Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående anslag för budgetåret 1953/54 till statens sjuksköterskeskolor.

1953-05-05 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1953:99, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående anslag för budgetåret 1953/54 till statens sjuksköterskeskolor.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 99.

Nr 99.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående

anslag för budgetåret 1953/54 till statens sjuksköterskeskolor.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under elfte huvudtiteln, punkterna

104 och 105, under åberopande av hilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för den 2 januari 1953, föreslagit riksdagen att dels

godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels

ock till Statens sjuksköterskeskola: Avlöningar resp. Omkostnader för

nämnda budgetår anvisa två förslagsanslag av 225 000 resp. 89 300 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 152, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över inrikesärenden för den 13 mars

1953, framlagt de förslag, vilka framgår av den följande redogörelsen.

l:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Maj:t

har i propositionen nr 1 (punkt 104, s. 183—186) föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola,

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels

ock till Statens sjuksköterskeskola: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 225 000 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 175 000 kronor.

De båda på serafimerlasarettet placerade instruktionssköterskor, som

handleder och undervisar skolans dit hänvisade elever under deras praktiska

utbildning, har visat sig fylla en viktig uppgift. Med hänsyn till de

gynnsamma erfarenheterna av denna utbildningsverksamhet anser sig departementschefen

böra tillstyrka, att ytterligare en instruktionssköterska

anställes för samma ändamål. Befattningshavaren föreslås erhålla extra

ordinarie anställning. I enlighet med de föreskrifter, som gäller för befintliga

motsvarande tjänster, anses hon härvid böra placeras i 18 eller 20

lönegraden, varvid sistnämnda lönegrad förutsättes skola tillämpas endast

i fråga om den, som genomgått vederbörlig utbildningskurs för instruktionssköterska.

För fullgörandet av uppdrag som ledamot eller suppleant i styrelsen för

skolan föreslås ersättning skola utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen.

Ersättning anses dock icke böra tillkomma sådan ledamot,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 99.

5

som är självskriven i styrelsen. Kostnaden härför uppskattas till omkring

500 kronor. Ersättningen anses böra bestridas från arvodesposten, vars beteckning

i samband härmed föreslås ändrad till Arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Vidare anses reseersättning enligt

allmänna resereglementet böra utgå till ledamot eller suppleant för resa,

som för uppdragets fullgörande företages från hemorten till Stockholm

eller Solna och åter. Kostnaden härför anses böra bestridas från omkostnadsanslaget.

I fråga om arvodet till redogöraren, tillika sekreterare, förordas en höjning

med 60 kronor. För anpassning av timlärararvodena till de grunder,

som f. n. tillämpas vid statens institut för folkhälsan, föreslås anslagsposten

till arvoden åt tillfälliga lärare uppräknad med cirka 6 700 kronor. Det för

anställande av extra städpersonal, vikariatsersättningar m. m. avsedda beloppet

anses böra ökas från 4 000 till 5 000 kronor.

Vad sålunda förordats påkallar en ökning av medelsanvisningen med

13 000 kronor för anställande av en instruktionssköterska, 7 300 kronor

för arvodeshöjningar och beredande av ersättning till styrelsens ledamöter

in. fl. samt 1 000 kronor för ökad gottgörelse till extra städpersonal m. m.

Härtill kommer den automatiska utgiftsstegringen med i runda tal 5 000

kronor för löneklassuppflyttningar m. m., 23 000 kronor för kostnader,

avseende 1952 års särskilda lönetillägg, samt 400 kronor för ersättning för

obekväm arbetstid. Anslaget föreslås alltså uppräknat med 49 700 eller i

runt tal 50 000 kronor.

I propositionen nr 152 föreslås att anslagets rubrik ändras till Statens

sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förevarande

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola

i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

....................................... 43 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 2 700

3. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis...... 34 400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 81 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 63 900

Summa kronor 225 000;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 99.

b) till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Avlöningar

för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 225 000 kronor.

2:o) Statens sjuksköterskeskola i Stockholm: Omkostnader. Kungl. Maj:t

har i propositionen nr 1 (punkt 105, s. 186—189) föreslagit riksdagen att till

Statens sjuksköterskeskola: Omkostnader för budgetåret 1953/54 anvisa

ett förslagsanslag av 89 300 kronor.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 77 400 kronor.

Departementschefen förordar en med 11 900 kronor ökad medelsanvisning,

varav 700 kronor till sjukvård in. m. åt befattningshavare, 200 kronor

till reseersättningar, 500 kronor till övriga expenser och 10 500 kronor till

övriga utgifter.

I propositionen nr 152 föreslås att anslagets rubrik ändras till Statens

sjuksköterskeskola i Stockholm: Omkostnader.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 89 300 kronor.

3:o) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar. I propositionen

nr 152 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola i Göteborg

att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1953/54, dels ock till

Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar för nämnda budgetår

under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 53 000 kronor.

I skrivelse den 30 januari 1953 har medicinalstyrelsen inkommit med

utredning och förslag rörande inrättande av en statlig sjuksköterskeskola

i Göteborg.

Departementschefen berör inledningsvis tillgången på och behovet av

sjuksköterskor och anför därom följande.

För att erhålla en uppfattning om behovet av utbildningsplatser för sjuksköterskor

har medicinalstyrelsen verkställt vissa beräkningar rörande tillgången

till och behovet av sjuksköterskor år 1965. Antalet yrkesverksamma

sjuksköterskor, som år* 1950 uppgick till 13 090, har beräknats förstnämnda

år uppgå till 22 000. Styrelsen har därvid räknat med att avgången

från yrket kommer att vara densamma som under perioden 1946—1950.

Enligt vad jag under hand inhämtat från medicinalstyrelsen har avgången

under senare år stadigt minskat och utgjorde sålunda år 1951 endast 1,75

procent mot 7,2 procent år 1946. Då avgången starkt växlat och under de

närmast föregående åren (1939—1945) varit genomsnittligt betydligt högre,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 99.

7

torde emellertid såsom medicinalstyrelsen föreslagit tillgången till sjuksköterskor

år 1965 försiktigtvis böra nedräknas till omkring 21 000. Enär

det av styrelsen för samma år beräknade totala behovet av sjuksköterskor

skulle uppgå till omkring 20 400, skulle sålunda vid denna tidpunkt tillgång

och efterfrågan i huvudsak motsvara varandra. Nu angivna beräkningar

måste givetvis grunda sig på ett flertal osäkra faktorer och därför

bedömas med en viss försiktighet. Det måste emellertid förväntas, att bl. a.

utbyggnaden av såväl den slutna som den öppna vården samt de starkt avkortade

vårdtiderna och intensifierade behandlingsmetoderna kommer att

ställa ökade krav på tillgången till kvalificerad sjukvårdspersonal. Jag

har därför i huvudsak ansett mig kunna godtaga styrelsens beräkningar

och de förutsättningar, på vilka dessa baserats, såsom underlag för en bedömning

av det framtida utbildningsbehovet.

Utgångspunkt för beräkningarna rörande tillgången till sjuksköterskor

har varit, att samma antal elever som f. n., d. v. s. något mer än 1 500 per

år, framdeles skall nyintagas i sjuksköterskeskolorna. Detta elevantal bör

sålunda i görligaste mån uppehållas. En eller möjligen två av de största

sjuksköterskeskolorna torde emellertid komma att minska sitt elevantal

med omkring 40 å 50 elever per år. Då någon ökning av elevintagningen

vid övriga skolor icke synes vara att räkna med, skulle ett bibehållande av

förenämnda elevantal sålunda icke vara möjligt med nuvarande antal sjuksköterskeskolor.

Med hänsyn härtill och då någon ytterligare sjuksköterskeskola

i kommunal eller enskild regi icke synes vara att förvänta, bör

nya utbildningsmöjligheter tillskapas på annat sätt. Redan detta förhållande

synes i och för sig tala för att ytterligare en statlig sjuksköterskeskola

inrättas. Jag vill emellertid också med några ord belysa den aktuella situationen

i fråga om tillgången på sjuksköterskor m. m. Enligt vad jag under

hand inhämtat från medicinalstyrelsen uppgick antalet i sluten vård inrättade

sjukskötersketjänster den 31 oktober 1952 till 6 900, varav 1 290

var vakanta. Av sistnämnda antal uppehölls dock 922 tjänster av formellt

kompetenta vikarier, varför de egentliga vakanserna — d. v. s. helt

vakanta tjänster och tjänster utan formellt kompetent vikarie — uppgick

till sammanlagt 368. Antalet huvudsakligen på grund av sjuksköterskebrist

stängda avdelningar och vårdplatser utgjorde vid samma tidpunkt 20 resp.

552. I förhållande till motsvarande siffror för år 1951 har situationen visserligen

betydligt förbättrats, men antalet vakanser är alltjämt avsevärt.

Inom den öppna vården fanns den 1 januari 1952 inrättade 1 631 distriktsskötersketjänster.

Då av dessa 1 343 var besatta, uppgick antalet vakanser

vid nämnda tidpunkt alltså till icke mindre än 288. Bristen på sjuksköterskor

är sålunda f. n. — liksom fallet varit de senaste åren — starkt kännbar.

Av skäl som ovan anförts anser sig departementschefen höra tillstyrka

medicinalstyrelsens förslag att inrätta ytterligare eu statlig sjuksköterskeskola

i Göteborg med eu årlig intagning av 60 elever. Härtill kommer att

morskeläroanstalterna föreslagit, all utbildningen vid barnmorskeläroanstalten

i Göteborg fr. o. in. januarikursen 1956 skall — liksom f. n.

vid stockholmsanstalten — utformas såsom påbyggnad till tvåårig allmänutbildning

i sjuksköterskeskola. Förstnämnda utbildning skulle då i

viss utsträckning kunna repliera på den nya skolan. Medicinalstyrelsen har

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 99.

uppskattningsvis räknat med att ett tjugutal elever årligen skulle övergå

till de båda barnmorskeläroanstalterna för utbildning till sjuksköterskebarnmorskor.

I nämnda proposition har vidare föreslagits, att den extrakurs,

som sedan budgetåret 1944/45 anordnats vid göteborgsanstalten, skall

indragas fr, o. m. hösten 1953. De undervisningslokaler och elevbostäder,

som härigenom kommer att frigöras, skulle sålunda kunna disponeras för

den nya sjuksköterskeskolans räkning. Ett visst ytterligare lokalbehov

skulle dock uppkomma. Det förutsättes emellertid att, särskilt som lokalbehovet

under det första verksamhetsåret kan beräknas vara av förhållandevis

ringa omfattning, lokaler utöver vad som frigöres i samband med

nedläggandet av nämnda barnmorskekurs endast ianspråktages om så visar

sig oundgängligen erforderligt. Stadens representanter har preliminärt förklarat

sig villiga såväl att hyra ut angivna lokaler för ändamålet som att

taga emot skolans elever för praktisk utbildning. I den mån utbildningsplatser

icke kan ställas till förfogande inom staden, anses möjlighet finnas

att erhålla sådana i såväl Uddevalla som Mölndal. Förslag till avtal i dessa

och andra med utbildningen sammanhängande frågor torde i vanlig ordning

böra underställas Kungl. Maj:t för godkännande.

Mot styrelsens förslag, att utbildningen vid den nya sjuksköterskeskolan

skall följa för samtliga sådana skolor fastställd minimikursplan, har departementschefen

i huvudsak intet att erinra. Timantalet i bl. a. gymnastik

anses dock kunna reduceras något.

Det anses vara lämpligt, att en samordning i olika avseenden mellan

bammorskeläroanstalten och den nya skolan kommer till stånd. Det förordas

därför, att en gemensam styrelse för dessa båda läroanstalter inrättas.

Antalet ledamöter i styrelsen anses kunna begränsas till sex. Kungl.

Maj:t anses böra äga besluta såväl härom som rörande styrelsens sammansättning.

Bestämmelser i detta hänseende liksom rörande styrelsens och befattningshavarnas

åligganden m. m. anses lämpligen böra intagas i en särskild

instruktion.

För bestridande av kostnaderna för skolans verksamhet anses för nästa

budgetåret bör anvisas två förslagsanslag, rubricerade Statens sjuksköterskeskola

i Göteborg: Avlöningar och Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:

Omkostnader. Det sammanlagda medelsbehovet för den nya skolan har

vid fullt utbyggd verksamhet uppskattats till i runt tal 275 000 kronor,

varav för avlöningar omkring 156 000 och för omkostnader omkring 119 000

kronor. Departementschefen har i huvudsak intet att erinra mot dessa beräkningar.

I enlighet härmed skulle vid full verksamhet erfordras följande

befattningshavare, nämligen en föreståndare (23 lönegraden), tre

instruktionssköterskor för den teoretiska och tre för den praktiska utbildningen

(18 eller 20 lönegraden), en skolsköterska (14 lönegraden) samt

ett kontorsbiträde. Härtill kommer timanställda lärare samt en redogörare
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 99.

9

sekreterare. Av nämnda befattningshavare erfordras budgetåret 1953/54

föreståndaren och en instruktionssköterska under hela budgetåret samt

ytterligare en instruktionssköterska och skolsköterskan fr. o. m. den 1 mars

1954. Skolsköterskan föreslås anställd gemensamt för skolan och bammorskeläroanstalten.

Förenämnda befattningshavare anses böra beredas

extra ordinarie anställning i angivna lönegrader. Behovet av skrivhjälp

anses åtminstone under den första tiden kunna tillgodoses genom anställande

av ett för nämnda läroanstalter gemensamt, deltidsanställt skrivbiträde

med avlöning enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång.

Arvodet till redogöraren, tillika sekreterare, vilken likaledes kommer

att vara gemensam för de båda läroanstalterna, föreslås bestämt till 2 400

kronor för år och timlärararvodena, liksom fallet är vid statens sjuksköterskeskola

i Stockholm, utgå med högst samma belopp som motsvarande

arvoden vid statens institut för folkhälsan. Kostnaden för sistnämnda ändamål

uppskattas för nästa budgetår till omkring 8 800 kronor.

För fullgörande av uppdrag som ledamot eller suppleant i styrelsen för

skolan anses ersättning böra utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen.

Kostnaden härför beräknas till omkring 600 kronor per år. Reseersättning

enligt allmänna resereglementet föreslås utgå till ledamot eller

suppleant för resa, som för uppdragets fullgörande företages från hemorten

till Göteborg och åter. Kostnaden härför anses böra bestridas från

skolans omkostnadsanslag.

I enlighet med vad sålunda anförts kan medelsbehovet under avlöningsanslaget

för nästa budgetår beräknas till 53 000 kronor, varav för arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 3 000 kronor, för arvoden

åt tillfälliga lärare 8 800 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal 27 200 kronor samt för rörligt tillägg 14 000 kronor.

Utskottet. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Kungl. Maj:t

i en tidigare avlämnad proposition, nr 109, föreslagit att den årliga extrakurs

för utbildning av barnmorskor, som sedan nära tio år anordnats vid

barnmorskeläroanstalten i Göteborg, skall indragas fr. o. in. hösten 1953.

I förcvarande proposition föreslås att de undervisningslokaler och elevbostäder

vid anstalten, som kommer alt frigöras genom indragningen av extrakursen,

i stället skall användas för en av departementschefen förordad

ny statlig sjuksköterskeskola, där utbildning skall bedrivas efter riktlinjer,

som angivits i statsrådsprotokollet.

Enligt utskottets mening hade det varit önskvärt att medicinalstyrelsen

bedrivit utredningen i ärendet på sådant siitt, att definitiva avtal och förslag

förelegat på alla punkter av betydelse för en allsidig bedömning av

förevarande spörsmål. I det skick, vari ärendet nu underställts riksdagens

prövning, har utskottet nödgats intaga sin ståndpunkt innan avtal kommit

2 lliliang till riksdagens protokoll 19511. (i sand. Nr 9N—99.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 99.

till stånd med vederbörande landsting rörande utbildningsplatser för vissa

sjukvårdsgrenar. Även frågan om den föreslagna skolans utbyggnad med en

utbildningslinje för distriktssköterskebarnmorskor har i propositionen lämnats

öppen.

Trots den på vissa punkter mindre tillfredsställande utredningen finner

sig utskottet kunna tillstyrka departementschefens förslag. Av betydelse för

utskottets ställningstagande har härvidlag varit, att genom förslaget möjlighet

öppnas att bygga barnmorskeutbildningen på tvåårig grundutbildning

i sjuksköterskeskola. Erfarenheterna av detta utbildningssystem har såsom

framhållits i propositionen varit goda. I anslutning till det ovan sagda vill

utskottet såsom ett önskemål uttala, att medicinalstyrelsen ofördröjligen

utreder frågan om anordnande vid den föreslagna skolan av en linje för

utbildning till distriktssköterskebarnmorskor. Förslag härom bör så snart

omständigheterna det medger underställas riksdagen.

Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet föranleder icke någon erinran

från utskottets sida.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens sjuksköterskeskola

i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m.

budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 3 000

2. Arvoden åt tillfälliga lärare, förslagsvis ...... 8 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 27 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 14 000

Summa kronor 53 000;

b) till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Avlöningar

för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 53 000 kronor.

4 ro) Statens sjuksköterskeskola i Göteborg: Omkostnader. I propositionen

nr 152 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Statens sjuksköterskeskola

i Göteborg: Omkostnader för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Under ifrågavarande anslag föreslås anvisade 50 000 kronor, varav till sjukvård

in. m. åt befattningshavare 100 kronor, till reseersättningar 400 kronor,

till expenser 3 000 kronor samt till övriga utgifter 46 500 kronor. Lik
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 99.

11

som fallet är vid motsvarande skola i Stockholm, anses ersättningar från

huvudmännen för de sjukhus, där praktisk utbildning av den nya skolans

elever äger rum, böra tillföras en särskild elevfond, vilken föreslås skola

disponeras i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställd stat.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:

Omkostnader för budgetåret 1953/54 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.

Stockholm den 5 maj 1953.

På statsutskottets vägnar:

MARTIN SKOGLUND.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Gustaf Karlsson, Näsgård, Ohlon, Leander,

Gillström, Pålsson, Näsström, Sundelin, Bergh, Hesselbom, Erik Gustaf

Andersson, Lundqvist, Ragnar Persson, Edvin Thun och Bergman; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Ward, Malmborg

i Skövde, Andersson i Malmö, Ståhl, Rubbestad, Lindholm, Åkerström,

Hoppe, Wedén, Onsjö, Persson i Växjö, Birke, Almgren och fröken Ager.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1953:224 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1953/54 till startens sjuksköterskeskolor. s. 1 i texten