Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till riksarkivet jämte i ämnet väckta motioner.

1953-05-05 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:96, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till riksarkivet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nr 96—97.

Statsutskottets utlåtande nr 96.

1

Nr 96.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

vissa anslag för budgetåret 1953/54 till riksarkivet

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln,

punkterna 3 och 4, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, beräkna vissa anslag till avlöningar och omkostnader vid

riksarkivet, har Kungl. Maj:t i propositionen nr 75, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 20

februari 1953, framlagt de närmare förslag i angivna hänseenden, som framgå

av den följande redogörelsen.

l:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 2—16)

föreslagit riksdagen att dels besluta den omorganisation av riksheraldikerämbetet,

som departementschefen förordat, dels bemyndiga Kungl. Maj:t

att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga

av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för

riksarkivet, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54,

dels ock till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag

av 810 500 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 454), vari

hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 75 i vad

den avser frågan om riksheraldikerämbetets inlemmande i riksarkivet i

form av en heraldisk sektion och inrättande av en »statens heraldiska

nämnd», samt att riksdagen måtte besluta, att statens heraldiska verksamhet

skall utövas av en särskild föredragande för heraldiska ärenden i

inrikesdepartementet, med väl styrkt heraldisk kompetens, och till hans

arvode bevilja ett anslag av förslagsvis 5 000 kronor per år,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Ilåstad och IIallén väckt

motion (II: 455), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen

nr 75 ville uttala, att föreståndaren för den heraldiska sektionen

1 — Bihan g till riksdagens protokoll 1053. 6 samt Nr 9G—07.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 96.

inom riksarkivet måtte å tjänsteförteekningen upptagas under benämningen

statsheraldiker.

Omorganisationen av riks h eral diker ämbete t. I avseende

härå inhämtas av statsrådsprotokollet huvudsakligen följande.

I anledning av en vid 1946 års riksdag väckt motion (I: 243) hemställde

riksdagen i skrivelse den 30 april 1946, nr 179, om en översyn av riksheraldikerämbetets

former för organisation och finansiering samt vidtagande av

de åtgärder, som en dylik översyn kunde anses påkalla.

Genom beslut den 3 juni 1949 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla en sakkunnig för att verkställa den av

riksdagen begärda översynen. Samma dag tillkallade departementschefen

såsom sakkunnig för ändamålet kanslirådet i ecklesiastikdepartementet

greve A. Ehrensvärd. Efter slutfört uppdrag har utredningsmannen den

15 maj 1952 inkommit med betänkande omfattande utredning och förslag

i ämnet (stencilerat).

Utredningsmannen har till en början redogjort för riksheraldikerämbetets

nuvarande arbetsuppgifter, personalorganisation och ekonomi. Arbetsuppgifterna

är i huvudsak av granskande och rådgivande karaktär. Någon

rätt för riksheraldikern att fastställa vapen föreligger ej; i den mån

fastställelse skall förekomma sker detta genom andra myndigheters

försorg. Arbetsuppgifterna omfattar, förutom förslag till adliga vapen,

i huvudsak förslag till vapen å offentliga byggnader, minnesvårdar, fanor,

standar och mynt, upplysningar och utlåtanden i frågor rörande ansvar

enligt lagarna om rikets flagga, om rikets vapen och om skydd för vapen

och vissa andra officiella beteckningar, övervakande av att varje på svenska

staten eller något dess organ hänsyftande heraldiskt emblem, som allmänt

brukas eller anbringas å för allmänheten synlig eller tillgänglig plats, utförts

i enlighet med heraldiska regler, heraldisk utredning och utlåtanden

i ärenden rörande fastställelse av kommunalt vapen ävensom upprättande

av förslag till ordensvapen samt förslag till eller granskning av medaljer,

plaketter, diplom, klubbmärken, emblem, sigill, fanor och standar för enskilda

föreningar och korporationer samt firmor. Sistnämnda grupp av

ärenden, de enskilda ärendena, utgjorde i medeltal under åren 1947/51 mer

än hälften av alla ärenden (192 av 360). Personalorganisationen omfattar,

förutom riksheraldikern, som förordnas av Kungl. Maj:t, av riksheraldikern

anställda två sekreterare samt viss biträdespersonal. Ingen vid riksheraldikerämbetet

tjänstgörande har numera heltidstjänstgöring. Som konstnärliga

medhjälpare anlitas i vissa fall personer utanför ämbetet. Riksheraldikerämbetets

ekonomi är helt grundad på inflytande sportler. Ekonomiskt

stöd från staten lämnas endast genom tjänstebrevsrätt och genom

förmånen att utan ersättning få disponera erforderlig lokal.

Riksheraldikerämbetets inkomster uppgingo under femårsperioden 1947/

51 till följande belopp:

Totalbelopp Medeltal per år

För statliga ärenden.................... 17 842 3 568

» kommunala ärenden ................ 77 710 15 542

» enskilda ärenden.................... 38 593 7 719

Summa kronor 134 145

26 829

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

3

Huvudparten av inkomsterna användes till avlöningar åt personalen vid

riksheraldikerämbetet. 1947/51 utbetalades i medeltal 23 893 kronor årligen

i avlöningar och arvoden. I sagda belopp har medräknats ritningsarvoden,

som i medeltal uppgått till 4 700 kronor. Riksheraldikern har för egen räkning

tillgodofört sig i medeltal 7 987 kronor per år. Avlöningar till sekreterare

och biträden (med undantag av ritningsbiträden) ha i medeltal utbetalats

med 11 206 kronor årligen.

Omkostnaderna vid riksheraldikerämbetet — innefattande utgifter för

bokinköp, bokbindning, tjänsteresor, telefon, lyse, papper, städning m. m.

— ha under åren 1950 och 1951 uppgått till 3 471 respektive 3 428 kronor.

Utredning smannens förslag. Utredningsmannen erinrar om den kritik

mot riksheraldikerämbetets organisation, som framförts i den förutnämnda

motionen I: 243 vid 1946 års riksdag och i riksdagens revisorers berättelse

för budgetåret 1947/48. Han påpekar också, att kritik riktats mot ämbetet

även i andra sammanhang, såväl i som utom riksdagen, och anför

härom bland annat följande.

Det har därvid ej allenast gällt dess organisation och principerna för

finansieringen utan även det sätt, varpå ämbetet utövat sina funktioner.

Denna kritik har dock ofta framförts såsom klander mot vissa detaljer i av

ämbetet föreslagna vapenbilder, särskilt kommunala, men även gällt principerna

för ämbetets handläggande av ärenden. Därvid har framhållits, att

tillfälligheter ofta fått bestämma utseendet av ett vapen samt att bättre

resultat skulle vunnits, därest ett säkrare, på historiskt material baserat

bedömande legat till grund för besluten. Ämbetet skulle i stället ofta ha

fastnat på obetydligheter och vidhållit sin uppfattning om dylika på ett

sådant sätt, att långvariga diskussioner med vederbörande kommun eller

organisation, som underställt ämbetet förslag till vapenbilder, uppkommit.

Likaledes har anmärkts, att ämbetet icke alltid följt vad som från heraldiskt

intresserat håll kallats heraldikens »lagar». Beträffande emblem för ämbetsverk

m. fl. eller militära emblem skulle ämbetet icke alltid hava tagit

hänsyn till ämbetsverkets natur och dylikt, varför även här otillfredsställande

resultat framkommit.

Utredningsmannen anser, att den anförda kritiken mot det nuvarande

riksheraldikerämbetet är svår att bedöma för en lekman men framhåller

att, därest det för framtiden anses nödvändigt att bibehålla en statlig myndighet

i heraldiska frågor, denna myndighet bör i allt likställas med andra

statliga myndigheter, särskilt i fråga om organisation, finansiering och rekrytering.

Därefter kommer utredningsmannen in på frågan om det överhuvudtaget

finns tillräckligt med uppgifter för ett statligt ämbete inom heraldikens

område. Utredningsmannen anser att detta är fallet och anför i detta hänseende

bland annat följande.

T första hand har riksheraldikern att handhava alla frågor, som kunna

falla under den statliga heraldiken. Vid sidan av dessa uppgifter ha särskilt

under senaste tid kommunala vapen kommit alt sysselsätta riksheraldikern

i betydande utsträckning. Även om uppgörandet av förslag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 96.

i detta avseende icke kan anses åligga riksheraldikern är det i hög grad

lämpligt att så sker. Någon skyldighet att biträda enskilda organisationer

eller korporationer med anskaffande av emblem finnes icke, men ämbetet

har härvidlag i stor utsträckning tillmötesgått framställda önskemål.

Utredningsmannen upptar vidare till behandling frågan, huruvida riksheraldikerämbetets

nuvarande uppgifter skulle kunna uppdelas på skilda

myndigheter, men avvisar tanken på en dylik uppdelning. Enligt utredningsmannens

mening talar alla omständigheter för att samtliga heraldiska

frågor samlas hos en statlig myndighet.

Beträffande personalbehovet för den heraldiska verksamheten räknar

utredningsmannen med att en person med heltidstjänstgöring skall kunna

fullgöra samtliga egentliga uppgifter. De expeditionella göromålen torde

kunna utföras av ett halvtidstjänstgörande biträde. Vidare bör lämpligen

någon finnas tillgänglig för tjänstgöring såsom vikarie under semester och

annan ledighet för den heraldiska tjänstemannen samt som sakkunnigt

biträde åt denne, när arbetet tidvis kan erfordra större arbetskraft.

I fråga om den heraldiska myndighetens organisation har utredningsmannen

efter olika överväganden funnit, att de flesta skälen talar för att

den heraldiska institutionen förlägges till riksarkivet, samt påpekar, att

detta är en naturlig lösning på frågan, eftersom de heraldiska göromålen

inom de övriga nordiska länderna på ett eller annat sätt är knutna till

riksarkiven. Den nya myndigheten för heraldiska frågor skulle vara av

samma art som det nuvarande riksheraldikerämbetet, d. v. s. en myndighet

för uppgörande av förslag i heraldiska frågor och för granskning

av vapen m. m. men icke en beslutande myndighet. Riksarkivet borde

därför icke ingripa i heraldikermyndighetens uppgifter, utan denna skulle

på eget ansvar avgiva sina yttranden och förslag. Riksarkivet skulle endast

ha den allmänna uppsikten över de heraldiska ärendenas handläggning, deltaga

i utseendet av personalen på samma sätt som inom riksarkivet i övrigt

samt handha denna avdelnings ekonomiska och andra administrativa ärenden.

Utredningsmannen föreslår, att inom riksarkivet bildas en särskild,

utanför byråindelningen stående sektion under ledning av en befattningshavare,

benämnd heraldiker och sektionsföreståndare, i likhet med

övriga sektionsföreståndare placerad i Ca 29 (numera 31). Till heraldikerns

hjälp skulle anställas ett kanslibiträde i Ce 11 med halvtidstjänstgöring.

Som vikarie för heraldikern och vid behov såsom biträde vid handläggning

av större ärenden skulle anlitas annan befattningshavare vid riksarkivet.

För ändamålet borde avlöningsanslaget uppräknas med belopp motsvarande

lönen för en halvtidsamanuens i befordringsgången. Om det skulle

visa sig, att heraldikern icke blir fullt sysselsatt genom de honom åliggande

uppgifterna, är det — framhåller utredningsmannen — givet att riksarkivet

skall kunna använda honom för de andra uppgifter inom arkivet, som

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets utlåtande nr 96.

5

lämpligen kan anförtros honom. Uppgörande av ritningar till vapen sker

nu genom personer utanför riksheraldikerämbetet mot särskild ersättning.

Enligt utredningsmannen bör för framtiden förfaras på liknande sätt och

medel för ändamålet beräknas under omkostnadsstaten.

Utredningsmannen framhåller, att då som en följd av den föreslagna omorganisationen

kostnaderna för den heraldiska verksamheten skall belasta

statsverket bör givetvis systemet med sportler, som gör riksheraldikerämbetet

till en självförsörjande institution, avskaffas. Ersättning för heraldiska

uppdrag föreslås skola utgå enligt särskild taxa och inlevereras till statsverket.

Endast i de fall, då statliga organ är uppdragsgivare, bör ersättning

icke utgå. Med hänsyn till det förändrade penningvärdet ifrågasättes om

icke en översyn av de nuvarande ersättningsbestämmelserna är påkallad.

De årliga kostnaderna för genomförande av utredningsmannens förslag

kan givas i huvudsak följande sammanfattning.

Avlöningar ............................................ + 30 400

Expenser .............................................. -j- 3 500

Ersättning för utförande av heraldiska ritningar............ -j- 4 500

Beräknade inkomster av den heraldiska verksamheten (efter

30 procent höjning av nuvarande ersättningar) .......... — 30 200

Bortfall av ersättning för statliga uppdrag.................. — 3 500

Summa kronor 4 700

Dessutom tillkommer engångsanslag för inköp av heraldisk litteratur till

riksarkivets bibliotek (4 000 kronor) och för inköp av möbler och utrustning.

Remissyttranden. Riksarkivet förordar i första hand, att riksheraldikerämbetet

bevaras som självständig institution men under ledning av en

särskild nämnd. I andra hand vill riksarkivet ej motsätta sig att utredningsmannens

förslag genomföres.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien föreslår inrättande i anslutning

till riksarkivet av ett statens heraldiska kontor med principiell självständighet

under allmänt inseende av en särskild nämnd, vilken skulle ha

att handlägga frågor av principiell vikt.

Riksheraldikerämbetet ansluter sig i huvudsak till den av vitterhetsakademien

föreslagna lösningen.

Statskontoret biträder i stort sett utredningsmannens förslag. Ämbetsverket

ifrågasätter dock om icke yttranden och förslag i viktigare och mera

principiella ärenden böra underställas riksarkivets prövning.

Statens lönenämnd, styrelsen för svenska stadsförbundet och styrelsen

för svenska landskommunernas förbund ha ingen erinran mot utredningsmannens

förslag.

Samfundet för hembygdsvård föreslår, att vitterhetsakademien återfår

sin forna ställning som statlig remiss- och konsultationsmyndighct i heraldiska

ärenden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 96.

Departementschefen har beträffande riksheraldikerämbetets omorganisation

anfört huvudsakligen följande.

I likhet med utredningsmannen anser jag, att de heraldiska frågorna

även i fortsättningen bör ankomma på en statlig myndighet. I valet mellan

att bibehålla det nuvarande riksheraldikerämbetet, om ock i moderniserad

fonn, eller att överföra ämbetets uppgifter till ett annat verk har

utredningsmannen förordat den senare möjligheten. Detta anser jag riktigt,

särskilt med hänsyn till den ytterst begränsade personalorganisation det

här är fråga om.

Utredningsmannen föreslår, att den heraldiska myndigheten förlägges till

riksarkivet och där organiseras såsom en särskild utanför byråindelningen

stående sektion under ledning av en befattningshavare, benämnd heraldiker

och sektionsföreståndare. Sektionen skulle, liksom det nuvarande riksheraldikerämbetet,

vara en myndighet för uppgörande av förslag i heraldiska

frågor och för granskning'' av vapen m. in. men icke en beslutande myndighet.

Heraldikern skulle på eget ansvar avge yttranden och förslag. Riksarkivet

skulle endast ha den allmänna uppsikten över ärendenas handläggning,

deltaga i utseende av personalen på samma sätt som inom riksarkivet

i övrigt samt handha sektionens ekonomiska och andra administrativa

ärenden.

Denna organisation anser jag mig i stort sett kunna godta och vill allenast

invända, att någon möjlighet till underställning av komplicerade och

principiellt viktiga heraldiska ärenden bör tillskapas. Den närmast till hands

liggande utvägen skulle väl vara att dylika ärenden underställdes riksarkivets

prövning. Det torde emellertid för riksarkivet såsom ämbetsverk möta

svårigheter att överta en sådan uppgift. Det synes ej heller skäligt att

-— såsom eljest vore tänkbart — lägga detta ansvar för de svåraste frågorna

på det heraldiska området på en enda man, nämligen riksarkivarien personligen.

Jag anser därför, att problemet bör lösas genom inrättande för

ändamålet av en särskild heraldisk nämnd, med riksarkivarien som självskriven

ordförande. I nämnden bör som övriga ledamöter ingå riksantikvarien,

en konstnärligt sakkunnig, föreslagen av konstakademien, samt en

jurist, de två sistnämnda utsedda av Kungl. Maj:t. Nämnden torde böra

benämnas Statens heraldiska nämnd. Dess funktioner bör närmare regleras

genom av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter. Till ledamöterna torde böra

utgå arvoden enligt närmare föreskrifter av Kungl. Maj:t. För ändamålet

torde å riksarkivets avlöningsstat uppföras en särskild arvodespost, vilken

i avvaktan på närmare erfarenhet rörande omfattningen av nämndens arbetsuppgifter

torde böra beräknas till förslagsvis 1 500 kronor.

Med den föreslagna förläggningen av den heraldiska verksamheten till

riksarkivet följer, att de heraldiska arbetsuppgifterna bör ombesörjas av

riksarkivets personal. Detta kan emellertid ej ske utan att riksarkivet erhåller

en viss personalförstärkning. Jag föreslår i sådant hänseende, att

ämbetsverkets personal utökas med en heltidstjänstgörande och två halvtidstjänstgörande

tjänstemän. Dessa bör ha att i första hand syssla med

de heraldiska ärendena. Därest emellertid dessa ärenden icke skulle medföra

full sysselsättning för den angivna tjänstgöringstiden, bör tjänstemännen

ha att i likhet med riksarkivets andra tjänstemän fullgöra arbetsuppgifter

i övrigt inom ämbetsverket efter riksarkivariens prövning.

Av de nya tjänstemännen torde föreståndaren för den heraldiska sektionen

böra benämnas heraldiker och förste arkivarie. Hans tjänst bör

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

7

placeras i lönegrad Ce 31 och redovisas å personalförteckningen. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser om

kompetensfordringama för innehavaren av denna befattning. De halvtidstjänstgörande

tjänstemännen bör anställas såsom amanuens respektive kontorsbiträde,

båda i befordringsgången.

Som en följd av vad jag nu förordat rörande den heraldiska verksamheten

kommer det föråldrade systemet med sportler, som nu gör riksheraldikerämbetet

till en självförsörjande institution, att upphöra. Såsom utredningsmannen

föreslagit bör ersättning för heraldiska uppdrag fortfarande utgå

och inlevereras till statsverket. Endast i de fall då staten är uppdragsgivare

torde ersättning ej böra utgå. De nuvarande ersättningsbestämmelserna

torde böra revideras med utgångspunkt från att inflytande avgifter såvitt

möjligt kommer att täcka samtliga med den heraldiska verksamheten förenade

utgifter.

I fråga om tidpunkten för den nya organisationens genomförande har utredningsmannen

uttalat, att genomförandet icke kan ske förrän den nuvarande

riksheraldikern lämnar sin befattning och att denne — med hänsyn

till det sätt varpå han utnämnts och då han i sin egenskap av riksheraldiker

icke erhåller pension — måste få kvarstå så länge han önskar.

Den nuvarande riksheraldikern, som är född år 1879 och som sedan år 1946

åtnjuter tjänstepension såsom f. d. extra ordinarie arkivarie i riksarkivet

med ett pensionsbelopp av 6 240 kronor för år jämte rörligt tillägg,

har i en särskild skrivelse anslutit sig till denna utredningsmannens uppfattning

samt förklarat, att han icke ansåge sig skyldig avgå från riksheraldikerbefattningen

med mindre han hölles skadeslös för bortfallet av de sportelinkomster,

som åtföljt tjänsten. Statskontoret däremot har i utlåtande över

en annan särskild framställning av den nuvarande riksheraldikern, avseende

pension vid avgången från riksheraldikerbefattningen, hävdat den uppfattningen,

att Kungl. Maj:t skulle vara oförhindrad att entlediga riksheraldikern

i samband med en omorganisation av det nuvarande riksheraldikerämbetet.

I anledning av de olika uppfattningar, som sålunda kommit till

uttryck, har jag föranstaltat om en särskild juridisk undersökning av frågan

om riksheraldikerns oavsättlighet. Denna undersökning har givit vid

handen, att någon oavsättlighet icke föreligger. Hinder föreligger därför ej

ur denna synpunkt att låta omorganisationen träda i kraft den 1 juli 1953.

Jag föreslår, att omorganisationen verkställes från och med nämnda dag.

Enligt den verkställda undersökningen föreligger ingen rätt för den nuvarande

riksheraldikern att få ersättning för bortfallet av sportelinkomsterna

från tjänsten. Emellertid synes det skäligt, att han erhåller en viss engångsersättning

i samband med att tjänsten frångår honom. Jag föreslår, att

under riksarkivets icke-ordinarieanslag för nästa budgetår beräknas ett

belopp av 5 000 kronor att i samband med riksarkivets övertagande av

de heraldiska frågorna utbetalas till den nuvarande riksheraldikern. Det

föreslagna beloppet motsvarar drygt ett halvt års sportelinkomster enligt

medeltalsberäkningen för åren 1947—1952.

T motionen II: har anförts bland annat följande.

Den föreslagna organisationen av statens heraldiska verksamhet synes

cj stå i rimlig proportion till den ringa betydelse som de heraldiska ärendena

bär i vår tid. Eör utarbetande av vapen finnes inom landet tillräckligt

många framstående heraldiska forskare och konstnärer. Det väsentliga från

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 96.

allmän synpunkt är att det vid fastställelse av vapen o. d. finnes heraldisk

expertis till förfogande för avgivande av yttranden om rent heraldiska synpunkter.

Av de statliga ärendena är det övervägande antalet av militär

natur och kan anförtros åt armémuseum, som redan till stor del tagit hand

om dem. Det ringa fåtal ärenden, som berör patentverket, torde utan större

svårighet kunna handläggas av detta verk utan anlitande av heraldisk

expertis; så torde i huvudsak ske redan nu. Antalet av de övriga ärendena

torde kunna avsevärt reduceras genom fastställande av normer för de statliga

emblemens användning. Utredning om de kommunala vapnens förhistoria

och uppgörande av förslag till vapen kan med fördel överlämnas

åt enskilda personer och företag. Så sker redan nu i alltmera tilltagande

utsträckning.

Den önskvärda statliga kontrollen av den offentliga heraldiken synes

enklast kunna utövas genom en särskild föredragande för heraldiska angelägenheter.

Med hänsyn till det stora antal heraldiska ärenden, som avser

kommunerna, bör denne föredragande i vårt land liksom i Danmark lämpligen

knytas till inrikesdepartementet, som handlägger ärenden rörande

kommunala angelägenheter.

Till stöd för det i motionen II: 1+55 framställda yrkandet har anförts,

att den av departementschefen föreslagna dubbelbenämningen »heraldiker

och förste arkivarie» icke karakteriserar befattningshavarens egenskap av

statlig tjänsteman med uppgift att handlägga heraldiska ärenden. Till jämförelse

med den av motionärerna föreslagna benämningen »statsheraldiker»

åberopas förekommande benämningar såsom statsagronom, statsgeodet,

statsgeolog m. fl.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt. Under förevarande punkt

föreslås anställande vid riksarkivet av viss ytterligare biträdespersonal. Den

av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen, som jämväl betingas av vissa

automatiska utgiftsökningar, uppgår till sammanlagt 175 500 kronor.

Utskottet. Sedan den av 1946 års riksdag begärda översynen av

riksheraldikerämbetets former för organisation och finansiering numera

verkställts, hat Kungl. Maj:t under förevarande punkt framlagt förslag

till omorganisation av ämbetet.

I detta hänseende föreslår departementschefen, som ansett de heraldiska

frågorna böra även i fortsättningen ankomma på en statlig myndighet,

att den heraldiska myndigheten i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmannens

förslag organiseras som en särskild sektion inom riksärkivet

under ledning av en befattningshavare, benämnd heraldiker och

förste arkivarie, med placering i Ce 31. För tjänstgöring i första hand inom

den heraldiska sektionen föreslås vidare att riksarkivets personal förstärkes

med en amanuens och ett kontorsbiträde i befordringsgången, båda

halvtidstjänstgörande. Heraldikern skall enligt departementschefens förslag

på eget ansvar avge yttranden och förslag, medan riksarkivet endast

skall ha den allmänna uppsikten över de heraldiska ärendenas handlägg
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

9

ning samt deltaga i utseende av personalen på samma sätt som inom riksarkivet

i övrigt ävensom handha sektionens ekonomiska och andra administrativa

ärenden. För underställning av komplicerade och principiellt

viktiga heraldiska ärenden föreslås inrättande av en statens heraldiska

nämnd.

I samband med den föreslagna omorganisationen skall det hittillsvarande

sportelsystemet upphöra. Enligt departementschefen böra de nuvarande

ersättningsbestämmelserna revideras med utgångspunkt från att inflytande

avgifter såvitt möjligt komma att täcka samtliga med den heraldiska verksamheten

förenade utgifter.

I motionen II: 454 yrkas, att den heraldiska verksamheten uppdelas på

skilda myndigheter samt enskilda personer och företag, att statens särskilda

heraldiska verksamhet endast skall omfatta viss kontroll av den offentliga

heraldiken samt att sistnämnda verksamhet skall utövas av en till inrikesdepartementet

knuten, arvodesanställd befattningshavare.

Vid sin prövning av förevarande spörsmål har utskottet — icke minst

med hänsyn till önskvärdheten av att enhetligheten i bedömandet av de

heraldiska frågorna bevaras — funnit övervägande skäl tala för att den

heraldiska verksamhetens olika grenar allt fortfarande bli samlade hos en

statlig myndighet. Utskottet avstyrker på grund härav bifall till motionen

II: 454.

På av departementschefen anförda skäl har utskottet ansett sig — dock

icke utan tvekan — kunna godtaga förslaget om ifrågavarande uppgifters

förläggande till riksarkivet. Vad angår organisationen av den heraldiska

verksamheten inom riksarkivet saknas emellertid för närvarande säkra

hållpunkter för bedömande av verksamhetens blivande omfattning och storleksordning

och därmed också för bedömande av den föreslagna organisationens

framtida underlag. Ifrågavarande verksamhets inordnande som en

särskild sektion inom riksarkivet på sätt departementschefen förordat

torde icke nu kunna förutses komma att för riksarkivets del medföra någon

verkligt påtaglig förstärkning av ämbetsverkets personella resurser. Det

framlagda förslaget innebär likväl en från organisatorisk synpunkt önskvärd

elasticitet i sektionens uppbyggnad med vissa möjligheter att alltefter omständigheterna

taga sektionens personal i anspråk jämväl för sådana arbetsuppgifter,

som direkt hänföra sig till riksarkivets verksamhetsområde. Utskottet,

som icke velat motsätta sig bifall till det framlagda organisationsförslaget,

vill betona, att ifrågavarande organisation enligt utskottets mening

tills vidare bör betraktas som ett provisorium, vars definitiva utformning

torde få bli beroende av framdeles vunna närmare erfarenheter på

området.

Vad gäller tjänstebenämningen för den heraldiska sektionens föreståndare

har utskottet, med hänsyn till befattningshavarens ställning som

tjänsteman vid riksarkivet samt i anslutning till vad i motionen IT: 455

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 96.

anförts, för sin del funnit sig böra föreslå, att befattningen å personalförteckningen

för riksarkivet tills vidare upptages under benämningen förste

arkivarie och statsheraldiker.

Utskottet biträder departementschefens förslag om inrättande av en

särskild heraldisk nämnd, bestående av fyra ledamöter. Nämnden bör dock

enligt utskottets mening få en sådan sammansättning att lekmannaintressena

bli tillbörligt företrädda inom densamma utan att antalet ledamöter

ökas utöver det ovan angivna.

I anledning av vad departementschefen anfört beträffande de blivande

ersättningsbestämmelserna vill utskottet understryka, att dessa enligt utskottets

mening böra få en sådan utformning, att den heraldiska verksamheten

blir i allt väsentligt ekonomiskt självbärande.

Vad departementschefen under förevarande punkt i övrigt anfört och

förordat har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 455 samt med avslag å motionen II: 454,

a) besluta den omorganisation av riksheraldikerämbetet,

som departementschefen förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den ändring

i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledes

av vad departementschefen anfört samt av vad utskottet

ovan uttalat beträffande benämningen å föreståndaren för

den heraldiska sektionen inom riksarkivet;

c) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 304 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 1 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 228 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 276 000

Summa kronor 810 500

d) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1953/54

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

810 500 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

11

2:o) Riksarkivet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 16—

18) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 113 800 kronor.

Anslaget är nu uppfört med 100 300 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär

en anslagshöjning med 13 500 kronor, varav ett belopp av sammanlagt

9 000 kronor betingas av den föreslagna omorganisationen av riksheraldikerämbetet.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt

anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 113 800 kronor.

Stockholm den 5 maj 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Näsgård, Ohlon,

Leander, Gillström, Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Erik

Gustaf Andersson, fru Lindström, herrar Lundqvist, Ragnar Persson och

Edvin Thun; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Ståhl, Rubbestad, Lindholm, Staxäng, Johansson i Mysinge,

Widén, Åkerström, Hoppe, Thapper, Persson i Växjö, Almgren och

fröken Ager.

Reservationer.

1) vid punkten 1 (Riksarkivet: Avlöningar) av herrar Ståhl och Widén

samt fröken Ager, vilka i anledning av motionen II: 454 ansett att

dels den del av utskottets yttrande, som på s. 8 börjar med orden »I detta»

och på s. 10 slutar med orden »ekonomiskt självbärande», bort ersättas

med text av följande lydelse:

»Den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen av den heraldiska verksamheten

synes ej stå i rimlig proportion till den ringa betydelse som de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 96.

heraldiska ärendena numera har. Under sin mest arbetsbelastade tid på

1940-talet då landskaps-, läns- och flertalet stadsvapen reviderades samt

närmare 200 landskommunala vapen och försvarsmaktens emblem tillkom,

sköttes ämbetet av riksheraldikerns sekreterare. Även om ytterligare en

del kommuner under den närmaste tiden efter storkommunindelningens

genomförande kommer att skaffa sig vapen, finnes ej anledning att med

dryga kostnader för statsverket inrätta en särskild statlig institution med

huvudsaklig uppgift att utarbeta vapen. Det finnes härför inom landet

tillräckligt många framstående heraldiska forskare och konstnärer. Det

väsentliga ur allmän synpunkt är att det vid fastställelse av vapen o. d.

finns heraldisk expertis till förfogande för avgivande av yttranden om rent

heraldiska synpunkter. För enstaka specialfall av historisk eller konsthistorisk

art förefinnes möjlighet att infordra utlåtanden från riksantikvarieämbetet

och andra institutioner.

Huvuddelen av de heraldiska ärenden som handlades åren 1947—51 var

enligt utredningsmannen av enskild natur, varumärken o. d. Den därnäst

största gruppen var kommunala ärenden. Av statliga vapenärenden

bör fortsättningsvis liksom hittills det övervägande flertalet, nämligen de

militära, handläggas av armémuseum, vilket sker utan särskild kostnad.

Det ringa antal heraldiska frågor som berör patentverket kommer att behandlas

av detta verk såsom redan nu sker, likaledes utan kostnad. Beträffande

de enskilda och kommunala ärendena begränsas statens intressen

till kontroll av dels att de vapen som fastställes av Kungl. Maj:t överensstämmer

med heraldikens regler och dels att de icke redan föres av någon

annan juridisk person, släkt etc. Däremot kan utredning om vapnens förhistoria

och uppgörandet av förslag till vapen med fördel överlämnas åt enskilda

personer och företag. Så sker redan i alltmer tilltagande utsträckning.

Kommunerna måste givetvis förutsättas äga rätt att själva avgöra,

till vem de skall vända sig vid infordrande av förslag till vapen.

Såväl enskilda som kommuner torde för biträde med heraldiska ärenden

numera i så stor utsträckning vända sig till den för detta ändamål speciellt

inrättade avdelningen inom samfundet för hembygdsvård, att nämnvärda

arbetsuppgifter med utarbetande av skisser och dylikt icke lägges på det

statliga organet, vilket under sådana omständigheter får till uppgift enbart

att kontrollera och yttra sig över nya vapen.

Under sådana förhållanden framstår det enligt utskottets mening såsom

onödigt kostnadskrävande att inrätta ett nytt helt litet ämbetsverk för

dessa föga betydande arbetsuppgifter. Det torde vara fullt tillräckligt att

efter mönster från Danmark för ändamålet anlitas en heraldiskt sakkunnig

konsulent, knuten till något av redan existerande ämbetsverk — det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra vilket — och att till arvode för

denne anvisas ett anslag av 5 000 kronor.»

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 96.

13

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 454 samt med avslag å motionen II: 455,

a) besluta att statens heraldiska verksamhet skall utövas

av en heraldiskt sakkunnig konsulent, knuten till den

myndighet Kungl. Maj:t bestämmer;

b) till Statens heraldiska verksamhet för budgetåret

1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av

5 000 kronor;

c) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-

vis .................................... 304 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 208 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 265 500

778 100

d) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1953/54

under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

778 100 kronor.»

2) vid ''punkten 2 (Riksarkivet: Omkostnader) av herrar Ståhl och Widén

samt fröken A g er, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort

ha följande lydelse:

»I anledning av Kungl. Maj:ts förslag, vari äskas en anslagshöjning med

13 500 kronor, varav ett belopp av sammanlagt 9 000 kronor betingas av

Kungl. Maj:ts under nästföregående punkt angivna förslag angående omorganisation

av riksheraldikerämbetet, får utskottet — som med hänsyn

till sitt ståndpunktstagande rörande organisationen av statens heraldiska

verksamhet finner här ifrågavarande anslag böra höjas med endast

(13 500 — 9 000 =) 4 500 kronor — hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret 1953/54 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

104 800 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till riksarkivet jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten