Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till riksarkivet jämte i ämnet väckta motioner.
1953-05-05 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1953:96, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till riksarkivet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Nr 96—97.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
1
Nr 96.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslag för budgetåret 1953/54 till riksarkivet
jämte i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln,
punkterna 3 och 4, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, beräkna vissa anslag till avlöningar och omkostnader vid
riksarkivet, har Kungl. Maj:t i propositionen nr 75, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 20
februari 1953, framlagt de närmare förslag i angivna hänseenden, som framgå
av den följande redogörelsen.
l:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 1, s. 2—16)
föreslagit riksdagen att dels besluta den omorganisation av riksheraldikerämbetet,
som departementschefen förordat, dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga
av departementschefen angiven ändring i personalförteckningen för
riksarkivet, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat
för riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54,
dels ock till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag
av 810 500 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr Ståhl väckt motion (II: 454), vari
hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 75 i vad
den avser frågan om riksheraldikerämbetets inlemmande i riksarkivet i
form av en heraldisk sektion och inrättande av en »statens heraldiska
nämnd», samt att riksdagen måtte besluta, att statens heraldiska verksamhet
skall utövas av en särskild föredragande för heraldiska ärenden i
inrikesdepartementet, med väl styrkt heraldisk kompetens, och till hans
arvode bevilja ett anslag av förslagsvis 5 000 kronor per år,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Ilåstad och IIallén väckt
motion (II: 455), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen
nr 75 ville uttala, att föreståndaren för den heraldiska sektionen
1 — Bihan g till riksdagens protokoll 1053. 6 samt Nr 9G—07.
2
Statsutskottets utlåtande nr 96.
inom riksarkivet måtte å tjänsteförteekningen upptagas under benämningen
statsheraldiker.
Omorganisationen av riks h eral diker ämbete t. I avseende
härå inhämtas av statsrådsprotokollet huvudsakligen följande.
I anledning av en vid 1946 års riksdag väckt motion (I: 243) hemställde
riksdagen i skrivelse den 30 april 1946, nr 179, om en översyn av riksheraldikerämbetets
former för organisation och finansiering samt vidtagande av
de åtgärder, som en dylik översyn kunde anses påkalla.
Genom beslut den 3 juni 1949 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet
att tillkalla en sakkunnig för att verkställa den av
riksdagen begärda översynen. Samma dag tillkallade departementschefen
såsom sakkunnig för ändamålet kanslirådet i ecklesiastikdepartementet
greve A. Ehrensvärd. Efter slutfört uppdrag har utredningsmannen den
15 maj 1952 inkommit med betänkande omfattande utredning och förslag
i ämnet (stencilerat).
Utredningsmannen har till en början redogjort för riksheraldikerämbetets
nuvarande arbetsuppgifter, personalorganisation och ekonomi. Arbetsuppgifterna
är i huvudsak av granskande och rådgivande karaktär. Någon
rätt för riksheraldikern att fastställa vapen föreligger ej; i den mån
fastställelse skall förekomma sker detta genom andra myndigheters
försorg. Arbetsuppgifterna omfattar, förutom förslag till adliga vapen,
i huvudsak förslag till vapen å offentliga byggnader, minnesvårdar, fanor,
standar och mynt, upplysningar och utlåtanden i frågor rörande ansvar
enligt lagarna om rikets flagga, om rikets vapen och om skydd för vapen
och vissa andra officiella beteckningar, övervakande av att varje på svenska
staten eller något dess organ hänsyftande heraldiskt emblem, som allmänt
brukas eller anbringas å för allmänheten synlig eller tillgänglig plats, utförts
i enlighet med heraldiska regler, heraldisk utredning och utlåtanden
i ärenden rörande fastställelse av kommunalt vapen ävensom upprättande
av förslag till ordensvapen samt förslag till eller granskning av medaljer,
plaketter, diplom, klubbmärken, emblem, sigill, fanor och standar för enskilda
föreningar och korporationer samt firmor. Sistnämnda grupp av
ärenden, de enskilda ärendena, utgjorde i medeltal under åren 1947/51 mer
än hälften av alla ärenden (192 av 360). Personalorganisationen omfattar,
förutom riksheraldikern, som förordnas av Kungl. Maj:t, av riksheraldikern
anställda två sekreterare samt viss biträdespersonal. Ingen vid riksheraldikerämbetet
tjänstgörande har numera heltidstjänstgöring. Som konstnärliga
medhjälpare anlitas i vissa fall personer utanför ämbetet. Riksheraldikerämbetets
ekonomi är helt grundad på inflytande sportler. Ekonomiskt
stöd från staten lämnas endast genom tjänstebrevsrätt och genom
förmånen att utan ersättning få disponera erforderlig lokal.
Riksheraldikerämbetets inkomster uppgingo under femårsperioden 1947/
51 till följande belopp:
Totalbelopp Medeltal per år
För statliga ärenden.................... 17 842 3 568
» kommunala ärenden ................ 77 710 15 542
» enskilda ärenden.................... 38 593 7 719
Summa kronor 134 145
26 829
Statsutskottets utlåtande nr 96.
3
Huvudparten av inkomsterna användes till avlöningar åt personalen vid
riksheraldikerämbetet. 1947/51 utbetalades i medeltal 23 893 kronor årligen
i avlöningar och arvoden. I sagda belopp har medräknats ritningsarvoden,
som i medeltal uppgått till 4 700 kronor. Riksheraldikern har för egen räkning
tillgodofört sig i medeltal 7 987 kronor per år. Avlöningar till sekreterare
och biträden (med undantag av ritningsbiträden) ha i medeltal utbetalats
med 11 206 kronor årligen.
Omkostnaderna vid riksheraldikerämbetet — innefattande utgifter för
bokinköp, bokbindning, tjänsteresor, telefon, lyse, papper, städning m. m.
— ha under åren 1950 och 1951 uppgått till 3 471 respektive 3 428 kronor.
Utredning smannens förslag. Utredningsmannen erinrar om den kritik
mot riksheraldikerämbetets organisation, som framförts i den förutnämnda
motionen I: 243 vid 1946 års riksdag och i riksdagens revisorers berättelse
för budgetåret 1947/48. Han påpekar också, att kritik riktats mot ämbetet
även i andra sammanhang, såväl i som utom riksdagen, och anför
härom bland annat följande.
Det har därvid ej allenast gällt dess organisation och principerna för
finansieringen utan även det sätt, varpå ämbetet utövat sina funktioner.
Denna kritik har dock ofta framförts såsom klander mot vissa detaljer i av
ämbetet föreslagna vapenbilder, särskilt kommunala, men även gällt principerna
för ämbetets handläggande av ärenden. Därvid har framhållits, att
tillfälligheter ofta fått bestämma utseendet av ett vapen samt att bättre
resultat skulle vunnits, därest ett säkrare, på historiskt material baserat
bedömande legat till grund för besluten. Ämbetet skulle i stället ofta ha
fastnat på obetydligheter och vidhållit sin uppfattning om dylika på ett
sådant sätt, att långvariga diskussioner med vederbörande kommun eller
organisation, som underställt ämbetet förslag till vapenbilder, uppkommit.
Likaledes har anmärkts, att ämbetet icke alltid följt vad som från heraldiskt
intresserat håll kallats heraldikens »lagar». Beträffande emblem för ämbetsverk
m. fl. eller militära emblem skulle ämbetet icke alltid hava tagit
hänsyn till ämbetsverkets natur och dylikt, varför även här otillfredsställande
resultat framkommit.
Utredningsmannen anser, att den anförda kritiken mot det nuvarande
riksheraldikerämbetet är svår att bedöma för en lekman men framhåller
att, därest det för framtiden anses nödvändigt att bibehålla en statlig myndighet
i heraldiska frågor, denna myndighet bör i allt likställas med andra
statliga myndigheter, särskilt i fråga om organisation, finansiering och rekrytering.
Därefter kommer utredningsmannen in på frågan om det överhuvudtaget
finns tillräckligt med uppgifter för ett statligt ämbete inom heraldikens
område. Utredningsmannen anser att detta är fallet och anför i detta hänseende
bland annat följande.
T första hand har riksheraldikern att handhava alla frågor, som kunna
falla under den statliga heraldiken. Vid sidan av dessa uppgifter ha särskilt
under senaste tid kommunala vapen kommit alt sysselsätta riksheraldikern
i betydande utsträckning. Även om uppgörandet av förslag
4
Statsutskottets utlåtande nr 96.
i detta avseende icke kan anses åligga riksheraldikern är det i hög grad
lämpligt att så sker. Någon skyldighet att biträda enskilda organisationer
eller korporationer med anskaffande av emblem finnes icke, men ämbetet
har härvidlag i stor utsträckning tillmötesgått framställda önskemål.
Utredningsmannen upptar vidare till behandling frågan, huruvida riksheraldikerämbetets
nuvarande uppgifter skulle kunna uppdelas på skilda
myndigheter, men avvisar tanken på en dylik uppdelning. Enligt utredningsmannens
mening talar alla omständigheter för att samtliga heraldiska
frågor samlas hos en statlig myndighet.
Beträffande personalbehovet för den heraldiska verksamheten räknar
utredningsmannen med att en person med heltidstjänstgöring skall kunna
fullgöra samtliga egentliga uppgifter. De expeditionella göromålen torde
kunna utföras av ett halvtidstjänstgörande biträde. Vidare bör lämpligen
någon finnas tillgänglig för tjänstgöring såsom vikarie under semester och
annan ledighet för den heraldiska tjänstemannen samt som sakkunnigt
biträde åt denne, när arbetet tidvis kan erfordra större arbetskraft.
I fråga om den heraldiska myndighetens organisation har utredningsmannen
efter olika överväganden funnit, att de flesta skälen talar för att
den heraldiska institutionen förlägges till riksarkivet, samt påpekar, att
detta är en naturlig lösning på frågan, eftersom de heraldiska göromålen
inom de övriga nordiska länderna på ett eller annat sätt är knutna till
riksarkiven. Den nya myndigheten för heraldiska frågor skulle vara av
samma art som det nuvarande riksheraldikerämbetet, d. v. s. en myndighet
för uppgörande av förslag i heraldiska frågor och för granskning
av vapen m. m. men icke en beslutande myndighet. Riksarkivet borde
därför icke ingripa i heraldikermyndighetens uppgifter, utan denna skulle
på eget ansvar avgiva sina yttranden och förslag. Riksarkivet skulle endast
ha den allmänna uppsikten över de heraldiska ärendenas handläggning, deltaga
i utseendet av personalen på samma sätt som inom riksarkivet i övrigt
samt handha denna avdelnings ekonomiska och andra administrativa ärenden.
Utredningsmannen föreslår, att inom riksarkivet bildas en särskild,
utanför byråindelningen stående sektion under ledning av en befattningshavare,
benämnd heraldiker och sektionsföreståndare, i likhet med
övriga sektionsföreståndare placerad i Ca 29 (numera 31). Till heraldikerns
hjälp skulle anställas ett kanslibiträde i Ce 11 med halvtidstjänstgöring.
Som vikarie för heraldikern och vid behov såsom biträde vid handläggning
av större ärenden skulle anlitas annan befattningshavare vid riksarkivet.
För ändamålet borde avlöningsanslaget uppräknas med belopp motsvarande
lönen för en halvtidsamanuens i befordringsgången. Om det skulle
visa sig, att heraldikern icke blir fullt sysselsatt genom de honom åliggande
uppgifterna, är det — framhåller utredningsmannen — givet att riksarkivet
skall kunna använda honom för de andra uppgifter inom arkivet, som
Statsutslcottets utlåtande nr 96.
5
lämpligen kan anförtros honom. Uppgörande av ritningar till vapen sker
nu genom personer utanför riksheraldikerämbetet mot särskild ersättning.
Enligt utredningsmannen bör för framtiden förfaras på liknande sätt och
medel för ändamålet beräknas under omkostnadsstaten.
Utredningsmannen framhåller, att då som en följd av den föreslagna omorganisationen
kostnaderna för den heraldiska verksamheten skall belasta
statsverket bör givetvis systemet med sportler, som gör riksheraldikerämbetet
till en självförsörjande institution, avskaffas. Ersättning för heraldiska
uppdrag föreslås skola utgå enligt särskild taxa och inlevereras till statsverket.
Endast i de fall, då statliga organ är uppdragsgivare, bör ersättning
icke utgå. Med hänsyn till det förändrade penningvärdet ifrågasättes om
icke en översyn av de nuvarande ersättningsbestämmelserna är påkallad.
De årliga kostnaderna för genomförande av utredningsmannens förslag
kan givas i huvudsak följande sammanfattning.
Avlöningar ............................................ + 30 400
Expenser .............................................. -j- 3 500
Ersättning för utförande av heraldiska ritningar............ -j- 4 500
Beräknade inkomster av den heraldiska verksamheten (efter
30 procent höjning av nuvarande ersättningar) .......... — 30 200
Bortfall av ersättning för statliga uppdrag.................. — 3 500
Summa kronor 4 700
Dessutom tillkommer engångsanslag för inköp av heraldisk litteratur till
riksarkivets bibliotek (4 000 kronor) och för inköp av möbler och utrustning.
Remissyttranden. Riksarkivet förordar i första hand, att riksheraldikerämbetet
bevaras som självständig institution men under ledning av en
särskild nämnd. I andra hand vill riksarkivet ej motsätta sig att utredningsmannens
förslag genomföres.
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien föreslår inrättande i anslutning
till riksarkivet av ett statens heraldiska kontor med principiell självständighet
under allmänt inseende av en särskild nämnd, vilken skulle ha
att handlägga frågor av principiell vikt.
Riksheraldikerämbetet ansluter sig i huvudsak till den av vitterhetsakademien
föreslagna lösningen.
Statskontoret biträder i stort sett utredningsmannens förslag. Ämbetsverket
ifrågasätter dock om icke yttranden och förslag i viktigare och mera
principiella ärenden böra underställas riksarkivets prövning.
Statens lönenämnd, styrelsen för svenska stadsförbundet och styrelsen
för svenska landskommunernas förbund ha ingen erinran mot utredningsmannens
förslag.
Samfundet för hembygdsvård föreslår, att vitterhetsakademien återfår
sin forna ställning som statlig remiss- och konsultationsmyndighct i heraldiska
ärenden.
6
Statsutskottets utlåtande nr 96.
Departementschefen har beträffande riksheraldikerämbetets omorganisation
anfört huvudsakligen följande.
I likhet med utredningsmannen anser jag, att de heraldiska frågorna
även i fortsättningen bör ankomma på en statlig myndighet. I valet mellan
att bibehålla det nuvarande riksheraldikerämbetet, om ock i moderniserad
fonn, eller att överföra ämbetets uppgifter till ett annat verk har
utredningsmannen förordat den senare möjligheten. Detta anser jag riktigt,
särskilt med hänsyn till den ytterst begränsade personalorganisation det
här är fråga om.
Utredningsmannen föreslår, att den heraldiska myndigheten förlägges till
riksarkivet och där organiseras såsom en särskild utanför byråindelningen
stående sektion under ledning av en befattningshavare, benämnd heraldiker
och sektionsföreståndare. Sektionen skulle, liksom det nuvarande riksheraldikerämbetet,
vara en myndighet för uppgörande av förslag i heraldiska
frågor och för granskning'' av vapen m. in. men icke en beslutande myndighet.
Heraldikern skulle på eget ansvar avge yttranden och förslag. Riksarkivet
skulle endast ha den allmänna uppsikten över ärendenas handläggning,
deltaga i utseende av personalen på samma sätt som inom riksarkivet
i övrigt samt handha sektionens ekonomiska och andra administrativa
ärenden.
Denna organisation anser jag mig i stort sett kunna godta och vill allenast
invända, att någon möjlighet till underställning av komplicerade och
principiellt viktiga heraldiska ärenden bör tillskapas. Den närmast till hands
liggande utvägen skulle väl vara att dylika ärenden underställdes riksarkivets
prövning. Det torde emellertid för riksarkivet såsom ämbetsverk möta
svårigheter att överta en sådan uppgift. Det synes ej heller skäligt att
-— såsom eljest vore tänkbart — lägga detta ansvar för de svåraste frågorna
på det heraldiska området på en enda man, nämligen riksarkivarien personligen.
Jag anser därför, att problemet bör lösas genom inrättande för
ändamålet av en särskild heraldisk nämnd, med riksarkivarien som självskriven
ordförande. I nämnden bör som övriga ledamöter ingå riksantikvarien,
en konstnärligt sakkunnig, föreslagen av konstakademien, samt en
jurist, de två sistnämnda utsedda av Kungl. Maj:t. Nämnden torde böra
benämnas Statens heraldiska nämnd. Dess funktioner bör närmare regleras
genom av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter. Till ledamöterna torde böra
utgå arvoden enligt närmare föreskrifter av Kungl. Maj:t. För ändamålet
torde å riksarkivets avlöningsstat uppföras en särskild arvodespost, vilken
i avvaktan på närmare erfarenhet rörande omfattningen av nämndens arbetsuppgifter
torde böra beräknas till förslagsvis 1 500 kronor.
Med den föreslagna förläggningen av den heraldiska verksamheten till
riksarkivet följer, att de heraldiska arbetsuppgifterna bör ombesörjas av
riksarkivets personal. Detta kan emellertid ej ske utan att riksarkivet erhåller
en viss personalförstärkning. Jag föreslår i sådant hänseende, att
ämbetsverkets personal utökas med en heltidstjänstgörande och två halvtidstjänstgörande
tjänstemän. Dessa bör ha att i första hand syssla med
de heraldiska ärendena. Därest emellertid dessa ärenden icke skulle medföra
full sysselsättning för den angivna tjänstgöringstiden, bör tjänstemännen
ha att i likhet med riksarkivets andra tjänstemän fullgöra arbetsuppgifter
i övrigt inom ämbetsverket efter riksarkivariens prövning.
Av de nya tjänstemännen torde föreståndaren för den heraldiska sektionen
böra benämnas heraldiker och förste arkivarie. Hans tjänst bör
Statsutskottets utlåtande nr 96.
7
placeras i lönegrad Ce 31 och redovisas å personalförteckningen. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga bestämmelser om
kompetensfordringama för innehavaren av denna befattning. De halvtidstjänstgörande
tjänstemännen bör anställas såsom amanuens respektive kontorsbiträde,
båda i befordringsgången.
Som en följd av vad jag nu förordat rörande den heraldiska verksamheten
kommer det föråldrade systemet med sportler, som nu gör riksheraldikerämbetet
till en självförsörjande institution, att upphöra. Såsom utredningsmannen
föreslagit bör ersättning för heraldiska uppdrag fortfarande utgå
och inlevereras till statsverket. Endast i de fall då staten är uppdragsgivare
torde ersättning ej böra utgå. De nuvarande ersättningsbestämmelserna
torde böra revideras med utgångspunkt från att inflytande avgifter såvitt
möjligt kommer att täcka samtliga med den heraldiska verksamheten förenade
utgifter.
I fråga om tidpunkten för den nya organisationens genomförande har utredningsmannen
uttalat, att genomförandet icke kan ske förrän den nuvarande
riksheraldikern lämnar sin befattning och att denne — med hänsyn
till det sätt varpå han utnämnts och då han i sin egenskap av riksheraldiker
icke erhåller pension — måste få kvarstå så länge han önskar.
Den nuvarande riksheraldikern, som är född år 1879 och som sedan år 1946
åtnjuter tjänstepension såsom f. d. extra ordinarie arkivarie i riksarkivet
med ett pensionsbelopp av 6 240 kronor för år jämte rörligt tillägg,
har i en särskild skrivelse anslutit sig till denna utredningsmannens uppfattning
samt förklarat, att han icke ansåge sig skyldig avgå från riksheraldikerbefattningen
med mindre han hölles skadeslös för bortfallet av de sportelinkomster,
som åtföljt tjänsten. Statskontoret däremot har i utlåtande över
en annan särskild framställning av den nuvarande riksheraldikern, avseende
pension vid avgången från riksheraldikerbefattningen, hävdat den uppfattningen,
att Kungl. Maj:t skulle vara oförhindrad att entlediga riksheraldikern
i samband med en omorganisation av det nuvarande riksheraldikerämbetet.
I anledning av de olika uppfattningar, som sålunda kommit till
uttryck, har jag föranstaltat om en särskild juridisk undersökning av frågan
om riksheraldikerns oavsättlighet. Denna undersökning har givit vid
handen, att någon oavsättlighet icke föreligger. Hinder föreligger därför ej
ur denna synpunkt att låta omorganisationen träda i kraft den 1 juli 1953.
Jag föreslår, att omorganisationen verkställes från och med nämnda dag.
Enligt den verkställda undersökningen föreligger ingen rätt för den nuvarande
riksheraldikern att få ersättning för bortfallet av sportelinkomsterna
från tjänsten. Emellertid synes det skäligt, att han erhåller en viss engångsersättning
i samband med att tjänsten frångår honom. Jag föreslår, att
under riksarkivets icke-ordinarieanslag för nästa budgetår beräknas ett
belopp av 5 000 kronor att i samband med riksarkivets övertagande av
de heraldiska frågorna utbetalas till den nuvarande riksheraldikern. Det
föreslagna beloppet motsvarar drygt ett halvt års sportelinkomster enligt
medeltalsberäkningen för åren 1947—1952.
T motionen II: har anförts bland annat följande.
Den föreslagna organisationen av statens heraldiska verksamhet synes
cj stå i rimlig proportion till den ringa betydelse som de heraldiska ärendena
bär i vår tid. Eör utarbetande av vapen finnes inom landet tillräckligt
många framstående heraldiska forskare och konstnärer. Det väsentliga från
8
Statsutskottets utlåtande nr 96.
allmän synpunkt är att det vid fastställelse av vapen o. d. finnes heraldisk
expertis till förfogande för avgivande av yttranden om rent heraldiska synpunkter.
Av de statliga ärendena är det övervägande antalet av militär
natur och kan anförtros åt armémuseum, som redan till stor del tagit hand
om dem. Det ringa fåtal ärenden, som berör patentverket, torde utan större
svårighet kunna handläggas av detta verk utan anlitande av heraldisk
expertis; så torde i huvudsak ske redan nu. Antalet av de övriga ärendena
torde kunna avsevärt reduceras genom fastställande av normer för de statliga
emblemens användning. Utredning om de kommunala vapnens förhistoria
och uppgörande av förslag till vapen kan med fördel överlämnas
åt enskilda personer och företag. Så sker redan nu i alltmera tilltagande
utsträckning.
Den önskvärda statliga kontrollen av den offentliga heraldiken synes
enklast kunna utövas genom en särskild föredragande för heraldiska angelägenheter.
Med hänsyn till det stora antal heraldiska ärenden, som avser
kommunerna, bör denne föredragande i vårt land liksom i Danmark lämpligen
knytas till inrikesdepartementet, som handlägger ärenden rörande
kommunala angelägenheter.
Till stöd för det i motionen II: 1+55 framställda yrkandet har anförts,
att den av departementschefen föreslagna dubbelbenämningen »heraldiker
och förste arkivarie» icke karakteriserar befattningshavarens egenskap av
statlig tjänsteman med uppgift att handlägga heraldiska ärenden. Till jämförelse
med den av motionärerna föreslagna benämningen »statsheraldiker»
åberopas förekommande benämningar såsom statsagronom, statsgeodet,
statsgeolog m. fl.
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt. Under förevarande punkt
föreslås anställande vid riksarkivet av viss ytterligare biträdespersonal. Den
av Kungl. Maj:t äskade anslagshöjningen, som jämväl betingas av vissa
automatiska utgiftsökningar, uppgår till sammanlagt 175 500 kronor.
Utskottet. Sedan den av 1946 års riksdag begärda översynen av
riksheraldikerämbetets former för organisation och finansiering numera
verkställts, hat Kungl. Maj:t under förevarande punkt framlagt förslag
till omorganisation av ämbetet.
I detta hänseende föreslår departementschefen, som ansett de heraldiska
frågorna böra även i fortsättningen ankomma på en statlig myndighet,
att den heraldiska myndigheten i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmannens
förslag organiseras som en särskild sektion inom riksärkivet
under ledning av en befattningshavare, benämnd heraldiker och
förste arkivarie, med placering i Ce 31. För tjänstgöring i första hand inom
den heraldiska sektionen föreslås vidare att riksarkivets personal förstärkes
med en amanuens och ett kontorsbiträde i befordringsgången, båda
halvtidstjänstgörande. Heraldikern skall enligt departementschefens förslag
på eget ansvar avge yttranden och förslag, medan riksarkivet endast
skall ha den allmänna uppsikten över de heraldiska ärendenas handlägg
-
Statsutskottets utlåtande nr 96.
9
ning samt deltaga i utseende av personalen på samma sätt som inom riksarkivet
i övrigt ävensom handha sektionens ekonomiska och andra administrativa
ärenden. För underställning av komplicerade och principiellt
viktiga heraldiska ärenden föreslås inrättande av en statens heraldiska
nämnd.
I samband med den föreslagna omorganisationen skall det hittillsvarande
sportelsystemet upphöra. Enligt departementschefen böra de nuvarande
ersättningsbestämmelserna revideras med utgångspunkt från att inflytande
avgifter såvitt möjligt komma att täcka samtliga med den heraldiska verksamheten
förenade utgifter.
I motionen II: 454 yrkas, att den heraldiska verksamheten uppdelas på
skilda myndigheter samt enskilda personer och företag, att statens särskilda
heraldiska verksamhet endast skall omfatta viss kontroll av den offentliga
heraldiken samt att sistnämnda verksamhet skall utövas av en till inrikesdepartementet
knuten, arvodesanställd befattningshavare.
Vid sin prövning av förevarande spörsmål har utskottet — icke minst
med hänsyn till önskvärdheten av att enhetligheten i bedömandet av de
heraldiska frågorna bevaras — funnit övervägande skäl tala för att den
heraldiska verksamhetens olika grenar allt fortfarande bli samlade hos en
statlig myndighet. Utskottet avstyrker på grund härav bifall till motionen
II: 454.
På av departementschefen anförda skäl har utskottet ansett sig — dock
icke utan tvekan — kunna godtaga förslaget om ifrågavarande uppgifters
förläggande till riksarkivet. Vad angår organisationen av den heraldiska
verksamheten inom riksarkivet saknas emellertid för närvarande säkra
hållpunkter för bedömande av verksamhetens blivande omfattning och storleksordning
och därmed också för bedömande av den föreslagna organisationens
framtida underlag. Ifrågavarande verksamhets inordnande som en
särskild sektion inom riksarkivet på sätt departementschefen förordat
torde icke nu kunna förutses komma att för riksarkivets del medföra någon
verkligt påtaglig förstärkning av ämbetsverkets personella resurser. Det
framlagda förslaget innebär likväl en från organisatorisk synpunkt önskvärd
elasticitet i sektionens uppbyggnad med vissa möjligheter att alltefter omständigheterna
taga sektionens personal i anspråk jämväl för sådana arbetsuppgifter,
som direkt hänföra sig till riksarkivets verksamhetsområde. Utskottet,
som icke velat motsätta sig bifall till det framlagda organisationsförslaget,
vill betona, att ifrågavarande organisation enligt utskottets mening
tills vidare bör betraktas som ett provisorium, vars definitiva utformning
torde få bli beroende av framdeles vunna närmare erfarenheter på
området.
Vad gäller tjänstebenämningen för den heraldiska sektionens föreståndare
har utskottet, med hänsyn till befattningshavarens ställning som
tjänsteman vid riksarkivet samt i anslutning till vad i motionen IT: 455
10
Statsutskottets utlåtande nr 96.
anförts, för sin del funnit sig böra föreslå, att befattningen å personalförteckningen
för riksarkivet tills vidare upptages under benämningen förste
arkivarie och statsheraldiker.
Utskottet biträder departementschefens förslag om inrättande av en
särskild heraldisk nämnd, bestående av fyra ledamöter. Nämnden bör dock
enligt utskottets mening få en sådan sammansättning att lekmannaintressena
bli tillbörligt företrädda inom densamma utan att antalet ledamöter
ökas utöver det ovan angivna.
I anledning av vad departementschefen anfört beträffande de blivande
ersättningsbestämmelserna vill utskottet understryka, att dessa enligt utskottets
mening böra få en sådan utformning, att den heraldiska verksamheten
blir i allt väsentligt ekonomiskt självbärande.
Vad departementschefen under förevarande punkt i övrigt anfört och
förordat har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: 455 samt med avslag å motionen II: 454,
a) besluta den omorganisation av riksheraldikerämbetet,
som departementschefen förordat;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1953/54, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledes
av vad departementschefen anfört samt av vad utskottet
ovan uttalat beträffande benämningen å föreståndaren för
den heraldiska sektionen inom riksarkivet;
c) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 304 300
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 1 500
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 228 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 276 000
Summa kronor 810 500
d) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1953/54
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
810 500 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 96.
11
2:o) Riksarkivet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt 2, s. 16—
18) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 113 800 kronor.
Anslaget är nu uppfört med 100 300 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär
en anslagshöjning med 13 500 kronor, varav ett belopp av sammanlagt
9 000 kronor betingas av den föreslagna omorganisationen av riksheraldikerämbetet.
Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt
anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret
1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 113 800 kronor.
Stockholm den 5 maj 1953.
På statsutskottets vägnar:
MARTIN SKOGLUND.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Näsgård, Ohlon,
Leander, Gillström, Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Erik
Gustaf Andersson, fru Lindström, herrar Lundqvist, Ragnar Persson och
Edvin Thun; samt
från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg
i Skövde, Ståhl, Rubbestad, Lindholm, Staxäng, Johansson i Mysinge,
Widén, Åkerström, Hoppe, Thapper, Persson i Växjö, Almgren och
fröken Ager.
Reservationer.
1) vid punkten 1 (Riksarkivet: Avlöningar) av herrar Ståhl och Widén
samt fröken Ager, vilka i anledning av motionen II: 454 ansett att
dels den del av utskottets yttrande, som på s. 8 börjar med orden »I detta»
och på s. 10 slutar med orden »ekonomiskt självbärande», bort ersättas
med text av följande lydelse:
»Den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen av den heraldiska verksamheten
synes ej stå i rimlig proportion till den ringa betydelse som de
12
Statsutskottets utlåtande nr 96.
heraldiska ärendena numera har. Under sin mest arbetsbelastade tid på
1940-talet då landskaps-, läns- och flertalet stadsvapen reviderades samt
närmare 200 landskommunala vapen och försvarsmaktens emblem tillkom,
sköttes ämbetet av riksheraldikerns sekreterare. Även om ytterligare en
del kommuner under den närmaste tiden efter storkommunindelningens
genomförande kommer att skaffa sig vapen, finnes ej anledning att med
dryga kostnader för statsverket inrätta en särskild statlig institution med
huvudsaklig uppgift att utarbeta vapen. Det finnes härför inom landet
tillräckligt många framstående heraldiska forskare och konstnärer. Det
väsentliga ur allmän synpunkt är att det vid fastställelse av vapen o. d.
finns heraldisk expertis till förfogande för avgivande av yttranden om rent
heraldiska synpunkter. För enstaka specialfall av historisk eller konsthistorisk
art förefinnes möjlighet att infordra utlåtanden från riksantikvarieämbetet
och andra institutioner.
Huvuddelen av de heraldiska ärenden som handlades åren 1947—51 var
enligt utredningsmannen av enskild natur, varumärken o. d. Den därnäst
största gruppen var kommunala ärenden. Av statliga vapenärenden
bör fortsättningsvis liksom hittills det övervägande flertalet, nämligen de
militära, handläggas av armémuseum, vilket sker utan särskild kostnad.
Det ringa antal heraldiska frågor som berör patentverket kommer att behandlas
av detta verk såsom redan nu sker, likaledes utan kostnad. Beträffande
de enskilda och kommunala ärendena begränsas statens intressen
till kontroll av dels att de vapen som fastställes av Kungl. Maj:t överensstämmer
med heraldikens regler och dels att de icke redan föres av någon
annan juridisk person, släkt etc. Däremot kan utredning om vapnens förhistoria
och uppgörandet av förslag till vapen med fördel överlämnas åt enskilda
personer och företag. Så sker redan i alltmer tilltagande utsträckning.
Kommunerna måste givetvis förutsättas äga rätt att själva avgöra,
till vem de skall vända sig vid infordrande av förslag till vapen.
Såväl enskilda som kommuner torde för biträde med heraldiska ärenden
numera i så stor utsträckning vända sig till den för detta ändamål speciellt
inrättade avdelningen inom samfundet för hembygdsvård, att nämnvärda
arbetsuppgifter med utarbetande av skisser och dylikt icke lägges på det
statliga organet, vilket under sådana omständigheter får till uppgift enbart
att kontrollera och yttra sig över nya vapen.
Under sådana förhållanden framstår det enligt utskottets mening såsom
onödigt kostnadskrävande att inrätta ett nytt helt litet ämbetsverk för
dessa föga betydande arbetsuppgifter. Det torde vara fullt tillräckligt att
efter mönster från Danmark för ändamålet anlitas en heraldiskt sakkunnig
konsulent, knuten till något av redan existerande ämbetsverk — det torde
få ankomma på Kungl. Maj:t att avgöra vilket — och att till arvode för
denne anvisas ett anslag av 5 000 kronor.»
Statsutskottets utlåtande nr 96.
13
dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionen II: 454 samt med avslag å motionen II: 455,
a) besluta att statens heraldiska verksamhet skall utövas
av en heraldiskt sakkunnig konsulent, knuten till den
myndighet Kungl. Maj:t bestämmer;
b) till Statens heraldiska verksamhet för budgetåret
1953/54 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av
5 000 kronor;
c) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
vis .................................... 304 300
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .... 208 300
3. Rörligt tillägg, förslagsvis................ 265 500
778 100
d) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1953/54
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
778 100 kronor.»
2) vid ''punkten 2 (Riksarkivet: Omkostnader) av herrar Ståhl och Widén
samt fröken A g er, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
»I anledning av Kungl. Maj:ts förslag, vari äskas en anslagshöjning med
13 500 kronor, varav ett belopp av sammanlagt 9 000 kronor betingas av
Kungl. Maj:ts under nästföregående punkt angivna förslag angående omorganisation
av riksheraldikerämbetet, får utskottet — som med hänsyn
till sitt ståndpunktstagande rörande organisationen av statens heraldiska
verksamhet finner här ifrågavarande anslag böra höjas med endast
(13 500 — 9 000 =) 4 500 kronor — hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,
till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret 1953/54 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
104 800 kronor.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1953:221 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1953/54 till riksarkivet jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten