgivits av byggnadsstyrelsen,

riksräkenskapsverket och fullmäktige i riksgäldskontoret

(Del II, s. 99—102). Såväl byggnadsstyrelsen som fullmäktige i riksgäldskontoret

ansluta sig till revisorernas uppfattning att förskotten till kostnaderna

för uppgörande av hyggnadsplaner bör kunna avvecklas medan däremot

övervägande skäl tala för ett bibehållande av förskotten till regionplanekostnader.

Riksräkenskapsverket har anfört vissa synpunkter rörande länsstyrelsernas

bokföringsmässiga handhavande av medlen i fråga.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag lillstyrkes av utskottet. Med hänsyn till

vad riksdagens revisorer under § 16 av sin år 1952 avgivna berättelse angående

statsverket anfört har emellertid utskottet bibragts den uppfattningen,

att en avveckling av byggnadsplaneförskotten bör ske inom den av

byggnadsstyrelsen i dess förberörda remissutlåtande angivna tiden. Utskottet

förutsätter jämväl, att riksräkenskapsverket vidtar de åtgärder som erfordras

för att få till stånd eu mera tillfredsställande redovisning av nu ifrågavarande

förskottsmedel.

Under åberopande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag till Förskott till

vissa plankostnader m. in. för budgetåret 1953/54 anvisa ett

investeringsanslag av 550 000 kronor;

II. i anledning av vad riksdagens år 1952 församlade revisorer

under § 16 av sin berättelse angående statsverket förordat

i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet

ovan anfört.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Diverse kapitalfonder.

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

45 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj :t har

(punkt 45, s. 140—146) föreslagit riksdagen att till väg- och vattenbyggnadsverkets

förrådsfond för budgetåret 1953/54 anvisa investeringsanslag å

tillhopa 46 100 000 kronor.

Kungl. Maj :ts förevarande förslag ävensom de för innevarande budgetår

för hithörande ändamål anvisade anslagen framgå av följande sammanställning.

1959/53

1953/54

Garage- och förrådsbyggnader

m. m.....................

4 400 000

5 000 000

Maskincentralf örråd:

Motorfordon ..............

—

—

Vägmaskiner m. m.........

—

—

Motorfordon och vägmaskiner

m. m...................

19 000 000

31 000 000

Flytande materiel..........

700 000

2 600 000

Grustag m. m...............

—

2 000 000

Effektförråd ................

2 800 000

4 000 000

Väg- och vattenbyggnadsver-

kets dispositionsanslag......

1 500 000

1 500 000

Summa kr. 28 400 000 46 100 000

Vid utgången av budgetåret 1951/52 förelåg å tidigare anvisade anslag,

exklusive anslagen till grustag m. m. och effektförråd, en behållning av ca

4,o milj. kr. Då de för budgetåret 1952/53 å anslagen till byggnader och

inaskincentralförråd samt å dispositionsanslaget anvisade medlen uppgår

till 25,6 milj. kr., finnes sålunda för budgetåret tillgängligt ett sammanlagt

belopp av ca 29,6 milj. kr. Investeringsutgifterna för byggnader och maskincentralförråd,

inklusive för dessa utgiftsområden och för effektförrådet ianspråklagen

del av dispositionsanslaget, uppgick under budgetåret 1951/52

till i runt tal 24,3 milj. kr.

I skrivelse den 23 augusti 1952 har väg- och vattenbyggnadsslyrelsen för

nästa budgetår äskat 40,i milj. kr. till garage- och förrådsbyggnader, maskincentralförråd

och dispositionsanslag samt 12,o milj. kr. till grustag och

effektförråd eller tillsammans 52,i milj. kr.

Beträffande den närmare motiveringen till styrelsens förslag får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 141—144).

Yttranden över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag ha avgivits av

arbetsmarknadsstyrelsen och statens handels- och industrikommission (s.

144).

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

71

Föredraganden har anfört följande.

Vid min anmälan i 1952 års statsverksproposition av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

anslagsäskanden för innevarande budgetår framhöll jag vikten

av att en tillfredsställande förråds- och garageorganisation och en tillräckligt

omfattande maskinpark ställdes till styrelsens förfogande. Samtidigt

därmed förordade jag vissa riktlinjer för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

investeringar i förrådsfonden för tiden efter budgetåret" 1952/53.

Riksdagen godkände sedermera dessa riktlinjer.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu hemställt om anslag för fullföljande

under budgetåret 1953/54 av det för förrådsfonden beslutade investeringsprogrammet.

Medelsbehovet för detta, som närmast avser ersättningsanskaffning

och återhämtande av tidigare eftersläpning, har emellertid ökat

till följd av den kostnadsstegring som ägt rum sedan hösten 1951. Härtill

kommer, att den avsevärda ökning av vägbyggnads- och vägunderhållsarbetet,

som inträdde under förra året, nu gör viss nyanskaffning av motorfordon

och vägmaskiner m. in. nödvändig.

Vad därvid angår anslaget till Garage- och förrådsbyggnder in. in., har

styrelsen beräknat, att årskostnaderna för ersättningsanskaffningen numera

uppgår till 2 970 000 kr. och för inhämtande av eftersläpningen i garageoch

förrådsbyggandet till 1 500 000 kr. Vidare har det för innevarande budgetår

anvisade anslagsbeloppet på grund av kostnadsstegringen sedan föregående

år uppräknats med 530 000 kr., vilket belopp på grund av likvidförskjutningar

äskas för nästa budgetår. Det totala medelsbehovet till garageoch

förrådsbyggnader under budgetåret 1953/54 uppgår sålunda ‘till 5,o

milj. kr.

För maskincentralförrådet erfordras under nästa budgetår till ersättningsanskaffning

av motorfordon och vägmaskiner in. in. ett anslag av 20,7 milj.

kr- Därjämte äskar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för fullföljande av det

tör innevarande budgetår beräknade anskaffningsprogrammet utöver redan

anvisade 17 milj. kr. ytterligare 3,7 milj. kr. att anvisas för budgetåret

1953/54. Styrelsen har vidare anmält, att en viss nyanskaffning av vägmaskiner

samt av motorfordon för i första hand vägunderhållet är nödvändig

och hemställer att 5,o resp. 1,8 milj. kr. anvisas för dessa ändamål.

Medelsbehovet för motorfordon och vägmaskiner in. in. under budgetåret

1953/54 beräknas sålunda till i runt tal 31,o milj. kr.

Under anslaget till Flytande materiel äskar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för nästa budgetår bl. a. 1 690 000 kr. till fortsatt upprustning av färjbestandet.

Harav utgör 240 000 kr. en av kostnadsstegringen påkallad förstärkning

av innevarande års anslag för samma ändamål, vilken dock anses

kunna anvisas för nästa budgetår. Styrelsen har därjämte i anledning

av propositionen 1952: 163 angående fortsatt understöd till viss skärgårdstrafik

in. in. (jfr riksdagens skrivelse nr 300) beräknat kostnaderna för

anordnande av nya färjleder inom stockholmsområdet till sammanlagt ca

2 060 000 kr. Härvid förutsättes bl. a., att en färja insättes på leden Furusund

Yxlan och en på leden Yxlan—Blidö. Totalkostnaden anses kunna

uppdelas på de tre följande budgetåren, varvid på 1953/54 faller 600 000

kr. Vidare föreslår styrelsen att till ersättningsanskaffning av båtar, mudderverk

in. m. anvisas 300 000 kr. Det totala medelsbehovet för flytande

materiel under budgetåret 1953/54 upgår därmed till i runt tal 2,6 milj. kr.

Till väg- och vattenbyggnadsverkets dispositionsanslag äskar styrelsen 1,5

milj. kr. för nästa budgetår.

Å de nu nämnda anslagen, för vilka en lotal medelsförbrukningsram av

29,o milj. kr. är fastställd för innevarande budgetår, äskar sålunda väg- och

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 9.

vattenbyggnadsstyrelsen för budgetåret 1953/54 sammanlagt 40,i milj. kr.

Jag tillstyrker att de föreslagna beloppen anvisas. Under hänvisning till vad

som anförts under punkt 1, förordar jag dock, att medelsförbrukningen

för berörda ändamål under budgetåret 1953/54 begränsas till 35 milj. kr.

Jag har icke något alt erinra mot styrelsens förslag att medgivande lämnas

styrelsen att ikläda sig betalningsansvar intill ett belopp av 12 milj. kr. för

materiel till maskincentralförrådet, avsedd att levereras under budgetåret

1955/56.

Under rubriken Grustag in. m. har styrelsen äskat 2,o milj. kr. till anskaffning

av väglagningsämnen. Jag tillstyrker att beloppet anvisas för nästa

budgetår.

Styrelsen har vidare under rubriken Effektförråd föreslagit, att 10 000 000

kr. skall anvisas för nästa budgetår till ökning av lagerhållningen av klorkalcium.

Jag är icke beredd att på en gång tillstyrka hela detta belopp utan

förordar att 4 milj. kr. anvisas.

Utskottet. Väg- och vattenbyggnadsverkets investeringsutgifter under förrådsfonden

för innevarande budgetår, exklusive anslag till grustag och effektförråd,

uppskattades i 1952 års statsverksproposition till 29 milj. kronor.

En mindre höjning med 500 000 kronor anses nu vara möjlig, vilket dock

icke påkallar någon särskild anslagsförstärkning.

I sin petitaskrivelse för nästa budgetår har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

såvitt avser nu ifrågavarande utgiftsändamål, äskat anslag å sammanlagt

40,i milj. kronor. Anslagsberäkningarna äro grundade på det investeringsprogram

som av statsmakterna godkändes vid fjolårets riksdag,

varvid hänsyn jämväl tagits till sedermera inträdda kostnadsstegringar.

Härutöver har medelsbehovet föranletts av dels den upprustning av vägväsendet

som f. n. pågår och dels det beslut rörande fortsatt understöd till

viss skärgårdstrafik m. m. som likaledes fattades vid 1952 års riksdag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagsäskanden har biträtts av föredraganden,

som dock samtidigt ansett, att medelsförbrukningen för berörda

ändamål under nästa budgetår tills vidare bör begränsas till 35 milj. kronor.

Föredraganden har vidare tillstyrkt, att till grustag in. in. och till effektförråd

anvisas respektive 2 och 4 milj. kronor. Sistnämnda belopp innebär

i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag en nedräkning

med 6 milj. kronor.

Mot vad föredraganden härutinnan anfört och förordat har utskottet icke

funnit anledning till erinran. Utskottet har ej heller något att invända mot

att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigas ikläda sig betalningsansvar

intill ett belopp av 12 milj. kronor för materiel till maskincentralförrådet,

avsedd att levereras under budgetåret 1955/56.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1953/54 anvisa följande

investeringsanslag, nämligen

a) Garage- och förrådsbyggnader m. m. 5 000 000 kronor,

b) Motorfordon och vägmaskiner m. m. 31 000 000 kronor,

c) Flytande materiel ................ 2 600 000 kronor,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 73

d) Grustag m. m..................... 2 000 000 kronor,

e) Effektförråd ..................... 4 000 000 kronor,

f) Väg- och vattenbyggnadsverkets dis
positionsanstag

.................. 1 500 000 kronor.

Uppskjuten fråga.

46 :o) Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande beträffande

Kungl. Maj :ts under punkten 27 (Kraftstationer m. m.) framlagda förslag

i vad detsamma avser anslag till Utbyggnad av nedersta fallsträckan i

Umeälven, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 17 mars 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Iwar

Anderson, Ohlon, fröken Andersson, herrar Leander, Pålsson, Bergh, Hesselbom,

Erik Gustaf Andersson, Edvin Thun, Erik Svedberg, Eric Holmqvist,

Axel Andersson och Nils Theodor Larsson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Bergström, Andersson i Malmö, Ståhl, Rubbestad, Svensson i

Ljungskile, Eriksson i Sandby, Staxäng, fröken Elmén, herrar Johansson i

Mysinge, Åkerström, Hoppe och Jansson i Kalix;

dock att herr Löfroth deltagit i stället för herr Malmborg i Skövde vid behandlingen

av punkten 21.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 6 samt. Nr 9.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Reservationer.

1) vid punkten 17:o) (Byggnader och anläggningar) av herr Åkerström.

2) vid punkten 20:o) (Sjöfartsmateriel) av herr Bergh.

3) vid punkten 2i:o) (Biltrafik)

a) av herr Ohlon, fröken Andersson, herrar Bergh, Axel Andersson, Skoglund

i Doverstorp, Ståhl, Svensson i Ljungskile, Staxäng, fröken Elmén och

herr Löfroth, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna

I: 122 och II: 179 samt I: 229 och II: 330, förstnämnda båda motioner

såvitt nu är i fråga, och att därför

dels den del i utskottets yttrande, som å s. 37 börjar med »Såvitt utskottet»

och å s. 38 slutar med »till erinran», bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionärerna finner utskottet vägande skäl tala för att någon

fortsatt medelsanvisning till nu ifrågavarande ändamål icke sker. Utskottet

vill i detta sammanhang särskilt erinra om att ramen för statens

järnvägars investeringsutgifter under nästa budgetår avses skola begränsas

till ett belopp av 311 milj. kronor, vilket med ca 74 milj. kronor understiger

den av järnvägsstyrelsen förutsatta medelsförbrukningen. Icke minst

med hänsyn till de eftersatta behov som alltjämt föreligga på förevarande

område synes det i hög grad angeläget, att inom nyss angivna ram investeringsverksamheten

inriktas på sådana åtgärder som göra det möjligt för

statsbaneföretaget att mera effektivt ombesörja sina egentliga trafikuppgifter.

Detta kan ingalunda sägas vara fallet med den verksamhet som finansieras

av anslaget till förvärv av billinjer, eftersom därigenom icke

några nya eller mera ändamålsenliga kommunikationsmedel ställas till den

resande allmänhetens eller näringslivets förfogande. I den mån behov av

bättre samordning av trafiken på vissa sträckor föreligger, torde detta behov

kunna tillgodoses genom överenskommelser med vederbörande privata

bussföretag om samtrafiksförfarande. Av i motionerna lämnade exempel

framgår även, att inom det enskilda busslinjenätet flera betydelsefulla initiativ

i sådant syfte tagits, varför servicen från dessa företags sida ingalunda

kan sägas vara sämre än den statens järnvägar genom sin billinjetrafik

presterar. I detta sammanhang bör heller icke bortses från de krav i fråga

om underhåll och garagering med därav följande ytterligare kostnader för

statsverket som den fortgående utvidgningen av statens järnvägars bussrörelse

medför.

Utskottet finner det vidare uppenbart, att statens järnvägar genom den

nuvarande investeringsavgiften kommit att försättas i viss förmånsställning

i förhållande till privatägda företag. Visserligen utgår icke sådan avgift vid

förvärv av bussrörelse, oavsett vem som är köpare, men väl vid den nyanskaffning

av bilmateriel som privatföretagen verkställa. Då statsbaneföreta
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

75

get för sin del icke erlägger någon investeringsavgift och samtidigt vidtar en

mycket omfattande förnyelse av sin vagnpark, måste detta självfallet innebära

ett försämrat konkurrensläge för de privata företagens vidkommande.

De farhågor för en kontinuerlig socialisering av den enskilda billinjetrafiken

som järnvägsstyrelsens hittillsvarande politik på nu behandlade område

framkallat torde f. ö. komma att än mera besannas, därest det av busslinjeutredningen

nyligen avgivna s. k. goodwillbetänkandet skulle läggas till

grund för en framtida reglering av överlåtelseförfarandet vid statsförvärv

av enskilda trafikföretag.

Av ovan anförda skäl anser sig utskottet böra tillstyrka bifall till de i förevarande

motioner framställda yrkandena. Mot Kungl. Maj :ts förslag i övrigt

har utskottet däremot icke funnit anledning till erinran.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. med bifall till motionerna I: 122 och II: 179 samt I: 229

och II: 330, förstnämnda båda motioner såvitt nu är i fråga,

avslå Kungl. Maj :ts förslag om anslag till förvärv av billinjer.

»

b) av herr Gustaf Karlsson.

53:219

Stockholm 1953. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:101 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i hembiträdeslagen den 30 juni 1944 a1 i texten